Förord. Stockholm i juni Luciano Triguero
|
|
- Ola Forsberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förord Behovet av ett praktiskt inriktat läromedel i matematik med möjlighet att använda datorbaserad beräkningsteknik har varit ledstjärnan vid tillkomsten av denna bok. Boken kombinerar matematikens formelspråk med konkreta och praktiska beräkningar inom olika tekniska områden. Bokens grundidé är att knyta konkreta problemställningar till en matematisk lösning med syfte att utveckla studenters problemlösningsförmåga. Föregångare som Newton, Bernoulli, Euler, Maxwell och Hörmander har lagt grundstenar till den matematik som har lärts ut under århundraden och som vi som verkar i det 20:de århundradet kan skörda frukterna av. Boken är uppdelad i moduler vilka utgör baskunskaper för alla ingenjörsmässiga yrken. Varje modul bidrar till kunskapsinhämtning i olika steg. Bokens huvudinnehåll är numeriska beräkningar, ekvationer, algebra och formler, geometri, trigonometri, vektorer och analytisk matematik, i den sistnämnda ingår komplexa tal, funktioner, derivator, integraler och differentialekvationer. Den sista modulen beskriver kortfattat statistiska begreppen och modellering av data. Tillämpad matematik är ett överskidande område inom vilket man kombinerar kunskaper från olika ämnen för att lösa problem inom det specifika ingenjörsområdet man jobbar med. Användning av datorer som effektiva beräkningsredskap har förstås blivit en del av tillämpad matematik. Boken ska uppmuntra studenter att använda moderna beräkningsprogram som Microsoft EXCEL och MATLAB och även introducerar studenter till programmeringsgrunder. MATLAB är ett datorbaserat och verktyg i framkant för tekniska och naturvetenskapliga beräkningar och simuleringar med stora tillämpningar inom alla ingenjörsområden. Bokens första upplaga har används de senaste fem åren vid olika kurser i tillämpad matematik vid Stockholms Tekniska Institut. Jag tackar redaktören Samuel Berg och alla studenter för värdefulla synpunkter och förslag till förbättringar. Den andra upplagan kommer med en ny layout och en förändrad struktur. Modul 1 till 5 är lämpliga för EQF nivå 5 samt modul 6 till 10 för EQF 6, 7 och högre. Vi har lagt in flera nya lösta exempel i varje avsnitt med anknytning inom elteknik, styr- och reglerteknik, mekanik, termodynamik och strömningslära. Boken lämpar sig för själv- och distansstuderande och stödjs av fullständiga lösningsförslag till alla övningar vilka kan nås via bokens hemsida ( Ytterst tackar jag min fru Freya och min son Kevin som alltid stödjer mig i alla projekt. Jag välkomnar alla läsare att lämna kommentarer och synpunkter. Stockholm i juni Luciano Triguero 1
2 Innehållsförteckning Modul 1: Numeriska beräkningar 1.1 Vad menas med begreppet tal? Beteckningar och terminologi De fyra räknesätten Räkning med negativa tal Reella tal Tal i potensform Storheter, enheter och omvandling av enheter Absolutbelopp Olikheter som innehåller absolutbelopp Tillämpning av absolutbelopp vid mätosäkerhet Talsystem En kort resa igenom MATLAB Hur får du tillgång till programmet MATLAB? MATLAB utvecklingsmiljö Grundläggande programmering i MATLAB Övningar till modul 1 41 Modul 2: Algebra, ekvationer och formler 2.1 Vad menas med algebra? Algebraiska operationer, regler och lagar Ekvationer Formler MATLAB symbolisk matematik Övningar till modul 2 82 Modul 3: Koordinatsystem, trigonometri och vektorer 3.1 Inledning Det kartesiska koordinatsystemet i 2D Kvadranter Avståndsformel i 2D Det kartesiska koordinatsystemet i 3D Vinkelmått Trigonometri Rätvinkliga trianglar 98 2
