Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

Transkript

1 Rapport 2012:02 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora April 2012 Max Jakobsson

2 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora Av Max Jakobsson Regionförbundet Örebro Rapport 2012:02 Dnr:

3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Prognosen börjar i statistik över befolkning...5 Prolog: En stundande gruvboom som bryter mönstret?... 7 Del 1: Prognos för sysselsatta i nod norr år Förväntade pensionsavgångar...9 Åldersfördelning...10 Behov av inflöde till olika branschsektorer...11 Könsfördelning och behov av inflöde till olika yrkesgrupper...12 Del 2: Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov Industrin en bransch i förändring...13 Oro för tillgången på arbetskraft och kompetens inom industrin Bilden av industrin Perspektiv på utbildning och utbildningsanordnare förväntningar och förhoppningar Perspektiv på innehåll i utbildningar som leder till industriarbete Vad säger statistiken om studieinriktning mot teknik och industri? Jämställdhet/mångfald + industri = framgång? Geografins betydelse Kommuner och landsting...21 Perspektiv på utbildningens innehåll Mångfald inom landsting och kommuner Perspektiv på kompetensförsörjningen inom turismen och upplevelseindustrin...26 Del 3: Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån utmaningarna och möjligheterna i nod norr Den åldrande befolkningen...30 Utmaning för den framtida kompetensförsörjningen: de äldre Minskande sysselsättning och arbetslösa...31 Utmaning för kompetensförsörjningen: de som står utanför arbetsmarknaden Den etniskt och könsmässigt segregerade arbetsmarknaden...35 Utmaning för kompetensförsörjningen: den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden Utbildning och matchning...37 Utmaningar för framtidens kompetensförsörjning: utbildningen Pendling...41 Utmaning för framtidens kompetensförsörjning: förutsättningar för pendling och regionförstoring Referenslista Bilagor Prognos för 24 yrkesgrupper, Hällefors kommun Prognos för 24 yrkesgrupper, Ljusnarsbergs kommun Prognos för 24 yrkesgrupper, Nora kommun Prognos för 25 yrkesgrupper, Lindesbergs kommun Prognos för 45 yrken inom industrin, nod norr Prognos för 25 yrken inom vård och omsorg, nod norr Prognos för nio yrken inom utbildning och skola, nod norr Tabell för nattbefolkningens utbildningsinriktningar i kommunerna i nod norr, år 2008 Matris för antal pendlare mellan kommuner i Örebro län, år 2008 Material och tillvägagångssätt Beräkningar för prognoserna Bakgrund

4 Figurförteckning Figur 1: Andel sysselsatta som är 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod norr, år Figur 2: De sysselsattas åldersfördelning i de tre största branschsektorerna i nod norr, år Figur 3: Andel sysselsatta inom industrin fördelade på olika utbildningsnivåer, år 1990 och Figur 4: Andel sysselsatta män och kvinnor inom industrin i nod norr, år Figur 5: Förändring av andelar sysselsatta födda i nordiska länder utanför Sverige samt födda utanför norden inom industrin i nod norr, år 1993 till 2008 Figur 6: Sysselsättningsförändring inom turism och närliggande branscher, år Figur 7: Fördelning av sysselsatta inom turism och upplevelseindustrin och övrigt näringsliv inom olika åldersgrupper, år 2008 Figur 8: Fördelning av sysselsatta i olika branschsektorer, nod norr år Figur 9: Sysselsättningsförändringar inom de tre största branschsektorerna i nod norr, år Figur 10: Utbildningsinriktning för nattbefolkningen som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete i nod norr, år 2008 Figur 11: Könsfördelningen för 10 yrkesgrupper där flest pensionsavgångar ske till år Figur 12: Utbildningsnivå för dagbefolkningen i kommuner i nod norr samt genomsnitt för dagbefolkning i Örebro län, år 2008 Figur 13: Fördelning av män och kvinnor i olika utbildningsinriktningar inom teknik och tillverkning respektive vård och omsorg, år 2008 Figur 14: Nattbefolkningens utbildning. Inriktning för högsta avslutade utbildning, år Figur 15: Nattbefolkningens (16 år och äldre) utbildningsnivå i nod norr fördelad på män respektive kvinnor, år 2008 Figur 16: Utpendlare från kommuner i nod norr år Andel (%) fördelade på kön Tabellförteckning Tabell 1: Antal och medelålder inom 14 branschsektorer år 2008, samt beräkning av...11 inflödesbehov för respektive yrkesgrupp fram till år 2023 Tabell 2: Antal och medelålder för män och kvinnor inom 25 yrkesgrupper i nod norr år 2008,...12 samt beräkning av inflödesbehov för respektive yrkesgrupp till år 2023 Tabell 3: Utbildningsinriktning för nattbefolkningen i nod norr fördelad på antal och andelar (%)...17 inom sex kohorter (ålderkategorier) år 2008 Tabell 4: Antal personer i nod norr (16 år och äldre) med eftergymnasial...18 utbildning inom naturvetenskap och teknik, år 1990 respektive år 2008 Tabell 5: Könsfördelning inom olika vårdyrken i nod norr, år Tabell 6: Könsfördelning bland lärare m.fl. i nod norr, år Tabell 7 Könsfördelning inom omsorgsyrken i nod norr, år Tabell 8: Andel av sysselsatta fördelat på födelseland/region...28 Tabell 9: Nattbefolkningen i nod norr, år Fördelning i sju åldersgrupper Tabell 10: Individer (nattbefolkningen) i nod norr som saknade kontrolluppgift för förvärvsarbete, år Tabell 11: Andel av nattbefolkningen utan kontrolluppgift för...36 förvärvsarbete, fördelat på födelseland/region, år 2008 Tabell 12: Förankring på arbetsmarknaden för individer (20-64 år) födda...36 utanför Norden (de fyra vanligaste födelseländerna), år 2008 Tabell 13: Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Örebro län, år Tabell 14: Antal högutbildade hos nattbefolkningen i nod norr, år Tabell 15: Prognos för antal elever i gymnasieskolan under läsår 2010/ / Tabell 16: Antal in- och utpendlare samt pendlingsnetto, kommuner i nod norr år Tabell 17: Vanligaste mottagarlän för utpendlare över länsgräns från kommuner i nod norr, år Tabell 18: De fem vanligaste yrkena för utpendlare med boende i nod norr, år Tabell 19: Utbildningsnivå för utpendlare boende i kommuner i nod norr samt...43 utbildningsnivå för samtliga pendlare över kommungräns i Örebro län, år 2008 Tabell 20: De fem vanligaste yrkena för inpendlare till kommuner i nod norr, år

5 Inledning Prognosen börjar i statistik över befolkning Den här prognosen tar utgångspunkt i statistik över arbetsmarknad och befolkning i de fyra kommunerna Hällefors, Ljusnarsberg, Nora och Lindesberg (del 1). Utifrån det kapitel kommer kompletterade intervjuer att läggas på som ett raster. (del 2). Därefter diskuteras utmaningarna och möjligheterna för framtidens kompetensförsörjning i nod norr (del 3). Del 1: Prognos för sysselsatta i i nod norr Då detaljnivån för det statistiska grundmaterialet är bättre innan år 2010 kommer analyserna och prognoserna ta sin utgångspunkt i dagbefolkning år Läs mer om material, tillvägagångssätt och beräkningar i bilaga 10 och 11. Dagbefolkningen omfattade år 2008: individer. Med dagbefolkning avses: den förvärvsarbetande delen av nattbefolkningen + inpendlare utpendlare. Nattbefolkning år 2010: individer (16-64 år) Med nattbefolkning avses alla som har sitt boende i någon av kommunerna i nod norr. Det är i första hand boende i ålderspannet år som fokus riktas mot i denna rapport. Nattbefolkningen i nod norr, år Fördelning i sju åldersgrupper. Antal i respektive grupp. Hällefors Ljusnarsberg Nora Lindesberg nod norr W Totalt Källa: SCB/rAps Del 2: Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov Redovisning och analys av intervjuer med företrädare för branscher inom industrin, transport, turism, äldreomsorg, sjukvård, arbetsförmedling och övrig kommunal verksamhet. Del 3: Analyser av arbetsmarknad och sysselsättning utifrån utmaningarna och möjligheterna i nod norr gällande: 1. Den åldrande befolkningen 2. Minskande sysselsättning och arbetslösa 3. Den etniskt och könsmässigt segregerade arbetsmarknaden 4. Utbildning och matchning 5. Pendling 5

6

7 Prolog: En stundande gruvboom som bryter mönstret? Det diskuteras en hel del om en nystart för gruvnäringen. För forskningen om arbetsmarknad och näringsliv i Bergslagen är detta något överraskande och på många sätt intressant. Nystarten, som ännu så länge är i sin linda, kan komma att få stor betydelse för den framtida utvecklingen. Dock är det än så länge svårt att säga i vilken omfattning och betydelse det kommer få för sysselsättningen och kompetensförsörjningen. Ännu så länge är signaler om hur utvecklingen kommer ske relativt svaga. Detta kan medföra att gruvnäringen kan komma att utgöra en variabel som bidrar till en viss osäkerhet för prognoserna 1. En av de intervjuade personerna, som är väl initierad i det planeringsarbete som pågår kring gruvdrift, menar att det i första hand är gruvorna i Blötberget och i Grängesberg som möjligtvis kan komma i drift någon gång mellan år 2014 och Personen menar att det trots allt återstår en mängd frågor att lösa innan det blir verklighet. Bland annat handlar det om de infrastrukturella förutsättningarna för att transportera malmen från gruvorna. Men, det finns också kompetensförsörjningsfrågor som behöver redas ut. Idag letar gruvbolagen i Norrland febrilt efter arbetskraft till sina gruvor: De kommer hit för att leta arbetskraft för att sedan skeppa upp dem till Norrland, samtidigt [under förutsättning att gruvor i södra Dalarna tas i drift] kommer vi att ha behov här. Personen som blev intervjuad menar att en nystart av gruvnäringen och gruvdriften i Blötberget och i Grängesberg skulle generera ett rekryteringsbehov på runt personer. Det skulle ur ett sysselsättningsperspektiv naturligtvis vara mycket viktigt, inte minst för länets nordligaste kommuner som angränsar till södra Dalarna. Området i Bergslagen som omfattar södra Dalarna och norra delarna av Örebro län är historiskt sett gamla gruvbygder. En nystart för gruvdriften är närmast naturlig då världsmarknadsläget åter gjort järnmalmen ekonomiskt lönsam att bryta. En av utmaningarna vid en nystart är att kompetensen gällande gruvarbetare har försvunnit då gruvdriften länge har legat nere. I de gamla gruv- och järnbruksbygderna i norra delen av Örebro län bor inte längre några gruvarbetare. Frågorna om var och vilken arbetskraft som kan kommer behövas samt vart de ska utbildas och göra praktik är än så länge inte helt lösta. Hur ska personal kunna anställas utan att det finns en enda praktikplats till utbildningarna? Att sätta dem [tilltänkt arbetskraft] i en yrkesutbildning som innehåller praktik i en fungerande gruva är inte en enkel ekvation att lösa. Ett eventuellt bekymmer för kommunerna vid en nystart av gruvnäringen skulle kunna vara att rekrytera kompetent personal till de kommunala verksamheterna, där det idag ser ut att bli en växande kompetensbrist i takt de kommande pensionsavgångarna. Tittar man idag på gruvnäringens behov av personal i Norrland så märker man att de offentligt anställda går över till gruvbolagen. Där får de bättre lön. Det är till och med så att tjejerna från landstinget går till gruvan för att de får bättre arbetstider och bättre lön. 1 En fördjupad diskussion om metod samt förutsättningarna för prognoserna finns i bilaga 10 och 11. 7

8

9 Del 1: Prognos för sysselsatta i nod norr år I detta avsnitt presenteras beräkningar på framtidens behov av inflödet av sysselsatta för olika branschsektorer och yrken i nod norr. I Bilaga 11 kan du läsa mer om hur beräkningarna är gjorda. Förväntade pensionsavgångar Figur 1 visar att andelen sysselsatta som är 50 år eller äldre och som förväntas gå i ålderspension fram till år 2023 (15 år framåt från år 2008 och 11 år framåt från år 2012), utgör en tredjedel eller mer, i majoriteten av branschsektorerna. Dock säger figuren inget om inflödet eller hur sysselsättningen är fördelad i åldersgrupperna under 50 år. Det betyder att figuren ska tolkas som en indikator på att det kan komma att behövas ett stort inflöde av arbetskraft i branschsektorer med en hög andel personer över 50 år, de närmaste 1-15 åren. Det är dock nödvändigt att i nästa steg studera åldersfördelningen mer i detalj i respektive branschsektor. Figur 1: Andel sysselsatta som är 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod norr, år 2008 Okänd Jord, skog, fiske Rekreation, pers tj Sjukvård, sociala tj Utb, inkl. förskola Off förv, försvar mm Företagstj, FoU Bank, finans, försäk Post o tele Transport Hotell o rest Handel Bygg Industri 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Källa: SCB/BeDa 2 I bilaga 1-7 finns fler tabeller för prognoser för yrkesgrupper, fördelade på kommuner och branschsektorer. 9

