PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER"

Transkript

1 PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISKA HUSDJUR I SKÅNE Efterkalkyler år 2010 Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne.

2 Innehållsförteckning Sida Inledning 2 Ekogrisar, sugga integrerad produktion 7 Ekogrisar, sugga 9 Eko mjölkko, lösdrift 11 Eko mjölkko, lösdrift fullfoder 13 Eko kviga, mjölkras 15 Eko ungtjur 19 månader, mjölkras 17 Eko stut 24 månader, mjölkras 19 Eko stut 22 månader, köttras 21 Eko diko, köttraskorsning 23 Eko kviga - dikalv, köttras 25 Eko ungtjur - dikalv, köttras 27 Eko tacka, korsning 29 Eko tacka - vårlammsproduktion 31

3 2 EKOLOGISK DJURHÅLLNING 2010 INLEDNING TILL PRODUKTIONSGRENSKALKYLERNA Efterkalkyler Dessa produktionsgrenskalkyler är efterkalkyler för år Prisnivåerna baseras på i huvudsak 2010 års priser. Vad är en produktionsgrenskalkyl? Hushållningssällskapets produktionsgrenskalkyler bygger på erfarenheter från den rådgivning som finns inom Hushållningssällskapet inom djurhållning, växtodling och ekonomi, anpassat efter sydsvenska förhållanden. Produktionsgrenskalkylen är en redovisning av intäkter och rörliga kostnader för en enskild produktionsgren. Där beräknas vad produktionsgrenen bidrar med för att täcka företagets samkostnader eller fasta kostnader. Genom att göra upp kalkyler på de olika produktionsgrenarna och lägga till samkostnaderna kan man skapa en driftsplan. Gör man flera alternativa driftsplaner kan man simulera olika driftsinriktningar för att få en uppfattning om hur förändringar i gårdens produktion kan påverka företagets ekonomi. För att göra en tillförlitlig driftsplan måste kalkylerna anpassas till den egna gårdens förutsättningar. Vad kan utläsas av kalkylen? Bruttoresultatet är en första indikation på resultatnivån i driften. Intäkter minus de kostnader som direkt belastar driften såsom exempelvis foder och rekrytering. Detta resultat skall användas med en viss försiktighet då även övriga rörliga kostnader har en stor betydelse för driften. I nivån TB1 finns en resultatnivå som beskriver intäkter minus alla rörliga kostnader. På denna resultatnivå kan olika företag jämföras oavsett maskinpark eller arbetseffektivitet, förutsatt att alla delar i produktionen görs med egna maskiner. I TB2-nivån har arbetstiden lagts in vilket återspeglar skillnader i arbetseffektivitet. I TB2 skall även de fasta kostnaderna för maskiner beräknas. Eftersom de fasta kostnaderna varierar mycket från gård till gård har vi inte lagt in dessa i kalkylerna. I den slutliga nivån i kalkylen, TB3, beräknas de fasta kostnaderna för stallplats. Planeringstidpunkten De flesta gårdar har olika förutsättningar såsom arrondering, storlek, jordart och byggnader. Detta gör att planeringssituationen får en avgörande betydelse för resultatet vid en planering av t ex en större investering. Likaså avgör planeringstidpunkten vissa avräkningspriser, bidrag och insatsvaror. T ex innebär en stärkt valuta troligen sjunkande djurpremier, sjunkande avräkningspriser och priser på importerade insatsvaror. Intäkter Produktionsresultat är uppskattade efter rådgivarnas erfarenheter samt med hjälp av SLS samt KLS Ugglarp eller Team Ugglarp slaktstatistik från

4 3 Köttpriserna i kalkylen har beräknats från SLS och KLS Ugglarp/Team Ugglarps medelavräkningspriser, om inget annat anges. För 2010 gällde följande kvalitetskrav och med genomsnittliga tillägg för KRAV-godkänd produkt. Djurslag Kvalitetskrav Tillägg till ordinarie avräkningspris Ungnöt ,9 kg, E till O-, 2- till 4+ 2,50-4,50 kr/kg Ko och tjur ,9 kg, E till P+, 2- till 4+ 1,25-2,00 kr/kg Lamm 14-25,9 kg, E till O, 2 till 3 2,00-4,50 kr/kg Slaktsvin 58 kött-% 10,00-12,00 kr/kg Slaktsvin 54 kött-% -0,40 kr/kg Slaktsvin 53 kött-% -0,50 kr/kg Livdjur: Målsättningen i KRAV-godkänd djurhållning är att inga djur ska förmedlas, utan de ska födas upp på gården från födsel till slakt. Efter prövning godkänns dock långsiktiga mellangårdsavtal med maximalt inköp från tre besättningar per år Betesintäkt: Beroende på ökad efterfrågan på betesdjur till betesmarker med miljöstöd har betesmarken belastats med dels en rörlig beteskostnad på 0,50 kr per kg torrsubstans (ts) samt dels en fast kostnad beroende på ersättningsnivån på miljöstöd. I djurkalkylerna för betande djur tas endast hänsyn till den rörliga intäkten räknat på per kg ts då förhållande varierar kraftigt. Gödselvärde: Värdering av all gödsel bör ske på grundval av analys. Gödselvärdet här finns med som ett nettovärde, det vill säga växtnäringsvärdet reducerat för spridningskostnad. Värdering av gödsel baseras på priset för mineralgödsel. Värdet har reducerat med 20 % för att kompensera ojämnheter i spridningen. Med dessa antaganden har växtnäringsvärdet i stallgödsel för N, P och K beräknats till 16 kr /kg NH 4 -N, 25 kr/kg P och 10 kr/kg K. Följande värden ligger till grund för flytgödselvärderingen. N/kg, P/kg K/kg N tot /kg/ton Spridning/kr/ton Nettovärde kr/ton Nötflyt 1,4 N(NH 4 ), 0,6 3,6 4, Nötfast 1,0 N(NH 4 ), 1,2 3, Djupströ 0 1, Effekten har satts till 70 % för kvävet utom för djupströ, där kväveeffekten är högst osäker pga stor andel organiskt bundet kväve varav den har satts till 0 första året. Effekten för fosfor och kalium har satts till 80%. 3

5 4 Regler för stöd 2010 Handjursbidraget kommer att försvinna den 1 januari Tilläggsbeloppet baseras på det genomsnittliga handjursbidraget per år, för djur slaktade 1 oktober 2009 till 31 december Slaktvikten måste vara minst 185 kg för tjurar och handjuren måste ha hållits i producentens besättning i viss tid (2 alternativt 4 månader). Stutar måste ha uppnått en ålder på minst 9 månader för att berättiga till ett bidrag och 22 månader för att berättiga till två bidrag. Stöd för ekologisk djurhållning, enligt nya Landsbygdsprogrammet. Detta gäller för nya åtagande med start 2007, 5-åriga beslut. Ersättning för ekologisk djurhållning lämnas på grundval av antalet mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter, suggor, slaktsvin, värphöns och slaktkyckling inom företaget. Nyhet är att slaktsvin och fågel är berättigade till ersättning. Ersättningen lämnas i form av ett extra stöd för åkermark samt betesmark och slåtterängar med miljöstödsåtagande. En hektar åker motsvarar en djurenhet och en hektar betesmark motsvarar 0,5 DE. Grödvalet på åkern är fritt. För brukare vars hela ekologiska djurhållning är certifierad är den föreslagna ersättningen 1600 kr per ett ha åkermark, alternativt två ha betesmark. För ekologisk djurhållning som ej är certifierad är ersättningen 800 kr per DE under 2010, dvs 50 % av ersättningen för certifierad djurhållning. Djurslag Antal djur som motsvarar en djurenhet DE 1 mjölkko, am- och diko 1 1 Ungnöt, 6-24 månader 1,67 0,6 Suggor 2 0,5 Slaktsvin 10 0,1 Tackor, getter (hondjur över 1 år) 6,67 0,15 Djurantalet får variera mellan stödåren. Dock förbinder sig jordbrukaren att minst hålla ett djur i ekologisk produktion under hela stödperioden. Rörliga kostnader priser: Det hemmaproducerade fodret får ett pris efter vad alternativvärdet är, det vill säga det avräkningspris som funnits på marknaden De fodermedelspriser som finns med speglar vad medelpriset varit under 2010, priset gäller fritt från fabrik. Spannmål: Spannmål, där ej annat angivits, är blandsäd med 20 % rågvete och 80 % korn. Bete: Där betespriset angivits till 0,50 kr/kg ts rör det sig om åkermarksbete. Däremot betas extensiva betesmarker eller hagmarksbete får djuren en ersättning, en betesintäkt, för skötseln av markerna. Detta pga att det finns en påtaglig risk för brist på betesdjur vilket leder till att många marker inte kommer att kunna fullfölja sina miljöåtagande. Grovfoder: Var observant på att varierande grovfoderkvalitet kan ge stora skillnader i produktionsresultat. I dessa produktionsgrenskalkylerna finns ett ensilage med följande värden till grund för beräkningarna: 10,5 MJ, 160 g råprotein, 71 g AAT och 30 g PBV (per kg ts), förutom hos ungtjur-dikalv och tackor som kräver ett bättre foder vid hög tillväxt och stutarna som ges ett foder med lägre energiinnehåll. stater: staterna ska visa normala sydsvenska foderstater anpassade till KRAVs regelverk. Till grisar får 5 % av det dagliga foderintaget vara icke KRAV-certifierat fr.o.m. 1 januari 2010 fram till 31 december

