Testresenärer i Halmstads kommun 2009 och 2010

Transkript

1 Testresenärer i Halmstads kommun 2009 och 2010 Testresenärer 2009 Enkätsammanställning, Projektplan Testresenärer 2010 samt SUMO för 2009 och 2010 års projekt

2 Innehållsförteckning Testresenärer Testresenärer Projektbeskrivning SUMO Testresenärer, oktober SUMO Testresenärer, november

3 Testresenärer Enkätsammanställning

4 Testresenärer 2009 Halmstads kommun genomförde i oktober 2009 ett projekt med så kallade testresenärer. Under månaden utrustades 13 kommunanställda med ett busskort samtidigt som de åtog sig att göra 70 av sina arbetsresor med buss istället för bil. Bakgrund Under september 2009 påbörjades arbetet med kommunens testresenärer. Planen var att 20 kommunanställda skulle få möjligheten att prova att ersätta bilresor till och från arbetet med buss under en månads tid. Gällande skatteregler innebar att testresenärerna var tvungna att betala förmånsskatt för busskorten. Det innebär att de visserligen fick busskorten så drogs men fick en något högre skatt istället. Hur stor förmånsskatten blev berodde på inkomstnivå och busskortets pris. För att bli testresenär fanns fyra krav. Deltagarna skulle: i dagsläget köra bil till arbetet ha minst tre km till arbetet vara kommunanställd ha fungerande bussförbindelser mellan bostaden och arbetet. Busskorten som testresenärerna fick var ett så kallat pluspendlarkort, som möjliggör obegränsat resande i 30 dagar inom hela Halmstads kommun. Ett pluspendlarkort är opersonligt, vilket innebär att det kan utnyttjas av fler än innehavaren, dock bara en person per resa. Hallandstrafiken medverkade i projektet och stod för hälften av kostnaderna för busskorten. De bistod med informationsmaterial, busstidtabeller och medverkade även på uppföljningsmötet som ägde rum i början på november. 13 testresenärer tackade ja till erbjudandet och undertecknade kontrakt för att bli testresenärer under oktober månad. Testresenärerna förband sig att föra en s.k. resedagbok och besvara tre enkäter som ligger till grund för uppföljning och utvärdering av projektet. I resedagboken bokförde testresenärerna sina bussresor under testmånaden. Resultaten presenteras och redovisas separat i utvärderingsmodellen SUMO. Den första enkäten genomfördes innan projektstart och kartlade deltagarnas resvanor. Enkät nummer två skickades ut i början av november, då projektet precis hade avlutats. Båda enkäterna besvarades av samtliga testresenärer. Ytterligare en enkätundersökning är planerad i november 2010, för att se om projektet gett bestående förändringar i deltagarnas resvanor. Resultaten av de två första enkätundersökningarna presenteras i denna rapport. Deltagarna Av kommunens 13 testresenärer var nio kvinnor och fyra män. Elva personer arbetade heltid och en person arbetade 75 procent och en annan 65 procent. Fem av testresenärerna uppgav sig tillhöra åldersspannet år, fem tillhörde spannet år och tre personer var år.

5 Den kanske mest intressanta informationen om testresenärerna är avståndet till arbetet, detta redovisas specifikt i tabellen nedan. Fem testresenärer uppgav att de hade ett avstånd på 10 km eller mindre och åtta personer uppgav 11 km eller mer till arbetet enkel väg. Det genomsnittliga avståndet till arbetet för testresenärerna var 14.2 km. De mål som är uppsatta för projektet i form av ersatta mil och sänkta koldioxidutsläpp är beräknade utifrån detta medelvärde. Avstånd till arbete (enkel väg) 3 5 km km km km km km km km km km km km km km km km Om annat, specificera Total: Antal obesvarade: 0 Om annat, specificera km

6 Enkät 1, september 2009 Den första enkäten genomfördes i samband med att busskorten delades ut till testresenärerna. Deltagarna hade ännu inte påbörjat perioden som testresenär. Resvanor före projektet Ett av kriterierna för att få bli testresenär var att deltagarna skulle vara vanebilister, dvs. att de vanligtvis körde bil till arbetet. Nedan redovisas testresenärernas svar på frågan hur många dagar de körde bil till arbetet under en genomsnittlig vecka. Olika årstider kan innebära olika resvanor, därför delades frågan upp i sommarmånader och vintermånader. Sommarmånader (maj-sept.) Antal dagar på en genomsnittlig vecka som bil används som transportmedel till arbetet Grundinformation 1 1 dag dagar dagar dagar dagar Total: Antal obesvarade: 1 Tre personer angav att de kombinerat bilkörning med att åka kollektivt en dag per vecka och två personer att de cyklade tre dagar på en genomsnittlig vecka under sommarmånaderna. Vintermånader (okt.-april) Antal dagar på en genomsnittlig vecka som bil användes som transportmedel till arbetet Grundinformation 1 1 dag dagar dagar dagar dagar Total: Antal obesvarade: 0

7 Under vinterhalvåret har resorna förändrats något. Ytterligare en testresenär angav att hon eller han körde bil till arbetet fem dagar i veckan. Tre personer angav att de kombinerade bilresor med att åka buss en gång i veckan. En person angav att hon eller han cyklade en gång i veckan som komplement till bilen. Årstidsskillnaderna påverkade inte resenärerna nämnvärt och detta kan bero på att testresenärerna hade relativt långt till arbetet. Val av färdsätt För att få reda på vad det var som styrde testresenärernas val av färdmedel till arbetet inkluderades nedanstående frågor i den första enkäten. På resterande frågor i detta kapitel fanns möjlighet att ange mer än ett alternativ som svar på frågan. Detta har många testresenärer gjort. Varför tar du bilen till arbetet? 1 Gammal vana Snabbt Bekvämt Flexibelt Om annat, specificera Om annat, specificera Hämta-lämna barnen. Se om jag kan få det att fungera i mitt dagliga liv. Behöver bil i tjänsten. De flesta har kryssat för fler än ett alternativ. Motivet till att ta bilen till arbetet verkar alltså komplext och täcks inte in i ett enda svarsalternativ. Bekvämlighet var dock den orsak som toppade listan, tätt följt av att det är flexibelt med bil.

