Samverkan för en bättre miljö -

Transkript

1 Samverkan för en bättre miljö - Utvärdering av Halmstads kommuns Klimatinvesteringsprogram (KLIMP) ÅTGÄRD INFO 1. KLIMATSMARTA RESOR GENOM INSATSER AV KOMMUNENS MOBILITETSKONTOR Halmstad den 30 juli 2011 Ove Svensson Roger Orwén

2 ÅTGÄRD INFO 1. KLIMATSMARTA RESOR GENOM INSATSER AV KOMMUNENS MOBILITETSKONTOR Bilden är från Halmstads kommuns hemsida. Konsument Halmstad på Österskans i centrala Halmstad har utökats med ett mobilitetskontor. Mobilitetskontoret ska stimulera Halmstadbor till klimatsmarta resval. Ambitionen är att fler ska se orsakerna bakom klimatförändringarna och göra fler miljövänliga resval för att härigenom bidra till ett ekologiskt hållbart resande med minskade utsläpp av koldioxid. Trafiken står för ungefär en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp enligt Mobilitetskontorets hemsida. Nära hälften av bilresorna är högst fem kilometer långa. De korta resorna är sämst för miljön - en bil har gånger högre utsläpp per kilometer de första tre kilometrarna. Samtidigt är de korta resorna enklast att ersätta med cykel eller gång. Mobilitetskontoret sprider kunskap till kommuninvånarna och verkar för ökad samverkan med näringsliv och föreningar. Det ska ske genom utveckling av nya nätverk. Utvärderingen av aktiviteterna inom denna åtgärd har skett med SUMO som är Vägverkets system för utvärdering. Redovisningen av data i denna rapport sker dock utifrån LFA-modellen. Målsättning Åtgärdens mål är att fler Halmstadbor upptäcker det positiva i att cykla, gå, åka kollektivt, använda miljöfordon, nyttja bilpool eller samåka. Det antas leda ett minskat enskilt bilåkande och resultera i minskade utsläpp av koldioxid. Åtgärden kom efter rekrytering av personal igång under våren För att uppnå åtgärdens mål genomfördes en rad aktiviteter under åren De följde en struktur som i stort sett återkom varje år med: Trafikantvecka Hälsotrampare Testresenär Utställningar Informationskampanjer Vår- och höstbiennaler 2

3 Måluppfyllelse När det gäller åtgärdens kampanjer och allmänna informationsinsatser begränsas utvärderingen till kvantitativa mått och resonemang om täckningsgrad (hur många av en population som nås av informationen). Denna typ av kvantitativa mål benämns i åtgärden som genomförande mål. När det gäller mer riktade aktiviteter som Hälsotrampare och Testresenär medger dokumentationen en fördjupad analys av effekter på gruppnivå av hälsovinster och miljövinster. Figur 9. Analys av åtgärden mobilitetskontoret och klimatsmarta resor Övergripande mål Genom att bedöma alla åtgärdernas måluppfyllelse kan hela programmet värderas. Mål Målet med åtgärden är att minska utsläppen av koldioxid från trafiken, ökade kunskaper och ändrat resbeteenden med ökning av t.ex. kollektivt resande och cykling Resultat Resultatet av informationskampanjer som Trafikantveckan redovisas i täckningsgrad (vilka som nås av denna) medan resultatet för testresenärer och hälsotrampare kan anges i miljöeffekter. KUMULATIV FÖRÄNDRING Effekter Effekter är det som respektive aktivitet antas leda till. Exempelvis antas satsningen på testresenärer innebära att bilpendlare övergår till användning av buss. Aktiviteter inom åtgärden Inom åtgärden genomförs ett flertal informations- och kommunikationsaktiviteter BASLINJE - TILLSTÅND FÖRE ÅTGÄRDENS START Aktiviteter, effekter och resultat inom åtgärden Efter inledande planeringsarbete och rekrytering av personal kommer aktiviteterna igång under våren Det föreligger ett nära samarbete med projektledaren och samordnaren för Klimp som dessutom är ansvarig för åtgärden om Information och folkbildning. Tabell 10: Sammanställning över aktiviteter inom åtgärden för Aktivitet Effekter Resultat Hälsotrampare (grupp 2008) rekryteras som är villiga att under tiden 28 april 31 oktober 2008 cykla till arbetet. 19 personer anmäler sig och 18 fullföljer hela perioden. Ett avhopp pga behovet att ha bil i tjänsten. Sammanlagt cyklade grupp 2008 hela mil vilket innebar en reducering av utsläppen av koldioxid med ca kg. Bemannad posterutställning 40 besökare noteras. Kunskap om miljösmart 2

