Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning"

Transkript

1 Rapport 2012:08 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro September 2012 Max Jakobsson

2 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Av Max Jakobsson Regionförbundet Örebro Rapport 2012:08 Dnr: ISBN

3 Innehållsförteckning Inledning... 7 Åldersstrukturen i nod öst... 7 Nattbefolkning... 7 Dagbefolkning... 8 Definition av sysselsättning... 9 Definition av okänd branschsektor och ickespecificerade yrken... 9 Branschstrukturen i nod öst Del 1. Prognos om kompetensbehovet Förväntade pensionsavgångar Medelålder Åldersfördelning Rekryteringsbehov inom olika branschsektorer Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov Vård och omsorg samt skola Goda pendlingsmöjligheter är avgörande Samverkan kring kompetensförsörjning Skola och utbildning Att vara en attraktiv arbetsgivare Jämställdhet och mångfald Statliga verksamheter Jämställdhet och mångfald Branschsektorerna industri och bygg Hänger utbildningen med i industrins kunskapsutveckling? Samverkan kring kompetensförsörjning Jämställdhet och mångfald Branscher inom handel och transport Samverkan kring kompetensförsörjning Jämställdhet och mångfald Branscher inom service- och tjänstesektorn Jämställdhet och mångfald Utbildningsnivå Åldersstruktur Förankring på arbetsmarknaden Samverkan kring kompetensförsörjning Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån möjligheterna och utmaningarna för kompetensförsörjningen i nod öst Den åldrande befolkningen Utmaningar för kompetensförsörjningen Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden Utmaningar för kompetensförsörjningen Utbildning och matchning Utmaningar för kompetensförsörjningen Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden Utmaningar för kompetensförsörjningen Pendling Utmaningar för kompetensförsörjningen Referenser Bilagor Sysselsättningens fördelning i nod öst Lekebergs kommun Örebro kommun Kumla kommun Material och metod Bakgrund

4 Figurförteckning Figur 1. De sysselsattas fördelning inom 13 branschsektorer i nod öst, Figur 2. Fördelning av sysselsatta (antal) inom olika näringsområden i branschsektorn Företagstjänster (FoU), nod öst, Figur 3. Utbildningsinriktning hos sysselsatta inom bemanningsföretag i nod öst, Figur 4. De fem största näringsgrenarna inom branschsektorn Handel,. Andelar (%) av den totala sysselsättningen inom branschsektorn Figur 5. Andel sysselsatta som var 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod öst, *. 13 Figur 6. Förändring av medelålder år 1990 till 2008, dagbefolkning i nod öst Figur 7. De sysselsattas åldersfördelning inom olika branschsektorer i nod öst, Figur 8. Sysselsättningsförändringar inom sex branschsektorer i nod öst, år (Index 1990 = 100) Figur 9. Utbildningsnivå bland sysselsatta inom Industrin år 1990 samt Figur 10. Utbildningsnivån inom Handel, Transport samt hela arbetslivet i nod öst, Figur 11. De sysselsattas åldersfördelning inom Handel och Transport samt hela arbetslivet i nod öst, Figur 12. Fördelning av män och kvinnor bland sysselsatta inom branschsektorn Handel i nod öst, Figur 13: Könsmässig fördelning i tre yrkesgrupper inom branschsektorn Handel i nod öst,.. 31 Figur 14. Fördelning av män och kvinnor bland sysselsatta inom branschsektorn Transport i nod öst, Figur 15. Könsfördelning bland sysselsatta inom branschsektorn Hotell- och restaurang, nod öst, Figur 16. Könsfördelning bland sysselsatta inom branschsektorn Bank, finans och försäkring i nod öst, Figur 17. Utbildningsnivå inom branschsektorerna Bank, finans och försäkring samt Hotell och restaurang i nod öst, Figur 18. Fördelning av stark respektive svag förankring på arbetsmarknaden bland sysselsatta inom olika branschsektorer i nod öst, Figur 19. Utbildningsinriktning för individer som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete i nod öst, Figur 20. Utbildningsinriktningar fördelat på nattbefolkningen (20-64 år) i nod öst, Figur 21. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå fördelat på män och kvinnor i nod öst, Figur 22. Grad av förankring på arbetsmarknaden. Nattbefolkningen (20-64 år) i nod öst, fördelad på män och kvinnor Figur 23. Könsfördelning inom 13 branschsektorer i nod öst, Figur 24. Utbildningsinriktningar hos nattbefolkningens (16 år och äldre) i nod öst fördelad på kön, Figur 25. Sysselsatta utlandsfödda i nod öst fördelade på olika branschsektorer, Figur 26. Inpendlare från andra län till nod öst, Figur 27. Inpendlare till nod öst från andra kommuner i Örebro län, Figur 28: Mottagarlän för utpendlare från nod öst, Figur 29. Mottagarkommuner i andra delar av Örebro län för utpendlare från nod öst, Figur 30. Utbildningsnivå i nod öst,

