Ledningssystem för kvalitet Särskilda krav vid tillämpning av ISO 9001:2000 för tillverkare av fordonskomponenter och reservdelar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledningssystem för kvalitet Särskilda krav vid tillämpning av ISO 9001:2000 för tillverkare av fordonskomponenter och reservdelar."

Transkript

1 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 1 (18) Ledningssystem för kvalitet Särskilda krav vid tillämpning av ISO 9001:2000 för tillverkare av fordonskomponenter och reservdelar. Utarbetad Detta dokument av IATF, beskriver International de tillägg Automotive till SS-EN Task ISO Force 9001:2000 och JAMA, som Japan finns Automobile i den tekniska Manufacturers Association. specifikationen Medlemmar ISO/TS 16949:2002. i IATF: Big three Detta (USA) dokument Daimler-Chrysler, är inte att betrakta Ford, General som originaltext Motors och och alla stora europeiska överensstämmelse biltillverkare. med Biltillverkarnas specifikationen branschorganisationer garanteras därför inte. i USA Den (AIAG), kompletta Tyskland texten VDA), finns Frankrike i CCFA, originalutgåvan FIEV), Storbritannien som bl.a. finns (SMMT), att beställa Italien (ANFIA). hos SIS på 1 Omfattning 1.1 Allmänt Tillsammans med SS-EN ISO 9001: 2000 definierar denna tekniska specifikation kvalitetsledningssystem- krav för konstruktion och utveckling, tillverkning samt, när så är tillämpligt, installation och service av fordonsrelaterade produkter. Denna tekniska specifikation är tillämplig på de anläggningar inom en organisation där kundspecificerade artiklar avsedda för tillverkning och/eller service produceras. Stödfunktioner, antingen de är på platsen eller på annat håll (t.ex. designavdelningar huvudkontor och distributionsavdelningar) ingår bland det som revideras på platsen eftersom de stöder platsen, men de kan inte få en egen självständig certifiering mot denna tekniska specifikation. Denna tekniska specifikation kan tillämpas överallt i försörjningskedjan för fordonsindustrin. 1.2 Tillämpning ISO 9001: 2000 Ledningssystem för kvalitet Krav. 1.2 Tillämpning De enda uteslutningar som tillåts enligt denna tekniska specifikation gäller 7.3 där organisationen inte ansvarar för konstruktion och utveckling av produkten. Tillåtna uteslutningar innefattar inte utveckling av tillverkningsprocesser. 2 Normativa hänvisningar Följande standard innehåller bestämmelser som, genom hänvisning, utgör bestämmelser i denna standard. För daterade hänvisningar gäller inte senare publicerade tillägg, ändringar eller reviderade utgåvor. Emellertid uppmanas parter som gör upp avtal baserade på denna standard att undersöka möjligheten att använda den senaste utgåvan av nedan angiven standard. För odaterade hänvisningar gäller den senaste utgåvan av det normativa dokument som avses. ISO- och IEC-medlemmar (i Sverige SIS och SEK) tillhandahåller register över gällande internationella standarder. ISO 9000 Quality management systems Fundamentals and vocabulary Svensk anm. ISO 9000 är översatt och fastställd som svensk standard SS-EN ISO 9000 Ledningssystem för kvalitet - Principer och terminologi. 3 Termer och definitioner 3.1 Termer och definitioner för fordonsindustrin För denna tekniska specifikation gäller de termer och definitioner som ges nedan och i SS-EN ISO 9000:2000.

2 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 2 (18) kontrollplan dokumenterad beskrivning av de system och processer som krävs för att kontrollera produkten (se bilaga A) organisation ansvarig för konstruktion organisation med befogenhet att upprätta en ny eller ändra en befintlig produktspecifikation Anm. Detta ansvar innefattar provning och verifiering av konstruktionens funktion i den tillämpning som kunden specificerat felsäkring konstruktion och utveckling av produkt och tillverkningsprocess i syfte att förhindra tillverkning av avvikande produkter laboratorium/mätrum facilitet för kontroll, provning eller kalibrering som kan innefatta men inte är begränsad till kemisk, metallurgisk, fysikalisk eller elektrisk provning eller bestämning av dimensioner eller tillförlitlighet laboratorie-/mätrumsbeskrivning styrt dokument som innehåller eller anger specifika provningar, utvärderingar och kalibreringar som ett laboratorium är kvalificerat att utföra, lista över utrustning som laboratoriet använder för att utföra ovanstående, lista över metoder och standarder mot vilka det utför ovannämnda uppgifter tillverkning process för att utföra eller framställa material för produktion artiklar för produktion eller reservdelar monterade enheter, eller värmebehandling, svetsning, lackering, ytbehandling eller andra slutbearbetningsoperationer förutsägande underhåll aktiviteter grundade på processdata med avsikt att undvika underhållsproblem genom att förutse sannolika felsätt förebyggande underhåll planerad åtgärd för att eliminera orsaker till fel på utrustning och oplanerade avbrott i produktionen, som ett resultat av konstruktion av tillverkningsprocessen extra fraktkostnader extra kostnader eller avgifter åsamkade som tillägg till avtalade leveranskostnader Anm. Detta kan orsakas av metod, kvantitet, oplanerade eller sena leveranser etc sekundär anläggning anläggning som ger stöd till tillverkningsanläggning och där icke-tillverkande processer utförs tillverkningsanläggning anläggning där värdeskapande tillverkningsprocesser utförs speciell egenskap produktegenskap eller parameter i tillverkningsprocess som kan påverka säkerhet eller överensstämmelse med krav i regelverk, passning, funktion, prestanda eller efterföljande steg i tillverkningen av produkten.

3 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 3 (18) 4 Ledningssystem för kvalitet 4.1 Allmänna krav Allmänna krav Tillägg Att säkerställa styrning över utlagda processer skall inte frånta organisationen ansvaret att uppfylla alla kundkrav. Anm. Se också och Dokumentationskrav Allmänt Kvalitetsmanual Styrning av specificerande dokument Tillverkningsspecifikationer Organisationen skall ha ett förfarande för att i rimlig tid granska. distribuera och införa alla kundens tillverkningsstandarder/specifikationen och ändringar enligt den tidsplan som kunden kräver. Granskning bör utföras så snart som möjligt och tidsfristen skall inte överstiga två arbetsveckor. Organisationen skall dokumentera vilken dag var och en av ändringarna införts i produktionen. Anm. En ändring i dessa standarder/specifikationen kräver en uppdaterad dokumentation av kundens godkännande av utfallsprov "customer production part approval, CPPA", når hänvisningar görs till dessa specifikationer på konstruktionsdokument eller om de påverkar dokumentation som rör CPPA, t.ex. kontrollplan eller FMEA Styrning av redovisande dokument Anm. 1 "Gallring" ovan innefattar förstöring. Anm. 2 "Redovisande dokument" innefattar också redovisande dokument som specificerats av kund Bevarande av redovisande dokument Styrningen av redovisande dokument skall uppfylla författningskrav och kundkrav. 5 Ledningens ansvar 5.1 Ledningens åtagande Svensk anm. Författningskrav innefattar krav i lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter Effektivitet hos process Högsta ledningen skall granska produktframtagningsprocesserna och stödprocesserna för att säkerställa deras verkan och effektivitet.