3 3.4.2 Samband mellan vinklar och sidor i rätvinkliga trianglar Godtycklig triangel: Triangelsatserna Polära och sfäriska koordinater Vektorer och vektorräkning Vektorers projektioner i planet Vektorers addition i planet Vektorers subtraktion i planet Vektors projektioner i rummet Produkt av vektorer Övningar till modul Modul 4: Funktioner 4.1 Funktionens uttryckssätt Funktionens terminologi Funktionens monotoni Elementära funktioner Polynomfunktioner Rationella funktioner Potentsfunktioner Exponentialfunktioner Inversa funktioner Logaritmer Styckvisa funktioner Ekvationssystem (2 ekvationer; 2 obekanta variabler) Polynom interpolation Övningar till modul Modul 5: Trigonometriska funktioner, boolesk algebra och booleska funktioner 5.1 Trigonometriska funktioner Sinusfunktionen Cosinusfunktionen Tangentfunktionen Trigonometriska formler Några utvalda trigonometriska formler Signalbehandling med sinus och cosinus funktioner Trigonometriska ekvationer 207 3
4 5.3.1 Samtliga lösningar av trigonometriska grundekvationer Signaler med varierande amplitud Boolesk algebra Logiska samband Invertering (NOT gate) OCH-funktionen (AND gate) ELLER-funktionen (OR gate) ICKE-ELLER funktionen (NOR gate) Boolesk algebra Övningar till modul Modul 6: Komplexa tal 6.1 Inledning Definition av komplexa tal Komplexa tal i normalform Det komplexa talplanet (Argands diagram) Räknelagar med komplexa tal Komplexa tal i polär form Komplexa tal potensform Komplexa tal beräkningar i MATLAB Tillämpning av komplexa tal Växelströms kretsteori Övningar till modul Modul 7: Derivator 7.1 Inledning Definition av derivata Begreppen förändringhastighet och momentan förändringshastighet Analytisk bestämning av derivatan Deriveringsregler Derivator av högre ordning Derivator i MATLAB/Mupad Monotoniegenskaper med hjälp av derivata Tillämpning av derivata Medelvärdessatsen Optimeringsproblem Differentialer och feluppskattning 304 4
5 7.9.4 Newton-Raphsons metod Övningar 312 Modul 8: Integraler 8.1 Inledning Begreppet integral Definition av integral Hur beräknas bestämda integraler? Begreppet primitiva funktioner Allmänna regler för beräkning av obestämda integraler Beräkning av bestämda integraler (Integralkalkylens huvudsats) Andra integralsberäkningstekniker Analytisk integration i MATLAB/MuPAD Användning av integraler Beräkning av areor Beräkning av effektutveckling i växelströmsteknik Beräkning av volymer Beräkning av båglängd Beräkning av arbete Mer om integralberäkning Generaliserade integraler Numerisk integralberäkning Övningar 375 Modul 9: Differentialekvationer 9.1 Inledning Exempel på modellbeskrivningar som leder till differentialekvationer Sammanfattning Terminologi hos differentialekvationer Lösning av differentialekvationer Lösning av differentialekvationer med separata variabler Lösning av homogena differentialekvationer med konstanta koefficienter Vissa inhomogena differentialekvationer 403 5
6 9.6 Analytisk (exakt) lösning av differentialekvationer i MATLAB Kommandot dsolve() Numerisk lösning av differentialekvationer Eulers metod Runge-Kuttas metod Användning av funktionen ode45() i MATLAB Numerisk lösning av ordinära differentialekvationer av andra ordningen Övningar till modul Modul 10: Statistik och modellering av data 10.1 Inledning Terminologi och definitioner Deskriptiv statistik Sammanställningsmetoder Presentationsverktyg. Några utvalda diagram Prediktiv statistik Sannolikhetslära grunder Sannolikhetsfunktioner och fördelningar Regressionsanalys (kurvanpassning) Minsta kvadratmetoden Övningar till modul Bilaga A: Facit 495 Bilaga B: Referenslitteratur 598 Index 600 6
HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT
Matematik HEM KURSER SKRIV UT MA200 - Matematik A 110 poäng inrättad 1994-07 SKOLFS: 1994:9 et för kursen är att ge de matematiska kunskaper som krävs för att ta ställning i vardagliga situationer i privatliv
Läs merMatematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra
Matematik 1a Centralt innehåll Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier
Läs merFaktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter
Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2016 Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter Ersättning för behörighetskursen Engelska B En del utbildningar anger Engelska B
Läs merKursplan. Matematik A, 30 högskolepoäng Mathematics, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.
