PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

Transkript

1 PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISKA HUSDJUR I SKÅNE Efterkalkyler för år 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel från Sverige och EU.

2 1 Innehållsförteckning Sida Inledning Ekogrisar, sugga integrerad produktion 7 Ekogrisar, sugga... 9 Ekogrisar, slaktsvin Eko mjölkko, lösdrift Eko mjölkko, lösdrift fullfoder.. 15 Eko kviga, mjölkras Eko ungtjur 19 månader, mjölkras Eko stut 24 månader, mjölkras Eko stut 22 månader, köttras Eko diko, köttraskorsning Eko kviga - dikalv, köttras Eko ungtjur - dikalv, köttras Eko tacka, korsning... 31

3 2 Kommentarer till EKO produktionsgrenskalkyler Husdjur 2005 Vad är en produktionsgrenskalkyl? Hushållningssällskapets produktionsgrenskalkyler för konventionell och ekologisk produktion bygger på den stora bas av rådgivningserfarenhet som finns inom Hushållningssällskapet, både inom djurhållning, växtodling och ekonomi. Den samlade kompetensen har gjort det möjligt att specialanpassa produktionsgrenskalkylerna efter våra sydsvenska förhållanden. Produktionsgrenskalkylen är en redovisning av intäkter och kostnader för en enskild produktionsgren. Där beräknas hur mycket produktionsgrenen bidrar till att täcka företagets samkostnader eller fasta kostnader. Genom att göra produktionsgrenskalkyler på varje produktionsgren och lägga till samkostnaderna erhålles en plan över produktionsgrenarnas ekonomi. En driftsplan har skapats. För att göra en bra driftsplan måste kalkylerna anpassas efter det enskilda företagets förutsättningar! Vad kan utläsas ur kalkylen? Bruttoresultatet är en första indikation på resultatnivån i driften. Intäkter minus de kostnader som direkt belastar driften såsom exempelvis foder och rekrytering. Detta resultat skall användas med en viss försiktighet då även övriga rörliga kostnader har en stor betydelse för driften. I nivån TB1 finns en resultatnivå som beskriver intäkter minus alla rörliga kostnader. På denna resultatnivå kan olika företag jämföras oavsett maskinpark eller arbetseffektivitet, förutsatt att alla delar i produktionen görs med egna maskiner. I TB2-nivån har arbetstiden lagts in vilket återspeglar skillnader i arbetseffektivitet. I TB2 skall även de fasta kostnaderna för maskiner beräknas. Eftersom de fasta kostnaderna varierar mycket från gård till gård har vi inte lagt in dessa i kalkylerna. I den slutliga nivån i kalkylen, TB3, beräknas de fasta kostnaderna för stallplats. Planeringstidpunkten De flesta gårdar har olika förutsättningar såsom arrondering, storlek, jordart och byggnader. Detta gör att planeringssituationen får en avgörande betydelse för resultatet vid en planering av t ex en större investering. Likaså avgör planeringstidpunkten vissa avräkningspriser, bidrag och insatsvaror. T ex innebär en stärkt valuta troligen sjunkande djurpremier, sjunkande avräkningspriser och priser på importerade insatsvaror. Intäkter Produktionsresultat är uppskattade efter rådgivarnas erfarenheter samt med hjälp av Ekokötts årliga sammanställning av slaktresultat för ekologiska djur. Priset är satt till ett genomsnitt under 2005, där ej annat anges. Till intäkterna kan efterlikvider komma i vissa kalkyler. Köttpriserna i kalkylen motsvarar medelpris och medelklassning under 2005 från Swedish Meats, om inget annat anges. Merbetalningen för KRAV-godkänt kött betalas ut i föreningsslakten som ett tillägg på ordinarie avräkningspris förutsatt att djuren klassat sig vid slakt enligt uppställda kvalitetsgränser. För 2005 gällde följande kvalitetskrav och med genomsnittliga tillägg för KRAV-godkänd produkt, Swedish Meats.

4 3 Djurslag Kvalitetskrav Tillägg till ordinarie avräkningspris Ungnöt ,9 kg, , E-O- 4:00 Ungnöt Övriga 0 Ko och tjur ,9 kg, E till O-, 2- till 4+ 0:75 Första Andra halvåret Lamm 14-25,9 kg, 2-3, E-O 3:00-5:00 1:50-4:00 Slaktsvin > 54 kött-%, 73-94,9 kg 7:00-8:00 7:00-9:00 Slaktsvin > 54 kött-%, 68-72,9 kg -0,50 kr lägre/kg motsvarande Slaktsvin > 54 kött-%, 95-99,9 kg -0,50 kr högre/kg motsvarande Slaktsvin kött-% 73-94,9 3:25 3:50 3:50 Slaktsvin övriga 1:00 1:00 Livdjur: Målsättningen i KRAV-godkänd djurhållning är att inga djur ska förmedlas, utan de ska födas upp på gården från födsel till slakt. Efter prövning godkänns dock långsiktiga mellangårdsavtal med maximalt inköp från tre besättningar per år. Ekologiska kalvar förmedlas sällan via slakteriet, utan går oftast via privata kontakter, i de fall de förmedlas. Betesintäkt: Beroende på ökad efterfrågan på betesdjur till betesmarker med miljöstöd har betesmarken belastats med dels en rörlig beteskostnad på 0,50 kr per kg torrsubstans (ts) samt dels en fast kostnad beroende på ersättningsnivån på miljöstöd. I djurkalkylerna för betande djur tas endast hänsyn till den rörliga intäkten räknat på per kg ts då förhållande varierar kraftigt. Gödselvärde: Värdering av all gödsel bör ske på grundval av analys. Gödselvärdet här finns med som ett nettovärde, det vill säga växtnäringsvärdet reducerat för spridningskostnad. Värdering av gödsel baseras på priset för fast broilergödsel (200 kr/ton fritt gården). Det organiskt bundna kvävet har värderats till 25 % av NH 4 N. Med dessa antaganden har växtnäringsvärdet i stallgödsel för N, P och K beräknats till 8 kr /kg NH 4 -N, 12 kr/kg P och 3,50 kr/kg K. Följande värden ligger till grund för flytgödselvärderingen. Näringsinnehåll per ton nötflyt vid vårspridning: N: 1,4 kg NH 4 -N á 8,00 kr vid 70 % effekt, N-tot 4,5 kg/ton. P: 0,6 kg P á 12,00 kr vid 80% effekt. K: 3,6 kg K á 3,50 kr vid 80 % effekt. Totalt ett växtnäringsvärde på 31 kr/ton nötflyt. Spridningskostnaden för nötflyt ligger mellan kr beroende på var man bor. Ett medel på 16 kr/ton har använts, vilket resulterar i ett nettovärde på ca 15 kr per ton nötflyt. Näringsinnehåll per ton nötfast vid vårspridning: N: 1 kg N á 8,00 kr vid 70 % effekt. N-tot 5 kg/ton. P: 1,2 kg P á 12,00 kr vid 80 % effekt. K: 3,2 kg K á 3,50 kr vid 80 % effekt. Totalt ett växtnäringsvärde på 34 kr/ton nötfast. Spridningskostnaden ligger då på ca 20 kr/ton enligt uträkning i konventionella bidragskalkyler, vilket ger ett nettovärde på 14 kr/ton nötfast. Djupströgödsel varierar mycket i näringsinnehåll. Därför har endast P och K prissatts, ty kväveeffekten är högst osäker pga stor skillnad i C/N-kvot.