10 Åldersfördelning Figur 2 ger visar de sysselsattas ålderfördelning i nod norr. Stapeldiagrammet visar elva kohorters (åldersgrupper) andel av den totala sysselsättningen i de tre branschsektorna industri, utbildning, vård och sociala tjänster. Figur 2: De sysselsattas åldersfördelning i de tre största branschsektorerna i nod norr, år % 12% 10% 8% 6% 4% 2% Industri Utb, inkl. förskola Sjukvård, sociala tj 0% Källa: SCB/BeDa Det minst problematiska för kompetensförsörjningen vore, rent statistiskt och instrumentellt, om alla kohorter var lika stora. Att det ser ut som det gör har naturliga förklaringar. Det handlar bland att om utbildningslängd, vilket bland annat bidrar till att de yngre åldrarnas andel blir mindre. Det är framför allt inom sjukvårdsyrken och läraryrken som kräver relativt långa eftergymnasiala utbildningar. För vissa arbeten kan det även krävas arbetslivserfarenhet vilket gör att andelarna i yngre åldrar blir mindre. Den minskade andelen för kohorten år beror på ålderspensionsavgångar. 10

11 Behov av inflöde till olika branschsektorer Tabell 1 visar hur många personer i som behöver komma in i respektive branschsektor för att ersätta de som går i pension fram till år Tabellen visar att merparten av inflödet behöver gå till de dominerande branschsektorerna vård och omsorg, skola samt industri. Vi kan se att medelåldern är högst inom branschsektorn Jord, skog, fiske. I figur 2 framgår det också att andelen sysselsatta över 50 år överstiger 60 procent. En närmare granskning av statistiken visar dessutom att en relativt stor andel inom denna branschsektor är över 65 år. Det kan betyda att man relativt ofta är verksam länge inom till exempel jordbruk. Det kan hänga samman med att man kommer in i branschen jordbruk (till exempel genom att överta en gård från föräldrar) från en annan branschsektor sent i arbetslivet 3. Det största behovet återfinns naturligt nog i de tre största branschsektorerna. Tillsammans kommer det inom industri, vård, skola och sjukvård/omsorg behöva komma in 4493 personer fram till år Tabell 1: Antal och medelålder inom 14 branschsektorer år 2008, samt beräkning av inflödesbehov för respektive yrkesgrupp fram till år 2023 Medelålder för de sysselsatta Antal som behöver komma in i yrke till 2023 för att uppnå samma volym som år 2008 (andel % i parentes) Branschsektor Antal sysselsatta Industri (35%) Sjukvård, sociala tjänster (37%) Utbildning inkl. förskola (38%) Företagstjänster, FoU (4%) Okänd (61%) Jord, skog, fiske (64%) Handel (28%) Bygg (32%) Rekreation, personliga tjänster (49%) Offentlig förvaltning, försvar m.m (43%) Transport (46%) Hotell och restaurang (20%) Bank, finans, försäkring (50%) Post och tele (29%) Källa: SCB/BeDa 3 Ett vidare resonemang återfinns i den regionala analysen (Jakobsson, 2012). Se även bilaga 11 i denna prognos. 11

12 Könsfördelning och behov av inflöde till olika yrkesgrupper Går vi in på mer detaljerad statistik för enskilda yrkesgrupper kan man konstatera att yrken inom service och omsorg kommer ha det största behovet när det gäller inflöde av sysselsatta i nod norr (tabell 2) 4. Det är framförallt hemtjänstpersonal och undersköterskor man ser ett stort behov. Inom industrin är det framförallt den enskilda yrkesgruppen process- och maskinoperatörer som man ser att det största behovet kommer uppstå. Ett stort behov av tycks också finnas inom yrkesgruppen Kontor och brevbärare. Till en här kategorin ingår också postkontorister, allmänkontorister, bostadsförmedlare, ordermottagare och skolassistenter. Möjligtvis kommer en del av de yrkena att försvinna i takt med kommande pensionsavgångar. Tabell 2: Antal och medelålder för män och kvinnor inom 25 yrkesgrupper i nod norr år 2008, samt beräkning av inflödesbehov för respektive yrkesgrupp till år 2023 Yrkesgrupper Antal män Antal kvinnor Totalt Medelålder Antal personer som behöver komma in i yrket till 2023 för att uppnå samma volym som (Andel % i parentes) Service och omsorg (34%) Process- och maskinoperatörer m.fl (33%) Kontor, brevbärare m.fl (49%) Lärare (42%) Gruv-, bygg-, och anläggningsarbete (40%) Arbete utan krav på yrkesutbildning (43%) Annat arbete med kortare högskoleutbildning (47%) Transport- och maskinförare (40%) Metallarbetare och reparatörer (36%) Arbete inom jord- och skogsbruk (66%) Annat arbete med teoretisk specialistkompetens (52%) Tekniker och ingenjörer (46%) Ledningsarbete inom stora företag och myndigheter (53%) Förskollärare (37%) Sjuksköterskor (43%) Ledningsarbete inom mindre företag och myndigheter (57%) Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl (44%) Läkare m.fl (46%) Sjuksköterskor med specialistkompetens (52%) Annat hantverksarbete och finmekanik (40%) Civilingenjörer m.fl (44%) Arbete med krav på teoretisk specialistkompetens (teknik och data) (35%) Lantmästare, skogsmästare (52%) Politiskt arbete (85%) Specialist inom jordbruk och skogsbruk (40%) Källa: SCB/BeDa 4 I bilaga 1-4 visas prognoser för yrkesgrupper i respektive kommun. 12