6 5 Maximal andel foder som får vara inköpt på gården är 50 % beräknat på ts-basis. Gårdar med en produktion med maximalt 3 suggor i integrerad produktion, 50 slaktsvin eller 20 vuxna får med avkommor, är undantaget från denna regeln. Övriga rörliga kostnader Räntan på rörelsekapitalet beräknas på det kapital som under året behövs för att betala löpande driftskostnader, det vill säga rörliga kostnader och löner. Då kostnaderna är fördelade över året används en faktor för att beräkna en genomsnittlig räntekostnad. I kalkylerna har en kalkylmässig ränta på 4 % använts. Ränta djurkapital beräknas på två olika sätt beroende på om djuret är produktionsmedel eller produkt. Är djuret produktionsmedel ( t ex mjölkko) sätts djurvärdet till medelvärdet av djurets värde vid produktionstidens början och slaktvärdet. Är djuret däremot produkt (t ex ungtjur) sätts djurvärdet lika med det värde som djuret har vid produktionstidens början. I båda fallen multipliceras djurvärdet med produktionstiden i år. Fasta kostnader Produktionsgrenskalkyler för husdjur stannar beräkningarna vid TB 2 och det som återstår skall täcka fasta kostnader såsom t ex ränta och avskrivningar på byggnader och inventarier. Detta måste bedömas i varje enskilt fall. Frikopplade stöd Det frikopplade stödet består av två delar, dels grundbeloppet och dels ett tilläggsbelopp som baseras på djurhållningen under referensperioden Grundbeloppet är lika för all åkermark inom regionen, men olika mellan de fem ersättningsregionerna. För betesmarkerna är stödnivån lika för hela landet. Stödrätter tilldelas den som anmäler areal i SAM. Utbetalning förutsätter alltså att man har både stödrätter och areal. Åker- och betesmarken måste skötas för det frikopplade stödet. För den åkerareal som man odlar eller skördar anses hävdkravet vara uppfyllt genom brukandet. För obrukad åker gäller dagens trädeskrav, dvs krav på insådd fånggröda, men inte på putsning. För att få ut frikopplat stöd för betesmark, måste marken betas varje år. Man måste ha träda motsvarande de utdelade trädesrätterna för att få frikopplat stöd. Tilläggsbeloppet baseras på ett medeltal av djurbidragen för år Tilläggsbeloppet fördelas på den areal som företaget anmäler i SAM. Grundbelopp och tilläggsbelopp bakas ihop till ett enhetsbelopp per ha. Nivån kan skilja mellan företag. Företag som inte haft dikostöd, extensifieringsbidrag eller slaktpremier under får bara grundersättning. Tidigare djurpremier har frikopplats. Kvar finns endast handjursbidraget. Handjursbidrag. 75 % av gamla handjurspremien betalas ut till och med 1 januari 2012 för stut och tjur. Efter detta datum delas istället tilläggsbelopp ut till de stödrätter du då äger. Tilläggsbeloppet baseras på ditt genomsnittliga handjursbidrag per år för djur slaktade under perioden 1 oktober 2009 till och med 31 december Kontakta Din rådgivare om Du vill räkna mer exakt efter Dina specifika krav och förutsättningar. 5

7 6 HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPETS EKOLOGISKA RÅDGIVNING Rådgivningen anpassas individuellt till varje gård och omfattar: Animalieproduktion Växtodling Ekonomi Byggnad Rådgivningen ger det senaste inom ekologisk produktion baserat på resultat från forskning, tillämpad försöksverksamhet och utvecklingsprojekt, kompletterat med praktiska erfarenheter. Rådgivningen sker genom personliga besök och telefonrådgivning. Rådgivningen är helt opartisk. Vi kan även erbjuda kostnadsfri omläggningsplan för konventionella gårdar vid övergång till ekologisk produktion, vilket finansieras med statliga medel. Det finns möjlighet till rådgivning om växtodling, animalieproduktion, bygg och ekonomi VÄLKOMMEN! Bra rådgivning är något alla behöver! Ring oss på nedanstående telefonnummer! HIR-EKO Marie-Louise Albertsson Juhlin Växtodling Pernilla Folkesson Husdjur Per Modig Växtodling Stefan Lundmark Växtodling

8 PRODUKTIONSGRENSKALKYL Förutsättningar: EKO GRIS integrerad 2010 Sugga och slaktsvin. 60 suggor i besättningen, Grisning i hydda. 18 smågrisar/sugga o år 20 smågrisar/sugga o år Per enhet Per enhet Gårdens egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Slaktsvin kg KRAV-tillägg 80 % kg , kr , kr KRAV-tillägg 15 % kg , kr , kr KRAV-tillägg 5 % kg 77 18, kr 85 18, kr Kött utslagssugga % 40% kr 40% kr Gödselvärde m³ 5, kr 5, kr Ekologisk djurhållning st 1, kr 2, kr Ekologisk djurhållning st 0, kr 0, kr Summa intäkter kr ( totala intäkter 25,96 kr/kg) 25,90 kr/kg Direkta kostnader Inköp djur Dräktig gylta st 40% kr 40% kr Suggkoncentrat kg 144 5, kr 154 5, kr Spannmål kg , kr , kr beredning/lagring kg , kr , kr smågrisar kg 747 3, kr 830 3, kr Slaktsvinskonc. fas 1 kg 594 4, kr 600 4, kr Slaktsvinskonc. fas 2 kg 306 4, kr 320 4, kr Spannmål kg , kr , kr beredning/lagring kg , kr , kr Hö/Ensilage kg 600 1, kr 620 1, kr Betesareal ha 1,3 0 0 kr 1,3 0 0 kr Summa direkta kostnader kr kr Bruttoresultat kr kr Övriga rörliga kostnader Diverse Strömedel kg , kr , kr Semin och galtkostnad st kr kr Svinhälsovård, veterinär st kr kr Övrigt st kr kr Certifieringsavgift st kr kr Energi kwh 15 0,60 9 kr 15 0,60 9 kr Drivmedel liter 12 7,50 90 kr 12 7,50 90 kr Underhåll stallinventarier st kr kr Ränta rörelsekapital (faktor) 0, ,0% 587 kr ,0% 665 kr Ränta djurkapital (faktor) 1, ,0% 99 kr ,0% 99 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr (rörlig prod.kostnad 19,66 kr/kg 20,37 kr/kg Täckningsbidrag kr kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 41, kr kr Inventarier ( avsk + ränta) kr 1 0 kr 1 0 kr Summa arbetskostnader 41, kr 43, kr Täckningsbidrag kr 153 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 0 kr 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag kr 153 kr Sida 7