4 under Komvux miljövecka den 17 mars Samtal med besökare, energismarttest, utdelning av cykelkartor mm. Vårbiennal Poetry Bike den 3 maj SM i Poetry Slam i samarbete med cykelfrämjandet. Cykeltur med poesitema. Föredrag. Tält med cykelservice. Bemannad posterutställning under Andersbergsfestivalen den maj Samtal med besökare, energismarttest, utdelning av cykelkartor mm. Information på Stadens dag den 23 augusti 2008 om naturområden som var lämpliga att nå med cykel eller buss. Medverkan 4 14 september 2008 i Sopoperan och miljömässan med övriga Klimp-åtgärder. Medverkan 19 november 2008 på Friskvårdsdag för kommunanställda 200 besökare varav 150 besökte oss i tältet, 50 lyssnade på föredrag och 12 deltog i cykeltur resande och Mobilitetskontoret. Kunskap om cykel som miljösmart resande och om Mobilitetskontoret. - Kunskap om miljösmart resande och Mobilitetskontoret. 100 besökare Kunskap om cykel som lämpligt transportmedel för att få naturupplevelser. 500 besökare av en bemannad monter som redovisar utsläppen från olika transportslag. Kunskaper om utsläppen från olika transportslag. 100 besökare Kunskap om sambandet cykling och hälsa, och om Hälsotramparna. Hälsotrampare (grupp 2009) rekryteras i samarbete med Länssjukhuset i Halmstad bland personer som var villiga att under tiden 1 april 31 oktober 2009 cykla till arbetet. Uppföljning 2009 av Hälsotrampare grupp personer anmäler sig och flertalet fullföljer hela perioden. Flertalet fortsätter, en har sålt familjens andra bil. Sammanlagt cyklade grupp 2009 hela mil vilket innebar en reducering av utsläppen av koldioxid med ca 5 ton. - Obemannade utställningar om Hälsotramparna används under Kretsloppet och under Trafikantveckan på biblioteket. Testresenär rekrytering av bilpendlare som ville pröva att åka kollektivt, genomförs bilpendlare totalt (13 i Mobilitetskontorets regi) valde att Sammanlagt ersattes mil i bil med buss, vilket motsvarar en minskning av 3

5 i samverkan med Vägverket, Hallandstrafiken, Länssjukhuset och delar av Landstingets förvaltning. Europeiska Trafikantveckan september 2009 Vårbiennal år 2010 med Kretslopp. Samarbete med 13 myndigheter och organisationer med miljöprofil. Loppet gick i stadens utkant med sju stationer längs vägen. Energismart kampanjen mars 2010, med simulator för sparsam körstil med bil. Transportseminarium på Världsmiljödagen 3 juni 2010 i regi av Miljöforum Halland. Marinfestivalen i juli 2010 Informationstält tillsammans med åtgärden Information och folkbildning inom Klimp. Cykelkartor, övrigt material och frågetävling. Trafikantveckan september Höstbiennal 2010 under november Energismartkampanjen 2011 den mars, Halmstads teater. Bemannade poster samt möjlighet att testa hur resvalet påverkar restiden, ekonomin, hälsan och miljön. Möjlighet att testa vad som påverkar den åka buss under året. 400 besökande som tog del av aktiviteterna. 53 deltagare besvarade tipstävlingen i samband med cykelrundan. koldioxidutsläppen med ca 3,7 ton. Genomslag i media. Med rubriken Snygg, smart och rik redovisas fördelar med att låta bilen stå. Kunskap om cykel som lämpligt transportmedel för att få naturupplevelser besökare Kunskap om sparsam körstil i trafiken. 30 personer på seminariet 900 personer deltog i frågetävlingen som hade miljötema besökande som tog del av aktiviteterna. Seminarier kring trafikplanering och hur vi kan medverka till att rädda världen fick ca deltagare var. 53 personer erhöll resekort för att åka med buss eller tåg till arbetet under november. Sammanlagt besökte 200 personer montern. Kunskap om resor för transporter och till arbetsplatsen. Kunskap om miljön och hur vi påverkar denna. Fördjupade kunskaper hos de 900 som medverkar i frågetävlingen. Genomslag i media. Med rubriken Res smartare, må bättre redovisas fördelar med att låta bilen stå. Kunskaper hos 200 besökare om hur vi påverkar miljön genom våra personliga val och genom våra vardagliga resor. 4