5 4 Näringsinnehåll per ton djupströ vid vårspridning: N: N-tot 5 kg/ton. 0 kr P: 1,3 kg P á 12,00 kr vid 80 % effekt. K: 8 kg K á 3,50 kr vid 80 % effekt. Totalt ett växtnäringsvärde på 44 kr/ton. Spridningskostnaden, ca 30 kr per ton, är högre beroende på lägre volymvikt jämfört med övrig gödsel Detta ger ett nettovärde på 14 kr/ton. Regler för aktuella stöd 2005 Handjursbidraget betalas ut till handjur (tjurar och stutar) som slaktas under året. Slaktvikten måste vara minst 185 kg för tjurar och handjuren måste ha hållits i producentens besättning i viss tid (2 alternativt 4 månader). Stutar måste ha uppnått en ålder på minst 9 månader för att berättiga till ett bidrag och 22 månader för att berättiga till två bidrag. Inom miljöstödsprogrammet kan man få stöd för ekologisk djurhållning, vilket innebär 5-åriga beslut. Stödet lämnas som en extra ersättning för ekologiskt odlad slåttervall, betesvall och grönfodergrödor. Grönfodergrödor får dock inte ingå i ansökan om arealersättning. Ersättningen baseras på antalet mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter och suggor inom företaget. En djurenhet (DE) berättigar till stöd på 1 ha med ersättning på 1700 kr. Observera att ofta är vallarealen begränsad, vilket innebär att alla djur inte får fullt stöd! Djurslag Antal djur som motsvarar en djurenhet DE 1 mjölkko, am- och diko 1 1 Ungnöt, 6-24 månader 1,67 0,6 Suggor 2,00 0,5 Tackor, getter (hondjur över 1 år) 6,67 0,15 Djurantalet får variera mellan stödåren. Dock förbinder sig jordbrukaren att minst hålla ett djur i ekologisk produktion under hela stödperioden. Rörliga kostnader priser: Det hemmaproducerade fodret får ett pris efter vad alternativvärdet är, det vill säga det avräkningspris som funnits på marknaden De köpfodermedelspriser som finns med speglar vad medelpriset varit under 2005, inklusive frakt. Spannmål: Spannmålen till nöt, där ej annat angivits, blandsäd med 20 % rågvete och 80 % korn. Bete: Där betespriset angivits till 0:50 kr/kg ts rör det sig om åkermarksbete. Däremot betas extensiva betesmarker eller hagmarksbete får djuren en ersättning, en betesintäkt, för skötseln av markerna. Detta pga att det finns en påtaglig risk för brist på betesdjur vilket leder till att många marker inte kommer att kunna fullfölja sina miljöåtagande. Grovfoder: Var observant på att varierande grovfoderkvalitet kan ge stora skillnader i produktionsresultat. I dessa produktionsgrenskalkylerna finns ett ensilage med följande värden till grund för beräkningarna: 10,5 MJ, 160 g råprotein, 71 g AAT och 30 g PBV (per kg ts), förutom hos ungtjur-dikalv som kräver ett bättre foder vid hög tillväxt. stater: staterna ska visa normala sydsvenska foderstater anpassade till KRAVs regelverk.

6 5 Maximal andel icke KRAV-godkänt foder i staten, baserat på torrsubstans-intaget. Djurslag Daglig andel Årlig andel De två första åren* Idisslare 25 % 5 % 10 % Gris 25 % 15 % 20 % * Under de två första åren skall de extra 5 % konventionellt foder produceras på den egna gården. Maximal andel foder som får vara inköpt på gården är 50 % beräknat på ts-basis. Gårdar med en produktion under 10 djurenheter är undantaget. (KRAV- regler 2005) åtgången för de olika djurslagen är beräknad efter energiåtgången. Därefter omräknas energiåtgången till foderåtgång och prissätts per kg foder eller per kg ts för grovfoder. Övriga rörliga kostnader Semin, tjur och galtkostnad är beräknade efter respektive branschs taxor. Veterinär och medicinkostnader är uträknat med hjälp av veterinärtaxor. Kostnaderna är baserade på ett normalt stall, med genomsnittlig stallmiljön. Diverse husdjursposter består av allt som kommer till i de olika produktionsgrenarna. Det kan vara försäkringar, vatten, järn till smågrisar o s v. Energikostnaden för uppvärmning, motorer och ljus kommer antingen från olja eller el. Underhåll av stallinventarier baseras på erfarenhetsmässiga kostnader. Räntan på rörelsekapitalet beräknas på det kapital som under året behövs för att betala löpande driftskostnader, det vill säga rörliga kostnader och löner. Då kostnaderna är fördelade över året används en faktor för att beräkna en genomsnittlig räntekostnad. I kalkylerna har en kalkylmässig ränta på 5 % använts. Ränta djurkapital beräknas på två olika sätt beroende på om djuret är produktionsmedel eller produkt. Är djuret produktionsmedel ( t ex mjölkko) sätts djurvärdet till medelvärdet av djurets värde vid produktionstidens början och slaktvärdet. Är djuret däremot produkt (t ex ungtjur) sätts djurvärdet lika med det värde som djuret har vid produktionstidens början. I båda fallen multipliceras djurvärdet med produktionstiden i år. Arbetskostnader: I dessa kalkyler ligger inte arbetskostnaden i de rörliga kostnaderna (TB1) utan i TB 2. Detta beror på att arbetet anses som ett mellanting mellan rörliga och fasta kostnader beroende på vilken beslutssituation lantbrukaren står i. Om det finns en fast anställd som inte har full sysselsättning kan arbetskraften räknas som fast kostnad. Rör det sig däremot om timanställning under säsong är arbetet en rörlig kostnad. Arbetskostnaderna är uppdelade på dagliga rutiner, veckojobb och arbete underhåll samt administration. Fasta kostnader För att få en bild av företagets totala ekonomi måste även de fasta kostnaderna belasta driftsplanen. En del av de fasta kostnaderna tas upp i den produktionsgrenskalkyl som den belastar (arrende, avskrivning och ränta på maskinerna), medan andra får bli en restpost som belastar företaget som helhet (t ex kontorskostnader). Att beräkna de fasta kostnaderna i djurproduktionen kan man göra genom att använda återuppbyggnadsvärdet på anläggningen som man belastar med ränta och avskrivning. Erfarenheten visar att kostnaden för produktionsanläggningar varierar högst väsentligt, även för ganska likvärdiga anläggningar. Produktionsgrenskalkyler för husdjur stannar beräkningarna vid TB 2 och det som

7 6 återstår skall täcka fasta kostnader såsom t ex ränta och avskrivningar på byggnader och inventarier. Detta måste bedömas i varje enskilt fall. Ny jordbrukspolitik med frikopplade jordbruksstöd! Den viktigaste förändringen är en frikoppling av stöden från produktionen, dvs att utbetalningen inte längre baseras på djurproduktion och växtodling. Detta betyder att EU-stödet inte längre skall ses som en intäkt i produktionsgrenen utan som en samintäkt!!! Det frikopplade stödet består av två delar, dels grundbeloppet och dels ett tilläggsbelopp som baseras på djurhållningen under referensperioden Grundbeloppet är lika för all åkermark inom regionen, men olika mellan de fem ersättningsregionerna. För betesmarkerna är stödnivån lika för hela landet. Stödrätter tilldelas den som anmäler areal i SAM Utbetalning förutsätter alltså att man har både stödrätter och areal. Åker- och betesmarken måste skötas för det frikopplade stödet. För den åkerareal som man odlar eller skördar anses hävdkravet vara uppfyllt genom brukandet. För obrukad åker gäller dagens trädeskrav, dvs krav på insådd fånggröda, men inte på putsning. För att få ut frikopplat stöd för betesmark, måste marken betas varje år. Man måste ha träda motsvarande de utdelade trädesrätterna för att få frikopplat stöd, men trädeskravet är sänkt för 2006 med ca 0,5 % gentemot 2005 års nivå (se nedan). Tilläggsbeloppet baseras på ett medeltal av djurbidragen för år Tilläggsbeloppet fördelas på den areal som företaget anmäler i SAM Grundbelopp och tilläggsbelopp bakas ihop till ett enhetsbelopp per ha. Nivån kan skilja mellan företag. Företag som inte haft dikostöd, extensifieringsbidrag eller slaktpremier under får bara grundersättning. Tidigare djurpremier har frikopplats. Kvar finns endast.. Handjursbidrag. 75 % av gamla handjurspremien betalas ut till och med år 2009 för stut och tjur. Mjölkpremien betalas efter innehavd mjölkkvot, fram till att stödet frikopplas Därefter läggs stödbeloppet ut på ägda stödrätter. Miljöstöden De flesta miljöstödsavtalen löper från 2001 till De miljöstödsavtal som löper ut under 2005, förlängs sannolikt med ett extra år på oförändrade villkor, till att omfatta även Arrenden som upphör inför 2006, kan lyftas ut ur det förlängda avtalet, annars gäller samma regler som tidigare. Kontakta Din rådgivare om Du vill räkna mer exakt efter Dina specifika krav och förutsättningar. Hushållningssällskapet kan erbjuda dig kompetent hjälp med omläggningsanalyser till ekologisk produktion samt att kalkylera inför driftsomläggning och / eller nybyggnation samt av bedömning av investeringsstöd. FAKTARUTA 2005 GRUNDERSÄTTNING Region Ersättning åker Ersättning betesmark Uttagsprocent kr/ha 1091 kr/ha 7,8% kr/ha 1091kr/ha 8,4% kr/ha 1091 kr/ha 7,3% kr/ha 1091 kr/ha 5,8% kr/ha 1091 kr/ha 4,0%