1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för naturvetenskap och teknik Matematik A, 30 högskolepoäng Mathematics, Basic Course, 30 Credits Kurskod: MA1000 Utbildningsområde:
Läs merÖvningsuppgifter. 9 Linjer i planet och rummet Plan i rummet : 32, 33 Övningar4(sida 142) exempel
Detaljplanering: Kurs: Matematik I HF1903, År 2013/14 Period: P1, Rekommenderande uppgifter i boken Matematik för ingenjörer, Rodhe, Sollervall er finns på kursens webbadress : www.sth.kth.se/armin/ar_13_14/hf1903/dirhf1903_13_14.html
Läs merÄmne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i
Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i grundskolan och innebär breddning och fördjupning av ämnet. Utbildningen
Läs merÄmnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11
Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11 I ämnesplanen för grundskolans matematik har tidigare ering markerats om det är Matematik eller en högre kurs eller momentet
Läs merMatematik. Ämnets syfte
Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas, såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs mer5B1147 Envariabelanalys, 5 poäng, för E1 ht 2006.
Institutionen för Matematik, KTH, Olle Stormark. 5B1147 Envariabelanalys, 5 poäng, för E1 ht 2006. Detta är en grundläggande kurs i differential - och integralkalkyl för funktioner av en variabel. Enligt
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merFörord till läraren. 1. Mer praktisk information
10 Förord till läraren Förord till studenten innehåller praktisk information om bokens uppbyggnad. Det gäller exempel, teknikproblem, bevis, dialoger, rekommenderade övningar, matematiska fortsättningar,
Läs merMatematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000
2011-12-21 Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 Kurs 1a och 2a i Gy 2011 jämfört med kurs A och B i Gy 2000 Poängomfattningen har ökat från 150 poäng
Läs merMatematik D (MA1204)
Matematik D (MA104) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och
Läs merUppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.
Uppföljning av diagnostiskt prov 06-0- Repetition av kursmoment i TNA00-Matematisk grundkurs. Reella tal, intervall, räta linjer, cirklar Faktorsatsen, faktoriseringar, polynomekvationer Olikheter Ekvationer
Läs merMatematik. Ämnets syfte. Kurser i ämnet. Matematik
en har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation med hjälp
Läs merBetygskriterier Matematik D MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna
Betygskriterier Matematik D MA04 00p Respektive programmål gäller över kurskriterierna MA04 är en nationell kurs och skolverkets kurs- och betygskriterier finns på http://www3.skolverket.se/ Detta är vår
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merMatematik. Programgruppens förslag till kursplan för Matematik (10) Dnr 2004:3064
Styrmedel/Styrdokument Programgruppen NV 2005-12-20 1 (10) Matematik Utbildningen i ämnet Matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande grundskolans och innebär såväl breddning som fördjupning av ämnet.