4 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 4 (18) 5.2 Kundfokus 5.3 Kvalitetspolicy 5.4 Planering Kvalitetsmål Kvalitetsmål Tillägg Högsta ledningen skall definiera kvalitetsmål och mätningar som skall ingå i affärsplanen och användas för att föra ut kvalitetspolicyn i organisationen. Anm. Kvalitetsmål skall ta upp kundförväntningar och vara möjliga att nå inom en definierad tidsram Planering av ledningssystem för kvalitet 5.5 Ansvar, befogenheter och kommunikation Ansvar och befogenheter Ansvar för kvalitet Chefer med ansvar och befogenheter för korrigerande åtgärder skall omedelbart informeras om produkter eller processer som inte uppfyller krav. Personal med ansvar för produktkvalitet skall ha befogenhet att stoppa produktionen för att rätta till kvalitetsproblem. För tillverkningsoperationer skall det i alla skift finnas personal som har direkt eller delegerat ansvar för att säkerställa produktkvaliteten Ledningens representant Kundrepresentant Högsta ledningen skall utse personal med ansvar och befogenhet att säkerställa att kundkraven behandlas. Detta innefattar val av särskilda egenskaper, upprättande av kvalitetsmål och tillhörande praktisk utbildning, korrigerande och förebyggande åtgärder, konstruktion och utveckling av produkten Intern kommunikation 5.6 Ledningens genomgång Allmänt

5 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 5 (18) Vad kvalitetsledningssystemet presterar Dessa genomgångar skall omfatta alla krav på kvalitetsledningssystemet och trenderna för vad det presterar, som en väsentlig del av den ständiga förbättringsprocessen. En del av ledningens granskning skall ägnas åt övervakning av kvalitetsmål och regelbunden rapportering av kvalitetsbristkostnader (se och 8.5.1). Dessa resultat skall dokumenteras för att, som ett minimum, ge belägg för hur organisationen når de kvalitetsmål som specificeras i affärsplanen och kundernas tillfredsställelse med levererad produkt Underlag för genomgång Underlag för genomgång Tillägg Underlaget för ledningens genomgång skall innefatta en analys av verkliga och potentiella fältfel och vilken inverkan dessa har på kvalitet, säkerhet och miljö Resultat av genomgång 6 Hantering av resurser 6.1 Tillhandahållande av resurser 6.2 Personalresurser Allmänt Kompetens, medvetenhet och praktisk utbildning Färdighet som rör konstruktion av produkt Organisationen skall säkerställa att personal med ansvar för konstruktion av produkt har den kompetens som behövs för att konstruktionskraven skall uppfyllas och att de har färdighet i att använda tillämpliga hjälpmedel och metoder. Tillämpliga hjälpmedel och metoder skall fastställas av organisationen Praktisk utbildning Organisationen skall upprätta och vidmakthålla dokumenterade rutiner för att fastställa behov av praktisk utbildning och hur kompetens uppnås hos all personal som utför arbete som påverkar produktkvaliteten. Personal som utför speciellt angivna uppgifter skall vara kvalificerad, där så krävs, med särskild uppmärksamhet på att tillfredsställa kundkrav. Anm. 1 Detta är tillämpligt för alla anställda som påverkar kvaliteten, på alla nivåer i organisationen. Anm. 2 Ett exempel på kundspecifika krav är tillämpningen av digitaliserade, matematiskt baserade data.

6 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 6 (18) Praktisk utbildning på arbetsplatsen Organisationen skall ge praktisk utbildning på arbetsplatsen för personal i varje nytt eller förändrat arbete som påverkar produktkvaliteten, innefattande inhyrd personal eller personal som anställts för begränsad tid. Personal med arbete som kan påverka kvaliteten skall informeras om konsekvenser för kunden av avvikelser från kvalitetskrav Motivation och befogenhet hos anställda Organisationen skall ha ett förfarande för att motivera sina anställda att uppnå kvalitetsmål, att göra ständiga förbättringar och att skapa en miljö som uppmuntrar nytänkande. Detta förfarande skall innefatta att befrämja medvetenheten om kvalitet och teknik inom hela organisationen Organisationen skall ha en metod att mäta i vilken utsträckning personalen är medveten om relevansen och betydelsen av egna aktiviteter och hur de själva bidrar till att kvalitetsmålen uppnås (se d). 6.3 Infrastruktur Planering av fabrikslokaler, försörjningssystem och utrustning Organisationen skall använda en tvärfunktionell metod (se ) för att utveckla planer för fabrikslokaler, försörjningssystem och utrustning. Fabrikslokalernas layout skall vara sådan att materialtransporter, hantering och värdehöjande användning av golvytor optimeras och skall underlätta ett synkroniserat materialflöde. Metoder skall utvecklas och införas för att utvärdera och övervaka verkan av befintliga förfaranden. Anm. Dessa krav bör fokuseras på principer för "mager tillverkning" och kopplingen till kvalitetsledningssystemets verkan Katastrofplaner Organisationen ska upprätta katastrofplaner så att kundkrav kan tillfredsställas i händelse av nödläge, t.ex. vid strömavbrott, brist på personal, fel på väsentlig utrustning och returer från fältet. 6.4 Verksamhetsmiljö Personlig säkerhet för att uppnå produktkvalitet Produktsäkerhet och sätt att minimera tänkbara risker för anställda skall behandlas av organisationen, särskilt i konstruktions- och utvecklingsprocessen och i tillverkningsprocessens aktiviteter Renlighet i lokaler Organisationen skall hålla den ordning och renlighet i lokalerna samt utföra de reparationer av dem som behövs med hänsyn till produkter och tillverkningsprocesser. 7 Produktframtagning 7.1 Planering av produktframtagning Anm. Vissa kunder hänvisar till projektledning eller "Advanced product quality planning, APQP" som en metod att styra produktframtagning. APQP innefattar begreppen att förhindra fel och att ständigt förbättra, i motsats till att upptäcka fel, och grundas på en tvärfunktionell metod Planering av produktframtagning - Tillägg Kundens krav och hänvisningar till kundens tekniska specifikation skall ingå i planeringen av produktframtagning som en del i kvalitetsplanen.

7 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 7 (18) Acceptanskriterier Acceptanskriterier skall definieras av organisationen och, där så krävs, av kunden. För provtagning (attribut) skall acceptansnivån vara noll fel (se ) Sekretess Organisationen skall säkerställa sekretess rörande produkter och projekt under utveckling enligt avtal med kund, och tillhörande produktinformation Styrning av ändringar Organisationen skall ha ett förfarande för att styra och agera på ändringar som påverkar produktframtagningen. Verkan av varje ändring, innefattande dem som orsakats av någon leverantör, skall bedömas. Verifierings- och valideringsaktiviteter skall definieras för att säkerställa överensstämmelse med kundkrav. Ändringar skall valideras innan de införs. För konstruktioner med särskild äganderätt skall inverkan på form, passning och funktion (innefattande prestanda och/eller hållbarhet) gås igenom med kunden så att alla effekter kan utvärderas på rätt sätt. När så krävs av kunden skall ytterligare verifierings/valideringskrav uppfyllas, t.ex. sådana som krävs för att introducera en ny produkt. Anm. 1 Varje ändring i produktframtagningen som påverkas kundkrav medför krav på meddelande till och överenskommelse med kunden. Anm.2 Det ovan nämnda kravet är tillämpligt på ändringar av produkt och tillverkningsprocess. 7.2 Kundanknutna processer Fastställande av produktanknutna krav Anm. 1 Aktiviteter efter leverans innefattar tjänster som rör produkt efter leverans och som ingår i kontrakt eller inköpsorder. Anm. 2 Kravet innefattar återvinning, inverkan på miljö och egenskaper som fastställts som ett resultat av organisationens kunskap om produkten och tillverkningsprocesserna (se ). Anm. 3 l punkt c) innefattas alla tillämpliga författningskrav, inklusive dem för säkerhet och miljö, tillämpade på anskaffning, förvaring, hantering, återvinning, eliminering eller skrotning av material Speciella egenskaper angivna av kund Organisationen skall visa att kundkrav som gäller beteckningar, dokumentation och styrning av speciella egenskaper uppfylls Genomgång av produktanknutna krav Genomgång av produktanknutna krav - Tillägg Kundens godkännande skall krävas för att organisationen skall få avstå från kravet på formell genomgång enligt (se anm.) Organisationens möjlighet att tillverka Organisationen skall i kontraktsgenomgången undersöka, bekräfta och dokumentera sin möjlighet att tillverka de avsedda produkterna. Detta skall innefatta riskanalys Kommunikation med kund Kommunikation med kund - Tillägg Organisationen skall ha förmåga att kommunicera nödvändig information, inklusive data, på det språk och på det sätt som kunden specificerar (t.ex. CAD data, EDI). 7.3 Konstruktion och utveckling Anm. Kraven i 7.3 innefattar konstruktion och utveckling av produkt och tillverkningsprocess och fokuserar på att förebygga fel snarare än att upptäcka fel.