5 Tabellförteckning Tabell 1. Nattbefolkning i nod öst samt Örebro län, år 2011, i antal Tabell 2. Nattbefolkning i nod öst, Örebro län samt riket, år 2011, andelar i procent (%) Tabell 3. Dagbefolkning i nod öst och i Örebro län, fördelad på åldersgrupper, Tabell 4. Rekryteringsbehov för olika branschsektorer i nod öst Tabell 5. Medelålder och könsfördelning inom de fem största branschsektorerna i nod öst,.. 16 Tabell 6. Utbildningsnivå bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst, Tabell 7. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov för olika yrkesgrupper inom branschsektorn Utbildning i nod öst Tabell 8. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov* för olika yrkesgrupper inom Sjukvård/sociala tjänster i nod öst Tabell 9. Könsfördelning bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst, Tabell 10. Könsfördelning inom yrkesgrupper i branschsektorn sjukvård/social omsorg, nod öst, Tabell 11. Könsfördelning inom yrkesgrupper i statliga verksamheter, nod öst, Tabell 12. Födelseland för sysselsatta inom olika sektorer i nod öst, Tabell 13. Sysselsättningsförändringar inom två branschsektorer samt totala näringslivet i nod öst, år (Index 1990 = 100) Tabell 14. Könsfördelning inom några yrkesgrupper i tjänste- och servicesektorn i nod öst,. 34 Tabell 15. Sysselsatta fördelade på födelseland/region, nod öst, Tabell 16. Sysselsättningsstatus för olika åldersgrupper i nod öst, Tabell 17. Nattbefolkningens (16 år och äldre) studiedeltagande i nod öst, Tabell 18. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Örebro län, Tabell 19. Prognos för antal elever i gymnasieskolan läsåren 2010/ / Tabell 20. Könsfördelning inom de 10 vanligaste yrkesgrupperna i nod öst, Tabell 21. Utlandsfödda (16 år och äldre) i nod öst, fördelat på födelseregion och kön, Tabell 22. Utlandsföddas förankring på arbetsmarknaden i nod öst, Tabell 23. Utbildningsnivå bland svensk- och utlandsfödda i nod öst, Tabell 24. Sysselsättningsstatus för hög utbildade svenskfödda och utlandsfödda i nod öst,. 47 Tabell 25. Pendlare mellan kommunerna inom nod öst,... 48

6

7 Inledning Den här rapporten redovisar en kartläggning av arbetsmarknaden i kommunerna Lekeberg, Kumla och Örebro (nod öst). Även en prognos om framtidens kompetensbehov i de tre kommunerna kommer att presenteras. Kartläggningen grundar sig dels på registerdata och dels på intervjuer med representanter från olika branscher i arbetslivet, utbildningsverksamheter och den kommunala verksamheten. 1 Rapporten består av tre kapitel: Del 1. Prognos om framtidens kompetensbehov Avsnittet innehåller statistik om pensionsavgångar, branschsektorernas åldersstruktur och beräkningar om hur behovet av arbetskraft ser ut till olika branscher. Del 2. Perspektiv på kompetensförsörjningen och kompetensbehov Kapitlet redovisar och analyserar statistik samt intervjuer med representanter från arbetslivet. Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån kompetensförsörjningens utmaningar och möjligheter i nod öst Prognosen identifierar och presenterar fem utmaningar som har stor betydelse för framtidens kompetensförsörjning: (1) Den åldrande befolkningen, (2) Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden, (3) Den etniskt och könsmässigt segregerade arbetsmarknaden, (4) Utbildning och matchning samt (5) Pendling. Åldersstrukturen i nod öst Karläggningen och prognoserna utgår ifrån befolkningens ålderssammansättning i alla tre kommuner. I rapporten kommer statistiken att dela upp befolkningen enligt begreppen dagbefolkning och nattbefolkning. Nattbefolkning är alla som har sitt boende i någon av kommunerna i nod öst. Nattbefolkningens åldersstruktur, sysselsättning och utbildningsstruktur och pendlingsmönster utgör en viktig del i kartläggningen av arbetsmarknaden i den här rapporten, men framför allt kommer den dagbefolkningen utgöra en central del för hur prognosen och bilden av framtidens kompetensbehov ser ut. Dagbefolkningen är den förvärvsarbetande delen av nattbefolkningen (16 år och äldre) plus inpendlare, minus utpendlare. Nattbefolkning Nattbefolkningen i de tre kommunerna utgör nästan 60 procent ( individer) av den totala befolkningen i Örebro län år Både för länet i sin helhet och för länsdelarna utanför Örebro har skevheten sett till befolkningens åldersstruktur varit en viktig utgångspunkt (Jakobsson, 2012). Riktigt samma obalans finns inte i nod öst. I jämförelse med genomsnitt för såväl länet som för riket har nodens nattbefolkning en förhållandevis ung åldersstruktur (tabell 1, tabell 2). 1 I bilaga 5 presenteras material och metod för kartläggningen. 7

