Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar

Transkript

1 Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar Extra sammanträde

2 Tjänsteutlåtande Chef redovisning och finans Dejan Smiljanic Dnr: Fax KS/2013:231 /Kommunstyrelse/ Försäljning av fastigheter Hammarby 8:60, Odenslunda 1:596 och Edsby 1:3 svar på återremiss Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade , att ärendet om försäljning av fastigheterna Hammarby 8:60, Odenslunda 1:596 och Edsby 1:3 återremitteras, genom minoritetsåterremiss, till kommunstyrelsen med följande motivering: Anledningen till återremiss är dels att jag, Leif Berglund (S), inte fått tillgång till begärda handlingar i ärendet. Dels att den ekonomiska kalkylen i vissa fall borde korrigeras och förtydligas. Kommunledningskontorets yttrande Upplands Väsby kommun har en aktiv fastighetsförvaltning som innebär en hyresgästanpassad lokalutveckling, lokaleffektivisering, marknadsanpassad hyressättning och bedömning av kort- och långsiktigt ägande av kommunens fastigheter. En sådan bedömning har gjorts beträffande fastigheter Hammarby 8:60, Odenslunda 1:596 och Edsby 1:3. Försäljningen av fastigheterna ger Upplands Väsby kommun en minskad låneskuld, utrymme för nyinvesteringar och reinvesteringar i befintligt fastighetsbestånd. Dessutom övergår kostnadsansvaret för drift, planerat underhåll, investeringar etc. till Hemsö Fastighets AB. Eftersom fastigheterna idag har en relativt god underhållsstatus lämnar de ett årligt överskott om totalt kronor. Med försäljningen avstås detta överskott. Dagens överskott är exklusive planerat underhåll och kostnader för reinvesteringar (kapitaltjänstkostnader). Det framtida behovet av underhåll och investeringar ökar då fastigheternas ålder stiger. En försäljning minskar kortsiktigt kommunens medel för planerat underhåll och utrymme för investeringar men minskar belastningen på underhålls- och investeringsbudgeten på lång sikt. Inhyrningen ger Upplands Väsby kommun bibehållen rådighet över verksamhetslokalerna och oförändrade hyresvillkor för kontoret för samhällsbyggnads hyresgäster 1

3 I kommentarerna nedan återges förtydligande av val av parametrar i kalkylen. Kalkyl försäljning med inhyrning Ränta Tabell: räntesatser som användes i försäljningskalkylen ,2 procent ,2 procent ,2 procent ,2 procent ,8 procent ,0 procent ,5 procent ,5 procent ,0 procent ,0 procent ,0 procent Räntan i beräkningen har en löptid på 5 år och inkluderar en marginal till långivarna på 0,8 procent. Att låna på längre löptider är en bra rekommendation för att minimera risken med ränteförändringen, främst om räntan stiger. Kommunen är garanterad ränta, en solid kostnad under den aktuella perioden. Räntorna varierar för dag till dag, likaså långivarnas marginal, vilket innebär variationer i räntesatserna, beroende på vid vilket tillfälle beräkningen görs. I tabellen nedan åskådliggörs förväntade marknadsräntor, en femårig ränta. Marknadsräntan åskådliggörs både exklusive och inklusive långivarens marginal. Tabell: 5 års marknadsränta, framtida förväntningar (daterat ) År Ränta Marginal Ränta inkl. marginal ,23 procent 0,8 procent 3,03 procent ,52 procent 0,8 procent 3,33 procent ,76 procent 0,8 procent 3,56 procent ,93 procent 0,8 procent 3,73 procent ,04 procent 0,8 procent 3,84 procent Kortare bindningstider har något lägre ränta dock högre risk för ränteförändringar då räntan ska läggas om. Enligt kommunens finanspolicy ska riskerna minimeras för att säkerställa långsiktig finansiell stabilitet. Hyresintäkter och driftskostnader Hyresintäkter är beräknade utifrån index som finns reglerat i avtalet. Driftskostnader är beräknade utifrån en kostnadsökning på 2 procent. Driftskostnader omfattar bl.a. el, uppvärmimning, vatten mm. El och uppvärmningskostnader är komplexa att beräkna eftersom de är väderberoende, vilket föranleder oss att uppskatta kostnadsökningen till 2 procent årligen. Kalkyl äga Kapitaltjänst Kapitaltjänstkostnader innefattar avskrivningskostnader och kostnader för internränta. Avskrivning är en kostnad, som syftar till att i bokföringen redovisa kostnaden för anläggningens värdeminskning. Grundregeln är att avskrivningar 2

4 sker under tillgångens ekonomiska livslängd med årliga belopp som motsvarar den ungefärliga värdeminskningen. Internräntan är en kostnad för kapitalbindningen. Räntesatsen beslutas årligen i samband med flerårsplan och verksamhetsplan, till en viss nivå oavsett om investeringen finansieras med lån eller från eget kapital. Upplands Väsby tillämpar rak nominell metod för beräkning av kapitaltjänstkostnaden och innebär att avskrivning sker av investeringens anskaffningsvärde och ränta beräknas på det bokförda restvärdet. Metoden ger nominellt minskade kapitalkostnader över tiden eftersom räntan räknas på ett successivt mindre restvärde. I försäljningskalkylen är dock kapitaltjänstkostnaden oförändrad. Motivering till det är att internräntan i stort sett speglar utvecklingen av marknadsräntorna på den svenska marknaden, dvs. internräntan ökar. Planerat underhåll Fastighetsförvaltningen i Upplands Väsby gör regelbundna bedömningar om fastighetens skick. Planerat underhåll kan tidigare- alternativ senareläggas och beror till stor del av fastighetens skick. Kostnaden för fastigheten underhåll varierar då vissa underhåll kräver större ingrepp i fastigheten än andra. I kalkylen har planerat underhåll uppskattats till en schablonkostnad i branschen som uppgår till 150 kronor per kvadratmeter. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag, som i sin tur ger kontoret för samhällsbyggnad i uppdrag. 1. Kontoret för samhällsbyggnad får i uppdrag att genomföra försäljningen av Hammarby 8:60, Hasselgatan 80 A-E, Odenslunda 1:596, Söderviksvägen 1, Edsby 1:3 och Eds kyrkväg 6-8 (exklusive småhusenheten) till Hemsö Fastighets AB. Försäljningen ska genomföras efter att en extern värdering av oberoende part har genomförts samt att Hemsö Fastighets AB:s styrelse har godkänt. 2. Kontoret för samhällsbyggnad ska genomföra inhyrningen av lokalerna på avtalslängden 20 år. Nuvarande hyresgäster ska ha bibehållna hyresvillkor. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Anette Ömossa Ekonomidirektör 3