6 enskildes ekologiska fotavtryck. Vårbiennal 12 april 17 maj 2011 med cykelskola för invandrarkvinnor om tio tillfällen. Energismartkampanjen 23 mars Föreläsning i samarbete med Europa Direkt Halland om Tillväxtens dilemma. Föreläsning för elever åk 7 den 4 och 5 april Medverkan 4 14 september 2008 i Sopoperan och miljömässan med övriga Klimp-åtgärder. 11 kvinnor som läser Svenska för invandrare (SFI) lär sig cykla. Kvinnor utan tidigare erfarenhet av att cykla lär sig detta. 20 besökare. Kunskap om energifrågor elever Kunskap om energismarta val i vardagen. Hälsotramparna Hälsotramparna var under åren 2008 och 2009 en av åtgärdens större satsningar. Under 2010 och 2011 prioriterades andra aktiviteter. Aktiviteten Hälsotramparna har haft miljöeffekter både under den period som aktiviteten pågick och på sikt efter denna. Åtgärdsägaren 1 har dokumenterat en förbättrad kondition och ett ökat välmående hos deltagarna. För några deltagare var de förändrade resmönstren varaktiga. I vilken omfattning de inspirerat andra till efterföljd verkar dock mera oklart års grupp av Hälsotrampare hade 18 deltagare medan den andra gruppen hade 28 deltagare. Den andra gruppen genomfördes i samverkan med Länssjukhuset i Halmstad. Det innebar att den andra gruppen var större än den första. Den andra gruppen delades upp vid träffar om till exempel miljö, säkerhet och hälsa samt hälsoundersökningen. Hälsotramparna lyckades med att nå allmänheten via media, där bland annat Hallandsposten skrev flera artiklar. Bemannade posters och utställningar En annan omfattande aktivitet utgjordes av bemannade posters och utställningar. Aktiviteten rymmer inom sig en rad aktiviteter. Poetry bike i maj 2008 I maj samma dag som SM-finalen i Poetry slam vid Halmstads teater - arrangerade Mobilitetskontoret Poetry bike i samarbete med cykelfrämjandet. Det erbjöds cykeltur och Emil Jensen - poet, allartist och miljöengagerad - kåserade om sin cykelturné genom Sverige. Mobilitetskontoret informerade och i tält erbjöds cykelservice av kommunala Haldahuset 2. 1 Under hösten 2010 är det vikarierande åtgärdsledare. 2 På halmstad.se berättas att Haldahuset är en kommunal verksamhet och träverkstad som utför arbeten åt kommunala verksamheter som förskolor, fritidsgårdar, bibliotek, mm. Både nytillverkning/renovering och samarbetar med egen slip/lack-verkstad, dekormålning och tapetserarverkstad. De arbetar bl a med möbler, inredningar och leksaker. 5

7 Mobilitetskontorets tält hade cirka 150 besökare där runt 50 lyssnade på föredraget med Emil Jensen och tolv personer lockades av cykelturen. Andersbergsfestivalen i maj 2008 Mobilitetskontoret och övriga verksamheter på Konsument Halmstad deltog tillsammans med Klimp-samordnaren på Andersbergsfestivalen i maj Det visades en skärmutställning med roll-ups och ett klimattest för att bedöma klimatsmartness i vardagen. Oklart hur många besökare. Kretsloppet i maj 2009 och 2010 Kretsloppet - en cykelrunda med miljötema i maj 2009 och genomfördes tillsammans med ett flertal föreningar och andra förvaltningar i samband med Andersbergsfestivalen. Kretsloppet 2009 samordnades av Mobilitetskontoret som även visade upp olika typer av informationsmaterial, exempelvis om utsläpp från resor med olika transportmedel, cykelkartor och allmän information om Klimp-programmet. Loppet 2009 lockade 80 deltagare. Kretsloppet 2010 arrangerades tillsammans med bland andra Cykelfrämjandet, Teknik- och fritidsförvaltningen i Halmstads kommun, scoutförbund, Svenska turistföreningen, HEM AB och världsbutiken REKO. Alla hade en station med tipsfråga. I likhet med 2009 cyklade deltagarna runt stadsbondgården till Snöstorps kyrka och tillbaka. Loppet och tipstävlingen lockade 53 personer. Stadens