8 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 8 (18) Planering av konstruktion och utveckling Tvärfunktionell metod Organisationen skall använda en tvärfunktionell metod när den förbereder produktframtagning, innefattande - utveckling/klargörande och övervakning av särskilda egenskaper, - utveckling och genomgång av FMEA:er, innefattande åtgärder för att minska potentiella risker och - utveckling och genomgång av kontrollplaner. Anm. Utmärkande för en tvärfunktionell metod är medverkan av organisationens personal inom konstruktion, beredning, kvalitetsfunktion. produktion och andra berörda enheter Underlag för konstruktion och utveckling Anm. Speciella egenskaper (se ) innefattas i detta krav Underlag för produktkonstruktion Organisationen skall fastställa, dokumentera och granska kraven i underlag för produktkonstruktion innefattande: kundkrav (kontraktsgenomgång) som exempelvis speciella egenskaper (se ), identifikation, spårbarhet och packning/emballering, användning av information: organisationen skall ha ett förfarande för att sprida information som erhållits vid tidigare konstruktionsprojekt, konkurrentanalys, återföring från leverantörer, internt underlag, data från fältet och andra relevanta källor för pågående och framtida projekt av liknande slag, mål för produktkvalitet, livslängd, tillförlitlighet, underhållsmässighet, tid och kostnad Underlag för konstruktion av tillverkningsprocess Organisationen skall fastställa, dokumentera och granska kraven i underlag för konstruktion av tillverkningsprocess innefattande: utfall frän produktkonstruktionsarbetet, mål för produktivitet, processduglighet och kostnad, eventuella kundkrav och erfarenheter från tidigare utvecklingsarbeten. Anm. Utveckling av tillverkningsprocessen innefattar användning av felsäkringsmetoder i en utsträckning som är anpassad till omfattningen av problem och i överensstämmelse med aktuella risker Speciella egenskaper Organisationen skall fastställa speciella egenskaper (se d) och ange alla speciella egenskaper i kontrollplanen, följa definitioner och symboler som specificerats av kund och identifiera processtyrande dokument såsom ritningar, FMEA:er, kontrollplaner och arbetsinstruktioner med kundens symbol för speciella egenskaper eller organisationens motsvarande symbol eller beteckning för att innefatta sådana processteg som påverkar speciella egenskaper Anm. Speciella egenskaper kan innefatta produktegenskaper och processparametrar Resultat av konstruktion och utveckling

9 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 9 (18) Resultat av konstruktion - Tillägg Resultaten av produktkonstruktion skall ges i sådan form att de kan verifieras och valideras mot kraven i underlaget till produktkonstruktion. Resultaten av produktkonstruktionskall innefatta konstruktions- FMEA, resultat rörande tillförlitlighet, för produkten speciella egenskaper och specifikationer, felsäkring av produkt, om tillämpligt, produktdefinition, innefattande ritningar eller matematiskt baserade data, resultat av konstruktionsgenomgångar för produkten och i tillämpliga fall vägledning för undersökning Resultat av konstruktion av tillverkningsprocess Resultaten av konstruktion av en tillverkningsprocess skall ges i sådan form att de kan verifieras mot kraven i underlaget till konstruktion av tillverkningsprocessen och valideras. Resultaten av konstruktion av tillverkningsprocessen skall innefatta specifikationer och ritningar, flödesschema/layout för tillverkningsprocessen, process- FMEA kontrollplan (se ), arbetsinstruktioner, acceptanskriterier för processgodkännande, data rörande kvalitet, tillförlitlighet, underhållsmässighet och mätbarhet, resultat av åtgärder rörande felsäkring, om tillämpligt och metoder för snabb upptäckt och återföring av avvikelser i produkt/tillverkningsprocess Genomgång av konstruktion och utveckling Anm. Dessa genomgångar koordineras vanligen med konstruktionsetapperna och innefattar konstruktion och utveckling av tillverkningsprocessen Övervakning Mätningar vid specificerade stadier under konstruktion och utveckling skall definieras, analyseras och rapporterad med en summering av resultaten som ett underlag till ledningens genomgång. Anm. Dessa mätningar innefattar i tillämplig omfattning kvalitetsrisker, kostnader, ledtider, kritiska linjer och annat Verifiering av konstruktions- och utvecklingsresultat Validering av konstruktions- och utvecklingsresultat Anm. 1 Valideringen innefattar vanligen en analys av rapporter från fältet för likartade produkter. Anm. 2 Kraven i och ovan gäller för både produkt och tillverkningsprocesser Validering av konstruktions- och utvecklingsresultat - Tillägg Validering av konstruktions- och utvecklingsresultat skall utföras enligt kundens krav inklusive tidsplan Prototypprogram När kunden så kräver skall organisationen ha ett prototypprogram och en kontrollplan. Där det är möjligt skall organisationen använda samma leverantörer, verktyg och tillverkningsprocesser som kommer att användas i produktionen. Alla aktiviteter för att prova prestanda skall övervakas med tanke på färdigställande i tid och överensstämmelse med krav. Tjänster får läggas ut men organisationen skall ansvara för utlagda tjänster, inklusive teknisk ledning.

10 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 10 (18) Förfarande för att godkänna produkt Organisationen skall följa en rutin, erkänd av kund, för att godkänna produkt och tillverkningsprocess. Anm. Godkännande av produkt bör göras efter verifiering av tillverkningsprocessen. Denna rutin för att godkänna produkt och tillverkningsprocess skall också tillämpas för leverantörer Styrning av ändringar i konstruktions- och utvecklingsresultat Anm. Ändringar i konstruktions- och utvecklingsresultat innefattar alla ändringar under produktprogrammets livscykel (se 7.1.4). 7.4 Inköp Inköpsprocessen Anm. 1 Inköpta produkter ovan innefattar alla varor och tjänster som påverkar kundkrav, t.ex. monterings-, sekvens-, sorterings-, omarbetnings- och kalibreringstjänster Anm. 2 När leverantörer slås samman, köps upp eller knyts till andra bör organisationen verifiera att leverantörens kvalitetsledningssystem fortsätter att fungera och ger effekt Uppfyllande av författningskrav Alla inköpta produkter eller material använda i produkten skall uppfylla tillämpliga författningskrav Utveckling av leverantörers kvalitetsledningssystem Organisationen skall genomföra utveckling av leverantörers kvalitetsledningssystem med målet att leverantörerna skall uppfylla kraven i denna tekniska specifikation. Det första steget i att nå detta mål är att uppfylla kraven i ISO 9001:2000. Anm. Vilka leverantörer som prioriteras för utveckling beror av bl.a. leverantörens förmåga att åstadkomma kvalitet och betydelsen av den levererade produkten Om inget annat specificerats av kunden skall organisationens leverantörer vara certifierade mot ISO 9001:2000 av ett ackrediterat tredjeparts certifieringsföretag Inköpskällor godkända av kund När så specificerats i kontrakt (t.ex. kundens ritning eller specifikation) skall organisationen köpa varor, material eller tjänster från godkända inköpskällor. Användning av inköpskällor som anvisats av kunden, innefattande leverantörer av verktyg och mätdon, fråntar inte organisationen från dess ansvar att säkerställa kvaliteten hos den inköpta produkten Inköpsinformation Verifiering av inköpt produkt Kvalitet hos ankommande produkt Organisationen skall ha ett förfarande för att säkra kvaliteten på inköpt produkt (se 7.4.3) med användning av en eller flera av följande metoder: mottagning och utvärdering av statistiska data vid organisationen, mottagningskontroll och/eller -provning, t.ex. med provtagning grundad på prestanda, andra eller tredjepartsbedömningar eller revisioner på plats hos leverantörer, när de kopplas till dokument som visar acceptabel kvalitet hos levererad produkt, utvärdering av artiklar utförd av ett anvisat laboratorium. annan metod överenskommen med kunden.

11 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 11 (18) Övervakning av leverantörer Leverantörers prestationer skall övervakas med följande indikatorer: kvalitet hos levererad produkt, avbrott hos kund, inklusive returer från fältet, leveranssäkerhet (inklusive tillfällen med extra fraktkostnader) särskilda meddelanden till kund i kvalitets- eller leveransfrågor. Organisationen skall stödja att leverantörer övervakar sina tillverkningsprocessers prestanda 7.5 Produktion av varor och utförande av tjänster Styrning av produktion av varor och utförande av tjänster Kontrollplan Organisationen skall - utveckla kontrollplaner (se bilaga A) på system-, delsystem-, komponent- och/eller materialnivå för den levererade produkten, innefattande sådana för processer för tillverkning av bulkmateriallik som för artiklar och - ha en kontrollplan för för-produktion och produktion som tar hänsyn till resultat från konstruktions- FMEA och process-fmea. Kontrollplanen skall - ange de styrmedel som används för processtyrning, - ange metoder för övervakning av styrningen av speciella egenskaper (se ), definierade av både kunden och organisationen, - innefatta av kunden eventuellt begärd information och - initiera åtgärder enligt en specificerad plan (se ) när processen blir instabil eller inte statistiskt duglig Kontrollplaner skall granskas och uppdateras när någon ändring görs som påverkar produkt, tillverkningsprocess, mätning, logistik, leverantörer eller FMEA (se ). Anm. Kundens godkännande kan krävas efter granskning eller uppdatering av kontrollplanen. Svensk anm. Termen "styrplan" förekommer som synonym till kvalitets- och/eller kontrollplan Arbetsinstruktioner Organisationen skall upprätta dokumenterade arbetsinstruktioner för alla anställda som har ansvar för att utföra processer som påverkar produktkvaliteten. Dessa instruktioner skall vara tillgängliga på arbetsplatsen. Instruktionerna skall härledas från källor som kvalitetsplanen, kontrollplanen och produktframtagningsprocessen Verifiering av riggningar/ställ Riggningar/ställ skall alltid verifieras, t.ex. vid uppstart av en körning, nytt material eller ändring av arbetsuppgift. Arbetsinstruktioner skall vara tillgängliga för ställpersonal. Organisationen skall där det är tillämpligt använda statistiska metoder för verifiering. Anm. Jämförelse med sista-bit rekommenderas Förebyggande och förutsägande underhåll Organisationen skall fastställa vilken processutrustning som är mest väsentlig och tillhandahålla resurser föl underhåll av maskiner/utrustning samt utveckla ett effektivt heltäckande system för förebyggande underhåll. Detta system skall åtminstone innefatta planerade underhållsaktiviteter, förvaring/packning och skydd av utrustning, verktyg och mätdon, tillgång till reservdelar för väsentlig tillverkningsutrustning,

12 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 12 (18) dokumentering, utvärdering och förbättring av mål för underhåll. Organisationen skall använda metoder för förutsägande underhåll för att ständigt förbättra funktion och effektivitet hos produktionsutrustningen Hantering av produktionsverktyg Organisationen skall tillhandahålla resurser för aktiviteter som rör konstruktion, tillverkning och verifiering av verktyg och mätdon. Organisationen skall upprätta och införa ett system för hantering av produktionsverktyg innefattande utrustning och personal för underhåll och reparationer, förvaring och återställning, inställning, verktygsbytesprogram för ömtåliga verktyg, dokumentation över modifieringar av verktygsutformning, inklusive underlagets revisionsnivå, verktygsändringar och revidering av dokumentation, verktygsidentifiering med uppgift om status, t.ex. för produktion, under reparation, skall skrotas. Organisationen skall införa ett system för att övervaka dessa aktiviteter om något arbete är utlagt. Anm. Detta krav är också tillämpligt när det gäller tillgängligheten av verktyg för fordonsreservdelar Tidsplanering för produktion Produktionen skall tidsplaneras för att uppfylla kundkrav, t.ex. just-in-time, stött av ett informationssystem som ger tillgång till produktionsinformation vid väsentliga stadier i processen och är orderstyrd Återföring av information från service Ett förfarande för att kommunicera information rörande serviceproblem till tillverkning, beredning och konstruktion skall upprättas och vidmakthållas. Anm. Avsikten med tillägget "serviceproblem" i detta avsnitt är att säkerställa att organisationen är medveten om avvikelser som inträffar utanför organisationen Serviceöverenskommelse med kund Där det finns en serviceöverenskommelse med kunden skall organisationen verifiera funktionen hos varje serviceanläggning som tillhör organisationen, alla specialverktyg eller mätdon och servicepersonalens praktiska utbildning Validering av processer för produktion av varor och utförande av tjänster Validering av processer för produktion av varor och utförande av tjänster - Tillägg Kraven i skall tillämpas på alla processer för produktion av varor och utförande av tjänster Identifikation och spårbarhet Anm. Kontroll- och provningsstatus indikeras inte genom lokaliseringen av en produkt i tillverkningsflödet om den inte är uppenbar, t.ex. material i en automatiserad transferlinje. Alternativ är tillåtna om status är tydligt angiven, dokumenterad och uppnår det avsedda syftet.

13 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 13 (18) Identifikation och spårbarhet - Tillägg Orden "Där så är tillämpligt" i skall inte gälla Kundens egendom Anm. Returemballage som tillhör kund innefattas i detta avsnitt Produktionsverktyg som tillhör kund Produktionsverktyg samt provnings- och kontrollverktyg och -utrustning som tillhör kund skall ges en permanent märkning så att det tydligt framgår och kan avgöras vem som är ägare till varje objekt Skyddande av produkt Förvaring och lager För att försämring skall kunna upptäckas skall tillståndet hos produkter i lager bedömas med lämpliga, planerade tidsintervall. Organisationen skall använda ett system för lagerstyrning för att optimera lageromsättningen, t.ex. "först in - först ut" (FIFU). Föråldrade produkter skall behandlas på likartat sätt som avvikande produkter. 7.6 Behandling av övervaknings- och mätutrustning Analys av mätsystem Statistiska undersökningar skall genomföras för att analysera den variation som finns i resultaten från varje slag av mätoch kontrollsystem. Detta krav skall tillämpas för de mätsystem som det hänvisas till i kontrollplanen. De analytiska metoder och de acceptanskriterier som används skall överensstämma med dem som anges i kundernas referensmanualer rörande analys av mätsystem. Andra analysmetoder och acceptanskriterier kan användas om de godkänts av kunden Dokumentation av kalibrering/bekräftelse Dokumentationen över de kalibrerings/bekräftelseåtgärder för alla tolkar och all mät- och provningsutrustning som behövs för att ge belägg för produkters överensstämmelse med ställda krav, inklusive utrustning som ägs av anställda och kund, skall innefatta identifiering av utrustning, inklusive de mätnormaler som utrustningen kalibreras mot, förändringar till följd av ändrad tillverkningsberedning, eventuella avläsning ar utanför specifikation som observerats vid kalibrering/bekräftelse en bedömning av inverkan av tillstånd utanför specifikation, noteringar om överensstämmelse med specifikation efter kalibrering/bekräftelse och anmälan till kunden om misstänkt vara eller materiallevererats Krav på laboratorier Internt laboratorium En organisations interna laboratorie-/mätrumsfunktion skall ha ett definierat och beskrivet kompetensområde som innefattar dess förmåga att utföra de kontroll-, provnings- eller kaljbreringstjänster som krävs. Denna laboratoriebeskrivning skall ingå i kvalitetsledningssystemets dokumentation. Laboratoriet skall som ett mi-nimum specificera och införa tekniska krav på tillräcklighet hos laboratoriets rutiner, kompetens hos laboratoriepersonalen,

14 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 14 (18) provning av produkten, förmåga att utföra dessa tjänster på rätt sätt, spårbara till relevant standard (t.ex. ASTM, EN) och granskning av tillhörande redovisande dokument. Anm. Ackreditering mot ISO/IEC kan användas för att visa att leverantörens interna laboratorium uppfyller detta krav, men är inte obligatorisk Externt laboratorium Externt/kommersiellt/oberoende laboratorium som av organisationen används för kontroll-, provnings- eller kalibreringstjänster skall ha ett definierat och beskrivet kompetensområde som innefattar förmågan att utföra den kontroll, provning eller kalibrering som krävs och antingen skall det finnas belägg att det externa laboratoriet är acceptabelt för kunden eller skall laboratoriet vara ackrediterat mot ISO/IEC eller nationell motsvarighet. Anm. 1 Sådant belägg kan visas genom t.ex. kundens bedömning eller genom en andrapartsbedömning, som godkänts av kunden, att laboratoriet uppfyller intentionerna i ISO/IEC eller nationell motsvarighet. Anm. 2 När ett kvalificerat laboratorium inte är tillgängligt för en viss utrustning kan kalibreringstjänsterna utföras av tillverkaren av utrustningen. I sådana fall bör organisationen säkerställa att kraven i har uppfyllts. 8 Mätning, analys och förbättring 8.1 Allmänt Fastställande av statistiska verktyg Lämpliga statistiska verktyg för varje process skall avgöras vid kvalitetsplaneringen under produktframtagningsfasen (AQAP) och anges i kontrollplanen Kunskap om grundläggande statistiska begrepp Grundläggande statistiska begrepp som, variation, styrning (stabilitet), processduglighet och överjustering skall förstås och användas i hela organisationen. 8.2 Övervakning och mätning Kundtillfredsställelse Anm. Både interna och externa kunder bör beaktas Kundtillfredsställelse Tillägg Kundens tillfredsställelse med organisationen skall övervakas genom ständig utvärdering av prestanda hos framtagningsprocessen. Indikatorer för prestanda skall grundas på objektiva data och innefatta men inte begränsas till kvalitetsutfall på levererade artiklar, avbrott hos kund inklusive returer från fältet, leveranssäkerhet (inklusive tillfällen med extra fraktkostnader) och meddelanden till kund i kvalitets- eller leveransfrågor. Organisationen skall övervaka tillverkningsprocessernas prestanda för att visa att kundens krav på produktkvalitet och processeffektivitet uppfylls.

15 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 15 (18) Intern revision Revision av ledningssystem för kvalitet Organisationen skall revidera sitt ledningssystem för kvalitet för att verifiera att överensstämmer med denna tekniska specifikation och eventuellt ytterligare krav på ledningssystem för kvalitet Revision av tillverkningsprocess Organisationen skall revidera varje tillverkningsprocess för att bedöma hur väl den fungerar Produktrevision Organisationen skall revidera produkter vid lämpliga stadier under produktion och leverans för att verifiera överensstämmelse med specificerade krav, t.ex. produkters dimensioner, funktion, emballering och märkning, med en definierad frekvens Program för interna revisioner Interna revisioner skall täcka alla processer och aktiviteter med anknytning till kvalitetsledning och täcka alla skift. De skall tidsplanernas enligt ett årligt program. När interna/externa avvikelser eller kundklagomål inträffar skall revisionsfrekvensen ökas i lämplig mån. Anm. Särskilda checklistor bör användas för varje revision Kvalificering av interna revisorer Organisationen skall ha interna revisorer som är kvalificerade att revidera kraven i denna tekniska specifikation (se ) Övervakning och mätning av processer Svensk anm. Se SS-EN ISO 9000 för definition av termerna "korrigering" och "korrigerande åtgärd" Övervakning och mätning av tillverkningsprocesser Organisationen skall utföra processundersökningar på alla nya tillverkningsprocesser (inklusive montering eller "sekvenspackning") för att verifiera processduglighet och ge ytterligare underlag för processtyrning. Resultaten av processundersökningarna skall dokumenteras, där så är tillämpligt, med specifikationer för tillverkning, mätning och provning samt med underhållsinstruktioner. I dessa dokument skall det anges mål för tillverkningsprocessers duglighet, tillförlitlighet, underhållsmässighet och tillgänglighet liksom acceptanskriterier. Organisationen skall vidmakthålla tillverkningsprocessens duglighet eller prestanda som det specificerats genom utfallsprovprocessen, "customer part approval process, CPAP". Organisationen skall säkerställa att kontrollplanen och processflödesschemat är tillämpade, vilket innefattar att organisationen följer specificerade mättekniker, provtagningsplaner, acceptanskriterier och åtgärdsplaner när acceptanskriterierna inte uppfylls. Signifikanta händelser som rör processen, t.ex. verktygsbyte eller maskinreparationer, skall dokumenteras. Organisationen skall initiera en åtgärdsplan grundad på kontrollplanen för egenskaper som antingen inte är statistiskt dugliga eller är instabila. Dessa åtgärdsplaner skall i tillämpliga fall innefatta att hålla produkten avskild och tillämpa 100 % kontroll. En plan för korrigerande åtgärder skall därefter upprättas av organisationen, där det anges tidsram och tilldelat ansvar för att säkra att processen blir stabil och duglig. Planen skall granskas och godkännas av kunden när så krävs. Organisationen skall bevara dokumentation över datum då processändringar införts.

16 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 16 (18) Övervakning och mätning av produkt Anm. När organisationen väljer produktparametrar för att övervaka överensstämmelse med interna och externa krav, avgör den därmed för aktuella typer av produktegenskaper slagen av mätningar, lämpliga sätt att mäta och den duglighet och färdighet som krävs Kontroll av layout och funktionsprovning En kontroll av layout och verifiering av funktion mot tillämpliga material- och prestandaföreskrifter från kund skall utföras för varje produkt specificerad i kontrollplanerna. Resultaten skall göra tillgängliga för kundens granskning. Anm. Kontroll av layout innebär fullständig uppmätning av alla produktens dimensioner som visas på konstruktionsdokumentationen Detaljer med utseendekrav För organisationer som tillverkar artiklar som av kunden betecknas "appearance items" skall organisationen tillhandahålla lämpliga resurser inklusive belysning för utvärdering, i tillämplig utsträckning likare för färg, gräng, glans, metallisk lyster, textur, bildskärpa [distinctness of image (DOI)], underhåll och styrning av likare och utvärderingsutrustning och belägg över att personal som utför utvärdering av utseende är kompetenta och kvalificerade att göra detta. 8.3 Behandling av avvikande produkter Behandling av avvikande produkter - Tillägg Produkt med oidentifierad eller misstänkt status skall klassificeras som avvikande produkt (se 7.5.3) Behandling av omarbetad produkt Instruktioner för omarbete, innefattande krav på förnyad kontroll, skall vara tillgängliga och använda av tillämplig personal Information till kund Kunder skall omedelbart informeras om avvikande produkt har levererats Dispens från kund Organisationen skall erhålla dispens från kund innan tillverkningen fortsätter i alla situationer då produkt eller tillverkningsprocess skiljer sig från det som för tillfället är godkänt. Organisationen skall bevara dokumentation över sista tillåtna dag eller tillåtna kvantitet enligt dispensen. Organisationen skall också säkerställa överensstämmelse med ursprungliga eller ersättande specifikationer och krav när dispensen upphör. Material som levereras mot dispens skall på ett tydligt sätt märkas på varje lastbärare. Detta gäller likaså för inköpt produkt. Organisationen skall överenskomma om eventuella önskemål från leverantörer före överlämnande till kund. 8.4 Analys av information.

17 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 17 (18) Analys och användning av data Trender i kvalitetsutfall och driftsprestanda skall jämföras med utvecklingen mot mål och leda till åtgärder för att ge stöd åt att prioritera omedelbara lösningar av kundanknutna problem, att bestämma väsentliga kundanknutna trender för genomgång av status, beslutsfattande och långtidsplanering, ett informationssystem för att i god tid rapportera information från användning. Anm. Data bör jämföras med konkurrenters och/eller lämpliga benchmarking partners. 8.5 Förbättring Ständig förbättring Ständig förbättring av organisationens verksamhet Organisationen skall definiera en process för ständig förbättring (se exempel i bilaga B till ISO 9004: 2000) Förbättring av tillverkningsprocessen Förbättring av tillverkningsprocessen skall ständigt fokuseras på styrning och minskning av variationen hos produktegenskaper och tillverkningsprocessens parametrar. Anm. 1 Styrda egenskaper dokumenteras i kontrollplanen. Anm. 2 Ständiga förbättringar genomförs så snart tillverkningsprocesser är dugliga och stabila, eller då produktegenskaperna är förutsebara och uppfyller kundkrav Korrigerande åtgärder Problemlösning Organisationen skall ha ett sådant definierat förfarande för att lösa problem som leder till att grundorsaken fastställs och elimineras. Om det finns en metod att lösa problem förskriven av kund skall organisationen använda denna problemlösningsmetod Felsäkring Organisationen skall använda metoder för felsäkring i sitt förfarande för korrigerande åtgärder Genomslag av korrigerande åtgärder Organisationen skall på andra liknande processer och produkter tillämpa de korrigerande åtgärderna och de styrmedel som införts för att eliminerad orsaken till en avvikelse Provning/analys av avvisade produkter Organisationen skall analysera artiklar som avvisats vid kundens anläggningar för tillverkning, teknik och försäljning. Organisationen skall minimera ledtiden, för denna process. Dokumentation över denna analys skall bevaras och göras tillgänglig vid förfrågan. Organisationen skall genomföra analys och initiera korrigerande åtgärder för att förhindra upprepning. Anm. Ledtiden för analys av avvisad produkt bör baseras på den tid som behövs för att bestämma grundorsak, genomföra korrigerande åtgärder och övervaka verkan av genomförda åtgärder Förebyggande åtgärder.

18 Tilläggskraven i ISO/TS 16949:2002 jämfört med ISO 9001:2000 Sid 18 (18) Bilaga A (normativ) A.1 Kontrollplanens etapper Kontrollplan Kontrollplanen skall, efter vad som är tillämpligt, täcka tre åtskilda etapper: a) Prototyp: en beskrivning av mätning av dimensioner, av material och av prestandaprov som skall utföras under bygge av prototyp. Organisationen ska ha en kontrollplan för prototyp om den krävs av kunden. b) Förserie: en beskrivning av mätning av dimensioner, av material och av prestandaprov som utförs efter prototyp och före full produktion. Förserie definieras som en produktionsetapp i produktframtagningsprocessen som kan krävas efter det att prototypen byggts. c) Produktion: dokumentation av produkt/processegenskaper, processtyrning, provningar och mätsystem som tillämpas under massproduktion. Varje artikel skall ha en kontrollplan, men i många fall kan en gemensam kontrollplan gälla för ett antal likartade artiklar tillverkade med samma process. Kontrollplaner baseras på kvalitetsplanen. A.2 Kontrollplanens innehåll a) Allmänna uppgifter - kontrollplanens nummer, - utgivningsdatum och ev. revisionsdatum, - kundinformation (se kundkrav), - organisationens namn/beteckning på tillverkningsanläggning - artikelnummer, - artikelnamn/beskrivning, - underlagets revisionsnivå, - avsedd etapp (prototyp, förserie, produktion), - kontaktperson, - nummer på artikel/processteg, - processbenämning/operationsbeskrivning. b) Produktstyrning - produktanknutna speciella egenskaper, - andra egenskaper för styrning (nummer, produkt eller process), - specifikation/tolerans. c) Processtyrning - processparametrar, - processanknutna speciella egenskaper, - maskiner, jiggar, fixturer, verktyg för tillverkning. d) Metoder - mätmetoder för utvärdering, - felsäkring, - storlek och frekvens för sampling, - styrmetod. e) Reaktionsplan och korrigerande åtgärder - reaktionsplan (inkludera eller ge hänvisning) - korrigerande åtgärder.

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Detta dokument innehåller matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 samt mellan ISO 9001:20015 och ISO 9001:2008. Dokumentet

Läs mer

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris ISO 9001:2015 ISO 9001:2008 1 Omfattning 1 Omfattning 1.1 Allmänt 4 Organisationens förutsättningar 4 Ledningssystem för kvalitet 4.1 Att förstå

Läs mer

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11

Bilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11 ENHET: DATUM: Bilaga A REVISOR: SIGNATUR: SIDA 1AV 11 Kvalitet: Frågorna nedan grundar sig på kraven i SS-EN ISO 9001:2000. OBS! Stickprov. AVSER FRÅGOR OK ANM. KOMMENTARER KAPITEL 4.1 Finns organisationens

Läs mer

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav 1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall

Läs mer

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik) Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) Ledningssystem för Kvalitet 4 Krav på Miljöledningssystem 4 Inledning 1 Allmänna Krav 4.1 Generella krav 4.1 Dokumentation av KMA-systemet 3.3.4 Dokumentationskrav

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB! Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Vad är kvalitet?! k u n d! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! organisation (kund)! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! leverantör! ett omdöme om en

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet

Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet Jämförelse mellan kvalitetsledningssystemen Svensk Kvalitetsbas och ISO 9001 Sammanfattning av jämförelse + eventuell bild Likvärdigt i SKB Liknande i SKB Andra krav i SKB Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016

Läs mer

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg 2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? 2012-09-04 Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets- miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 40 70 Fastställd 2002-10-11 Utgåva 1 Ledningssystem för kompetensförsörjning

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet

Riktlinjer för kvalitet NHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NF SAMRÅD N, D, IK DATUM VÅR BETECKNING 2009-11-04 TR12-14 TEKNISK RIKTLINJE REVISION B SvK405, v2.0, 2009-06-04 Riktlinjer för kvalitet TEKNISK RIKTLINJE 2009-11-04 TR12-14 REV

Läs mer

Välkomna! VBEF05, Anne Landin maj Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting.

Välkomna! VBEF05, Anne Landin maj Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. 2013 04 29 Kvalitets och miljösystem? Kontrollansvarig? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Hur ska kontrollen fungera? Med utveckling

Läs mer

K V A L I T E T S S Y S T E M

K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 1/11 100 037 05 2013-12-10/JJ Roland Holmgren K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 2/12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.0 INLEDNING 3 4.1 FÖRETAGSLEDNINGENS ANSVAR 3 4.1.1 Kvalitetspolicy

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Kvalitets och miljösystem på byggföretag

Kvalitets och miljösystem på byggföretag 2016 09 15 Kvalitets och miljösystem på byggföretag Välkomna! Varför ledningssystem för kvalitets & miljö? Vad består ett ledningssystem för kvalitet av? Varför i byggprocessen? Hur hänger det ihop med

Läs mer

Bilagor 103. Bilaga 1 - Krav på styrande och redovisande dokument 104 i QSReg (21 CFR 820)

Bilagor 103. Bilaga 1 - Krav på styrande och redovisande dokument 104 i QSReg (21 CFR 820) Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Myndigheternas roll och inspektionsverksamhet 12 2 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 3 Organisationen och personal 19 4 Utveckling av medicintekniska produkter

Läs mer

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring:

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring: 1/5 Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). SS-EN ISO 9001 VoB Syd ABs kvalitetssäkring Krav i ISO 9001 0.2 Processorientering a. förstå och uppfylla krav b.

Läs mer

Krav på systematiskt kvalitetsarbete - Underhållsentreprenad

Krav på systematiskt kvalitetsarbete - Underhållsentreprenad SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE GSH VÅR BETECKNING TR13-05-01 DATUM 2019-04-30 UTGÅVA 1 s, GI, GS/NA, NL, NP, NS, NT, SD, SK *0 we TEKNISK RIKTLINJE FASTSTÄLLD Krav på systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

ISO/TS 16949. Grundkurs. B.Eller / B.A. Sylwan 1

ISO/TS 16949. Grundkurs. B.Eller / B.A. Sylwan 1 ISO/TS 16949 Grundkurs B.Eller / B.A. Sylwan 1 100 Kvalitetsutveckling 75 Engagemang Kunskap, förståelse och förmåga EFQM USK ISO/TS 16949 50 Kvalitetssäkring QS-9000 0-fels tolerans Produktionssystem

Läs mer

Revisionschecklista för ISO 9001:2008. Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008

Revisionschecklista för ISO 9001:2008. Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008 Revisionschecklista för ISO 9001:2008 Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008 2009 SIS Förlag SIS HB 386 Revisionschecklista för ISO 9001 Originaltitel SNV Audit-Checkliste

Läs mer

Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 77 50 Fastställd 2003-10-24 Utgåva 1 Energiledningssystem Kravspecifikation Energy management systems Specification ICS 13.020.10 Språk: svenska Publicerad:

Läs mer

Företagsutveckling 2000 AB. 00-11-16 Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Företagsutveckling 2000 AB. 00-11-16 Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000. Datum Företagsutveckling 2000 AB Vår ref. 00-11-16 Lars Hålén Er ref. Bilaga A 14 OFFERT / UPPDRAG NR: 046X Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

ISO 9000 Introduktion och produktstöd SS-EN ISO 9001:2000 avsnitt 1.2 Tillämpning Vägledning

ISO 9000 Introduktion och produktstöd SS-EN ISO 9001:2000 avsnitt 1.2 Tillämpning Vägledning Dokument: SIS/PS K 524R5SV1 ISO 9000 Introduktion och produktstöd SS-EN ISO 9001:2000 avsnitt 1.2 Tillämpning Vägledning SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 (10) ISO/TC176/SC 2/N 524R5SV1 1. Inledning En av

Läs mer

Med den här boken får du: Författaren:

Med den här boken får du: Författaren: Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Myndigheternas roll och inspektionsverksamhet 12 2 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 3 Organisationen och personal 19 4 Utveckling av medicintekniska produkter

Läs mer

Svetsade stålkonstruktioner till broar VV Publ 1999:25 1

Svetsade stålkonstruktioner till broar VV Publ 1999:25 1 Svetsade stålkonstruktioner till broar VV Publ 1999:25 1 OBS! Problem med att få detta dokument korrekt i pdf-fil. Därför saknas framsida, titelblad, förord etc. Korrekt fil kommer att publiceras. Innehållsförteckning

Läs mer

En övergripande presentation

En övergripande presentation En övergripande presentation Processorienterad verksamhetsledning för företag i BI:s verktyg för företagsutveckling Vad är Povel? Bakgrund Många byggföretag har svårt att hantera verksamhetsstyrning på

Läs mer

Exempel: 2010 01 25 Anne Landin. Kvalitetsledning i. Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? upphandlingsprocessen

Exempel: 2010 01 25 Anne Landin. Kvalitetsledning i. Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? upphandlingsprocessen 2010 01 25 Anne Landin Exempel: Kvalitetsledning i upphandlingsprocessen Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i upphandlingsprocessen? 1 Standarder ISO, Internationella Standardiseringsorganisationen

Läs mer

Gerhard Persson Konsult HB 1

Gerhard Persson Konsult HB 1 2017-04-25 Gerhard Persson Konsult HB 1 ISO 9001 för små och medelstora företag Råd från ISO/TC 176 SIS 2016 HANDBOKEN TAR UPP KVALITETSLEDNINGSSYSTEM HUR MAN BÖRJAR VÄGLEDNING TILL VAD STANDARDEN BETYDER

Läs mer

Svetsade stålkonstruktioner till broar

Svetsade stålkonstruktioner till broar Publ 2004:10 Svetsade stålkonstruktioner till broar Bekräftelse av överenstämmelse 2004-01 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-01 Publikation 2004:10 Upphovsman (författare, utgivare) Sektion Bro-

Läs mer

Självrevision EN 1090

Självrevision EN 1090 Självrevision Inför certifiering mot: EN 1090 www.tuv-nord.com/se 010 474 99 00 Inledning För att få CE-märka Stål och Aluminiumkonstruktioner krävs ett ledningssystem som är certifierat mot EN 1090. Genom

Läs mer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs

Läs mer

Riktlinjer och krav för våra leverantörer

Riktlinjer och krav för våra leverantörer 1 INTRODUKTION Nitators affärsidé handlar i korta drag om att vara en miljömedveten samarbetspartner för kunder med högt ställda krav på kvalitet, leveranssäkerhet och flexibilitet. 1.1 Krav Syftet med

Läs mer

KVALITETS- OCH MILJÖMANUAL

KVALITETS- OCH MILJÖMANUAL Sidan 1 av 12 Gävle Elbyggnads AB KVALITETS- OCH MILJÖMANUAL Ansvarig utgivare: Hans Berglund Sidan 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GÄVLE ELBYGGNADS AB LEDNINGSSYSTEM 3 SYFTE 3 KVALITETS- OCH MILJÖMANUAL

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

MANUAL KVALITETSSYSTEM ISO 9001

MANUAL KVALITETSSYSTEM ISO 9001 MANUAL KVALITETSSYSTEM ISO 9001 HÄFLA BRUK KVALITETSSYSTEM Introduktion Häfla Bruks AB har i sin affärsidé att producera och leverera produkter till rätt kvalité i överensstämmelse med nationella och internationella

Läs mer

Teknisk specifikation SIS-ISO/TS 16949:2009

Teknisk specifikation SIS-ISO/TS 16949:2009 Teknisk specifikation SIS-ISO/TS 16949:2009 Publicerad/Published: 2009-09-23 Utgåva/Edition: 3 Språk/Language: svenska/swedish engelska/english ICS: 03.120.10; 04.080; 43.020 Ledningssystem för kvalitet

Läs mer

Sid 1 (5) KONTROLLMOMENT. Typkontrollintyg Kvalitets- och identitetsintyg Kontrolldokumentation (S)

Sid 1 (5) KONTROLLMOMENT. Typkontrollintyg Kvalitets- och identitetsintyg Kontrolldokumentation (S) Sid 1 (5) KONTROLLMOMENT Typkontrollintyg Kvalitets- och identitetsintyg Kontrolldokumentation Beteckning KBE EP-180 Utgåva 2 (S) Datum Ersätter 2013-08-20 1 (S) 1 OMFATTNING Kontrollmomentet tillämpas

Läs mer

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas och ISO 14 001 Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2015 4:2017 1. Ledarskap, ansvar och delaktighet Roller, ansvar och befogenheter 2. Organisationens

Läs mer

RISE Research Institutes of Sweden Division Certification Enhet Certifiering

RISE Research Institutes of Sweden Division Certification Enhet Certifiering CERTIFIERING ENLIGT ISO 13485 Division Certification Enhet Certifiering KONTAKTUPPGIFTER Karin Andresen Revisionsledare / Senior rådgivare Karin.andresen@kandadvise.se Telefon: 0761 15 61 68 Division Certification

Läs mer

LEVERANTÖRSBEDÖMNING Frågeformulär för egenbedömning

LEVERANTÖRSBEDÖMNING Frågeformulär för egenbedömning Företag:... Adress:... Tel nr:... Fax nr:... e-mail:... De tre största verksamhetsområden (gjutning, kretskortstillverkning,... ): Vilka är era tre största kunder: 1... 2... 3... Omsättning: Föregående

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Ledningssystem för kvalitet en introduktion ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?

Läs mer

1 INTRODUKTION. 1.1 Krav. 1.2 Generellt. 1.3 Hjälpmedel HANDBOK FÖR DIG SOM LEVERANTÖR

1 INTRODUKTION. 1.1 Krav. 1.2 Generellt. 1.3 Hjälpmedel HANDBOK FÖR DIG SOM LEVERANTÖR 1 INTRODUKTION Nitators affärsidé handlar i korta drag om att vara en miljömedveten samarbetspartner för kunder med högt ställda krav på säkerhet, kvalitet, leveranssäkerhet och flexibilitet. 1.1 Krav

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019 Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 15 maj 2019 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens ska

Läs mer

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Sid 1 (5) KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Rubrik Dokument Allmänna kvalitets- och kontrollbestämmelser KBE 100-2 Utgåva 3 (S) Innehåll 1 KRAVNIVÅINDELNING... 2 2 KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM...

Läs mer

Den nya standarden för analys av risker i försörjningskedjan för fordonsindustrin. Failure Mode och Effects Analys

Den nya standarden för analys av risker i försörjningskedjan för fordonsindustrin. Failure Mode och Effects Analys AIAG & VDA FMEA Handbok Den nya standarden för analys av risker i försörjningskedjan för fordonsindustrin. Failure Mode och Effects Analys Editor VDA QMC Quality Management Center (QMC) German Association

Läs mer

HANDBOK I GMP. kvalitetssystem för läkemedelsindustrin av Anna Lundén. DemoKey2Compliance AB

HANDBOK I GMP. kvalitetssystem för läkemedelsindustrin av Anna Lundén. DemoKey2Compliance AB HANDBOK I GMP g o o d manufacturing practice kvalitetssystem för läkemedelsindustrin av Anna Lundén Key2Compliance AB Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 2 Myndigheternas

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Comptrade Electronics AB

Comptrade Electronics AB Comptrade Electronics AB Comptrade Electronics AB:s kvalitetsledningssystem enligt ISO 9001:2008 Comptrade Electronics AB 1 Affärsidé Comptrades affärsidé är att marknadsföra sälja elektronikkomponenter

Läs mer

Optimal prestation. Scanvaegt Service FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL HÖG DRIFTSÄKERHET ÖKAD KONKURRENS- KRAFT

Optimal prestation. Scanvaegt Service FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL HÖG DRIFTSÄKERHET ÖKAD KONKURRENS- KRAFT Scanvaegt Service Optimal prestation FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL HÖG DRIFTSÄKERHET ÖKAD KONKURRENS- KRAFT Scanvaegt Systems är en stark servicepartner som erbjuder förebyggande underhåll - det förhindrar produktionsstopp

Läs mer

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 KVALITETS- MANUAL Ansvarig: Jonas Danielsson Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 B2B IT-Partner AB Box 1018, Svetsarvägen 8, 171 21 Solna Telefon

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla

Läs mer

Mitutoyo Scandinavia AB

Mitutoyo Scandinavia AB Område: Kvalitetsmanual Dokumentnamn/ Idnummer: Giltig från: 2018-05-02 1 / 7 Utfärdad av: Per Kedvall Godkänd av: Mattias Grundby Distribuerad den: 2018-05-02 Mitutoyo Scandinavia AB Box 712 S-194 27

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete 1. Kvalitetsledning Mediagården Grafisk Produktion AB arbetar med ett Systematiskt Kvalitetsarbete för att styra, leda och utveckla den genomgripande kvaliteten på sina produkter och tjänster. Ledningssystemet

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB Sida 1 av 7 KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

Miljöledningsbarometern 2002

Miljöledningsbarometern 2002 Bilaga 7 Miljöledningsbarometern 2002 Uppgiftslämnare: Ann-Christine Mohlin Verksamhet: Tandvårdsstaben Datum: 2003-02-04 A. MILJÖUTREDNING Ja Arbete Har ni genomfört en miljöutredning*? B. MILJÖLEDNINGSSYSTEM

Läs mer

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual Tel +46(0)300-690660 Fax +46(0)300-690661 Email info@multicomponent.se Web www.multicomponent.se Vat no SE-556555-3715-01 MULTICOMPONENT AB Varlabergsvägen 16 SE 434 39

Läs mer

Kvalitetsmanual för Lunds Renhållningsverk

Kvalitetsmanual för Lunds Renhållningsverk Kvalitetsmanual för Lunds Renhållningsverk Lunds Renhållningsverk ansvarar på uppdrag av kommunfullmäktige för avfallshanteringen i Lunds kommun. Verksamheten är inriktad på att erbjuda kunderna miljöanpassade

Läs mer

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Grimslövs Järn & Bygg AB. Kvalitetsmanual. Kvalitetssäkringssystem Enligt SS-EN ISO 9002:1994. Utgåva nr 2 Januari 2007

Grimslövs Järn & Bygg AB. Kvalitetsmanual. Kvalitetssäkringssystem Enligt SS-EN ISO 9002:1994. Utgåva nr 2 Januari 2007 Grimslövs Järn & Bygg AB Kvalitetsmanual Kvalitetssäkringssystem Enligt SS-EN ISO 9002:1994 Utgåva nr 2 Januari 2007 Försäljningskontor, lager och butik: Sjöbyvägen 340 32 GRIMSLÖV Tel. 0470-75 01 90 Fax.

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2003:13 Utkom från trycket 2004-01-20 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Ledningssystem för IT-tjänster

Ledningssystem för IT-tjänster Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9001:2008/AC:2009

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9001:2008/AC:2009 SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9001:2008/AC:2009 Fastställd/Approved: 2009-08-17 Publicerad/Published: 2009-09-23 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish engelska/english ICS: 03.120.10; 04.080 Ledningssystem

Läs mer

Vad är ackreditering?

Vad är ackreditering? Vad är ackreditering? Ackreditering är en kompetensbekräftelse på att en juridisk person (företag) uppfyller krav ställda i lagar, föreskrifter, standarder. Varför ackreditering? Ackrediteringen kan vara

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

PRODUKTIONSUTRUSTNING

PRODUKTIONSUTRUSTNING PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur

Läs mer

Att vara leverantör till AQ Plast AB i Anderstorp och Torslanda

Att vara leverantör till AQ Plast AB i Anderstorp och Torslanda 1 No 1 of 5 2017-11-24 2017-11-24 Att vara leverantör till AQ Plast AB i Anderstorp och Torslanda Introduktion AQ Plast AB är en leverantör av formsprutade plast detaljer och plåtdetaljer av hög kvalitet.

Läs mer

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar? Kvalitetssäkring Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar? Inte ovanligt att: Olika lab rapporterar olika resultat (från exakt samma prov!) Olika analystekniker

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Ändring införd t.o.m. STAFS 2012:10 Tillämpningsområde 1

Läs mer

Dok. Nr: VE-00172-V Verksamhetsmanual Benning Sweden AB

Dok. Nr: VE-00172-V Verksamhetsmanual Benning Sweden AB 1(12) Inledning... 3 Företagspresentation... 3 Affärsidè... 3 Verksamhetssystemets omfattning... 3 Organisation... 4 Ledningsforum... 4 Ledningsfunktionen, VD... 5 Försäljning... 5 Produktenheten... 5

Läs mer

Validering grundläggande aspekter. Ulf Örnemark

Validering grundläggande aspekter. Ulf Örnemark Validering grundläggande aspekter Ulf Örnemark SKKLF och SSKF Utbildningsdagar Vår Gård, Saltsjöbaden 6-7 februari 2013 Innehåll Validering, verifiering och några andra grundläggande begrepp Några nedslag

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Motion om uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa miljöledningssystem i vissa kommunala verksamheter 2018

TJÄNSTESKRIVELSE Motion om uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa miljöledningssystem i vissa kommunala verksamheter 2018 TJÄNSTESKRIVELSE Datum DNR: KS2016/903/06 Sida 2018-02-21 1 (2) Kommunstyrelsen Motion om uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa miljöledningssystem i vissa kommunala verksamheter 2018 KS2016/903/06

Läs mer

KRAV FÖR CERTIFIERING Nationella

KRAV FÖR CERTIFIERING Nationella 1 Jämförelse mellan certifieringssystem för foderråvaruproducenter: Nationella Branschriktlinjer för Foderråvaruproducenter (Sverige), QS Feed Sector (Tyskland), PDV GMP + B2 Quality Control of Feed Materials

Läs mer

KVALITETS- OCH MILJÖMANUAL. AC Ställningsmontage Forsmark AB

KVALITETS- OCH MILJÖMANUAL. AC Ställningsmontage Forsmark AB Kvalitets- och miljömanual KVALITETS- OCH MILJÖMANUAL för AC Ställningsmontage Forsmark AB Dokumentnummer, namn och version Kvalitetsmanual - ver. 1 Framtaget av Giltighetsdatum Tills vidare Framtagningsdatum

Läs mer

(Offentliggörande av titlar på och hänvisningar till harmoniserade standarder inom ramen för unionslagstiftningen om harmonisering)

(Offentliggörande av titlar på och hänvisningar till harmoniserade standarder inom ramen för unionslagstiftningen om harmonisering) C 209/12 SV Europeiska unionens officiella tidning 15.6.2018 Kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008, Europaparlamentets och rådets

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Riktlinjer för Kvalitets- och

Riktlinjer för Kvalitets- och Auktorisation för 2015-01- 14 Sida 1 av 8 Riktlinjer för Kvalitets- och Miljöledningssytem Antagna av Tekniska Rådet för Auktorisation för 1 Inledning Kvaliteten på rostskyddsmålning kan inte fastställas

Läs mer

Uppdateringar kvalitetsmanual

Uppdateringar kvalitetsmanual Uppdateringar kvalitetsmanual Ytterligare uppdateringar gällande ISO/IEC 17020. Vi har nu fått feedback från Swedac och uppdaterar manualen utifrån dessa för att möta kraven i ISO/IEC 17020. Uppdaterade

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Nu börjar vi närma oss en del av omfattningen av de förändringar som skett efter att ISO/IEC 17020:2012 trätt i kraft den 1:a oktober. Detta är den första

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Nyheter i ISO 14001 och 14004

Nyheter i ISO 14001 och 14004 Nyheter i ISO 14001 och 14004 Anne Swartling, SIS, 10 november, 2004 2004-11-17 1 Drivkrafter för revision av 14001/4 Överensstämmelse med ISO 9001 Förtydliga befintlig text Översättningsfrågor ISO 14004

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:12) om ackreditering av organ som certifierar produkter Ändring införd: t.o.m.

Läs mer

SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 2 2011-09-27 ISSN 1400-6138. Interna revisioner och ledningens. genomgång Vägledning för. laboratorier och kontrollorgan

SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 2 2011-09-27 ISSN 1400-6138. Interna revisioner och ledningens. genomgång Vägledning för. laboratorier och kontrollorgan 2011-09-27 ISSN 1400-6138 Interna revisioner och ledningens genomgång Vägledning för laboratorier och kontrollorgan Detta dokument har utarbetats för att ge laboratorier och kontrollorgan riktlinjer till

Läs mer

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. Peter Strömbäck, Generaldirektör Borås 2015-05-21 Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. 1. Bakgrund och utgångspunker 1 är en

Läs mer