8 Hushållningssällskapet Kristianstad PRODUKTIONSGRENSKALKYL Sida 7 EKO GRIS integrerad 2005 Sugga och slaktsvin 18 smågrisar/sugga o år 20 smågrisar/sugga o år 24 suggor i besättningen Per enhet Per enhet Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Slaktsvin kg ,00 0 kr ,00 0 kr Slaktsvin högt Eko-tillägg kg , kr , kr Eko-tillägg 15 % kg , kr , kr Eko-tillägg 5 % kg 77 11, kr 85 11, kr Integrationsstillägg kg , kr , kr Kött utslagssugga % 40% kr 40% kr Gödselvärde m³ 17, kr 18, kr Ekologisk djurhållning st 0, kr 0, kr Summa intäkter kr ( totala intäkter 19,27 kr/kg) 19,20 kr/st) Direkta kostnader Inköp djur Dräktig gylta st 40% kr 40% kr Suggkoncentrat kg 130 5, kr 141 5, kr Spannmål kg , kr , kr beredning och lagring kg , kr , kr Ärtor kg 0 1,64 0 kr 0 1,64 0 smågrisar kg 720 3, kr 800 3, kr Slaktsvinskoncentrat kg 888 5, kr 985 5, kr Spannmål kg , kr , kr beredning och lagring kg , kr , kr Hö/Ensilage kg 600 1, kr 620 1, kr Betesareal ha 1,3 0 0 kr 1,3 0 0 kr Summa direkta kostnader kr kr Bruttoresultat kr kr Övriga rörliga kostnader Diverse Leveranskostnad st 1 6,90 7 kr 1 6,25 6 kr Strömedel kg , kr , kr Semin och galtkostnad st kr kr Svinhälsovård, veterinär st kr kr Övrigt st kr kr KRAV-avgift st kr kr KRAV-avgift, sugga st kr kr Underhåll inventarier st kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 516 kr ,0% 551 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1, ,0% 107 kr ,0% 107 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr (rörlig prod.kostnad 12,33 kr/st 12,03 kr/st Täckningsbidrag kr kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 48, kr kr Inventarier ( avsk + ränta) kr 1 0 kr 1 0 kr 0 kr 0 0 kr Summa arbetskostnader 48, kr 49, kr Täckningsbidrag kr kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 0 kr 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag kr kr

9 Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 7 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO GRISAR 2005 Integrerad uppfödning med 24 suggor, utomhusdrift. Omgångsgrisning med 6 suggor/omgång. I detta exempel har 18 respektive 20 levererade slaktsvin per sugga och år valts. INTÄKTER Slaktsvinspris Genomsnittspris (v 1-52) SM 2005 för konventionella SCAN-grisar med tillägg för EKO- betalning där inkl 80 % av slaktkropparna har köttprocent 58 %, 15 % har köttprocent 54 % och 5 % har köttprocent 52 %. Merbetalning Slaktvikten antas vara 85 kg, slaktutbyte 75 %. Högst EKO-merbetalning (55- kött-%) gav ett genomsnitt EKO-gris för år 2005 SM; 7,97; köttprocent gav 3,49 resp < 53 köttprocent gav tillägg på 1,00 kr/kg. Kött utslagssugga Gödselvärde Ekologisk djurhållning KOSTNADER Inköp Dr gyltor Suggfoder beredning 163 kg vid slakt - 10% kassation, genomsnittlig avräkningsnotering 6,65 kr/kg för SM Stallgödseln från utegrisar kan ej samlas upp, dvs värdet 0 kr i kalkylen. 2 suggor berättigar till stöd för 1 ha ekologiskt odlad vall eller grönfoder á 1700 kr, under förutsättning att en skörd tas eller marken hålls bevuxen fram tills första skörd innan grisarna bökar upp vallen. Rekrytering ca 40 %. Genomsnittligt pris under 2005 fr v 1 till v 44 med tillägg för uppskattad prisutveckling resten av året, inkl förmedlingsavgift 440 kr/leverans á 6 djur. Transportavgift 136 kr/st SM. Konventionellt uppfödd. Vid prövning hos KRAV kan större andel konventionella gyltor än 10 % köpas in. Suggan äter ca 1390 kg foder per år (18 smågrisar) exkl vallfoder. Fodret består av koncentrat och spannmål under digivningen, varav korn utgör 80 % och rågvete 20 % av spannmålsdelen. Koncentrat levereras i storsäck á 800 kg fritt lager Åhus. Pris Lantmännen Kostnad för foderberedning enligt HS sammanställning. Utgångspunkt är foderberedning av ca 100 ton spannmål. Gällande lagerkostnad 1 kr/dt och månad, medelpris över året. Smågrisfoder Äter från födsel till 25 kg levande vikt 40 kg /gris. Färdigfoder, i bulk. Pris Lantmännen Slaktsvinsfoder Bete Leveranskostnad Slakt vid 114 kg levande vikt. Det åtgår 280 kg torrfoder under slaktsvinsperioden inkl 10 % spill. Exkl vallfoder. Beräknat på 39,3 MJ per kg tillväxt. Slaktsvinskoncentrat och korn. Leverans i storsäck á 800 kg fritt lager Åhus. Pris Lantmännen Kostnaden är gårdsrelaterad 125 kr per leveranstillfälle. 3 leveranstillfälle per utslakt. Semin 2 doser/dräktighet. 100 % av doserna förbeställda, á 34 kr/st. Övrigt betäcker galt. Leveransavgift 280 kr/leverans (exp avg 120 kr kr/leverans då sperman hämtas på utlämningsplats) 4 grupper * 2 grisningar. Totalt 5504 kr, dvs 229 kr/sugga. Galtkostnad Intäkter: Utslagsgalt 0,33*170 kg*2,15kr kr/kg=120 :- Galt betäckning 50 % Rekrytering 0,33*7000 kr = 2310 kr : 365dagar*2,5 kg*2 kr/kg=1825 kr Strö samt div.: 300 kg*0,35 kr=105 kr + 500kr Ränta rörelse (+ djurkapital) (5%): 12 kr ( kr) Täckningsbidrag: kr, dvs 200 kr per sugga. Beräkningen av kostnader för galt bygger på att kostnader för hyddor, arbete mm och tas inte med i galtkalkyl utan fördelas ut på suggorna. Total semin/galtkostnad: kr dvs 430 kr/sugga. Hälsov/vet/medicin Övrigt KRAV-avgift Uh inv. Arbete HS bedömning inkl djurhälsovård, vaccination och mediciner. Vaccinationer: rödsjuka 2 ggr per gris á 12 kr, samt till suggan rödsjuka (2 ggr) o parvo (1 ggn) á 34 kr för kombivacc. Svinhälsoförsäkring, märkfärg mm KRAV-avgift är 20 kr per slaktsvin och 60 kr/sugga i rörlig kostnad. Grundavgift på 700 kr tillkommer för djurhållning. Egen bedömning. 48 timmar per sugga och år.