9 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO GRISAR 2010 Integrerad uppfödning med 60 suggor, utomhusdrift. Omgångsgrisning med 10 suggor/omgång. I detta exempel har 18 respektive 20 levererade slaktsvin per sugga och år valts. Slaktsvin i stall vinterperiod. INTÄKTER Slaktsvinspris Snittpris SLS & KLS 2010 för grisar med KRAV-tillägg där 80 % av slaktkropparna har inkl köttprocent 58 %, 15 % har köttprocent 54 % och 5 % har köttprocent 53 %. Merbetalning Slaktvikten antas vara 85 kg, slaktutbyte 75 %. Högst merbetalning (58 % kött) gav 25,03 kr/kg, KRAV-gris 54 kött% gav 21,69 kr och < 53 kött% gav 18,72 kr/kg inkl KRAV- och marknadstillägg. Kött utslagssugga 163 kg vid slakt - 10% kassation, genomsnittlig avräkningsnotering 7,09 kr/kg (SLS & KLS 2010). Gödselvärde Ekologisk djurhållning KOSTNADER Inköp Dr gyltor Suggfoder beredning Stallgödseln från utegrisar kan ej samlas upp, dvs värdet 0 kr i kalkylen. 2 suggor berättigar till stöd för 1 ha åkermark eller 2ha betesmark med miljöstöd, förslag nya miljöstöd förutsättning att en skörd tas eller marken hålls bevuxen fram tills första skörd innan grisarna bökar upp vallen. 10 grisar räknas som 1 DE. Rekrytering ca 40 %. Genomsnittligt pris under transportavgift á 150 kr och 558 kr per leverans (12 djur). Vid prövning hos KRAV kan större andel konventionella gyltor än 10 % köpas. Alternativt egen rekrytering, alternerande återkorsning Suggan äter ca 1393 kg foder per år (18 smågrisar) exkl vallfoder. Fodret består av koncentrat och spannmål under digivningen, spannmål 80 % korn, 20 % rågvete. Suggkoncentrat 10,7 MJ, bulkmedelpris 3 ton (Lantmännen 2010). Kostnad för foderberedning enligt HS sammanställning. Gällande lagerkostnad, medel över året. Smågrisfoder Äter från födsel till 26 kg levande vikt 41,5 kg /gris. Bulkmedelpris 3 ton (Lantmännen 2010). Slaktsvinskoncentrat Åtgång 33 kg, fas 1 och 17 kg, fas 2 per slaktsvin. Bulkmedelpris 3 ton (Lantmännen 2010). Spannmål Spannmålsblandning 80 % korn och 20 % rågvete (Lantmännen 2010). Grovfoder/bete Leveranskostnad Semin, galtkostnad Veterinär Övrigt Kostnaden är gårdsrelaterad 125 kr per leveranstillfälle. 3 leveranstillfälle per utslakt. 70 % av doserna förbeställda normal hållbarhet, 30% ej förbeställda. 2,5 dos per dräktighet. Seminering sker i egen regi. Galtkostnad bygger på att byggnader, arbete, foder fördelas på suggor HS bedömning inkl djurhälsovård, vaccination och mediciner. Svinhälsoförsäkring, märkfärg mm Certifieringsavgift En fast avgift på 7000 kr samt 15 kr/ha (certifiering av Aranea 2010). Energi Drivmedel Underhåll stall Arbete 15 kwh per plats. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Utedrift 5 mån året Beräknad åtgång av drivmedel. Efter skatt, inkl. lagringskostn. Maskinkostnader 2010, HIR Malmöhus. Uppskattat underhållsbehov för ett normalstall. 0,75 timmar per slaktsvin och 28 timmar per sugga och år. Sida 8

10 PRODUKTIONSGRENSKALKYL Förutsättningar: EKO SUGGA 2010 Smågrisvikt vid förmedling 26 kg. 60 suggor i besättningen i 6 grupper. Grisning i stall. 18 smågrisar/sugga o år 20 smågrisar/sugga o år Per enhet Per enhet Gårdens egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Smågrisar KRAV st kr kr Årsleveranstillägg st 18 10, kr 20 10, kr Kött utslagssugga % 40% kr 40% kr Gödselvärde ton 2, kr 2, kr Ekologisk djurhållning st 0, kr 0, kr Summa intäkter kr ( totala intäkter 860,46 kr/st 852,91 kr/st Direkta kostnader Inköp djur Dräktig gylta st 40% kr 40% kr Suggkoncentrat kg 144 5, kr 154 5, kr Spannmål kg , kr , kr beredning /lagring , kr , kr smågrisar kg 720 3, kr 800 3, kr Hö/Ensilage kg 395 1, kr 395 1, kr Betesareal ha 0,4 0 0 kr 0,4 0 0 kr Summa direkta kostnader kr kr Bruttoresultat kr kr Övriga rörliga kostnader Diverse Lastningskostnad st 0,5 50,00 25 kr 0,5 50,00 25 kr Strömedel kg 650 0, kr 650 0, kr Semin och galtkostnad st kr kr Veterinär st kr kr Övrigt st kr kr Certifieringsavgift st kr kr Energi kwh 15 0,60 9 kr 15 0,60 9 kr Drivmedel liter 12 7,50 90 kr 12 7,50 90 kr Underhåll stallinventarier st kr kr Ränta rörelsekapital (faktor) 0, ,0% 57 kr ,0% 60 kr Ränta djurkapital (faktor) 1, ,0% 99 kr ,0% 99 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr (rörlig prod.kostnad 652,52 kr/st 614,89 kr/st Täckningsbidrag kr kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 20, kr 20, kr Inventarier ( avsk + ränta) kr 1 0 kr 1 0 kr 0 kr 0 0 kr Summa arbetskostnader 20, kr 20, kr Täckningsbidrag kr 353 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st 0 kr 0 kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag kr 353 kr Sida 9

11 FÖRUTSÄTTNINGAR EKOGRIS SUGGA 2010 Specialiserad smågrisuppfödning med 60 suggor. Omgångsgrisning med 10 suggor/omgång. I detta exempel har 18 respektive 20 leverade slaktsvin per sugga och år valts. INTÄKTER Smågrispris Genomsnittspris för KRAV-certifierade smågrisar under 2010 var 26,82 per kg vid medelvärde 30 kg.avdrag mellan 25,1-30 kr var 7,50 kr (SLS 2010). Genomsnittlig förmedlingsvikt i kalkylen: 26 kg. Årsleveranstillägg Årsleveranstillägg med 10 kr per gris (SLS 2010). Kött utslagssugga 163 kg vid slakt - 10% kassation, genomsnittlig avräkningsnotering 7,09 kr/kg (SLS & KLS 2010). Gödselvärde Ekologisk djurhållning KOSTNADER Inköp Dr gyltor Suggfoder beredning Stallgödseln reduceras till 50 % av beräknad mängd pga utevistelse. HS bedömning av nettovärdet för flytgödsel vid vårspridning. 2 suggor berättigar till stöd för 1 ha ekologiskt odlad vall eller grönfoder á 1600 kr, under förutsättning att en skörd tas eller marken hålls bevuxen fram tills första skörd innan grisarna bökar upp vallen. Rekrytering ca 40 %. Genomsnittligt pris under 2009 var transportavgift á 150 kr och 558 kr per leverans (12 djur). Vid prövning hos KRAV kan större andel konventionella gyltor än 10 % köpas. Alternativt egen rekrytering, alternerande återkorsning Suggan äter ca 1393 kg foder per år (18 smågrisar) exkl vallfoder. Fodret består av koncentrat och spannmål under digivningen, spannmål 80% korn, 20% rågvete. Suggkoncentrat 10,7 MJ, bulkmedelpris 3 ton (Lantmännen 2010). Kostnad för foderberedning enligt HS sammanställning. Utgångspunkt är foderberedning av ca 100 ton spannmål. Gällande lagerkostnad, medelpris över året. Smågrisfoder Äter från födsel till 26 kg levande vikt 41,5 kg /gris. Bulkmedelpris 3 ton (Lantmännen 2010). förbrukning ca 525 MJ till 26 kg lev vikt. Grovfoder/bete Semin, galtkostnad Veterinär Övrigt Kostnaden är gårdsrelaterad. 70 % av doserna förbeställda normal hållbarhet, 30% ej förbeställda. 2,5 dos per dräktighet. Seminering sker i egen regi. Galtkostnad bygger på att byggnader, arbete, foder fördelas på suggor. HS bedömning inkl djurhälsovård, vaccination och mediciner. Svinhälsoförsäkring, märkfärg mm Certifieringsavgift En fast avgift på 7000 kr samt 15 kr/ha (certifiering av Aranea 2010). Energi Drivmedel Underhåll stall Arbete 15 kwh per plats. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Utedrift 5 mån året Beräknad åtgång av drivmedel. Efter skatt, inkl. lagringskostn. Maskinkostnader 2010, HIR Malmöhus. Uppskattat underhållsbehov för ett normalstall. 20 timmar per sugga och år. Sida 10

12 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKOMJÖLKKO 2010 Förutsättningar: Levererad mjölk/ko: 215 till 245 dagars stallperiod, egen spannmål, 10 % överutfodring 7600 kg 8600 kg Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Levererad mjölk kg , kr , kr Kött utslagsko (5 % kass) st 35% kr 40% kr Merbetalning KRAV-kött kg 98,00 1,63 96 kr 112,00 1, kr Livkalv (5 % dödl) st kr kr Mjölk till kalven kg , kr , kr Ekologisk djurhållning st kr kr Gödselvärde netto ton kr kr Merbetalning KRAV-mjölk kg , kr , kr Summa intäkter kr kr ( totala intäkter ) 5,53 kr/kg 5,49 kr/kg Direkta produktionskostnader Rekrytering djur Kalvfärdig kviga st 35% kr 40% kr Grovfoder kg ts , kr , kr Bete på åkermark kg ts , kr , kr Majsensilage kg ts 0 1,40 0 kr 700 1, kr Spannmål kg , kr , kr Toppfoder KRAV-tillåtet kg 300 5, kr 375 5, kr Ärtor, egenproducerade kg 550 3, kr 550 3, kr Mineralfoder kg 35 7, kr 40 7, kr lagring kg , kr , kr beredning/lagring spm-ärtkg , kr , kr Summa direkta kostnader kr kr Bruttoresultat kr kr Övriga rörliga kostnader Strö kg 490 0, kr 490 0, kr Semin och kokontroll st kr kr Veterinär st kr kr Div. husdjur, rådgivning st kr kr Certifieringsavgift st kr kr Energi kwh ,6 600 kr ,6 600 kr Drivmedel liter 16 7, kr 16 7, kr Underhåll stallinventarier st kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 205 kr ,0% 231 kr Ränta djurkapital (faktor)>> ,0% 128 kr ,0% 128 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr (rörlig prod.kostnad) 2,74 kr/kg 2,82 kr/kg Täckningsbidrag kr kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim kr kr Ränta kvot kr 760 4,0% 30 kr 860 4,0% 34 kr Summa arbetskostnader kr kr Täckningsbidrag kr kr Fasta kostnader Stallplats st kr kr Insatsemission (Skånemejerier) kg , ,16 Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag kr kr Gårdens egna siffror Sida 11

13 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO MJÖLKKO 2010 Lösdrift för 80 SLB kor i liggbås, vikt ca 650 kg, % rekrytering. Egen spannmål. INTÄKTER Mjölk Levererad mjölk till Skånemejerier, fetthalt 4,2 %, proteinhalt 3,4 %. Levererad mjölk är ECM-korrigerad. Helmjölk till kalvarna innebär en förbrukning på 400 kg per ko. Förutsätter leverans inom kvot och leveranskontrakt. Vid utökning, nystartande mm måste hänsyn till kvotköp beaktas. Kött utslagsko Medelavräkningspris 20,90 kr/kg inkl. kontrakts-/leverans-/avtalstillägg (SLS 2010 & Team Ugglarp 2010). Marknadstillägg på 0,37 kr/kg. Ugglarp: avtalstillägg (100 öre) beroende på besättningsstorlek. SLS: kontraktstillägg 200 öre ingår i avräkningspriset, leveranstillägg på 0,50 kr vid 7-14 djur, minst 250 kg. Korna har en slaktvikt på 300 kg, klassning O-, fett 3. Merbetalning KRAV-kött Tillägg för KRAV-godkänt kött medel 1,63 kr/kg för djur ,9 kg, E till O-, Fett 2- till 4+ (SLS 2010), v >225 kg, E till P+, fett 2- till 4, v >250 kg, E till O, fett 2 till 4 (Team Ugglarp 2010). 60 % klass Livkalvar Uppskattat pris för 12 veckors kalv uppfödd på helmjölk. Tjurkalvar säljes inom ett mellangårdsavtal till ett pris på 2500 kr per st. Kvigkalvar uppskattas att kosta 1500 kr per st. Mervärde för ekokalven beräknat till 1000 kr. 50 % kvigkalvar och 50 % tjurkalvar. 5 % dödlighet. Mjölk till kalven Mjölktilldelning på 5,5 liter/dag, 4,5 liter/dag respektive 3,5 liter/dag under månad 1, 2 och 3. Mjölk från kor med hög cellhalt sänker alternativärdepriset på kalvens mjölkgiva till 90% av mejeriets pris (HS-bedömning). Ekologisk djurhållning En mjölkko (1 DE) berättigar till 1600 kr i stöd för ekologisk djurhållning. Gödsel Nettovärde för flytgödsel vid vårspridning. Merbetalning Merbetalning på 1,35 kr/kg vid Skånemejerier. Merbetalningen kopplad till hårdare KRAV-mjölk kvalitetskrav (lägre bakterietal, lukt/smak och smörsyrasporer) än vid konventionell produktion. KOSTNADER Rekryteringsdjur Uppskattat livdjurspris för kalvfärdig SLB-kviga, leukos- och BVD-fria djur (2010). förbrukningen är beräknad efter 10 mån laktationsperiod och 2 mån sinperiod, 10 % överutfodring. Procentuell fördelning av årsförbrukning av foder på ts-basis: vall och bete majsens spm ärter koncentrat Summa Medelintag helsäd (kg ts/år) (kg ts/ko/dag) , , förbrukningen till kalven (12 veckor) är uppskattad till 65 kg kraftfoder, som ingår i kraftfoderbehovet. Grovfoder Kostnad för egenproducerat vallensilage med 10,5 MJ/kg ts och 160 g råprot/kg ts. Majsensilage med 11,1 MJ/kg ts, 80 g AAT/kg ts. Bete på åkermark under minst 120 dagars betesperiod, intag anpassad efter avkastningsnivå. Ärter Alternativvärde för egna foderärtor. 13,9 MJ/kg ts och 98 g AAT/kg ts (Lantmännen 2010). Spannmål Alternativvärde för egen spannmål med 13,3 MJ/kg ts och 90 g AAT/kg ts. Givan är anpassad efter avkastning. Spannmålsblandningen består av rågvete 20% och korn 80 % (Lantmännen 2010). Toppfod. KRAV-tillåtet lagring beredning Mineraler Strö Semin och kokontroll Veterinär Div. Husdjur, rådgivning Certifieringsavgift Energi Drivmedel Underhåll stall Arbete Ränta kvot Insatsemission Toppfoder med 16,0 MJ/kg ts och 254 g AAT/kg ts. Givan är anpassad efter avkastning. Pris per kg (3 ton bulk), (Lantmännen 2010). Gällande lagerkostnad, medel över året. Utgångspunkt är foderberedning av ca 100 ton spannmål. Deltamin Bas Normal, Svenska 2010, pallpris exkl frakt. 2,0 kg halm/dag under stallperioden till produktionskostnad. Konventionell ströhalm tillåten. Medelpris för 1,7 semineringar i snitt, timdebitering samt avgift för nypåbörjat djur. En dos 140 kr och 10 min per seminering. Avstämt med Husdjursförening. Kurirhämtning med 11 besök/provningar 12,50 kr/ko och prov inkl timdeb och besöksavgift Uppskattad kostnad. Cirka 80 % av konventionell kostnad. Kostnad för tillbehör i mjölkproduktionen (spengummi, klövverkning mm) och 100 kr/ko i rådgivningskostnad årligen. En fast avgift på 7000 kr samt 15 kr/ha (certifiering av Aranea 2010). Beräknat på 96 ha åker. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar kwh/koplats enligt Efterkalkyl Mjölk. Beräknad åtgång av drivmedel. Efter skatt, inkl. lagringskostn. Maskinkostnader 2010, HIR Malmöhus. Uppskattat underhållsbehov för ett normalstall. För 80 kor i lösdrift med mjölkning i grop 2x6 fiskben är arbetsbehovet i ladugården ca 36 tim/årsko Underhåll och administration 3 timmar. + 2 timmars arbete för ökning på 1000 kg mjölk. Uppskattat värde på kvoten 2010 är i genomsnitt 4 öre/kg ECM. För Skånemejeriers mjölkproducenter utgår en insatsemission. Under utgår utdelning på totalt 300 mkr, som fördelas efter invägd kvantitet mjölk. Denna insatsemission motsvarar cirka 16 öre per kg mjölk. Sida 12