dag i augusti 2008 På stadens dag den 23 aug 2008 informerade mobilitetskontoret med hjälp av roll-ups inne i rådhuset, tillsammans med många andra kommunala verksamheter. Cirka 100 deltagande, bland dem politiker och besökare intresserade av stadsplanering och arkitektur. Komvux i april 2009 På Komvux miljövecka i april 2009 informerade projektledaren och samordnaren inom Klimp tillsammans med Konsument Halmstads energirådgivare, för totalt cirka 40 pers. Sopoperan i september 2009 På sopoperan den 4-14 september 2009 deltog mobilitetskontoret i den gemensamma utställningen för Klimp-programmet. Sopoperan var en satsning av det kommunala bolaget HEM för att engagera och informera via seminarier, utställning och operan Sopoperan om hur vi kan minska skadliga utsläpp. Det uppskattades till cirka 500 besökare i montern och åtgärdsägaren noterade att det hölls många bra och längre samtal. Marinfestivalen 2010 Mobilitetskontoret deltog på Marinfestivalen sista helgen i juli 2010 och delade tält med åtgärden Information och folkbildning inom Klimp och tog fram en gemensam folder, där mobilitetskontoret ansvarade för avsnitt om cykel. Det delades bland annat ut cykelkartor och flygbilder över Halmstad för att visa på de korta cykelavstånden. Totalt deltog nära 1000 personer i frågetävling. Trafikantveckan I september 2009 och 2010 arrangerade mobilitetskontoret aktiviteter i samband med Europeiska trafikantveckan, en internationell kampanj om stads- och trafikmiljö för inspiration och tips om alternativ till bilresor. 6

8 Mobilitetskontoret samordnade trafikantveckan både 2009 och 2010, med olika arrangemang under en vecka med flera aktörer involverade. Insatsen var omfattande och tog stor del av åtgärdsägarens arbetstid. Planeringsarbetet påbörjades i mars både 2009 och 2010 och därefter beräknas 40 % av åtgärdsägarens arbetstid ha lagts på förberedelser av trafikantveckan. Snygg, smart och rik - var trafikantveckans rubrik Med budskapet att du blir snygg, smart och rik av att gå, cykla eller åka kollektivt. Några exempel på innehåll: Föredrag om mat och transporter av meteorologen Per Holmgren. Lockade cirka 150 personer. Konsument Halmstad informerade tillsammans med Transportstyrelsen och Halmstads bilpool om minskade bilkostnader och miljöpåverkan. Det kom tolv personer. Inspirationsdag med många aktiviteter. Köpmansgatan stängdes av för biltrafik för att visa upp idéer om en kommande gågata. Där fanns bland annat informationstält av Teknik- och fritidsförvaltningen, ansiktsmålning av Halmstads City, BVC vid Hertig Knut ställde ut bilbarnstolar och barnens Mjällby hade kreativ verkstad med olika transporttema. På stora torg ställde cykelhandlare från Växjö ut roliga cyklar och elever från Sturegymnasiet visade upp pimpade hojar, vilket Hallandsposten uppmärksammade. Haldahuset inredde tre små tittlådor, där den snygge, smarte och rike var gestaltad. Även en utställning om hälsotramparna och en chokladtävling om mer cyklande ger mer möjligheter att äta mer. Under lördagen uppskattar projektledaren antal besökare till 250 personer. Föredrag om hur du kan påverka din stad och trafikmiljö, med kommunstyrelsens ordförande Carl-Fredrik Graf (M), stadsarkitekt Matthis Bjellvi och trafikplanerare Sabina Andersson. Drygt 20 personer deltog. Under trafikantveckan 2010 påvisades ett flertal alternativ till bilen och informerades om miljöproblem. Några exempel nedan: Johan Tell föreläste om sin bok 100 sätt att rädda världen. På eftermiddagen för kommunanställda och på kvällen för allmänheten. Även information om testresenärer och kommunens reseriktlinjer. Totalt cirka 25 besökare. Program på Köpmansgatan med blandade framträdanden och utställningar. Till exempel den lokala kulturskolan, Kattegattgymnasiets teaterelever om löjliga bilresor, en show med gatuartist, planerad guidad cykeltur fick ställa in på grund av regn och blåst. Konsument Halmstad och Miljö- o hälsoskyddsförvaltningen samsades om ett tält, där 20 personer tog vara på erbjudandet om ett hur reser du energismart test. Blandad information, som cykelkartor och roll-ups, visades. Andra aktörer som Cykelfrämjandet, Svenska Naturskyddsföreningen, Landstinget Halland och friluftsfrämjandet deltog också. Arriva visade upp en gasdriven buss. Teknik- och fritidsförvaltningen och stadskontoret pratade med cirka 70 personer och delade ut material till ytterligare omkring 50 personer, Landstinget hade ca 50 besök, 7

