Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

Transkript

1 Rapport 2012:05 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Askersund, Hallsberg och Laxå Juni 2012 Max Jakobsson

2 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Askersund, Hallsberg och Laxå Av Max Jakobsson Regionförbundet Örebro Rapport 2012:05 Dnr:

3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Del 1. Prognos för kompetensbehov i nod syd fram till år Förväntade pensionsavgångar... 8 Branschsektorernas åldersstruktur... 9 Inflödesbehov inom olika branschsektorer Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov Industrikommunerna Kompetensförsörjning och samverkan med utbildningsanordnare Perspektiv på utbildningarnas innehåll Jämställdhet och etnisk mångfald inom industrin Vård, omsorg och skola Mångfald inom vård, omsorg och skola Branschsektorerna logistik och handel Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån utmaningarna och möjligheterna i nod syd Den åldrande befolkningen Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: de äldre Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: befolkningen som står utanför arbetsmarknaden Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: den segregerade arbetsmarknaden Utbildning Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: utbildning Pendling Referenslista Bilagor

4 Figurförteckning Figur 1. Sysselsättningens fördelning inom 13 branschsektorer i nod syd, år Figur 2. Andel sysselsatta som är 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod syd, år Figur 3. De sysselsattas åldersfördelning i de tre största branschsektorerna i nod syd, år Figur 4. Förändring av de sysselsattas medelålder i nod syd, år Figur 5. Sysselsättningsförändring inom industri samt sjukvård/omsorg i nod syd, år (Index 1990 = 100) Figur 6. Utbildningsnivå inom industrin i nod syd, år 1990 samt Figur 7. Andel män och kvinnor inom industrin i nod syd, år Figur 8. Storleksförändringar för olika grupper, sysselsatta inom branschsektorn industri, år , Index 1990= Figur 9. Åldersfördelning bland sysselsatta inom industri och övrigt näringsliv i nod syd, år Figur 10. Utbildningsnivå för sysselsatta inom logistik och handel i nod syd, år Figur 11. Utbildningsinriktning för individer som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete i nod syd, år Figur 12. Fördelning av sysselsatta män och kvinnor inom fyra branschsektorer i nod syd, år Figur 13. Fördelning av män och kvinnor med olika utbildningsinriktningar inom teknik och tillverkning respektive vård och omsorg, år Figur 14. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i nod syd, år Tabellförteckning Tabell 1. Nattbefolkning i nod syd och Örebro län, år Tabell 3. Dagbefolkning i nod syd samt i Örebro län, fördelad på åldersgrupper, år Tabell 4. Antal och medelålder inom 14 branschsektorer år 2008, samt beräkning av inflödesbehov för respektive yrkesgrupp fram till år Tabell 5. Antal samt medelålder för män och kvinnor inom 25 yrkesgrupper i nod syd år 2008, samt beräkning av inflödesbehov för respektive yrkesgrupp till år Tabell 6. Sysselsättningens fördelning på branschsektorer och kommuner i nod syd, år Tabell 7. Fördelning av män och kvinnor i nod syd med gymnasial och eftergymnasial utbildning mot industri/ teknik. Nattbefolkningen (16-64 år), år Tabell 8. Inflödesbehov fram till år 2023 för olika yrkesgrupper inom skola och omsorg i nod syd* Tabell 9. Sysselsatta inom sjukvård/omsorg samt inom skolan, fördelade på kön och födelseland/region, nod syd, år Tabell 10. Sysselsatta män och kvinnor inom branschsektorn logistik i nod syd, år Tabell 11. Medelålder och inflödesbehov fram till år 2023 för delbranscher inom logistik i nod syd Tabell 12. Nattbefolkning i nod syd, Örebro län samt riket, år 2011, andelar (%) Tabell 13. Vanligaste yrkena för män respektive kvinnor i nod syd, år Tabell 14. Sysselsättningsstatus för nattbefolkning (20-64 år) i nod syd, fördelad på födelseland/region, år Tabell 15. Förankring på arbetsmarknaden för individer (20-64 år) födda utanför Norden (de fyra vanligaste födelseländerna), år Tabell 16. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Örebro län, år Tabell 17. Prognos för antal elever i gymnasieskolan läsåren 2010/ / Tabell 18. Vanliga utbildningar för kvinnor i nod syd, antal år Tabell 19. Vanliga utbildningar för män i nod syd, antal år Tabell 20. Dagbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i nod syd, år Tabell 21. In- och utpendlare i nod syd, år Tabell 22. Vanligaste mottagarlänen för utpendlare från kommuner i nod syd, år Tabell 23. Mottagarkommuner för utpendlare från kommuner i nod syd, år Tabell 24. Vanligaste yrken för utpendlare från kommuner i nod syd, år Tabell 25. Vanligaste yrken för inpendlare till kommunerna i nod syd, år Tabell 26. Utbildningsnivåer hos inpendlare till nod syd, år Tabell 27. De vanligaste boendekommunerna för inpendlare till kommuner i nod syd, år

5 Inledning I den här rapporten kommer en kartläggning och en prognos av arbetsmarknaden och framtidens kompetensbehov i nod syd att presenteras. Nod syd omfattar kommunerna Laxå, Hallsberg och Askersund. Kartläggningen har gjorts dels med hjälp av registerdata över befolkning och näringsliv, dels utifrån intervjuer med företrädare för olika branscher, både inom den offentliga och privata sektorn, i noden. 1 Sammanlagt bodde personer i de tre kommunerna år Dessa utgjorde drygt elva procent av befolkningen i Örebro län. De största befolkningsgrupperna finns då i åldersspannen år samt år. Den sista gruppen, som är den största, antas utträda från arbetsmarknaden inom 20 år på grund av ålderspensioner. I Hallsbergs kommun är skillnaden mellan gruppen och 45 till 64 marginell, men i Askersund och i Laxå är den äldre gruppen väsentligt fler. Det ger att den yngre gruppen (20-44 år) är cirka individer färre än den äldre gruppen (45-64 år). Denna skevhet är en indikator på att det kan uppstå brist i vissa yrken och i vissa branscher i takt med att 45- till 64-åringarna lämnar arbetsmarknaden. Huruvida brister uppkommer beror dock på en mängd andra faktorer, till exempel arbetskraftens rumsliga rörlighet (pendling), branschutvecklingen, matchning mellan arbetskraftens kompetens och arbetsmarknadens behov samt konjunktursvägningar. Tabell 1. Nattbefolkning i nod syd och Örebro län, år Åldersgrupper Laxå Hallsberg Askersund nod syd Örebro län W Totalt Källa: SCB/rAps Tabell 2. Nattbefolkning i nod syd, Örebro län samt riket, år 2011, andelar (%). Åldersgrupper Laxå Hallsberg Askersund Örebro län Riket 0-6 5,7 7,7 6,6 8,0 8, ,4 9,8 9,1 9,6 9, ,2 5,7 5 5,2 5, ,9 27,9 24,5 31,4 32, , ,6 25,6 25, ,9 17,9 21,9 17,3 16,1 85-W 3,8 3,1 3,3 2,9 2,7 Totalt Källa: SCB/rAps 1 I bilaga X presenteras material och metod som använts för kartläggningen. 5