14 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKOMJÖLKKO/FULLFODER 2010 Förutsättningar: 245 dagars stallperiod, fullfoder, egen spannmål, 15 % överutfodring Levererad mjölk/ko: 7600 kg 8600 kg Gårdens egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Lev mjölk, inkl kalvmjölk kg , kr , kr Kött utslagsko (5 % kass) st 35% kr 40% kr Merbetalning KRAV-kött kg 59,00 1,63 58 kr 67,00 1,63 66 kr Livkalv inkl 5 % dödl st kr kr Mjölk till kalven kg , kr , kr Ekologisk djurhållning st kr kr Gödselvärde netto ton 21 45, kr 22 45, kr Merbetalning KRAV-mjölk kg , kr , kr Summa intäkter kr kr ( totala intäkter ) 5,52 kr/kg 5,48 kr/kg Direkta produktionskostnader Rekrytering djur Kalvfärdig kviga st 35% kr 40% kr Bete kg ts , kr , kr Fullfoder (hög) kg ts , kr , kr Fullfoder (låg) kg ts , kr , kr Halm kg 350 0, kr 300 0, kr lagring (spm/ärt) kg , kr , kr beredning (mix) kg ts , kr , kr Summa direkta kostnader kr kr Bruttoresultat kr kr Övriga rörliga kostnader Strö kg 490 0, kr 490 0, kr Semin och kokontroll st kr kr Veterinär st kr kr Div. husdjur, rådgivning st kr kr Cerfitieringsavgift st kr kr Drivmedel liter 16 7, kr 16 7, kr Energi kwh 800 0,6 480 kr 800 0,6 480 kr Underhåll stallinventarier st kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 205 kr ,0% 214 kr Ränta djurkapital (faktor)>> ,0% 128 kr ,0% 128 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr (rörlig prod.kostnad) 2,70 kr/kg 2,53 kr/kg Täckningsbidrag kr kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim kr kr Ränta kvot kr 760 4,0% 30 kr 860 4,0% 34 kr Summa arbetskostnader kr kr Täckningsbidrag kr kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st kr kr Insatsemission (Skånemejerier)kg , ,16 Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag kr kr Sida 13

15 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO MJÖLKKO/FULLFODER 2010 Lösdrift för 80 SLB kor i liggbås, vikt ca 650 kg, % rekrytering. Egen spannmål. INTÄKTER Mjölk Levererad mjölk till Skånemejerier, fetthalt 4,2 %, proteinhalt 3,4 %. Levererad mjölk är ECM-korrigerad. Helmjölk till kalvarna innebär en förbrukning på 400 kg per ko. Förutsätter leverans inom kvot och leveranskontrakt. Vid utökning, nystartande mm måste hänsyn till kvotköp beaktas. Kött utslagsko Medelavräkningspris 20,90 kr/kg inkl. kontrakts-/leverans-/avtalstillägg (SLS 2010 & Team Ugglarp 2010). Marknadstillägg på 0,37 kr/kg. Ugglarp: avtalstillägg (100 öre) beroende på besättningsstorlek. SLS: kontraktstillägg 200 öre ingår i avräkningspriset, leveranstillägg på 0,50 kr vid 7-14 djur, minst 250 kg. Korna har en slaktvikt på 300 kg, klassning O-, fett 3. Merbetalning KRAV-kött Tillägg för KRAV-godkänt kött medel 1,63 kr/kg för djur ,9 kg, E till O-, Fett 2- till 4+ (SLS 2010), v >225 kg, E till P+, fett 2- till 4, v >250 kg, E till O, fett 2 till 4 (Team Ugglarp 2010). 60 % inom klass. Livkalvar Uppskattat pris för 12 veckors kalv uppfödd på helmjölk. Tjurkalvar säljes inom ett mellangårdsavtal till ett pris på 2500 kr per st. Kvigkalvar uppskattas att kosta 1500 kr per st. Mervärde för ekokalven beräknat till 1000 kr. 50 % kvigkalvar och 50 % tjurkalvar. 5 % dödlighet. Mjölk till kalven Mjölktilldelning på 5,5 liter/dag, 4,5 liter/dag respektive 3,5 liter/dag under månad 1, 2 och 3. Mjölk från kor med hög cellhalt sänker alternativärdepriset på kalvens mjölkgiva till 90% av mejeriets pris (HS-bedömning). Ekologisk djurhållning En mjölkko (1 DE) berättigar till 1600 kr i stöd för ekologisk djurhållning. Gödsel Nettovärde för flytgödsel vid vårspridning. Merbetalning Merbetalning på 1,35 kr/kg vid Skånemejerier. Merbetalningen kopplad till hårdare KRAV-mjölk kvalitetskrav (lägre bakterietal, lukt/smak och smörsyrasporer) än vid konventionell produktion. KOSTNADER Rekryteringsdjur Uppskattat livdjurspris för kalvfärdig SLB-kviga, leukos- och BVD-fria djur (2010). I kalkylen är ca 15 % överutfodring beaktad. Behovet beräknad utifrån gällande normer i Sverige Därutöver belastas mjölkkokalkylen av kraftfoder till kalven till 12 veckors ålder (65 kg kraftfoder) Fullfoder Fullfodermix kan göras på många olika sätt. I dessa beräkningar är utgångspunkten att två blandningar mixas per dag. En blandning för högmjölkare som täcker behovet för 35 kg ECM och innehåller på ts basis: 46,5% vallensilage, 14% majsensilage, 5% ärter, 28% spannmål (20 % rågvete/80 % korn), 6% koncentrat och 0,5% mineraler. (11,7MJ/kg ts, 7,6 g AAT/kg ECM, 21,6 kg ts mix/ko/dag, 60% grovfoder, 100 % KRAV-godkänt, 2,18 kr/kg ts) En blandning för lågmjölkare som täcker behovet för 25 kg ECM och innehåller: 78% vall/helsädesensilage, 21,8% spannmål (20 % rågvete/80 % korn), 0,2 % mineraler (11,1 MJ/kg ts, 6,8 g AAT/kg ECM, 17,9 kg ts/ko/dag, 78% grovfoder, 100% KRAV-godkänt, 1,68 kr/kg ts). Laktationsperiod 305 dagar. Leveransnivån på 8600 kg/ko medför 140 dagar i höggruppen och 165 dagar i låggruppen Leveransnivån på 7600 kg/ko medför 105 dagar i höggruppen och 200 dagar i låggruppen Råvarupriser: Vall/helsädsensilage 1,30 kr/kg ts, majsensilage 1,40 kr/kg ts, spannmål (20 % rågvete/80 % korn) 2,98 kr/kg (Lantmännen 2010), ärter 3,19 kr/kg (Lantmännen 2010), mineraler 7,15 kr/kg (Deltamin 2010, pallpris exkl frakt), koncentrat 5,80 kr/kg (3 ton bulk, Lantmännen 2010). Under betessäsongen minskar behovet av fodermix med 1000 kg ts. De resterande 200 kg ts/ko i betesintag går åt till sinkorna under sommarhalvåret. Sinkorna utfodras med låg-mix utspädd med halm under stallsäsongen. lagring Gällande lagerkostnad, medel över året. beredning Kostnad för foderberedning och blandning av fodermix uppskattas att ha samma kostnad. Strö 2,0 kg halm/dag under stallperioden till produktionskostnad. Konventionell ströhalm tillåten. Semin och kokontroll Medelpris för 1,7 semineringar i snitt, timdebitering samt avgift för nypåbörjat djur. En dos 140 kr och 10 min per seminering. Avstämt med Husdjursförening. Kurirhämtning med 11 besök/provningar 12,50 kr/ko och prov inkl timdeb och besöksavgift Veterinär Uppskattad kostnad. Cirka 80 % av konventionell kostnad. Div. Husdjur, rådgivning Kostnad för tillbehör i mjölkproduktionen (spengummi, klövverkning, diskmedel mm) och 100 kr/ko i rådgivningskostnad årligen. Certifieringsavgift En fast avgift på 7000 kr samt 15 kr/ha (certifiering av Aranea 2010). Beräknat på 96 ha åker. Drivmedel Beräknad åtgång av drivmedel. Efter skatt, inkl. lagringskostn. Maskinkostnader 2010, HIR Malmöhus. Energi Elpriset varierar stort mellan olika gårdar kwh/koplats enligt Efterkalkyl Mjölk. Underhåll stall Uppskattat underhållsbehov för ett normalstall. Arbete För 80 kor i lösdrift med mjölkning i grop 2x6 fiskben är arbetsbehovet i ladugården ca 36 tim/årsko Underhåll och administration 3 timmar. + 2 timmars arbete för ökning på 1000 kg mjölk. Extra arbete för kalvar till 12 veckors ålder => +1 timme. Ränta kvot Uppskattat värde på kvoten 2010 är i genomsnitt 4 öre per kg ECM. Insatsemission För Skånemejeriers mjölkproducenter utgår en insatsemission. Under utgår utdelning på totalt 300 mkr, som fördelas efter invägd kvantitet mjölk. Denna insatsemission motsvarar cirka 16 öre per kg mjölk. Sida 14