9 Arriva/Hallandstrafiken skapade cirka kontakter, Scouterna pratade med 50 personer, Halmstad City hade 20 barn som var med i teckningstävlingen, Komtek, HEM, SNF och Cykelfrämjandet hade uppskattningsvis 50 besökare tillsammans. Samråd hölls där medborgare kunde påverka stads- och trafikmiljö, främst om nya resecentret. Cirka 30 personer deltog. Hållbar konsument, arbetsplatser och testresenärer Hållbar konsument under 2009 Åtgärdsägaren har även arbetat för Konsument Halmstad under hela Projektet Hållbar konsument vänder sig till ett antal villahushåll i Halmstads kommun som vill minska sin miljöbelastning. Sex familjer får information om miljö och klimat, råd om hur förbrukning av hushållsel kan minska, tips på hur energikostnaden för värme och varmvatten kan minska samt information om hur smartare resvanor kan minska miljöbelastningen. Åtgärdsägaren har ansvarat för flera informationstillfällen om trafikfrågor. I energismartkampanjens slutfas sker det en samverkan mellan aktiviteten och konsument Halmstad på en utställning i mars Uppskattat antal monterbesökare var personer. Teknik och kompetenscentrum når ut till företagen Många företag var representerade vid föredrag på Teknik och kompetenscentrum (TEK). Målet om att minst tio arbetsplatser varje år får ett personligt besök och information av representanter från mobilitetskontoret har kanske inte uppnåtts genom arbetsplatsbesök, men det har funnits en uppsökande verksamhet som vänt sig till arbetsplatser och företrädare för arbetslivet. De kontakterna har omfattat fler än tio arbetsplatser per år. Kulturförvaltningen, Byggnadskontoret, skolan som utgör elevernas arbetsplats har besökts. Det har informerats på komvux, på kulturnämnden och en friskvårdskväll har genomförts för kommunanställda. Cirka 100 personer deltog denna kväll. Företag har besökts, främst har det varit träffar med miljöchefer samt hälso- och miljösamordnare. Testresenärsprojekt i oktober 2009 och november 2010 Ett s.k. testresenärsprojekt genomförs 2009 i samverkan med Länssjukhuset i Halmstad, Hallandstrafiken, Vägverket och Landstinget Halland - där totalt 46 personer deltar (varav 13 i kommunens regi). En testresenär utrustas med ett busskort för 30 dagar. Under perioden ska bussen ersätta 70 % av bilresorna till och från arbetet. Vid utdelning av busskort skrivs ett kontrakt där resenären åtar sig att åka buss till 70 %. Resenären förbinder sig också att svara på tre enkäter och fylla i en resedagbok för utvärdering och uppföljning. Syftet med testresenärerna är att få inbitna bilister att prova kollektivt resande. Kostnaden för busskorten (525 kr) delas av kommunen, Hallandstrafiken och Trafikverket, där kommunen står för sociala avgifter. Busskorten förmånsbeskattas, och 170 kr läggs på lönen för den kommunanställde. En praktikant på stadskontoret har varit till praktisk hjälp, och har huvudsakligen skött både planering och genomförande. I november 2010 genomförs testresenärsprojektet med i stort sett samma upplägg som Denna gång med drygt 130 testresenärer, varav 80 från landstinget och 50 från kommunen, där samma enkäter används och resultat jämförs. Det lockas inom kommunen med deltagande via nyhetsbrev, kommunens interna tidning insidan och mail till alla anställda. Totalt inkom inom kommunen 85 intresseanmälningar.. 8

10 Resultat från resedagbok och enkäter ger en uppfattning i vilken omfattning testresenärerna förändrar sina resevanor. Aktiviteterna har uppmärksammat besökare och deltagare på alternativa resesätt. Mobilitetskontoret har främst satsat på aktiviteterna hälsotramparna, trafikantveckan, kretsloppet och hållbar konsument, deltagit i arbete om kommande handlingsprogram för hållbara transporter och haft diverse interna möten på Konsument Halmstad. Uppfylls Naturvårdsverkets särskilda villkor Naturvårdsverket hade listat särskilda villkor för åtgärden som i stort sett verkar ha infriats. Villkor 1. Minst 300 personer ska varje år ha deltagit i aktiviteter under trafikantveckan deltog 500 personer 2009 deltog 400 personer 2010 deltog personer Det innebär att målet att minst 300 personer varje år ska ha deltagit i aktiviteter under trafikantveckan uppnåddes med råge såväl år 2008, 2009 som Trafikantveckan september år 2010 sammanföll med sista veckan före valet - många andra aktiviteter hölls runt om i kommunen. Det gjorde att den Europeiska trafikantveckan inte blev lika välbesökt som förväntat. Det totala antalet deltagare var tillfredsställande men både föreläsningar, seminarier och samrådet kring den kommunala stadsplanen avseende stadsmiljö och trafik erhöll bara ca deltagare vardera. Villkor % av kommunens invånare ska ha nåtts av information om trafikantveckan. Med hänvisning till bussreklam, artiklar i media, reportage, hemsidan, lokaltidningar, affischer, annonser och olika aktiviteter verkar det rimligt att anta att minst 25 % av kommuninvånarna nåtts av information om trafikantveckan. Villkor hälsotrampare ska ha deltagit i projektet. Sammantaget för 2008 och 2009 deltog 38 personer, vilket innebär att villkor 3 infrias helt. Hälsotramparna genomfördes i syfte att inspirera till korta pendelresor med cykel istället för bil och ville visa på vinster inom miljö, hälsa och ekonomi. Den första cykelperioden omfattade april till oktober Rekryteringen skedde via annonser i Hallandsposten, information på kommunens hemsida, affischering och utskick till arbetsplatser. De utvalda deltagarna, där cirka tre av fyra kom från kommunala förvaltningar och övriga från enskilda företag, hade minst tre km till arbetet enkel väg, reste i vanliga fall med bil och motionerade sparsamt. Alla utrustades med cykelhjälm, cykeldator, regnställ, reflexväst och cykelväskor. Deltagarna skriver på ett kontrakt att cykla till arbetet under perioden och att delta på två konditionstester (en gång före, en gång efter). De skriver träningsdagbok som rapporteras in varje månad och tillåter att testresultaten kan användas i kommunens utvärdering och i den fortsatta marknadsföringen. Hälsotramparen bjöds också in till fyra-fem träffar under perioden för peppning, erfarenhetsutbyte och inspirerande föredrag om till exempel kost och motion eller hållbart resande. Villkor 4. Minst hälften av hälsotramparna fortsätter med sina resvanor. Ett av målen med hälsotramparna är att minst 15 av dem som deltar i projektet varje år fortsätter att resa till och från jobbet på ett klimatsmart sätt. Trots bortfall i en enkät för

11 års Hälsotrampare så har det kunnat dokumenteras att minst 58 % av Hälsotramparna fortsatt använda cykel vid minst 80 % av sina arbetsresor. Villkor 5. Hälsotramparna ska ha inspirerat minst 1 % av kommunens befolkning till att följa i deras hjulspår. Ett annat mål är att deltagarna ska ha inspirerat andra i sin omgivning att förändra sitt resande. Med en befolkning på invånare motsvarar 1 % 910 personer. Genom en enkät till Hälsotramparna har det kunnat säkerställas att minst 40 personer av deras vänner och kollegor känt sig inspirerade. Det budskap som spreds genom informationssatsningen var odelat positivt och bidrog sannolikt till att inspirera andra. Hur många som nåddes av informationen och hur de upplevde denna har dock inte dokumenterats. På kommunens hemsida berättas att under 2008 ställde 18 Halmstadbor bilen och började cykla till jobbet istället. Mellan den 28 april och 31 oktober cyklade den första gruppen sammanlagt mil till och från arbetet. Tack vare det, minskades utsläppen av koldioxid med kg under cykelperioden. Andra positiva effekter av cyklandet, fortsätter hemsidan, var förbättrad kondition och minskade midjemått (1-10 cm). Dessutom upplevde många att de kände sig piggare och att cyklandet hjälpte dem att hantera sin stress. Flera i gruppen uppgav att de sparat bensinpengar. Villkor 6. Minst 800 personer ska ha tagit aktiv del i utställningarna. Ett villkor var att minst 800 personer skulle ha tagit aktiv del i utställningar. Uppskattningsvis har många fler, ungefär det dubbla, deltagit aktivt på utställningarna. Sammantaget beräknas cirka 1500 personer ha tagit aktiv del i utställningarna. En förklaring till detta är sannolikt de många interaktiva inslagen som medgav besökare att undersöka konsekvenserna av deras resvanor, pröva varsam körstil med bil eller undersöka hur stort deras ekologiska fotavtryck är och jämföra hur deras livsstil påverkar miljön. De fråge- och tipstävlingar som anordnades har säkert även de bidragit till att besökarna fördjupat sig i aktivitetens information. Villkor 7. Antalet startande i vårbiennalen ska öka med minst 20 % från första till andra biennalen. Vårbiennalen 2009 utgjordes av Kretsloppet, där en cykelrunda kombinerades med miljöinformation. Villkor för vårbiennalen var att öka med 20 procent från första till andra tillfället. Detta uppnåddes inte, deltagarantalet sjönk istället från runt 80 personer 2009 till drygt 50 deltagare Störst var uppslutningen år 2008 vid arrangemanget Poetry Bike som samlade drygt 200 personer. Villkor 8. Antalet deltagare i höstbiennalen ska öka med minst 50 % från första till andra biennalen. Ett mål var att antalet deltagare i en s.k. höstbiennal skulle öka med minst 50 % från första till andra biennalen. Resultatet uppvisar en ökning som överstiger målet mycket beroende på att det totala antalet deltagare år 2009 är begränsat till 13 personer, vilket ska jämföras med 40 personer år Villkor 9. Minst 10 arbetsplatser fått personligt besök och information av representanter från mobilitetskontoret varje år. Kulturförvaltningen, Byggnadskontoret, skolan som utgör elevernas arbetsplats har besökts. Det har informerats på komvux, på kulturnämnden och en friskvårdskväll har genomförts för kommunanställda. Cirka 100 personer deltog denna kväll. Företag har besökts, främst har det varit träffar med miljöchefer samt hälso- och miljösamordnare. 10

12 Måluppfyllelse några reflektioner Ett stort antal aktiviteter för förändrade resvanor har genomförts. Det går när det gäller testresenärer och hälsotrampare att följa enstaka deltagare och bedöma utfallet, men effekten av andra aktiviteter har inte säkerställts i samma omfattning. Det har inte heller funnits förutsättningar för detta. För bedömning av förändrade resemönster på kommunnivå, eller om det tillkommit fler bilpooler, om fler busskort sålts eller om antalet i cyklar ökar, skulle behövas en kommuntäckande resvaneundersökning. Det visade sig även svårt att avgöra i vilken omfattning andra låtit sig inspireras av hälsotrampare eller testresenärer. Tid och resurser är begränsade tillgångar. Det gäller att göra avvägningar, mellan å ena sidan riktade aktiviteter till en avgränsad grupp och som låter sig utvärderas, och å andra sidan aktiviteter som når ut till en bredare allmänhet men där utfallet är mera svårbedömt. Kanske skulle vi inte göra trafikantveckan eller kretsloppet, istället satsa mer på hälsotramparna och testresenärsprojekt, då kan vi på ett annat sätt nå ut och ändra beteende. Från bara information till mer beteendeförändring. Vi borde fundera mer på var vi ska lägga pengar och tid. (ur intervju med åtgärdsägare) Några insatser som kretsloppet och trafikantveckan har kunnat ändras utifrån gjorda erfarenheter eftersom de genomförts upprepade gånger. Svårt göra något åt projektets mål? Svårt