5 Bild och karta över Hedvigsgården, Söderviksskolan och Eds förskola Hedvigsgården Söderviksskolan Eds Förskola

6 Hemsö Fastighets AB Närvarande Ansvarstagande Utvecklande

7 Affärsidé Med god affärsmässighet äger, förvaltar och utvecklar Hemsö lokaler för samhällsservice. 2

8 Vår ambition Att vara Sveriges ledande fastighetsbolag för samhällsservice och ett föredöme i branschen. 3

9 Kort om oss Våra värdeord Närvarande Ansvarstagande Utvecklande Vi har fastigheter inom Äldreboende Skola Vård Rättsväsende 4

10 Kort om oss 350 fastigheter Drygt 20 miljarder i fastighetsvärde 100 medarbetare på 22 kontor 10 års erfarenhet Finns i 90 kommuner i Sverige och i 14 tyska städer VD Per Berggren 5

11 Vad är Hemsö Väletablerat svenskt fastighetsbolag, helägt av AP3 Motiverade medarbetare i en effektiv organisation Synergieffekter och skalfördelar Samordnad förvaltning Attraktiv låntagare. Trygg finansiering Naturlig samarbetspartner för stat, kommun och landsting 6

12 Affärsmodell 7

13

14 Portföljuppbyggnad Exempel på affärer Äldreboende i Berlin Polishus i Malmö Vårdfastighet i Stockholm Försäljning portfölj med övriga fastigheter Vilunda nya gymnasieskola om 0,4 mdr Gymnasieskolan i Lysekil om 0,2 mdr 13 äldreboenden i Tyskland om 1,3 mdr Vasallens portfölj om 1,1 mdr VGRs portfölj om 0,4 mdr Västerås kommuns portfölj om 1,1 mdr Härnösands kommuns portfölj om 0,9 mdr VGRs portfölj om 0,7 mdr Bokbacken Fastigheter om 1,0 mdr JMs portfölj om 1,1 mdr 9

15 Analys Vi följer förutsättningarna som finns i varje kommun för att se hur lokalbehoven kommer att förändras över tiden. Analysen inkluderar faktorer inom demografi, offentlig ekonomi, arbetsmarknad och fastighetsmarknad. Kunskapen vi sammanställer gör att Hemsö kan arbeta med varje enskild kommun utifrån dess förutsättningar och framtida behov. 10

16 Några av våra hyresgäster 11

17 Organisation 12

18 Kort om Hemsö Hemsö Fastighets AB är Sveriges största privata ägare av samhällsfastigheter, det vill säga fastigheter för offentlig verksamhet såsom skolor, sjukhus och äldreboenden. Hyresgäster är kommuner, landsting och privata operatörer. Hemsö är en långsiktig fastighetsägare med över tio års erfarenhet av samhällsfastigheter och offentliga hyresgäster. Bolagets fastighetsportfölj överstiger 20 miljarder kronor och finns i närmare 90 svenska kommuner samt i 14 tyska städer. Ägare är Tredje AP-fonden. Att Hemsö ägs av en AP-fond skapar fundament för Hemsös vilja att verka långsiktigt och ansvarstagande. Hemsö erbjuder lokaler till verksamheter för samhällsservice. Dessa är i sin tur påverkade av stat, kommun och landsting. Överskotten används dels till återinvestering i beståndet och dels tillbaks till statens pensionssystem. Hemsös värdeord: Närvarande, Ansvarstagande, Utvecklande Hemsös hållbarhetsarbete Utdrag ur Hemsös policy för hållbarhet: Grundläggande principer Hemsös vision är att vara den bästa fastighetsvärden för samhällsservice. Hemsö ska vara en långsiktig och ansvarsfull fastighetsägare. Arbetet omfattar miljömässiga, sociala, etiska och ekonomiska aspekter och gäller gentemot kunder, medarbetare, ägare och samhälle. Hemsö ska i alla delar av verksamheten sträva efter att bidra till en hållbar samhällsutveckling och bedriva hållbart företagande. Långsiktiga hållbarhetsaspekter enligt ovan ska vägas in i samtliga beslut som fattas inom Hemsö. Hemsö ska bedriva en lönsam verksamhet som bidrar till operativa och resultatmässiga mål för bolaget såväl som en långsiktigt hållbar utveckling för samhället. Miljömässig hållbarhet Hemsös miljöbelastning är till största delen kopplad till Hemsös fastigheter. Verksamheten ska hushålla med resurser och ställa krav på produkter och material. Energianvändning i Hemsös byggnader står för verksamhetens enskilt största Hemsö Fastighets AB Linnégatan 2 Box SE Stockholm Tel Fax Styrelsens säte Stockholm Organisationsnummer (2)

19 miljöpåverkan och är en prioriterad miljöfråga i verksamheten. Hemsö ska bedriva ett långsiktigt miljöarbete och vad gäller miljöpåverkan sträva efter att med god marginal överträffa vad som krävs enligt gällande lagar och regler. Socialt ansvarstagande Hemsö ska vara en konstruktiv och aktiv partner i utvecklingen av fastighetsrelaterad lokal samhällsstruktur på de orter där företaget verkar. Hemsö ska sträva efter att tillhandahålla lokaler med hög standard som är anpassade efter respektive verksamhets behov och på så sätt skapa goda förutsättningar för de för samhället betydelsefulla verksamheter som bedrivs i fastigheterna. Hemsö ska tillsammans med hyresgästerna arbeta för att uppnå en god och hälsosam miljö för bland annat inlärning, äldreboende och vård. Hemsö ska arbeta för god tillgänglighet och på så sätt bidra till ökad jämställdhet för personer med särskilda behov. Hemsö ska också stötta specifika projekt som är kopplade till verksamheter som bedrivs i fastigheterna och som bidrar till att göra livet bättre för de som bor och verkar i och omkring Hemsös lokaler. 2 (2) Hemsö Fastighets AB Linnégatan 2 Box SE Stockholm Tel Fax Styrelsens säte Stockholm Organisationsnummer

20 Söderviksskolan 2850 kvm Antaganden Köpeskilling kr Hedvigsgården 5665 kvm Shablon 150 kr PLUH per kvm kr Amortering/Låneskuld kr Edsförskola 630 kvm Hyreshöjning/år (index) 2% Total yta 9145 kvm Kostnadsökning 2% Kalkyl Försäljning med inhyrning ÅR Hyresintäkt Hedvigsgården kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Hyreskostnad Hedvigsgården kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Driftkostnad Hedvigsgården kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Driftsnnetto / Resultat Hedvigsgården 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Hyresintäkt Södervikssolan kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Hyreskostnad Söderviksskolan kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Driftkostnad Söderviksskolan kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Driftsnnetto / Resultat Södervikskolan 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Hyresintäkt Eds förskola kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Hyreskostnad Eds Förskola kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Driftkostnad Eds förskola kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Driftsnnetto / Resultat Eds förskola 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Summa Driftkostnad exkl kapitaltj 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Summa Kapitaltjänst 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Fastighetsresultat vid fsg, exkl PLUH 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Minskad Räntekostnad (Finans) kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Effekt Fastighetsförsäljning (Finans) kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Räntekostnad baseras på ränta 3,2% - 5% Effekt fastighetsförsäljning syns i finansverksamheten som en positv post. Kalkyl Äga ÅR Hyresintäkt Hedvigsgården kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Driftkostnad Hedvigsgården kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Kapitaltjänst Hedvigsgården* kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Driftsnetto / Resultat Hedvigsgården kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Hyresintäkt Södervikssolan kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Driftkostnad Söderviksskolan kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Kapitaltjänst Söderviksskolan* kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Driftsnetto / Resultat Södervikskolan kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Hyresintäkt Eds förskola kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Driftkostnad Eds förskola kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Kapitaltjänst Eds Förskola* kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Driftsnetto / Resultat Eds Förskola kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Fastighetsresultat vid ägande exkl PLUH kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Planerat underhåll (PLUH) 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr kr kr kr kr kr kr kr Fastighetsresultat vid ägande kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr *Kapitaltjänst oförändrat - avskrivningar minskar medan internräntan ökar Eftersom inget planerat underhåll behövs under de närmaste åren bidrar fastigheterna idag till övriga fastigheters underhållsbehov. Eftersom fastigheterna under kommande år blir äldre kommer behovet av underhåll att tillkomma som en kostand ca år OBS! PLUH skulle lätt kunna tidigareläggas vilket enkelt innebär att affären är fördelaktig för kommunen redan från år Sälja jämfört med äga Effekt för kommunen (gul rad minus turkos rad) minustecken betyder att det är fördelaktigt för kommunen att ÄGA fastigheterna. Plustecken innebär att det är fördelaktigt att SÄLJA fastigheterna kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr

21 Tjänsteutlåtande Kommundirektör Björn Eklundh Dnr: Fax KS/2013:125 Kommunstyrelsen Inhyrning nytt kulturhus samt parkeringsgarage svar på återremiss Ärendebeskrivning Bakgrund Styrgruppen för nytt biblioteks- och kulturhus föreslog vid sitt möte 20 juni 2012 att föreslå till kommunstyrelsen om fortsatt arbetet för att fullfölja intentionerna från besluten 2008; att flytta all gymnasie-, kultur-, och biblioteksverksamhet till Messingen. Kommunstyrelsen beslutade den 10 september 2012 ( 126, KS/2011:264) att ge styrgruppen i uppdrag att ta fram ett underlag för uppförande av ett nytt kulturhus. I oktober 2012 utsåg styrgruppen en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram denna nu föreliggande programhandling, där en scenfunktion för såväl musik som teater, samt lokaler för biblioteket står i centrum. Detta befästes också i kommunstyrelsen den 12 november Kommunfullmäktige beslutade den 17 juni att ärendet om inhyrning av kulturhus och parkeringsgarage skulle återremitteras till kommunstyrelsen enligt följande: Ärendet återremitteras, genom minoritetsåterremiss, till kommunstyrelsen med följande motivering: Ärendet återremitteras till kommunstyrelsen för att kommunstyrelsen ska återkomma med en tydligare ekonomisk redovisning som även innehåller en driftskostnadskalkyl. Ekonomisk redovisning med driftskostnadskalkyl Redan i december redovisade projektgruppen för styrgruppen för nytt kulturhus en uppskattad budget på ca 8 miljoner kronor. Denna kostnad finns medräknad i kultur- och fritidsnämndens budget i föreslag till flerårsplan för , med halvårseffekt 2015, då nytt kulturhus beräknas kunna vara färdigt halvåret 2015, och med helårseffekt från och med

22 Den preliminära budgeten på 8 miljoner kronor grundar sig på ett antal faktorer, dels uppskattad hyreskostnad och dels uppskattade driftskostnader. Kostnaderna har uppskattats genom benchmarking mot nya liknande lokaler och liknande verksamheter. Relationen mellan enskilda poster i driftskostnadskalkylen för kulturhus kan variera beroende på hur huset beslutas att drivas. Hyreskostnaden kan stiga om kraven på gestaltning (in- och utvändig), teknisk utrustning och akustik ökar. På kort till halvlång sikt är det troligt att kulturhusets intäkter kommer att vara förhållandevis små. Det är rimligt att anta att föreningsliv och andra ideella aktörer med begränsade ekonomiska förutsättningar kommer att vara frekventa hyresgäster. Intäkterna väntas täcka omkostnader för de olika arrangemangen i form av extra städ, säkerhet, extra personal mm. Hyresgäster med stora tekniska behov behöver, som brukligt är, stå för egna omkostnader i form av specialteknik och specialtekniker. Beräknad hyreskostnad kulturhus Hyreskostnad inklusive värme, administrativa kostnader mm för det nya kulturhuset blir ca 5,5 miljoner kronor/år med den föreslagna kontraktstiden på 20 år. Dessa kostnader uppskattas som följer: Kapitaltjänstkostnad lokal (kontraktsperiod 20 år) Drift fastighet (VA, värme, planerat underhåll mm) Skatt, försäkring, central adm mm Utökad yta bibliotek i Messingen Summa 3,4 mkr/år 0,6 mkr/år 0,6 mkr/år 0,9 mkr/år 5,5 mkr/år Beräknad driftskostnad kulturhus Kapitaltjänstkostnad inventarier Personalkostnader FM tjänst (städ mm) Summa Total summa kulturhus 1,2 mkr/år 1,1 mkr/år 0,2 mkr/år 2,5 mkr/år 8,0 mkr/år Villkor i det kommande hyreskontraktet mellan Vilunda parkering AB och Upplands Väsby kommun gällande kulturhuset kommer att likna kontraktsförhållandet mellan Upplands Väsby kommun och Hemsö för Messingenhuset. För parkeringsgaraget, innehållande 92 parkeringsplatser uppskattas hyreskostnaden bli ca 1,6 miljoner kronor/år. I denna kostnad ingår värme, administrativa lokaler mm. Cirka 36 platser ska hyras ut till boende i de bostäder som uppförs ovanpå parkeringsgaraget. 2

23 Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta följande: 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna den ekonomiska redovisningen inklusive driftskostnadskalkyl. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att skriva hyreskontrakt med Vilunda parkering AB för nytt kulturhus på fastigheten Vilunda 19:5. 3. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att skriva hyreskontrakt med Vilunda parkering AB för befintligt parkeringsgarage på fastigheten Vilunda 19:6(3d-fastighet) innehållande 92 parkeringsplatser. 4. Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut om att ge ovannämnda uppdrag till kommunstyrelsen, beslutar kommunstyrelsen att ge chefen för kontoret för samhällsbyggnad i uppdrag att skriva på i punkt ett och två nämnda hyreskontrakt. Kommunledningskontoret Kontoret för samhällsbyggnad Björn Eklundh Kommundirektör Thomas Thunblom Samhällsbyggnadschef Bilagor: Bilaga 1: Lokal- och funktionsprogram för nya kultur- och bibliotekslokaler inkl preliminär planritning Bilaga 2: Styrgruppsprotokoll från till Bilaga 3: Kommunstyrelsebeslut från till Bilaga 4: Kommunfullmäktiges beslut Bilaga 5: Dialogmöten Bilaga 6: Grön bilaga Bilaga 7: Gestaltning utsida kulturhus. Bilaga 8: Kulturpolitiskt program 3

24 Datum Kontoret för samhällsbyggnad Anna Hedström Rev datum: Kundvalskontoret Maria Röstberg Dnr KS/2011:264 FÖRSLAG TILL LOKAL- OCH FUNKTIONSPROGRAM FÖR NYA KULTUR- OCH BIBLIOTEKSLOKALER

25 INNEHÅLL 1 Bakgrund Varför nya kultur- och bibliotekslokaler Dialogmöten med medborgare och föreningar Lokalisering av nytt kulturhus Fortsatt arbete med nya kultur- och bibliotekslokaler Organisation Styrgrupp Programgrupp Referensgrupper Målsättning med de nya lokalerna Generella förutsättningar Programhandling Utgångspunkter för programhandlingen Kulturlokaler i Väsby Tillgänglighet Generalitet/flexibilitet Energieffektivitet byggnad Drift av verksamheten i lokalerna Flöden och samband mellan lokaler Tekniska krav Genomförda utredningar Kontakter, extern expertis Scenval Storlek på salong Kundresa Studiebesök Referensgruppers synpunkter Integrering med Messingen Top floor Bibliotekslokaler Bibliotek nuläge lokaler Behov bibliotekslokaler Förslag på lokalprogram och funktioner Lokalprogram

26 7.2 Funktioner Bibliotek Programillustrationer Ekonomiska konsekvenser Viktigt att utreda vidare, krav på lokaler Summering för- och nackdelar med förslaget Bilagor Bilaga 1 Förhyrningar Måsen Bilaga 2 Förhyrningar Pelikanen Bilaga 3 Teater, sektion a-a Bilaga 4 Blackbox, sektion a-a Bilaga 5 Lokalprogram Bilaga 6 Analys scenstorlek - scenval Bilaga 7 Analys scenstorlek blå scen Bilaga 8 Analys scenstorlek - sektion Bilaga 9 Kundresa Bilaga 10 Önskemål från workshop med stora referensgruppen Bilaga 11 Programillustration entréplan Bilaga 12 Programillustration plan 2 Bilaga 13 Programillustration berörd yta bibliotek Bilaga 14 Teknisk specifikation scen och salong Bilaga 15 Teleskopläktare 3

27 1 Bakgrund 1.1 Varför nya kultur- och bibliotekslokaler Vid årsskiftet 2007/2008 stod det klart att Vilundagymnasiet skulle rivas och en ny byggnad innehållande såväl gymnasium som bibliotek och lokaler för kulturaktiviteter skulle uppföras och placeras i Messingen, med närhet till såväl pendeltåg som affärsverksamheter. I augusti 2011 stod det nya Messingenhuset färdigt och Väsby Nya Gymnasium och PEAB- gymnasiet startade sin verksamhet. Sedan dess har flera kultur- och fritidsaktiviteter flyttat in i huset. Multihallen invigdes och musikskolan fick nya fina lokaler. Vid årsskiftet 2011/2012 invigdes också de tre biblioteksdelarna i Messingen. Därutöver tillskapades nya lokaler såsom café, gym, dansstudio och konferenslokaler, vilket ger ytterligare möjligheter till nya verksamheter i huset. Projektet Messingen leddes av en särskilt av kommunstyrelsen utsedd styrgrupp. Parallellt med denna styrgrupp har det funnits en styrgrupp för biblioteks- och kulturhus som arbetat med visionen om ett hus med placering i Messingen i direkt anslutning till den nyuppförda byggnaden. Denna styrgrupp har under hösten 2011 och våren 2012 arbetat vidare och vid sitt möte i juni 2012 fattades beslut om att framlägga förslag till kommunstyrelsen om det fortsatta arbetet. Inriktningen var att fullfölja intentionerna från besluten 2008 att flytta kultur- och biblioteksverksamheterna till Messingenområdet. 1.2 Dialogmöten med medborgare och föreningar Under hösten 2011 genomfördes två dialogmöten om det framtida kultur- och bibliotekshuset. Ett möte var öppet för allmänheten och ett möte var riktat till särskilt inbjudna föreningar och aktörer. Syftet med medborgar- och föreningsdialogerna var att få en bred förankring när det gäller verksamheterna i nästa etapp av Messingenprojektet då det kultur- och bibliotekshus som planeras att uppföras ska svara väl mot de krav och förväntningar som finns nu och för framtiden. 1.3 Lokalisering av nytt kulturhus Messingen har gradvis vuxit fram som central plats för kultur- och fritidsverksamheten i Väsby genom att biblioteket och musikskolan erhållit permanenta lokaler, medan Multihallen, dansstudion, gymmet, aulan och diverse andra mindre lokaler kan tillhandahålla stora möjligheter för föreningsliv och andra aktörer att utöva sina verksamheter i nya, fräscha lokaler. I planeringen av ett nytt kulturhus med en scenfunktion i fokus, är det därför naturligt att Messingenområdet blev den mest lämpliga lokaliseringen. Utökade lokaler för kulturlivet skulle, genom tät förankring med det redan befintliga huset, innebära att Messingenområdet skulle fullgöra sin förvandling från ett tidigare industriområde till ett kulturellt centrum för kommande generationer Väsbybor. 1.4 Fortsatt arbete med nya kultur- och bibliotekslokaler Styrgruppen för ett nytt biblioteks- och kulturhus beslutade vid sitt möte i juni 2012 att framlägga förslag till kommunstyrelsen om det fortsatta arbetet för att fullfölja intentionerna från besluten 2008; att flytta all gymnasie-, kultur-, och biblioteksverksamhet till Messingen. Kommunstyrelsen beslutade den 10 september 2012 ( 126, KS/2011:264) att ge styrgruppen i uppdrag att ta fram ett underlag för uppförande av ett nytt kulturhus. I oktober 2012 utsåg styrgruppen en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram denna nu föreliggande programhandling där en scenfunktion för såväl musik som teater, samt lokaler för biblioteket står i centrum vilket också befästes i kommunstyrelsen den 12 november Organisation Organisationen för planeringen av nya kultur- och bibliotekslokaler består av en styrgrupp och en programgrupp. Till programgruppen finns två referensgrupper knutna. 4

28 2.1 Styrgrupp Styrgruppen består av politiker från kommunstyrelsen samt tjänstemän från kommunledningskontoret, kundvalskontoret, stadsbyggnadskontoret och teknik & fastighet. Styrgruppens ordförande är kommunstyrelsens ordförande. Styrgruppen styr programgruppen och rapporterar till kommunstyrelsen. 2.2 Programgrupp Det är fyra personer i programgruppen; projektledare från kundvalskontoret Maria Röstberg, projektledare från teknik & fastighet Anna Hedström, sakkunnig från stadsbyggnadskontoret Erik G Olsson samt arkitekt från TEA Matts Ingman. Programgruppen ansvarar för framtagandet av en programhandling. Arkitektens uppdrag är att ta fram lokalprogram, funktionsbeskrivning samt skisser för de lokaler och funktioner som är identifierade för de nya kultur- och bibliotekslokalerna i Messingen. Programgruppen har också kontakter med externa, även kommersiella, aktörer inom kultur- och teatervärlden, bland andra Riksteatern och Länsmusiken. Programgruppen rapporterar till styrgruppen. 2.3 Referensgrupper Det finns två referensgrupper; lilla referensgruppen och stora referensgruppen. Lilla referensgruppen består av representanter från Väsby välfärd (kulturchef, bibliotekschef, musikskolechef), sakkunnig från kundvalskontoret samt fastighetsförvaltare för Messingenhuset från teknik & fastighet. Syftet med lilla referensgruppen är att diskutera erfarenheter kring uppförandet av Messingenhuset, ta tillvara kunskaper om befintliga kulturlokalers nyttjandegrader, diskutera bibliotekets lokalbehov samt föra en dialog kring programgruppens förslag. Till stora referensgruppen har inbjudits de föreningar och organisationer som idag bedriver någon form av verksamhet i nuvarande kulturhuset på Centralvägen eller som skulle ha intresse av att använda de nya kulturlokalerna. Syftet med stora referensgruppen är att följa upp medborgardialogerna som genomfördes hösten 2011, ta tillvara den erfarenhet och kunskap som finns bland deltagarna och låta referensgruppen inkomma med synpunkter och idéer kring programgruppens förslag. Det är främst programgruppen som sammankallar referensgrupperna. Referensgrupperna har ingen beslutanderätt. 3 Målsättning med de nya lokalerna Målsättningen med ett nytt kulturhus med scenen i centrum är att skapa förutsättningar för ett rikt och varierat kulturliv i hjärtat av Väsby. Genom att integrera de nya lokalerna med Messingenhuset ska kultur- och fritidslivet vinna ytterligare möjligheter till samverkan och kreativitet. De nya kulturlokalerna ska framgent vara en attraktiv arena för kultur- och fritidslivet och ska, tillsammans med Messingenhuset, ersätta befintliga kulturlokaler vid Centralvägen. Den nya scenen ska vara användbar för såväl scenkonst som musikevenemang, kunna varieras och utvecklas med ny teknik samtidigt som den har en unik prägel som säger någonting om Väsby som plats och identitet. De nya lokalerna ska vara funktionella och väl använda såväl om fem år som om tjugo år. 5

29 4 Generella förutsättningar 4.1 Programhandling Programhandling kallas det dokument som i form av ritningar, beskrivningar och illustrationer beskriver den tänkta byggnaden. Projektets grundläggande förutsättningar presenteras och viktiga vägval förklaras. Under programarbetet har flera alternativ prövats och ställts mot varandra för att slutligen utmynna i ett huvudalternativ. Lokalprogrammet är en viktig del av programhandlingen. I lokalprogrammet beskrivs det samlade behovet av lokaler för samtliga funktioner som behövs för en väl fungerande verksamhet. Programmet utgår från en analys av planerad verksamhet. Analysen är baserad på referensprojekt och intervjuer med olika brukare av "scenhus". Lokalprogrammet innehåller en verksamhetsbeskrivning, en lokalförteckning samt önskade samband mellan de olika verksamheterna. Ett väl genomarbetat lokalprogram är en förutsättning för att projektet ska bli framgångsrikt. 4.2 Utgångspunkter för programhandlingen Utgångspunkterna inför framtagandet av programhandlingen har varit uppdragen från styrgruppen och kommunstyrelsen. Programgruppen har inventerat material från tidigare arbete med kultur- och bibliotekslokaler under , genomfört studiebesök, haft kontakt med externa aktörer och möten med referensgrupper under hösten Det insamlade materialet har bearbetats av programgruppen och resulterat i ett förslag till programhandling. De funktioner som ska finnas i den nya kulturhusdelen är en scen som ska kunna nyttjas för teater, musik, konserter, föreläsningar mm. Det ska även studeras hur biblioteket kan växa in i de nya lokalerna. Vad som har lyfts fram som viktigt av både styrgruppen och kommunstyrelsen att ha med sig i planeringen av de nya lokalerna är att dra lärdom av erfarenheterna som gjordes med planeringen och uppförandet av Messingenhuset. Det nya kulturhuset ska utformas så att det integreras på ett bra sätt med Messingenhuset. Lokalerna ska kunna anpassas efter olika behov och kunna erbjuda olika alternativa lösningar där ny teknik i framtiden ska kunna integreras på ett bra sätt för att möta nya behov. Olika ytor ska kunna utnyttjas effektivt och vara kostnadsmässigt effektiva. Bibliotekets behov av lokaler ska finnas med i arbetet. Styrgruppen gav även i uppdrag att titta på konceptet top floor i det nya kulturhuset och kostnader och möjligheter för verksamheter kopplat till detta. 4.3 Kulturlokaler i Väsby Behovsanalys nuläge Kulturverksamheter och föreningsliv inom kulturområdet har flera olika arenor och lokaler runt om i Väsby. Flera föreningar har egna lokaler, medan andra hyr lokaler av kommunen. Behovsanalysen kommer i sitt nuläge att utgå ifrån de verksamheter som idag finns i Kulturhuset vid Centralvägen då det är där den nuvarande scenfunktionen huvudsakligen tillhandahålls och i sitt framtidsscenario utgå från en bedömning om framtida behov och önskemål i ett växande Väsby. Kulturhuset på Centralvägen är idag ett nav för kulturlivet i Väsby. I Kulturhuset huserar framför allt ungdomsverksamheten Vega, dansföreningar och pensionärsföreningar som nyttjar dans/eventlokalen Måsen, samt teater- och musikföreningar som huvudsakligen nyttjar scenlokalen Pelikanen. Fastigheten där nuvarande Kulturhuset finns kommer förvärvas av Peab, dock med förbehållet att kommunen får hyra tillbaka kvm lokaler till dess att ett nytt kulturhus är på plats. Se beslut i kommunstyrelsen den 12 november 170, KS/2012:331. Vega Vega är en verksamhet för ungdomar i åldern år som drivs i kommunal regi av Väsby Välfärd och som beställs och finansieras av kultur- och fritidsnämnden. Vegas uppdrag är idag tudelat verksamheten ska både erbjuda lokaler för häng eller en öppen mötesplats, samt erbjuda möjlighet för skapande verksamhet. Vega nyttjar två musikstudios, ett personalrum, lobby, ett mindre rum för skapande samt stundtals lokalen Pelikanen. Verksamheten är igång fem kvällar i veckan. 6

30 Måsen Måsen är en dans- och festlokal på övre plan i Kulturhuset. Lokalen har utrymme för såväl sittningar på över 100 personer, ett stort trägolv som lämpar sig för dans, samt en fast scen och teknik för föredrag och enklare uppträdanden. Måsen brukas främst av tre dansföreningar; Väsby folkdansgille, Väsby Dansklubb samt för Zumbaverksamhet. Två pensionärsföreningar, SPF och PRO använder lokalen för sina medlemsmöten ungefär en gång i månaden under eftermiddagarna. Studieförbundet Vuxenskolan och VIK Bingo har verksamhet i Måsen en gång per vecka under vår- och höstterminen. Dessutom hyrs lokalen ut några gånger per år till större tillställningar av andra föreningar för festaktiviteter och dans. Lokalen Måsen har en mycket hög nyttjandegrad kvällstid efter kl 17.00, och är i princip fullbokad kvällar måndag-torsdag samt heldag lördag-söndag. Under dagtid vardagar används den ibland av pensionärsföreningarna samt för en standardbokning för lunch-zumba. I bilaga 1 Måsen beläggning framkommer beläggningsgraderna av lokalen idag. Sammanfattningsvis kan konstateras att lokalen har en beläggningsgrad på 91 % helgtid, 29 % vardagar och 63 % vardagkvällar. Pelikanen Pelikanen är en scenlokal med plats för 260 personer i bio sittning, lokaliserad en trappa upp i Kulturhuset. Invid lokalen finns ett café där fika och biljettförsäljning kan tillhandahållas. Lokalen hyrs idag inte ut till externa kunder utan används uteslutande av kommunens föreningar, med undantag för viss annan kommunal verksamhet såsom Vega och skolverksamhet. Föreningar som hyr lokalen bedriver såväl musik- som teaterverksamhet. Lokalens nyttjandegrad varierar mycket över året. Framförallt används lokalen för större föreställningar och repetitioner inför dessa. Beläggningsgraden i Pelikanen eller scenlokalen presenteras i bilaga 2 Pelikanen beläggning. Sammanfattningsvis kan konstateras att lokalen har en beläggningsgrad på 54-64% helgtid, 12-28% på vardagar och 24-50% på vardagkvällar Framtida behov av kulturlokaler Utifrån nulägesanalysen i nyttjandet av scen- och danslokalerna i Kulturhuset är det möjligt att reflektera kring framtida behov av kulturlokaler i ett växande Väsby där dessa funktioner centraliseras till Messingenområdet. Lokal för dans och större föreningsmöten Den nuvarande danslokalen Måsen nyttjas av dansföreningar och för större föreningsmöten och fester. Lokalen är idag nyttjad mycket flitigt kvällstid och helgtid, medan den är tom större delen av dagtiden. Då nyttjandegraden är så pass hög under kvällstid är det viktigt att den befintliga lokalen ersätts i ett nytt kulturhus eller i det befintliga Messingenhuset. Behovet av danslokal och konferenslokal bedöms som likvärdigt eller sannolikt ökat i framtiden. Kraven på ny danslokal är framförallt ett bra trägolv, en bra ljudanläggning, en möjlighet till mörkläggning, närhet till omklädningsrum, parkeringsmöjligheter och möjlighet att fylla på vattenflaskor. Önskemål som lyfts av föreningarna är också en möjlighet att servera eget fika samt en mysig känsla. Kraven på en ny konferenslokal är framförallt möjlighet till bordssittning för upp till 170 personer, en bra ljudanläggning, hörselslingor, bra belysning, möjligheter till att hålla föreläsningar med Powerpoint, tillgång till en mindre scen för olika framträdanden, parkeringsmöjligheter, möjlighet till mörkläggning samt goda kollektivtrafikförbindelser. Önskemål som lyfts av föreningarna är också möjlighet att servera eget fika. Behoven av danslokal bedöms som mycket stora kvällstid och helgtid. Troligtvis kommer nyttjandegraden av dagens danslokal på 63 % att öka under kvällstid. Dessutom är beläggningsgraden mycket hög, över 90 %, under helger då ett antal aktiviteter och fester arrangeras där. En alternativ danslokal bedöms därför som mycket efterfrågad. De framtida behoven av konferenslokal för pensionärsföreningar under eftermiddagar bedöms som likvärdiga idag. Eventuellt kommer fler föreningar att önska konferensmöjligheter under eftermiddagstid, varför det är viktigt att hitta en lämplig lokal också för konferenser stora nog att hantera större medlemsmöten för kommunens föreningar. I Messingenhuset finns idag en lokal tillräckligt stor för att inhysa såväl behoven av dans som konferens och som har en mycket låg beläggningsgrad under eftermiddagar, kvällar och helger. Den lokalen fungerar idag som matsal och ligger i Messingens entréplan. Med anpassningar av golvytan i matsalen skulle denna lokal täcka behovet av danslokal för dansföreningarna. 7

31 Omklädningsrum finns i källaren. Dock uttrycker dans- och pensionärsföreningarna att den lokalen i dagsläget saknar bl.a. mysighetsfaktor och ett tillräckligt mjukt dansgolv. Alternativa lokaliseringar för dansföreställningar är golvytan i det nya scenrummet som skulle kunna fungera som dansgolv om sittplatserna utförs som teleskopläktare. Det finns även en dansstudio i källaren som har låg beläggningsgrad. Den upplevs av flera dansföreningar som för liten, dock skulle det kanske gå att utnyttja intilliggande lokal även för dansändamål och på så sätt skapa en nästan dubbelt så stor yta då behovet uppstår. Matsalen i Messingen används redan idag som möteslokal. Multihallen i entréplanet har vid flera tillfällen använts som konferensyta för stora samlingar. På plan 2 i Messingen finns flera mötes rum i olika storlekar. När det nya scenrummet är klart kan även denna bokas för större konferenser med både biosittning, bordssittning eller en kombination av olika sittningar. I kommunen i övrigt finns tillgång till mycket stora konferenssalar om behovet skulle uppstå, bland annat på Scandic Infra City. Lokal för Vega En alternativ lokalisering av Vega ingår inte i uppdraget för denna programhandling. Vega skulle kunna inrättas i lokaler i Messingen. Det finns tillgång till både dansstudio och musikproduktion i Messingens befintliga lokaler varför det är svårmotiverat att skapa ytterligare denna typ av lokaler på annat ställe. Dock har ungdomarna inom Vega-verksamheten uttryckt i dialog med tjänsteman och politiker i kultur- och fritidsnämnden att de inte vill vara i lokaler i Messingen. En utredning av alternativa lokaler för Vega pågår i separat process. Scen för musik och teater Idag används scenen i nuvarande kulturhuset mestadels av föreningar med musik- och teaterverksamhet samt av Vega. Beläggningsgraden är idag ca 24-50% kvällstid och 54-64% på helgerna beroende på hur Vegas bokningar behandlas. Därför är det troligt att beläggningsgraden för det egna föreningslivet i en scen kommer att öka; framförallt kvällstid och på helgerna. I dialog med den stora referensgruppen i november 2012 diskuterades vilket antal sittplatser som skulle vara önskvärt i en scen. Antalet platser bör inte vara för stort, då lokalen kan upplevas som ödslig om den är långt ifrån fullsatt. Dessutom är det inte ekonomiskt försvarbart att bygga för stor yta för publiken om det behovet inte finns. Antalet platser bör dock heller inte vara för litet, då de flesta föreställningar har behov av biljettintäkter för att delfinansiera sin verksamhet, eller har ett förhållandevis stort antal besökare vid sina föreställningar. Referensgruppen landade i diskussionen på ett önskvärt sittplatsantal kring 350 st. De kommuner som bygger nya scener och som ligger på en befolkning kring personer brukar bygga för ca 400 åskådare. Riksteatern har en modell bestående av fyra olika scener med olika kvalitet. Den minsta scen som Riksteatern bedömer som spelbar för sina föreställningar är den blåa scenen. Det vore därför önskvärt att den scen som byggs är en blå scen, med alla tillhörande mått, biytor och lokalkrav. Detta för att säkerställa att scenen håller god kvalitet och att möjliggöra för externa aktörer att förhyra scenen. Musikaliska har likaledes ett antal kriterier kring god lokalkvalitet för musikverksamheter, vilka bör ligga till grund för utformningen av en ny scenlokal. I de medborgardialoger som genomfördes under 2011 framkom det ett antal önskemål om verksamheter och aktiviteter som kan lokaliseras till en scenyta. Exempel är: Konserter Teaterframträdanden Operasändningar Stand-up komedi Olika typer av musikframträdanden Poetry Slam Fester En scenfunktion skulle således kunna användas av flera typer av verksamheter än vad nuvarande scen används till. Den typen av extern förhyrning skulle kunna innebära ökad beläggningsgrad och ökade möjligheter till aktiviteter för kommuninvånarna, även om det skulle innebära mindre tillgängliga tider för kommunens föreningsliv. Framförallt är det vardagkvällar som det idag finns lediga tider i nuvarande scen, och som teoretiskt skulle kunna vara tillgänglig för externa bokningar. Det bedöms inte som troligt att det under de närmaste tio åren finns ekonomi nog för två stora scener för det lokala föreningslivet och extern förhyrning. Det är dock rimligt att efterfrågan på scenytor ökar i framtiden, varför också alternativa scenytor kan behövas. En mindre scen med 64 fasta sittplatser och möjlighet att ställa in extra stolar finns redan idag i Messingenhuset och skulle kunna verka som ett komplement till den större scenen. Den skulle kunna nyttjas för barnteater, mindre framträdanden, konferenser/möten och liknande. Om ett nytt kulturhus tydligt kopplas samman med Messingen skulle de två scenerna kunna komplettera varandra på ett bra sätt. Det finns även möjlighet att bygga upp en mindre scen i foajén i Messingen vilket redan idag används av musikskolans verksamheter för mindre konserter och uppträdanden. 8