16 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKOMJÖLKRASKVIGA 2010 Förutsättningar: 200 dagars stallperiod. 2 till 2,5 betesperioder. Djupströbädd Inkalvning 27 månader Inkalvning 30 månader Gårdens egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kalvfärdig kviga st 80% kr 80% kr Slaktkviga kg 20% kr 20% kr Gödselvärde netto ton 7,0 40,0 280 kr 9,0 40,0 360 kr Bete skötselintäkt kg ts , kr , kr Ekologisk djurhållning kr 1, kr 1, kr Merbetalning KRAV-kött kg 46 3, kr 46 3, kr Summa intäkter kr kr (totala intäkter) kr/st kr/st Direkta produktionskostnader Inköp djur Kvigkalv kr kr Koncentrat kg 30 5, kr 30 5, kr Grovfoder kg ts , kr , kr Bete på naturbetesmark kg ts ,00 0 kr ,00 0 kr Bete på åkermark kg ts 660 0, kr 660 0, kr Spannmål kg ts 360 2, kr 180 2, kr lagring kg 360 0,06 22 kr 180 0,06 11 kr beredning/lagring kg 360 0,10 36 kr 180 0,10 18 kr Mineraler kg 20 7, kr 25 7, kr Summa direkta kostnader kr kr Bruttoresultat kr kr Övriga rörliga kostnader Diverse Strö kg , kr , kr Semin st kr kr Certifieringsavgift st 2, kr 2, kr Veterinär st kr kr Div. husdjur st kr kr Energi kwh 200 0,6 120 kr 200 0,6 120 kr Drivmedel liter 16 7,5 120 kr 16 7,5 120 kr Underhåll stallinventarier st kr kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 1, ,0% 517 kr ,0% 559 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 2, ,0% 125 kr ,0% 175 kr Summa övriga prod.kostnader kr kr (rörlig prod.kostnad) 9367 kr/st 9764 kr/st, Täckningsbidrag kr kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim 14, kr kr Inventarier ( avsk + ränta) st 0 kr 0 kr Summa arbetskostnader kr kr Täckningsbidrag kr 43 kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st kr kr Summa fasta kostnader 0 kr 0 kr Täckningsbidrag kr 43 kr Sida 15

17 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO MJÖLKRASKVIGA 2010 SLB, 200 foderdagar på stall. 27 och 30 månaders inkalvningsålder. Lösdrift i djupströbädd m. skrapad gång. INTÄKTER Kalvfärdig kviga Uppskattat livdjurspris 2010 för kalvfärdig SLB-kviga efter leukos och BVD fria djur. Slaktkviga 20 % utslagning. Slaktvikt 260 kg (75 %), klassning O-, slaktvikt 250 kg (25 %) P+. Medelavräkningspris 24,95 kr/kg inkl. kontrakts-/leverans-/avtalstillägg (SLS 2010 & Team Ugglarp 2010). Marknadstillägg på 2,16 kr/kg. Ugglarp: avtalstillägg (100 öre) beroende på besättningsstorlek. SLS: kontraktstillägg 200 öre ingår i avräkningspriset, leveranstillägg på 0,50 kr vid 7-14 djur, minst 250 kg. Gödselvärde netto Nettovärde för fastgödsel beräknas till 40 kr/ton. Bete skötselintäkt Eftersom det krävs att naturbetesmarkerna betas för att erhålla gårds- och miljöstöd får betesdjuren en skötselintäkt, då det förväntas bli brist på betesdjur. Ekologisk djurhållning Ungdjur mellan 6 och 24 mån räknas som 0,6 DE, stöd = 1600 kr/ha & DE. (6-12 mån = 0,3 DE, mån = 0,6 DE, mån = 0,2 DE (24-30 mån = 0,5 DE)) Merbetalning KRAV-kött Tillägg för KRAV-godkänt kött medel 3,94 kr/kg för djur ,9 kg, E till O-, Fett 2- till 4+ (SLS 2010), v ,9 kg, E till O, fett 2+ till 4, v ,9 kg, E till O, fett 2+-4-, v ,9 kg, KOSTNADER E till O+, fett 2+ till 4- (Team Ugglarp % inom klass. Kvigkalv Kvigkalv vid 12 veckors uppfödning på helmjölk. (Se mjölkkokalkyl). Från egna besättningen. Koncentrat Grovfoder Bete på naturbetesmark Bete på åkermark Spannmål I kalkylen är 10 % överutfodring beaktad. Energiåtgång enligt tabell för idisslare 2003, SLU. 27 mån - tillväxt o underhåll, MJ, dräktighet 1151 MJ/år inkl överutf. 30 mån - tillväxt och underhåll MJ, dräktighet 1151 MJ/år inkl. överutf.. Beräknad tillväxt medel 620 g/dag och inkalvning vid 27 mån ålder (500 kg lev vikt). Beräknad tillväxt medel 610 g/dag och inkalvning vid 30 mån ålder ( 550 kg lev vikt). Koncentrat med 14,5 MJ/kg ts och 120 g AAT/kg ts. Givan är anpassad efter avkastning. Pris per kg (3 ton bulk), (Lantmännen 2010). Kostnad för egenproducerat grovfoder. Cirka 6 kg ts ensilage per dag under stallperiod. 10,5 MJ och 120 g smb råprotein per dag på stall. I denna kalkyl antas att de äldre kvigorna betar på naturbetesmark med ett intag på ca 8 kg ts per dag. Naturvårdsnyttan av denna konsumtion innebär att kostnaden är 0 kr/kg ts. Förstaårsbetande rekryteringsdjur behöver parasitfritt bete på åkermark. Beteskonsumtionenen uppskattas till 4 kg ts/djur/dag. Alternativvärde egen spannmål med 11,6 MJ och 80 g AAT/kg. Spannmålsblandningen består av rågvete 20% och korn 80 % (Lantmännen, 2010). lagring Gällande lagerkostnad, medel över året. beredning Utgångspunktet är foderberedning av ca 100 ton spannmål. Mineraler Deltamin Bas Normal, Svenska 2010, pallpris exkl frakt. Strö 4,0 kg halm/dag under stallperioden till produktionskostnad. Konventionell ströhalm tillåten. Djupströ med skrapad gång. Semin Medelkostnad för kviga Beräknat efter 1,6 semineringar i snitt och dospris på 160 kr, 30 % ungtjur, timdebitering samt avgift för nypåbörjat djur ingår. Avstämt med Husdjursförening. Certifieringsavgift En fast avgift på 7000 kr samt 15 kr/ha (certifiering av Aranea 2010). Veterinär Uppskattad kostnad. Cirka 70 % av konventionell kostnad. Div. Husdjur Kostnad för tillbehör i produktionen. Energi 200 kwh per plats och år till 70 öre/kwh. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Drivmedel Underhåll stall Arbete Beräknad åtgång av drivmedel. Efter skatt, inkl. lagringskostn. Maskinkostnader 2010, HIR Malmöhus. Uppskattat underhållsbehov i ett normalstall. 27 mån - 14,5 timmar 30 mån- 17 timmar Sida 16

18 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO UNGTJUR 19 MÅN 2010 Förutsättningar: Tillväxt g/dag: 900 g 1:a stallperioden, 1000 g bete, 1200 g 2:a stallperioden 16,5 mån uppfödningstid. Född aug och slaktas i mars. Djupströbädd, lösdrift Gårdens egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kött tjur kg , kr Merbetalning KRAV-kött kg 280 3, kr Gödselvärde netto ton 5 40, kr Handjursbidrag st 1, kr Ekologisk djurhållning st 0, kr Summa intäkter kr (totala intäkter) 38,13 kr/kg (varav bidrag) 9,49 Direkta produktionskostnader Inköp djur Inköp tjurkalv 110 kg lev vikt , kr Ensilage, hö kg ts , kr Bete på åkermark kg ts , kr Spannmål kg 780 2, kr Koncentrat kg 46 5, kr beredning/lagring kg 780 0,10 78 kr Mineral kg 15 7, kr Summa direkta kostnader kr Bruttoresultat kr Övriga rörliga kostnader Diverse Halm, strö kg , kr Veterinär st kr Certifieringsavgift st kr Div. husdjur st kr Energi kwh 300 0, kr Drivmedel liter 12 7,50 90 kr Underhåll stallinventarier st kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 0, ,0% 294 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1, ,0% 138 kr Summa övriga prod.kostnader kr (rörlig prod.kostnad) 33,95 kr/kg Täckningsbidrag kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim kr Inventarier ( avsk + ränta) 0 kr Summa arbetskostnader 14, kr Täckningsbidrag kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st kr Summa fasta kostnader 0 kr Täckningsbidrag kr Sida 17