13 Del 2: Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov I det här kapitlet kompletteras statistiken med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts med några av kommunernas största arbetsgivare samt med andra representanter som alla har centrala befattningar för kompetensförsörjningen, till exempel personalchefer, platschefer, verkställande direktörer, verksamhetschefer och näringslivschefer. Detta ger en fördjupad kunskap om kompetensförsörjningen utifrån det lokala arbetslivets perspektiv. Industrin en bransch i förändring Trots en kraftig tillbakagång från mitten av 1970-talet dominerar industrin alltjämt arbetsmarknaden i nod norr. Ungefär en fjärdedel av de sysselsatta arbetar idag inom branschsektorn Industri. I kommunerna finns många livskraftiga och framgångrika industriföretag. Generellt har produktionen på industriföretagen tydligt nischats och blivit smalare. Rationaliseringar och en ökad specialisering inom industriföretagen har i många fall betytt ökade volymer gällande produktion, men samtidigt kraftigt minskade volymer när det gäller arbetskraft. Sysselsättningen inom branschen har under årens lopp också ändrat karaktär i det avseendet att det krävs mer av formell kompetens för den högt specialiserade produktionen inom industrisektorn idag. Industrin hade en kraftig nedgång gällande sysselsättningen under konjunkturen i början på 1990-talet 5 samt en fortsatt nedgång under hela 2000-talet fram till år 2005 (se figur 3). Parallellt med tillbakagången, men framför allt som en konsekvens av en ökad specialisering och mer kunskapsintensiv produktion, sker en kontinuerlig höjning av utbildningsnivån bland de sysselsatta. Detta påtalar också intervjupersonerna som representerar branschsektorn. Mellan år 1990 och 2008 ökade andelen högutbildade inom industrin med sex procentenheter. Även andelen med gymnasieutbildning ökade med cirka 15 procentenheter. Den största förändringen ser vi bland de lågutbildade där andelen sjönk med cirka 20 procentenheter under samma period (figur 3). 5 I Örebro läns kompetenskarta (Lundequist, 2011) och i rapporten Utmaningar och möjligheter för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012) beskrivs konjunkturnedgångens ( 90-talskrisen ) effekter för hela länet. 13

14 Figur 3: Andel sysselsatta inom industrin fördelade på olika utbildningsnivåer, år 1990 och % 60% 50% 40% 30% 20% 10% % Låg Medel Hög Källa: SCB/BeDa Oro för tillgången på arbetskraft och kompetens inom industrin Flera av de intervjuade representanterna som arbetar på ett industriföretag bekräftar att kraven på formell utbildning generellt sett har ökat de senaste åren. Samtidigt uttrycker de också en oro att intresset för tekniska och naturvetenskapligt orienterade utbildningar tycks minska bland ungdomar. Det minskande intresset för tekniska och industriorienterade utbildningar är ett genomgående tema i så gott som samtliga intervjuer. Oron återspeglas sig även i andra undersökningar. Till exempel pekar Arbetsförmedlingens prognos på flera nuvarande och kommande brister för en rad nyckelfunktioner inom industrin. Hit hör bland andra CNC-operatörer, verktygsmakare och ingenjörer (Tjernström-Krooks, 2011). I intervjuerna nämner personerna även en del andra yrkesområden där man befarar att det kommer uppstå en brist, till exempel administrativ personal. Men det största orosmomentet som de ser som en utmaning i framtiden är det generellt svaga intresset för branschen. vi har märkt att det är svårt att dra till sig människor med rätt kompetens. det som oftast är akilleshälen för vår del är den tekniska kompetensförsörjningen. Söktalen är väldigt låga [för utbildning som leder till industrijobb] det är ett lågt intag över hela landet. Det är ju ett jättestort problem! Bilden av industrin Frågan är då varför ungdomar ska söka sig till en bransch där sysselsättningen uppenbarligen minskat under en så pass lång tid? Diagram som visar nedåtgående kurvor för industrisysselsättningen, se figur 9 på sida 25), är visserligen en sann bild av verkligheten så tillvida att den kvantitativt speglar sysselsättningseffekterna av till exempel 90-talskrisen som drabbade industrisysselsättningen hårt i början av årtiondet. Mellan år 1990 och 1996 minskade antalet sysselsatta inom industrin med cirka 1600 personer i nod norr. Men sådana diagram tenderar också att bli berättelser om en bredare samhällsomvandling där det pratas om övergång från industrisamhälle till kunskapssamhälle, kommunikationssamhälle eller något annat (Jakobsson, 2009). 14

15 Berättelser om samhällsomvandling som utgår från tämligen vaga kategorier, som till exempel industrisamhälle eller kunskaps-/kommunikations-/och upplevelsesamhälle, är att de tenderar att forma kategoriska, och ibland orealistiska föreställningar, om samhället och arbetsmarknaden. Dessa förställningar om, eller bilder av, samhälle och arbetsmarknad kan också i förlängningen bidra till att påverka ungdomars studie- och yrkesval: om vi nu lever i ett informations-/kunskapssamhälle är det väl ingen framtid i att jobba i industrin, som representerar det gamla? Flera av de intervjuade menar att denna typ av föreställningar är en viktig förklaring till att allt färre ungdomar väljer att satsa på industri- och teknikorienterade utbildningar. Många uttrycker en viss frustation och uppgivenhet kring vad de upplever som ett minskat intresse hos ungdomar för studier som leder till arbete inom industrin. Flera påpekar att skolan brister i ansvar vad gäller att ge ungdomar en bild av arbetsmarknaden som överensstämmer med verkligheten: Det jag önskar är att skolor, som förr i tiden, talar om var det inte finns och var det finns jobb, och inte bara att man ska göra det som är roligt. Ingen väljer ju utbildningar som leder till jobb! Det jag ofta reflekterar över är att det finns alldeles för lite kopplingar mellan näringslivet och skolan redan i tidigare år. Det känns som att man utbildar sig mer, men man tänker inte att man utbildar sig för att man ska försörja sig utan för att man vill göra något roligt. Jag tycker man gör ungdomarna en otjänst genom att bara prata om att man ska läsa för sitt intresse. Man pratar inte om vad som händer sen. Jag är orolig. Där har vi misslyckats. Både näringsliv och utbildningsanordnare måste visa var arbetstillfällena finns. Flera av de intervjuade menar att de egentligen borde samarbeta närmare med utbildningsanordnare. Dels för att marknadsföra tekniska och naturvetenskapliga utbildningsval, dels för att föra fram en annan berättelse av industriarbetet som bättre stämmer överens med hur det faktiskt är. Bilden som de flesta har av ett industriarbete saknar relevans för att återspegla industriarbetet på ett korrekt sätt. Så här beskriver en av de intervjuade hur det är att arbeta inom industrin: Det är inte lika tungt nuförtiden, och dessutom inte lika skitigt. Framför allt är det inte lika intelligensbefriat som det kunde vara förr, då man kunde stå och göra repetitiva saker hela tiden. Nu är industriarbetet ett mycket utvecklande arbete. Det är klart att vi har skapligt okomplicerade jobb här också, men det är inte alls som det var förr i tiden. I samtliga intervjuer pratar personerna om att det är nödvändigt med mer marknadsföring för tekniska utbildningar. Få av de intervjuade menar dock att man arbetar aktivt med detta. De menar att marknadsföringen av utbildningsval som leder till jobb inom industrin handlar dels om resurser, dels om samarbetsformer med utbildningsanordnare samt kunskap. Dessutom är konkurrensen mellan skolor och utbildningsinriktningar hård 6. I två intervjuer framkommer det att företagen har ett mer systematiserat arbete för just marknadsföring integrerat i samverkan med utbildningsanordnare för studiebesök, prao, praktik och yrkestrainee: 6 Se rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012), där skolvalsfrågan tas upp. 15

16 Vi har kontakter både på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå. Att arbeta mot grundskolenivå handlar ganska mycket om att marknadsföra sig gentemot lokalorten. Sedan deltar vi också på arbetsmarknadsdagar på olika skolor. Då är det i första hand kanske universitet och högskolor. Vi ser det [marknadsföring] som en ganska långsiktig fråga. Perspektiv på utbildning och utbildningsanordnare förväntningar och förhoppningar Majoriteten av de intervjuade uttrycker sig generellt positivt om, och har goda erfarenheter av, samverkan med lokala utbildningsanordnare. I flera fall nämns Masugnen och Teknikcollege samt även Lindeskolan, Cityakademin i Örebro och ett par skolor utanför länet. Genomgående lyfter de flesta av de intervjuade fram samverkan mellan industriföretag och lokala utbildningsanordnare som något mycket viktigt för den framtida kompetensförsörjningen. De ser också gärna att detta stärks på olika sätt. Något många upplever som förvirrande är att det verkar finns många olika plattformar för arbete med kompetensförsörjningsfrågor, och att samordningen däremellan inte är optimal. Möjligen skulle man kunna säga att en del av representanterna för industriföretagen upplever att det är en viss verksamhetsträngsel kring kompetensförsörjningsfrågan just nu: Regionförbundet, Teknikföretagen, Teknikcollege med flera Det är ju väldigt många som är inne på kompetensförsörjningsbehov just nu, vilket så klart är jättebra, men det kanske finns någon möjlighet att dra nytta av varandra? Teknikcollege jobbar vi hårt med. Det har varit en kraftsamling kring det. Men sedan startar det upp verksamheter omkring det och de känner inte varandra. Det blir för mycket så vi orkar inte med det. Vi har varit med i några samarbeten men vi nöjer som, som sagt, med Teknikcollege. När företagen under intervjun får svara på om de har några kontakter med Örebro universitet svarar två stycken att de har någon slags kontakt gällande kompetensförsörjning och kompetensutvecklingsfrågor. De är dock inte helt säkra på hur denna ser ut. En av de intervjuade menar att samarbetet är i sin linda, och att det därför är svårt att precisera på vilket sätt det sker. I övrigt är det flera av de intervjuade som efterlyser och hoppas på en civilingenjörsutbildning vid universitetet. I ett par av intervjuerna uttrycker man en viss besvikelse om att det finns ett bristande intresse från universitetets sida. Förväntningarna som de intervjuade har på universitetet vad gäller intresset för det regionala näringslivet är oftast inte precisa. Flera intervjuade uttryckte önskemål om mer löpande och kontinuerliga kontakter med universitetet. En av de intervjuade föreslog också en mer tydlig och aktiv regional samordning för dessa kontakter: Då skulle vi lättare få ut människor [studenter] som till exempel håller på med examensarbeten och kunskap om vad det behövs för examensarbeten. Perspektiv på innehåll i utbildningar som leder till industriarbete Flera av de intervjuade menar att produktionen på företaget präglas av en långt gående specialisering. Detta medför ofta en relativt lång introduktion för nya medarbetare som kommer direkt ifrån en utbildning. I förhållande till den höga specialiseringsgraden har de intervjuade i regel en förståelse om att utbildningarna inte kan fånga upp exakt de 16

17 kompetenserna som företaget behöver. Dock har flera av de intervjuade en del synpunkter och önskemål vad gäller de tekniska utbildningarnas grundläggande innehåll på gymnasienivå. Bland annat efterlyser de mer flexibilitet i utbildningssystemet. I några fall anser de att innehållet i gymnasieskolans utbildningar inte riktigt hänger med i utvecklingen inom industrin. En av de intervjuade påtalar att det finns stora luckor hos de som kommer direkt från utbildningen även om de på pappret har en utbildning som matchar behovet: Automationsdelen är väldigt förenklad i gymnasieskolan. Verkligheten ser annorlunda ut. Här finns en lucka. Man får liksom börja om från början. En annan aspekt som lyfts fram i några intervjuer är att företagen upplever en generell låg kunskapsnivå hos nyrekryterade ungdomar, som indirekt inte har med innehållet i utbildarna att göra. En av de intervjuade representanterna, som arbetar på ett industriföretag, tar specifikt upp pojkars låga skolprestationer som ett hot mot kompetensförsörjningen inom industrin 7. Vad säger statistiken om studieinriktning mot teknik och industri? I tabell 3 kan vi se att skillnaderna mellan åldersgrupperna som har teknisk orienterad utbildning på gymnasienivå är små. Inriktningen Tekniskt gymnasium tycks ha blivit något vanligare för unga vuxna, år. Tabellen visar också att det finns flest på El- och datautbildning, både sett till antalet och andelen inom ålderskategorin år. Skillnaden är dock mindre i jämförelse med de övriga kohorterna. Tabellen visar också att det är betydligt färre i de yngre åldrarna som har inriktningarna träutbildning samt verkstadsutbildning. För de utbildningarna tycks intresset uppenbart ha minskat över tid. Tabell 3: Utbildningsinriktning för nattbefolkningen i nod norr fördelad på antal och andelar (%) inom sex kohorter (ålderkategorier) år 2008 Utbildningsinriktningar mot industri och tillverkning år år år år år år Tekniskt gymnasium 109; 5% 25;1% 32; 1,5% 46; 2% 57; 2% 91; 3% El och data, gymnasium 124; 5% 91; 5% 49; 2% 118; 5% 124; 4% 115; 4% Fordonsutbildning, gymnasium 85; 4% 108; 6% 94; 4% 100; 4% 125; 4% 99; 3% Träutbildning, gymnasium 0; 0% 8; 0,4% 18; 1% 28; 1% 35; 1% 36; 1% Verkstadsutbildning, gymnasium 68; 3% 78; 4% 108; 5% 209; 8% 327; 11% 298; 10% Källa: SCB/BeDa 7 Detta ligger i linje med resonemang som förs kring skolprestationer i rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning i ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012). 17

18 När det gäller personer med högre utbildning inom naturvetenskap och teknik kan vi se att antalet i nod norr har ökat mellan år 1990 och Andelen kvinnor är fortfarande låg trots att den har mer än fördubblats under tidsperioden (tabell 4). Tabell 4: Antal personer i nod norr (16 år och äldre) med eftergymnasial utbildning inom naturvetenskap och teknik, år 1990 respektive år 2008 år 1990 år 2008 Män Kvinnor Totalt Källa: SCB/BeDa För några av de intervjuade spelar den formella utbildningen i många fall en underordnad roll. De framhåller istället egenskaper som till exempel intresse, lojalitet och att man är klurig : Vi har inte ställt så jättehöga krav på de som kommer in och arbetar i produktionen, men man ska gärna vara lite klurig. Industriutbildning är önskvärt. Jag tror att det är en fördel, men jag ser lika gärna att det kan komma in en kvinna med erfarenhet från barnomsorg eller äldrevård och kan fungera lika väl här nere. Jämställdhet/mångfald + industri = framgång? Att männen dominerar inom industrin är knappast okänt och är heller ingen nyhet. Läsåret 2009/2010 läste cirka 30 procent kvinnor och 70 procent män ett tekniskt program vid något av landets högskolor och universitet (Högskoleverkets webbplats, 2012). Av de som har en naturvetenskaplig eller teknisk eftergymnasial utbildning i nod norr, är drygt 20 procent kvinnor. Av de som har en teknisk utbildning på gymnasienivå i nod norr var förhållandet 93 procent män och 7 procent kvinnor, år 2008 (SCB/BeDa). Nästan alla intervjuade representanter inomindustribranschen önskar att fler kvinnor söker sig till tekniska utbildningar samt att fler kvinnor vill jobb inom industrin. 8 Dock anger de flesta i de flesta fall ganska oprecisa när de svarar på om vad en större andel kvinnor i industrin skulle betyda för företaget. När personerna försöker konkretisera deras önskemål handlar det oftast om att de ser det som något positivt för klimatet och stämning på arbetsplatsen. En av de intervjuade anger dock att den logiska och rationella förklaringen till att vilja ha in mer kvinnor handlar om att kunna rekrytera utifrån hela befolkningen och inte enbart från andelen män. Andra uttrycker en komplementär syn på manliga och kvinnliga kompetenser och menar att den moderna industrin behöver båda: Kvinnor och män är olika och man arbetar på olika sätt. Man kan lära av varandra. Det tror jag på. Förr när man pratade industri ansågs det inte lämpligt för kvinnor, men det måste man nu tvätta bort! De intervjuade förklarar att den könsmässiga skevheten på arbetsmarknaden beror på en felaktig bild av, eller föreställning om, vad ett industrijobb innebär. Därför söker sig inte kvinnorna till den typen av arbeten. 8 Detta tas upp av samtliga intervjuade utom i ett fall där den intervjuade berättar att personalstyrkan redan präglas av en könsmässig blandning och inom vissa delar också präglas av en övervikt av kvinnor. 18

19 Figur 4 visar att könfördelningen av de sysselsatta inom industrin är relativt stabil under 1990-talet fram till år År 1993 låg andelen kvinnor på 25,5 procent och år 2008 låg andelen på 22,3 procent. En liten minskning av andelen kvinnor har alltså skett under och 2000-talet. Flera av de intervjuade uttalade en viss frustration över detta tillstånd. I en intervju, i samtalet om män och kvinnor, gör personen en koppling till de traditionella rollerna i tvåkönade familjer: karln ska tvätta och alltihop, men när det kommer till att byta däck på bilen så är det ingen kvinna som är intresserad utan det är han [mannen] som ska göra det. Det som barnen ser är: ska man byta en lampa och ska stå på en stege, ja är det klart att det är en man som ska göra det. Vi sitter fast i de där rollerna. Figur 4: Andel sysselsatta män och kvinnor inom industrin i nod norr, år % 80% 70% 60% Män Kvinnor 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: SCB/BeDa På frågan om kvinnor i industrin refererade en av de intervjuade till företagets jämställdhetsplan. Dock var det ingen av de intervjuades menade att de hade något särskilda handlingsplaner eller systematiska program för att få fler kvinnor in i företagen, förutom att man hoppades att bilden av industriarbetet med tiden skulle nyanseras och fler kvinnor då skulle söka sig till utbildningar som leder till industriarbete. Ungefär samma svar gavs också vad gäller utlandsfödda inom industribranschen. De flesta såg positivt på att få in fler med utländsk bakgrund i företaget, men inte heller för detta hade man några särskilda strategier. Vi har inga invandrare. Jag har försökt att följa detta, vilka som sökt jobb. Det är mycket kompetens som vi missar. Okunskap eller rädsla kanske det beror på? Sorgligt nog, i och med att vi inte har rekryterat på så många år, har vi ingen [invandrare] nu. Flera av de intervjuade representerar företag som antingen ingår i en internationell koncern och/eller är globalt exportinriktade, med agenter, lager och försäljningsenheter i utlandet. Detta togs av några upp som en faktor för att vilja ha fler medarbetare med utländsk 19

20 bakgrund. Det handlar då inte enbart om språkkunskaper utan även om kulturella kompetenser som man ser som värdefulla att få in i organisationen. Ingen av de intervjuade hade exakta siffror på hur stor andel av medarbetarna som var utlandsfödda. Dock angav de flesta att andelen var tämligen liten, vilket också stämmer väl överens med statistiken över industrisysselsättningen i nod norr. Statistiken visar att andelen sysselsatta inom industrin som är utlandsfödda är mycket liten. Historiskt sett har invandringen från Finland till de norra länsdelarna varit relativt stor. Många sysselsatta har också finländskt påbrå. Invandringen från Finland och andra nordiska länder har dock minskat. Figur 5 visar att det sker en ökning vad gäller andelen sysselsatta inom industrin som är födda utanför de nordiska länderna. Samtidigt ser vi en minskande andel av sysselsatta som är födda i andra nordiska länder. Figur 5: Förändring av andelar sysselsatta födda i nordiska länder utanför Sverige samt födda utanför norden inom industrin i nod norr, år 1993 till % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Källa: SCB/BeDa Norden Övriga Några av de intervjuade anger att bristande språkkunskaper är en tröskel som gör det svårt för invandare att få arbete inom industrin, men inte alla: Generellt är det [språket] inga problem. Det var en kille från Afrika som vi hade språkproblem med. Sedan när det gäller irakierna, har vi fått använda en av dem som tolk ibland. En av de intervjuade reflekterar över mer den egna verksamhetens homogenitet och den egna rädslan för det som är annorlunda som ett hinder för invandrare att ta sig in och få arbete inom industrin: Vi är rädda för att få en skillnad mellan medarbetare. Det är kanske där motståndet ligger. Det finns mycket vi går miste om. Det borde ligga på mig som arbetsgivare att ta reda och prova sig fram för att se vilken nytta och vilka kompetenser vi gå miste om. Man är väl lite bekväm. 20

21 Geografins betydelse Flera av de intervjuade tar upp det geografiska läget som ett bekymmer vid rekrytering, särskilt när det kommer till högre tjänster och nyckelbefattningar. Många anser att det är svårt att få medarbetare att flytta till från större till mindre orter. när det gäller ingenjörer får man väl kanske inte gå för lokalt utan man måste blir lite bredare. Samtidigt är det ju så när man har en verksamhet i den här kommunen så vill man inte anställa en ung fräsch civilingenjör från Stockholm för de stannar bara i två år och sen sticker de vidare. problemet är att folk är oerhört lite benägna att röra på sig. Det är läget som är problemet, har vi kommit fram till. Folk vill inte flytta. Grundproblemet: rörligheten i Sverige från storstadsregioner ut på landet. Under intervjuerna berättar flera personer om fördelarna med orterna där de är lokaliserade, och om sådant som kan vara attraktivt för att locka medarbetare med rätt kompetens att flytta dit. Men fördelarna är ofta riktade mot individer med särskilda intressen för boende på landsbygd. Det är få som inte gillar skoter, jaga och fiska som flyttar in till kommunen från storstäderna. När det gäller rekrytering av medarbetare där kompetenskraven är lägre, högst gymnasienivå, sker det mesta lokalt. Även om det kan förekomma vissa problem att hitta personal menar de flesta att det i regel fungerar. En av de intervjuade pratar om återvändande ungdomar som en intressant grupp i sammanhanget. Det är sådana som återvänder och som är uppvuxna i kommunen. De upptäcker att det är enklare att bo på ett mindre ställe. Här finns alla kontakter. Alla känner alla. En ungdom som flyttar till Stockholm kan bli ganska vilsen. Många av de här ungdomarna kommer tillbaka. Att vara verksam i en liten kommun framhåller också några som en fördel då man har nära till viktiga kontakter och att man känner varandra på ett mer personligt plan. Vi har träffar och det finns ett stort engagemang från alla företagsledare om vilka prioriteringar vi gör samt diskussioner om var vi kan hitta personal och hur vi kan samverka. Jag saknar inget idag. Samarbetet med kommunen har förbättrats under de senaste två åren. Jag är nöjd med att driva företag i kommunen. Kommuner och landsting Figur 6 (se s.27) visar att sysselsättningen inom vård och omsorg har minskat under perioden Samtidigt visar prognoserna på ett ökat behov av personal inom vård och omsorg fram till år 2023, främst på grund av kommande pensionsavgångar. Den största volymen som kommer behövas är framförallt undersköterskor och vårdbiträden (bilaga 6). Utmaningarna för framtidens kompetensförsörjning inom vård och omsorg är dubbelsidig. Samtidigt som antalet pensionsavgångar ökar blir befolkningen också allt äldre. Detta kommer i sin tur innebära ett större behov av vård och omsorg. Prognosen (se bilaga 6) visar att ytterligare 462 vårdbiträden och 420 undersköterskor behöver komma in på 21

22 arbetsmarknaden för att uppnå samma volym som den var år På grund av den åldrande befolkningen är denna siffra i underkant om man ska kunna ge samma nivå av vård och omsorg även i framtiden. Utmaningen har en ytterligare aspekt då flera av kommunerna är uppe in en kompetenshöjande uppgradering av omsorgspersonalen, där man växlar över från vårdbiträden till undersköterskor. Vårdbiträden ersätts inte när de går i pension, utan då ska vi ha lägst undersköterskekompetens. För att klara denna uppväxling, som även gäller flera andra yrkesbefattningar i många av kommunerna, arbetar man dels med att erbjuda sin personal olika typer av kompetensutvecklande utbildningar och dels med valideringar. Oavsett tillvägagångssätt innebär uppväxlingen kostnader för kommunerna. De intervjuade är väl medvetna om att såväl kompetenshöjning som ökade vård- och omsorgsbehov kommer medföra tuffa utmaningar framöver. Flera av de intervjuade anser att en ökad kommunövergripande samverkan kring vård och omsorg är nödvändig för att klara detta, särskilt när det gäller resurser som vidareutbildad personal med specialkompetenser. Distriktssköterskor, men även andra vidareutbildade sjuksköterskor, tas upp som exempel på kompetenser som små kommuner har svårt att själva rekrytera: Specialistfunktioner [inom vård och omsorg] i övrigt är något som jag tror att man måste prata mer om, gränsöverskridande mellan kommunerna. En liten kommun som vår har inte möjlighet att rekrytera utifrån behovet av dessa. Det behöver man lyfta i framtiden. När det gäller den kommunala omsorgens innehåll nämner de intervjuade några förändringar som kommer att vara nödvändiga i framtiden. Vad ska våra resurser användas till? Man måste rikta in sig på omvårdnad och ha kompetens för det. Då kan man lämna det här med servicefunktioner bakom sig, och överlåta det till andra. Citatet ska tolkas som att personen anser att det är nödvändigt att ta bort funktioner och renodla verksamheterna inom omsorgen. De anser att man inte har råd att ha personer med servicefunktioner. Det, tillsammans med samordning och kommunövergripande samverkan för att samordna personalresurser inom omsorgen, lyfts genomgående fram i intervjuerna. Flera av de intervjuade anser att Vård- och omsorgscollege är en viktig aktör när det gäller samverkan och kompetensförsörjning för vård och omsorg inom länet. I intervjuerna med företrädare för den kommunala verksamheten, är den samlade bilden att samverkan, generellt sett, blir allt mer centralt för kommunernas planering och rekryteringsarbete. Än så länge är samverkan mellan de kommunala verksamheterna och utbildningsanordnare inte så pass inarbetad så att den ger optimal utväxling. Ibland dyker det upp utbildningar som vi inte riktigt vet var de passar in i våra verksamheter. Till exempel var det en utbildning för några år sedan som socialpedagog. De försökte sedan söka jobb hos oss, men vi visste inte då vad det var för något. 22

23 Det är påtagligt att det finns ett glapp mellan anordnare av högre utbildning och kommunerna. Flera menar att de gärna skulle vilja ha ett tätare och mer systematiskt samarbete med Örebro universitet kring utbildningsfrågor och kompetensförsörjning (även när det gäller fler kommunala verksamheter, inte minst skolan). En förklaring till, det till synes, ökade intresset för samverkan kan dels bero på de utmaningar som befolkningens förändrade ålderstruktur ger och samt dels organisatoriska förändringar där bland annat uppväxling av kompetens inom kommunala verksamheter sätter fokus kompetensfrågor. Inom landstinget är samverkan med en utbildningsanordnare på eftergymnasial nivå annorlunda jämfört med kommunerna. På landstinget finns sedan länge etablerade kontaktnät samt länkar mellan forskning och praktik. Samverkan sker också bredare med olika lärosäten runt om i landet, framför allt i Mellansverige. Det [samverkan med olika lärosäten] är ett absolut måste för oss. När vi rekryterar köper jag in annonsplatser bland annat på Karolinska institutet, Lund universitet, Göteborgs universitet och vårt eget universitet [Örebro universitet]. Sedan jobbar vi mot Falun [Högskolan Dalarna], Västerås [Mälardalens högskola], Karlstad universitet och Linköpings universitet. I en intervju med en företrädare för landstinget framkommer ett delvis annat sätt att se på samverkan: Det handlar om Employer branding om att visa upp oss och visa att vi finns. Utifrån intervjuerna kan man konstatera att samverkan mellan en utbildningsanordnare på eftergymnasial nivå är mer utvecklad inom landstinget än i kommunerna. För de kommunala verksamheterna är det framför allt de med gymnasial kompetens som man efterfrågar då man uppgraderar kompetensnivån för de som redan arbetar inom vård och omsorg. För kommunerna är samverkan med utbildningsanordnare på eftergymnasial nivå mest påtaglig mellan kommunal skolverksamhet och lärarutbildningarna. Flera representanter för kommunerna framhåller samarbete genom till exempel praktik som görs i lärarutbildningen. De ökade kraven gällande behörigheten och legitimering av lärare samt kompetenshöjning inom förskolan gör att man samtidigt önskar se en mer utvecklad samverkan med utbildningsanordnare på eftergymnasial nivå inom detta område. Det ökade behovet i kommunerna vad gäller högskoleutbildad personal inom omsorgen gör även att systematik och strukturer för samverkan med utbildningsanordnare på eftergymnasial nivå, kommer att bli allt viktigare också för omsorgen inom kommunerna. Perspektiv på utbildningens innehåll I intervjuerna framkommer det inte många specifika synpunkter på vad de nyrekryterade medarbetarna har fått med sig för kompetens och färdigheter från utbildningen. Däremot anser de att inskolningstiden på arbetsplatsen är ett problem. För sjuksköteskor som kommer direkt från utbildningen är det långa inskolningstider. Kraven inom vården idag är komplexa och komplicerade. Det tar tid att lära sig. Fullt redo är de [nya sjuksköterskor som kommer direkt från utbildning] inte förrän efter ett år. 23

24 Trots ökad specialisering och komplexitet inom vården måste det ske en viss lokal inlärning. Dock bör de långa inskolningsperioderna för nyexaminerade sjuksköterskor tyda på ett visst glapp mellan verksamhetens behov och utbildningens innehåll. I intervju med en företrädare för landstinget framkommer det att inskolningstiden blivit betydligt längre än vad den var för tio till tjugo år sedan. De långa inskolningstiderna gäller även för de som uppgraderar sin kompetens till specialistbefattningar inom vården: En allmänsjuksköterska som först har jobbat på en kirurg- eller medicinvårdsavdelning i tre-fyra år kanske bestämmer sig för att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska inom exempelvis operation. När den personen kommer tillbaka från utbildningen på ett år tar ungefär sex månader innan personen självständigt klarar jobbet. Det är långa inskolningstider Mångfald inom landsting och kommuner Inom vård och omsorg, där kvinnodominansen är mycket stor, finns det en samstämmig uppfattning bland de intervjuade om att fler branschen behöver fler män. Könsuppdelningen speglar också de övriga kommunala verksamheterna: Vi är kvinnodominerade, 87 procent är kvinnor. De typiska manliga verksamheterna har lyfts över till KNÖL-samarbetet. Tittar vi specifikt på till exempel vården är inte mer än max fem procent män. Inom läraryrket är det lite jämnare. Tabell 5, 6 och 7 visar hur könsfördelningen såg ut år 2008, inom yrken i landstingsvård och i kommunala verksamheter. Tabell 5: Könsfördelning inom olika vårdyrken i nod norr, år 2008 Vårdyrken Män Kvinnor Totalt Andel kvinnor (%) Läkare Tandläkare Barnmorskor Chef vårdmottagning/avdelning Akutsjuksköterska Barnsjuksköterska Distriktssjuksköterska Annan sjuksköterska med specialostkompetens Sjuksköterska_medicin_kirurg Sjuksköterska_operation Sjuksköterska_geriatrik Sjuksköterska_psykv Sjuksköterska_röntgen Sjuksköterska_övrigt Hälsosjukvådsspecialist_övrigt ,0 Källa: SCB/BeDa 24