32 4.4 Tillgänglighet Ett kulturhus ska vara ett föredöme i att uppfylla gällande lagar, regler och riktlinjer vad gäller tillgänglighet i rent fysisk mening, men det är också viktigt att det är tillgängligt i en vidare bemärkelse. Ett kulturhus skall upplevas som inbjudande, tillåtande och enkelt att använda, en plats för alla. Läget och tillgängligheten till det nya kulturhuset i Upplands Väsby kan inte bli bättre om det placeras strax intill busstorg och pendeltågsstation. Många Väsbybor kommer dagligen att passera platsen och det finns en god möjlighet att kulturhuset och kulturen i Upplands Väsby får en ny och självklar mötesplats och arena. Läget gör det möjligt att kommunicera aktiviteter genom eller på själva byggnaden. Givetvis är det dock också mycket viktigt att vara närvarande och tillgänglig på internet. Erfarenheter från olika scener visar att olika målgrupper bokar biljetter och lokaler och informerar sig på olika sätt. Det bör finnas möjlighet att på plats köpa biljetter eller hämta ut biljetter som är beställda på telefon eller internet. Det bör också finnas någon som på plats kan informera om kommande aktiviteter och fungerar som ett slags Box Office. Att föreställningar går att boka på t.ex. Ticnet eller liknande marknadsplats är något som också skulle öka tillgängligheten avsevärt. Även boende utanför Väsby ska känna till kulturhuset och för dem är det viktigt med närvaron på internet men även att kulturhuset annonseras redan vid pendeltågsstationen. Det vore önskvärt med en tydlig och från övriga Messingenhuset separat entré för att ge kulturhuset en egen karaktär och dignitet. Det nya kulturhuset är tänkt att främst användas i ett plan varför tillgängligheten för funktionshindrade och äldre bedöms som god. Sittplatser för rullstolsburna går enkelt att ordna längst fram på golvet i salongen. För personer med nedsatt hörsel måste det finnas någon form av hörselslinga. Många äldre upplever det som svårt att sitta på för hårda stolar under en längre föreställning varför stolar i teleskopläktaren bör vara stoppade. Om läktaren används i barnföreställningar är det viktigt att det finns kuddar att sitta på. För att välkomna riktigt små barn och deras föräldrar är det viktigt att toaletter inreds med skötbord. Det är också viktigt med ett vilrum för publiken i anslutning till foajén. 4.5 Generalitet/flexibilitet Den nya scenen skall vara mycket flexibel i sin användning och målet är att den ska vara full av liv och rörelse under en stor del av dygnet. En utgångspunkt för programarbetet har varit att kulturhusets scen ska klara av flera olika typer aktiviteter samma dag. En konferens ska kunna äga rum under dagen samtidigt som t.ex. Riksteatern förbereder kvällens gästspel och det måste givetvis fungera ihop med den mer dagliga verksamheten. En sådan flexibilitet ställer höga krav på husets funktionalitet, givetvis vad gäller de publika ytorna, men framförallt på alla ytor bakom scenen som en besökare av kulturhuset aldrig kommer i kontakt med. Generellt gäller att ju större flexibilitet en byggnad eftersträvar desto större blir behovet av förråd, förvaring och omställningsytor. Det är också viktigt att kulturhuset går att hyra även när Messingen är stängt för ytterligare öka användbarheten. Blackbox För att ge scen och salong ett så mångsidigt användande som möjligt föreslås en variant på en blackbox-lösning för scen och salong. Det innebär att antalet sittplatser, med hjälp av en teleskopläktare, kan justeras så att salongen aldrig känns för stor. Det går då även att helt och hållet fälla in läktaren så att hela golvytan i salongen och på scenen kan användas för t.ex. dans eller en konferens. Ett stolförråd möjliggör flexibel sittning vid indragen läktare och ett oändligt antal sätt att ge föreställningar på. Se även bilaga 3 Sektion teater och bilaga 4 Sektion Blackbox som illustrerar en tänkt scen och salong vid olika typer av föreställningar. Det finns även en bilaga 15 som visar en variant på teleskopläktare och de krav som programmet ställer på denna funktion. Akustik och scenteknik Teater och musikkonserter har helt olika krav på akustiken. Därför måste scen och salong utformas på ett sådant sätt att det är enkelt att förändra rummets akustiska egenskaper, vilket är fullt möjligt med dagens teknik. Det viktigaste är att ge scen och salong tillräckligt med höjd och volym för att skapa en klangvolym åt musiken. Det är sedan möjligt att dämpa ljudet så att det även passar för teater. Ingen fastscen är föreslagen men det måste vara möjligt att bygga upp en tillfällig scen när så behövs t.ex. vid konserter. Scentekniskt föreslås att scen och salong utrustas enligt Riksteaterns krav på en blå scen och att det förses med filmduk och möjlighet till livesändning av t.ex. opera och LAN-partys. Se bilaga 14 Teknisk specifikation scen och salong. 9