19 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO UNGTJUR 19 månader 2010 SLB, 19 månaders slaktålder. 4,5 månaders betesgång. Stall med djupströ och skrapgång. Besättning om 50 djur. INTÄKTER Kött tjur Medelavräkningspris 25,61 kr/kg inkl. kontrakts-/leverans-/avtalstillägg (SLS 2010 & Team Ugglarp 2010). Slaktvikt 307 kg, klass O+. Ugglarp: avtalstillägg (100 öre) beroende på besättningsstorlek. SLS: kontraktstillägg 200 öre ingår i avräkningspriset, leveranstillägg på 0,50 kr vid 7-14 djur, minst 250 kg. Merbetalning KRAV-kött Tillägg för KRAV-godkänt kött medel 3,94 kr/kg för djur ,9 kg, E till O-, Fett 2- till 4+ (SLS 2010), v ,9 kg, E till O, fett 2+ till 4, v ,9 kg, E till O, fett 2+-4-, v ,9 kg, E till O+, fett 2+ till 4- (Team Ugglarp % inom klass. Gödselvärde Handjursbidrag Ekologisk djurhållning KOSTNADER Inköp djur Grovfoder Spannmål Koncentrat lagring och beredning Mineraler Halm, strö Veterinär Nettovärde för fastgödsel neräknas till 40 kr/ton. Handjursbidrag erhålls utan hänsyn till foderareal. 156 euro, 9,14 kr/euro. 8 % modulering. 1 ungnöt från 6-24 mån beräknas som 0,6 DE. 1 DE berättigar till stöd på 1 ha åkermark. eller 2 ha betesmark med miljöstöd. Uppskattat pris för 12 veckors kalv uppfödd på helmjölk. Tjurkalvar säljes inom ett mellangårdsavtal till ett pris på 2500 kr per st. Mervärde för ekokalven beräknat till 1000 kr. I kalkylen är 10 % överutfodring beaktad g tillväxt/dag ger energiåtgång på totalt MJ inkl överutfodring. Kostnad för egenproducerat grovfoder. Vallfoder med 10,5 MJ och 160 g råprotein per kg ts. Alternativvärde för egen spannmål med 11,5 MJ och 80 g AAT per kg foder. Spannmålsblandning 80 % korn och 20 % rågvete (Lantmännen 2010). Nötkoncentrat med 12,6 MJ, 111 g AAT och 285 g råprotein/kg. Bulkpris 3 ton (Lantmännen 2010). Kostnad för foderberedning enligt HS sammanställning. Gällande lagerkostnad, medel över året. Deltamin Bas Normal, Svenska 2010, pallpris exkl frakt. 4 resp 6 kg/dag under stallperiod i djupströbädd. Konventionell ströhalm tillåten. Uppskattad kostnad. Cirka 70 % av konventionell kostnad. Certifieringsavgift En fast avgift på 7000 kr samt 15 kr/ha (certifiering av Aranea 2010). Div. Husdjur Energi Drivmedel Underhåll stall Arbete Kostnad för tillbehör i produktionen. 300 kwh per plats och år. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Beräknad åtgång av drivmedel. Efter skatt, inkl. lagringskostn. Maskinkostnader 2010, HIR Malmöhus. Normvärde för underhåll av stall. Dagliga rutiner inkl underhåll och administration. Sida 18

20 PRODUKTIONSGRENSKALKYL EKO STUT (SLB) 24 månader 2010 Förutsättningar: Tillväxt g/dag: 750 g 1:a stallperioden, 900 g 1:a bete, 800 g 2:a stallperioden samt 900 g på bete 21 månaders uppfödningstid, födda i oktober och slaktas i september/okt vid 24 mån ålder. Stallperiod på djupströbädd. Gårdens egna siffror Intäkter Enhet Kvant. Pris Kronor Kvant. Pris Kronor Kött stut kg , kr Merbetalning KRAV-kött kg 240 3, kr Gödselvärde netto ton 6,0 40, kr Betes skötselintäkt st , kr Ekologisk djurhållning st 0, kr Handjursbidrag st 2, kr Summa intäkter kr (totala intäkter) 42,96 kr/kg (varav bidrag) 11,02 Direkta produktionskostnader Inköp djur Inköp tjurkalv 110 kg lev vikt, kastkg , kr Koncentrat kg 41 4, kr Ensilage, hö kg ts , kr Bete på åkermark, första säsong kg ts 745 0, kr Bete på naturbetesmark kg ts ,00 0 kr Spannmål kg 300 2, kr beredning/lagring kg 300 0,10 30 kr Mineral kg 17 7, kr Summa direkta kostnader kr Bruttoresultat kr Övriga rörliga kostnader Diverse Halm, strö kg , kr Certifieringsavgift st kr Veterinär st kr Div. husdjur st kr Energi kwh 283 0, kr Drivmedel liter 16 7, kr Underhåll stallinventarier st kr Ränta rörelsekapital (faktor)>> 1, ,0% 379 kr Ränta djurkapital (faktor)>> 1, ,0% 195 kr Summa övriga prod.kostnader kr (rörlig prod.kostnad) 31,24 kr/kg Täckningsbidrag kr Arbetskostnader + fasta kostander ( inventarier) Arbete tim kr Inventarier ( avsk + ränta) 0 kr tim 0 kr Summa arbetskostnader 14, kr Täckningsbidrag kr Fasta kostnader Stallplats (arrende) st kr Summa fasta kostnader 0 kr Täckningsbidrag kr Sida 19

21 FÖRUTSÄTTNINGAR EKO STUT 24 MÅNADER 2010 Två handjursbidrag. SLB stutar med tillväxt enligt förutsättningar i kalkyl, två betesperioder om 4,5 resp 5 månader. Stall med djupströ och skrapgång om 50 djur. INTÄKTER Kött stut Medelavräkningspris 25,86 kr/kg inkl. kontrakts-/leverans-/avtalstillägg (SLS 2010 & Team Ugglarp 2010). Slaktvikt 300 kg, klass O. Ugglarp: avtalstillägg (100 öre) beroende på besättningsstorlek. SLS: kontraktstillägg 200 öre ingår i avräkningspriset, leveranstillägg på 0,50 kr vid 7-14 djur, minst 250 kg. Merbetalning KRAV-kött Tillägg för KRAV-godkänt kött medel 3,94 kr/kg för djur ,9 kg, E till O-, Fett 2- till 4+ (SLS 20 v ,9 kg, E till O, fett 2+ till 4, v ,9 kg, E till O, fett 2+-4-, v ,9 k E till O+, fett 2+ till 4- (Team Ugglarp 2010). 80 % inom klass. Gödselvärde Bete skötselintäkt Ekologisk djurhållning Handjursbidag KOSTNADER Inköp djur Koncentrat Grovfoder Bete Spannmål lagring och beredning Mineraler Halm, strö Nettovärde för fastgödsel neräknas till 40 kr/ton. Eftersom det krävs att betesmarkerna betas för att erhålla gårds- och miljöstöd får betesdjuren en skötselintäkt, då det förväntas bli brist på betesdjur. Intäkten beräknas här till 0,50 kr/kg ts, förutsättningarna ändras om inte djuren betar naturbetesmark 1 ungnöt från 6-24 mån beräknas som 0,6 DE. 1 DE berättigar till stöd på 1 ha åkermark eller 2 ha betesmark med miljöstöd. Handjursbidrag erhålls utan hänsyn till foderareal. 111 euro per bidrag, 9,14 kr/euro. 8 % modulering. Kastrerad vid leverans. Genomsnittligt pris SLS Skattat merpris för KRAV-kalv på 1,00 kr. Kalvarna är avvanda vid leverans, d.v.s 12 veckor gamla och väger 110 kg. Krävs långsiktiga mellangårdsavtal och max inköp från 3 besättningar. I kalkylen är 10 % överutfodring beaktad. Energiåtgång MJ enligt förut-. sättningar ovan. Två betesperioder om 4,5 respektive 5 månader. Kalvkoncentrat 12,6 MJ, 80 g AAT, 198 g råprotein/kg. Bulkpris 3 ton, Lantmännen, Kostnad för egenproducerat grovfoder. Vallfoder med 10,0 MJ och 140 g råprotein / kg ts. Åkermarksbete första betessäsong för att undvika parasitsmitta. Betessäsong två är på naturbetesmark vilket ger en skötselintäkt till stuten. Alternativvärde för egen spannmål med 11,5 MJ och 80 g AAT / kg foder. Spannmålsblandning 80 % korn och 20 % rågvete (Lantmännen 2010). Kostnad för foderberedning enligt HS sammanställning. Gällande lagerkostnad, medel över året. Deltamin Bas Normal, Svenska 2010, pallpris exkl frakt. 4,1 resp 6 kg/dag under stallperioderna i djupströbädd. Konventionell ströhalm tillåten. Certifieringsavgift En fast avgift på 7000 kr samt 15 kr/ha (certifiering av Aranea 2010). Veterinär Div. Husdjur Energi Drivmedel Underhåll stall Arbete Uppskattad kostnad. Cirka 70 % av konventionell kostnad. Kostnad för tillbehör i produktionen. 283 kwh per plats och år. Elpriset varierar stort mellan olika gårdar. Beräknad åtgång av drivmedel. Efter skatt, inkl. lagringskostn. Maskinkostnader 2010, HIR Malmöhus. Normvärde för underhåll av stall. Dagliga rutiner 13,5 timmar vid lösdrift med ca 50 djur. Adminstration 0,5 timmar, arbetet varierar stort mellan olika gårdar. Sida 20

