Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning
|
|
- Gunnel Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport 2012:08 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro September 2012 Max Jakobsson
2 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Av Max Jakobsson Regionförbundet Örebro Rapport 2012:08 Dnr: ISBN
3 Innehållsförteckning Inledning... 7 Åldersstrukturen i nod öst... 7 Nattbefolkning... 7 Dagbefolkning... 8 Definition av sysselsättning... 9 Definition av okänd branschsektor och ickespecificerade yrken... 9 Branschstrukturen i nod öst Del 1. Prognos om kompetensbehovet Förväntade pensionsavgångar Medelålder Åldersfördelning Rekryteringsbehov inom olika branschsektorer Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov Vård och omsorg samt skola Goda pendlingsmöjligheter är avgörande Samverkan kring kompetensförsörjning Skola och utbildning Att vara en attraktiv arbetsgivare Jämställdhet och mångfald Statliga verksamheter Jämställdhet och mångfald Branschsektorerna industri och bygg Hänger utbildningen med i industrins kunskapsutveckling? Samverkan kring kompetensförsörjning Jämställdhet och mångfald Branscher inom handel och transport Samverkan kring kompetensförsörjning Jämställdhet och mångfald Branscher inom service- och tjänstesektorn Jämställdhet och mångfald Utbildningsnivå Åldersstruktur Förankring på arbetsmarknaden Samverkan kring kompetensförsörjning Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån möjligheterna och utmaningarna för kompetensförsörjningen i nod öst Den åldrande befolkningen Utmaningar för kompetensförsörjningen Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden Utmaningar för kompetensförsörjningen Utbildning och matchning Utmaningar för kompetensförsörjningen Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden Utmaningar för kompetensförsörjningen Pendling Utmaningar för kompetensförsörjningen Referenser Bilagor Sysselsättningens fördelning i nod öst Lekebergs kommun Örebro kommun Kumla kommun Material och metod Bakgrund
4 Figurförteckning Figur 1. De sysselsattas fördelning inom 13 branschsektorer i nod öst, Figur 2. Fördelning av sysselsatta (antal) inom olika näringsområden i branschsektorn Företagstjänster (FoU), nod öst, Figur 3. Utbildningsinriktning hos sysselsatta inom bemanningsföretag i nod öst, Figur 4. De fem största näringsgrenarna inom branschsektorn Handel,. Andelar (%) av den totala sysselsättningen inom branschsektorn Figur 5. Andel sysselsatta som var 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod öst, *. 13 Figur 6. Förändring av medelålder år 1990 till 2008, dagbefolkning i nod öst Figur 7. De sysselsattas åldersfördelning inom olika branschsektorer i nod öst, Figur 8. Sysselsättningsförändringar inom sex branschsektorer i nod öst, år (Index 1990 = 100) Figur 9. Utbildningsnivå bland sysselsatta inom Industrin år 1990 samt Figur 10. Utbildningsnivån inom Handel, Transport samt hela arbetslivet i nod öst, Figur 11. De sysselsattas åldersfördelning inom Handel och Transport samt hela arbetslivet i nod öst, Figur 12. Fördelning av män och kvinnor bland sysselsatta inom branschsektorn Handel i nod öst, Figur 13: Könsmässig fördelning i tre yrkesgrupper inom branschsektorn Handel i nod öst,.. 31 Figur 14. Fördelning av män och kvinnor bland sysselsatta inom branschsektorn Transport i nod öst, Figur 15. Könsfördelning bland sysselsatta inom branschsektorn Hotell- och restaurang, nod öst, Figur 16. Könsfördelning bland sysselsatta inom branschsektorn Bank, finans och försäkring i nod öst, Figur 17. Utbildningsnivå inom branschsektorerna Bank, finans och försäkring samt Hotell och restaurang i nod öst, Figur 18. Fördelning av stark respektive svag förankring på arbetsmarknaden bland sysselsatta inom olika branschsektorer i nod öst, Figur 19. Utbildningsinriktning för individer som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete i nod öst, Figur 20. Utbildningsinriktningar fördelat på nattbefolkningen (20-64 år) i nod öst, Figur 21. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå fördelat på män och kvinnor i nod öst, Figur 22. Grad av förankring på arbetsmarknaden. Nattbefolkningen (20-64 år) i nod öst, fördelad på män och kvinnor Figur 23. Könsfördelning inom 13 branschsektorer i nod öst, Figur 24. Utbildningsinriktningar hos nattbefolkningens (16 år och äldre) i nod öst fördelad på kön, Figur 25. Sysselsatta utlandsfödda i nod öst fördelade på olika branschsektorer, Figur 26. Inpendlare från andra län till nod öst, Figur 27. Inpendlare till nod öst från andra kommuner i Örebro län, Figur 28: Mottagarlän för utpendlare från nod öst, Figur 29. Mottagarkommuner i andra delar av Örebro län för utpendlare från nod öst, Figur 30. Utbildningsnivå i nod öst,
5 Tabellförteckning Tabell 1. Nattbefolkning i nod öst samt Örebro län, år 2011, i antal Tabell 2. Nattbefolkning i nod öst, Örebro län samt riket, år 2011, andelar i procent (%) Tabell 3. Dagbefolkning i nod öst och i Örebro län, fördelad på åldersgrupper, Tabell 4. Rekryteringsbehov för olika branschsektorer i nod öst Tabell 5. Medelålder och könsfördelning inom de fem största branschsektorerna i nod öst,.. 16 Tabell 6. Utbildningsnivå bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst, Tabell 7. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov för olika yrkesgrupper inom branschsektorn Utbildning i nod öst Tabell 8. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov* för olika yrkesgrupper inom Sjukvård/sociala tjänster i nod öst Tabell 9. Könsfördelning bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst, Tabell 10. Könsfördelning inom yrkesgrupper i branschsektorn sjukvård/social omsorg, nod öst, Tabell 11. Könsfördelning inom yrkesgrupper i statliga verksamheter, nod öst, Tabell 12. Födelseland för sysselsatta inom olika sektorer i nod öst, Tabell 13. Sysselsättningsförändringar inom två branschsektorer samt totala näringslivet i nod öst, år (Index 1990 = 100) Tabell 14. Könsfördelning inom några yrkesgrupper i tjänste- och servicesektorn i nod öst,. 34 Tabell 15. Sysselsatta fördelade på födelseland/region, nod öst, Tabell 16. Sysselsättningsstatus för olika åldersgrupper i nod öst, Tabell 17. Nattbefolkningens (16 år och äldre) studiedeltagande i nod öst, Tabell 18. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Örebro län, Tabell 19. Prognos för antal elever i gymnasieskolan läsåren 2010/ / Tabell 20. Könsfördelning inom de 10 vanligaste yrkesgrupperna i nod öst, Tabell 21. Utlandsfödda (16 år och äldre) i nod öst, fördelat på födelseregion och kön, Tabell 22. Utlandsföddas förankring på arbetsmarknaden i nod öst, Tabell 23. Utbildningsnivå bland svensk- och utlandsfödda i nod öst, Tabell 24. Sysselsättningsstatus för hög utbildade svenskfödda och utlandsfödda i nod öst,. 47 Tabell 25. Pendlare mellan kommunerna inom nod öst,... 48