Läs merLMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål
LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål Lärmål för godkänt Funktion, gränsvärde, kontinuitet, derivata. Förklara begreppen funktion, definitionsmängd och värdemängd, och bestämma (största möjliga)
Läs merKommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik
2011-06-10 Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik Likheter och skillnader jämfört med den gamla kursplanen Ämnesplanen i gymnasieskola 2011 (Gy 2011) har en ny struktur jämfört
Läs merSkolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik
Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs merMatematik. Ämnets syfte
Matematik MAT Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som
Läs merÄmne - Matematik (Gymnasieskola före ht 2011)
Ämne - Matematik Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i grundskolan och innebär breddning och fördjupning av ämnet. Utbildningen
Läs merMatematik (1-15 hp) Programkurs 15 hp Mathematics (1-15) 92MA11 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap
DNR LIU-2009-00464 1(5) Matematik (1-15 hp) Programkurs 15 hp Mathematics (1-15) 92MA11 Gäller från: Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2012-01-09 2(5) Huvudområde Matematik
Läs merUndervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Matematik Skolverkets förslag, redovisat för regeringen 2010-09-23. Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans
Läs merMatematik och statistik NV1, 10 poäng
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Höstterminen 2006 Matematik och statistik NV1, 10 poäng Välkommen till Matematiska institutionen och kursen Matematik och statistik NV1, 10p. Kursen består
Läs merPlanering Matematik II Period 3 VT Räkna själv! Gör detta före räkneövningen P1. 7, 17, 21, 37 P3. 29, 35, 39 P4. 1, 3, 7 P5.
Avsnitt 1, Inledning ( Adams P1,P3,P4, P5) Genomgång och repetition av grundläggande begrepp. Funktion, definitionsmängd, värdemängd. Intervall. Olikheter. Absolutbelopp. Styckvis definierade funktioner.
Läs merSKOLFS 2006:xx Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier i ämnet Matematik i gymnasieskolan den xx xxxxxx 2006
SKOLFS 2006:xx Skolverkets föreskrifter GY07:143 om kursplaner och betygskriterier i ämnet Utkom från trycket Matematik i gymnasieskolan den xx xxxxxx 2006 2006-08-21 Skolverket meddelar med stöd av 1
Läs merENVARIABELANALYS, ht 2003 (version 17 nov) Kursansvarig: tel ,
ENVARIABELANALYS, ht 2003 (version 17 nov) Kursansvarig: Georgi.Tchilikov@ide.hh.se, tel.035-167124, http://www.hh.se/staff/getc Ett försök till "strukturering" av innehållet (skrivet i första hand med
Läs mer5.6 Matematik. Bedömning
5.6 Matematik På grund av matematikens ställning i vår kultur behöver vi kompetens att förstå, använda och producera information i matematisk form. Matematiken spelar en viktig eller rent av avgörande
Läs merTATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015
TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015 Fredrik Andersson Mikael Langer Johan Thim All kursinformation finns också på courses.mai.liu.se/gu/tatm79 Innehåll 1 Kursinnehåll 2 1.1 Reella och komplexa
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik D Kurskod Ma 104 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Muntligt prov Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Övrigt Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik D t.ex.
Läs merLINJÄR ALGEBRA OCH DIFFERENTIALEKVATIONER, M0031M VT-16
LINJÄR ALGEBRA OCH DIFFERENTIALEKVATIONER, M0031M VT-16 Denna kurs innehåller fyra olika delar: komplexa tal, linjär algebra, differentialekvationer och en laboration i Matlab. Vi börjar med en introduktion
Läs merSF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2009.
Institutionen för Matematik, KTH, Jockum Aniansson (efter Olle Stormark). Kursplan SF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2009. Denna kursplan nås via kursens hemsida /index.html som finns under http://www.math.kth.se/math/gru/2009.2010/sf1625/cmast/
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Matematik 4 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT04 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 4 Skriftligt prov (4h) Muntligt prov Bifogas Provet består av två delar.