10 Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 9 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO SUGGA smågrisar/sugga o år 20 smågrisar/sugga o år Smågrisvikt vid förmedling 25 kg 48 suggor i besättningen i 4 grupper. Grisning i stall. Per enhet Per enhet Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Smågrisar KRAV st kr kr Lastningstillägg st 18 8, kr 20 8, kr Kontraktspremie st 18 5,00 90 kr 20 5, kr Kött utslagssugga % 40% kr 40% kr Gödselvärde ton 2, kr 2, kr Ekologisk djurhållning st 0, kr 0, kr Summa intäkter kr ( totala intäkter 671,74 kr/st) 664,52 kr/st) Direkta kostnader Inköp djur Dräktig gylta st 40% kr 40% kr Suggkoncentrat kg 123 5, kr 134 5, kr Spannmål kg , kr , kr beredning /lagring , kr , kr Ärtor kg 0 1,64 0 kr 0 1,64 0 smågrisar kg 720 3, kr 800 3, kr Hö/Ensilage kg 395 1, kr 395 1, kr Betesareal ha 0,4 0 0 kr 0,4 0 0 kr Summa direkta kostnader kr kr Bruttoresultat kr kr Övriga rörliga kostnader Diverse Strömedel kg 650 0, kr 650 0, kr Semin och galtkostnad st kr kr Svinhälsovård, veterinär st kr kr Övrigt st kr kr KRAV-avgift, sugga st kr kr Underhåll inventarier st kr kr Energi kwh 200 0, kr 200 0, kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 47 kr ,0% 50 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1, ,0% 107 kr ,0% 107 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr (rörlig prod.kostnad 428,03 kr/st 401,67 kr/st Täckningsbidrag kr kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 18, kr kr Inventarier ( avsk + ränta) kr 1 0 kr 1 0 kr 0 kr 0 0 kr Summa arbetskostnader 18, kr 19, kr Täckningsbidrag kr kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 0 kr 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag kr kr

11 Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 9 FÖRUTSÄTTNINGAR EKOGRIS SUGGA 2005 Specialiserad smågrisuppfödning med 48 suggor. Omgångsgrisning med 12 suggor/omgång. I detta exempel har 18 respektive 20 leverade slaktsvin per sugga och år valts. INTÄKTER Smågrispris Lastningstillägg Kontraktspremie Kött utslagssugga Gödselvärde Ekologisk djurhållning KOSTNADER Inköp Dr gyltor Suggfoder beredning Genomsnittspris för ekologiska KRAV smågrisar under 2005 var 23,36 per kg upptill 24 kg.tillägg för övervikt mellan kg var i genomsnitt 13 kr, mellan kg 10 kr och över 35 kg 8 kr enl SM. 48 suggor. 18 grisar per sugga ger 864 levererade smågrisar per år resp 20 grisar per sugga ger 960 st. Grupptillägg vid leverans av grisar 5 kr/st, st ger 12 kr/st samt st ger 16 kr/st. Maximalt tillägg 36 kr vid leveranser > 400 st per veckoleverans. 1 av 3 leveranser ger 12 kr per gris, övriga 5 kr/st. Uppskattat till 50 % av antalet per nivå. Kontrakt tecknat för 2 år ger 5 kr per gris, för 3 år 8 kr per levererad gris. 163 kg vid slakt - 10% kassation, genomsnittlig avräkningsnotering 6,65 kr/kg för SM Stallgödseln reduceras till 50 % av beräknad mängd pga utevistelse. 2 suggor berättigar till stöd för 1 ha ekologiskt odlad vall eller grönfoder á 1700 kr, under förutsättning att en skörd tas eller marken hålls bevuxen fram tills första skörd innan grisarna bökar upp vallen. Rekrytering ca 40 %. Genomsnittligt pris under 2005 fr v 1 till v 44 med tillägg för uppskattad prisutveckling resten av året, inkl förmedlingsavgift 440 kr/leverans á 6 djur. Transportavgift 136 kr/st SM. Konventionellt uppfödd. Vid prövning hos KRAV kan större andel konventionella gyltor än 10 % köpas in. Suggan äter ca 1335 kg foder per år (18 smågrisar) exkl vallfoder. Fodret består av koncentrat och spannmål under digivningen, varav korn utgör 80 % och rågvete 20 % av spannmålsdelen. Koncentrat levereras i storsäck á 800 kg fritt lager Åhus. Pris Lantmännen Kostnad för foderberedning enligt HS sammanställning. Utgångspunkt är foderberedning av ca 100 ton spannmål. Gällande lagerkostnad 1 kr/dt och månad, medelpris över året. Smågrisfoder Äter från födsel till 25 kg levande vikt 40 kg /gris. Färdigfoder, i bulk. Pris Lantmännen förbrukning ca 490 MJ till 25 kg lev vikt. Bete Kostnaden är gårdsrelaterad Semin 2 doser/dräktighet. 100 % av doserna förbeställda, á 34 kr/st. Övrigt betäcker galt. Leveransavgift 280 kr/leverans (exp avg 120 kr kr/leverans då sperman hämtas på utlämningsplats) 4 grupper * 2 grisningar. Totalt 5504 kr, dvs 229 kr/sugga. Galtkostnad Intäkter: Utslagsgalt 0,33*170 kg*2,15kr kr/kg=120 :- Galt betäckning 50 % Rekrytering 0,33*7000 kr = 2310 kr : 365dagar*2,5 kg*2 kr/kg=1825 kr Strö samt div.: 300 kg*0,35 kr=105 kr + 500kr Ränta rörelse (+ djurkapital) (5%): 12 kr ( kr) Täckningsbidrag: kr, dvs 200 kr per sugga. Beräkningen av kostnader för galt bygger på att kostnader för hyddor, arbete mm och tas inte med i galtkalkyl utan fördelas ut på suggorna. Total semin/galtkostnad: kr dvs 430 kr/sugga. Hälsov/vet/medicin Övrigt KRAV-avgift Uh inv. Energi Arbete HS bedömning inkl djurhälsovård, vaccination och mediciner. Vaccinationer till suggan rödsjuka (2 ggr) o parvo (1 ggn). Svinhälsoförsäkring, märkfärg mm KRAV-avgift är 60 kr/sugga i rörlig kostnad. Ingen KRAV-avg. för grisar som säljs för vidareuppfödning. Grundavgift på 700 kr tillkommer för djurhållning. Egen bedömning. HS bedömning på elförbrukning. 18 resp 19 timmar per sugga och år.