6
7 Inledning Den här rapporten redovisar en kartläggning av arbetsmarknaden i kommunerna Lekeberg, Kumla och Örebro (nod öst). Även en prognos om framtidens kompetensbehov i de tre kommunerna kommer att presenteras. Kartläggningen grundar sig dels på registerdata och dels på intervjuer med representanter från olika branscher i arbetslivet, utbildningsverksamheter och den kommunala verksamheten. 1 Rapporten består av tre kapitel: Del 1. Prognos om framtidens kompetensbehov Avsnittet innehåller statistik om pensionsavgångar, branschsektorernas åldersstruktur och beräkningar om hur behovet av arbetskraft ser ut till olika branscher. Del 2. Perspektiv på kompetensförsörjningen och kompetensbehov Kapitlet redovisar och analyserar statistik samt intervjuer med representanter från arbetslivet. Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån kompetensförsörjningens utmaningar och möjligheter i nod öst Prognosen identifierar och presenterar fem utmaningar som har stor betydelse för framtidens kompetensförsörjning: (1) Den åldrande befolkningen, (2) Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden, (3) Den etniskt och könsmässigt segregerade arbetsmarknaden, (4) Utbildning och matchning samt (5) Pendling. Åldersstrukturen i nod öst Karläggningen och prognoserna utgår ifrån befolkningens ålderssammansättning i alla tre kommuner. I rapporten kommer statistiken att dela upp befolkningen enligt begreppen dagbefolkning och nattbefolkning. Nattbefolkning är alla som har sitt boende i någon av kommunerna i nod öst. Nattbefolkningens åldersstruktur, sysselsättning och utbildningsstruktur och pendlingsmönster utgör en viktig del i kartläggningen av arbetsmarknaden i den här rapporten, men framför allt kommer den dagbefolkningen utgöra en central del för hur prognosen och bilden av framtidens kompetensbehov ser ut. Dagbefolkningen är den förvärvsarbetande delen av nattbefolkningen (16 år och äldre) plus inpendlare, minus utpendlare. Nattbefolkning Nattbefolkningen i de tre kommunerna utgör nästan 60 procent ( individer) av den totala befolkningen i Örebro län år Både för länet i sin helhet och för länsdelarna utanför Örebro har skevheten sett till befolkningens åldersstruktur varit en viktig utgångspunkt (Jakobsson, 2012). Riktigt samma obalans finns inte i nod öst. I jämförelse med genomsnitt för såväl länet som för riket har nodens nattbefolkning en förhållandevis ung åldersstruktur (tabell 1, tabell 2). 1 I bilaga 5 presenteras material och metod för kartläggningen. 7
8 Tabell 1. Nattbefolkning i nod öst samt Örebro län, år 2011, i antal. Åldersgrupp Lekeberg Örebro Kumla Nod öst Örebro län W Totalt Källa: SCB/rAps Tabell 2. Nattbefolkning i nod öst, Örebro län samt riket, år 2011, andelar i procent (%). Åldersgrupp Lekeberg Örebro Kumla Länet Riket 0-6 9,7 8, , ,8 9,6 11,4 9,6 9, ,2 5,5 5,2 5, ,6 31,5 31,4 32, ,3 23,7 24,5 25,6 25, ,5 14,6 15,6 17,3 16,1 85-W 2,6 2,6 2,6 2,9 2,7 Totalt Källa: SCB/rAps Tabell 2 visar att andelen av befolkningen i åldersintervallet år i Örebro kommun är betydligt större i jämförelse med länet, men även gentemot riket. Det kan bland annat bero på inflyttningen av studenter till Örebro universitet. Dagbefolkning Tabell 3. Dagbefolkning i nod öst och i Örebro län, fördelad på åldersgrupper,. Åldersgrupp Dagbefolkning i nod öst (antal) Nod öst, andel (%) av dagbefolkningen Örebro län, andel (%) av dagbefolkningen ,4 8, ,8 8, ,5 8, , ,7 10, , ,4 9, ,3 9, ,6 10, ,5 9, ,6 8
9 Sammantaget är dagbefolkningens medelålder i nod öst likvärdig med den genomsnittliga medelåldern i länet. Den genomsnittliga medelåldern för Örebro län var 42 år,, vilket var den samma som i nod öst. Det är dock väsentliga skillnader inom noden. I Örebro kommun låg medelåldern för dagbefolkningen på 41 år, i Kumla kommun låg den på 43 år och i Lekebergs kommun på 45 år. (SCB/BeDa) Om vi antar att de sysselsatta i nod öst som var 50 år eller äldre lämnar arbetsmarknaden vid 65 års ålder, kommer personer kommer att behöva ersättas fram till år 2023 för att uppnå samma sysselsättningsvolym som. Med denna övergripande bild i bakgrunden kommer de följande kapitlen ge en mer detaljerad inblick i nodens framtida kompetensbehov. Bland annat kommer analyser och prognostiseringar för enskilda branschsektorer och yrken att presenteras. Definition av sysselsättning I det statistiska materialet kommer definitionen av individernas sysselsättningsstatus vara indelad utefter tre olika kategorier: 1. Stark förankring på arbetsmarknaden Personer som har kontrolluppgift för förvärvsarbete eller inkomst från näringsverksamhet i november månad. 2. Svag förankring på arbetsmarknaden Personer som saknar kontrolluppgift i november, men har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under annan tid på året. 3. Ingen förankring på arbetsmarknaden Personer som helt saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete. Personer som ingår i den första kategorin anses utgöra den starkaste förankringen på arbetsmarknaden. I den andra kategorin hamnar vanligen säsongarbetare eller personer med andra tillfälliga arbeten (till exempel sommarjobbare eller ålderspensionärer som arbetar tillfälligt 2 ). Med andra ord har individer i denna grupp en svagare förankring på arbetsmarknaden. I prognosen används både kategori 1 och 2 för att definiera sysselsättning. År 2008 fanns 84 procent, individer, av nodens befolkning i kategori 1. Samma år återfanns 16 procent, individer, i kategori 2. Här skiljer sig branschsektorerna hotelloch restaurang samt jord- skog och fiske sig åt då sysselsättningen inom kategori 2 står för drygt 30 procent i dessa. Definition av okänd branschsektor och ickespecificerade yrken I statistiken och analyserna förekommer begreppen okänd branschsektor och ickespecificerade yrken. Då kategorierna utgör en stor andel av den totala sysselsättningen både sett till branschsektorer såväl som yrken är det viktigt att klargöra vad begreppen innebär. 2 En granskning av åldersstruktur inom kategorin okänd visar att cirka 30 procent av de sysselsatta utgörs av ungdomar år, och cirka 25 procent av sysselsatta som är 65 år och äldre. 9
10 Närmare 80 procent av individerna i kategorin okänd branschsektor hade kontrolluppgift för förvärvsarbetet någon gång under året, men ej i november månad. Det innebär att den största andelen av de individer som inte har blivit knuten till någon specifik bransch i statistikmaterialet har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under året men ej i november. Det handlar bland annat om tillfälliga vikariat och säsongsarbetande ungdomar. Om endast novemberuppgiften för sysselsättning användes i analysen hade kategorin okänd blivit väsentligt mindre. När det gäller individer i kategorin ickespecificerade yrken har närmare 55 procent kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under året men ej i november. Det är alltså frågan om en stor andel vikariat och säsongsarbete även inom denna grupp. Kontrollkörningar visar att gruppen består till 42 procent ungdomar i ålderskategorin år. De återfinns i huvudsak branschsektorerna Företagstjänster/FoU, Handel, Utbildning och Industri. Branschstrukturen i nod öst I nod öst är Sjukvård/sociala tjänster den största branschsektorn. Det kan delvis hänga samman med Örebro universitetssjukhus lokalisering och storlek som arbetsplats i Örebro. Inom den här branschsektorn finns majoriteten av de sysselsatta inom kommunal vård- och omsorg (SCB/BeDa). Figur 1. De sysselsattas fördelning inom 13 branschsektorer i nod öst,. Sjukvård, sociala tjänster 17% Jord, skog, fiske 2% Rekreation, pers. tjänster 5% Okänd 2% Industri 12% Bygg 7% Handel 13% Utb, inkl. förskola 12% Off förv, försvar m.m. 7% Företagstj, FoU 14% Hotell och rest. 3% Transport 4% Bank, finans, försäk 1% Post och tele 1% Jämfört med övriga länsdelar visar nod öst upp en betydligt mer diversifierad branschstruktur. En märkbar skillnad är bland annat att industrin inte har samma dominerande roll som vi kan se i andra länsdelar (jämför Jakobsson, 2012, och Jakobsson, 2012). En stor del av industrisysselsättningen finns dock i den näst största branschsektorn, Företagstjänster/FoU, där bemanningsföretagen finns. Figur 2 visar hur olika näringsområden är fördelade inom branschsektorn Företagstjänster/FoU. Bemanningsföretagen utgjorde den största enskilda näringsgrenen inom 10
11 just den branschsektorn, personer,. Hur stor andel av dessa som jobbar inom industrin går dock inte att se i det statistiska materialet. Däremot kan vi, om vi tittar på dessa personers utbildningsinriktning, göra en sannolik bedömning av att en stor del av de som är anställda via bemanningsföretag jobbar inom industrin. I figur 3 kan man se att närmare en fjärdedel av de förvärvsarbetande inom bemanningsföretagen har en utbildningsinriktning mot teknik och tillverkning. Sannolikt arbetar merparten av dessa inom industrin. Att en stor andel av de sysselsatta inom bemanningsföretagen återfinns inom industrin bekräftas även av intervju med en företrädare för ett bemanningsföretag i Örebro. Dock anges att även verksamheter inom bland annat lager och transport är centrala för bemanningsföretagen. Figur 2. Fördelning av sysselsatta (antal) inom olika näringsområden i branschsektorn Företagstjänster (FoU), nod öst,. Intressebevakande verksamhet**; 132 Fastighetsverksamhet; 2093 Uthyrning av fordon maskiner mm; 238 Databehandlingsverksamhet; 1282 Övriga företagstjänster*; 9154 Forskning och utveckling; 99. * I Övriga företagstjänster utgörs huvuddelen av de sysselsatta inom bemanningsföretag. ** Inom Intressebevakande verksamheter finns bland annat sammanslutningar av arbetsgivare, t.ex. branschförbund, handelkamrar m.fl. Figur 3. Utbildningsinriktning hos sysselsatta inom bemanningsföretag i nod öst,. Hälso o sjukvård social omsorg 6% Lant o skogsbruk djursjukvård 1% Teknik o tillv 24% Naturvet matematik data 3% Tjänster 7% Okänd inriktning 3% Samh juridik handel adm 17% Allmän utb 28% Pedagogik o lärarutb 3% Humaniora o konst 8% 11
12 Den tredje största branschsektorn i nod öst är Handel. Något som kännetecknar den här kategorin är de många olika och enskilda näringsgrenarna. Den största bland dessa är livsmedelshandeln (figur 4). Figur 4. De fem största näringsgrenarna inom branschsektorn Handel,. Andelar (%) av den totala sysselsättningen inom branschsektorn Livsmedelshandel (ej varuhus) Handel med personbilar Partihandel med elartiklar Partihandel med övriga maskiner för industri, handel och sjöfart Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 12
13 Del 1. Prognos om kompetensbehovet Förväntade pensionsavgångar Figur 5 visar att andelen sysselsatta som är 50 år eller äldre och som förväntas gå i ålderspension fram till år 2023 (15 år framåt från och 11 år framåt från år 2012), utgör en tredjedel eller mer i majoriteten av branschsektorerna (rödfärgade staplar). Endast i tre branschsektorer, Företagstjänster/FoU, Handel samt Hotell och restaurang, utgör arbetskraften som är 50 år eller äldre mindre än 30 procent. Figuren visar dock inget om inflödet eller hur sysselsättningen är fördelad i åldersgrupperna under 50 år. Figuren ska därför tolkas som en indikator på att det kan komma att behövas ett stort inflöde av arbetskraft i branschsektorer med en hög andel personer över 50 år, inom de närmaste 1-15 åren. Längre fram i rapporten kommer åldersfördelningen inom respektive branschsektor studeras mer i detalj. Figur 5. Andel sysselsatta som var 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod öst, *. Okänd Jord, skog, fiske Off förv, försvar mm Bank, finans, försäk Rekreation, pers tj Sjukvård, sociala tj Utb, inkl. förskola Transport Post o tele Industri Bygg Företagstj, FoU Handel Hotell o rest * De röda staplarna representerar branschsektorer där en tredjedel eller fler av de sysselsatta var 50 år eller äldre. Medelålder Tittar man på de sysselsattas medelålder har det skett en viss höjning under mätperioden år med tre år. Detta är dock ingen dramatisk höjning generellt sett. I den största branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster är dock höjningen av medelåldern den dubbla, cirka 6 år. I Figur 6 framgår att medelåldern inom Sjukvård/sociala tjänster var lägre än den genomsnittliga medelåldern för samtliga branschsektorer vid ingångsåret Vid mätperiodens slut är dock medelåldern inom samma branschsektor drygt ett år högre än för det övriga arbetslivet i noden. Vi ser alltså en relativt snabbare ökning av medelåldern inom branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster. 13
14 Figur 6. Förändring av medelålder år 1990 till 2008, dagbefolkning i nod öst. Medelålder (år) Sjukvård, sociala tj Alla branschsektorer år 1990 år 1993 år 1996 år 1999 år 2002 år 2005 Åldersfördelning Figur 7 visar de sysselsattas åldersfördelning inom de tre största branschsektorerna samt för sysselsättningen i samtliga branschsektorer. Figur 7. De sysselsattas åldersfördelning inom olika branschsektorer i nod öst, Sjukvård, sociala tj Företagstj, FoU Handel Samtliga branschsektorer Figuren visar flera intressanta fakta som har betydelse för kompetensförsörjningen. Figuren visar bland annat att åldersgrupperna år samt år är de största kategorierna för hela sysselsättningen i nod öst. Man kan också se en relativt jämn spridning av de sysselsatta inom de olika ålderskategorierna. Bortsett från den äldsta gruppen (66+) skiljer det endast tre procentenheter mellan åldersgrupperna där flest respektive minst andel finns. Sett till den 14
15 största branschsektorn, Sjukvård/sociala tjänster, är dock skillnaderna större mellan ålderskategoriernas storlek. Inom denna branschsektor skiljer det åtta procentenheter mellan de största och minsta (16-19 år) ålderkategorierna. Figuren visar också att åldersstrukturen inom Sjukvård/sociala tjänster är relativt hög jämfört med den genomsnittliga åldersfördelningen för samtliga branscher bortsett Företagstjänster/FoU och Handel. Inom så väl Företagstjänster/FoU som Handel finns de största andelarna av de sysselsatta i de yngre åldrarna. Det framgår tydligt att åldersstrukturen inom dessa två branschsektorer är relativt ung i jämförelse med den genom snittliga åldersfördelningen för alla branscher i nod öst. Rekryteringsbehov inom olika branschsektorer Tabell 4 visar hur många personer i som behöver komma in i respektive branschsektor fram till år 2023 för att ersätta de som går i pension. Detta kallar vi för rekryteringsbehov. Tabellen visar att merparten av inflödet behöver gå till den största branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster. Det nästa största rekryteringsbehovet finns i den fjärde största branschsektorn Utbildning inklusive förskola. Tabell 4. Rekryteringsbehov för olika branschsektorer i nod öst. Antal sysselsatta, Rekryteringsbehovets andel (%) av totala sysselsättningen Rekryteringsbehov* Branschsektor fram till år 2023 Sjukvård, sociala tj ,1 Företagstj, FoU ,6 Handel ,9 Utb, inkl. förskola ,6 Industri ,7 Off. förv, försvar m.m ,3 Bygg ,8 Rekreation, pers tj ,4 Transport ,1 Hotell och restaurang ,8 Jord, skog, fiske ,0 Okänd ,4 Post och tele ,2 Bank, finans, försäkring ,6 Totalt ,4. *Rekryteringsbehov = Antal som behöver komma in i branschsektorn för att uppnå samma volym som. 15
16 Tabell 5 visar att medelåldern är högre i de kvinnodominerande branschsektorerna Sjukvård/sociala tjänster och Utbildning. Den högsta medelådern finner vi inom Sjukvård/sociala tjänster, där också det största rekryteringsbehovet finns. Tabell 5. Medelålder och könsfördelning inom de fem största branschsektorerna i nod öst,. Branschsektor Medelålder Medianålder Andel kvinnor (%) Sjukvård, sociala tj ,2 Företagstj, FoU ,2 Handel ,7 Utb, inkl. förskola ,1 Industri ,9 16
17 Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov I det här kapitlet kompletteras statistiken med citat och analyser utifrån intervjuer som har genomförts med några av kommunernas största arbetsgivare samt med andra representanter som till exempel personalchefer, platschefer, verkställande direktörer, verksamhetschefer och näringslivschefer. Detta ger en fördjupad kunskap om kompetensförsörjningen utifrån det lokala arbetslivets perspektiv. Vård och omsorg samt skola Inom branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster har representanter inom kommunala verksamheter med ansvar för övergripande rekryteringsfrågor och näringslivsutvecklingen i tre kommunerna blivit intervjuade. Även företrädare för landstinget samt privata aktörer har medverkat i intervjuerna. För branschsektorn Utbildning/skola har företrädare för Örebro universitet samt privata utbildningsanordnare också deltagit. Sjukvård/sociala tjänster är den enskilt största branschsektorn i nod öst. Det är också i denna branschsektor som vi ser det största rekryteringsbehovet framöver. Från fram till år 2023 kommer drygt personer, enligt beräkningarna i rapportens första kapitel, att behöva komma in i branschsektorn. Prognosen har inte tagit hänsyn till ökade vårdbehov som hänger samman med att en större del av befolkningen kommer nå äldre åldrar, 85 år och äldre (så kallade äldre-äldre). Rekryteringsbehovet är med andra ord lågt räknat. Tittar vi på enskilda yrkesgrupper inom branschsektorn kommer det framförallt att finnas ett stort behov av undersköterskor. Det finns också ett stort behov av att ersätta bland sjuksköterskor, skötare och vårdbiträden. Även i storleksmässigt mindre yrkesgrupper där rekryteringsbehovets andel av den totala sysselsättningen inom yrkesgruppen är 50 procent eller större finns det ett stort rekryteringsbehov. Det gäller till exempel distriktssjuksköterskor, barnsjuksköterskor samt övriga sjuksköterskor med specialistkompetens. Goda pendlingsmöjligheter är avgörande Utifrån intervjuerna anser representanterna inom branschsektorn att rekryteringen och kompetensförsörjningen fungerar bra idag. Jämfört med andra företrädare i andra delar av länet är man mindre orolig för framtiden i nod öst. En orsak till detta är den mer gynnsamma åldersstrukturen hos nattbefolkningen. Representanterna för de mindre kommunerna i nod öst berättar att de goda möjligheterna till arbetspendling, framför allt till och från Örebro, är en viktig faktor för den framtida kompetensförsörjningen. Man får tag i det folk man behöver, och jag tror att det hänger ihop med närheten till Örebro och att det är relativt lätt aven att pendla från Örebro och hit om det skulle behövas. Ser man till statistiken sker det en betydande in- och utpendling över länsgränserna till nod öst. Ett tydligt mönster för personerna som pendlar är att de ofta är högutbildade. Universitetslärare är ett exempel på en yrkesgrupp som hör till denna grupp 3. 3 Läs mer i kapitel 3. 17
18 Samverkan kring kompetensförsörjning En av de intervjuade företrädarna menar att de sysselsatta inom den kommunala verksamheten präglas av en hög utbildningsnivå. Tabell 6 visar att nästan hälften av de sysselsatta inom den kommunala sektorn i nod öst är högutbildade. Dock är andelen högutbildade större inom såväl landsting som inom statliga verksamheter. Den generellt lägsta utbildningsnivån ser vi bland sysselsatta inom den privata sektorn. Tabell 6. Utbildningsnivå bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst,. Sektor Låg Medel Hög Ej uppgift Totalt Statlig 7,1% 37,4% 55,4% 0,2% 100,0% Kommunal 7,3% 43,8% 48,8% 0,1% 100,0% Landsting 2,2% 27,4% 70,3% 0,1% 100,0% Privat 14,5% 60,5% 24,7% 0,3% 100,0% Övriga organisationer 10,0% 44,1% 45,8% 0,1% 100,0% Totalt 11,0% 51,1% 37,7% 0,2% 100,0%. * Sysselsatta har avgränsats till sysselsatta inom åldersspannet år, samt till sysselsatta som har kontrolluppgift för förvärvsarbete november månad. Flera av de kommunala företrädarna berättar att de ser en stor utmaning i att rekrytera tillräckligt med förskollärare och ingenjörer inom den närmaste framtiden. Flera av dem upplever redan idag även svårigheter med att rekrytera IT- och dataspecialister. Den regionala försörjningen av specialutbildad personal och akademisk kompetens är därför viktig för kommunerna, men även för andra aktörer inom Sjukvård/sociala tjänster och Utbildning. En av de intervjuade menar att den kommunala verksamheten har en speciell situation när det gäller rekrytering. Personen menar på att för många jobb inom kommunen som kräver specialkompetens inom smala områden finns i hela landet. Det innebär att kommuner emellan står i en ganska hård konkurrenssituation om dessa kompetenser. I intervjuerna framhåller man att Örebro universitets lokalisering i Örebro och dess utbildningar mot framför allt skola och vård är en konkurrensfördel och viktig för den framtida kompetensförsörjningen, bland annat när det gäller lärare och personal inom vård och omsorg. Samarbete och samverkan med aktörer för strategisk kompetensförsörjning fungerar, enligt de intervjuade, tillfredssällande. Dock berättar en av de intervjuade att en ökad grad av samordning och fokusering vore önskvärd utifrån ett kommunalt perspektiv. Det är väldigt många olika konstellationer. Universitetet driver, regionförbundet driver, Handelskammaren driver, andra utbildningsanordnare driver och företagen driver själv sådana typer av nätverk. Jag tror inte att det är brist på samverkan [för strategiskt arbete med framtida kompetensförsörjning], men det är nog brist på fokusering tror jag. Från landstinget understryker man att samverkan är mycket viktigt för rekryteringen och kompetensförsörjning. Där har man etablerade former för samverkan med olika utbildningsaktörer, bland annat med universitetet kring akademiska utbildningar, men även med utbildningsanordnare av icke-akademiska utbildningar som har relevans för landstingets 18
19 verksamhet. Gällande samverkan lyfts också Vård- och omsorgscollege fram som en viktig arena för samverkan kring kompetensfrågor på lokal nivå. I Vård- och omsorgscollege samlas vi arbetsgivare (privata och offentliga) samt utbildare på gymnasienivå för att diskutera behov och efterfrågan på det här området och för att klargöra arbetsgivarnas behov av utbildning. Det har vuxit till en riktigt bra dialog och ett bra forum som visar hur man ska jobba. Det känns riktigt, riktigt bra. När det gäller samverkan mellan mer kvalificerade utbildningar samt det lokala arbetslivet framträder olika bilder. Det kan bero på att flera aktörer anser att olika former av samverkan med högskolor och universitetet handlar om kompetensutveckling och kompetensförsörjning för den egna verksamheten, men att detta inte är det uttalade syftet för samverkan eller samarbetet. En representant för en större statlig verksamhet berättar till exempel att man driver sommarkurser tillsammans med Örebro universitetet. Från deras perspektiv är detta en viktig form av samverkan för att hitta och attrahera ny personal till verksamheten, även om det uttalade målet inte handlar om samverkan för kompetensförsörjning. Skola och utbildning Tabell 7 visar att gymnasielärare är den enskilda yrkesgrupp inom branschsektorn Utbildning där det största rekryteringsbehovet finns, därefter följer yrkesgrupperna barnskötare och förskollärare. Vi kan dock räkna med att antalet förskollärare som behöver rekryteras kommer att vara betydligt större då många kommuner är inne i en process med att växla upp kompetensnivån från barnskötare till förskollärare. Detta betyder att utbildningsnivån kommer att höjas på sikt. Uppväxlingen av kompetens inom förskolan har medfört ökade kostnader för kompetensutveckling i flera kommuner i länet, även i nod öst. Så här säger en av de intervjuade gällande kompetensutveckling för personalen: En del utbildar vi själva. Nu orkar vi inte ge oss på så jättemycket. Uppdragsutbildningar på universitet är rätt så dyra. Vi har till exempel gjort förskollärarutbildning. Tabell 7. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov för olika yrkesgrupper inom branschsektorn Utbildning i nod öst. Yrkesgrupp Medelålder Rekryteringsbehov* Rekryteringsbehov andel (%) av totala sysselsättningen Gymnasielärare 46, ,5 Barnskötare 41, ,7 Förskollärare och fritidspedagoger 44, ,2 Grundskollärare 43, ,5 Övriga pedagoger 48, ,7 Universitets- högskolelärare 47, ,7.* Rekryteringsbehov står för antalet som behöver komma in i yrkesgruppen för att uppnå samma volym som. Rekryteringsbehovet är beräknat på sysselsatta som hade kontrolluppgift för november månad. När det gäller universitets- och högskolelärare ser kompetensförsörjningen lite annorlunda ut. Vid Örebro universitet räknar man med att kunna behålla vissa lärarkategorier i arbete efter 19
20 65 års ålder, vilket inte är ovanligt för lärare på denna nivå. Detta gör att man skjuter utmaningarna med att ersätta lärare längre fram i framtiden. Idag kvarstår merparten av de som är 65 i anställning tills de 67 år. Det innebär att just nu så skjuter vi den här problematiken något eller några år framför oss [ ] Men förr eller senare kommer vi hamna i ett läge som kan vara lite problematiskt med mycket pensionsavgångar. Att vara en attraktiv arbetsgivare Flera av de intervjuade har tagit upp frågan och vikten av framstå som en attraktiv arbetsgivare för att lyckas attrahera och rekrytera personal inför framtiden. Flera av de intervjuade företrädarna ser detta som en stor och svår utmaning. Vi ser att våra stora yrkesgrupper inom till exempel vården, inte är ett attraktivt yrke. Det är för få som söker och det är allt färre som vill ha de här jobben, skulle jag säga. Det är klart att det är en strategisk utmaning för oss att vända den bilden. I rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2011) kan man konstatera att antalet studenter som väljer utbildningar inom vård och omsorg har sjunkit under 2000-talet. Samtidigt kan man också konstatera att ett stort rekryteringsbehov väntar inom flera yrkesgrupper i branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster (tabell 8). Det är framför allt inom yrkesgrupperna undersköterskor, övriga sjuksköterskor, skötare och vårdbiträden som det volymmässigt största behovet finns. Den samlade bilden utifrån intervjuerna är att många gör stora ansträngningar för att göra reklam för vårdyrken och för att skapa och sprida en positiv bild av arbetet inom vård och omsorg. Vi försöker synas på en mängd olika ställen inom hälso- sjukvård, först och främst. Vi försöker vara attraktiva för alltifrån ungdomsåren till att rekrytera vuxna [ ] försöker marknadsföra oss som en god organisation där man lyssnar på individen, vi försöker arbeta aktivt tillsammans med andra aktörer inom länet med olika förvaltningar för att gemensamt annonsera ut tjänster. Vi finns på mässor och så vidare Fler företrädare inom Sjukvård/sociala tjänster har på ett liknande sätt beskrivit ett omfattande arbete för att marknadsföra verksamheten gentemot tänkbara framtida medarbetare. I en av intervjuerna använder man begreppet employer branding för att beskriva detta arbete. Utifrån den växande trenden att med reklammässig teknik marknadsföra sitt varumärke och en arbetsplats i syfte att locka ny personal, säger utbildningsanordnare så här: Det har gått mycket mode i employer branding och sådana saker, vad är det för något egentligen? Hur mycket man än håller på med kosmetiska saker och har en massa snygga broschyrer så handlar det i slutändan om vilken verksamhet man har. Det är verksamheten som måste funka. 20
Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro
Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare
Läs merMöjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning
Rapport 2012:08 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro September 2012 Max Jakobsson Möjligheter och utmaningar för framtidens
Läs merMöjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors
Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare
Läs merMöjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning
Rapport 2012:09 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors November 2012 Max Jakobsson Möjligheter och utmaningar för framtidens
Läs merFem utmaningar för regionens kompetensförsörjning
Fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning 1 2 fem utmaningar för regionens kompetensförsörjning Riksföreningen Teknikcollege Fem utmaningar för
Läs merMöjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning
Rapport 2012:05 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Askersund, Hallsberg och Laxå Juni 2012 Max Jakobsson Möjligheter och utmaningar för framtidens
Läs merHelena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06
Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merMöjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning
Rapport 2012:05 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Askersund, Hallsberg och Laxå Augusti 2012 Max Jakobsson Möjligheter och utmaningar för framtidens
Läs merKompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun
Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Strategier för kompetensförsörjning Kompetensutveckling handlar dels om att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, dels om att attrahera nya talanger
Läs merBilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte
Läs mer2016 Thomas Ljunglöf. Arbetsmarknaden allt mer tudelad forsknings-h
2016 Thomas Ljunglöf Arbetsmarknaden allt mer tudelad forsknings-h Arbetsmarknaden alltmer tudelad Citera gärna ur skriften, men ange källa Saco mars 2017 www.saco.se Arbetsmarknaden alltmer tudelad I
Läs merPrognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012
Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län
Läs merTudelad arbetsmarknad
Thomas Ljunglöf 2018-01-30 Tudelad arbetsmarknad I genomsnitt var 4,7 procent av landets akademiker arbetslösa eller verksamma i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd under 2017. Andelen är därmed
Läs merStatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se
Läs merKompetensförsörjning i Stockholmsregionen Kortversion
Kompetensförsörjning i Stockholmsregionen 2050 Kortversion 1 Innehåll Inledning... 2 Framtida arbetskraft- och kompetensbehov... 3 Efterfrågan på högskoleutbildade per inriktning... 4 Utbud och efterfrågan
Läs merEfterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg
Efterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg En regional analys för Hallands län Presentation 2017-03-10 Inledning Uppdraget har varit: Att analysera efterfrågan, pensioner och rekrytering för
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012
FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen
Läs merArbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson,
Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten 2018 Sandra Offesson och Sarah Nilsson, 2018-12-12 Arbetsmarknadsprognoser för 21 län och riket finns på www.arbetsformedlingen.se/prognoser Arbetsmarknadsläget
Läs merStatistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun
Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning
Läs merDe nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.
FS 2018:8 2018-12-04 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2017 65 840 Norrköpingsbor förvärvsarbetade år 2017. Det var en ökning med 1 580 personer sedan året innan. Andelen av befolkningen
Läs merFramtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström
Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om
Läs merKompetenspla+ormen Västerbo1en - > Modell för branschsamverkan
Kompetenspla+ormen Västerbo1en Kompetenspla+ormen Västerbo1en - > Modell för branschsamverkan Aurora Pelli Projektledare aurora.pelli@regionvasterbo7en.se Kompetenspla+ormen Västerbo1en Sammanhang: Regeringsuppdrag
Läs merÖrebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november
Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING
Läs merArbetspendling till och från Västerås år 2014
Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den
Läs merPendlingsmönster in, ut och inom länet
2013:2 Pendlingsmönster in, ut och inom länet Det har sedan länge varit känt att regionens arbetsmarknadsområde är betydligt större än själva länet. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som
Läs merTEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD
TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST 16 UKÄ ÅRSRAPPORT 218 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD Högre utbildning ökar chansen på arbetsmarknaden och
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010
2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning
Läs merUppländsk Drivkraft 3.0
Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag
Läs merFOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016
FS 2017:4 2017-12-05 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 64 260 personer år 2016. Det var en ökning med 1 700 personer sedan året innan
Läs merArbetspendling till och från Västerås år 2015
Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du
Läs mer13 mars Kompetensförsörjning. Jonas Börjesson, WSP Analys & Strategi
13 mars 2018 Kompetensförsörjning Jonas Börjesson, WSP Analys & Strategi Kompetensförsörjning vad är det? Arbetskrafts- och kompetensförsörjning syftar vanligtvis på hur privat och offentlig verksamhet
Läs merSTHLM ARBETSMARKNAD:
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna
Läs merMat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län
2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet
Läs merYrken i Västra Götaland
Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt
Läs merArbetsmarknadsutsikter
Arbetsmarknadsutsikter Dalarnas län, våren 2018 2018-06-13 Jan Sundqvist öjdpunkterna i vårens prognos ögkonjunkturen biter sig fast o men allt fler tecken på avmattning. Stark global handel gynnar tillväxten
Läs merFokus. Volymförändring i den sysselsatta arbetskraften, per. Rekryteringsbehovet, per yrkesgrupper samt per. bransch/sektor
Fokus Volymförändring i den sysselsatta arbetskraften, per bransch/sektor Rekryteringsbehovet, per yrkesgrupper samt per bransch/sektor Huvudresultat Fjolårets starka optimism inom näringslivet har dämpats
Läs merSkånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015
Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom
Läs merUtbildningsnivå bland vuxna
Kapitel 2 Befo efolkningens Utbildningsnivå bland vuxna 17 Fortsatt stigande snivå Statistiska centralbyrån har mätt snivån i Sverige årligen sedan 1985. Även i samband med folk- och bostadsräkningarna
Läs merKompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting
Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning
Läs mer2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Läs mer2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
Läs merKvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.
Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den
Läs merAnmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren
PM 1(9) Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren PM 2 (9) Sammanfattning Den här studien granskar antalet anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen och hur de fördelas per näringsgren.