veta vad som funkar eller inte funkar, måste göra erfarenheterna. Alla projekten har gjorts två gånger, vilket är bra. Får erfarenheter att kunna förändra dem och det finns färdigt material. (ur intervju med åtgärdsägare) Mobilitetskontoret har samlat på sig värdefulla erfarenheter om informationsinsatser inför kommande aktiviteter. En erfarenhet är att samverkan lönar sig och att det bidrar till mer uthålliga informationsinsatser. Samtidigt är det bra att visa upp sig, men det borde räcka när andra gör grovjobbet? Som marinfestivalen. Att rodda själv som i trafikantveckan är mycket tid och resurskrävande, tar mycket kraft mot vad man kan få ut, med mycket förarbete. Trafikantveckan är ett bra arrangemang/koncept som det kanske ändå skulle vara dumt att inte jobba med, däremot bör man fundera på utsträckningen på deltagandet/aktiviteterna (ur intervjuer med åtgärdsägare) Utomhusarrangemangen är extra svårbedömda eftersom de är förknippade med stora risker då de är beroende av väder och andra arrangemang aktuell dag. De ansvariga för åtgärden har grubblat en del på dessa frågor, men någon enkel lösning föreligger inte. Tabell 13 redovisar en sammanställning av miljöeffekterna av aktiviteterna Hälsotrampare och Testresenärer både de omedelbara effekterna under pågående aktivitetsperiod och effekter efteråt på längre sikt. De minskade utsläppen av koldioxid relateras till basline som utgjordes av resbeteendet för deltagande i någon av aktiviteterna. 11

13 Tabell 13. De sammanlagda miljöeffekterna under pågående aktivitet och efteråt på sikt Aktivitet 18 Hälsotrampare års grupp 20 Hälsotrampare års grupp 13 Testresenärer 2009 års grupp 40 Testresenärer 2010 års grupp Omedelbart under aktivitetsperioden Minskade utsläpp av koldioxid med kg under perioden Minskade utsläpp av koldioxid med kg under perioden Minskade utsläpp av koldioxid med kg/år Minskade utsläpp under testmånaden av koldioxid med kg På sikt Efter ett år har 78 % fortsatt att cykla ger minskade koldioxidutsläpp med kg/år Om minst 40 % forsatt att cykla ger det minskade koldioxidutsläpp med kg/år Om minst 40 % fortsätter sitt resbeteende beräknas utsläppen av koldioxid minska med kg/år Om minst 40 % fortsätter sitt resbeteende under 11 månader av året ger det en minskning av koldioxidutsläppen med kg/år Vad bidrog till måluppfyllelse Det som bidragit till åtgärdens måluppfyllelse verkar ha varit bra samarbete med till exempel förvaltningar, föreningar, Trafikverket och Konsument Halmstad. Ett annat förhållande var intresserade politiker och chefer. Det verkar finnas en vilja inom kommunen att utveckla arbetet med trafikfrågor. Det har, uppger åtgärdsägaren, varit svårt att hinna med allt arbete på en deltidstjänst motsvarande 80 % av heltid. Men en praktikant (för Klimp-samordnaren) har avlastat åtgärdsägaren genom att sammanställa enkäter, skriva protokoll, göra kursinbjudningar och svara för praktiska förberedelser inför Kretsloppet och testresenärsprojekt. En annan viktig framgångsfaktor har sannolikt varit de inblandades engagemang och att jobbet har upplevts som roligt och givande. Åtgärdsägaren gör några reflektioner efter att åtgärden fullgjorts: Det borde ha organiserats en styrgrupp i början av arbetet inom åtgärden. Vid vägval inom åtgärden hade det inneburit att fler personer kunnat diskutera olika prioriteringar. I denna kunde ingått representanter från teknik- och fritidsförvaltningen, stadskontoret och kulturförvaltningen. Kunskap hade därigenom kunnat samlas och användas inom fler kommunala verksamheter. Önskvärt med mer personal och extra resurser till utställningsmaterial. Högt satta mål - till exempel att en procent av Halmstads befolkning ska inspireras av hälsotramparna. Det går inte att mäta utan en baseline med mätningar före åtgärdens början för att man skulle kunna bedöma eventuella förändringar. Behov av organiserade nätverk om mobilitetsfrågor, speciellt på regional nivå. 12