6 Nattbefolkningen och nattbefolkningens karaktäristik (sysselsättning, åldersstruktur, utbildningsstruktur med mera) kommer att utgöra centrala aspekter utifrån kartläggningen av arbetsmarknaden. Därutöver kommer karaktäristisk för dagbefolkningen (den förvärvsarbetande delen av nattbefolkningen plus inpendlare minus utpendlare) att utgöra centrala delar i den bild som målas upp av framtida kompetensbehov och utmaningar för kompetensförsörjningen. I nod syd är dagbefolkningens ålder generellt sett något högre än genomsnittet för länet (tabell 3). Dock är skillnaden marginell. Medelåldern för dagbefolkningen i nod syd låg, år 2008 på 44 år. Den genomsnittliga medelåldern för Örebro län samma år var 42 år. Om vi antar att de sysselsatta i nod syd utträder från arbetsmarknaden vid 65 års ålder, kommer personer behöva ersättas för att uppnå samma sysselsättningsvolym, fram till år Mot bakgrund av denna övergripande bild kommer de följande avsnitten i rapporten ge en mer detaljerad inblick i utmaningar för nodens framtida kompetensbehov. Bland annat kommer analyser och prognoser för enskilda branscher och yrken att komplettera bilden. Tabell 3. Dagbefolkning i nod syd samt i Örebro län, fördelad på åldersgrupper, år Åldersgrupper Dagbefolkning, nod syd (antal) Nod syd, andel (%) av dagbefolkningen Örebro län, andel (%) av dagbefolkningen ,1 8, ,9 8, ,2 8, , ,3 10, , ,5 9, ,1 9, , ,1 9, ,5 4,6 I det statistiska materialet som ligger till grund för rapportens analyser, definieras individernas sysselsättningsstatus utifrån tre kategorier: (1) Kontrolluppgift för förvärvsarbete eller inkomst från näringsverksamhet i november månad, (2) Ej kontrolluppgift i november, men någon gång under annan tid på året samt (3) Saknar kontrolluppgift. Den första kategorin anses utgöra den starkaste förankringen på arbetsmarknaden. I kategori 2 hamnar vanligen säsongarbetare (till exempel sommarjobbare eller ålderspensionärer som 6

7 arbetar tillfälligt 2 ) eller personer med andra tillfälliga arbeten. Således representerar kategori 2 individer med en svagare förankring på arbetsmarknaden. I prognosen används både kategori 1 och 2 för att definiera sysselsättning. År 2008 återfanns 83 procent ( individer) i kategori 1. De hade med andra ord kontrolluppgift för förvärvsarbete i november månad. I kategori 2 återfanns samma år 17 procent (2 916 individer) av de sysselsatta i nod syd. En stor andel av de individer som har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under året men ej i november, har inte blivit knutna till någon specifik bransch. Det innebär bland annat att kategorin okänd i figur 1 blir större än den skulle ha varit om endast novemberuppgiften för sysselsättning användes. Närmare 80 procent av individerna i kategorin okänd hade kontrolluppgift för förvärvsarbetet någon gång under året, men ej i november månad. Figur 1. Sysselsättningens fördelning inom 13 branschsektorer i nod syd, år Jord, skog, fiske; 4,60% Rekreation, pers tj; 3,50% Okänd; 5,50% Industri; 28,10% Sjukvård, sociala tj; 12,60% Utb, inkl. förskola; 9,10% Off förv, försvar mm; 2,40% Företagstj, FoU; 6,80% Bank, finans, försäk; 0,40% Post o tele; 0,40% Transport; 6,80% Hotell o rest; 2,40% Bygg; 6,10% Handel; 11,30% Figur 1 visar att industrin är den dominerande branschsektorn för sysselsättningen i nod syd. Därefter följer branschsektorerna sjukvård/sociala tjänster, handel samt utbildning. I nod syd utgör sysselsättningen inom industrin en större del än om man ser till länet i sin helhet (18 procent). Sysselsättningen inom sjukvård/sociala tjänster utgör en mindre andel i nod syd än vad den gör i länet som helhet (i Örebro län står sjukvård/sociala tjänster för 17 procent av sysselsättningen). I rapporten kommer fokus främst att vara på de två största branschsektorerna, industri och sjukvård/sociala tjänster. Dock kommer även branschsektorerna utbildning samt handel få ett visst utrymme för mer detaljerad kartläggning och analys. Även en branschsektor för näringar inom logistik kommer att tas upp. 2 En granskning av åldersstruktur inom kategorin okänd visar att cirka 30 procent av de sysselsatta utgörs av ungdomar år, och cirka 25 procent av sysselsatta som är 65 år och äldre. 7

8 Del 1. Prognos för kompetensbehov i nod syd fram till år I detta avsnitt presenteras beräkningar på framtidens behov av inflödet av sysselsatta för olika branschsektorer och yrken i nod syd. I bilaga 7 kan du läsa mer om hur beräkningarna är framtagna. Förväntade pensionsavgångar Figur 2 visar att andelen sysselsatta som är 50 år eller äldre och som förväntas gå i ålderspension fram till år 2023 (15 år framåt från år 2008 och 11 år framåt från år 2012), utgör en tredjedel eller mer i majoriteten av branschsektorerna. Endast i två branschsektorer, hotell och restaurang samt handel, utgör den arbetskraften som är 50 år eller äldre mindre än 30 procent. Inom logistiknäringarna i nod syd var andelen som är 50 år och äldre strax under 30 procent. Figuren visar dock inget om inflödet eller hur sysselsättningen är fördelad i åldersgrupperna under 50 år. Figuren ska därför tolkas som en indikator på att det kan komma att behövas ett stort inflöde av arbetskraft i branschsektorer med en hög andel personer över 50 år, inom de närmaste 1-15 åren. Längre fram i analysen kommer åldersfördelningen studeras mer i detalj inom respektive branschsektor. Figur 2. Andel sysselsatta som är 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod syd, år Okänd Jord, skog, fiske Rekreation, pers tj Sjukvård, sociala tj Utb, inkl. förskola Off förv, försvar mm Företagstj, FoU Bank, finans, försäk Post o tele Transport Hotell o rest Handel Bygg Industri I bilaga 1-6 finns fler tabeller för prognoser för yrkesgrupper, fördelade på kommuner och branschsektorer. 8

