235 Motion: Investera billigt, Emittera egna kommunobligationer

Transkript

1 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida (1) KOMMUNSTYRELSEN Dnr KSF 2015/ Motion: Investera billigt, Emittera egna kommunobligationer Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Motionen avslås. Ärendebeskrivning Vänsterpartiet har inlämnat en motion om att kommunen ska utge egna obligationer mm. Ekonomichefen har i yttrande belyst frågorna i sitt ställningstagande och föreslår att kommunstyrelsen avslår motionen. Beslutsordning Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut från kommunstyrelsens arbetsutskott. Ordföranden ställer proposition på förslaget och finner att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Beslutsunderlag 1. Protokollsutdrag kommunstyrelsens arbetsutskott Remissvar från ekonomichefen, Protokollsutdrag från kommunfullmäktige Motion Investera billigt: Emittera egna kommunobligationer, Vänsterpartiet, Justerande Utdragsbestyrkande

2 REMISS Datum Diarienummer Sida KSF 2015/350 1 (3) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Ekonomikontoret Kommunstyrelsen Motion: Investera billigt: Emittera egna kommunobligationer Bakgrund Vänsterpartiet har inlämnat en motion om att kommunen ska utge egna obligationer mm. Ställningstagande Med anledning av inkommen motion vill ekonomikontoret belysa frågorna utifrån följande. Internräntekostnaden för VA-utbyggnaden under 2014 uppgick till kronor med en internräntesats om 3,5 %. I nuläget bedöms något upplåningsbehov för kommunen inte vara aktuellt. Kommunen har idag ett lån om 40 mkr och detta är upplånat via finansmarknaden till 2,32 % ränta och förfaller till sommaren Om kommunen förändrar sin finansieringspolicy enligt motionären så innebär det att kommunen måste starta en internbank och kommunen måste anställa en person med expertis inom finansområdet alternativt köpa in expertkunskapen från en konsult. Dessutom är avdragsrätten för kommunala bolag idag begränsad för räntekostnader från en internbank. Idag har Höörs Fastighets AB, HFAB, ca 80 % av sin låneskuld uppgående till 748,4 mkr till 0 % ränta eller lägre och de hanterar själva sin finansiering med hjälp av experter. Idag är det endast swapen som generarar räntekostnader och att gå ur den kostar mycket pengar. Det skulle kosta bolaget i storleksordningen 60 till 70 mkr att gå ur befintliga avtal på kort sikt. Om kommunen skulle starta ett eget program så måste volymen uppgå till åtminstone 1 miljard kronor för att vara försvarbar. Kostnaden för att driva runt ett program är idag cirka 20 till 30 bp om man räknar med och inkluderar emissionsgarantier och rating. Sedan kommer på detta även de administrativa kostnaderna som uppstår runt programmet. Det behövs också expertis på området, d.v.s. det krävs en viss kunskap att skötta program, det kräver resurser och tid att kunna ägna sig åt detta och en viss närvaro i marknaden. Idag finns det inte tid och de resurser som krävs för att ta hand om programmet. Då måste vi anställa eller outsourca detta på en extern konsult/rådgivare som hjälper oss att dels att Höörs kommun: Box Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: Fax: kommun@hoor.se

3 REMISS Datum Diarienummer Sida KSF 2015/350 2 (3) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Ekonomikontoret sätta upp programmet, dels bistå med rådgivningen/expertisen och kunskapen från marknaden. Det behövs även ett tillstånd från Finansinspektionen. Om vi gör detta i dag så kan kommunen emittera obligationer och låna ut till HFAB med nollränta, men detta läge har HFAB redan idag. Något upplåningsbehov för koncernen motsvarande 1 miljard kronor föreligger åtminstone inte i dagsläget. Kommunen är också medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening där vi erhåller överskottsutdelning knutet till hur mycket koncernen lånar. Hyreskostnaden är inte kopplat till låneskulden och ränteläget, så någon positiv effekt på hyresnivån är inte möjlig att uppnå via egen emitterade obligationer. Detta gäller även för nybyggnation av bostäder. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, skriver på sin hemsida att SKL:s internränta är ett förslag för att underlätta och är ingen bindande rekommendation. Den mest riktiga internräntan för en kommun är egentligen den egna kommunens upplåningskostnader. SKL presenterar årligen en intern räntesats för kommunernas beräkning av kapitalkostnader. Som ett underlag till beräkningar av kommande års budgetunderlag fastställs en räntesats i början av varje kalenderår, avseende nästkommande år. Internräntan enligt den nominella metoden syftar till att visa den genomsnittliga finansieringskostnaden för aktiverade investeringar under hela deras ekonomiska livslängd. Den räntesats som rekommenderas ska främst användas vid kapitalkostnadsberäkningar för aktiverade investeringar. Det kan vid andra kalkyleringstillfällen vara helt riktigt att göra andra bedömningar om räntesatser, såsom vid lokala avtalsförfaranden, prissättningar eller dylikt, där internräntan helt enkelt inte speglar rådande förhållande. Om en kommun inte har några lån så kan internräntan även återspegla alternativavkastningen på bundet kapital, d.v.s. vad kunde kommunen erhålla på lång sikt i avkastning på detta bundna kapital. Om investeringar ska tidigareläggas så måste kommunfullmäktige besluta om detta innan investeringen kan verkställas. Om kommunen tidigarelägger investeringar så måste investeringarna aktiveras och därmed belastar de resultatet som kapitalkostnader på ej planerad period och då uppstår teoretiskt en möjlighet att ett positivt resultat ej kan uppnås och därmed måste kommunen spara inom verksamheterna då kapitalkostnaderna äter upp utrymme för direkt verksamhet alternativt justering av skattesatsen för att bibehålla utrymme och kvaliteten. Det är inte tillrådligt att låna upp mer pengar än behovet är för att placera dessa pengar på finansmarknaden i väntan på betalning för kommunens egna investeringar i framtiden. Aktiemarknaden och ränte- och obligationsmarknaden får anses som för osäkert på kort sikt för kommunens skattepengar eller upplånade medel. Förslag till beslut:

4 REMISS Datum Diarienummer Sida KSF 2015/350 3 (3) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Ekonomikontoret att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen Lars-Johan Rosvall Ekonomichef

5

6