Handbok i klimatkommunikation i Halmstads kommun

Transkript

1 Dialog för klimatet Handbok i klimatkommunikation i Halmstads kommun 2011 Ökad kondition och samtidigt spara miljön! Brukar du inleda gympasset med att trampa på en träningscykel? Prova att ta cykeln till gymmet nästa gång så är du redan uppvärmd när du kommer fram Ofta tar vi bilen av ren slentrian även på fritiden trots att det skulle gå minst lika bra till exempel ta cykeln. Våra resor på fritiden utgör nästan en fjärdedel av hushållens resor och står för mer än en tredjedel av koldioxidutsläppen från resorna per person och dag. Tåget längs västkustbanan är ett snabbt och säkert alternativ när du ska åka lite längre. Du slipper dessutom att tänka på parkering vid slutmålet. Det finns olika typer av rabatter och alternativ för till exempel familjer, pensionärer och studenter. Klimp I Halmstad pågår mellan 2007 och 2011 ett klimatinvesteringsprogram, där kommunen och region Halland med stöd av Naturvårdsverket investerar för ett bättre klimat. Med en satsning på drygt 80 miljoner kronor minskas de årliga utsläppen av koldioxid med 9500 ton, vilket motsvarar utsläppen från personbilar. De sju Klimpåtgärderna är: Gödsel blir till fordonsgas på Plönninge Mobilitetskontor för klimatsmartare resvanor Energisnålare gatubelysning och trafiksigna ler i Halmstad Rökgaskondensering på Kristinehedsverken ger mer energi Förpackat matavfall blir biogas Vetenskaplig utvärdering av programmet Information och folkbildning Unna dig minst en grön dag i veckan! Från 1990 har vi ökat vår köttkonsumtionen i Sverige med 50%. Världens djurhållning står för 18% av de globala utsläppen av växthusgaser. Välj efter säsong när du köper grönsaker, rotfrukter, frukt och bär Välj potatis och matkorn än ris och pasta Måttlig köttportion - välj närproducerat na turbeteskött, bönor är en god proteinkälla Välj rättvise - och miljömärkta alternativ Att kasta mat - resursslöseri som miljönbov Tips och information på kommunens hemsida. Välkommen att kontakta Marianne Olovson, Stadskontoret Tfn E-post: marianne.olovson@halmstad.se Njut av sommaren lev klimatsmart! Så kan DU göra skillnad! kommer några enkla tips för att minska ditt t ekologiska fotavtryck. Alla tipsen är bra både hälsan, plånboken och miljön! t mer grönsaker och bönor, mindre kött. älj rättvisemärkta och miljömärkta alternativ. asta inte mat. rick kranvatten istället för buteljerat vatten. å och cykla mer, låt bilen stå. r tips och information finns på munens hemsida. Där kan du så delta i en ny tävling varje nad. Välkommen att kontakta rianne Olovson på telefon eller e-post rianne.olovson@halmstad.se. Vi lever på för stor fot! Foto: martin Landin kampanj 19 januari - 8 februari kampanj 19 januari - 8 februari Foto: martin Landin w.halmstad.se/klimat Kasta inte mat Ät bra må bra Ät mer grönt samhällsbyggnadskontoret MÅLTIDSSERVICE STADSKONTORET Kasta inte mat Ät bra må bra Ät mer grönt SSERVICE STADSKONTORET