9 Branschsektorernas åldersstruktur Figur 3 ger visar de sysselsattas åldersfördelning i nod syd. Stapeldiagrammet visar elva åldersgrupper (kohorters) andel av den totala sysselsättningen i de tre branschsektorerna industri, handel samt vård och sociala tjänster. Figur 3. De sysselsattas åldersfördelning i de tre största branschsektorerna i nod syd, år % 14% Industri Handel Sjukvård, sociala tj 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Inom industrin hittar vi de största grupperna i åldrarna 35 till 49 år. Inom sjukvård och sociala tjänster finner vi de största grupperna i de något äldre kohorterna, 45 till 64 år. Figur 3 visar att den enskilt största gruppen kohorterna, indelade i fyraårsintervaller, är gruppen år. Åldersfördelningen inom handel skiljer sig tydligt från de övriga. Där finner vi den största gruppen i kohorten år. Även andelen inom den yngsta gruppen, år, är betydligt större inom handel än i de två andra branschsektorerna. Figuren kan tolkas som en indikator på att kompetensbehovet i framtiden kommer att vara stort inom det två största branschsektorerna: industri och sjukvård/sociala tjänster. Ett annat sätt att se det ökande behovet av kompetens är att titta medelålderns förändring över tid. Sett till de sysselsattas medelålder kan vi konstatera att det sker en förskjutning uppåt i åldrarna i hela näringslivet i nod syd. Se figur 4. Den högsta medelåldern finner vi inom utbildning, cirka 47 år (år 2008). Där det också skett en markant ökning från 1990 fram till år Den största ökningen av medelåldern sker dock inom industrin som ökade med cirka 5,5 år mellan år 1990 och Branschsektorn bank, finans och försäkring uppvisar den högsta medelålder av alla branschsektorer. År 2008 låg medelåldern i den branschsektorn på drygt 50 år. 9

10 Figur 4. Förändring av de sysselsattas medelålder i nod syd, år Medelålder (år) 49 Industri 47 Utb, inkl. förskola Sjukvård, sociala tj 45 Näringsliv tot år 1990 år 1993 år 1996 år 1999 år 2002 år 2005 år 2008 Utifrån de sysselsattas (dagbefolkningens) ålderstruktur kan vi sedan göra beräkningar för hur många som kommer att lämna arbetsmarknaden på grund av ålderspension samt beräkna hur många som behöver flöda in i olika yrken och branscher. 5 Inflödesbehov inom olika branschsektorer Tabell 4 visar hur många personer i som behöver komma in i respektive branschsektor för att ersätta de som går i pension fram till år Detta kallar vi för inflödesbehov. Tabellen visar att merparten av inflödet behöver gå till de dominerande branschsektorerna utbildning, industri samt vård och omsorg. Tabellen visar också att medelåldern är högst inom branschsektorn jord, skog, fiske samt inom bank, finans och försäkring. En närmare granskning av statistiken visar dessutom att en betydande andel inom branschsektorn jord, skog och fiske är över 65 år. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att inflödesbehovet är akut. Det kan betyda att man är verksam länge inom till exempel jordbruk. Det kan hänga samman med att man kommer in i branschen (till exempel genom att överta en gård från föräldrar) från en från annan branschsektor sent i arbetslivet. 6 5 I bilaga X redogörs för hur prognoserna gjorts. 6 Ett vidare resonemang återfinns i den regionala analysen (Jakobsson, 2012). Se även bilaga 11 i denna prognos. 10

11 Tabell 4. Antal och medelålder inom 14 branschsektorer år 2008, samt beräkning av inflödesbehov för respektive yrkesgrupp fram till år Branschsektor Medelålder Totalt antal sysselsatta Inflödesbehov* Industri (33 %) Sjukvård, sociala tjänster (41 %) Utbildning inkl. förskola (48 %) Handel (28 %) Företagstjänster FoU (44 %) Transport (39 %) Okänd (48 %) Jord, skog, fiske (56 %) Bygg (31 %) Rekreation, personliga tjänster (52 %) Offentlig förvaltning, försvar m.m (55 %) Hotell och restaurang (23 %) Bank, finans, försäkring (61 %) Post och tele (47 %) Totalt (39 %) * Antal som behöver komma in i branschsektorn för att uppnå samma volym som år Inflödesbehovets andel (%) av sysselsättning inom branschsektorn år 2008 i parentes. Tabell 5 visar, på samma sätt som tabell 1, hur många som behöver komma in i olika yrkesgrupper för att uppnå samma nivå som år Samma resonemang och förbehåll gäller naturligtvis inflödesbehov för yrkesgrupper som för inflödesbehov till branschsektorer. Det vill säga att det mycket väl kan vara så att vissa yrkesgrupper kommer att försvinna över tid. Det finns också vissa yrkesgrupper där sysselsatta kommer in sent i arbetslivet. Ett exempel på det är politiskt arbete. Inom den kategorin är medelåldern bland den högsta om man jämför med andra branscher. Detta betyder inte att siffrorna behöver vara särskilt alarmerande. Dock finns det demokratiska och representativa skäl till att den höga medelåldern och bristen på unga i denna yrkesgrupp kan ses som ett problem. 11

12 Tabell 5. Antal samt medelålder för män och kvinnor inom 25 yrkesgrupper i nod syd år 2008, samt beräkning av inflödesbehov för respektive yrkesgrupp till år Yrkesgrupper Antal män Antal kvinnor Medelålder Inflödesbehov fram till år 2023 * Inflödesbehovets andel (%) ** Service o omsorg Kontor, brevbärare m.fl Processoperatörer Transport- och maskinförare Gruv, bygg och anläggning Jord- och skogsbruk Lärare Arbete utan krav på yrkesutbildning Annat arbete m kortare högskoleutbildning Metallarbetare och reparatörer Tekniker o ingenjörer Ledning stora företag och myndigheter Annat arbete med teoretisk specialistkompetens Ledning mindre företag och myndigheter Förskollärare Sjuksköterskor m. specialistkompetens Sjukgymnast, tandhygienist m.fl Sjuksköterskor Civilingenjörer m.fl Läkare m.fl Annat hantverk och finmek Teoretisk specialistkompetens inom teknik och data Politiskt arbete Lant- och skogsmästare Specialist inom jord- o. skogsbruk * Antal som behöver komma in fram till år 2023 för att uppnå samma volym som år ** Inflödesbehovets andel (%) av totala antalet i yrket, år

13 Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov I det här kapitlet kompletteras statistiken med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts med några av kommunernas största arbetsgivare samt med andra representanter som alla har centrala befattningar för kompetensförsörjningen, till exempel personalchefer, platschefer, verkställande direktörer, verksamhetschefer och näringslivschefer. Detta ger en fördjupad kunskap om kompetensförsörjningen utifrån det lokala arbetslivets perspektiv. Industrikommunerna Den största branschsektorn i nod syd år 2008 var industrin som svarade för nästan 28 procent av den totala sysselsättningen. Omfattningen av industrisysselsättningen i Laxå kommun utmärker sig inte bara i noden som exceptionellt stor, utan även i hela länet. I kommunen står industrin för över 45 procent av den totala sysselsättningen (tabell 6). Tabell 6. Sysselsättningens fördelning på branschsektorer och kommuner i nod syd, år Branschsektor Laxå Hallsberg Askersund nod syd Industri 45,6% 23,8% 24,4% 28,1% Sjukvård, sociala tjänster 11,8% 11,2% 15,6% 12,6% Handel 7,4% 13,9% 8,9% 11,3% Utbildning inkl. förskola 6,5% 10,0% 9,3% 9,1% Transport 1,9% 10,3% 3,5% 6,8% Företagstjänster FoU 5,7% 7,2% 6,8% 6,8% Bygg 3,7% 6,0% 7,9% 6,1% Okänd 4,4% 6,0% 5,1% 5,5% Jord, skog, fiske 3,7% 3,5% 7,2% 4,6% Rekreation, personliga tjänster 3,3% 3,2% 4,4% 3,5% Hotell och restaurang 2,9% 1,5% 3,8% 2,4% Offentlig förvaltning, försvar m.m. 1,8% 2,5% 2,6% 2,4% Post och tele 0,7% 0,4% 0,3% 0,4% Bank, finans, försäkring 0,4% 0,4% 0,4% 0,4% År 1990 var personer sysselsatta inom industrin i nod syd. Under lågkonjunkturen de första åren på 1990-talet 7 minskade dock industrisysselsättningen kraftigt. Figur 5 visar att det sker en återhämtning från år 1993 fram till slutet av 1990-talet. Men från år 1999 vänder dock kurvan nedåt igen och når den lägsta nivån vid år Då är sysselsättningen är nere på individer. Efter 2005 ser vi åter en svag återhämtning fram till mätperiodens slut. Uppåtgången för sysselsättningen avtar dock då ännu en gång när den ny lågkonjunktur inleds 2008 (Lundequist, 2008). 7 I Örebro läns kompetenskarta (Lundequist, 2011) och i rapporten Utmaningar och möjligheter för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012) beskrivs konjunkturnedgångens ( 90-talskrisen ) effekter för hela länet. 13

14 Figur 5. Sysselsättningsförändring inom industri samt sjukvård/omsorg i nod syd, år (Index 1990 = 100) Industri Sjukvård, sociala tj Total sys år 1990 år 1993 år 1996 år 1999 år 2002 år 2005 år 2008 Källa: SCB/Beda Tillbakagången för industrisysselsättningen är ett tydligt mönster under och 2000-talet. Vi ser dock samtidigt att sysselsättningen förändras relativt drastiskt under mätperioden. Konjunkturkänsligheten inom industrin gör naturligtvis att en prognos av kompetensbehoven på längre sikt är blir svår att göra. En annan faktor som gör prognosen osäker är den tilltagande växling som sker från fast anställd personal till bemanningsföretag. Under talet kan man se en tydlig tillväxt av bemanningsföretag. Att mäta omfattningen av denna förändring är komplicerat i en lokal analys då bemanningsföretagen ofta är lokaliserade till andra orter i landet. Om man på länsnivå tittar på de sysselsattas utbildningsbakgrund bland de som finns inom bemanningsföretagen, visar det sig att cirka en fjärdedel av tillbakagången inom industrin kan förklaras med att sysselsättningen växlats över till bemanningsföretag (Jakobsson, 2012). En annan delförklaring till sysselsättningsminskningen bottnar i ökad global konkurrens samt produktionsrationaliseringar hos industriföretagen. Företagens allt mer specialiserade och trimmade produktion har generellt sett lett till ett minskat personalbehov, vilket nödvändigtvis inte behöver hänga samman med produktionsminskning. Ofta leder istället rationaliseringarna till en produktionsmässig ökning. Samtidigt som personalvolymerna minskar har den allt mer rationaliserade och mer kunskapsdrivna produktionen lett till att många företag inom industrin har svårt att få tag i rätt kompetens. Tittar vi på de sysselsattas utbildning kan vi se att det sker en kontinuerlig ökning av utbildningsnivån under och 2000-talet. Mellan år ökade andelen högutbildade inom industrin med sex procentenheter. Även andelen med gymnasieutbildning ökade med cirka 15 procentenheter. Den största förändringen sker bland de lågutbildade där andelen sjönk med cirka 20 procentenheter under samma period (figur 6). Det betyder att möjligheterna att få jobb inom industrin med endast grundskolebehörighet drastiskt minskat över tid. 14

15 Figur 6. Utbildningsnivå inom industrin i nod syd, år 1990 samt % 60% 50% % 30% 20% 10% 0% Låg Medel Hög Kompetensförsörjning och samverkan med utbildningsanordnare Det ökande behovet av kunskapskapital inom industrin leder till en, mer eller mindre, paradoxal situation. Samtidigt som sysselsättningen minskar har företagen svårt att hitta den kompetens de behöver. Flera av företrädarna inom industribranschen i nod syd säger i intervjuerna att det är svårt att hitta rätt kompetens när man behöver rekrytera ny personal, särskilt vid rekryteringar till befattningar som kräver specialkunskaper. Då handlar det främst om att de vill ha högskoleutbildad personal. För företagen i nod syd är geografin en del av denna problematik: Jag ser att det här med spetskompetensen, civilingenjörer och den typen, är svårt för oss att attrahera. Vi har ett skapligt krig om kompetens med Örebro [företag i Örebro]. Dagens ungdomar vill inte bo i här, de bosätter sig i Örebro. Rekrytering av specialistkompetens sker ofta nationellt, och ibland även internationellt. För att denna rekrytering ska vara möjlig är goda förutsättningar för pendling ofta en avgörande faktor då personer med sådana befattningar, i stor utsträckning, väljer att pendla 8. När man rekryterar personal till befattningar som kräver utbildning på gymnasienivå sker den rekryteringen främst lokalt. För att säkra kompetensförsörjningen och kvaliteten understryker de intervjuade att samverkan med utbildningssidan är avgörande. Flera menar att man har ett gott samarbete med den lokala gymnasieskolan, men att man gärna ser att samarbetet utvecklas och fördjupas. Konkreta förslag för, och reflektioner kring-, samverkan som de intervjuade tar upp är till exempel: Vad kan vi hjälpa skolan med så att de får fler elever? Vad kan skolan göra för att hjälpa oss att förbättra studiebesök et cetera? Varför ska alla elever ut på praktik samtidigt? Om man sprider ut det jämnare över terminen har företagen bättre möjlighet att hantera detta. 8 Pendling kommer att tas upp i del 3. 15

16 De intervjuade uttrycker flera synpunkter och förväntningar på gymnasieskolan och vuxenutbildningen för den lokala kompetensförsörjningen. Samtidigt pekar ett par av de intervjuade på att samverkan måste vara ett ömsesidigt ansvar. Rektorn och personalen på Alléskolan är väldigt engagerade och positiva till företagssamverkan. Sedan är det upp till oss att hjälpa till och närvara i så hög utsträckning som möjligt. Det är en resursfråga från vår sida. I något fall är man även kritiskt självreflekterande när det gäller den egna rollen. Det är lätt att sitta och ha krav på skolan och alla andra som ska göra saker och ting, men så fort det kommer till att man till exempel ska ställa upp med praktikplats så tittar alla ner i bordet. Det håller inte. Vi måste göra det här tillsammans. En, i flera fall, återkommande kritik mot såväl grundskolan som gymnasieskolan och vuxenutbildningen handlar om att flera intervjuade upplever en generell låg kunskap gällande den lokala arbetsmarknaden samt om arbetet inom industrin. efterlyser därför ett ökat intresse för dessa frågor och en systematisk kontakt, främst med studie- och yrkesvägledare. Vi ser aldrig några syokonsulenter ute på arbetsplatserna. Jag begriper inte hur man ska kunna vägleda ungdomar när man själv inte vet hur det ser på en arbetsplats. En av de intervjuade berättar att de haft utbildningsdagar för just studie- och yrkesvägledare. Detta ledde till en ökad förståelse för kompetensbehoven samt för arbetet och karriärmöjligheterna inom industrin. Dock saknas en systematik för denna typ av kunskapsutbyte. En intervjuad företrädare instämmer i denna bild av skolans kunskapsbrist vad gäller arbetsmarknaden. Personen anser att kunskaperna om industrin och arbetsmarknaden i sin helhet behöver öka generellt hos lärarna inom grund- och gymnasieskolan och inte bara hos studie- och yrkesvägledare. Något måste göras åt skolans eftersläpning på detta område. De ligger ständigt efter när det gäller denna kunskap. Man behöver känna till hur industrierna ser ut, hur de tänker och vad de säger om kunskapsbehoven. Av någon anledning har skolan en oförmåga att hantera det. En annan företrädare för en av kommunerna i nod syd menar att skolan har en viktig uppgift i att skapa en efterfrågan på utbildningar som matchar den lokala arbetsmarknaden. Därför är kunskapen om bland annat industribranschen en viktig pusselbit. Om man kan få det här med industrin synlig för eleverna och dess betydelse för lokal arbetsmarknad. Att man sannolikt kan få jobb där efter studierna, så skapar det motivation. Man måste se till att skapa ett begär efter utbildning mot de sektorer där det faktiskt finns jobb. Flera av de intervjuade berättar att man är orolig för vad man upplever som ett minskat intresse bland ungdomar att söka sig till industrin. Förklaringarna till detta anser man bland annat bero på skolans bristfälliga kunskaper om industrin. Men även att det skapas en bild, i 16

17 andra sammanhang i samhället, av industriarbetet som inte överensstämmer med hur det ser ut inom branschen idag. Ungdomarnas föräldrar har ju vuxit upp när verkstäderna var oljiga och smutstiga, och det stämmer inte överens med dagens verkstad. Dagens verkstad är tyst och ren och det är ett nöje att få jobba där. Bilden kan förändras genom att man bjuder in ungdomar att titta på sådana anläggningar som finns idag. Då kan de se, värdera och inse att det är jättefint. Då kan vi visa att det idag inte ser ut som det gjorde förr. Denna problematik har även förts fram i fler intervjuer med företrädare för industrin i andra delar av länet. En djupare studie av ungdomarnas, lärarnas och studie- yrkesvägledares bild av industrin kan inte göras i denna prognos, men det skulle självklart vara intressant och viktigt för ett fortsatt arbete med kompetensförsörjning i länet. Perspektiv på utbildningarnas innehåll De intervjuade anser överlag att industriinriktade utbildningar på gymnasienivå i stort sett ger en bra grund. Men eftersom produktionen idag är så pass specialiserad räknar man oftast med att en internutbildning behöver ske för de som kommer in i verksamheten direkt efter skolan. Nej, de kan inte sätta igång och jobba direkt. Det finns inte på kartan. Det tar tid att lära upp folk här. Det är viktigt att de har den tekniska grunden att stå på för att kunna ta till sig det vi klär dem med sen. Citatet är, i varierande utsträckning, kännetecknande för alla de intervjuades perspektiv på innehållet och den kunskap som nya medarbetare har med sig från den gymnasiala utbildningen. Något som två av de intervjuade saknar är att eleverna får en större kännedom om de lokala produktionsförutsättningarna och teknikerna i mindre industriföretag. En av personerna menar att man kan åstadkomma detta genom ett ökat inslag av praktik och studiebesök i utbildningen, från grundskolan till gymnasiet, där också lärandet systematiseras på ett genomgripande sätt. Man kunde önska att de [eleverna] hade mer kännedom om de lokala företagen genom att man ges mer praktik under skoltid. Man ska inte bara åka och besöka Atlas Copco och Volvo, utan även deras underleverantörer. Där kan du se att om du läser till exempel robotteknik, eller till CNC-operatör, så handlar det inte bara om att pressa plåt. Du måste tänka till och det krävs en grund vad gäller materialkunskap och mätteknik. Det är ganska komplext. I intervjuerna riktas det också viss kritik mot vad man ibland upplever som en brist på flexibilitet och lokal anpassning inom vuxenutbildningen. Om vi till exempel behöver en utbildning, varför kan inte Arbetsförmedlingen se till att fixa en sådan utifrån våra behov? Där tycker jag att man kan vara lite mer flexibel. De förhandlar fram utbildningar där de inte ens har moderna maskiner. Det är ju skrämmande. I Örebro har de så gamla maskiner i utbildningen så när de kommer ut i verkligheten så klara de sig inte. Vi har ju helt andra maskiner. 17

18 Jämställdhet och etnisk mångfald inom industrin Inom industrisektorn är dominansen av manliga sysselsatta stark. Kvinnorna utgör cirka 25 procent av de sysselsatta. Denna könsmässiga segregation är inte unik för nod syd. Samma mönster återkommer även generellt i länet 9. Tittar vi på kvinnornas andel av sysselsättningen inom industrin över tid kan vi konstatera att det inte har hänt särskilt mycket sedan början på 1990-talet. Figur 7 visar en stabil dominans av män, där andelen ligger mellan 72 och 76 procent, under hela tidsperioden. Figur 7. Andel män och kvinnor inom industrin i nod syd, år (%) Män Kvinnor År 1990 År 1993 År 1996 År 1999 År 2002 År 2005 År 2008 På utbildningssidan är dominansen av män med industriorienterad utbildningsbakgrund ännu mer påtaglig i statistiken. Sett till nattbefolkningen i nod syd med utbildningsbakgrund mot teknik/industri är representationen av kvinnor i snitt endast cirka nio procent. Siffran gäller för de som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning med inriktning mot teknik/industri. Tabell 7 visar en könsmässig snedvridning på såväl vanliga teknik-/industriutbildningar på gymnasienivå som på eftergymnasial nivå. Den minst representerade utbildningsinriktningen, Ingenjör och civilingenjör mot kemi m.m., är den mest jämt fördelade (43,5 procent kvinnor). 9 I hela länet utgjorde kvinnor inom industrin cirka 24 procent. 18

19 Tabell 7. Fördelning av män och kvinnor i nod syd med gymnasial och eftergymnasial utbildning mot industri/ teknik. Nattbefolkningen (16-64 år), år Utbildningsinriktning mot teknik/industri Män Kvinnor Andel kvinnor Tekniskt gymnasium ,10% El data (gymnasial) ,80% Fordonsutbildning (gymnasial) ,30% Ingenjör och civiling.utb. mot väg vatten m.m ,90% Ingenjör och civiling.utb. mot maskin, fordon m.m ,80% Ingenjör och civiling.utb. mot el,data m.m ,20% Ingenjör och civiling.utb. mot kemi m.m ,50% Ingenjör och civiling.utb. okänd inriktning ,60% Av de sysselsatta inom industrin år 2008, var cirka en fjärdedel kvinnor. Tabell 7 visar också att sysselsättningen för kvinnor procentuellt sett har minskat mer än för män mellan åren Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är den könssegregerade arbetsmarknaden problematisk då föreställningar om manligt och kvinnligt arbete utgör hinder vid rekryteringar. Könsstereotypa föreställningar om vad män och kvinnor jobbar med, eller bör jobba med, tenderar att låsa in stora delar av arbetskraften till vissa yrken. För företagare som söker kvalificerad personal vid nyanställningar begränsas möjligheten att finna rätt personer om han eller hon inte kan göra urval ur hela arbetskraften. Att kvinnor är underrepresenterade inom industrin anser en av de intervjuade bero på fördomar som gör att kvinnor inte söker sig till utbildningar som leder till industrijobb. Personen menar att bilden av att ett industrijobb ses som manligt, tungt och smutsigt är något som motar bort kvinnor. Han, menar att det är viktigt att förändra denna bild och rikta insatser specifikt mot kvinnor som formar en annan bild av industriarbetet. Bland annat nämner han teknikläger för tjejer på grundskolan och gymnasiet som en konkret insats. En annan person menar att det över huvud taget är viktigt att visa upp att det finns kvinnor inom industrin: Vi har varit ute mycket på skolor. Vi är med på mässor och vi är inne i universitetsvärlden. Då är det i första hand kvinnor vi har med oss för att man ska se att det finns kvinnor i den här branschen. Kvinnor gör också karriär. Det finns tjejer i projektledning, inom teknik och design, chefer och allt möjligt. I intervjuerna framkommer det också en självreflekterande kritisk syn på attityder som finns mot kvinnor och som man menar ibland präglar den egna branschen. Inom företagen är ofta män och kvinnor uppdelade. Ofta finns kvinnorna inom administration och inom HRavdelningar. Representationen av kvinnor på produktionssidan är ofta låg. Jag tror att det handlar om förutfattade meningar. Man ser inte vad kvinnor ska göra i en verkstad. De intervjuade representanterna inom industrin vill att fler kvinnor söker sig till branschen. De anser att en ökad blandning av män och kvinnor skapar positivare arbetsgrupper. Det handlar om att få in andra attityder i arbetsgrupperna eller som en av de intervjuade uttrycker, behovet av att skapa större blandning i arbetsgrupperna: 19

20 Det behöver nödvändigtvis inte vara kvinnor. Det handlar om hur vi kulturellt beter oss. Det är andra beteenden och genus som det handlar om. I rekryteringen idag pratar man oerhört mycket om det som man säger är social kompetens. Man fokuserar mycket mer beteende och samarbetsförmåga och då krävs det en blandning att man har olika sätt att se saker på. Resonemangen om kvinnors representation i industrin återspeglas även i de intervjuades resonemang kring utlandsfödda inom industrin. För utlandsfödda är industrin den vanligaste branschsektorn för förvärvsarbete. De utlandsfödda i nod syd utgör nio procent av de sysselsatta inom industrin (tre procent som är födda i andra nordiska länder samt sex procent som är födda i länder utanför Norden). Majoriteten av de intervjuade uttrycker en vilja att öka andelen utlandsfödda. De ser flera fördelar med en ökad mångfald i arbetsgrupperna även ur en etnisk/kulturell aspekt. Flera av de intervjuade pratar om trösklar som de menar gör det svårt att anställa utlandsfödda. Framför allt handlar det om bristande kunskaper i svenska språket. Inom bland annat processindustrin menar man att det finns säkerhetsaspekter som gör att man måste ha god förståelse för- och kunna tala svenska. Alla de intervjuade anser dock inte att språk är ett hinder för rekrytering av utlandsfödda. Om man tittar på våra invandrare så är de verkligen invandrare för de kan i princip inte svenska. En av dem pratar svenska, de övriga pratar engelska eller ungerska via Google-translate. Det fungerar alldeles utmärkt. De är yrkesskickliga, de kan läsa en ritning, de vet vad de ska göra och är stolta över vad de gör. Språk och härkomst har ingen betydelse. Flera av de intervjuade personerna arbetar på ett företag som ingår i internationella koncerner och där man har en produktion som är inriktad på internationell export till stora delar av världen. Detta gör att flera av de intervjuade säger att man ser en vinst i anställda har en annan kulturell och språklig bakgrund än svensk. I figur 8 kan man se att gruppen födda i övriga länder är den enda grupp av sysselsatta inom industrin som ökat sedan år Dock är det viktigt att understryka att ökningen sker från en låg nivå. Den ökning som sker mellan 1996 och 1999, är visserligen en fördubbling men representerar i absoluta siffror en ökning från 182 till 467 sysselsatta. En drastisk minskning av utomnordiskt födda sysselsatta sker sedan mellan år Vid mätperiodens slut, år 2008, hade gruppen ökat med 30 sysselsatta jämfört med år Den grupp som minskat mest är de sysselsatta som är födda i andra nordiska länder. Detta hänger delvis samman med att en stor andel inom denna grupp har lämnat arbetsmarknaden på grund av ålderspension. 20

21 Figur 8. Storleksförändringar för olika grupper, sysselsatta inom branschsektorn industri, år , Index 1990= Födda i Sverige Födda i Norden Födda i Övriga länder Män Kvinnor år 1990 år 1993 År 1996 År 1999 År 2002 År 2005 År 2008 Vård, omsorg och skola Sammanlagt var personer sysselsatta inom vård, omsorg och skola i nod syd år Om vi räknar med en pensionsålder vid 65 år kommer drygt 44 procent, sysselsatta, inom dessa branschsektorer att ha lämnat arbetsmarknaden år I tabell 4 (s.14) framgår det att 44 procent av arbetskraften inom vård och omsorg, år 2008, kommer att behöva ersättas fram till år 2023 för att uppnå samma volym. Framför allt är det vårdbiträden och undersköterskor som kommer behöva ersättas. Intervjuerna har inte explicit omfattat företrädare för vård och omsorgsbranscherna. Däremot har andra företrädare för kommunerna, som har mer övergripande ansvar för näringslivskontakter och personalfrågor, i ett par fall kommit in på kompetensförsörjningsfrågan inom vård/omsorg och skola. I de fall som de intervjuade pratat om vård/omsorg och skolan har de framför allt tagit upp framtida rekryteringsbehov till den kommunala omsorgen och äldrevården samt behov av samverkan kring lärarutbildningen för att kvalitetsutveckla verksamheterna i grundskolan. Representanter i samtliga kommuner berättar i intervjuerna att de ser stora rekryteringsbehov till omsorgen inom en snar framtid. Den samlade bilden är att det finns en relativt stor medvetenhet och god kunskap hos kommunföreträdarna om de utmaningar som den stigande åldern hos nattbefolkningen, samt även hos dagbefolkningen, i den egna kommunen innebär för, framför allt, vård- och omsorg. Vi är en kommun som har en ganska hög medelålder. Vi ser att nästan 30 procent av våra medarbetare idag går i pension inom en tioårsperiod. Det största rekryteringsbehovet vi kommer ha framöver är inom kategorin undersköterskor. 21

22 Tabell 8 visar bland annat att det är undersköterskor och vårdbiträden där det volymmässigt största behovet finns i kommunerna. I rekryteringen av personal till omsorgen finns ytterligare en utmaning som en av de intervjuade pekar på: Vi har två problem. Man har fattat ett principbeslut om att man ska höja kompetensnivån så att vi bara har undersköterskor. Först ska vi alltså fylla på kompetens så att vi växlar om till undersköterskor [kompetensutveckling för vårdbiträden till undersköterskor] och sedan ska vi samtidigt fylla på för alla pensionsavgångar i omsorgen. Där ser vi en ekvation som inte går ihop. Tabell 8. Inflödesbehov fram till år 2023 för olika yrkesgrupper inom skola och omsorg i nod syd*. Yrkesgrupp Laxå Hallsberg Askersund Nod syd Grundskollärare 17 (43 %) 80 (48 %) 53 (46 %) 150 (47 %) Barnskötare 28 (46 %) 79 (37 %) 47 (41 %) 154 (40 %) Undersköterskor 40 (27 %) 107 (33 %) 90 (36 %) 237 (33 %) Vårdbiträden 53 (45 %) 117 (38 %) 126 (47 %) 296 (43 %) Förskollärare 14 (40 %) 40 (29 %) 29 (29 %) 83 (31 %) * Antal som behöver komma in i yrket för att uppnå samma volym som år Inflödesbehovets andel (%) av sysselsättning inom yrket år 2008 i parentes. Flera representanter för kommunerna i övriga länet tar också upp den dubbla utmaningen när det gäller omsorgen, som citatet ovan illustrerar. En annan dubbel utmaning gäller även förskolan där flera kommuner är inne i en uppväxling av kompetensnivå, från barnskötare till förskollärare. Tabell 8 visar att det är betydligt fler barnskötare än förskollärare som behöver ersättas. Här kan vi dock förvänta oss att, liksom inflödesbehovet av vårdbiträden till största del handlar om inflödesbehov av undersköterskor, handlar inflödesbehovet av barnskötare till stor del om ett inflödesbehov av förskollärare. En uppväxling från barnskötare till förskollärare betyder att andelen högskoleutbildade kommer att behöva öka i kommunerna. Kommunerna, som har det dominerande huvudmannaskapet för förskola och skola, ser detta som en kvalitetsförstärkning av verksamheterna. Dock är man i flera fall kritisk till såväl innehållet i lärarutbildningen som till samverkan mellan lärarutbildningen och skolan. De borde ha mer kontakt med oss här ute i verkligheten. Att de tänker mer på vad vi på arbetsmarknaden faktiskt efterfrågar. Där tycker jag att universitetet kunde vara bättre att samarbeta med oss. När det gäller lärarutbildningen tycker jag att sådant som till exempel läs- och skrivinlärning varit katastrofalt dåligt. Även bland nyexaminerade lärare som har läst och ska undervisa i samhällskunskap har jag sett brister. De vet till exempel inte hur en kommunal verksamhet styrs. De vet inte skillnaden på tjänstemän och förtroendevaldas roller. Flera av de kommunala företrädarna uttrycker även en viss oro för vuxenutbildningen, men lyfter samtidigt fram Cityakademin och BRO, som man tror kommer att utvecklas till en viktig arena för kompetensutvecklingen i hela länet. 22

23 Man hade ett flyt då det här kunskapslyftet kom in i bilden, men det har ju mer eller mindre försvunnit med tiden. Vi har i och för sig ett lärcentrum några timmar i veckan, men det är ju mer gymnasieungdomar som använder det för distansläsning. [ ] Jag tror på det här som händer med Cityakademin och BRO, att det kommer att bli någonting som blir bra för hela regionen. Det samarbetet tror jag vi är beroende av i framtiden om vi ska klara allt det här. Jag tycker att ansatsen med BRO är viktig. Istället för att var och en av kommunerna försöker själva efter bästa förmåga är det bättre att gå samman och ta ett regionalt perspektiv. Även när det gäller vuxenutbildningen riktas det en del kritik mot lärarutbildningen där man också upplever en bristande samverkan med utbildningsanordnare inom lärarutbildning. Nu ska jag vara riktigt ärlig. Jag tycker att det varit ett jätteproblem att till exempel påverka lärarutbildning kring yrkesgymnasiet. I den inriktningen måste det ingå en typ av kompetens som grundar sig på en noggrann och aktuell bild av samhället. Sedan finns det en massa önskemål som gäller rent metodologiska frågor som jag inte tycker har fått något genomslag. Jag tycker att universitetet befinner sig i en akademisk bubbla och lever sitt eget liv. Det vet jag att jag inte är ensam om att tycka. Jag är väldigt kritisk eftersom lärarutbildningen är oerhört viktig. Mångfald inom vård, omsorg och skola De intervjuade har inte tagit upp snedfördelningen mellan män och kvinnor inom vård och omsorg samt skola som ett explicit problem. Tabell 9 visar dock att såväl sjukvård/omsorg som skola är tydligt könssegregerade branschsektorer. Över 90 procent av de sysselsatta inom vanliga i yrkesgrupper inom sjukvård/omsorg och inom skola är kvinnor. Inom skolan är det framför allt förskolan som uppvisar en kraftig könsmässig obalans. I yrkesgrupperna barnskötare och förskollärare utgör kvinnorna 94 procent. Inom sjukvård/omsorg ligger de utlandsföddas representation högre än genomsnittet för andelen utlandsfödda i övriga näringslivet. Det är framför allt i yrkesgrupperna vårdbiträden och undersköterskor som vi finner utlandsfödda. Däremot är representationen av utlandsfödda inom skolan jämförelsevis låg. Lägst representation finns bland gruppen barnskötare där knappt två procent är utlandsfödda. 23

24 Tabell 9. Sysselsatta inom sjukvård/omsorg samt inom skolan, fördelade på kön och födelseland/region, nod syd, år Branschsektor/ yrkesgrupp Män Kvinnor Svenskfödda Födda i annat nordiskt land Födda utanför Norden Utbildning inkl. förskola 23,4% 76,6% 94,5% 1,8% 3,6% Sjukvård, sociala tjänster 8,5% 91,5% 91,4% 2,6% 6,0% Grundskollärare 26,9% 73,1% 95,3% 1,2% 3,4% Barnskötare 5,9% 94,1% 96,4% 1,8% 1,8% Undersköterskor 2,80% 97,2% 93,4% 2,6% 4,0% Vårdbiträden 8,8% 91,2% 90,5% 2,3% 7,2% Förskollärare 5,9% 94,1% 94,1% 2,6% 3,3% Branschsektorerna logistik och handel För branschsektorn logistik har ett antal delbranscher inom transport och partihandel/lagerhållning aggregerats, se tabell 10. Totalt var personer sysselsatta inom logistik i nod syd, år Det motsvarar cirka 17 procent av länets totala sysselsättning inom logistikbranschen. Sett till hela näringslivets sysselsättning är det cirka 11 procent. På kommunnivån finns drygt 59 procent av länets sysselsättning inom logistik i Örebro kommun. Örebro kommun har därmed en tydligt dominerande position i länet. Hallsbergs kommun har dock också har en framskjuten position i jämförelse inom länet. År 2008 återfanns cirka 14 procent av sysselsättningen inom logistik i Hallsbergs kommun. Om man bortser från Örebro kommun och jämför nod syd med övriga länet finns drygt 70 procent av sysselsättningen inom logistik i nod syd. Tabell 10. Sysselsatta män och kvinnor inom branschsektorn logistik i nod syd, år Logistikbranscher Män Kvinnor Totalt Partihandel Järnväg_persontrafik Järnväg_gods Taxiverksamhet Linjebuss Annan_landtrsp_passagerare Vägtransport_gods Post_bud_tidningsdistribution Övrigt inom logistik Totalt Logistiksektorn är precis som industrin en manligt dominerad branschsektor. Kvinnorna utgör cirka 26 procent av de sysselsatta. Den jämnaste könfördelningen finns inom delbranscherna järnväg/persontrafik (40,6 procent kvinnor) och inom post, bud och tidningsdistribution (50,8 procent kvinnor). 24

25 En betydligt yngre åldersstruktur skiljer logistikbranschen från det övriga näringslivet. Figur 9 visar att en betydligt mindre andel av sysselsättningen finns i de äldsta åldrarna och att sysselsättningen är mer jämnt sprid i de produktiva åldrarna i jämförelse med det övriga näringslivet. Figur 9. Åldersfördelning bland sysselsatta inom industri och övrigt näringsliv i nod syd, år ,00% 20,00% Logistik Övrigt_näringsliv 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Åldersstrukturen skiljer sig åt inom olika delbranscher inom logistik. I tabell 11 har partihandeln och branscher inom järnväg brutits ut för att kunna se en prognos för framtidens inflödesbehov av arbetskraft. Tabellen visar att järnväg och övrig logistik har en betydligt högre medelålder samt att inflödesbehovet, andelsmässigt, är betydligt större i dessa delbranscher än inom partihandeln. Tabell 11. Medelålder och inflödesbehov fram till år 2023 för delbranscher inom logistik i nod syd. Medelålder Inflödesbehov fram till år 2023, antal Inflödesbehov fram till år 2023, andelar (%) Partihandel 38 år ,4 Järnväg 43 år ,3 Övrig logistik 45 år ,9 Vad gäller den generella utbildningsnivån bland sysselsatta inom logistik, ligger tyngdpunkten på medelnivå, det vill säga gymnasieutbildning. I figur 10 kan vi se att logistiknäringarna har en längre andel högutbildade i jämförelse med övrigt näringsliv. Andelen lågutbildade är också längre i jämförelse med övrigt näringsliv. 25