Läs merKURSPROGRAM TILL KURSEN DIFFERENTIAL- OCH INTEGRALKALKYL II: 5B1106, DEL 1, FÖR F, HT 2001
INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK Per Sjölin KURSPROGRAM TILL KURSEN DIFFERENTIAL- OCH INTEGRALKALKYL II: 5B1106, DEL 1, FÖR F, HT 2001 Kursledare: Per Sjölin, rum 3632, Lindstedtsvägen 25, tel 790 7204, pers@math.kth.se.
Läs merFörslag den 25 september Matematik
Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merMatematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow
Matematik i Gy11 110912 Susanne Gennow Var finns matematik? Bakgrund Nationella utredning 2003 PISA 2009 TIMSS Advanced 2008 Skolinspektionens rapporter Samband och förändring åk 1 3 Olika proportionella
Läs merTATA68 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2018
TATA68 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2018 Göran Forsling All kursinformation finns också kurssidan i Lisam Innehåll 1 Kursinnehåll 2 1.1 Reella och komplexa tal.............................. 2 1.2
Läs merKap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -
År Startvecka Antal veckor 2013 34 18 Planering för ma 1b/c - ma 5000- boken OBS: För de i distansgruppen, meddela lärare innan prov. (justeringar för 1c ännu ej genomförda) Vecka Lektio n (2h) Datum Kapitel
Läs mer5B1134 Matematik och modeller Uppgifter från kontrollskrivningar och tentamina under läsåren och
KTH Matematik 1 5B1134 Matematik och modeller Uppgifter från kontrollskrivningar och tentamina under läsåren 23-24 och 24-25 25-8-31 1 Geometri med trigonometri Övning 1.1 [5B1134:Modell:1] C = (5, 1).
Läs merSF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2008.
Institutionen för Matematik, KTH, Jockum Aniansson (efter Olle Stormark). kurspm SF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2008. Detta är en grundläggande kurs i differential- och integralkalkyl för
Läs merÄMAD01, Matematik med ämnesdidaktik 1, 30 högskolepoäng Mathematics with Didactics 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄMAD01, Matematik med ämnesdidaktik 1, 30 högskolepoäng Mathematics with Didactics 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merTATA79 Inledande matematisk analys (6hp)
Inledande matematisk analys (6hp) Kursinformation HT 2016 Examinator: David Rule Innehåll 1 Kursinnehåll 2 1.1 Grundlägande koncept och verktyg........................ 2 1.2 Geometri och reela tal...............................
Läs merEkvationer & Funktioner Ekvationer
Ekvationer & Funktioner Ekvationer Ekvationstyp : Ekvationer av första graden När vi löser ekvationer av första graden använder vi oss av de fyra grundläggande räknesätten för att beräkna x. Vid minus
Läs merTI-Nspire CAS. Exempel på flera moment för Ma 4 och Ma 5. Your Expertise. Our technology. Student Success.
TI-Nspire CAS Exempel på flera moment för Ma 4 och Ma 5 Your Expertise. Our technology. Student Success. TI Nspire CAS Exempel på flera moment för Ma 4 och Ma 5 Här är ett material som visar hur man kan
Läs merKursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01
Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) Kursplan Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum 2002-03-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Inriktning matematik/matematikdidaktik för de
Läs merStudieanvisning till Matematik 3000 kurs D
Studieanvisning till Matematik 3000 kurs D ISBN 91-27-51028-X Förord Vår ambition med denna studiehandledning är att den skall guida dig genom boken Matematik 3000 kurs D/Komvux av Lars-Eric Björk, Hans
Läs merGYMNASIEMATEMATIK FÖR LÄKARSTUDENTER
2015-09-02 GYMNASIEMATEMATIK FÖR LÄKARSTUDENTER Nils Karlsson INDEX MATEMATISKA TAL...2 Värdesiffror...2 Absolutbelopp...3 Skala...3 STATISTIK...4 Lägesmått...4 Spridningsmått...4 Normalfördelning...4
Läs merTMV225+TMV176 Inledande matematik M, TD Sammanfattning. Läsanvisningar inför tentamen.
TMV225+TMV176 Inledande matematik M, TD Sammanfattning. Läsanvisningar inför tentamen. 2008 10 14 A. Talsystemen. (Adams P.1. Anteckningar från introkursen.) N de naturliga talen Z de hela talen Q de rationella
Läs merExplorativ övning 7 KOMPLEXA TAL
Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal. De komplexa talen, som är en utvidgning av de reella talen, kom till på 1400 talet då man försökte lösa kvadratiska
Läs merModul 1 Mål och Sammanfattning
Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2016-2017 Lars Filipsson Modul 1 Mål och Sammanfattning 1. Reella tal. 1. MÅL FÖR MODUL 1 Känna till talsystememet och kunna använda notation
Läs merTEN2, ( 3 hp), betygsskala A/B/C/D/E/Fx/F. TEN2 omfattar Laplace-, Fourier- och z-transformer samt Fourierserier
Kurs-PM MATEMATIK 2 (7.5 hp) P4, HF1000, ( tidigare 6H3011) Kursansvarig: Armin Halilovic, http://www.sth.kth.se/armin E-Mail armin@sth.kth.se rum 5046, Campus Haninge KURSFORDRINGAR: Examination: Godkända
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merUndervisningsplanering i Matematik Kurs E (Poäng 50)
Undervisningsplanering i Matematik Kurs E (Poäng 50) Kurskod: MA1205 Styrdokument: Kursplan i matematik med betygskriterier. Läromedel: Matematik 3000 N&K. Lån för studerande upp till 20 år De studerande
Läs merKURSPLAN. Matematik/matematikdidaktik för de senare skolåren och gymnasiet
Dnr: MSI 06/07:61 Matematiska och systemtekniska institutionen (MSI) KURSPLAN Matematik/matematikdidaktik för de senare skolåren och gymnasiet Mathematics/ Mathematical Didactics in Later School Years
Läs merKURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Fastställd av Nämnden för lärarutbildning och utbildningsvetenskap
KURSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen KURS MA200L Matematik och logiskt tänkande II 31-60 högskolepoäng Mathematics and mathematical thought processes II 31-60 higher education credits
Läs merTATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2019
TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2019 Fredrik Andersson Mikael Langer Johan Thim All kursinformation finns också på courses.mai.liu.se/gu/tatm79 Innehåll 1 Kursinnehåll 2 1.1 Reella och komplexa
Läs mervux GeoGebraexempel 3b/3c Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker
matematik Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker vux 3b/3c GeoGebraexempel Till läsaren i elevböckerna i serien matematik origo finns uppgifter där vi rekommenderar användning
Läs merNy kursplan i matematik för gymnasial utbildning
Ny kursplan i matematik för gymnasial utbildning För att så många som möjligt snabbt ska få tillgång till den nya kursplanen, publiceras den här i sin helhet. De inledande kommentarerna beskriver vilka
Läs merNYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN
NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN Den 17 mars 1994 fastställde regeringen KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN att gälla i årskurserna 1 7 från läsåret 1995/96, i årskurs 8 läsåret 1996/97 och i årskurs 9 läsåret 1997/98.
Läs merAnvändarmanual till Maple
Användarmanual till Maple Oktober, 006. Ulf Nyman, Hållfasthetslära, LTH. Introduktion Maple är ett mycket användbart program för symboliska och i viss mån numeriska beräkningar. I Maple finns ett stort
Läs merIntegration av numeriska metoder i kemiteknikutbildningen. Claus Führer, Matematikcentrum Michaël Grimsberg, Inst. för Kemiteknik
Integration av numeriska metoder i kemiteknikutbildningen Claus Führer, Matematikcentrum Michaël Grimsberg, Inst. för Kemiteknik 3:e pedagogiska inspirationskonferensen LTH, 31 maj 2005 Inledning Ny utbildningsplan
Läs merProduktrapport. Matematikförberedelser för nya Tekniska fysiker
Matematikförberedelser för nya Tekniska fysiker 2014-08-20 Mattias Tjernqvist - matj0016@student.umu.se - konst0004@student.umu.se Axel Andersson - axan0003@student.umu.se Sammanfattning I syfte att underlätta
Läs merFörkunskaper Studenten skall för att kunna tillgodogöra sig kursen ha förkunskaper motsvarande Matematik A, B och C i gymnasieskolan.
5B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2004 Kurs-PM 2004-08-28 Kursens syfte Att överbrygga mellan gymnasiekursen Matematik C till de första kurser i matematik som ges på KTHs civilingenjörsprogram,
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Läs mer91MA11/7, 92MA11/7 Matematik 1 - Delkurs: Algebra, 7,5 hp Kurs-PM vt 2015
91MA11/7, 92MA11/7 Matematik 1 - Delkurs: Algebra, 7,5 hp Kurs-PM vt 2015 Johan Thim All kursinformation finns också på www.liu.se/utbildning/program/amneslarare-gy/student/termin-2/matematik-91ma11 www.liu.se/utbildning/program/amneslarare7-9/student/termin-2/matematik-91ma17
Läs merMatematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Läs merA1:an Repetition. Philip Larsson. 6 april Kapitel 1. Grundläggande begrepp och terminologi
A1:an Repetition Philip Larsson 6 april 013 1 Kapitel 1. Grundläggande begrepp och terminologi 1.1 Delmängd Om ändpunkterna ska räknas med används symbolerna [ ] och raka sträck. Om ändpunkterna inte skall
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merAttila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel
matematik Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker 3c GeoGebraexempel Till läsaren I elevböckerna i serien Matematik Origo finns uppgifter där vi rekommenderar användning
Läs mer5B B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2006 Kurs-PM
2006-08-30 5B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2006 Kurs-PM Kursens syfte Att överbrygga mellan gymnasiekursen Matematik C och de första kurser i matematik som ges på KTHs civilingenjörsprogram,
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet
Läs merFYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG
AKADEMIN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Utbildningsplan Dnr CF 52-26/2009 Sida 1 (7) FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Physics Programme, 180 Higher Education Credits Utbildningsprogrammet är inrättat
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband
Läs merSF1658 Trigonometri och funktioner, 7.5 högskolepoäng, ht Kurs-PM SF1658
SF1658 Trigonometri och funktioner, 7.5 högskolepoäng, ht 2008 Kurs-PM Kursens syfte Att överbrygga mellan gymnasiekursen Matematik C och de första kurser i matematik som ges på KTHs civilingenjörsprogram,
Läs mer5B B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2005 Kurs-PM
2005-08-31 5B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2005 Kurs-PM Kursens syfte Att överbrygga mellan gymnasiekursen Matematik C och de första kurser i matematik som ges på KTHs civilingenjörsprogram,
Läs merInstitutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1
Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2017-2018 Lars Filipsson Modul 1 1. MÅL FÖR MODUL 1 1. Reella tal. Känna till talsystememet och kunna använda notation för mängder och intervall
Läs merAndelar och procent Fractions and Percentage
Sida 1 av 20 Kursplan Uttagen: Inrättad: 2010-09-03 Andelar och procent Fractions and Percentage Högskolepoäng: 1.0 Kurskod: 5MA098 Ansvarig enhet: Matematik och Matematisk statistik SCB-ämne: Matematik
Läs merKursinformation och studiehandledning, M0043M Matematik II Integralkalkyl och linjär algebra, Lp II 2016.
Kursinformation och studiehandledning, M0043M Matematik II Integralkalkyl och linjär algebra, Lp II 2016. Examinator, kursansvarig: Staffan Lundberg. Rum: E 882. E-post: lund@ltu.se Telefon: 0920-49 18
Läs merNystart i matematik vid LTH. Gunnar Sparr
Nystart i matematik vid LTH Gunnar Sparr Plan för presentationen 1. Bakgrund 2. Vad vi vill 3. Ny kurs i endimensionell analys 1. Kursinnehåll 2. Färdighetsprov 3. Kommunikation, redovisning 4. Utvärdering
Läs merInledande matematik M+TD
Introduktionsföreläsning p. 1/13 Introduktionsföreläsning Inledande matematik M+TD Stig Larsson http://www.math.chalmers.se/ stig Matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet
Läs merVälkommen till MVE340 Matematik B för Sjöingenjörer. Kursinnehåll i stora drag. Kurslitteratur MVE Carl-Henrik Fant MV, Chalmers 1
Välkommen till MVE340 Matematik B för Sjöingenjörer Carl-Henrik Fant E-post: carl-henrik.fant@chalmers.se Tel: 772 35 57 Kontor: L3037 i matematikhuset, Johanneberg Kursinnehåll i stora drag Funktioner
Läs merCentralt innehåll. I årskurs 1.3
3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merKursinformation, TNIU19 Matematisk grundkurs fo r byggnadsingenjo rer, 6 hp
Kursinformation, TNIU19 Matematisk grundkurs fo r byggnadsingenjo rer, 6 hp Grundläggande matematik för ingenjörsstudenter vid Byggnadsteknisk utbildning en förberedande matematikkurs inför kursen Envariabelanalys
Läs merLäsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik
Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik Avsnitt 4.1 I kapitel 4 kommer du att möta de elementära funktionerna. Dessa är helt enkelt de vanligaste funktionerna som vi normalt arbetar med. Här
Läs merMATMAT01b (Matematik 1b)
Sida 1 av 6 MATMAT01b (Matematik 1b) ATT KUNNA TILL PROV MATMAT01b1 - Öka, respektive minska temperaturer - Skriva tal skrivna med text med siffror, Ex två tiondelar = 0,2 - Hitta på två bråk som ger en
Läs merTentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,
Uppsala universitet Institutionen för informationsteknologi Beräkningsvetenskap Per Lötstedt, tel. 471 2986 Ken Mattsson, tel 471 2975 Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, 2015-06-02 Skrivtid: 14
Läs mer3 differensekvationer med konstanta koefficienter.
Matematiska institutionen Carl-Henrik Fant 17 november 2000 3 differensekvationer med konstanta koefficienter 31 T Med en menar vi en av rella eller komplexa tal varje heltal ges ett reellt eller komplext
Läs merTentamen del 1 SF1546, , , Numeriska metoder, grundkurs
KTH Matematik Tentamen del 1 SF154, 1-3-3, 8.-11., Numeriska metoder, grundkurs Namn:... Bonuspoäng. Ange dina bonuspoäng från kursomgången läsåret HT15/VT1 här: Max antal poäng är. Gränsen för godkänt/betyg
Läs merIdentification Label. Teacher Name: Class Name: Lärarenkät. avancerad matematik. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm
Identification Label Teacher Name: Class Name: Teacher ID: Teacher Link # Lärarenkät avancerad matematik Skolverket Bo Palaszewski, projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation
Läs merFri programvara i skolan datoralgebraprogrammet Maxima
Per Jönsson & Thomas Lingefjärd Fri programvara i skolan datoralgebraprogrammet Maxima I takt med att priserna sjunker utrustar allt fler skolor sina elever med små bärbara datorer. Detta innebär nya och
Läs merMATEMATIK 5.5 MATEMATIK
5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merÖvningshäfte 2: Komplexa tal (och negativa tal)
LMA110 VT008 ARITMETIK OCH ALGEBRA DEL Övningshäfte : Komplexa tal (och negativa tal) Övningens syfte är att bekanta sig med komplexa tal och att fundera på några begreppsliga svårigheter som negativa
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs mermatematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55
Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att
Läs mer