Läs merNytillskott och rekryteringsbehov
Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar
Läs merStatistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås. Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år Ökad sysselsättning i Västerås
Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning Antalet arbetstillfällen i Västerås ökade under år 2015 med 840 personer jämfört med året innan. Både antalet sysselsatta män och kvinnor ökade, men antalet sysselsatta
Läs merFasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012
Fasticon Kompetens Kompetensbarometer 212 Innehållsförteckning 3. Sammanfattning 4. Bakgrund 4. Syfte & metod 5. Pensionsavgångar Pensionsavgångar i riket Pensionsavgångar i riket (geografisk) Pensionsavgångar
Läs merSverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland
Sverige tillsammans Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland Arbetsmarknadsläget 2015-2017 Stark jobbtillväxt framförallt i storstadsregionerna Många jobb tillkommer inom den privata tjänstesektorn,
Läs merPROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län
PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i
Läs merArbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt
Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne
Läs merStatistikinfo 2013:13
Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet
Läs merEfterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning
Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning En regional analys för Hallands län Presentation 2017-03-10 Inledning Uppdraget har varit: Att analysera efterfrågan, pensioner och rekrytering
Läs merUtbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020
Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Bakgrund Uppdrag till samtliga regioner att bilda kompetensplattformar: Öka matchningen mellan utbildningssystemen och arbetsmarknadens
Läs merUtrikesfödda på arbetsmarknaden
PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna
Läs merArbetskraftflöden 2012
FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013
FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen
Läs merTema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.
Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att
Läs merPM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp
Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas
Läs merStatistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år 2016
Arbetsmarknaden i Västerås 2016 Sammanfattning Antalet arbetstillfällen i Västerås ökade under år 2016 med 574 personer jämfört med året innan. Precis som föregående år ökade både antalet sysselsatta män
Läs merSysselsättningen i Kronobergs län 2017
Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...
Läs merPersonal inom vård och omsorg
Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1
Läs merArbetsmarknad Gotlands län
PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Gotlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Gotlands län 1 Försiktiga framtisbedömningar Efterfrågan på arbetskraft har ökat
Läs merUtbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020
Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom
Läs merArbetsmarknaden i Örebroregionen En analys av kommande pensionsavgångar och unga på arbetsmarknaden
Rapport 2009:13 Arbetsmarknaden i Örebroregionen En analys av kommande pensionsavgångar och unga på arbetsmarknaden Mona Hedfeldt Arbetsmarknaden i Örebroregionen En analys av kommande pensionsavgångar
Läs merEn väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.
I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.
Läs merStatistikinfo 2017:06
Statistikinfo 217:6 Inpendlingen till Linköping ökade för 2:e året i rad 83 13 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping, en ökning med 2 141 personer jämfört med 215, vilket är den största största
Läs merLönerelationer mellan kvinnor och män 2003
mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖREBRO LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Örebro län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna
Läs merRegionala matchningsindikatorer Fördjupad analys : Anteckningar från workshop den 9 november
Utkast/Version Sida ANTECKNINGAR 1 (5) 2017-11-19 Projektgruppen för RMI Fördjupad analys Regionala matchningsindikatorer Fördjupad analys : Anteckningar från workshop den 9 november Den 9 november 2017
Läs merAPRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring
APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar
Läs merInpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar
2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis
Läs merSKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?
SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och
Läs merÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Arbetsmarknadsbarometern. Richard Palmer
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Arbetsmarknadsbarometern 2017 Richard Palmer Det internationella läget Den globala tillväxten stärks (från 3,0 procent 2016 till 3,5 procent i år, enl. OECD). Basen
Läs merprognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010
prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010 Kortversion av arbetsmarknadsprognos för Uppsala län 2009/2010 Prognosen i sin helhet finns att läsa på arbetsformedlingen.se/rapporter PROGNOSEN KRAFTIGT MINSKANDE
Läs merFigur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år
Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär
Läs merUtbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977
Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt
Läs merPrognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer
Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning
Läs merNULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet
NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna
Läs merYrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån
Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden
Läs merAnställning och anställningsförhållanden
Anställning och anställningsförhållanden Tabell 1: Antal anställda november 2015 och oktober 2016 2015-11-01 2016-10-31 987 83,9 % 930 82,7 % 190 16,1 % 195 17,3 % Totalt 1177 1125 Antalet anställda har
Läs merStatistikinfo 2014:11
Statistikinfo 214:11 Ökat antal förvärvsarbetande 213 77 169 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 213, en ökning med 1 437 personer jämfört med 212. För andra året i rad var transportmedelsindustrin
Läs merStatistikinfo 2018:06
Statistikinfo 218:6 1 5 fler förvärvsarbetande i Linköping 217 84 548 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 217, en ökning med 1 535 personer jämfört med 216. Den näringsgren som ökade mest
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014
FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen
Läs merStatistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms
Läs merMöjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning
Rapport 2012:02 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora April 2012 Max Jakobsson Möjligheter och utmaningar
Läs merArbetsmarknadsutsikter för 2018 Dalarnas län, december Analysavdelningen Jan Sundqvist
Arbetsmarknadsutsikter för 218 Dalarnas län, december 217 Analysavdelningen Jan Sundqvist 1 486 4842 Fortsatt god konjunktur internationellt Sverige och Dalarna hänger på 48 procent av dalaföretagen tror
Läs merNyanmälda lediga platser januari juli 2009
Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.
Läs merFOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015
FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merSeminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB
Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera
Läs merStatistikinfo 2016:06
Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin
Läs merDämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft?
Konjunkturläget december 2 87 FÖRDJUPNING Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft? Diagram 14 Brist på arbetskraft i näringslivet Andel ja-svar, säsongsrensade kvartalsvärden 5 5 Sysselsättningen
Läs merPROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län
PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Gotlands län 1 PROGNOSEN Ökad framtidstro bland gotländska företagare Efterfrågan på arbetskraft har ökat under senare delen av 2013 och bedöms fortsätta öka under både
Läs merStudenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En
Läs merArbetsmarknadens lönestruktur
Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer
Läs merLernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare
Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL
Läs merKompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020
Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 8. Arbetsmarknad och näringsliv
Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 8. Arbetsmarknad och näringsliv 8. Arbetsmarknad och näringsliv 8.1 Inledning 8.1.1 Arbetsmarknad Det finns två varianter
Läs mer