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER

PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER PRODUKTIONSGRENS- KALKYLER FÖR EKOLOGISKA HUSDJUR I SKÅNE Efterkalkyler för år 2005 Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Författare Johansson F., Westman K.E. Utgivningsår 2009. Tidskrift/serie Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB. Rådgivare, praktiker

Författare Johansson F., Westman K.E. Utgivningsår 2009. Tidskrift/serie Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB. Rådgivare, praktiker Bibliografiska uppgifter för Ekologiska bidragskalkyler 2009. Husdjur Östergötland Författare Johansson F., Westman K.E. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Utgivare Huvudspråk Målgrupp Hushållningssällskapet

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Produktionskostnadskalkyl. november 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ungdjurs tillväxt på Bete Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:

Läs mer

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Ekologisk nötköttsuppfödning

Ekologisk nötköttsuppfödning Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

Nötköttsproduktion i Frankrike

Nötköttsproduktion i Frankrike Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige

Läs mer

Produktionskostnadskalkyl. December 2014

Produktionskostnadskalkyl. December 2014 Produktionskostnadskalkyl mjölk December 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13mån 0,91 kalvar/år

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion 2005 Förord Denna dokumentationsstudie av ekologisk grisproduktion har genomförts under 2005 i sex besättningar med varierande inriktning. Tre besättningar

Läs mer

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

Förord. Tina Klang. Projektledare

Förord. Tina Klang. Projektledare Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2012 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2012 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen

Läs mer

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen

Läs mer

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

KURS I GROVFODERVERKTYGET

KURS I GROVFODERVERKTYGET KURS I GROVFODERVERKTYGET 2015-02-25 Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet GROVFODERKALKYLEN INNEHÅLL 1. REGISTRERA OCH HANTERA GÅRDAR... 1 2. SKAPA GROVFODERKALKYLER... 4 3. LÄGGA TILL SCHABLONGRÖDKALKYLER...

Läs mer

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Biffiga stutar ska ge kött av guldklass Tunga köttrasstutar kan bli kvalitetskött. Det visar en pilotstudie på 30 stutar i Skåne som slaktats på Team Ugglarp. Det kan tyckas som en udda idé att kastrera

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Jordbruksinformation Starta eko. dikor Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan

Läs mer

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2002 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2005 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015 Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom

Läs mer

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion?

Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? Hur styr miljöersättningen för ekologisk produktion? effekter på marknad och miljö Rapport 2010:1 Den certifierade ekologiska produktionen har ökat mellan 2006 och 2008 samtidigt som vi har betalat ut

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Från mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på?

Från mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på? Sida 1 av 6 Från mjölk till kött En omställning från mjölk till kött innebär i många fall en stor omställning i företaget. Man går från något till något annat vilket i dessa situationer handlar om att

Läs mer

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre

Läs mer

Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs?

Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Svenskt jordbruk om oljan kostar 100 $ per fat - Livsmedel, energi eller ogräs? Lars Jonasson Vall, biogas 3% Oljev, RME 0% förbränning 14% etanol 9% Salix 8% livsm&foder 24% Oljev, livsm 4% Vall, foder

Läs mer

Kalkyler för svarta vinbär

Kalkyler för svarta vinbär Ekonomi i bärodling Kalkyler för svarta vinbär Läs mer om ekologisk bärodling på www.jordbruksverket.se/ekobar 1 Ekologisk odling av svarta vinbär, typföretag 2, 50 ha Lena Andersson, Jordbruksverket,

Läs mer

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Strategi för uppfödning av slaktsvin Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie

Läs mer

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Nedan presenteras de rådgivningsmoduler som ingår i enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Modul nr 1: Omläggningsplanering

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Hjälp oss att göra våra regler bättre! Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04 Sida 1(16) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se, tel 036-15 63 41 om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas.

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

Friska får ger välmående gårdar

Friska får ger välmående gårdar Friska får ger välmående gårdar Vi kan Får! Med veterinärer och husdjursagronomer specialiserade inom lammproduktion erbjuder vi dig en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga och

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

KRAV-märkt företagande bland våra stämmorvärdar

KRAV-märkt företagande bland våra stämmorvärdar KRAV-märkt företagande bland våra stämmorvärdar Karin och Jonas satsar på ett allsidigt företagande kring sina grisar och har också fött upp vinterlamm från Malin, och deras mjölkkor har flyttat till Anders

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning

Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning Text: Foto: Ingela Löfqist & Niels Andresen Hushållningssällskapet Kristianstad Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet i Kristianstad

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Mineraler. och lite annat

Mineraler. och lite annat Mineraler och lite annat Mineraler Agenda Makromineraler Spårämnen och vitaminer Norfor Ekonomi Praktisk diskussion Rörigt? Makromineraler Vi analyserar Ca P Mg K Na S * Dvs allt utom Cl. Makromineraler

Läs mer

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

Ny foderstrategi. -en lönsam historia Ny foderstrategi -en lönsam historia Bakgrund och frågeställning Är det lönsamt att investera i ny inomgårdsutrustning för att kunna hantera fler/nya fodermedel? Hur har utfallet blivit för dem som gjort

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin

Läs mer

Resultat av enkät Lantbrukare

Resultat av enkät Lantbrukare Resultat av enkät Lantbrukare Personuppgifter 1.1 Är du man eller kvinna? Antal svar 87 Man 75 86,2 Kvinna 12 13,8 Man Kvinna 1.2 Hur gammal är du? Antal svar 87

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter Tolkningsguide 1 6 7 11 3 4 8 9 10 2 12 5 13 16 14 15 2 Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter AVKASTNING, ANTAL KOR OCH FÖRVÄNTADE KALVNINGAR 1. Koantal Koantal Totalt anger koantalet i databasen

Läs mer

Internationella rapporten 2012

Internationella rapporten 2012 Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm Jordbruksinformation 4 2015 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

EKObruk. Norr. Ur innehållet. Ledaren Låt oss gå före! Milkos mjölk ska bli grönare Norrmejerier behöver fler leverantörer Hur många eko-odlare finns?

EKObruk. Norr. Ur innehållet. Ledaren Låt oss gå före! Milkos mjölk ska bli grönare Norrmejerier behöver fler leverantörer Hur många eko-odlare finns? EKObruk Norr Ekologiskt lantbruk i norra Sverige Nr 6 2007 Foto: Gun Bernes Ur innehållet Ledaren Låt oss gå före! Ekologiskt kraftfoder Varför certifiering? Milkos mjölk ska bli grönare Norrmejerier behöver

Läs mer

Energikollen Modul 21C

Energikollen Modul 21C kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000

Läs mer

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV Du ska årligen lämna uppgifter om din produktion till KRAV och säkerställa att de är aktuella och korrekta. Det kan göras

Läs mer

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Kollegor från hela landet bjöds på en resa bland nytänkare och entreprenörer hos årets stämmovärdar i sydost. Magi Lantbruk Vi kommer fram till

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Riksdagen har den 27 april 2011 gett till känna att regeringen bör förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning så snart det finns

Riksdagen har den 27 april 2011 gett till känna att regeringen bör förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning så snart det finns Konsekvensutredning 2012-06-04 Landsbygdsdepartementet Konsekvensutredning till förslaget om ändring av 25 djurskyddsförordningen (1988:539) Sammanfattning I denna konsekvensutredning analyseras ett förslag

Läs mer

Ekonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad april 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm I frånvaro

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

FODER i ekologisk produktion

FODER i ekologisk produktion FODER i ekologisk produktion Foton: Dan-Axel Danielsson Jordbruksinformation 12 2016 1 2 I denna skrift tar vi upp de vanligaste fodermedlen i ekologisk produktion. För varje foder beskriver vi innehåll,

Läs mer

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,

Läs mer

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt?

Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt? Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt? Sammanfattning av delar av SLF-projektet Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Pernilla Salevid och Karl-Ivar Kumm Sammanfattning Som en del i

Läs mer

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar 2018 01 31 Anders H Gustafsson Växa Sverige Kraftfoder i egen regi: Projekt 2017-2019 Samverkan; SLU & Växa Mål Stärka kunskap

Läs mer

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Dikor Götala.  Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer