Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

Transkript

1 Rapport 2012:08 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro September 2012 Max Jakobsson

2 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Av Max Jakobsson Regionförbundet Örebro Rapport 2012:08 Dnr: ISBN

3 Förord En av framtidens viktigaste utmaningar för arbetslivet är tillgången till rätt kompetens. Detta är också en förutsättning för regionens utveckling, förnyelse och tillväxt. Under år 2012 arbetar regionförbundet inom regeringsuppdraget att etablera kompetensplattformar, med att ta fram kunskapsunderlag som identifierar framtidens kompetensbehov i Örebro län. Den här rapporten är den tredje av totalt fyra stycken lokala prognoser. Den beskriver möjligheterna och utmaningarna för kompetensförsörjningen i kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro. Sedan tidigare har regionförbundet tagit fram en prognos för norra Örebro län (Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora) och en för södra (Askersund, Hallsberg, Laxå) länsdelen. Den fjärde och sista prognosen för västra (Karlskoga, Degerfors) länet blir klar under hösten år Processen med att ta fram kunskapsunderlag om framtidens behov av kompetens har skett i tre steg. Alla prognoser bygger på rapporterna Örebro läns kompetenskarta (Lundequist, 2011) och Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012). Syftet med de lokala prognoserna är att få kunskap om arbetslivets utveckling i den enskilda kommunen. Det ger en möjlighet att se hur framtidens kompetensbehov ser ut. Det i sin tur skapar förutsättningar att bättre matcha utbildningarna mot arbetslivets behov. Prognoserna blir ett viktigt underlag och en viktig utgångspunkt i det fortsatta arbetet för bättre matchning och utbildningsplanering utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv. Rapporten är skriven av Max Jakobsson, fil. dr. Kulturgeografi, för Regionförbundet Örebro. Författaren ansvarar själv för rapportens slutsatser och bedömningar. Örebro den 2 oktober 2012 Magnus Persson Regiondirektör

4

5 Innehållsförteckning Inledning... 9 Åldersstrukturen i nod öst... 9 Nattbefolkning... 9 Dagbefolkning Definition av sysselsättning Definition av okänd branschsektor och ickespecificerade yrken Branschstrukturen i nod öst Del 1. Prognos om kompetensbehovet Förväntade pensionsavgångar Medelålder Åldersfördelning Rekryteringsbehov inom olika branschsektorer Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov Vård och omsorg samt skola Goda pendlingsmöjligheter är avgörande Samverkan kring kompetensförsörjning Skola och utbildning Att vara en attraktiv arbetsgivare Jämställdhet och mångfald Statliga verksamheter Jämställdhet och mångfald Branschsektorerna industri och bygg Hänger utbildningen med i industrins kunskapsutveckling? Samverkan kring kompetensförsörjning Jämställdhet och mångfald Branscher inom handel och transport Samverkan kring kompetensförsörjning Jämställdhet och mångfald Branscher inom service- och tjänstesektorn Jämställdhet och mångfald Utbildningsnivå Åldersstruktur Förankring på arbetsmarknaden Samverkan kring kompetensförsörjning Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån möjligheterna och utmaningarna för kompetensförsörjningen i nod öst Den åldrande befolkningen Utmaningar för kompetensförsörjningen Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden Utmaningar för kompetensförsörjningen Utbildning och matchning Utmaningar för kompetensförsörjningen Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden Utmaningar för kompetensförsörjningen Pendling Utmaningar för kompetensförsörjningen Referenser Bilagor Sysselsättningens fördelning i nod öst Lekebergs kommun Örebro kommun Kumla kommun Material och metod Bakgrund

6 Figurförteckning Figur 1. De sysselsattas fördelning inom 13 branschsektorer i nod öst, år Figur 2. Fördelning av sysselsatta (antal) inom olika näringsområden i branschsektorn Företagstjänster (FoU), nod öst, år Figur 3. Utbildningsinriktning hos sysselsatta inom bemanningsföretag i nod öst, år Figur 4. De fem största näringsgrenarna inom branschsektorn Handel, år Andelar (%) av den totala sysselsättningen inom branschsektorn Figur 5. Andel sysselsatta som var 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod öst, år 2008* Figur 6. Förändring av medelålder år 1990 till 2008, dagbefolkning i nod öst Figur 7. De sysselsattas åldersfördelning inom olika branschsektorer i nod öst, år Figur 8. Sysselsättningsförändringar inom sex branschsektorer i nod öst, år (Index 1990 = 100) Figur 9. Utbildningsnivå bland sysselsatta inom Industrin år 1990 samt Figur 10. Utbildningsnivån inom Handel, Transport samt hela arbetslivet i nod öst, år Figur 11. De sysselsattas åldersfördelning inom Handel och Transport samt hela arbetslivet i nod öst, år Figur 12. Fördelning av män och kvinnor bland sysselsatta inom branschsektorn Handel i nod öst, år Figur 13: Könsmässig fördelning i tre yrkesgrupper inom branschsektorn Handel i nod öst, år Figur 14. Fördelning av män och kvinnor bland sysselsatta inom branschsektorn Transport i nod öst, år Figur 15. Könsfördelning bland sysselsatta inom branschsektorn Hotell- och restaurang, nod öst, år Figur 16. Könsfördelning bland sysselsatta inom branschsektorn Bank, finans och försäkring i nod öst, år Figur 17. Utbildningsnivå inom branschsektorerna Bank, finans och försäkring samt Hotell och restaurang i nod öst, år Figur 18. Fördelning av stark respektive svag förankring på arbetsmarknaden bland sysselsatta inom olika branschsektorer i nod öst, år Figur 19. Utbildningsinriktning för individer som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete i nod öst, år Figur 20. Utbildningsinriktningar fördelat på nattbefolkningen (20-64 år) i nod öst, år Figur 21. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå fördelat på män och kvinnor i nod öst, år Figur 22. Grad av förankring på arbetsmarknaden. Nattbefolkningen (20-64 år) i nod öst, fördelad på män och kvinnor Figur 23. Könsfördelning inom 13 branschsektorer i nod öst, år Figur 24. Utbildningsinriktningar hos nattbefolkningens (16 år och äldre) i nod öst fördelad på kön, år Figur 25. Sysselsatta utlandsfödda i nod öst fördelade på olika branschsektorer, år Figur 26. Inpendlare från andra län till nod öst, år Figur 27. Inpendlare till nod öst från andra kommuner i Örebro län, år Figur 28: Mottagarlän för utpendlare från nod öst, år Figur 29. Mottagarkommuner i andra delar av Örebro län för utpendlare från nod öst, år Figur 30. Utbildningsnivå i nod öst, år

7 Tabellförteckning Tabell 1. Nattbefolkning i nod öst samt Örebro län, år 2011, i antal Tabell 2. Nattbefolkning i nod öst, Örebro län samt riket, år 2011, andelar i procent (%) Tabell 3. Dagbefolkning i nod öst och i Örebro län, fördelad på åldersgrupper, år Tabell 4. Rekryteringsbehov för olika branschsektorer i nod öst Tabell 5. Medelålder och könsfördelning inom de fem största branschsektorerna i nod öst, år Tabell 6. Utbildningsnivå bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst, år Tabell 7. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov för olika yrkesgrupper inom branschsektorn Utbildning i nod öst Tabell 8. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov* för olika yrkesgrupper inom Sjukvård/sociala tjänster i nod öst Tabell 9. Könsfördelning bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst, år Tabell 10. Könsfördelning inom yrkesgrupper i branschsektorn sjukvård/social omsorg, nod öst, år Tabell 11. Könsfördelning inom yrkesgrupper i statliga verksamheter, nod öst, år Tabell 12. Födelseland för sysselsatta inom olika sektorer i nod öst, år Tabell 13. Sysselsättningsförändringar inom två branschsektorer samt totala näringslivet i nod öst, år (Index 1990 =100) Tabell 14. Könsfördelning inom några yrkesgrupper i tjänste- och servicesektorn i nod öst, år Tabell 15. Sysselsatta fördelade på födelseland/region, nod öst, år Tabell 16. Sysselsättningsstatus för olika åldersgrupper i nod öst, år Tabell 17. Nattbefolkningens (16 år och äldre) studiedeltagande i nod öst, år Tabell 18. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Örebro län, år Tabell 19. Prognos för antal elever i gymnasieskolan läsåren 2010/ / Tabell 20. Könsfördelning inom de 10 vanligaste yrkesgrupperna i nod öst, år Tabell 21. Utlandsfödda (16 år och äldre) i nod öst, fördelat på födelseregion och kön, år Tabell 22. Utlandsföddas förankring på arbetsmarknaden i nod öst, år Tabell 23. Utbildningsnivå bland svensk- och utlandsfödda i nod öst, år Tabell 24. Sysselsättningsstatus för hög utbildade svenskfödda och utlandsfödda i nod öst, år Tabell 25. Pendlare mellan kommunerna inom nod öst, år

8

9 Inledning Den här rapporten redovisar en kartläggning av arbetsmarknaden i kommunerna Lekeberg, Kumla och Örebro (nod öst). Även en prognos av framtidens kompetensbehov presenteras. Kartläggningen och prognoserna grundar sig dels på registerdata för Örebro län och dels på intervjuer med representanter från olika branscher i näringslivet, utbildningsverksamheter och den kommunala verksamheten. 1 Rapporten är indelad i följande tre kapitel: Del 1. Prognos om framtidens kompetensbehov Avsnittet innehåller statistik om pensionsavgångar, branschsektorernas åldersstruktur och beräkningar om hur behovet av arbetskraft ser ut till olika branscher. Del 2. Perspektiv på kompetensförsörjningen och kompetensbehov Kapitlet redovisar och analyserar statistik samt intervjuer med representanter från det lokala arbetslivet. Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån kompetensförsörjningens utmaningar och möjligheter i nod öst Prognosen identifierar och presenterar fem utmaningar som har stor betydelse för framtidens kompetensförsörjning: (1) Den åldrande befolkningen, (2) Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden, (3) Den etniskt och könsmässigt segregerade arbetsmarknaden, (4) Utbildning och matchning samt (5) Pendling. Åldersstrukturen i nod öst Karläggningen och prognoserna utgår ifrån befolkningens ålderssammansättning i alla tre kommuner. I rapporten kommer befolkningen att delas upp i kategorierna dagbefolkning och nattbefolkning. Nattbefolkning är alla som har sitt huvudsakliga boende i någon av kommunerna i nod öst. Nattbefolkningens åldersstruktur, sysselsättning och utbildningsstruktur och pendlingsmönster utgör en viktig del i kartläggningen av arbetsmarknaden i den här rapporten, men framför allt kommer den dagbefolkningen utgöra en central kategori för prognosen och för bilden av framtidens kompetensbehov. Dagbefolkningen är den förvärvsarbetande delen av nattbefolkningen (16 år och äldre) plus inpendlare, minus utpendlare. Nattbefolkning Nattbefolkningen i de tre kommunerna utgör nästan 60 procent ( individer) av den totala befolkningen i Örebro län år Både för länet i sin helhet och för länsdelarna utanför Örebro har skevheten, sett till befolkningens åldersstruktur, utgjort en viktig utgångspunkt (Jakobsson, 2012). Riktigt samma obalans finns inte i nod öst. I jämförelse med genomsnitt för såväl länet som för riket har nodens nattbefolkning en förhållandevis ung åldersstruktur (tabell 1, tabell 2). 1 I bilaga 5 presenteras material och metod för kartläggningen. 9

10 Tabell 1. Nattbefolkning i nod öst samt Örebro län, år 2011, i antal. Åldersgrupp Lekeberg Örebro Kumla Nod öst Örebro län W Totalt Källa: SCB/rAps Tabell 2. Nattbefolkning i nod öst, Örebro län samt riket, år 2011, andelar i procent (%). Åldersgrupp Lekeberg Örebro Kumla Länet Riket 0-6 9,7 8, , ,8 9,6 11,4 9,6 9, ,2 5,5 5,2 5, ,6 31,5 31,4 32, ,3 23,7 24,5 25,6 25, ,5 14,6 15,6 17,3 16,1 85-W 2,6 2,6 2,6 2,9 2,7 Totalt Källa: SCB/rAps Tabell 2 visar att andelen av befolkningen i åldersintervallet år i Örebro kommun är betydligt större i jämförelse med länet, men även gentemot riket. Det kan bland annat bero på inflyttningen av studenter till Örebro universitet. Dagbefolkning Tabell 3. Dagbefolkning i nod öst och i Örebro län, fördelad på åldersgrupper, år Åldersgrupp Dagbefolkning i nod öst (antal) Nod öst, andel (%) av dagbefolkningen Örebro län, andel (%) av dagbefolkningen ,4 8, ,8 8, ,5 8, , ,7 10, , ,4 9, ,3 9, ,6 10, ,5 9, ,6 10

11 Sammantaget är dagbefolkningens medelålder i nod öst likvärdig med den genomsnittliga medelåldern i länet. Den genomsnittliga medelåldern för Örebro län var 42 år, år 2008, vilket var den samma som i nod öst. Det är dock väsentliga skillnader inom noden. I Örebro kommun låg medelåldern för dagbefolkningen på 41 år, i Kumla kommun låg den på 43 år och i Lekebergs kommun på 45 år. (SCB/BeDa) Om vi antar att de sysselsatta i nod öst som var 50 år eller äldre år 2008 lämnar arbetsmarknaden vid 65 års ålder, kommer personer kommer att behöva ersättas fram till år 2023 för att uppnå samma sysselsättningsvolym som år Med denna övergripande bild i bakgrunden kommer de följande kapitlen ge en mer detaljerad inblick i nodens framtida kompetensbehov. Bland annat kommer analyser och prognostiseringar för enskilda branschsektorer och yrkesgrupper att presenteras. Definition av sysselsättning I det statistiska materialet kommer definitionen av individernas sysselsättningsstatus vara indelad utefter tre olika kategorier: 1. Stark förankring på arbetsmarknaden Personer som har kontrolluppgift för förvärvsarbete eller inkomst från näringsverksamhet i november månad. 2. Svag förankring på arbetsmarknaden Personer som saknar kontrolluppgift i november, men har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under annan tid på året. 3. Ingen förankring på arbetsmarknaden Personer som helt saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete. Personer som ingår i den första kategorin anses ha den starkaste förankringen på arbetsmarknaden. I den andra kategorin hamnar vanligen säsongarbetare eller personer med andra tillfälliga arbeten (till exempel sommarjobbare eller ålderspensionärer som arbetar tillfälligt 2 ). Med andra ord har individer i denna grupp en svagare förankring på arbetsmarknaden. I prognosen används både kategori 1 och 2 för att definiera sysselsättning. År 2008 fanns 84 procent, individer, av nodens befolkning i kategori 1. Samma år återfanns 16 procent, individer, i kategori 2. Här skiljer sig branschsektorerna hotelloch restaurang samt jord- skog och fiske sig åt då sysselsättningen inom kategori 2 står för drygt 30 procent i dessa. Definition av okänd branschsektor och ickespecificerade yrken I analyserna förekommer kategorierna okänd branschsektor och ickespecificerade yrken. Båda dessa utgör en stor andel av den totala sysselsättningen både sett till branschsektorer såväl som på yrken. Det är därför viktigt att klargöra vad de två begreppen innebär. Närmare 80 procent av individerna i kategorin okänd branschsektor hade kontrolluppgift för förvärvsarbetet någon gång under året, men ej i november månad. Det innebär att den största 2 En granskning av åldersstruktur inom kategorin okänd visar att cirka 30 procent av de sysselsatta utgörs av ungdomar år, och cirka 25 procent av sysselsatta som är 65 år och äldre. 11

12 andelen av de individer som inte har blivit knutna till någon specifik bransch i datamaterialet har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under året men ej i november. Det handlar bland annat om tillfälliga vikariat och säsongsarbetande ungdomar. Om endast novemberuppgiften för sysselsättning användes i analysen hade kategorin okänd blivit väsentligt mindre. När det gäller individer i kategorin ickespecificerade yrken har närmare 55 procent kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under året men ej i november. Det är alltså frågan om en stor andel vikariat och säsongsarbete även inom denna grupp. Kontrollkörningar visar att gruppen består till 42 procent ungdomar i ålderskategorin år. De återfinns i huvudsak branschsektorerna Företagstjänster/FoU, Handel, Utbildning och Industri. Branschstrukturen i nod öst I nod öst är Sjukvård/sociala tjänster den största branschsektorn. Det kan delvis hänga samman med Örebro universitetssjukhus lokalisering och storlek som arbetsplats i Örebro. Inom den här branschsektorn finns majoriteten av de sysselsatta inom kommunal vård- och omsorg (SCB/BeDa). Figur 1. De sysselsattas fördelning inom 13 branschsektorer i nod öst, år Sjukvård, sociala tjänster 17% Jord, skog, fiske 2% Rekreation, pers. tjänster 5% Okänd 2% Industri 12% Bygg 7% Handel 13% Utb, inkl. förskola 12% Off förv, försvar m.m. 7% Företagstj, FoU 14% Hotell och rest. 3% Transport 4% Bank, finans, försäk 1% Post och tele 1% Jämfört med övriga länsdelar visar nod öst upp en betydligt mer diversifierad branschstruktur. En märkbar skillnad är bland annat att industrin inte har samma dominerande roll som vi kan se i andra länsdelar (jämför Jakobsson, 2012, och Jakobsson, 2012). En stor del av industrisysselsättningen finns dock i den näst största branschsektorn, Företagstjänster/FoU, där bemanningsföretagen finns. Figur 2 visar hur olika näringsområdens storlek inom branschsektorn Företagstjänster/FoU. I en ännu mer detaljerad analys finner vi att bemanningsföretagen utgjorde den största enskilda näringsgrenen inom branschsektorn, personer, år Hur stor andel av dessa som jobbar inom industrin går dock inte att se i det statistiska materialet. Däremot kan vi, om vi 12

13 tittar på dessa personers utbildningsinriktning, göra en sannolik bedömning av att en stor del av de som är anställda via bemanningsföretag jobbar inom industrin. I figur 3 kan man se att närmare en fjärdedel av de förvärvsarbetande inom bemanningsföretagen har en utbildningsinriktning mot teknik och tillverkning. Sannolikt arbetar merparten av dessa inom industrin. Att en stor andel av de sysselsatta inom bemanningsföretagen återfinns inom industrin bekräftas även av intervju med en företrädare för ett bemanningsföretag i Örebro. Dock anges att även verksamheter inom bland annat lager och transport är centrala för bemanningsföretagen. Figur 2. Fördelning av sysselsatta (antal) inom olika näringsområden i branschsektorn Företagstjänster (FoU), nod öst, år Intressebevakande verksamhet**; 132 Fastighetsverksamhet; 2093 Uthyrning av fordon maskiner mm; 238 Databehandlingsverksamhet; 1282 Övriga företagstjänster*; 9154 Forskning och utveckling; 99. * I Övriga företagstjänster utgörs huvuddelen av de sysselsatta inom bemanningsföretag. ** Inom Intressebevakande verksamheter finns bland annat sammanslutningar av arbetsgivare, t.ex. branschförbund, handelkamrar m.fl. Figur 3. Utbildningsinriktning hos sysselsatta inom bemanningsföretag i nod öst, år Hälso o sjukvård social omsorg 6% Tjänster 7% Okänd inriktning 3% Allmän utb 28% Lant o skogsbruk djursjukvård 1% Pedagogik o lärarutb 3% Teknik o tillv 24% Naturvet matematik data 3% Samh juridik handel adm 17% Humaniora o konst 8% 13

14 Den tredje största branschsektorn i nod öst är Handel. Något som kännetecknar den här branschsektorn är de många olika och enskilda näringsgrenarna som ryms i denna. Den största bland dessa är livsmedelshandeln (figur 4). Figur 4. De fem största näringsgrenarna inom branschsektorn Handel, år Andelar (%) av den totala sysselsättningen inom branschsektorn Livsmedelshandel (ej varuhus) Handel med personbilar Partihandel med elartiklar Partihandel med övriga maskiner för industri, handel och sjöfart Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 14

15 Del 1. Prognos om kompetensbehovet Förväntade pensionsavgångar Figur 5 visar att andelen sysselsatta som är 50 år eller äldre och som förväntas gå i ålderspension fram till år 2023 (15 år framåt från år 2008 och 11 år framåt från år 2012), utgör en tredjedel eller mer i majoriteten av branschsektorerna (rödfärgade staplar). Endast i tre branschsektorer, Företagstjänster/FoU, Handel samt Hotell och restaurang, utgör arbetskraften som är 50 år eller äldre mindre än 30 procent. Figuren säger dock inget om inflödet eller hur sysselsättningen är fördelad i åldersgrupperna under 50 år. Figuren ska därför tolkas som en indikator på att det kan komma att behövas ett stort inflöde av arbetskraft i branschsektorer med en hög andel personer över 50 år, inom de närmaste 1-15 åren. Längre fram i rapporten kommer åldersfördelningen inom respektive branschsektor analyseras mer i detalj. Figur 5. Andel sysselsatta som var 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod öst, år 2008*. Okänd Jord, skog, fiske Off förv, försvar mm Bank, finans, försäk Rekreation, pers tj Sjukvård, sociala tj Utb, inkl. förskola Transport Post o tele Industri Bygg Företagstj, FoU Handel Hotell o rest * De röda staplarna representerar branschsektorer där en tredjedel eller fler av de sysselsatta var 50 år eller äldre år Medelålder Fokuserar vi de sysselsattas medelålder kan vi se att det har skett en viss höjning under mätperioden år med tre år. Detta är dock ingen dramatisk höjning generellt sett. I den största branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster är dock höjningen av medelåldern den dubbla, cirka 6 år. I Figur 6 framgår att medelåldern inom Sjukvård/sociala tjänster var lägre än den genomsnittliga medelåldern för samtliga branschsektorer vid ingångsåret Vid mätperiodens slut är dock medelåldern inom samma branschsektor drygt ett år högre än för det övriga arbetslivet i noden. Vi ser alltså en relativt snabbare ökning av medelåldern inom branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster. 15

16 Figur 6. Förändring av medelålder år 1990 till 2008, dagbefolkning i nod öst. Medelålder (år) Sjukvård, sociala tj Alla branschsektorer år 1990 år 1993 år 1996 år 1999 år 2002 år 2005 år 2008 Åldersfördelning Figur 7 visar de sysselsattas åldersfördelning inom de tre största branschsektorerna samt för sysselsättningen i samtliga branschsektorer. Figur 7. De sysselsattas åldersfördelning inom olika branschsektorer i nod öst, år Sjukvård, sociala tj Företagstj, FoU Handel Samtliga branschsektorer Figuren visar flera intressanta fakta som har betydelse för kompetensförsörjningen. Bland annat visar den att åldersgrupperna år samt år är de största kategorierna för hela sysselsättningen i nod öst. Man kan också se en relativt jämn spridning av de sysselsatta inom de olika ålderskategorierna. Bortsett från den äldsta gruppen (66+) skiljer det endast tre procentenheter mellan åldersgrupperna där flest respektive minst andel finns. 16

17 När det gäller den största branschsektorn, Sjukvård/sociala tjänster, är dock skillnaderna större mellan ålderskategoriernas storlek. Inom denna branschsektor skiljer det åtta procentenheter mellan de största och minsta (16-19 år) ålderkategorierna. Figur 7 visar också att åldersstrukturen inom Sjukvård/sociala tjänster är relativt hög jämfört med den genomsnittliga åldersfördelningen för samtliga branschsektorer. Inom så väl Företagstjänster/FoU som Handel finns de största andelarna av de sysselsatta i de yngre åldrarna. Det framgår tydligt att åldersstrukturen inom dessa två branschsektorer är relativt ung i jämförelse med den genom snittliga åldersfördelningen för alla branschsektorer i nod öst. Rekryteringsbehov inom olika branschsektorer Tabell 4 visar hur många personer i som behöver komma in i respektive branschsektor fram till år 2023 för att ersätta de som går i pension. Detta kallar vi för rekryteringsbehov. Tabellen visar att merparten av inflödet behöver gå till den största branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster. Det nästa största rekryteringsbehovet finns i den fjärde största branschsektorn Utbildning inklusive förskola. Tabell 4. Rekryteringsbehov för olika branschsektorer i nod öst. Antal sysselsatta, år 2008 Rekryteringsbehovets andel (%) av totala sysselsättningen år 2008 Rekryteringsbehov* Branschsektor fram till år 2023 Sjukvård, sociala tj ,1 Företagstj, FoU ,6 Handel ,9 Utb, inkl. förskola ,6 Industri ,7 Off. förv, försvar m.m ,3 Bygg ,8 Rekreation, pers tj ,4 Transport ,1 Hotell och restaurang ,8 Jord, skog, fiske ,0 Okänd ,4 Post och tele ,2 Bank, finans, försäkring ,6 Totalt ,4. *Rekryteringsbehov = Antal som behöver komma in i branschsektorn för att uppnå samma volym som år

18 Tabell 5 visar att medelåldern är högre i de kvinnodominerande branschsektorerna Sjukvård/sociala tjänster och Utbildning. Den högsta medelådern finner vi inom Sjukvård/sociala tjänster, där också det största rekryteringsbehovet finns. Tabell 5. Medelålder och könsfördelning inom de fem största branschsektorerna i nod öst, år Branschsektor Medelålder Medianålder Andel kvinnor (%) Sjukvård, sociala tj ,2 Företagstj, FoU ,2 Handel ,7 Utb, inkl. förskola ,1 Industri ,9 18

19 Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov I det här kapitlet kompletteras statistiken med analyser och citat utifrån intervjuer som har genomförts med lokala arbetsgivare. Detta ger en fördjupad kunskap om kompetensförsörjningen utifrån det lokala arbetslivets perspektiv. Vård och omsorg samt skola Inom branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster har representanter inom kommunala verksamheter med ansvar för övergripande rekryteringsfrågor och näringslivsutvecklingen i tre kommunerna blivit intervjuade. Även företrädare för landstinget samt privata aktörer har medverkat i intervjuerna. För branschsektorn Utbildning/skola har företrädare för Örebro universitet samt privata utbildningsanordnare också deltagit. Sjukvård/sociala tjänster är den enskilt största branschsektorn i nod öst. Det är också i denna branschsektor som vi ser det största rekryteringsbehovet framöver. Från år 2008 fram till år 2023 kommer drygt personer, enligt beräkningarna i rapportens första kapitel, att behöva komma in i branschsektorn. Prognosen har inte tagit hänsyn till ökade vårdbehov som hänger samman med att en större del av befolkningen kommer nå äldre åldrar, 85 år och äldre (så kallade äldre-äldre). Rekryteringsbehovet är med andra ord lågt räknat. Tittar vi på enskilda yrkesgrupper inom branschsektorn kommer det framförallt att finnas ett stort behov av undersköterskor. Det finns också ett stort behov av att ersätta bland sjuksköterskor, skötare och vårdbiträden. Även i storleksmässigt mindre yrkesgrupper där rekryteringsbehovets andel av den totala sysselsättningen inom yrkesgruppen är 50 procent eller större finns det ett stort rekryteringsbehov. Det gäller till exempel distriktssjuksköterskor, barnsjuksköterskor samt övriga sjuksköterskor med specialistkompetens. Goda pendlingsmöjligheter är avgörande Den samlade bilden av intervjumaterialet är att representanterna inom branschsektorn anser att rekryteringen och kompetensförsörjningen fungerar bra idag. Jämfört med andra företrädare i andra delar av länet tycker man mindre oro för framtiden. En orsak till detta är den mer gynnsamma åldersstrukturen hos nattbefolkningen. Representanterna för de mindre kommunerna i nod öst berättar att de goda möjligheterna till arbetspendling, framför allt till och från Örebro, är en viktig faktor för den framtida kompetensförsörjningen. Man får tag i det folk man behöver, och jag tror att det hänger ihop med närheten till Örebro och att det är relativt lätt aven att pendla från Örebro och hit om det skulle behövas. Ser man till statistiken sker det en betydande in- och utpendling över länsgränserna till nod öst. Ett tydligt mönster för personerna som pendlar är att de ofta är högutbildade. Universitetslärare är ett exempel på en yrkesgrupp som hör till denna grupp 3. 3 Läs mer i kapitel 3. 19

20 Samverkan kring kompetensförsörjning En av de intervjuade företrädarna menar att de sysselsatta inom den kommunala verksamheten präglas av en hög utbildningsnivå. Tabell 6 visar att nästan hälften av de sysselsatta inom den kommunala sektorn i nod öst är högutbildade. Dock är andelen högutbildade större inom såväl landsting som inom statliga verksamheter. Den generellt lägsta utbildningsnivån ser vi bland sysselsatta inom den privata sektorn. Tabell 6. Utbildningsnivå bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst, år Sektor Låg Medel Hög Ej uppgift Totalt Statlig 7,1% 37,4% 55,4% 0,2% 100,0% Kommunal 7,3% 43,8% 48,8% 0,1% 100,0% Landsting 2,2% 27,4% 70,3% 0,1% 100,0% Privat 14,5% 60,5% 24,7% 0,3% 100,0% Övriga organisationer 10,0% 44,1% 45,8% 0,1% 100,0% Totalt 11,0% 51,1% 37,7% 0,2% 100,0%. * Sysselsatta har avgränsats till sysselsatta inom åldersspannet år, samt till sysselsatta som har kontrolluppgift för förvärvsarbete november månad år Flera av de kommunala företrädarna berättar att de ser en stor utmaning i att rekrytera tillräckligt med förskollärare och ingenjörer inom den närmaste framtiden. Flera av dem upplever redan idag även svårigheter med att rekrytera IT- och dataspecialister. Den regionala försörjningen av specialutbildad personal och akademisk kompetens är därför viktig för kommunerna, men även för andra aktörer inom Sjukvård/sociala tjänster och Utbildning. En av de intervjuade menar att den kommunala verksamheten har en speciell situation när det gäller rekrytering. Personen menar på att för många jobb inom kommunen som kräver specialkompetens inom smala områden finns i hela landet. Det innebär att kommuner befinner sig i en ganska hård konkurrenssituation om dessa kompetenser. I intervjuerna framhåller man att Örebro universitets lokalisering i Örebro och dess utbildningar mot framför allt skola och vård är en konkurrensfördel och viktig för den framtida kompetensförsörjningen, bland annat när det gäller lärare och personal inom vård och omsorg. Samarbete och samverkan med aktörer för strategisk kompetensförsörjning fungerar, enligt de intervjuade, generellt tillfredssällande. Dock berättar en av de intervjuade att en ökad grad av samordning och fokusering vore önskvärd utifrån ett kommunalt perspektiv. Det är väldigt många olika konstellationer. Universitetet driver, regionförbundet driver, Handelskammaren driver, andra utbildningsanordnare driver och företagen driver själv sådana typer av nätverk. Jag tror inte att det är brist på samverkan [för strategiskt arbete med framtida kompetensförsörjning], men det är nog brist på fokusering tror jag. Från landstinget understryker man att samverkan är mycket viktigt för rekryteringen och kompetensförsörjning. Där har man etablerade former för samverkan med olika utbildningsaktörer, bland annat med universitetet kring akademiska utbildningar, men även med utbildningsanordnare av icke-akademiska utbildningar som har relevans för landstingets 20

21 verksamhet. Gällande samverkan lyfts också Vård- och omsorgscollege fram som en viktig arena för samverkan kring kompetensfrågor på lokal nivå. I Vård- och omsorgscollege samlas vi arbetsgivare (privata och offentliga) samt utbildare på gymnasienivå för att diskutera behov och efterfrågan på det här området och för att klargöra arbetsgivarnas behov av utbildning. Det har vuxit till en riktigt bra dialog och ett bra forum som visar hur man ska jobba. Det känns riktigt, riktigt bra. När det gäller samverkan mellan mer kvalificerade utbildningar samt det lokala arbetslivet framträder olika bilder. Det kan bero på att flera aktörer anser att olika former av samverkan med högskolor och universitetet handlar om kompetensutveckling och kompetensförsörjning för den egna verksamheten, men att detta inte är det uttalade syftet för samverkan eller samarbetet. En representant för en större statlig verksamhet berättar till exempel att man driver sommarkurser tillsammans med Örebro universitetet. Från deras perspektiv är detta en viktig form av samverkan för att hitta och attrahera ny personal till verksamheten, även om det uttalade målet inte handlar om samverkan för kompetensförsörjning. Skola och utbildning Tabell 7 visar att gymnasielärare är den enskilda yrkesgrupp inom branschsektorn Utbildning där det största rekryteringsbehovet finns, därefter följer yrkesgrupperna barnskötare och förskollärare. Vi kan dock räkna med att antalet förskollärare som behöver rekryteras kommer att vara betydligt större då många kommuner är inne i en process med att växla upp kompetensnivån från barnskötare till förskollärare. Detta betyder att utbildningsnivån kommer att höjas på sikt. Uppväxlingen av kompetens inom förskolan har medfört ökade kostnader för kompetensutveckling i flera kommuner i länet, även i nod öst. Så här säger en av de intervjuade gällande kompetensutveckling för personalen: En del utbildar vi själva. Nu orkar vi inte ge oss på så jättemycket. Uppdragsutbildningar på universitet är rätt så dyra. Vi har till exempel gjort förskollärarutbildning. Tabell 7. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov för olika yrkesgrupper inom branschsektorn Utbildning i nod öst. Yrkesgrupp Medelålder Rekryteringsbehov* Rekryteringsbehov andel (%) av totala sysselsättningen år 2008 Gymnasielärare 46, ,5 Barnskötare 41, ,7 Förskollärare och fritidspedagoger 44, ,2 Grundskollärare 43, ,5 Övriga pedagoger 48, ,7 Universitets- högskolelärare 47, ,7.* Rekryteringsbehov står för antalet som behöver komma in i yrkesgruppen för att uppnå samma volym som år Rekryteringsbehovet är beräknat på sysselsatta som hade kontrolluppgift för november månad år När det gäller universitets- och högskolelärare ser kompetensförsörjningen lite annorlunda ut. Vid Örebro universitet räknar man med att kunna behålla vissa lärarkategorier i arbete efter 21

22 65 års ålder, vilket inte är ovanligt för lärare på denna nivå. Detta gör att man skjuter utmaningarna med att ersätta lärare längre fram i framtiden. Idag kvarstår merparten av de som är 65 i anställning tills de 67 år. Det innebär att just nu så skjuter vi den här problematiken något eller några år framför oss [ ] Men förr eller senare kommer vi hamna i ett läge som kan vara lite problematiskt med mycket pensionsavgångar. Att vara en attraktiv arbetsgivare Flera av de intervjuade har tagit upp frågan och vikten av framstå som en attraktiv arbetsgivare för att lyckas attrahera och rekrytera personal inför framtiden. Flera av de intervjuade företrädarna ser detta som en stor och svår utmaning. Vi ser att våra stora yrkesgrupper inom till exempel vården, inte är ett attraktivt yrke. Det är för få som söker och det är allt färre som vill ha de här jobben, skulle jag säga. Det är klart att det är en strategisk utmaning för oss att vända den bilden. I rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2011) kan man konstatera att antalet studenter som väljer utbildningar inom vård och omsorg har sjunkit under 2000-talet. Samtidigt kan man också konstatera att ett stort rekryteringsbehov väntar inom flera yrkesgrupper i branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster (tabell 8). Det är framför allt inom yrkesgrupperna undersköterskor, övriga sjuksköterskor, skötare och vårdbiträden som det volymmässigt största behovet finns. Den samlade bilden utifrån intervjuerna är att många gör stora ansträngningar för att göra reklam för vårdyrken och för att skapa och sprida en positiv bild av arbetet inom vård och omsorg. Vi försöker synas på en mängd olika ställen inom hälso- sjukvård, först och främst. Vi försöker vara attraktiva för alltifrån ungdomsåren till att rekrytera vuxna [ ] försöker marknadsföra oss som en god organisation där man lyssnar på individen, vi försöker arbeta aktivt tillsammans med andra aktörer inom länet med olika förvaltningar för att gemensamt annonsera ut tjänster. Vi finns på mässor och så vidare Fler företrädare inom Sjukvård/sociala tjänster har på ett liknande sätt beskrivit ett omfattande arbete för att marknadsföra verksamheten gentemot tänkbara framtida medarbetare. I en av intervjuerna använder man begreppet employer branding för att beskriva detta arbete. Utifrån den växande trenden att med reklammässig teknik marknadsföra sitt varumärke och en arbetsplats i syfte att locka ny personal, säger utbildningsanordnare så här: Det har gått mycket mode i employer branding och sådana saker, vad är det för något egentligen? Hur mycket man än håller på med kosmetiska saker och har en massa snygga broschyrer så handlar det i slutändan om vilken verksamhet man har. Det är verksamheten som måste funka. 22

23 Representanter inom vård och omsorg beskriver flera saker som har betydelse för medarbetares arbetssituation som svar på frågan om hur man arbetar för att vara attraktiv arbetsgivare. Vi försöker erbjuda allt från ferieplatser till prao och sommarjobb för ungdomar, till att jobba med ledarskap och medarbetarskap samt erbjuda goda arbetsförhållanden. När det gäller doktorerna så handlar det mycket om att de har möjlighet att styra sin tid själva. Vi tror också mycket på värderingar och vårt arbetsklimat, som gör vår arbetsplats attraktiv. Hur vi behandlar varandra och hur stämningen är på jobbet. Det är nog mycket det som är avgörande när vi rekryterar de här specialisterna. Tabell 8. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov* för olika yrkesgrupper inom Sjukvård/sociala tjänster i nod öst. Yrkesgrupp Medelålder Rekryteringsbehov Rekryteringsbehov, andel (%) av totala sysselsättningen år 2008 Undersköterskor ,6 Övriga sjuksköterskor ,9 Skötare ,4 Vårdbiträden ,6 Läkare ,4 Socialsekreterare och kuratorer ,8 Distriktssjuksköterskor ,5 Barnmorskor ,6 Barnsjuksköterskor ,0 Akutsjuksköterskor ,3 Övriga inom vård och omsorg ,6 Tandläkare ,2 Övriga sjuksköterskor med specialkompetens ,7 Apotekare ,9 Logoped ,8 Källa. SCB/BeDa. * Rekryteringsbehov står för antalet som behöver komma in i yrkesgruppen för att uppnå samma volym som år Rekryteringsbehovet är beräknat på sysselsatta som hade kontrolluppgift för november månad år Jämställdhet och mångfald En könsmässig snedfördelning inom en bransch kan ha negativa konsekvenser för kompetensförsörjningen och möjligheterna att rekrytera lämpliga medarbetare. 4 Generellt har den kommunala sektorn liksom landstinget, en kvinnlig dominans bland de sysselsatta. En av kommunens representanter menar att nästan 77 procent inom de kommunala verksamheterna är kvinnor. Inom den privata sektorn dominerar däremot männen. Inom statliga verksamheter är sysselsättningen mer jämt fördelad mellan män och kvinnor (tabell 9). 4 Läs mer i rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012). 23

24 Tabell 9. Könsfördelning bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst, år Sektor Män Kvinnor Totalt Statlig 49,6% 50,4% 100,0% Kommunal 24,4% 75,6% 100,0% Landsting 22,3% 77,7% 100,0% Privat 66,5% 33,5% 100,0% Övriga organisationer 41,3% 58,7% 100,0% Totalt 50,9% 49,1% 100,0% * Sysselsatta har avgränsats till sysselsatta inom åldersspannet år, samt till sysselsatta som har kontrolluppgift för förvärvsarbete november månad, år Tabell 10 visar att de yrkesgrupperna inom den kommunala sektorn, bland annat undersköterskor och vårdbiträden, är kraftigt överrepresenterade av kvinnor. Tabell 10. Könsfördelning inom yrkesgrupper i branschsektorn sjukvård/social omsorg, nod öst, år Yrkesgrupp Män Kvinnor Totalt Akutsjuksköterskor 20,6% 79,4% 100,0% Apotekare 29,6% 70,4% 100,0% Barnmorskor 0% 100,0% 100,0% Barnsjuksköterskor 2,3% 97,7% 100,0% Distriktssjuksköterskor 2,7% 97,3% 100,0% Logoped 0% 100,0% 100,0% Läkare 59,6% 40,4% 100,0% Skötare 26,1% 73,9% 100,0% Socialsekreterare, kuratorer 15,8% 84,2% 100,0% Tandläkare 52,6% 47,4% 100,0% Undersköterskor 6,5% 93,5% 100,0% Vårdbiträden 19,4% 80,6% 100,0% Övriga sjuksköterskor med specialistkompetens 11,1% 88,9% 100,0% Övriga inom vård och omsorg 18,1% 81,9% 100,0% Övriga sjuksköterskor 11,5% 88,5% 100,0% När det gäller de sysselsattas mångfald och etnicitet på arbetsmarknaden ger de intervjuade blandade svar. När en av de intervjuade svarar på en fråga om den etniska mångfalden på arbetsmarknaden, säger personen att det bor så pass lite utlandsfödda i kommunen. Därför är det inte en aktuell eller prioriterad fråga. En annan person svarar att man som arbetsgivare i kommunen dels ser det som viktigt att få in breda språkkunskaper i organisationen. Det handlar bland annat om att det är positivt om det finns medarbetare som behärskar arabiska eller andra vanligt förekommande språk hos invandrargrupper i kommunen. De intervjuade hänvisar också till politiska mål som säger att medarbetarna ska spegla befolkningen i den mån det är möjligt 5. 5 Läs mer om jämställdhet och mångfald i kapitel 3. 24

25 Statliga verksamheter 6 Inom de statliga verksamheterna har representanter från bland annat Statistiska centralbyrån, Kriminalvården, Länsstyrelsen i Örebro län, Polisen och Transportstyrelsen medverkat i intervjuerna. Drygt personer 7 i nod öst var sysselsatta inom en statlig verksamhet år Inom de statliga verksamheterna finns en mängd olika yrkesgrupper som kräver gymnasieutbildning eller motsvarande som den högsta avslutande utbildningsnivån. Det handlar främst om receptionister, intervjuare, vårdare med flera. Kärnverksamheterna präglas dock i de flesta fall av sysselsatta med teoretisk specialistkompetens och akademisk utbildning. Tabell 6 (s.16) visar att drygt 55 procent av de sysselsatta inom de statliga verksamheterna har en hög utbildningsnivå. Tabell 11 listar sju yrkesgrupper som företrädarna har omnämnt i intervjuerna. Det är dock viktigt att understryka att dessa endast är ett urval av förekommande yrken inom de verksamheter som ingår i studien. Tabell 11. Könsfördelning inom yrkesgrupper i statliga verksamheter, nod öst, år Yrkesgrupp Medelålder Rekryteringsbehov Rekryteringsbehov, andel (%) av totalt sysselsatta år 2008 Kriminalvårdare 42, ,7 Jurister 46, ,0 Specialister inom jord- och skogsbruk, biologer 47, ,5 Statistiker 45, ,4 Arkitekter och stadsplanerare 49, ,8 Dataspecialister 42, ,2 Poliser 46, ,0 De intervjuade anser att ett kontinuerligt inflöde av ny personal med akademisk utbildning är nödvändigt för den nuvarande och framtida kompetensförsörjningen. I en av intervjuerna framgår det att man redan idag har stora pensionsavgångar som genererar ett stort kompetensbehov till befattningar som kräver akademisk utbildning. I detta fall har man en väl utvecklad och etablerad samverkan med Örebro samt andra universitet och högskolor. Bland annat delar personalen sina tjänster mellan universitetet och den statliga verksamheten. En annan samverkan handlar bland annat om att erbjuda ämnen för studentuppsatser och att delta i drift av sommarkurser. Vi har ett nära samarbete med universitet och högskolorna. Speciellt då i Örebro och Stockholm. Till exempel genomför vi tillsammans med Örebro universitet sommarskolor varje sommar, där man har olika teman som rör vårt område. Vi erbjuder också möjlighet att skriva uppsatser inom något av våra ämnesområden och i många fall leder det till en anställning efter en examen. 6 Utom verksamhet inom högre utbildning och forskning 7 Förvärvsarbetande enligt novembermätningen. 25

26 Den intervjuade framhåller samverkan med högskolor och universitet som något mycket viktigt för att möjliggöra nödvändig rekrytering för verksamheten. Samtidigt ser personen också samverkan som en möjlighet att kunna påverka kring innehållet i utbildningarna i någon mån så att den bättre ska matcha deras behov. Vi samverkar med universiteten dels för att göra oss kända och dels för att den vägen kunna hitta framtida medarbetare. Men, även för att vara med och försöka påverka lite grann deras utbildningar, att de till exempel tar upp saker i utbildningen som är till nytta för oss. I de övriga intervjuerna nämner man Örebro universitet samt andra universitet och högskolor som viktiga för framtidens kompetensförsörjning. De anser dock inte att samverkan är lika organiserad och utvecklad som i det första fallet. Vi tar ju emot studiebesök. Studentorganisationer kommer ibland på studiebesök. Sen har vi tagit emot praktikanter från Örebro universitet. Men inte i så stor utsträckning. Jämställdhet och mångfald Inom de statliga verksamheterna, som de intervjuade representerar, är förhållandet mellan manliga och kvinnliga anställda inom spannet procent. I en av verksamheterna står kvinnorna för mindre än 40 procent av de sysselsatta. Överlag är det dock, kvantitativt sett, relativt jämställda arbetsplatser. En av de intervjuade berättar dock att det finns en viss uppdelning mellan män och kvinnor om man tittar på arbets- och yrkesområden inom organisationen. En annan person tar upp mer kvalitativa aspekter gällande frågan om jämställdhet i organisationen: Går man ut och frågar någon av medarbetarna så anser de väl att vadå, vi är väl en jämställd organisation?. Men, är vi det egentligen när vi går ner på djupet? Det kommer vi att arbeta med framöver. De intervjuade har i de flesta fall en liten eller ingen uppfattning om hur stor andel av personalen som har utländsk bakgrund. Delvis beror det på att den typen av registrering och registerföring inte är tillåten. Generellt har dock statliga verksamheter den lägsta andelen utlandsfödda jämfört med den kommunala och privata sektorn i nod öst (tabell 12). Tabell 12. Födelseland för sysselsatta inom olika sektorer i nod öst, år Födelseland Statlig Kommunal Landsting Privat Sverige 91% 89% 90% 88% Land i övriga Norden 2% 2% 2% 2% Land utanför Norden 7% 9% 8% 10% Totalt 100% 100% 100% 100% De intervjuade anser dock att en ökad etnisk mångfald skulle vara berikande för verksamheten. På frågan om hur det kan uppnås säger en av de intervjuade att man arbetar med mångfaldsfrågan ur ett brett perspektiv, dock utan att gå in på konkreta insatser. Ingen av de övriga intervjuade anger heller några konkreta insatser utan hänvisar till mångfaldsplaner i 26

27 verksamheterna. I ett fall är svaret berättar man att en handlingsplan för ökad mångfald på arbetsplatsen inte är prioriterad i det praktiska arbetet. Ja, vi har en handlingsplan men vi kanske inte aktivt tar tag i den. Branschsektorerna industri och bygg Totalt har tio stycken företrädare inom branscherna industri och bygg intervjuats. De representerar bland annat byggföretag, maskinindustrin och livsmedelsindustrin. Byggföretagen utgör endast en marginell del av intervjumaterialet vilket betyder att denna bransch endast kommer att få ett litet utrymme. Fokus kommer i första hand att ligga på tillverkningsindustrin. Några av företagen i analyserna är lokala och har endast ett fåtal anställda medan andra ingår i multinationella koncerner med många tusen anställda. Gemensamt för företagen, oberoende produktion och storlek, är att det i olika utsträckning är beroende av en lokal och regional försörjning av arbetskraft med kompetens. Figur 8 visar att sysselsättningen inom såväl bygg- som industrisektorn har minskat under tidsperioden År 2008 var drygt personer sysselsatta inom industrin i nod öst, vilket var cirka färre år Inom byggbranschen var minskningen år andelsmässigt större. I absoluta tal handlade det om 447 personer. Figuren visar också att sysselsättningen inom branschsektorn Företagstjänster/FoU, där bemanningsföretagen finns, har vuxit mycket snabbt under mätperioden. I kapitel 1 diskuterades förskjutningen av sysselsättningen inom industrin till bemanningsföretag. Denna förskjutning kan förklara en del av nedgången, men samtidigt vet vi att industrin sedan mitten av 1970-talet genomför stora och löpande rationaliseringar som reducerat kraftigt sysselsättningsvolymen. Det har skett parallellt med att produktionen har trimmats och specialiserats, vilket har ökat behovet av kunskap och kompetens hos många industriföretag i länet (Eliasson & Lundmark, 2007; Jakobsson, 2009). Det ökande kunskapsbehovet inom industrin illustreras i figur 9 som visar att andelen sysselsatta med hög utbildningsnivå har ökat samtidigt som andelen sysselsatta med låg utbildningsnivå kraftigt minskat under perioden Figur 8. Sysselsättningsförändringar inom sex branschsektorer i nod öst, år (Index 1990 = 100) Sjukvård, sociala tj Företagstj, FoU Handel Industri Utb, inkl. förskola Bygg år 1990 år 1993 år 1996 år 1999 år 2002 år 2005 år