8 Tabell 1. Nattbefolkning i nod öst samt Örebro län, år 2011, i antal. Åldersgrupp Lekeberg Örebro Kumla Nod öst Örebro län W Totalt Källa: SCB/rAps Tabell 2. Nattbefolkning i nod öst, Örebro län samt riket, år 2011, andelar i procent (%). Åldersgrupp Lekeberg Örebro Kumla Länet Riket 0-6 9,7 8, , ,8 9,6 11,4 9,6 9, ,2 5,5 5,2 5, ,6 31,5 31,4 32, ,3 23,7 24,5 25,6 25, ,5 14,6 15,6 17,3 16,1 85-W 2,6 2,6 2,6 2,9 2,7 Totalt Källa: SCB/rAps Tabell 2 visar att andelen av befolkningen i åldersintervallet år i Örebro kommun är betydligt större i jämförelse med länet, men även gentemot riket. Det kan bland annat bero på inflyttningen av studenter till Örebro universitet. Dagbefolkning Tabell 3. Dagbefolkning i nod öst och i Örebro län, fördelad på åldersgrupper,. Åldersgrupp Dagbefolkning i nod öst (antal) Nod öst, andel (%) av dagbefolkningen Örebro län, andel (%) av dagbefolkningen ,4 8, ,8 8, ,5 8, , ,7 10, , ,4 9, ,3 9, ,6 10, ,5 9, ,6 8

9 Sammantaget är dagbefolkningens medelålder i nod öst likvärdig med den genomsnittliga medelåldern i länet. Den genomsnittliga medelåldern för Örebro län var 42 år,, vilket var den samma som i nod öst. Det är dock väsentliga skillnader inom noden. I Örebro kommun låg medelåldern för dagbefolkningen på 41 år, i Kumla kommun låg den på 43 år och i Lekebergs kommun på 45 år. (SCB/BeDa) Om vi antar att de sysselsatta i nod öst som var 50 år eller äldre lämnar arbetsmarknaden vid 65 års ålder, kommer personer kommer att behöva ersättas fram till år 2023 för att uppnå samma sysselsättningsvolym som. Med denna övergripande bild i bakgrunden kommer de följande kapitlen ge en mer detaljerad inblick i nodens framtida kompetensbehov. Bland annat kommer analyser och prognostiseringar för enskilda branschsektorer och yrken att presenteras. Definition av sysselsättning I det statistiska materialet kommer definitionen av individernas sysselsättningsstatus vara indelad utefter tre olika kategorier: 1. Stark förankring på arbetsmarknaden Personer som har kontrolluppgift för förvärvsarbete eller inkomst från näringsverksamhet i november månad. 2. Svag förankring på arbetsmarknaden Personer som saknar kontrolluppgift i november, men har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under annan tid på året. 3. Ingen förankring på arbetsmarknaden Personer som helt saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete. Personer som ingår i den första kategorin anses utgöra den starkaste förankringen på arbetsmarknaden. I den andra kategorin hamnar vanligen säsongarbetare eller personer med andra tillfälliga arbeten (till exempel sommarjobbare eller ålderspensionärer som arbetar tillfälligt 2 ). Med andra ord har individer i denna grupp en svagare förankring på arbetsmarknaden. I prognosen används både kategori 1 och 2 för att definiera sysselsättning. År 2008 fanns 84 procent, individer, av nodens befolkning i kategori 1. Samma år återfanns 16 procent, individer, i kategori 2. Här skiljer sig branschsektorerna hotelloch restaurang samt jord- skog och fiske sig åt då sysselsättningen inom kategori 2 står för drygt 30 procent i dessa. Definition av okänd branschsektor och ickespecificerade yrken I statistiken och analyserna förekommer begreppen okänd branschsektor och ickespecificerade yrken. Då kategorierna utgör en stor andel av den totala sysselsättningen både sett till branschsektorer såväl som yrken är det viktigt att klargöra vad begreppen innebär. 2 En granskning av åldersstruktur inom kategorin okänd visar att cirka 30 procent av de sysselsatta utgörs av ungdomar år, och cirka 25 procent av sysselsatta som är 65 år och äldre. 9

10 Närmare 80 procent av individerna i kategorin okänd branschsektor hade kontrolluppgift för förvärvsarbetet någon gång under året, men ej i november månad. Det innebär att den största andelen av de individer som inte har blivit knuten till någon specifik bransch i statistikmaterialet har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under året men ej i november. Det handlar bland annat om tillfälliga vikariat och säsongsarbetande ungdomar. Om endast novemberuppgiften för sysselsättning användes i analysen hade kategorin okänd blivit väsentligt mindre. När det gäller individer i kategorin ickespecificerade yrken har närmare 55 procent kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under året men ej i november. Det är alltså frågan om en stor andel vikariat och säsongsarbete även inom denna grupp. Kontrollkörningar visar att gruppen består till 42 procent ungdomar i ålderskategorin år. De återfinns i huvudsak branschsektorerna Företagstjänster/FoU, Handel, Utbildning och Industri. Branschstrukturen i nod öst I nod öst är Sjukvård/sociala tjänster den största branschsektorn. Det kan delvis hänga samman med Örebro universitetssjukhus lokalisering och storlek som arbetsplats i Örebro. Inom den här branschsektorn finns majoriteten av de sysselsatta inom kommunal vård- och omsorg (SCB/BeDa). Figur 1. De sysselsattas fördelning inom 13 branschsektorer i nod öst,. Sjukvård, sociala tjänster 17% Jord, skog, fiske 2% Rekreation, pers. tjänster 5% Okänd 2% Industri 12% Bygg 7% Handel 13% Utb, inkl. förskola 12% Off förv, försvar m.m. 7% Företagstj, FoU 14% Hotell och rest. 3% Transport 4% Bank, finans, försäk 1% Post och tele 1% Jämfört med övriga länsdelar visar nod öst upp en betydligt mer diversifierad branschstruktur. En märkbar skillnad är bland annat att industrin inte har samma dominerande roll som vi kan se i andra länsdelar (jämför Jakobsson, 2012, och Jakobsson, 2012). En stor del av industrisysselsättningen finns dock i den näst största branschsektorn, Företagstjänster/FoU, där bemanningsföretagen finns. Figur 2 visar hur olika näringsområden är fördelade inom branschsektorn Företagstjänster/FoU. Bemanningsföretagen utgjorde den största enskilda näringsgrenen inom 10

11 just den branschsektorn, personer,. Hur stor andel av dessa som jobbar inom industrin går dock inte att se i det statistiska materialet. Däremot kan vi, om vi tittar på dessa personers utbildningsinriktning, göra en sannolik bedömning av att en stor del av de som är anställda via bemanningsföretag jobbar inom industrin. I figur 3 kan man se att närmare en fjärdedel av de förvärvsarbetande inom bemanningsföretagen har en utbildningsinriktning mot teknik och tillverkning. Sannolikt arbetar merparten av dessa inom industrin. Att en stor andel av de sysselsatta inom bemanningsföretagen återfinns inom industrin bekräftas även av intervju med en företrädare för ett bemanningsföretag i Örebro. Dock anges att även verksamheter inom bland annat lager och transport är centrala för bemanningsföretagen. Figur 2. Fördelning av sysselsatta (antal) inom olika näringsområden i branschsektorn Företagstjänster (FoU), nod öst,. Intressebevakande verksamhet**; 132 Fastighetsverksamhet; 2093 Uthyrning av fordon maskiner mm; 238 Databehandlingsverksamhet; 1282 Övriga företagstjänster*; 9154 Forskning och utveckling; 99. * I Övriga företagstjänster utgörs huvuddelen av de sysselsatta inom bemanningsföretag. ** Inom Intressebevakande verksamheter finns bland annat sammanslutningar av arbetsgivare, t.ex. branschförbund, handelkamrar m.fl. Figur 3. Utbildningsinriktning hos sysselsatta inom bemanningsföretag i nod öst,. Hälso o sjukvård social omsorg 6% Lant o skogsbruk djursjukvård 1% Teknik o tillv 24% Naturvet matematik data 3% Tjänster 7% Okänd inriktning 3% Samh juridik handel adm 17% Allmän utb 28% Pedagogik o lärarutb 3% Humaniora o konst 8% 11

12 Den tredje största branschsektorn i nod öst är Handel. Något som kännetecknar den här kategorin är de många olika och enskilda näringsgrenarna. Den största bland dessa är livsmedelshandeln (figur 4). Figur 4. De fem största näringsgrenarna inom branschsektorn Handel,. Andelar (%) av den totala sysselsättningen inom branschsektorn Livsmedelshandel (ej varuhus) Handel med personbilar Partihandel med elartiklar Partihandel med övriga maskiner för industri, handel och sjöfart Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods 12