8 Därefter frågade vi varför testresenärerna sällan åkte kollektivtrafik. Nedan visas svarsfördelningen på denna fråga. Om du sällan åker kollektivtrafik, varför? Antal svar Fördelning 1 Långt till hållplats Bilen i tjänsten Busstider passar inte Många byten Vanan att ta bilen Tar för lång tid Det är för krångligt För dyrt med enkelbiljett Om annat, specificera Om annat, specificera Blir krångligt att lämna barnen. Flest testresenärer använde sig av svarsalternativet vanan att ta bilen som en orsak till att de sällan åkte kollektivtrafik. Att det var för dyrt med enkelbiljett var även det en relativt vanlig orsak. Fyra personer angav att skälet till att de inte åkte kollektivt var för att det tog för lång tid. Varför ville då deltagarna medverka i projektet? Svaret på frågan redovisas nedan. Vilken är den främsta anledningen till att du vill bli testresenär? Antal svar Fördelning 1 Skona miljön Spara pengar Slippa stressen i trafiken Slippa leta parkeringsplats Bryta vanan med bil Om annat, specificera Om annat, specificera Se om jag kan få det att fungera i mitt dagliga liv. En majoritet angav att anledningen till att de ville bli testresenärer var för att bryta vanan med att ta bilen.

9 För att få en större förståelse vad testresenärerna väntade sig av projektet, gavs det utrymme att beskriva dessa förväntningar. Vad har du för förväntningar inför testresenärsprojektet? Förhoppningsvis bryta vanan att använda bil regelbundet. Spara pengar. Det tydligaste i min vardag tror jag blir en mindre bensinräkning, men också att skona miljön. Att jag skall ge mig själv chansen att bryta vanan av att ta bilen, se hur mycket pengar jag sparar samt en liten del släppa ut mindre koldioxid. Uppleva att det fungerar att ta bussen till och från jobbet de dagar jag inte har andra saker inplanerade efter jobbet. Prova på att känna hur det fungerar med kollektivtrafiken. Intressant Få en positivare är att syn många på arbetsresor av kommentarerna och kollektivtrafiken. använder Det ord kanske som att går bryta bättre vanan än vad med man bilen. föreställer Deltagarna sig. verkar inte helt säkra på att det kommer att fungera men tycker ändå att det är värt ett Skall försök, bli intressant de tycks att förhoppningsfulla se om jag kommer att och sakna villiga bilen att och testa. dess Frågan komfort är (slipper om de släpa hade på testat väskor på och att åka matkassar!!) kollektivt till arbetet en längre period om de inte medverkat i projektet? Kul att se hur det är att åka buss nästan varje dag. Framför allt att bryta vanan och att inte ha så bråttom. Få gratis motion. Spara bensin och miljö.

10 Enkät 2, november 2009 Den andra enkäten för projektet skickades ut till deltagarna veckan efter att projektet avslutats. I denna enkät ville vi undersöka hur testresenärerna upplevt månaden och vad de ansett om kollektivtrafiken. Resvanor under projektet Resvanorna under själva projektet bokfördes i resedagboken. Detta redovisas separat i en SUMO utvärdering (se bilaga 1). I enkäten fanns dock frågor om busskorten blivit utnyttjade på fritiden och om kortet används av personer utöver testresenären själva. Svaren redovisas nedan. Har du bytt från bil till buss på fler resor än de till jobbet? Om ja på föregående fråga, vilka resor? 1 Ja Nej Total: Antal obesvarade: 0 Någon resa med barnen till stan för nöjes skull Till stan/träning och dylikt Jag har gjort några enstaka fritidsresor. till gymmet, men det har varit i anslutning till att jag åkt från jobbet och är på väg hem! Fritiden och i arbetet När jag åkt in till stan när jag är ledig har jag tagit bussen då det passat. Ungefär hälften av deltagarna har angett att de bytt ut fler resor än de till arbetet. Anledningen till att testresenärerna utrustades med ett pluspendlarkort var just att de skulle ha möjlighet att åka obegränsat med buss under testmånaden. Ett pluspendlarkort är opersonligt, vilket innebär att det kan användas av fler än innehavaren. Nedan redovisas att fyra av testresenärerna lånade ut sina busskort. Har någon annan än du använt busskortet? 1 Ja Nej Total: Antal obesvarade: 0 Om ja på föregående fråga, vem har åkt och hur mycket? Min man någon enstaka gång En eller 2 gånger av min sambo Min styvdotter har använt kortet två gånger. Min son och min dotters kompis. Ca 3 tur och retur Haverdal-Halmstad. Ett tiotal resor har gjorts av andra personer än testresenärerna.

11 Nästa fråga var om testresenärerna ansåg att de inspirerat någon i sin omgivning till att åka buss genom att själva göra det. Ingen trodde sig med säkerhet veta att så var fallet, dock svarade åtta att de inte visste vilket. Har ditt deltagande i projektet påverkat andra till att åka buss? 1 Ja Nej Vet inte Total: Antal obesvarade: 0 Till denna fråga fanns även en följdfråga och den bestod i om de som trott sig ha påverkat någon skulle ange vem. Här fanns fasta svarsalternativ och en testresenär har fyllt i svarsalternativet en kollega. Upplevelser som testresenär Som en direkt följd på frågan som ställdes i första enkäten, då en majoritet av testresenärerna uppgav att de ville bli testresenärer för att bryta vanan med att alltid ta bilen till arbetet inkluderades en fråga om detta i enkät nummer två. Orsaken för att bli testresenär var för många av er att bryta vanan med att alltid ta bilen. Känner du att du brutit denna vana? 1 Ja Nej Vet inte Total: Antal obesvarade: 0 Hela sex deltagare ansåg att de efter månaden som testresenär brutit vanan att alltid ta bilen. I vilken utsträckning detta faktiskt skett kommer att följas upp i enkät nummer tre, ett år efter att projektet avslutats. Hur har deltagarna upplevt testmånaden? Vad har känts positivt och vad har varit mindre bra under perioden som kollektivtrafiktresenär? Frågor om detta inkluderades i enkäten, se testresenärernas kommentarer på nästa sida.

12 Vad har varit mest positivt under din tid som testresenär? - inga bekymmer med parkering-slipper irritationsmoment i trafiken- Bensinkostnaden och tanken på att det är bättre för miljön Att jag ej behöver köra (köer) och parkera och att hållplatsen är så nära mitt arbete. Att slippa bilköer, att slippa skrapa isiga rutor på bilen. Det var avkopplande på kvällarna och jag har även promenerat en hel del. Att jag kunnat göra annat under själva resan som att läsa, lyssna på musik och radio eller ha trevliga samtal med medresenärer. Morgonpigga förare som hälsat godmorgon när man klivit på kl. 6.15! Trevligt när de även har lagt ut metrotidningen i bussen jag saknade faktiskt bara "frukost "första gången som jag åkte! Sparat pengar och miljö. Motion till och från bussen, tid att koppla av och läsa HP på bussen. Samåkt mera än tidigare. Bra att slippa använda bilen. Fler busstider än jag visste om. Har sluppit att leta parkeringsplats. Bekymmersfritt vad det gäller trafiken. Spara pengar och lite med miljön. Frisk luft, motionen. De trevliga chaufförerna. Man kan koppla av och läsa en bok. Man hinner se sig om lite mer. Att jag upptäckt att det fungerar att åka buss. Det har funnits bussar som passat mina arbetstider någorlunda. Att jag har haft disciplin att arbeta på bussen, därigenom har inte dagarna förlängts så mycket. Vad har upplevts som mindre bra under din tid som testresenär? -att passa tider-svårt att göra spontana ärenden Att mina barn har varit allt från 30 min till en timme mer på dagis/fritids fulla bussar vid några få tillfällen och högljudda ungdomar. TIDEN det tar att resa med buss. Tidsförlust, mer planering, svårt på kvällarna. En del, få, busschaufförer har mindre god servicenivå. I går lät en chaufför ett tiotal personer stå och vänta utanför bussen på N stn i regnet medan han sannolikt fikade. Bussbeståndet är minst sagt varierande - jag har åkt med trasiga "vrak" Några nonchalanta förare som vägrat ropa på nästa buss så att dom hade kunnat vänta då min buss varit lite sen! Dessa få gånger då detta drabbat mig så har den buss jag åkt med kommit ända in på terminalen och min kommande buss har stått inne,men eftersom ingen meddelat att min buss är sen så har bussen kört framför näsan på mig. Inte roligt då min nästa buss går först om en halvtimme! Sådana tillfällen funderar man definitivt inte på att åka buss mer. Mer planering när man skall göra inköp och andra ärenden. Jag blir låst, då jag behöver bilen i arbetet. Har stört mig på många chaufförers bemötande mot våra ungdomar som åker buss. Snäsigt och otrevligt i många fall. Mycket folk på bussen, har fått stå ganska ofta. Har upplevt slarvig körning av några chaufförer. Tiden Det har varit tider att passa, det kan handla om en minut för att man ska missa bussen. Det har

13 upplevts stressande ibland då jag inte alltid kan gå när arbetsdagen är slut. Detta medför att jag då behövt vänta på nästa buss. Beroende på tiden på dagen kan det ha handlat om en halvtimme till en timme. En annan intressant fråga är om testresenärerna upplevt att den befintliga kollektivtrafiken kunnat tillgodose de personliga behoven för transport till och från arbetet. Deltagarnas svar redovisas nedan. Hur väl tycker du att kollektivtrafiken uppfyller ditt behov i pendlingen till och från arbetet? 1 Mycket bra Bra Ok Dåligt Mycket dåligt Total: Antal obesvarade: 0 Majoriteten av testresenärerna tycker att den befintliga kollektivtrafiken uppfyller de behov som finns. Det var enbart två testresenärer som tyckte att kollektivtrafiken uppfyllde de personliga behoven dåligt. Tilläggas ska att en förutsättning för deltagande i projektet var att kollektivtrafik mellan bostad och arbetsplats fanns och att den passade den personliga situationen, t.ex. med arbetstider, m.m. En given följdfråga är vad som hade kunnat göras bättre; Har du några förslag på förändringar i kollektivtrafiken som skulle underlätta ditt arbetspendlande? Nej En buss som går nere från söder 6.15 hade definitivt gjort att jag hade kunnat tänkt mig att åka buss som det är nu så går det ingen buss förrän kl det är för sent då jag börjar Vore positivt om bussen gick på Kustvägen utanför Haverdal morgon och kväll. Tätare trafik på förmiddagarna skulle underlätta. Nej, inte för mig som gärna går (motion) en bit. Färre hållplatser, fler direktlinjer Fyllinge-Österskans på morgon och på eftermiddagen Bor i Getinge och kanske att det borde gått något tåg. Mellan Falkenberg och Halmstad hade det kanske kunnat gå att stanna till vid Getinge mellan just pendlartiderna 7 och 16. Det finns inget regnskydd på hållplatsen vid Skipås vilket är en betydande olägenhet när bussen är försenad. Det finns heller ingen prognos om när bussen förväntas komma. Billigare "Fria resor" där man kanske får bonus månaden efter beroende på hur mycket man åkt månaden innan, det skulle kunna uppmuntra att ta bussen så ofta man kan. et måste ju 2010 gå att samköra datorsystemen för att få en personlig historia av ur mycket man åkt. Att avgångstiderna ändras och inte har samma tider som arbetstiderna. Exempel slutar arbetet

14 16 resp 17. Busslinjerna 330 och 350 från stan och hem till Gullbrandstorp avgår och Det är svårt och nästan omöjligt att hinna med. Att de sänker priserna på busskorten. Då skulle man tänka över mer när man verkligen behöver åka buss. Nu blir det lätt att man tar bilen då det krånglar lite. Tankegångar efter projektet För att undersöka om projektet gett upphov till nya tankebanor hos testresenärerna lades frågor till om deltagarnas tankar om kostnader och miljöaspekter förknippade med bilen samt om projektet lett till tankar kring hushållets bilinnehav. Har ditt deltagande i projektet lett till att du eller ditt hushåll funderat över kostnader som är förknippade med bilresor? Har ditt deltagande i projektet lett till att du eller ditt hushåll funderat över miljöeffekter förknippade med bilresor? 1 Ja, i hög grad Ja, i viss mån Nej Total: Antal obesvarade: 0 1 Ja, i hög grad Ja, i viss mån Nej Total: Antal obesvarade: 0 Samtliga testresenärer har angett att de på ett eller annat sätt har reflekterat kring kostnaderna förknippade med bilresorna. Även miljöeffekterna har de flesta mer eller mindre reflekterat över. Att deltagarna börjat fundera över dessa aspekter är ett minst lika viktigt resultat som de koldioxidbesparingar som projektet gett. Om hushållet har funderat på sitt bilinnehav i och med medverkan i projektet är en högst intressant fråga och denna redovisas nedan. Har ditt deltagande i projektet inneburit att du eller ditt hushåll funderat över ert bilinnehav? 1 Ja Nej Total: Antal obesvarade: 0 Om jag på föregående fråga, vilka åtgärder har du / ni funderat på? Vi kommer att sälja en av våra två bilar Behöver inte två bilar Här är också ett resultat som är värt att belysa. Projektet har lett till att två av hushållen funderat över sitt bilinnehav så till den grad att de funderar att sälja andrabilen.

15 Hur resonerar testresenärerna om den framtida användningen av kollektivtrafiken? Projektet kommer att följas upp efter ett år för att se om de nya resvanorna blivit beständiga. I denna enkät inkluderades frågor om deltagarnas inställning till att fortsätta utnyttja kollektivtrafiken. Kommer du att fortsätta åka buss till och från arbetet? Om ja, ungefär hur många arbetsdagar i veckan planerar du att åka buss? 1 Ja Nej Total: Antal obesvarade: dag dagar dagar dagar dagar Om annat, specificera Om annat, specificera kombinera bussdagar några gånger per månad Mer än hälften av alla testresenärer har svarat att de tänker fortsätta att åka buss till och från arbetet även efter projektet. Åtta deltagare uppger att de tror att de framöver kommer att åka buss minst 2 dagar i veckan, ytterligare två deltagare uppger att de planerar att åka buss någon gång i månaden. Det som kan urskiljas är att de flesta tänker sig att kombinera bussdagar med ett annat färdsätt. Därför frågar vi även om vilket färdsätt som testresenärerna tänker kombinera med buss. Om du inte planerar att fortsätta åka buss, vilket färdsätt är det störst sannolikhet att du övergår till? (Alt. kombinerar bussdagar med) 1 Bil Samåkning Cykel Promenad Om annat, specificera Om annat, specificera kombinerat cykel eller buss Här kunde testresenärerna besvara frågan med mer än ett alternativ, några har även gjort så. Det går dock tydligt att urskilja att det är bilen som ligger närmst till hands och att det är detta färdmedel som kommer att utnyttjas mest och eventuellt då i kombination med bussen.

16 Tidsaspekten Projektet fick en del uppmärksamhet i media och en av aspekterna som belystes där var att det tog så mycket längre tid att åka buss än att köra bil. I detta avsnitt redovisas de enkätfrågor som berörde tidsaspekten. Tidsskillnad Tidsaspekten är en viktig faktor då det kommer till val av färdsätt. En jämförelse mellan testresenärers restider med bil och buss görs nedan. Tid för resa till arbetet med bil, enkel väg (dörr till dörr) 1 Under 10 min min min min min <50 min Total: Antal obesvarade: 0 Tid för resa till arbetet med buss, enkel väg (dörr till dörr) 1 Under 10 min min min min min min mer än 1 h Total: Antal obesvarade: 0 För testresenärerna var den längsta restiden med bil intervallet minuter. De flesta befinner sig dock i intervallet minuter när de kör bil till arbetet. Vid en jämförelse med tidsåtgången för att åka buss är skillnaden uppenbar. Det har skett en förflyttning i tidsintervallen och totalt sex personer har angett att det tar mer än 40 minuter att ta sig till arbetet med buss. Av dessa sex testresenärer har en person angett att det tar mer än en timme att åka till arbetet. Vi inkluderade en fråga i den andra enkäten om hur stor tidsskillnaden egentligen var och kommentarerna som testresenärerna har lämnat redovisas på nästa sida.

17 Hur stor är tidsskillnaden att ta dig till arbetet när du åker buss jämfört med bil? min 20 min men då har jag inte inkluderat den extra tid det tar med barnen till dagis/fritids mellan 5-10 minuter Det tar mig 20 minuter att åka bil och minst 50 minuter med buss. Tidsskillnaden är minst 30 minuter per resa. Det kan bli större tidsskillnad om bussarna är försenade eller innebär väntetid vid byte av buss. Minst en timme enkel väg. Bilen är parkerad precis utanför dörren och parkeringen är cirka 20 meter från arbetsplatsen. parkeringen är gratis. När jag åker buss så har jag två val. En av bussarna har hållplats en bra bit hemifrån. Det tar minst 10 minuter dit, sedan behöver jag gå en bit till anknytning igen cirka 10 minuter. hållplatsen är dock nära arbetsplatsen. ca 20 min. Den stora skillnaden som ger tidsvinster är dock att jag inte behöver anpassa mitt arbete till busstiderna när jag kör själv. Busstidstabbellen blir glesare efter kl 17 repektive före kl 7 ca 20min längre tar det för mig att komma till jobbet när jag åker buss. Ca 40 minuter, enkel väg. 5 min min Ingen större skillnad 40 minuter, men då är ca 25 min promenader till och från hållplatser. Ca 25 min. Enbart en person har angett att det inte var något större tidsskillnad med att byta från bil till buss. Totalt har fem personer angett att tidsskillnaden ligger under 20 min. Som kollektivtrafikresenär kan tiden för resan utnyttjas på ett helt annat sätt än om du själv kör. I den andra enkäten inkluderade vi en fråga om testresenärerna hade utnyttjat tiden på bussen till något speciellt. Svaren redovisas nedan. Hur har du utnyttjat tiden på bussen till något? lyssnat på bok/musik - oftast läst tidning kopplat av njutit av stunden! Nej, försökt se mig omkring. Har blivit lite åksjuk beroende på vilken chaufför som kör. Ibland har jag läst tidningen. Ja, läst och lite planering. Nej Tagit det lugnt och funderat. Läst en bok Ja Nej, bara tagit det lugnt. Arbetat

18 Projektets upplägg För att få reda på hur testresenärerna upplevt att vara en del av projektet och varifrån de fått informationen om projektet inkluderades bland annat dessa frågor i enkäterna. Information och projektet Nedan redovisas varifrån deltagarna fått information om projektet och vad de tyckte om den, enkätsvaren är hämtade från den första enkäten. Varifrån fick du information om projektet? Hur upplevde du informationen om projektet? Antal svar Fördelning 1 Genom affischen Insidan En kollega Informationsnätverket Notes anslagstavla Om annat, specificera Om annat, specificera På ett möte på kärnhuset (miljö). 1 Mycket bra Bra Ok Dåligt Mycket dåligt Total: Antal obesvarade: 0 Insidan är den informationskanal som gett bäst resultat medan affischen inte gett särskilt mycket. I kommande projekt kanske affischen kan utelämnas. Annars var testresenärerna positiva till själva information och samtliga har angett att de tyckt att den var bra eller mycket bra. Vad testresenärerna ansåg om upplägget på projektet redovisas nedan. Upplägget på projektet 1 Mycket bra Bra Ok Dåligt Mycket dåligt Total: Antal obesvarade: 0 Det var ingen av testresenärerna som gav upplägget för projektet ett betyg sämre än Ok. Tvärtom tyckte de flesta att det var bra eller till och med mycket bra.

19 Deltagarnas synpunkter är viktiga och inte minst de förbättringsförslag som angetts, dessa redovisas nedan. Har du några förslag på förändringar? Nej det har varit bra tillverka ett kombinerat kort där man skulle kunna få teståka i 3 mån men då bara hade behövt åka buss 50. Inte heller fel att informera förarna på bussarna om projektet har stött på folk som inte haft en aning om projektet fastän de kört bussarna! Att tidigare gå ut med beskedet om förmånsbeskattning Att det leder till att busspriserna sänks så att vi och även andra känner oss motiverade att bara åka buss. Det var bara fyra testresenärer som valt att lämna förslag på förbättringar. Alla förslag är viktiga, men den synpunkt som vi verkligen bör ta med oss är att informera tidigare om förmånsbeskattningen.

20 Resultat och reflektioner Här redovisas de konkreta resultat som projektet gett. Ddessa är dels hämtade från SUMO:n (se bilaga 1) och dels från enkäterna. Detta kapitel innehåller även egna reflektioner som uppkommit under arbetet med projektet. Resultat 566 mil av deltagarnas arbetsresor ersattes under testmånaden från bil till buss. I genomsnitt genomförde varje deltagare nästan 4 tur och retur resor till arbetet per vecka (se bilaga1). 1,083 ton minskade koldioxidutsläpp enbart baserat på arbetsresor Sex av tretton testresenärer ersatte bilresor med buss även på fritiden (vilka inte är medräknade i SUMO:n). Fyra testresenärer lånade ut busskortet till någon i omgivningen och dessa genomförde ett tiotal resor tillsammans (vilka inte är medräknade i SUMO:n). 84,6 av testresenärerna anser att den befintliga kollektivtrafiken täcker de. personliga behoven i pendling till och från arbetet. Samtliga testresenärer har funderat över de kostnader som är förknippade med bilresor. Alla utom två testresenärer har på ett eller annat sätt funderat över miljöeffekter som är förknippade med bilresor. Två testresenärer har funderat på hushållets bilinnehav, vilket lett till funderingar på att sälja den andrabilen. Sex av de tretton testresenärerna har angett att de tycker sig ha brutit vanan med att alltid ta bilen till arbetet. Åtta testresenärer har uppgett att de tror att de kommer att fortsätta att åka kollektivt Åtta testresenärer har uppgett att de tror sig komma att ersätta bilresor med buss minst 2 dagar i veckan, ytterligare två har uppgett att de planerar att åka någon gång i månaden. Reflektioner Erfarenheter som kan vara bra att ta med sig inför projekt med liknande syfte redovisas nedan. Affischen har inte gett det resultat som vi hoppats på och inför kommande projekt kan denna eventuellt uteslutas. Förmånsbeskattning måste ske och det är lämpligt att informera om detta så tidigt som möjligt.

21 Det var svårt att nå ut till alla, hur får vi folk intresserade? Klara och tydliga kriterier för deltagande i projektet. Ska t.ex. sysselsättningsgrad vara ett av kriterierna för att bli testresenär? Vara övertydlig om frågor i t.ex. enkäten, berör frågan enkel eller tur och retur resor? Utnyttja kontaktpersoner på förvaltningarna/avdelningarna, som t.ex. miljösamordnare etc. Vi hade kanske kunnat nå ut till fler lärare på detta sätt. Uppföljningsmötet var bra och överlevnadskittet som delades ut var uppskattades. Hallandstrafiken släpper i december det s.k. resekortet, ett nytt kortsystem, med tillhörande Internetsida mina sidor. Detta kan utnyttjas för nästa kull testresenärer. Testresenärerna kan vara en del av marknadsföringen av det nya biljettsystemet. Vill Hallandstrafiken ha synpunkter på systemet så finns möjlighet genom testresenärerna som förbinder sig att besvara enkäter. Att fundera på hur resultaten ska kommuniceras och presenteras utåt är bra att ha i åtanke redan i planeringen av projektet. Ska ett pressmeddelande släppas så bör detta ske i samband med avslutningen av projektet.

22 Testresenärer Projektbeskrivning

23 Testresenärer Projektbeskrivning Bakgrund Som ett led i Halmstads kommuns satsningar inom Klimpinvesteringsprogrammet (Klimp) så genomförs projektet testresenärer under november Projektet ligger under mobilitetskontoret på Konsument Halmstad och ska bidra till att kommunens samlade koldioxidutsläpp sänks. År 2009 genomfördes även då ett testresenärsprojekt. På det hela taget är man nöjda med det projektet. Vissa bitar fungerade dock inte optimalt, vilket man kan dra lärdom utav till denna omgång. Projektet är ett samarbete med Hallandstrafiken, Arriva och Trafikverket. Landstinget Halland genomför ett liknande projekt under oktober 2010, rörande de egna anställda. För att kunna jämföra resultaten används till viss del samma enkäter, mallar o.s.v. Hallandstrafiken kommer under perioden slutet på oktober början på november även de genomföra ett separat Testresenärsprojekt. Detta projekt kommer vara riktat emot privatpersoner i något område utav Halmstad (och även Varberg). Målet (budgeten) för kommunen är att få ihop testresenärer. Landstinget har som målsättning att erbjuda 100 anställda att bli testresenärer (det finns åtminstone pengar till detta). Mål Övergripande mål I kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren (liksom i alliansens planeringsdirektiv för år ) står det i de konkretiserade målen för området resor och trafik att kollektivtrafikens och cyklandets andel av transporterna ska öka. Projektet Testresenärer har som övergripande mål att förmå vanebilister att bryta sin vana och ersätta bilresor till och från arbetet med buss/tåg. Miljöbelastningen och trängseln i centrum ska minska samtidigt som antalet kollektivresenärer ska öka. Ovana buss-/tågpendlare ska få en positiv bild av kollektivtrafiken och vilja fortsätta ersätta bilresor till och från arbetet med buss/tåg även efter avslutat projekt. Effektmål Testresenärerna ska ersätta minst tre av fem (60 ) av sina bilresor till och från arbetet med buss/tåg, vilket ska leda till att koldioxidutsläppen från projektdeltagarnas bilresor till och från arbetet sänks. Målet är att minst 80 av testresenärerna åker buss/tåg till och från arbetet minst tre av fem dagar i veckan (60 ) under testresenärsperioden. Ett år efter testperioden är målet att 40 av projektdeltagarna ska ha bibehållt sina nya resvanor.

24 Erbjudande och åtagande Erbjudande Fria* resor i 30 dagar under november 2010 med Resekortet Period Tåg & Buss Provåkarbiljett till Österskans (för att hämta upp resekortet) Buss-/tågtidtabeller och lathund i hur man registrerar Resekortet på Hallandstrafikens Mina sidor Guidning i hur man åker buss/tåg Åtagande Ställa bilen vid minst tre av fem dagar i veckan gällande resor till och från arbetet och ersätta dessa med buss/tåg. (Åka buss/tåg till minst 60 av arbetsresorna med andra ord) Besvara tre enkäter som ska ligga till grund för utvärdering och uppföljning av projektet (inkl. att föra resedagbok, denna är kopplad till enkät 2) Registrera resekortet på mina sidor på Hallandstrafikens hemsida Avgränsningar och målgrupp Projektets målgrupp är alla kommunanställda som kör bil till och från arbetet. En förutsättning för medverkan är att buss-/tågförbindelser finns mellan arbetet och bostaden, och att dessa passar rådande arbetssituation och arbetstider. Den potentiella målgruppen är enligt följande (fördelat på förvaltningar) nedan; Tillsvidareanställda Förvaltning Kvinnor Män Totalt Utfallet (Testrese närer) Arbetslivsförvaltningen ,2 Barn- och ,5 ungdomsförvaltningen Byggnadskontoret Fastighetskontoret Hemvårdsförvaltningen ,2 Kulturförvaltningen ,5 Miljö- och hälsoskyddskontoret Räddningstjänsten Servicekontoret ,5 Socialförvaltningen ,3 Stadskontoret ,5 Teknik- och ,1 fritidsförvaltningen Utbildningsförvaltningen ,6 Totalt ,7 Till detta tillkommer alla anställda vid de kommunägda bolagen (ca. 500 totalt); Andel av antalet anställda i

25 Halmstads Rådhus AB HFAB Halmstads Flygplats AB Halmstad & Co AB AB Industristaden Halmstad Näringslivs AB Hem AB Halmstads Hamn och Stuveri AB 260 anställda (3 st Testresenärer) Aktiviteter Informationsaktiviteter Information om projektet kommer att gå ut till kommunanställda genom följande kanaler: Information vid Trafikantveckan Pressmeddelande (tillsammans med Landstinget) Information sätts ut på kommunens interna hemsidas anslagstavla Publicering i det interna nyhetsbladet Insidan (vilken både publiceras elektroniskt och i pappersformat) Mail skickas till kommunens anställda Flyer (inkl intresseanmälan) skickas till de som inte har tillgång till Internet (mail) Intresseanmälan och urval En modifierad (förenklad) variant av enkät 1 kommer fungera som intresseanmälan. Enkäten blir dels elektronisk, men även tillgänglig i pappersform i form utav en flyer. Den elektroniska informationen om projektet skickas ut till alla inom kommunen (och bolagen) via nyhetsbrevet Insidan i ett första läge. En vecka efter detta skickas även informationen ut till alla kommunens anställda som har en mailadress. Information läggs även ut på kommunens interna hemsida (anslagstavlan). Till alla dessa vägar finns en länk till ett web-formulär, vilket fungerar som en intresseanmälan. En flyer kommer tas fram där information kommer ges angående projektet. På baksidan av denna ska enkät 1 finnas. Flyern ska bli tillgänglig för de anställda som inte har en personlig mailadress. Detta gäller främst personal som arbetar inom hemtjänsten men även HFAB och Halmstad Hamn och Stuveri. Varje särskilt boende m.m. inom kommunen får därmed ett antal ex skickade till sig och som kan läggas ut vid fikabord eller liknande. Flyern (intresseanmälan) kan skickas in med internposten. Eftersom att enkäter samlas in sammanställs dessa. Ett visst urval görs direkt, och där personer som redan åker buss i dagsläget (mer än 1-2 d/v) sållas ut. Sammanställningen överlämnas till Arriva vid datumet för deadlinen av intresseanmälan, vilken är den 13:e oktober. Nästa steg i urvalsprocessen håller Arriva i då de har mest kunskap angående linjenätverket, tider o.s.v. De kommunanställda som kör mest bil, har längst till arbetet och är ovana resenärer kommer att prioriteras i urvalsprocessen. En väldigt viktig faktor är även hur förbindelserna ser ut mellan hem och arbete. Personer som inte har bra förbindelser kommer

26 sållas bort. Den enskilde testresenärens motivation kommer även att spela in i bedömningen. En spridning i ålder och kön är eftersträvansvärt. De personer som blir utvalda kontaktas via telefon. Vid detta telefonsamtal ges information angående vad som gäller, d.v.s. erbjudande och åtagande, det ges en viss guidning i hur man åker buss/tåg, samt information om att en provåkarbiljett kommer skickas hem till personen i fråga. Provåkarbiljetten ska fungera som ett sätt för personen att ta sig till Österskans, där upphämtning utav resekort, enkät 2 (inkl. resedagbok) samt påskrivande utav kontrakt ska ske. Testresenären får dessutom med sig en lathund till hur man registrerar resekortet på mina sidor. Utförande Projektet pågår mellan måndagen 1 november och tisdagen 30 november. Hallandstrafiken och Trafikverket delar på kostnaderna för de periodkort som ingår i erbjudandet. Kortet är giltigt i 30 dagar och innefattar obegränsat resande inom denna period (när det gäller tågresorna gäller dessa endast på sträckan mellan hemmet och arbetet). Periodkortet är opersonligt och kan utnyttjas av flera personer, dock endast en person per resa. Testresenärerna kommer att förmånsbeskattas för korten. Att vara Testresenär är en skattepliktig förmån för de som får ett resekort under en månad, detta eftersom de sparar pengar för resor under den månaden. Förmånen skall således deklareras av den enskilde och för kommunens del blir det sociala avgifter på förmånen. De sociala avgifterna betalas av mobilitetskontoret (Konsument Halmstad/kommunen). Under december, efter avslutat provåkande på buss/tåg, ska enkät 2 besvaras utav Testresenärerna och skickas in. I januari 2011 ska ett uppföljningsmöte anordnas där resultaten från testresenärsperioden redovisas. Under mötet, där Hallandstrafiken medverkar, ska synpunkter och svar kunna ges på busstrafiken. Ett år efter att projektet avslutats ska den sista och avslutande enkäten (enkät 3) besvaras och sammanställas för att se om projektet gett effekter i form av permanent förändrat beteende. Uppföljning, utvärdering och återkoppling Projektet kommer att struktureras enligt SUMO (system för utvärdering av mobilitetsprojekt) och denna modell kommer även att ligga till grund för utvärderingen. Utvärderingen kommer att baseras på testresenärernas enkäter och resedagböcker. Projektets resultat kommer att redovisas som en del av aktiviteterna inom mobilitetskontoret.

27 Kommunikation Kontaktpersoner Stefan Lundh tel vik. Projektledare Mobilitetskontoret, Konsument Halmstad Kulturförvaltningen Halmstads kommun Kommunikationsplan v. 37 Torsdagen 16:e september: Info Testresenärer på stadsbiblioteket v. 38 Information upp på kommunens interna hemsidas anslagstavla Information ut via kommunens interna nyhetsblad Insidan v. 39 Mail ut till anställda Flyer ut till anställda Pressmeddelande ut v Brev ut till antagna v.46 Uppföljningsbrev/påminnelse ut till Testresenärerna

28 Tidsplan v. 33 Första mötet med Arriva, Hallandstrafiken och Trafikverket v.34 Kontakt med Jonas Stark, ekonom på Kulturförvaltningen, detaljer om projektet. Kontakt med Stefan Agmarken och David Backelin angående att kunna prata om Testresenärer på infomöten om kommunens reseriktlinjer. v. 35 Kontakt med miljösamordnare på Landstinget. Gemensamt pressmeddelande kommer skickas ut i slutet utav september. Gemensam utvärdering utav projektet som genomfördes år 2009 kommer skickas ut i september. Undersöka vad som gäller angående förmånsbeskattning och sociala avgifter med lönekontor och kommunens jurister. v.37 Web-formulär klart Urvalsfrågor klara Power-point till info-möte klar Innehåll till flyer och text insidan/anslagstavlan/mail klart v. 36 Kontakt med Trivector angående enkäter m.m Andra mötet med Arriva, Trafikverket och Hallandstrafiken v. 38 Flyer klar Pressmeddelande klart och utskickat Information med i interna nyhetsbrevet Insidan Information upp på kommunens interna hemsidas anslagstavla v.39 v.40 Mail ut till alla anställda Avtal med Arriva klart Flyer ut till Hemvårdsförvaltningen, v. 40 HFAB och Hamnen Avtal med Hallandstrafiken/Trafikverket och Arriva klart v. 41 Anmälningar trillar in Deadline intresseanmälan 13:e oktober Möte med Arriva och Hallandstrafiken, överlämning av informationsmaterial, intresseanmälningar m.m. Urval av testresenärer Enkät 2 klar, Kontrakt klart, Lathund klar v. 42 SUMO klar Urval av testresenärer Provåkarbiljett skickas ut

29 v. 43 kontrakt undertecknas och busskort delas ut. v Projektet pågår v Uppföljningsmöte tillsammans med Hallandstrafiken. November 2011 Enkät till testresenärerna för att se om projektet gett effekter i form av permanent förändrat beteende.

30 SUMO Testresenärer, oktober 2009 Nivå Målsättning Indikator Resultat Metod A Nyttiga prestationer 51 affischer uppsatta på kommunens förvaltningar och utskickade via internpost till skolor. Information till målgrupp via interna kanaler; informationsnätverk och informationsbladet Insidan. Antal uppsatta affischer på förvaltningar Antal utskickade affischer till skolor Antal publiceringar på Insidan Utskick via informationsnätverket Publiceringar på hemsidan 20 st 27 st Totalt: 47 st 1 st 1 st 1 st + 1st pdf-fil Dokumentation Tjänster B Kännedom om tjänst Publicering på hemsidan Pressmeddelande Tre artiklar / reportage i media Utskickat pressmeddelande Antal artiklar/ reportage Deltog på Landstingets Halland pressmeddelande 1 artikel i HP, 1 reportage i SR Halland Ej kartlagt Ej kartlagt Ej kartlagt Ej kartlagt C Användning/ deltagande 30 personer kontaktar oss och är intresserade av att bli testresenärer. Antal personer som ringt eller skickat e- post med förfrågan om projektet. Via e-post: 17 st. Via telefon: 7 st. Totalt antal: 24 st. Dokumentation D Nöjdhet med tjänst 100 av de som accepterat erbjudandet är nöjda med informationen de fått om projektet Max tre personer tackar nej till erbjudandet pga. förmånsbeskattning är nöjda med informationen om projektet Antal som tackat nej till erbjudandet pga.förmånsbeskattning 100 var nöjda med info inför projekt. (31 upplevde den som mkt bra, 69 som bra.) 3 av 24 tackade nej, pga. förmånsbeskattning Enkät 1 Dokumentation