12 Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 11 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO SLAKTSVIN 2005 Mellangårdsavtal. Smågrisvikt vid förmedling 26 kg 39,3 MJ/ kg tillväxt 37,4 MJ/ kg tillväxt Slaktad vikt 85 kg Per enhet Per enhet Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Slaktsvin kg 85 Slaktsvin Eko-tillägg kg 68 19, kr 68 19, kr Eko-tillägg 15 % kg 13 14, kr 13 14, kr Eko-tillägg 5 % kg 4 11,61 46 kr 4 11,61 46 kr Integreringstillägg kg 85 0,50 43 kr 85 0,50 43 kr Leveranstillägg st 0,5 5,00 3 kr 0,5 5,00 3 kr Anmälningsersättning st 1,0 3,00 3 kr 1,0 3,00 3 kr Kontraktspremie st Gödselvärde ton 0, kr 0, kr Summa intäkter ( totala intäkter 18,59 kr/kg 18,61 kr/kg Direkta kostnader Inköp djur Smågris KRAV st kr kr Lastningstillägg st kr kr Förmedling och transport st kr kr Slaktsvinskoncentrat kg 49 5, kr 47 5, kr Spannmål kg 222 1, kr 210 1, kr beredning /lagring kg 222 0,10 22 kr 210 0,10 21 kr Hö/Ensilage kg 23 1,00 23 kr 22 1,00 22 kr Mineraler kg 0,0 0,00 0 kr 0,0 0,00 0 Betesareal ha 0,0 0 0,0 0 Summa direkta kostnader kr kr Bruttoresultat 390 kr 418 kr Övriga rörliga kostnader Diverse Leveranskostnad st 1 2,00 2 kr 1 2,00 2 kr Dödlighet, kassation st 1,6% kr 1,6% kr Strömedel kg 40 0,40 16 kr 40 0,40 16 kr Svinhälsovård, veterinär st kr kr Övrigt st kr kr KRAV-avgift st kr kr Energi kwh 19 0,55 10 kr 19 0,55 10 kr Underhåll inventarier st kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 6 kr 758 5,0% 5 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 0, ,0% 4 kr 293 5,0% 4 kr Summa övriga prod.kostnader 116 kr 116 kr (rörlig prod.kostnad 15,37 kr/st 15,05 kr/st Täckningsbidrag kr 302 kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 0, kr 0, kr Inventarier ( avsk + ränta) kr 1 0 kr 1 0 kr 0 kr 0 0 kr Summa arbetskostnader 0,8 139 kr 0,7 120 kr Täckningsbidrag kr 182 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 0 kr 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag kr 182 kr

13 Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 11 FÖRUTSÄTTNINGAR EKOGRIS SLAKTSVIN 2005 Ekologisk slaktsvinsuppfödning. Mellangårdsavtal med max tre KRAV-godkända besättningar. Tillväxt 770 g per dag ger 114 foderdagar + rengöring 2,6 omg per år resp 800 g/dag med 2,9 omg /år Produktion av ca 950 slaktsvin per år. Tillgång till stall året runt. Betesareal i anslutning till stall. INTÄKTER Slaktsvinspris Genomsnittspris (v 1-52) SM 2005 för konventionella SCAN-grisar med tillägg för EKO- betalning där inkl 80 % av slaktkropparna har köttprocent 58 %, 15 % har köttprocent 54 % och 5 % har köttprocent 52 %. Merbetalning Slaktvikten antas vara 85 kg, slaktutbyte 75 %. Högst EKO-merbetalning (55- kött-%) gav ett genomsnitt EKO-gris för år 2005 SM; 7,97; köttprocent gav 3,49 resp < 53 köttprocent gav tillägg på 1,00 kr/kg. Integreringsstillägg Tillägg med 0,50 kr/kg för integrerade slaktsvin, SM Leveranstillägg Anmälningsersättning Kontraktspremie Gödselvärde Tillägget beräknas på veckoleveranser av godkända grisar på en produktionsplats. Leverans av grisar/vecka ger 5 kr/gris, st ger 7 kr/gris och 200 eller fler ger 10 kr/gris, SM Extra tillägg om 2 kr/gris utbetalas vid leverans av full bil = minst grisar. 50 % av leveranserna klarar > 60 grisar/vecka. Anmälan via internet ger 3 kr per gris. En premie för uppnådd volymsgräns där grisar per år ger 4 kr/gris, grisar ger 5 kr/st, SM Stallgödseln reduceras till 50 % av beräknad mängd pga utevistelse. KOSTNADER Inköp smågris Genomsnittspris för ekologiska KRAV smågrisar under 2005 var 23,36 per kg upptill 24 kg.tillägg för övervikt mellan kg var i genomsnitt 13 kr, mellan kg 10 kr och över 35 kg 8 kr enl SM. Genomsnittlig förmedlingsvikt ca 26 kg Lastningstillägg Genomsnittlig leverans per leverantör: 100st. Lastningstillägg 26 kr/gris. SM Enligt säljarens ersättningsnivå. Förmedlingsavgift Transport 16,80 kr + administration 3 kr, SM. Slaktsvinsfoder Slakt vid 113 kg levande vikt. Det åtgår 280 kg torrfoder resp 260 kg under slaktsvinsperioden inkl 10 % spill Exkl vallfoder.beräknat på 39,3 MJ per kg tillväxt. Slaktsvinskoncentrat och korn. Leverans i storsäck á 800 kg fritt lager Åhus. Pris Lantmännen Mineraler Monocalciumfosfat 2,80 kr/kg och foderkalk 0,40 kr/kg. Pris KLF Inget behov av mineraler i dessa foderstater. Bete Kostnaden är gårdsrelaterad. Behovet av betesareal är beronde av årstid och slaktsvinens ålder. Leveranskostnad Dödlighet, kassation Hälsov/vet/medicin Övrigt KRAV-avgift Energi Uh inv. Arbete 125 kr per leveranstillfälle. 3 leveranstillfälle per utslakt. 1,6 % på summan av hela smågrisvärdet och 22 % på övriga rörliga kostnader (inkl arbete) fram till slakt. Eftersom de flesta dödsfall inträffar de första tre veckorna. HS bedömning inkl djurhälsovård, vaccination och mediciner. Vaccinationer: rödsjuka 2 ggr per gris á 12 kr. Svinhälsoförsäkring, märkfärg mm KRAV-avgift är 20 kr per slaktsvin i rörlig kostnad. Grundavgift på 700 kr tillkommer för djurhållning. 19 kwh per plats. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. HS bedömning. 0,75 resp 0,65 timme per slaktsvin och år.

14 Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 13 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKOMJÖLKKO 2005 Förutsättningar: 245 dagars stallperiod, egen spannmål, 10 % överutfodring Låg 7000 kg ECM Medel 8000 kg ECM Hög 9000 kg ECM Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Lev mjölk, inkl kalvmjölk kg , kr , kr , kr Kött utslagsko (5 % kass) st 35% kr 35% kr 35% kr Merbetalning KRAV-kött kg 98,00 0,00 0 kr 98,00 0,00 0 kr 98,00 0,00 0 kr Mjölkbidrag kg , kr , kr , kr Livkalv inkl 5 % dödl st kr kr kr Mjölk till kalven kg , kr , kr , kr Ekologisk djurhållning st kr kr kr Gödselvärde netto ton 20 21, kr 21 21, kr 22 21, kr Merbetalning EKO-mjölk kg , kr , kr , kr Summa intäkter kr kr kr ( totala intäkter ) 4,06 kr/kg 3,97 kr/kg 3,91 kr/kg Direkta produktionskostnader Rekrytering djur Kalvfärdig kviga st % kr % kr % kr Ensilage, hö kg ts , kr , kr , kr Bete på åkermark kg ts , kr , kr , kr Spannmål egen kg , kr , kr , kr Toppfoder KRAV-tillåtet kg 275 3, kr 320 3, kr 340 3, kr Ärtor, egenproducerade kg 408 1, kr 494 1, kr 616 1, kr Mineralfoder kg 35 6, kr 40 6, kr 42 6, kr lagring ,06 86 kr , kr , kr beredning/kg spm-ärt kg , kr , kr , kr Summa direkta kostnader kr kr kr Bruttoresultat kr kr kr Övriga rörliga kostnader Strö kg 400 0, kr 400 0, kr 400 0, kr Semin och kokontroll st kr kr kr Veterinär, medicin st kr kr kr Div. husdjur, rådgivning st kr kr kr KRAV-avgift st kr kr kr Energi kwh 800 0,6 480 kr 800 0,6 480 kr 800 0,6 480 kr Drivmedel traktor st 1 228,0 228 kr 1 228,0 228 kr 1 228,0 228 kr Underhåll stallinventarier st kr kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 182 kr ,0% 197 kr ,0% 208 kr Ränta djurkapital (faktor)>> ,0% 113 kr ,0% 113 kr ,0% 113 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr kr (rörlig prod.kostnad) 2,31 kr/kg 2,18 kr/kg 2,02 kr/kg Täckningsbidrag kr kr kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim kr kr kr Ränta kvot kr ,00% 234 kr ,00% 269 kr ,00% 305 kr Summa arbetskostnader kr kr kr Täckningsbidrag kr kr kr Fasta kostnader Stallplats st kr kr kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr 0 kr Täckningsbidrag kr kr kr

15 Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 13 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO MJÖLKKO 2005 Lösdrift för 80 SLB kor i liggbås, vikt ca 650 kg, 35 % rekrytering. Egen spannmål INTÄKTER Mjölk Medelpris under året vid Skånemejerier, baspris vid 4,0 % fetthalt och 3,3 % proteinhalt Levererad mjölk är ECM-korrigerad. Leveransindex 94 % av kokontrollavkastning. Förutsätter leverans inom kvot och leveranskontrakt. Vid utökning, nystartande mm måste hänsyn till kvotköp beaktas. Kött utslagsko Pris 16,93 kr/kg medelpris under 2005 SM, inkl. SCAN-tillägg 0,50 kr/kg för kor som har minst 250 kg slaktvikt Ingen efterlikivid är inräknad. Beräknad efter 280 kg slaktad vikt och klassning P+. 5 % kassation inkluderat. Merbetaln. KRAV-kött Tillägg för KRAV-godkänd kött i genomsnitt för året 0,00 kr/kg för ko klass P+ SM 2005 Mjölkbidrag Livkalvar Mjölk till kalven Ekologisk djurhållning Gödsel Merbetalning EKO-mjölk KOSTNADER Rekryteringsdjur För år 2005 betalas ett mjölkstöd på 14 öre/ kg kvot Uppskattat pris för 12 veckors kalv uppfödd på helmjölk. Tjurkalvar säljes inom ett mellangårdsavtal till ett pri på 2000 kr per st. Kvigkalvar uppskattas att kosta 1500 kr per st. 50 % kvigkalvar och 50 % tjurkalvar. 5 % dödlighet Mjölktilldelning på 6 liter/dag, 5 liter/dag respektive 4 liter/dag under 1, 2 och 3 månad. Mjölk från kor me hög cellhalt sänker alternativärdepriset på kalvens mjölkgiva till 2,50 kr per liter (HS-bedömning). En mjölkko (en djurenhet) berättigar till 1700 kr / ha vall. Vallarealen är oftast mindre än antal djurenheter p gårdsnivå, vilket minskar stödbeloppet för andra djurkategorier, ex. rekryteringsdjur (se inl.kommentarer). Nettovärde för flytgödsel vid vårspridning. Se detaljerad uträkning i inledande kommentare Merbetalning på 60 öre/kg vid Skånemejerier. Merbetalningen kopplad till hårdare kvalitetskrav (lägre bakterietal, lukt/smak och smörsyrasporer) än vid konventionell produktion. Merbetalning på 30 öre/kg, om inte kvalitetskraven är uppfyllda. 50 öres merbetalning används som genomsnitt i kalkylen. Uppskattat livdjurspris för kalvfärdig SLB-kviga 2005, leukos- och BVD-fria djur I kalkylen är ca 10 % överutfodring beaktad. Energiåtgång enligt tabell för idisslare 200 ca 5,2 MJ/kg mjölk. Underhåll MJ/år, dräktighet 1400 MJ/år. Därutöver belastas mjölkkokalkylen av kraftfoder till kalven till 12 veckors ålder (ca 65 kg kraftfoder) Grovfoder Kostnad för egenproducerat ensilage och hö med 10,5 MJ/kg ts och 160 g råprot/kg ts kg ts per dag 1200 kg ts bete på åkermark under 120 dagars betesperiod. Ärter Alternativvärde för egna foderärtor. 12,0 MJ/kg och 69 g AAT/kg Spannmål Alternativvärde för egen spannmål med 11,6 MJ/kg och 80 g AAT/kg. Givan är anpassad efter avkastning. Spannmålsblandningen består av rågvete 20% och korn 80 %. Toppfod. KRAV-tillåtet Toppfoder, KRAV-tillåtet men ej Kravgodkänt med 14,3 MJ och 226g AAT/kg. Givan ä anpassad efter avkastning. Andelen konventionellt högmjölkarfoder får maximalt utgöra 5 % av årliga ts konsumtionen. lagring Gällande lagerkostnad, medel över året beredning Kostnad för foderberedning enligt databok Utgångspunkt är foderberedning av ca 100 ton spannmål. Kvantiteten är anpassad efter avkastning. Mineraler 110 g låg mineral per dag året om. Pallpris, KLF GUL exkl. frakt Strö 1,6 kg halm/dag under stallperioden till produktionskostnad Semin Medelpris för 1,7 semineringar i snitt, timdebitering samt avgift för nypåbörj djur. En dos 150 kr och 10 min per seminering. Kokontroll Kurirhämtning med 11 besök/provningar 15,50 kr/ko och prov inkl timdeb och besöksavgi Div. Husdjur, rådgivning Kostnad för tillbehör i mjölkproduktionen (spengummi, klövverkning mm) och 100 kr/ko rådgivningskostnad årligen. KRAV-avgift Rörlig avgift, fast avgift för djurhållning (700 kr) tillkommer Veterinär och medicin Uppskattad kostnad. Cirka 70 % av konventionell kostnad Energi 800 kwh per koplats och år till 60 öre/kwh. Elpriset varierar stort mellan olika gårda Drivmedel traktor Kostnad för att grovfodret ska komma från silo till foderbord. Beräknad med 0,5 traktortimme/dag Underhåll Uppskattat underhållsbehov för ett normalstall Arbete För 80 kor i lösdrift med mjölkning i grop 2x6 fiskben är arbetsbehovet i ladugården ca 36 tim/årsk Kvot Underhåll och administration 3 timmar. + 2 timmars arbete för ökning på 1000 kg mjölk. Extra arbete för kalvar till 12 veckors ålder => +1 timme. I uppbundet stall för 50 kor kan de dagliga rutiner uppskattas till 44 timmar, veckojobb 2,5 timmar. Värdet på kvoten är beräknad till 0,75 kr/kg producerad mängd.

16 Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 15 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKOMJÖLKKO/FULLFODER 2005 Förutsättningar: 245 dagars stallperiod, fullfoder, egen spannmål, 15 % överutfodring Låg 8000 kg ECM Medel 9000 kg ECM Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Lev mjölk, inkl kalvmjölk kg , kr , kr Kött utslagsko (5 % kass) st 35% kr 35% kr Merbetalning KRAV-kött kg 98,00 0,00 0 kr 98,00 0,00 0 kr Mjölkbidrag kg , kr , kr Livkalv inkl 5 % dödl st kr kr Mjölk till kalven kg , kr , kr Ekologisk djurhållning st kr kr Gödselvärde netto ton 21 15, kr 22 15, kr Merbetalning EKO-mjölk kg , kr , kr Summa intäkter kr kr ( totala intäkter ) 3,97 kr/kg 3,90 kr/kg Direkta produktionskostnader Rekrytering djur Kalvfärdig kviga st % kr % kr Bete kg ts , kr , kr Fullfoder (hög) kg ts , kr , kr Fullfoder (låg) kg ts , kr , kr Halm kg 350 0, kr 300 0, kr lagring (spm/ärt/) kg ,06 97 kr , kr beredning (mix) kg ts , kr , kr Summa direkta kostnader kr kr Bruttoresultat kr kr Övriga rörliga kostnader Strö kg 400 0, kr 400 0, kr Semin och kokontroll st kr kr Veterinär, medicin st kr kr Div. husdjur, rådgivning st kr kr KRAV-avgift st kr kr Drivmedel traktor st kr kr Energi kwh 800 0,6 480 kr 800 0,6 480 kr Underhåll stallinventarier st kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 198 kr ,0% 206 kr Ränta djurkapital (faktor)>> ,0% 113 kr ,0% 113 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr (rörlig prod.kostnad) 2,15 kr/kg 1,95 kr/kg Täckningsbidrag kr kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim kr kr Ränta kvot kr ,00% 269 kr ,00% 305 kr Summa arbetskostnader kr kr Täckningsbidrag kr kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st kr kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag kr kr

17 Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 15 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO MJÖLKKO/FULLFODER 2005 Lösdrift för 80 SLB kor i liggbås, vikt ca 650 kg, 35 % rekrytering. Egen spannmål. INTÄKTER Mjölk Medelpris under året vid Skånemejerier, baspris vid 4,0 % fetthalt och 3,3 % proteinhalt Levererad mjölk är ECM-korrigerad. Leveransindex 94 % av kokontrollavkastning. Förutsätter leverans inom kvot och leveranskontrakt. Vid utökning, nystartande mm måste hänsyn till kvotköp beaktas. Kött utslagsko Pris 16,93 kr/kg medelpris under 2005 SM, inkl. SCAN-tillägg 0,50 kr/kg för kor som har minst 250 kg slaktvikt Ingen efterlikivid är inräknad. Beräknad efter 280 kg slaktad vikt och klassning P+. 5 % kassation inkluderat. Merbetaln. KRAV-kött Tillägg för KRAV-godkänt kött i genomsnitt för året 0,00 kr/kg för ko klass P+, SM Mjölkbidrag Livkalvar Mjölk till kalven Ekologisk djurhållning Gödsel Merbetalning EKO-mjölk KOSTNADER Rekryteringsdjur För år 2005 betalas ett mjölkstöd ut motsvarande 14 öre/ kg kvot. Uppskattat pris för 12 veckors kalv uppfödd på helmjölk. Tjurkalvar säljes inom ett mellangårdsavtal till ett pris på 2000 kr per st. Kvigkalvar uppskattas att kosta 1500 kr per st. 50 % kvigkalvar och 50 % tjurkalvar. 5 % dödlighet. Mjölktilldelning på 6 liter/dag, 5 liter/dag respektive 4 liter/dag under 1, 2 och 3 månad. Mjölk från kor med hög cellhalt sänker alternativärdepriset på kalvens mjölkgiva till 2,50 kr per liter (HS-bedömning). En mjölkko (en djurenhet) berättigar till 1700 kr / ha vall. Vallarealen är oftast mindre än antal djurenheter på gårdsnivå, vilket minskar stödbeloppet för andra djurkategorier, ex. rekryteringsdjur (se inledande kommentarer). Nettovärde för flytgödsel vid vårspridning. Se detaljerad uträkning i inledande kommentarer. Merbetalning på 60 öre vid Skånemejerier. Merbetalningen kopplad till hårdare kvalitetskrav (lägre bakterietal, lukt/smak och smörsyrasporer) än vid konventionell produktio Merbetalning 30 öre, om inte kvalitetskraven är uppfyllda. 50 öres merbetalning används som genomsnitt i kalkyle Uppskattat livdjurspris för kalvfärdig SLB-kviga 2005, leukos- och BVD-fria djur behov I kalkylen är ca 15 % överutfodring beaktad. Energiåtgång enligt tabell för idisslare 200 ca 5,2 MJ/kg mjölk. Underhåll MJ/år, dräktighet 1400 MJ/år. Därutöver belastas mjölkkokalkylen av kraftfoder till kalven till 12 veckors ålder (65 kg kraftfode Fullfoder Fullfodermix kan göras på många olika sätt. I dessa beräkningar är utgångspunkten att två blandningar mixas per dag. En blandning för högmjölkare som täcker behovet för 35 kg ECM och innehåller: 65% ensilage (TS = 30%) 18% HP-massa (TS = 27%), 13,5% spm/ärt, 3% proteinmix och 0,5% mineraler. (11,7MJ/kg ts, 7,6 g AATkg ECM, 53,5 kg mix/ko/dag, ts(mix) = 39 %, 21 kg ts/ko/dag, 1,51kr/kg ts eller 59 öre/kg). En blandning för lågmjölkare som täcker behovet för 25 kg ECM och innehåller: 83% ensilage (TS = 30%), 9 % HP-massa (TS=27%), 7,7 % spm/ärt, 0,3 % mineraler (11,1 MJ/kg ts, 6,8 g AAT/kg ECM, 18,6 kg ts/ko/dag). (1,13 kr/kg ts eller 39 öre/kg). Proteinmix KRAV-tillåtet men ej KRAV-godkänt, högst 5% av årliga intaget. Laktationsperiod 305 dagar. Kon som mjölkar 9000 kg ECM är 140 dagar i höggruppen och 165 dagar i låggruppen Kon som mjölkar 8000 kg ECM är 105 dagar i höggruppen och 200 dagar i låggruppen Råvarupriser: Ensilage 1,00 kr/kg ts, HP-massa 1,60 kr/kg ts, spm 1,19 kr/kg, ärter 1,64 kr/kg, mineraler 5,89 kr/kg proteinmix 4,00 kr/kg. Spannmålsblandningen innehåller 20 % ärtor. Under betessäsongen minskar behovet av fodermix med 800 kg ts. Bete på åkermark ca 1200 kg ts. Korna går på bete i sinperioden (betesintag = 400 kg ts) eller utfodras med låg-mix utspädd med halm lagring Gällande lagerkostnad, medel över året. beredning Strö Semin Kokontroll Div. Husdjur, rådgivning KRAV-avgift Veterinär och medicin Energi Drivmedel traktor Underhåll Arbete Kvot Kostnad för foderberedning enligt databok 1996, kostnader för fodermix uppskattas att ha samma kostnad. 1,6 kg halm/dag under stallperioden till produktionskostnad Medelpris för 1,7 semineringar i snitt, timdebitering samt avgift för nypåbörj djur. En dos 150 kr och 10 min per seminering. Kurirhämtning med 11 besök/provningar 15,50 kr/ko och prov inkl timdeb och besöksavgi Kostnad för tillbehör i mjölkproduktionen (spengummi, klövverkning mm) och 100 kr/ko rådgivningskostnad årligen. Rörlig avgift, fast avgift för djurhållning (700 kr) tillkommer Uppskattad kostnad. Cirka 70 % av konventionell kostnad 800 kwh per koplats och år till 60 öre/kwh. Elpriset varierar stort mellan olika gårda Kostnad för att grovfodret ska komma från silo till foderbord. Beräknad med 0,5 traktortimme/dag Uppskattat underhållsbehov för ett normalstall För 80 kor i lösdrift med mjölkning i grop 2x6 fiskben är arbetsbehovet i ladugården ca 36 tim/årsk Underhåll och administration 3 timmar. + 2 timmars arbete för ökning på 1000 kg mjölk. Extra arbete för kalvar till 12 veckors ålder => +1 timme. I uppbundet stall för 50 kor kan de dagliga rutiner uppskattas till 44 timmar, veckojobb 2,5 timmar. Värdet på kvoten är beräknad till 0,75 kr/kg producerad mängd.

18 Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 17 PRODUKTIONSGRENSKALKYL- EKOMJÖLKRASKVIGA 2005 Förutsättningar: 200 dagars stallperiod. 2 till 2,5 betesperioder Djupströbädd Inkalvning 27 månader Inkalvning 30 månader Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kalvfärdig kviga st 80% kr 80% kr Slaktkviga kg 20% kr 20% kr Gödselvärde netto ton 7,0 14,0 98 kr 9,0 14,0 126 kr Bete, skötselintäkt kg ts , kr ,5 885 kr Ekologisk djurhållning kr 1, kr 1, kr Merbetalning KRAV-kött kg 26,00 4, kr 26,00 4, kr Summa intäkter kr kr (totala intäkter) kr/st kr/st Direkta produktionskostnader Inköp djur Kvigkalv kr kr Koncentrat, Kravtillåtet kg 30 3, kr 30 3, kr Ensilage, hö kg ts , kr , kr Bete på naturbetesmark kg ts ,00 0 kr ,00 0 kr Bete på åkermark kg ts 660 0, kr 660 0, kr Spannmål egen kg ts 360 1, kr 180 1, kr lagring kg 360 0,06 22 kr 180 0,06 11 kr bered/kg spm kg 360 0,08 30 kr 180 0,08 15 kr Mineraler kg 20 5, kr 25 5, kr Summa direkta kostnader kr kr Bruttoresultat kr kr Övriga rörliga kostnader Diverse Strö kg , kr , kr Semin st kr kr KRAV-avgift st 2, kr 2, kr Veterinär, medicin st kr kr Div. husdjur st kr kr Energi kwh 200 0,6 120 kr 200 0,6 120 kr Underhåll stallinventarier st kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 1, ,0% 494 kr ,0% 548 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 2, ,0% 156 kr ,0% 219 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr (rörlig prod.kostnad) 7364 kr/st, 7888 kr/st Täckningsbidrag kr kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 14, kr kr Inventarier ( avsk + ränta) st 0 kr 0 kr Summa arbetskostnader kr kr Täckningsbidrag kr kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st kr kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag kr kr

19 Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 17 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO MJÖLKRASKVIGA 2005 SLB, 200 foderdagar på stall. 27 och 30 månaders inkalvningsålder. Lösdrift i djupströbädd m. skrapad gång. INTÄKTER Kalvfärdig kviga Uppskattat livdjurspris 2005 för kalvfärdig SLB-kviga efter leukos och BVD fria djur. Slaktkviga 20 % utslagning. Slaktvikt 260 kg (75 %), klassning O-, slaktvikt 250 kg (25 %) P+. Medelpris 20,13 kr/kg inkl. SCAN-tillägg 0,50 kr/kg för ungnöt och kor med minsta slaktvikt 250 kg för 2005 SM. Merbetal. KRAV-kött Merbetalning för KRAV-kött 4 kr/kg för ungnöt ,9 kg, E till O-, 2- till 4+. Gödselvärde Se inledande kommentarer angående värdering av djupströbädd Bete skötselintäkt Eftersom det krävs att naturbetesmarkerna betas för att erhålla gårds- och miljöstöd får betesdjuren en skötselintäkt, då det förväntas bli brist på betesdjur. Ekologisk djurhållning Ungdjur mellan 6 och 24 mån räknas som 0,6 DE, stöd = 1700 kr/ha o DE. (6-12 mån = 0,3 DE, mån = 0,6 DE, mån = 0,2 DE (24-30 mån = 0,5 DE)) Vallarealen är oftast mindre än antal djurenheter på gårdsnivå. Detta innebär ofta att stöden för ekologisk djurhållning inte räcker till alla djurkategorier på en gård med mjölkproduktion. KOSTNADER Kvigkalv Kvigkalv vid 12 veckors uppfödning på helmjölk. (Se mjölkkokalkyl). Från egna besättningen. Koncentrat Kravtillåtet Grovfoder Bete på naturbetesmark Bete på åkermark Spannmål lagring beredning I kalkylen är 10 % överutfodring beaktad. Energiåtgång enligt tabell för idisslare 2003, SLU. 27 mån - tillväxt o underhåll, MJ, dräktighet 1151 MJ/år inkl överutf. 30 mån - tillväxt och underhåll MJ, dräktighet 1151 MJ/år inkl. överutf.. Beräknad tillväxt ca 620 g/dag och inkalvning vid 27 mån ålder (500 kg lev vikt). Beräknad tillväxt ca 610 g/dag och inkalvning vid 30 mån ålder ( 550 kg lev vikt). Koncentrat KRAV-tillåtet med 14,3 MJ och 226 g AAT/kg. (samma koncentrat som i mjölkkokalkylen) Kostnad för egenproducerat grovfoder. Cirka 6 kg ts ensilage per dag under stallperiod. 10,5 MJ och 120 g smb råprotein per dag på stall. I denna kalkyl antas att de äldre kvigorna betar på naturbetesmark med ett intag på ca 8 kg ts per dag. Naturvårdsnyttan av denna konsumtion innebär att kostnaden är 0 kr/kg ts. Förstaårsbetande rekryteringsdjur behöver parasitfritt bete på åkermark. Beteskonsumtionenen uppskattas till 4 kg ts/djur/dag. Alternativvärde egen spannmål med 11,6 MJ och 80 g AAT/kg. Spannmålsblandningen består av rågvete 20% och korn 80 %. Gällande lagerkostnad, medel över året. Kostnad för foderberedning enligt databok Utgångspunkt är foderberedning av ca 100 ton spannmål. Mineraler Pallpris, Lantmännen, Eko-normal, Strö KRAV-avgift Semin-kontroll Div. husdjur Energi Underhåll Arbete 4,0 kg halm/dag under stallperioden till produktionskostnad. Djupströ med skrapad gång. Rörlig avgift, fast avgift för besättning tillkommer. Medelkostnad för kviga Beräknat efter 1,7 semineringar i snitt och dospris på 150 kr. Kostnad för tillbehör i produktionen. 200 kwh per plats och år till 60 öre/kwh. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Uppskattat underhållsbehov i ett normalstall. 27 mån - lösdrift 14,5 timmar, vid uppbundna djur + 10 tim. 30 mån- lösdrift 17 timmar, vid uppbundna djur + 15 timmar.

20 Hushållningssällskapet Kristianstad Sida 19 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO UNGTJUR 19 MÅN 2005 Förutsättningar: Tillväxt: 900 g 1:a stallperioden, 1000 g bete, 1200 g/dag 2:a stallperioden 16,5 mån uppfödningstid. Född aug och slaktas i mars året därpå. Djupströbädd, lösdrift Gårdens egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Tot kvant. Tot kronor Kött tjur kg , kr Merbetalning EKO-kött kg 280 4, kr Leverans tillägg kg 307 0,20 61 kr Gödselvärde netto ton 4,8 14,0 67 kr Handjursbidrag st 1, kr Ekologisk djurhållning st 0, kr Summa intäkter kr (totala intäkter) 33,87 kr/kg (varav bidrag) 10,15 Direkta produktionskostnader Inköp djur Inköp tjurkalv 110 kg lev vikt st kr Ensilage, hö kg ts , kr Bete på åkermark kg ts , kr Spannmål kg 780 1, kr Koncentrat kg 46 3, kr lagring och beredning kg 780 0,10 78 kr Mineral kg 15 5,34 80 kr Summa direkta kostnader kr Bruttoresultat kr Övriga rörliga kostnader Diverse Halm, strö kg , kr Veterinär, medicin st kr KRAV-avgift st kr Div. husdjur st kr Energi kwh 317 0, kr Underhåll stallinventarier st kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 264 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1, ,0% 138 kr Summa övriga prod.kostnader kr (rörlig prod.kostnad) 23,93 kr/kg Täckningsbidrag kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim kr Inventarier ( avsk + ränta) 0 kr tim 0 kr Summa arbetskostnader 14, kr Täckningsbidrag kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st kr Summa fasta kostnader 0 kr Täckningsbidrag kr