2 Dialog för klimatet Detta är en handbok för dig som arbetar med att kommunicera klimatfrågor i Halmstads kommun. Handboken har tagits fram som en del i klimatinvesteringsprogrammet Klimp , med bidrag av Naturvårdsverket. Tanken är att handboken ska kunna fungera som ett praktiskt stöd för dig i ditt dagliga arbete med kommunikation. Den handlar bland annat om hur du i ditt arbete anpassar kommunikationen efter målgrupp, hur du samordnar olika kommunikationsinsatser och vilka olika verktyg du har till din hjälp. Den här handboken är ett komplement till Halmstads kommuns kommunikationshandbok. Den ska ses som ett levande dokument som kompletteras efterhand då samverkan med nya aktörer tillkommer. Halmstads kommuns kommunikationshandbok Kommunikation på mottagarens villkor hittar du på intranet.halmstad.se/kommunikation. Där hittar du också en mall till kommunikationsplan som du kan följa när du när du planerar olika aktiviteter. Kommunikationens syfte Många av människans handlingar påverkar miljön. Miljömål är ofta inte ett tillstånd som ska uppnås utan problem som ska reduceras. Syftet med kommunikationen i klimatfrågor är att få kommunens invånare i alla sina roller privatpersoner, politiker, anställda, företagare att ta klimatfrågorna på allvar och börja verka aktivt för att hejda klimatförändringarna. Klimatkommunikationen handlar framför allt om att synliggöra kopplingarna mellan våra handlingar och de förändringar som sker i klimatet. Det är ju summan av alla enskilda personers handlingar som åstadkommer situationen i världen, därför är också varje enskild handling viktig. Kommunikationen i klimatfrågor ska vara tydlig, ärlig och tillgänglig, det vill säga lätt att nå och förstå. Dessa tre kärnvärden kan du läsa mer om i Halmstads kommuns kommunikationshandbok. Synliggöra kopplingen mellan våra handlingar och de förändringar som sker med klimat och miljö. Mål för klimatkommunikationen Avsikten med kommunikationen är att den ska leda till bestående beteendeförändringar som gynnar hållbar utveckling. Insikt leder till bestående beteendeförändringar. Organisation Kommunikationen i klimatfrågor bör ingå som en integrerad del i kommunens arbete för en hållbar utveckling. Kommunledningens stöd och en aktiv styrgrupp för klimatoch miljöfrågor samt kontaktpersoner till alla förvaltningar och bolag ger goda förutsättningar för en effektiv kommunikation, både internt och externt. Starkt stöd uppifrån, tydliga kanaler ut.

3 Omvärldsbevakning För att kunna bedöma vilka miljö- och klimatfrågor som är mest aktuella att ta upp är det viktigt att följa med i den aktuella debatten och hålla sig uppdaterad om vetenskapliga nyheter. Det finns flera bra nyhetsbrev och länkar som är användbara, här nedan är ett axplock Alla budskap som ska kommuniceras kräver ett medvetet val av informationskanaler. Kommunikationen ska anpassas efter målgruppens behov, förutsättningar och intressen. Du kan ställa dig följande frågor när du gör dina val: Vilken effekt ska uppnås? Vem eller vilka riktar sig budskapet till - vilken målgrupp? Var eller i vilken situation befinner de sig? Välj kanaler som finns i ett naturligt sammanhang och som syns i vardagen för personerna i din målgrupp. Detta kommer att förstärka budskapet. Vad har målgruppen för förkunskaper? Behöver vissa mer information än andra? Vill du ha återkoppling på ditt budskap? Vilken typ i så fall? Viss information kanske räcker som envägskommunika tion, medan annan kräver ett engagemang och delaktighet. Hur snabbt måste budskapet ut? Under hur lång tid ska budskapet finnas synligt? Hur stor är budgeten? Vilken eller vilka kanaler blir mest kostnadseffektiva? Fundera över om befintliga kanaler är tillräckliga eller om särskilda eller nya kanaler behövs. Vem/vilka vill vi påverka? Varje projekt/kampanj har sina unika målgrupper. Exempel på målgrupper för den interna kommunikationen är politiker och kommunanställda. Exempel på målgrupper för den externa kommunikationen är företag, fastighetsägare, bilister och skolelever. För att nå målgruppen behöver vi ta hänsyn till demografiska egenskaper (ålder, kön, yrke), personliga egenskaper (värderingar, personlighetsdrag), intressen, livsstil, medievanor, kunskaper, attityder och intentioner. Kommunikationen bör ske genom flera kanaler som understödjer varandra, exempelvis som direkta utskick till hushållen och publicering av projekts resultat på kommunens webbplats. Speciellt viktigt är detta då målgruppen spänner över hela samhället, enskilda individer, kvinnor och män, invandrare och infödda svenskar, unga och gamla med mera. Kombinerade och samordnade informationsinsatser förstärker varandra, vilket gör budskapet mer kraftfullt.

4 Halmstads klimatinvesteringsprogram minskar koldioxidutsläppen med ton, lika mycket som bilar släpper ut på ett år. Information Mobilitetskontor för och folkbildning miljösmartare resvanor Gödsel blir fordonsgas på Plönninge Förpackat matavfall blir biogas Vetenskaplig utvärdering av programmet Din egen bit? Energisnålare gatubelysning och trafiksignaler Rökgaskondensering på Kristinehedsverken ger mer energi i Halmstad Foto: Patrik Leonardsson Halmstad investerar för klimatet Klimp finansieras av HEM, Region Halland och Halmstads kommun med bidrag av Naturvårdsverket. Om du exempelvis vill göra en kampanj riktad till elever på en skola med många estetiska och praktiska ämnen kanske du snarare väljer att kommunicera via sociala medier än Hallandsposten. Du kanske anordnar än mässa/utställning med inslag av sång och dans, där de kan röra sig fritt och interagera med konkreta utställningsföremål, snarare än att de blir matade med information på föreläsningar. Du bör också ta reda på vad de lärt sig i skolan och anpassa ditt material efter vilken nivå de ligger på. både delaktiga och delägare och kan lyfta frågorna ur olika perspektiv och kan nå ut och ha dialog med många. Några viktiga nätverk och grupper är kommunens infonätverk som leds av kommunikationsfunktionen på stadskontoret, den kommunala energigruppen ledd av miljöstrategen på samhällsbyggnadskontoret och det regionala Agenda21-nätverket samordnad av region Hallands klimatstrateg. För övrigt behöver man oftast skapa specifika nätverk för olika typer av aktioner och du kan då söka lämpliga kontakter med hjälp av de aktörslistor som följer. Föredrag och workshops har, förutom att i sig vara inspirerande, som viktigaste uppgift att skapa mötesplatser med goda möjligheter att resonera med andra besökare, föredragshållare och organisatörer. Goda förebilder kan fungera som inspiratörer. Metoder Det finns många sätt att nå ut med din kommunikation, och metoderna du använder beror på målgrupp. I alla sammanhang är det viktigt att tydligt visa sambandet mellan den enskilda personens handlingar och påverkan på helheten. Personliga möten och nätverk. För att nå en människa på djupet är det personliga mötet oöverträffat. Alla metoder för kommunikation av klimatfrågor mynnar egentligen ut i detta, att öppna för personliga kontakter och skapa förtroende för budskapet. Därför är det viktigt att arbeta i breda nätverk, så att många människor i olika organisationer och positioner blir Utställningar med spännande information och aktiviteter stimulerar till egna tankar och reflektioner. Vid utställningar behövs dörröppnare som kan vara i form av enkla tävlingsformulär på innehållet i utställningen. Detta gör att besökare stannar upp och får en naturlig anledning till att fråga och diskutera med utställarna och med varandra.

5 Det är bra att ha konkreta utställningsföremål som besökarna kan ta på eller interagera med, gärna kombinerat med någon broschyr. många olika sociala medier och kanaler som också växlar mycket snabbt, och det finns oändligt många sätt att använda dem på. Kommunen har på intranätet en speciell Guide för användande av sociala medier som ger goda råd och anvisningar. Kampanjer. Våra möjligheter att ändra vanor och rutiner och bidra till en positiv utveckling av miljö och klimat kan lyftas fram i kampanjer. Alla kan göra sin insats, privatpersoner, företag och organisationer. Tillsammans kan vi nå stora resultat. Ofta innebär beteendeförändringar positiva effekter på både miljö, hälsa och den egna plånboken. Något som också kan vara bra på utställningar är föremål som talar för sig själva och därmed inte behöver ha en bemannad utställningsplats. Extra viktigt är det då att informationen, exempelvis i form av broschyrer eller rollups, är enkel och tydlig. Häng på nationella och europeiska kampanjer, exempelvis Earth Hour och Europeiska trafikantveckan. Detta ger ofta gratis publicitet och mycket utrymme i media. Ofta finns även gratis informationsmaterial tillhanda på officiella webbplatser. Studiebesök visar konkret på ett gott exempel, och ger många tillfällen till dialog och stimulerar till eget agerande. Film, musik, teater och andra konstformer kan förstärka upplevelsen och engagemanget vid många arrangemang. Exempel Sopoperan. Utskick till allmänheten är dyrbart och sällan kostnadseffektivt. Men Miljöalmanackan som kommit ut i Halmstads kommun sedan 1997 har visat sig uppskattad och mycket använd, och har fungerat som en kontaktlänk mellan mottagare och avsändare. Samproduktion med olika förvaltningar och bolag kan öppna för variation och förnyelse. Sociala medier ger möjlighet att nå och ha dialog med allt fler målgrupper. Det finns Exempel på kampanjer som gett bra och mätbara resultat: För inbitna bilister : Testresenärer, som mot ett subventionerat busskort under en månad testar att åka buss till arbetet i stället för bil. Mätbara resultat: minskade koldioxidutsläpp. Hälsotrampare, som under ett halvår ersätter största delen av sina arbetsresor med cykel. Informationsträffar och hälsokontroller stimulerar. Mätbara resultat: minskade koldioxidutsläpp, minskade kostnader, bättre hälsa.

6 För elever och skolpersonal: Klimatsmart Informationskampanj om resursslöseri och koldioxidutsläpp i onödan för att vi kastar för mycket mat. I skolmatsalen vägs den mat som kastas. Genom att presentera dagsresultatet kan eleverna följa förbättringar, och tävlingar mellan skolor gör det hela mer spännande. Mätbara resultat: minskad mängd matavfall, som kan räknas om till både kronor och koldioxid. Foto: martin Landin kampanj 19 januari - 8 februari Externa informationskanaler Webbplatsen halmstad.se (samt bolagens egna webbar) Trycksaker Hjärtefrågor, Miljöalmanacka Media Telefon, e-post, brev Informationstavlor Affischer Annonser Bussreklam Sociala medier Utställningar/mässor Nyhetsbrev Möten Filmer Workshops Utbildningar/seminarier Personliga möten Kasta inte mat Ät bra må bra Ät mer grönt MÅLTIDSSERVICE Tack för att du kastar så lite! Tack för att du kastar så lite! Interna informationskanaler Insidan/Personaltidning Intranät Nyhetsbrev Möten Workshops Utbildningar/seminarier Personliga möten Tack för att du kastar så lite! STADSKONTORET Hjälpmedel i kommunikationen Kommunens kommunikationshandbok Mall för kommunikationsplan Att skriva för webben Guide för användande av sociala medier Bildbank Profilartiklar Grafisk profil Skrivguide Mediehanteringshäfte Mall för utformning av pressmeddelan de/pressinbjudan Sändlista för utskick till media Nyhetsbevakningssystem Informations- och marknadsföringskanaler, Halmstads kommun Samtliga hittar du på intranet.halmstad.se/ kommunikation Referenslitteratur Lars Palm, Handbok i klimatkommunikation Handbok%20klimatkommunikation.pdf

7 Aktörer transporter Hallandstrafiken Arriva Trafikverket Motormännens riksförbund Cykelfrämjandet Energimyndigheten Trafikstrateg på samhällsbyggnads - kontoret html Kommunens energi, klimat- och trafikrådgivare energiochklimatradgivning.265.html Skolor la.27.html Teknik- och fritidsförvaltningen kommunensorganisation/forvaltningar/ teknikochfritidsforvaltningen.850.html - Cykelbanor cyklaochga/cykla.1200.html Servicekontoret, kommunens bilpark kommunensorganisation/forvaltningar/ servicekontoret/kommuntransport html Aktörer livsmedel och avfall Avfall Sverige Hushållningssällskapet - matavfall Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Halmstads Energi och Miljö (HEM) Måltidsservice matavfall ningar/servicekontoret/maltidsservice.1282.html Minska avfallet /Sysav Halmstads City Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) kommunensorganisation/forvaltningar/ barnochungdomsforvaltningen.834.html Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen (UAF) kommunensorganisation/forvaltningar/ utbildningsocharbetsmarknadsforvaltningen.4682.html Aktörer energi Länsstyrelsens energi-och klimatsamordnare Eon Miljöforum Halland, FEEN-projektet TEK, Teknik och kompetenscentrum EMC Villaägarnas Riksförbund Plönninge naturbruksgymnasium, biogas plonningegymnasiet/ Högskolan i Halmstad

8 Halmstads Energi och Miljö (HEM) Halmstads Fastighets AB (HFAB) Kommunens energirådgivare energiochklimatradgivning.265.html Halmstads Näringslivs AB (HNAB) Teknik- och fritidsförvaltningen - Gatubelysning Fastighetskontoret kommunensorganisation/forvaltningar/ fastighetskontoret.836.html Aktörer Hållbar livsstil Studieförbunden foreningslivochstod/bidragochstod/studieforbund.311.html Svenska kyrkan och frikyrkorna Röda korset / Kupan Myrorna Svenska naturskyddsföreningen Naturskolan, Kärnhuset resurscentrumkarnhuset/halmstadsnaturskola.3413.html Utvärdering Det finns olika typer av utvärderingar. Vilken undersökningsmetod som är lämpligast beror på syftet, budgeten, hur snabbt utvärderingen behöver vara klar samt hur mycket tid det finns att lägga på undersökningen. Mätbara mål för kommunikation I kommunikationen fungerar du som en sändare som initierar dialogen med en mottagare om ett speciellt budskap. Avsikten med kommunikationen från din sida är att förankra tankar om klimat och miljö och få så många som möjligt att agera på ett sätt som är långsiktigt bra för samhället. För att mäta om kommunikation uppnått sina mål kan följande modell användas. De konkreta nyckeltalen är exempel. a) Information Hur många av målgruppen har nåtts av budskapet? Antal besökare på en utställning Antal besökare på föredrag Antal besökare på webbplats Antal mottagare av material, etc Hur stor täckningsgrad har informationen? Det vill säga hur stor andel av målgruppen har nåtts av informationen? b) Reflektion Hur många deltar aktivt i diskussioner, går in i dialog, kommunicerar? Antal samtal under en utställning Antal deltagare i teckningstävling Antalet svarande på frågetävling c) Aktion Hur många deltar i projekt och aktiviteter? Antal hälsotrampare Antal testresenärer Antal som tar energismarta beslut Antal g per portion i minskat matsvinn i skolorna Antal kg koldioxid sparad av hälsotrampare i snitt d) Beteendeförändring Hur många fortsätter med aktiviteterna efter det att projektet tagit slut? Antal hälsotramparna som fortsätter att cykla efter ett år

9 Antal testresenärer som fortsätter att resa kollektivt efter ett år Antal kg koldioxid som långsiktigt sparas in av testresenärer / hälsotrampare Antal kg matsvinn som skolorna / en viss arbetsplats kastar per år, jämförelse över tid Antal sparade kwh Kvantitativa och kvalitativa undersökningar För att få svar på frågor som Hur många? och Hur ofta? fungerar kvantitativa undersökningar bäst, exempelvis enkäteter. Vill man istället ha svar på frågor som Varför? och Hur? fungerar kvalitativa undersökningar bäst, exempelvis intervjuer och fokusgrupper. Kvantitativa undersökningar är oftast billigare, medan en större budget möjliggör för kvalitativa undersökningar. De senare bör användas om syftet är att få fram attityder, värderingar, känslor och beteenden. Ett tips är att locka med en liten belöning till de respondenter som har besvarat frågorna. Kommunen har egna program för enkätundersökningar, ta kontakt med IT-support så hjälper de dig. Webbstatistik Det finns olika verktyg för webbanalys. Genom dessa kan du få fram data och statistik för dina webbsidor på halmstad.se, till exempel hur många besökare du haft och vilka sökord de använt sig av. På så vis får du koll på hur många som tagit del av informationen på webben och om det är något de har svårt att hitta till. Detta visar endast om besökarna tagit del av din information, inte om de förstått den eller fått en fördjupad förståelse. Kontakta kommunikationsfunktionen på stadskontoret så tar de fram underlag till dig. SUMO - System för utvärdering av mobilitetsprojekt SUMO är ett verktyg för att utvärdera påverkansprojekt, genom hela processen, från påverkan till effekt. SUMO används idag för uppföljning och utvärdering i många av Trafikverkets sektorsprojekt. Högskolan i Halmstad Behöver du hjälp med att genomföra mer omfattande utvärderingar kan du kontakta Högskolan i Halmstad, sektionen för hälsa Vid eventuella frågor kontakta Samhällsbyggnadskontoret

10 Kommuntryckeriet EN 2011 SAMHÄLLSBYGGNADSkontoret