31 E Acceptans av erbjudande 20 skriver på kontrakt Antal som har skrivit under kontraktet 13 personer skrev kontrakt Dokumentation F Experimentellt beteende Minst 12 av 13 testresenärer ersätter 70 av arbetsresorna med buss. Antal som ersatt 70 av sina arbetsresor med buss. 9 ersatte 70 av arbetsresorna i oktober med buss. 1 Resedagbok Erbjudande 3,33 resor (tur och retur) per vecka och deltagare ska övergå till kollektivtrafik Totalt 487 mil ska ersattas till buss under testmånaden. Antal kollektivtrafikdagar (tur och retur) ersatta i genomsnitt per person och vecka under testperioden före respektive efter genomfört projekt. Antal mil ersatta med buss under testmånaden Före projektet åkte 3 testresenärer kollektivt 1 ggr/vecka. Under projektet; 3,875 resor(t och r) i genomsnitt per person och vecka med kollektivttrafik 566 mil ersatta Enkät 1 Beräkningar 0,93 ton i besparat CO 2 Antal ton CO 2 minskning 1,083 ton CO 2 minskning G Nöjdhet med erbjudande 75 anser att kollektivtrafiken uppfyller det personliga behovet av resor till och från arbetet. Procent som ansåg att kollektivtrafiken uppfyllde behoven av resor till och från arbetet (var nöjda) 84,6 anser att Enkät 2. kollektivtrafiken täcker behovet av resor till och från arbetet. (54, svarade OK, 23 bra och 8 mkt bra) 1 Detta mål var för ambitiöst. Sjukdom, samåkning och arbetet hemifrån var faktorer som inte räknades in. En testresenär var sjuk en vecka under oktober och kom därmed inte upp i sjuttio procent. Samtliga testresenärer låg på en procent över 50 procent bussresor.

32 Effekt H Permanent beteende I System- effekt 5 personer (40 ) av testresenärerna fortsätter att åka buss 70 av arbetsresorna ett år efter testperiodens slut. (alt enkelresor ersatta med buss) 3,2 ton CO 2 -minskning mil ska ersättas med buss mil ska ersättas med buss Projektet bidrar med en koldioxidminskning på 4,2 ton Antal som uppger att de fortsatt åka 10 uppger att de Enkät 3 kollektivt ett år efter projektet (alt. antal fortsatt åka buss minst ersatta resor) 70 av arbetsresorna. Antal kg CO 2 -minskning för de 5 (40 ) som fortsatt åka buss mätt på nio månader Antal mil ersatta (9 månader) för de 5 som fortsatt åka buss Antal mil ersatta (9 månader + testmånaden) Ton i koldioxidminskning (9 månader + testmånaden) 3 ton CO 2 minskning X mil ersatta X mil ersatta mil 4 ton (3 ton + ca. 1 ton) CO 2 minskning Beräkningar Enkät 3 Beräkningar

33 SUMO Testresenärer, november 2010 Nivå Målsättning Indikator Resultat t.o.m nov 2010 Y Yttre faktorer Förändringar i buss/tågutbud Inga förändringar Metod Buss-/tågpriser Bakgrundsfaktorer P Personrelatera de faktorer Könsfördelning Åldersfördelning Resandet med buss/tåg före Testresenärsperioden: 80 kvinnor Medelålder 43,1 år Minst 3 dagar/vecka 2,5 Minst 2 dagar/vecka 22,5 Minst 1 dag/vecka 25,0 0 dagar/vecka 37,5 Enkät 1

34 A Nyttiga prestationer Informationskampanj till kommunens anställda via interna kanaler Publicering på Interna nyhetsbrevet Insidan (med länk till web-enkät), Antal publiceringar på Insidan Antal publiceringar på anslagstavlan 1 st 1 st Dokumentation Publicering på interna anslagstavlan på Lotus Notes Mail till alla anställda (som har mailadress) Antal mail Antal flyers utskickade Uppskattningsvis = x20=200 Tjänster Utskick av flyer till förvaltningar/bolag/avdel ningar som inte har nås via mail Pressmeddelande Två artiklar/reportage i media Utskickat pressmeddelande Antal artiklar/ reportage Deltog på Landstingets Halland pressmeddelande 1 artikel i HP, 1 reportage i TV4 Halland B Kännedom om tjänst Ej kartlagt Ej kartlagt Ej kartlagt Ej kartlagt C Användning/ deltagande 50 personer gör intresseanmälan via antingen web-enkät eller via flyer Antal inkomna intresseanmälningar Via web-enkät: 84 st. Via flyer: 2 st. Totalt antal: 86 st. Enkät 1/Dokumentati on D Nöjdhet med tjänst 100 av de som accepterat erbjudandet är nöjda med informationen de fått om projektet Antal som är nöjda med informationen om 100 var nöjda med info projektet inför projekt (2, svarade varken bra eller dåligt, 50 bra och 48 mkt bra) Enkät 2 Dokumentation

35 E Acceptans av erbjudande 25 personer skriver på kontrakt Antal som har skrivit under kontraktet 52 personer skrev kontrakt (40 personer lämnade in enkät 2) Dokumentation Erbjudande Effekt F Experimentellt beteende G Nöjdhet med erbjudande H Permanent beteende I System- effekt Minst 80 av testresenärerna åker buss/tåg till och från arbetet minst tre av fem dagar i veckan (60 ). Totalt 892 mil ska ersattas med buss/tåg under testmånaden. 1,16 ton i besparat CO 2 75 anser att kollektivtrafiken uppfyller det personliga behovet av resor till och från arbetet. 40 av testresenärerna fortsätter att åka buss minst tre dagar i veckan till och från arbetet ett år efter testperiodens slut. Ett år efter Testresenärsperioden: 4902 mil ska ha ersatts med buss/tåg under året 6,38 ton CO 2 -minskning Resandet med buss/tåg under Testresenärsperioden: Antal mil ersatta med buss under testmånaden Antal ton CO 2 minskning Procent som ansåg att kollektivtrafiken uppfyllde behoven av resor till och från arbetet (var nöjda) Resandet med buss/tåg efter Testresenärsperioden: Antal mil ersatta (11 månader) Ton i CO 2 minskning (11 månader) Minst 3 dagar/vecka 70 Minst 2 dagar/vecka 90 Minst 1 dag/vecka dagar/vecka mil ersatta 1,4 ton CO 2 minskning Enkät 2 Beräkningar 92 anser att Enkät 2. kollektivtrafiken täcker behovet av resor till och från arbetet. (7, svarade varken bra eller dåligt, 70 bra och 15 mkt bra) xx uppger att de fortsatt åka buss minst tre dagar i veckan till och från arbetet. X mil ersatta X ton CO 2 minskning Enkät 3 Enkät 3 Beräkningar