13 Del 1. Prognos om kompetensbehovet Förväntade pensionsavgångar Figur 5 visar att andelen sysselsatta som är 50 år eller äldre och som förväntas gå i ålderspension fram till år 2023 (15 år framåt från och 11 år framåt från år 2012), utgör en tredjedel eller mer i majoriteten av branschsektorerna (rödfärgade staplar). Endast i tre branschsektorer, Företagstjänster/FoU, Handel samt Hotell och restaurang, utgör arbetskraften som är 50 år eller äldre mindre än 30 procent. Figuren visar dock inget om inflödet eller hur sysselsättningen är fördelad i åldersgrupperna under 50 år. Figuren ska därför tolkas som en indikator på att det kan komma att behövas ett stort inflöde av arbetskraft i branschsektorer med en hög andel personer över 50 år, inom de närmaste 1-15 åren. Längre fram i rapporten kommer åldersfördelningen inom respektive branschsektor studeras mer i detalj. Figur 5. Andel sysselsatta som var 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod öst, *. Okänd Jord, skog, fiske Off förv, försvar mm Bank, finans, försäk Rekreation, pers tj Sjukvård, sociala tj Utb, inkl. förskola Transport Post o tele Industri Bygg Företagstj, FoU Handel Hotell o rest * De röda staplarna representerar branschsektorer där en tredjedel eller fler av de sysselsatta var 50 år eller äldre. Medelålder Tittar man på de sysselsattas medelålder har det skett en viss höjning under mätperioden år med tre år. Detta är dock ingen dramatisk höjning generellt sett. I den största branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster är dock höjningen av medelåldern den dubbla, cirka 6 år. I Figur 6 framgår att medelåldern inom Sjukvård/sociala tjänster var lägre än den genomsnittliga medelåldern för samtliga branschsektorer vid ingångsåret Vid mätperiodens slut är dock medelåldern inom samma branschsektor drygt ett år högre än för det övriga arbetslivet i noden. Vi ser alltså en relativt snabbare ökning av medelåldern inom branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster. 13

14 Figur 6. Förändring av medelålder år 1990 till 2008, dagbefolkning i nod öst. Medelålder (år) Sjukvård, sociala tj Alla branschsektorer år 1990 år 1993 år 1996 år 1999 år 2002 år 2005 Åldersfördelning Figur 7 visar de sysselsattas åldersfördelning inom de tre största branschsektorerna samt för sysselsättningen i samtliga branschsektorer. Figur 7. De sysselsattas åldersfördelning inom olika branschsektorer i nod öst, Sjukvård, sociala tj Företagstj, FoU Handel Samtliga branschsektorer Figuren visar flera intressanta fakta som har betydelse för kompetensförsörjningen. Figuren visar bland annat att åldersgrupperna år samt år är de största kategorierna för hela sysselsättningen i nod öst. Man kan också se en relativt jämn spridning av de sysselsatta inom de olika ålderskategorierna. Bortsett från den äldsta gruppen (66+) skiljer det endast tre procentenheter mellan åldersgrupperna där flest respektive minst andel finns. Sett till den 14

15 största branschsektorn, Sjukvård/sociala tjänster, är dock skillnaderna större mellan ålderskategoriernas storlek. Inom denna branschsektor skiljer det åtta procentenheter mellan de största och minsta (16-19 år) ålderkategorierna. Figuren visar också att åldersstrukturen inom Sjukvård/sociala tjänster är relativt hög jämfört med den genomsnittliga åldersfördelningen för samtliga branscher bortsett Företagstjänster/FoU och Handel. Inom så väl Företagstjänster/FoU som Handel finns de största andelarna av de sysselsatta i de yngre åldrarna. Det framgår tydligt att åldersstrukturen inom dessa två branschsektorer är relativt ung i jämförelse med den genom snittliga åldersfördelningen för alla branscher i nod öst. Rekryteringsbehov inom olika branschsektorer Tabell 4 visar hur många personer i som behöver komma in i respektive branschsektor fram till år 2023 för att ersätta de som går i pension. Detta kallar vi för rekryteringsbehov. Tabellen visar att merparten av inflödet behöver gå till den största branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster. Det nästa största rekryteringsbehovet finns i den fjärde största branschsektorn Utbildning inklusive förskola. Tabell 4. Rekryteringsbehov för olika branschsektorer i nod öst. Antal sysselsatta, Rekryteringsbehovets andel (%) av totala sysselsättningen Rekryteringsbehov* Branschsektor fram till år 2023 Sjukvård, sociala tj ,1 Företagstj, FoU ,6 Handel ,9 Utb, inkl. förskola ,6 Industri ,7 Off. förv, försvar m.m ,3 Bygg ,8 Rekreation, pers tj ,4 Transport ,1 Hotell och restaurang ,8 Jord, skog, fiske ,0 Okänd ,4 Post och tele ,2 Bank, finans, försäkring ,6 Totalt ,4. *Rekryteringsbehov = Antal som behöver komma in i branschsektorn för att uppnå samma volym som. 15

16 Tabell 5 visar att medelåldern är högre i de kvinnodominerande branschsektorerna Sjukvård/sociala tjänster och Utbildning. Den högsta medelådern finner vi inom Sjukvård/sociala tjänster, där också det största rekryteringsbehovet finns. Tabell 5. Medelålder och könsfördelning inom de fem största branschsektorerna i nod öst,. Branschsektor Medelålder Medianålder Andel kvinnor (%) Sjukvård, sociala tj ,2 Företagstj, FoU ,2 Handel ,7 Utb, inkl. förskola ,1 Industri ,9 16

17 Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov I det här kapitlet kompletteras statistiken med citat och analyser utifrån intervjuer som har genomförts med några av kommunernas största arbetsgivare samt med andra representanter som till exempel personalchefer, platschefer, verkställande direktörer, verksamhetschefer och näringslivschefer. Detta ger en fördjupad kunskap om kompetensförsörjningen utifrån det lokala arbetslivets perspektiv. Vård och omsorg samt skola Inom branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster har representanter inom kommunala verksamheter med ansvar för övergripande rekryteringsfrågor och näringslivsutvecklingen i tre kommunerna blivit intervjuade. Även företrädare för landstinget samt privata aktörer har medverkat i intervjuerna. För branschsektorn Utbildning/skola har företrädare för Örebro universitet samt privata utbildningsanordnare också deltagit. Sjukvård/sociala tjänster är den enskilt största branschsektorn i nod öst. Det är också i denna branschsektor som vi ser det största rekryteringsbehovet framöver. Från fram till år 2023 kommer drygt personer, enligt beräkningarna i rapportens första kapitel, att behöva komma in i branschsektorn. Prognosen har inte tagit hänsyn till ökade vårdbehov som hänger samman med att en större del av befolkningen kommer nå äldre åldrar, 85 år och äldre (så kallade äldre-äldre). Rekryteringsbehovet är med andra ord lågt räknat. Tittar vi på enskilda yrkesgrupper inom branschsektorn kommer det framförallt att finnas ett stort behov av undersköterskor. Det finns också ett stort behov av att ersätta bland sjuksköterskor, skötare och vårdbiträden. Även i storleksmässigt mindre yrkesgrupper där rekryteringsbehovets andel av den totala sysselsättningen inom yrkesgruppen är 50 procent eller större finns det ett stort rekryteringsbehov. Det gäller till exempel distriktssjuksköterskor, barnsjuksköterskor samt övriga sjuksköterskor med specialistkompetens. Goda pendlingsmöjligheter är avgörande Utifrån intervjuerna anser representanterna inom branschsektorn att rekryteringen och kompetensförsörjningen fungerar bra idag. Jämfört med andra företrädare i andra delar av länet är man mindre orolig för framtiden i nod öst. En orsak till detta är den mer gynnsamma åldersstrukturen hos nattbefolkningen. Representanterna för de mindre kommunerna i nod öst berättar att de goda möjligheterna till arbetspendling, framför allt till och från Örebro, är en viktig faktor för den framtida kompetensförsörjningen. Man får tag i det folk man behöver, och jag tror att det hänger ihop med närheten till Örebro och att det är relativt lätt aven att pendla från Örebro och hit om det skulle behövas. Ser man till statistiken sker det en betydande in- och utpendling över länsgränserna till nod öst. Ett tydligt mönster för personerna som pendlar är att de ofta är högutbildade. Universitetslärare är ett exempel på en yrkesgrupp som hör till denna grupp 3. 3 Läs mer i kapitel 3. 17

18 Samverkan kring kompetensförsörjning En av de intervjuade företrädarna menar att de sysselsatta inom den kommunala verksamheten präglas av en hög utbildningsnivå. Tabell 6 visar att nästan hälften av de sysselsatta inom den kommunala sektorn i nod öst är högutbildade. Dock är andelen högutbildade större inom såväl landsting som inom statliga verksamheter. Den generellt lägsta utbildningsnivån ser vi bland sysselsatta inom den privata sektorn. Tabell 6. Utbildningsnivå bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst,. Sektor Låg Medel Hög Ej uppgift Totalt Statlig 7,1% 37,4% 55,4% 0,2% 100,0% Kommunal 7,3% 43,8% 48,8% 0,1% 100,0% Landsting 2,2% 27,4% 70,3% 0,1% 100,0% Privat 14,5% 60,5% 24,7% 0,3% 100,0% Övriga organisationer 10,0% 44,1% 45,8% 0,1% 100,0% Totalt 11,0% 51,1% 37,7% 0,2% 100,0%. * Sysselsatta har avgränsats till sysselsatta inom åldersspannet år, samt till sysselsatta som har kontrolluppgift för förvärvsarbete november månad. Flera av de kommunala företrädarna berättar att de ser en stor utmaning i att rekrytera tillräckligt med förskollärare och ingenjörer inom den närmaste framtiden. Flera av dem upplever redan idag även svårigheter med att rekrytera IT- och dataspecialister. Den regionala försörjningen av specialutbildad personal och akademisk kompetens är därför viktig för kommunerna, men även för andra aktörer inom Sjukvård/sociala tjänster och Utbildning. En av de intervjuade menar att den kommunala verksamheten har en speciell situation när det gäller rekrytering. Personen menar på att för många jobb inom kommunen som kräver specialkompetens inom smala områden finns i hela landet. Det innebär att kommuner emellan står i en ganska hård konkurrenssituation om dessa kompetenser. I intervjuerna framhåller man att Örebro universitets lokalisering i Örebro och dess utbildningar mot framför allt skola och vård är en konkurrensfördel och viktig för den framtida kompetensförsörjningen, bland annat när det gäller lärare och personal inom vård och omsorg. Samarbete och samverkan med aktörer för strategisk kompetensförsörjning fungerar, enligt de intervjuade, tillfredssällande. Dock berättar en av de intervjuade att en ökad grad av samordning och fokusering vore önskvärd utifrån ett kommunalt perspektiv. Det är väldigt många olika konstellationer. Universitetet driver, regionförbundet driver, Handelskammaren driver, andra utbildningsanordnare driver och företagen driver själv sådana typer av nätverk. Jag tror inte att det är brist på samverkan [för strategiskt arbete med framtida kompetensförsörjning], men det är nog brist på fokusering tror jag. Från landstinget understryker man att samverkan är mycket viktigt för rekryteringen och kompetensförsörjning. Där har man etablerade former för samverkan med olika utbildningsaktörer, bland annat med universitetet kring akademiska utbildningar, men även med utbildningsanordnare av icke-akademiska utbildningar som har relevans för landstingets 18

19 verksamhet. Gällande samverkan lyfts också Vård- och omsorgscollege fram som en viktig arena för samverkan kring kompetensfrågor på lokal nivå. I Vård- och omsorgscollege samlas vi arbetsgivare (privata och offentliga) samt utbildare på gymnasienivå för att diskutera behov och efterfrågan på det här området och för att klargöra arbetsgivarnas behov av utbildning. Det har vuxit till en riktigt bra dialog och ett bra forum som visar hur man ska jobba. Det känns riktigt, riktigt bra. När det gäller samverkan mellan mer kvalificerade utbildningar samt det lokala arbetslivet framträder olika bilder. Det kan bero på att flera aktörer anser att olika former av samverkan med högskolor och universitetet handlar om kompetensutveckling och kompetensförsörjning för den egna verksamheten, men att detta inte är det uttalade syftet för samverkan eller samarbetet. En representant för en större statlig verksamhet berättar till exempel att man driver sommarkurser tillsammans med Örebro universitetet. Från deras perspektiv är detta en viktig form av samverkan för att hitta och attrahera ny personal till verksamheten, även om det uttalade målet inte handlar om samverkan för kompetensförsörjning. Skola och utbildning Tabell 7 visar att gymnasielärare är den enskilda yrkesgrupp inom branschsektorn Utbildning där det största rekryteringsbehovet finns, därefter följer yrkesgrupperna barnskötare och förskollärare. Vi kan dock räkna med att antalet förskollärare som behöver rekryteras kommer att vara betydligt större då många kommuner är inne i en process med att växla upp kompetensnivån från barnskötare till förskollärare. Detta betyder att utbildningsnivån kommer att höjas på sikt. Uppväxlingen av kompetens inom förskolan har medfört ökade kostnader för kompetensutveckling i flera kommuner i länet, även i nod öst. Så här säger en av de intervjuade gällande kompetensutveckling för personalen: En del utbildar vi själva. Nu orkar vi inte ge oss på så jättemycket. Uppdragsutbildningar på universitet är rätt så dyra. Vi har till exempel gjort förskollärarutbildning. Tabell 7. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov för olika yrkesgrupper inom branschsektorn Utbildning i nod öst. Yrkesgrupp Medelålder Rekryteringsbehov* Rekryteringsbehov andel (%) av totala sysselsättningen Gymnasielärare 46, ,5 Barnskötare 41, ,7 Förskollärare och fritidspedagoger 44, ,2 Grundskollärare 43, ,5 Övriga pedagoger 48, ,7 Universitets- högskolelärare 47, ,7.* Rekryteringsbehov står för antalet som behöver komma in i yrkesgruppen för att uppnå samma volym som. Rekryteringsbehovet är beräknat på sysselsatta som hade kontrolluppgift för november månad. När det gäller universitets- och högskolelärare ser kompetensförsörjningen lite annorlunda ut. Vid Örebro universitet räknar man med att kunna behålla vissa lärarkategorier i arbete efter 19

20 65 års ålder, vilket inte är ovanligt för lärare på denna nivå. Detta gör att man skjuter utmaningarna med att ersätta lärare längre fram i framtiden. Idag kvarstår merparten av de som är 65 i anställning tills de 67 år. Det innebär att just nu så skjuter vi den här problematiken något eller några år framför oss [ ] Men förr eller senare kommer vi hamna i ett läge som kan vara lite problematiskt med mycket pensionsavgångar. Att vara en attraktiv arbetsgivare Flera av de intervjuade har tagit upp frågan och vikten av framstå som en attraktiv arbetsgivare för att lyckas attrahera och rekrytera personal inför framtiden. Flera av de intervjuade företrädarna ser detta som en stor och svår utmaning. Vi ser att våra stora yrkesgrupper inom till exempel vården, inte är ett attraktivt yrke. Det är för få som söker och det är allt färre som vill ha de här jobben, skulle jag säga. Det är klart att det är en strategisk utmaning för oss att vända den bilden. I rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2011) kan man konstatera att antalet studenter som väljer utbildningar inom vård och omsorg har sjunkit under 2000-talet. Samtidigt kan man också konstatera att ett stort rekryteringsbehov väntar inom flera yrkesgrupper i branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster (tabell 8). Det är framför allt inom yrkesgrupperna undersköterskor, övriga sjuksköterskor, skötare och vårdbiträden som det volymmässigt största behovet finns. Den samlade bilden utifrån intervjuerna är att många gör stora ansträngningar för att göra reklam för vårdyrken och för att skapa och sprida en positiv bild av arbetet inom vård och omsorg. Vi försöker synas på en mängd olika ställen inom hälso- sjukvård, först och främst. Vi försöker vara attraktiva för alltifrån ungdomsåren till att rekrytera vuxna [ ] försöker marknadsföra oss som en god organisation där man lyssnar på individen, vi försöker arbeta aktivt tillsammans med andra aktörer inom länet med olika förvaltningar för att gemensamt annonsera ut tjänster. Vi finns på mässor och så vidare Fler företrädare inom Sjukvård/sociala tjänster har på ett liknande sätt beskrivit ett omfattande arbete för att marknadsföra verksamheten gentemot tänkbara framtida medarbetare. I en av intervjuerna använder man begreppet employer branding för att beskriva detta arbete. Utifrån den växande trenden att med reklammässig teknik marknadsföra sitt varumärke och en arbetsplats i syfte att locka ny personal, säger utbildningsanordnare så här: Det har gått mycket mode i employer branding och sådana saker, vad är det för något egentligen? Hur mycket man än håller på med kosmetiska saker och har en massa snygga broschyrer så handlar det i slutändan om vilken verksamhet man har. Det är verksamheten som måste funka. 20

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Rapport 2012:08 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro September 2012 Max Jakobsson Möjligheter och utmaningar för framtidens

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Rapport 2012:05 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Askersund, Hallsberg och Laxå Juni 2012 Max Jakobsson Möjligheter och utmaningar för framtidens

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i staten 2013-2018 Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST den 23 maj 2013 Referens: Erik Engberg, utredare och internationell handläggare: 070-257

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008. 2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012 Fasticon Kompetens Kompetensbarometer 212 Innehållsförteckning 3. Sammanfattning 4. Bakgrund 4. Syfte & metod 5. Pensionsavgångar Pensionsavgångar i riket Pensionsavgångar i riket (geografisk) Pensionsavgångar

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv Rapport 2012:01 Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv Januari 2012 Max Jakobsson Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett

Läs mer

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Juni 2015 Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Josefin Edström Josefin Edström och Saco 2015 ISBN: 978-91-88019-07-3 www.saco.se Förord Saco har under många

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta

Örebro läns kompetenskarta Delrapport Örebro läns kompetenskarta en kartläggning av kompetensnivån i Örebro län November 2011 Karsten Lundequist Örebro läns kompetenskarta en kartläggning av kompetensnivån i Örebro län Dnr: 11 105

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Personalplan. avseende perioden 2012-2014

Personalplan. avseende perioden 2012-2014 Dnr: Personalplan avseende perioden 2012-2014 Personalplan 2012-2014 Förutsättningar Barn- och ungdomsförvaltningens personalplan utgår från bedömningar utifrån elevunderlagets utveckling, ålderspensioner,

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan examensarb sanordnare kvalificerad rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg LIA jobb lärande i arbete böcker entreprenö Kompetensbehovet inom transport och logistik försörjning studiemedel en kompetensbehovsöversyn

Läs mer

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen BUN 2013.0138 Handläggare: Lotta Frisk, Personalavdelningen Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställda Barn- och utbildningsförvaltningen hade 714 tillsvidareanställda personer

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer