SWEDAC DOC 05:6 Utgåva ISSN Interna revisioner och ledningens. genomgång Vägledning för. laboratorier och kontrollorgan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 2 2011-09-27 ISSN 1400-6138. Interna revisioner och ledningens. genomgång Vägledning för. laboratorier och kontrollorgan"

Transkript

1 ISSN Interna revisioner och ledningens genomgång Vägledning för laboratorier och kontrollorgan

2 Detta dokument har utarbetats för att ge laboratorier och kontrollorgan riktlinjer till hur program för intern revision av ledningssystem och ledningens genomgång kan etableras. Dokumentet ersätter SWEDAC DOC 97:3 (EAL-G3) och SWEDAC DOC 96:11, och är omarbetat för anpassning till SS-EN ISO/IEC och SS-EN ISO/IEC Innehåll Sektion Sida 1 Inledning 3 2 Definitioner 3 3 Syftet med interna revisioner 4 4 Organisation av interna revisioner 4 5 Planering av interna revisioner 6 6 Genomförande av interna revisioner 7 7 Revision av små laboratorier/kontrollorgan 11 8 Dokumentation av interna revisioner 11 9 Syftet med ledningens genomgång Organisation av ledningens genomgång Planering och genomförande av ledningens genomgång Dokumentation av ledningens genomgång Ledningens genomgång för små laboratorier/kontrollorgan Referenser 15 Termen skall används i detta dokument för att ange krav som återfinns i standarderna SS-EN ISO/IEC eller SS-EN ISO/IEC Termen bör används i detta dokument för att ge en vägledning hur man kan uppfylla kraven i standarderna. Det kan alltså finnas andra sätt att uppfylla kraven än de som anges i denna vägledning. I detta dokument används begreppet intern revision av ledningssystem för att understryka att revisionen görs av organisationen själv. Interna revisioner kallas ofta även för förstapartsrevisioner för att de utförs av eller på uppdrag av den egna organisationen. 2 (15)

3 1 INLEDNING 1.1 I SS-EN ISO/IEC [1] Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier, SS-EN ISO Kliniska laboratorier Särskilda krav på kvalitet och kompetens [3] och i SS-EN ISO/IEC [2] Allmänna krav på verksamhet hos olika typer av organisationer som utför kontroll är det fastställt att ett laboratorium eller kontrollorgan skall ha ett ledningssystem anpassat till verksamhetens typ, område och omfattning. Anm: För medicinska laboratorier kan SS-EN ISO Kliniska laboratorier Särskilda krav på kvalitet och kompetens [3] användas som ett alternativ till SS-EN ISO/IEC Av praktiska skäl refereras dock fortsättningsvis i detta dokument endast till SS-EN ISO/IEC som standard för ackrediterade laboratorier. 1.2 I SS-EN ISO/IEC [1] krävs att "Laboratoriet skall regelbundet och enligt i förväg fastställt schema och rutin, genomföra interna revisioner av sina verksamheter för att verifiera att dessa fortsätter att uppfylla kraven i ledningssystemet och denna standard. 1.3 I SS-EN ISO/IEC [2] krävs att Kontrollorganet skall ha ett system för att genomföra och dokumentera planerade interna kvalitetsrevisioner för att bekräfta överensstämmelser med kraven i denna standard och kvalitetssystemets effekt. 1.4 Föreliggande dokument har utarbetats för att ge laboratorier och kontrollorgan anvisningar och råd om hur program för interna revisioner av ledningssystem och ledningens genomgång kan byggas upp. Framställningen utgår ifrån att laboratoriet/kontrollorganet har infört ett ledningssystem som uppfyller de krav som ställs i SS-EN ISO/IEC [1] respektive SS-EN ISO/IEC [2]. 1.5 De riktlinjer som ges i detta dokument är generella. Det aktuella förfarandet vid interna revisioner av ledningssystem och ledningens genomgång beror på laboratoriets eller kontrollorganets storlek, verksamhetsområde och organisatoriska struktur. Många av de åtgärder som beskrivs i dokumentet kan vidtas på ett förenklat sätt, se även avsnitt 7. 2 DEFINITIONER 2.1 Kvalitet Grad till vilken inneboende egenskaper uppfyller krav (SS-EN ISO 9000:2005) [4] 2.2 Ledningssystem för kvalitet Ledningssystem för att leda och styra en organisation med avseende på kvalitet (SS-EN ISO 9000:2005) [4] 2.3 Kvalitetsledning Samordnad aktivitet för att leda och styra en organisation med avseende på kvalitet (SS-EN ISO 9000:2005) [4] 2.4 Kvalitetsansvarig/kvalitetschef/kvalitetsledare - Person som har ansvaret för laboratoriets- /kontrollorganets ledningssystem och dess tillämpning och som rapporterar direkt till den 3 (15)

4 högsta ledningen 2.5 Revision Systematiskt, oberoende och dokumenterat förfarande för att skaffa revisionsbelägg och utvärdera det objektivt för att avgöra i vilken utsträckning revisionskriterier är uppfyllda (SS-EN ISO 19011:2002) [5] 2.6 Revisionsbelägg Redovisande dokument, uppgifter om fakta eller annan information som är relevant med hänsyn till revisionskriterierna och som är verifierbar (SS-EN ISO 19011:2002) [5] 2.7 Revisor Person med kompetens att genomföra en revision (SS-EN ISO 19011:2002 [5] En revisor skall (när resurserna så tillåter enligt SS-EN ISO/IEC 17025) genomföras av personal som är oberoende/fristående av den verksamhet som revideras. Revisorn skall ha god kännedom om aktuella kravdokument och vara väl insatt i den verksamhet som skall revideras. 2.8 Ledningens genomgång (även kallad kvalitetssystemgenomgång) - Formell utvärdering, genomförd av laboratoriets/kontrollorganets verkställande ledning, av ledningssystem och verksamheter, för att dels säkerställa deras fortsatta lämplighet och effektivitet, dels införa nödvändiga förändringar och förbättringar. 3 SYFTET MED INTERNA REVISIONER 3.1 Ett ackrediterat laboratorium/kontrollorgan skall med regelbundna intervall genomföra interna revisioner av sina verksamheter för att säkerställa att ledningssystemet i sin helhet är tillämpat i praktiken. Frågor att besvara kan t.ex. vara: Hur har vi i vårt ledningssystem sagt att vi ska göra och uppfyller det ackrediteringskraven (revision av rutiner och instruktioner)? Gör vi så (revision av praktiska aktiviteter och redovisande dokument)? De avvikelser som hittas vid en intern revision ger värdefullt underlag till förbättringar av ledningssystemet och bör användas som utgångspunkter vid ledningens genomgång. 4 ORGANISATION AV INTERNA REVISIONER 4.1 Interna revisioner skall utföras enligt en skriftlig instruktion som ska beskriva metodiken för genomförande. 4.2 Interna revisioner bör vara upplagda så att varje delmoment av ledningssystemet (avseende standard- och föreskriftskrav) genomgår revision minst en gång per år. Organisationen ska ha en plan där alla delmoment finns upptagna och helst löpa över flera år. Planen ska ta hänsyn till a) syftet med och omfattning av revisionen, se 3.1. b) med vilken frekvensen revisionerna ska genomföras 4 (15)

5 c) vilka områden som organisationen funnit kritiska, som t.ex. komplexa områden, volymområden, etc. som kan behöva tätare intervall. Dock ska samtliga metod- /kontrollområden revideras inom en ackrediteringscykel (4 år). d) lokaliseringen hos de aktiviteter som kommer att revideras inklusive eventuella fältaktiviteter e) standarder, krav i författningar och avtal samt andra revisionskriterier f) ackrediteringsomfattning och behov av ändring inom ackrediteringen g) resultat och slutsatser från tidigare revisioner samt kända problemområden h) risker och konsekvenser vid felaktigt utförande i) frågor som rör svårigheter med implementering j) intressenters synpunkter k) väsentliga förändringar i arbetssätt eller organisation För stora laboratorier/kontrollorgan kan det vara en fördel att revidera olika delar av ledningssystemet vid olika tidpunkter under året. Den som ansvarar för revisionsprogrammet bör upprätta, genomföra, övervaka, granska och förbättra revisionsprogrammet. 4.3 Organisationens högsta ledning skall ge ansvar och befogenhet för ledning av revisionsprogrammet till en person. Denna person kan vara kvalitetsansvarig (oavsett benämning). Den utpekade personen ansvarar för att planera de interna revisionerna, men genomförandet kan delegeras. 4.4 I små organisationer kan revisionen utföras av kvalitetsansvarig (oavsett benämning) ensam. Laboratoriets/kontrollorganets ledning bör dock ge någon i uppdrag att med regelbundna intervall utvärdera kvalitetsansvarigs arbete för att säkerställa att kvalitetsfunktionen bedrivs på ett tillfredsställande sätt och att de interna revisionerna av ledningssystemet genomförs på ett bra sätt. 4.5 Den ansvarige för revisionsprogrammet kan delegera revisionsuppgifter till personer som är förtrogna med laboratoriets/kontrollorganets ledningssystem och som vet vilka krav som gäller för ackreditering. Alla personer som används vid interna revisioner bör vara utbildade för uppgiften, insatta i den aktuella standarden (inkl. krav i andra föreskrifter relevanta för ackrediteringen) och ha en allmän förståelse för revisionsprinciperna. 4.6 I stora laboratorier/kontrollorgan, som utför provningar/kontroller över ett brett spektrum av prov-/kontrollområden, kan det vara nödvändigt att de interna revisionerna utförs av flera personer under ledning av den som är ledare för revisionsprogrammet. Revisorerna skall normalt inte göra revision av de områden som de är ansvariga för. Not: För fåmansföretag (en eller två personer) är det givetvis svårt att finna egen personal som är fristående från de funktioner/uppgifter som är föremål för intern revision. För dessa laboratorier/kontrollorgan har SWEDAC godtagit att interna revisorer även reviderar egna ansvarsområden. 5 (15)

6 4.7 Om ett laboratorium/kontrollorgan har ackreditering för fältverksamhet eller för provtagning skall dessa verksamheter inkluderas i revisionsprogrammet. 4.8 Revisioner som utförts av t.ex. kunder eller ackrediteringsorganet kan inte anses ersätta laboratoriets/kontrollorganets egna interna revisioner. 5 PLANERING AV INTERNA REVISIONER 5.1 Revisionsprogrammen bör säkerställa att såväl s.k. horisontella som vertikala revisioner genomförs. För kontrollorgan kan en vertikal revision ersättas av kravet på att utföra bevittningar enligt SS-EN ISO/IEC Man kan då med fördel låta bevittningen omfatta moment innan och efter själva kontrollförfarandet, t.ex. rapportering. 5.2 En horisontell revision är en detaljerad kontroll av att ett element i ledningssystemet är implementerat i alla verksamheter inom laboratoriets/kontrollorganets ackreditering. Exempel på sådana kvalitetssystemelement är utbildning av personal, hantering av normaler, underhåll och kalibrering av utrustning, kalibrerings-/provnings- /kontrollmetoder, IT-system samt instruktioner. 5.3 En vertikal revision är en detaljerad kontroll av att alla element i ledningssystemet har införts vid utförande av en specifik provning/kalibrering/kontroll. Vid en vertikal revision väljs ett representativt urval av genomfört arbete slumpvis från ärenden som nyligen passerat genom laboratoriet/kontrollorganet. Den vertikala revisionen bör, om möjligt, inkludera en repetition av den utförda provningen/kalibreringen/kontrollen. Varje del av laboratoriets/kontrollorganets arbete förknippad med den valda provningen/kalibreringen- /kontrollen bör kontrolleras, inklusive följande punkter i relevanta fall: a) offert, kontrakt b) provhantering c) kompetens och eventuell behörighet hos involverad personal d) kalibrering och underhåll av utrustning e) användning av provnings-/kalibrerings-/kontrollmetoder och instruktioner f) kvalitetskontroller g) miljöförhållanden (lokaler etc.) under det utförda arbetet h) provnings-/kalibreringsprotokoll, kontrollrapporter och rapportering av resultat i) arkivering av data och genomförda beräkningar 5.4 Förutom reguljära (planerade) interna revisioner av ledningssystemet kan det vara nödvändigt att utföra särskilda, ej planerade, revisioner. Sådana revisioner kan initieras: a) som ett resultat av en kunds klagomål om detta leder till ifrågasättande av om laboratoriet/kontrollorganet följer sin egen policy och sina egna instruktioner; b) då ett onormalt resultat upptäcks (t.ex. när oacceptabla resultat rapporteras vid provnings- eller kalibreringsjämförelser); 6 (15)

7 c) för att bekräfta att korrigerande åtgärder eller andra ändringar i kvalitetssystemet har genomförts och fungerar effektivt. 6 GENOMFÖRANDE AV INTERNA REVISIONER 6.1 Den som är ansvarig för revisionsprogrammet kan vara ansvarig för att fatta slutliga beslut angående mål, omfattning och typ av de interna revisioner som skall göras. Sådana beslut kan också tas av laboratoriets/kontrollorganets ledning, t.ex. i samband med ledningens genomgång. I ledningssystemet ska ansvaret för beslutstagandet vara definierat. 6.2 Följande aktiviteter bör ingå i revisionen: a) Upprätta program för den aktuella revisionen b) Genomföra en dokumentgranskning (inklusive metodbeskrivningar och redovisande dokument) c) Förbereda revision av praktiska aktiviteter d) Genomföra revision av praktiska aktiviteter e) Utarbeta och distribuera revisionsrapporten f) Granska korrigerande åtgärder g) Göra eventuell revisionsuppföljning 6.3 För att göra revisionen lättare att genomföra, bör rapporteringssättet formaliseras i nödvändig utsträckning. Det kan till exempel vara praktiskt att använda standardiserade blanketter för: a) de delar av ledningssystemet som skall genomgå revision b) noteringar av avvikelser och överenskomna korrigerande åtgärder inklusive uppföljande aktiviteter (ange även vem som skall åtgärda och tidsram) c) summering av resultatet från revisionen. 6.4 Resultatet av en intern revision måste baseras på objektiva fakta. 6.5 Inom ramen för ett revisionsprogram skall hela ledningssystemet gås igenom. Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt att kontrollera att: Organisation a) ledningens och personalens ansvar och befogenheter är specificerade och dokumenterade b) laboratoriets/kontrollorganets organisation och ledningsstruktur samt dess placering i en huvudorganisation är definierad c) ledningen och personalen är fria från intressekonflikter som kan ha inverkan på provnings-/kalibrerings-/kontrollverksamheten Ledningssystem a) kvalitetsmanualen och underliggande dokument hålls aktuella 7 (15)

8 b) kvalitetsmanualen och underliggande dokument är kända och förstådda av personalen c) kvalitetspolicyn är känd och förstådd av personalen Dokumentstyrning a) rutiner för styrning av alla i systemet ingående dokument finns och efterlevs b) enbart gällande dokument används på laboratoriet/kontrollorganet och är tillgängliga för all personal c) gällande dokument är godkända av behörig person d) eventuella ändringar i dokument är spårbara Genomgång av förfrågningar, offerter och kontrakt a) rutiner för genomgång med kunder finns och efterlevs b) dessa genomgångar är dokumenterade Underleverantörer a) om ett laboratorium/kontrollorgan överlåter del av en provning/kalibrering/kontroll till ett annat laboratorium eller kontrollorgan, uppgifter finns som visar att underleverantören är kompetent att utföra arbetet och uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC [1] eller SS-EN ISO/IEC [2] (jämför även vad som står i SWEDAC:s gällande föreskrifter för ackrediterade laboratorier och för ackrediterade kontrollorgan) b) detaljerad dokumentation finns över de delar av arbetet som lämnas ut till annat laboratorium/kontrollorgan och de underleverantörer som anlitats c) dokumentation finns som visar att kunden fått relevant information om att underleverantör anlitats d) det finns dokumenterat vilka underleverantörer som anlitats Inköp av tjänster och varor a) inköpsdokument för varor som påverkar kvaliteten i laboratoriets/kontrollorganets provning/kalibrering/kontroll finns och ställda kvalitetskrav uppfylls b) mottagningskontroll för varor som påverkar kvaliteten i verksamheten finns Klagomål a) procedurer för hur inkomna klagomål skall hanteras finns b) åtgärder vidtagna av laboratoriet/kontrollorganet med anledning av ett formellt klagomål följer den fastlagda klagomålsproceduren c) dokumentationen över klagomål är lätt tillgänglig och innehåller alla nödvändiga uppgifter samt hålls aktuell. d) klagomål och andra avvikelser behandlas vid ledningens genomgång Personal a) all personal har relevant utbildning och att utbildningen är dokumenterad b) provningar/kalibreringar/kontroller endast utförs av därtill behörig personal c) information om relevanta kvalifikationer, utbildningar och erfarenhet hos personalen dokumenteras och hålls aktuell 8 (15)

9 d) relevant utbildningsprogram finns och efterföljs e) dokumentation finns tillgänglig som redovisar vilka uppgifter respektive person får utföra Lokaler och miljöförhållanden a) det är lämpliga betingelser i den miljö som provningarna/kalibreringarna/kontrollerna utförs i b) miljöförhållandena dokumenteras när dessa är av betydelse (sådan dokumentation bör studeras för att ta reda på om eventuella mätningar gjorts under betingelser som inte uppfyller miljökrav) c) mätutrustning som används för att registrera miljöförhållanden är kalibrerad på lämpligt sätt d) tillgängligheten och användningen av alla utrymmen kontrolleras på lämpligt sätt Provnings-/kalibrerings-/kontrollmetoder och metodvalidering a) kalibrerings-/provnings-/kontrollmetoder är entydiga samt tillräckligt detaljerade för det de används till b) kalibrerings-/provnings-/kontrollmetoder och instruktioner är aktuella c) kalibrerings-/provnings-/kontrollmetoder och instruktioner är tillgängliga för personalen och används d) egna metoder och modifierade standardmetoder är validerade och valideringsunderlag finns tillgängligt e) alla beräkningar och dataöverföringar har kontrollerats på riktigt sätt f) det finns instruktioner för att beräkna/skatta mätningarnas osäkerhet och utvidgad mätosäkerhet är beräknad i alla relevanta fall g) instruktionerna för framställning av egna referensmaterial är dokumenterade h) referensmaterial och andra mätnormaler är förvarade och märkta på rätt sätt i) laboratoriet/kontrollorganet deltar, där så är lämpligt, i relevanta provnings- /kalibreringsjämförelser j) provning/kalibrering/kontroll utförs i enlighet med aktuell metod och om inte särskilda skäl föreligger, enligt senaste utgåva k) nya utgåvor av standardmetoder har gåtts igenom och, om dessa införts, bekräftelse att man kan arbeta efter den senaste utgåvan har distribuerats Utrustning a) all utrustning, inklusive utrustning som tagits ur bruk, är numrerad, märkt eller på annat sätt identifierad b) där spårbarhetsbegreppet kan tillämpas, referensnormaler och referensmaterial är spårbara till nationella eller internationella normaler (bevis för detta är giltiga kalibreringsbevis eller andra dokument som bevisar kalibreringsstatus) c) reproducerbarheten i resultat, vilka är beroende av normaler för vilka spårbarhetsbegreppet inte är tillämpbart, är bevisad genom dokumenterade resultat från provningsjämförelser d) referensnormaler används enbart för kalibrering e) där relevant, långtidsstabilitet hos referensnormaler undersökts 9 (15)

10 f) det interna kalibreringsprogrammet återförsäkrar att all mät-/provnings-/kontrollutrustning och arbetsnormaler som kan tänkas ha inverkan på giltigheten hos kalibreringar/provningar/kontroller är riktigt kalibrerade eller verifierade samt att dessa aktiviteter är tillräckligt väl dokumenterade g) utrustning och arbetsnormaler, när det är relevant, är föremål för egenkontroller mellan de reguljära kalibreringarna h) den korrekta funktionen hos utrustning och arbetsnormaler som har flyttats kontrolleras innan den används igen för sitt avsedda ändamål i) programmet för underhåll av utrustning och arbetsnormaler är ordentligt tillämpat så att varje objekt som utsatts för överbelastning eller misskötsel, eller ger misstänkta resultat eller visar sig vara felaktigt på annat sätt tas ur bruk, repareras och återtas i bruk först efter det att kalibrering eller verifikation visat på tillfredsställande resultat j) underhållet av utrustningen och arbetsnormalerna är tillräckligt detaljerat dokumenterat k) skriftliga instruktioner för användningen av utrustningen är lämpliga och följs av personalen som använder utrustningen l) dataprogram är validerade, har fungerande backup-rutiner och har instruktioner som används och förstås av användarna Provtagning (avser laboratorier) (tar laboratoriets personal prover för påföljande provning skall provtagning vara inkluderad i ackrediteringen) a) instruktioner för provtagning finns och efterföljs b) proverna under tiden mellan provtagning och provning hanteras korrekt Hantering av prov- och kalibreringsobjekt samt kontrollföremål a) instruktion för att identifiera prov-/kalibrerings-/kontrollföremål finns och efterlevs b) instruktionerna för förvaring och beredning av prov-/kalibrerings-/kontrollföremål är tillgängliga för personalen och följs c) instruktionerna för mottagning, förvaring och kassering av och prov/kalibrerings- /kontrollföremål används Kvalitetssäkring av provnings-/kalibrerings-/kontrollresultat a) det finns ett system för att upptäcka eventuella trender i upprepade mätningar av samma prov med samma metod b) resultat från genomförda jämförelsemätningar eller jämförelseprovningar har utvärderats och eventuella nödvändiga korrigerande åtgärder har genomförts c) om provningsjämförelser eller certifierat referensmaterial saknas, laboratoriet- /kontrollorganet på annat sätt förvissat sig om att det utförda arbetet är korrekt Rapportering av resultat a) provningsrapporterna/kalibreringsbevisen/kontrollrapporterna är undertecknade av därtill behörig person b) rapporterna/kalibreringsbevisen innehåller all nödvändig information c) originaldata och kopior av rapporterna/kalibreringsbevisen förvaras på korrekt sätt under fastställd tid 10 (15)

11 d) ändringar och tillägg till rapporterna/kalibreringsbevisen är entydigt identifierade i nytt dokument och innehåller referens till det original de ersätter e) i de fall rapporterna/kalibreringsbevisen innehåller synpunkter och tolkningar, att dessa är tydligt utmärka i rapporterna/kalibreringsbevisen som sådana, och att de grunder på vilka dessa baseras är dokumenterade f) resultat från provningar utförda av underleverantörer samt ej ackrediterade mätningar- /provningar/kontroller är tydligt utmärkta g) elektroniska rapporteringssystem är säkra, att kontrollsystem finns och följs för att säkerställa att data inte förvanskas/förloras 6.6 Revisionen bör förutom de punkter som uppställts i till inkludera alla övriga delar av laboratoriets/kontrollorganets ledningssystem, inklusive sådana delar som tillvaratar eventuella tilläggskrav som specificeras av ackrediteringsorganet eller annan föreskrivande myndighet. 6.7 Avvikelser funna som ett resultat av en revision skall dokumenteras och lämpliga korrigerande åtgärder, person ansvarig för korrigerande åtgärder samt tidsgränser för när åtgärderna skall vara genomförda skall fastställas. 6.8 Närhelst en avvikelse upptäcks som kan äventyra resultatet från en kalibrering/provning- /kontroll, bör berörda aktiviteter stoppas tills lämpliga korrigerande åtgärder vidtagits som visats leda till tillfredsställande resultat. Dessutom bör resultat som kan ha påverkats av den noterade avvikelsen undersökas och kunderna informeras om att giltigheten av berörda kalibreringsbevis eller rapporter kan ifrågasättas. Ansvaret för genomförande av sådana aktiviteter ska vara definierat i ledningssystemet. 6.9 Tillämpningen av de överenskomna korrigerande åtgärderna och deras effektivitet bör kontrolleras så snart som möjligt efter det att tidsgränsen passerats. 7 REVISION AV SMÅ LABORATORIER/KONTROLLORGAN Omfattningen på den interna revisionen måste bedömas från fall till fall och beror bl.a. på laboratoriets/kontrollorganets storlek, samt omfattning och komplexitet av verksamheten. 8 DOKUMENTATION AV INTERNA REVISIONER 8.1 Genomförda revisioner skall dokumenteras på lämpligt sätt. 8.2 Revisionen bör dokumenteras i en rapport som innehåller följande information: a) namn på revisorer b) datum för revision c) reviderad del av systemet 11 (15)

12 d) specifikation av de delar/områden som granskats e) alla observerade avvikelser 8.3 I rapporten, eller i annat dokument kopplat till revisionen, bör följande information framgå: a) korrigerande åtgärder som man enats om, liksom fastställd tidsgräns för korrigerande åtgärder och vem som är ansvarig för genomförandet av åtgärderna b) datum för bekräftelse av genomförda åtgärder c) revisorns eller kvalitetsansvarigs underskrift för godkännande av genomförda åtgärder. 8.4 Kvalitetsansvarig bör återförsäkra att revisionsrapport och när så är lämpligt, även de enskilda avvikelserna, blir kända av ledningen. 8.5 Funna avvikelser skall åtgärdas och uppföljning skall ske av att åtgärderna är införda på ett lämpligt sätt. Avvikelserna skall därefter släckas. 8.5 Protokoll och rapporter rörande interna revisioner skall arkiveras under fastställd tid. 9 SYFTET MED LEDNINGENS GENOMGÅNG 9.1 Ledningens genomgång bör genomföras enligt i förväg fastställt schema. 9.2 Ledningens genomgång genomförs för att: a) fastlägga om ledningssystemet är lämpligt och effektivt b) fastlägga om laboratoriets/kontrollorganets provnings-/kalibrerings-/kontrollaktiviteter är lämpliga och effektiva c) införa nödvändiga förändringar och förbättringar Frågor att besvara kan t.ex. vara: Är ledningssystemet som vi vill ha det och ackrediteringen kräver? Hur har det gått att leva upp till det? Om brister finns, vad gör vi åt det? Vad är planerna för framtiden och påverkar de ledningssystemet och aktiviteterna? 9.3 Ledningssystemet kan behöva modifieras på grund av ändringar som ägt rum (eller planeras äga rum) i organisation, lokaler, utrustning, personal, procedurer, verksamhetsområde eller arbetsbelastning. 9.4 Ändringar i organisation, lokaler, utrustning, personal och/eller procedurer kan vara nödvändiga för att laboratoriets/kontrollorganets provnings-/kalibrerings- /kontrollaktiviteter skall kunna anses vara lämpliga och effektiva. 9.5 Behov av ändringar i ledningssystem eller aktiviteter kan även uppkomma som ett resultat av: a) det som framkommit vid interna eller externa revisioner b) förändrade krav från omvärlden 12 (15)

13 c) klagomål från kunder d) tillsyn eller förnyad bedömning som genomförts av ackrediteringsorgan SWEDAC DOC 05:6 10 ORGANISATION AV LEDNINGENS GENOMGÅNG 10.1 Laboratoriets/kontrollorganets ledning skall vara ansvarig för att ledningens genomgång genomförs De medlemmar av ledningen som har det övergripande ansvaret för utformning och tillämpning av laboratoriets/kontrollorganets ledningssystem och som fattar beslut utifrån interna revisioner ska delta i ledningens genomgång De medlemmar av ledningen som har det övergripande ansvaret för laboratoriets/kontrollorganets provnings-/kalibrerings-/kontrollaktiviteter och som fattar beslut utifrån interna revisioner bör delta i ledningens genomgång Ledningen ansvarar för att alla genomgångar genomförs systematiskt enligt en etablerad procedur och att resultatet av genomgångarna protokollförs. Proceduren bör beskriva hur agendan för ledningens genomgång ska se ut, vilka som ska delta, vilken input som ska tas fram inför mötet och av vem samt vad som ska protokollföras (se punkt 11 och 12) Ledningen ansvarar för att alla de åtgärder som identifierats under genomgången blir genomförda inom överenskommen tid. 11 PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV LEDNINGENS GENOMGÅNG 11.1 Ledningens genomgång bör genomföras minst var 12:e månad. Genomgången skall vara planerad och laboratoriets/kontrollorganets verkställande ledning skall delta, inklusive den person som ansvarat för införandet och auktorisationen av kvalitetsmanualen. Det är viktigt att chefen för laboratoriet/kontrollorganet, teknisk chef, kvalitetsansvarig och eventuella sektionschefer är närvarande. Hos ett mindre laboratorium/kontrollorgan kan en och samma person förekomma i mer än en av dessa funktioner Genomgången bör göras på ett systematiskt sätt genom att man använder en formell dagordning. Denna bör innehålla minst följande punkter: a) lämpligheten av policy och rutiner b) rapporter från lednings- och övervakningspersonal c) rapporter om tillsyn och förnyad bedömning utförda av ackrediteringsorgan d) rapporter från revisioner utförda av kunder eller andra instanser (om de förekommer) e) resultat av interna revisioner genomförda sedan förra genomgången g) resultat från de kalibrerings- eller provningsjämförelser som laboratoriet/kontrollorganet deltagit i 13 (15)

14 f) planerade och/eller pågående korrigerande och förebyggande åtgärder h) förändringar i arbetsvolym och arbetets art i) återkoppling från kunder h) klagomål i) förbättringsrekommendationer j) behov av kvalitetsstyrningsaktiviteter k) behov av resurser l) behov av personalutveckling m) mål för det kommande året n) åtgärdsplan för det kommande året Särskilda punkter som efterfrågas i ISO [3] är: o) kvalitetsindikatorer för övervakning av laboratoriets bidrag till patientvården p) övervakning av turn-around-tid (TAT) SWEDAC DOC 05: Det är ledningens ansvar att se till att alla åtgärder med anledning av genomgångarna utförs på avsett sätt. 12 DOKUMENTATION AV LEDNINGENS GENOMGÅNG 12.1 Ledningens genomgång skall dokumenteras. Dokumentationen kan bestå av anteckningar från möten med ledningen tillsammans med klara indikationer om vilka åtgärder som skall vidtas av vem och inom vilken tidsgräns. Dokumentationen ska även innehålla ett utlåtande om ledningssystemets lämplighet och effektivitet Dokumentationen skall vara lätt tillgänglig och arkiverad under fastställd tid. 13 LEDNINGENS GENOMGÅNG FÖR SMÅ LABORATORIER/KONTROLLORGAN Ofta innehar en och samma person flera befattningar. Omfattningen på ledningens genomgång måste bedömas från fall till fall och beror bl.a. på laboratoriets/ kontrollorganets storlek samt omfattning och komplexitet av verksamheten. 14 REFERENSER [1] SS-EN ISO/IEC Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier 14 (15)

15 [2] SS-EN ISO/IEC Allmänna krav på verksamhet hos olika typer av organisationer som utför kontroll [3] SS-EN ISO Kliniska laboratorier Särskilda krav på kvalitet och kompetens [4] SS-EN ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi [5] SS-EN ISO 19011:2002 Vägledning för revision av kvalitets- och/eller miljöledningssystem 15 (15)

kvalitetsmanual för Trycksättning med gas

kvalitetsmanual för Trycksättning med gas Datum 2008-01-25 Utgåva 2 ISSN 1400-6138 Vägledning för upprättande av kvalitetsmanual för ackrediterade kontrollorgan Trycksättning med gas Sida nr: 1 (1) Kapitel Datum: 2008-01-25 SIDFÖRTECKNING Trycksättning

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2003:13 Utkom från trycket 2004-01-20 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Vad är ackreditering?

Vad är ackreditering? Vad är ackreditering? Ackreditering är en kompetensbekräftelse på att en juridisk person (företag) uppfyller krav ställda i lagar, föreskrifter, standarder. Varför ackreditering? Ackrediteringen kan vara

Läs mer

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Nu börjar vi närma oss en del av omfattningen av de förändringar som skett efter att ISO/IEC 17020:2012 trätt i kraft den 1:a oktober. Detta är den första

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav 1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:9) om ackreditering av laboratorier Ändring införd t.o.m. STAFS 2009:2 Tillämpningsområde

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

kvalitetsmanual för Energideklaration för byggnader

kvalitetsmanual för Energideklaration för byggnader Datum 2008-01-25 Utgåva 2 ISSN Vägledning för upprättande av kvalitetsmanual för ackrediterade kontrollorgan Energideklaration för byggnader Kapitel Datum: 2008-01-25 SIDFÖRTECKNING Energideklaration för

Läs mer

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m.

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. 2014-05-15 Revisionsregler/2014-03-15 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet

Riktlinjer för kvalitet NHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NF SAMRÅD N, D, IK DATUM VÅR BETECKNING 2009-11-04 TR12-14 TEKNISK RIKTLINJE REVISION B SvK405, v2.0, 2009-06-04 Riktlinjer för kvalitet TEKNISK RIKTLINJE 2009-11-04 TR12-14 REV

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Kari Björkqvist STAFS 2007:9 Utkom från trycket 2007-05-10 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs

Läs mer

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM BESIKTNINGSORGAN ENLIGT FORDONSLAGEN (2002:574)

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM BESIKTNINGSORGAN ENLIGT FORDONSLAGEN (2002:574) Ansökningshandlingar för ackreditering av besiktningsorgan består av ett ansökningspaket med följande innehåll: Blankett B 38-2, Ansökan om ackreditering som besiktningsorgan enligt fordonslagen (2002:574),

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

K V A L I T E T S S Y S T E M

K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 1/11 100 037 05 2013-12-10/JJ Roland Holmgren K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 2/12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.0 INLEDNING 3 4.1 FÖRETAGSLEDNINGENS ANSVAR 3 4.1.1 Kvalitetspolicy

Läs mer

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl.

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. MSBFS 2011:8 Grundförutsättningar Ackreditering av certifieringsorgan för certifiering

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM KONTROLLORGAN INOM OMRÅDET REGLERAD MÄTTEKNIK

ANSÖKAN OM ACKREDITERING SOM KONTROLLORGAN INOM OMRÅDET REGLERAD MÄTTEKNIK ANSÖKNINGSHANDLINGAR SWEDAC:s ansökningshandlingar för ackreditering av kontrollorgan består av en ansökningspaket med följande innehåll: Blankett B 86, Ansökan om ackreditering för kontrollorgan inom

Läs mer

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?

Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar? Kvalitetssäkring Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar? Inte ovanligt att: Olika lab rapporterar olika resultat (från exakt samma prov!) Olika analystekniker

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Detta dokument innehåller matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 samt mellan ISO 9001:20015 och ISO 9001:2008. Dokumentet

Läs mer

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Technical Manager, Intertek

Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Technical Manager, Intertek Kalibrering - Intertek reder ut begreppen Lars Andersson Technical Manager, Intertek 2016-09 Agenda Kalibrering del 2. Vad är det och behövs det egentligen? Vilka är kraven och hur möter vi dom? Är mätosäkerheten

Läs mer

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ackrediteringssökande är införstådd med reglerna för ackrediterade certifieringsorgan och förbinder sig att uppfylla dessa samt att till Swedac rapportera

Läs mer

Flexibel ackreditering

Flexibel ackreditering 2017-02-24 Flexibel ackreditering Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 1. Mål och introduktion Målet med detta dokument är att beskriva Swedac:s

Läs mer

Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser

Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Richard Almgren Green Business AB richard.almgren@greenbusiness.se 070-5688112 Grundstrukturen i ISO 14001 Ständig

Läs mer

Miljöledningsbarometern 2002

Miljöledningsbarometern 2002 Bilaga 7 Miljöledningsbarometern 2002 Uppgiftslämnare: Ann-Christine Mohlin Verksamhet: Tandvårdsstaben Datum: 2003-02-04 A. MILJÖUTREDNING Ja Arbete Har ni genomfört en miljöutredning*? B. MILJÖLEDNINGSSYSTEM

Läs mer

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04:2 2014-09-10 Utgåva 6

Krav på kalibrering och spårbarhet för. ackrediterade organ. SWEDAC DOC 04:2 2014-09-10 Utgåva 6 Krav på kalibrering och spårbarhet för ackrediterade organ Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning 1 Introduktion 3 2 Definitioner

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Ändring införd t.o.m. STAFS 2012:10 Tillämpningsområde 1

Läs mer

Svetsade stålkonstruktioner till broar

Svetsade stålkonstruktioner till broar Publ 2004:10 Svetsade stålkonstruktioner till broar Bekräftelse av överenstämmelse 2004-01 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-01 Publikation 2004:10 Upphovsman (författare, utgivare) Sektion Bro-

Läs mer

SS-EN ISO 22870:2006. In vitro-diagnostik Patientnära analyser (PNA) Krav på kvalitet och kompetens

SS-EN ISO 22870:2006. In vitro-diagnostik Patientnära analyser (PNA) Krav på kvalitet och kompetens SS-EN ISO 22870:2006 In vitro-diagnostik Patientnära analyser (PNA) Krav på kvalitet och kompetens Point-of-care testing (POCT) - Requirements for quality and competence Charlotte Woschnagg, Bedömningsledare,

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

KVALITETSMANUAL Utgåva nr: 2. Kylarservice i Gbg AB Datum 2003-06-15 Utgiven av: Johnny Käppi Godkänd av: Johnny Käppi Sidoförteckning

KVALITETSMANUAL Utgåva nr: 2. Kylarservice i Gbg AB Datum 2003-06-15 Utgiven av: Johnny Käppi Godkänd av: Johnny Käppi Sidoförteckning Sidoförteckning Kapitel Utgåva Sida Utfärdsdatum Sidförteckning 2 1 2003-06-15 Innehållsförteckning 2 2 2003-06-15 1 2 2 2003-06-15 2 2 1 2003-06-15 3 2 1 2003-06-15 4 2 2 2003-06-15 5 2 2 2003-06-15 6

Läs mer

Karpesjö Consulting 1

Karpesjö Consulting 1 1 Det finns en mängd olika typer av miljörevisioner, varav några presenteras ovan. Terminologin varierar mellan olika organisationer. Många kallar miljörevision för miljögranskning. Ordet miljögranskning

Läs mer

STYRNING AV DOKUMENT OCH DATA 1. SYFTE 2. OMFATTNING 3. ANSVAR / AKTUELLTHÅLLANDE 4. BESKRIVNING (5) Tore Magnusson

STYRNING AV DOKUMENT OCH DATA 1. SYFTE 2. OMFATTNING 3. ANSVAR / AKTUELLTHÅLLANDE 4. BESKRIVNING (5) Tore Magnusson 3.0 2012-11-16 1(5) STYRNING AV DOKUMENT OCH DATA 1. SYFTE Att styra hanteringen av Scandinavian Medical Swedens (Scan Med) kvalitetsdokument för att säkerställa att rätt utgåva finns hos berörda (interna

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning

Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning Sökanden är införstådd med reglerna för anmälda organ. Av dessa

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Skogsägarna Norrskog Ek. För. Revisionsrapport. Offentlig sammanfattning. Omcertifiering

Skogsägarna Norrskog Ek. För. Revisionsrapport. Offentlig sammanfattning. Omcertifiering Skogsägarna Norrskog Ek. För. Revisionsrapport Offentlig sammanfattning Omcertifiering Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek Grundläggande revisionsdata Kundadress

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag

Läs mer

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9 MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5. Revisionsrapport F 8 80/05 3 9 Upprättad av: Mottagen av: Datum för

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

SMF Certifiering AB. Revisionsrapport. Nr 1 PEFC Skogsbruk, 14001

SMF Certifiering AB. Revisionsrapport. Nr 1 PEFC Skogsbruk, 14001 SMF Certifiering AB Revisionsrapport Nr 1 PEFC Skogsbruk, 14001 Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek. Rapporten utfärdades 14:17 GMT den 13-Dec-2016 Kund ID#: Kund/Adress:

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

1. Namn och adressuppgifter

1. Namn och adressuppgifter Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt harmoniserad unionslagstiftning, samt ansökan om ackreditering i anmälningssyfte för detta ändamål

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB! Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Vad är kvalitet?! k u n d! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! organisation (kund)! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! leverantör! ett omdöme om en

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (6) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

Interna och externa kontroller

Interna och externa kontroller ISSN 1400-6138 Interna och externa kontroller () Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Utgåvenumreringen följer den numrering dokumentet ev hade under tidigare ME-beteckning.

Läs mer

Bilaga 1. FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MODUL B: EU-TYPKONTROLL

Bilaga 1. FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MODUL B: EU-TYPKONTROLL Bilaga 1. FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE MODUL B: EU-TYPKONTROLL 1. EU-typkontroll är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken ett anmält organ undersöker

Läs mer

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik) Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) Ledningssystem för Kvalitet 4 Krav på Miljöledningssystem 4 Inledning 1 Allmänna Krav 4.1 Generella krav 4.1 Dokumentation av KMA-systemet 3.3.4 Dokumentationskrav

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:12) om ackreditering av organ som certifierar produkter Ändring införd: t.o.m.

Läs mer

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem GUIDE för uppföljning/revision Uppföljning av integrerade ledningssystem BAKGRUND / SYFTE Många företag arbetar idag med integrerade ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet. Syftet med denna guide

Läs mer

Välkomna! Seminarium om standard för kontrollorgan ISO/IEC 17020:2012. Stockholm 4 december. Göteborg 6 december

Välkomna! Seminarium om standard för kontrollorgan ISO/IEC 17020:2012. Stockholm 4 december. Göteborg 6 december Välkomna! Seminarium om standard för kontrollorgan ISO/IEC 17020:2012 Stockholm 4 december Göteborg 6 december Presentation, vi och ni Tomas Holm, chef Enheten för fordon TFO Dick Nummelin, handläggare

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens

Läs mer

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring:

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring: 1/5 Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). SS-EN ISO 9001 VoB Syd ABs kvalitetssäkring Krav i ISO 9001 0.2 Processorientering a. förstå och uppfylla krav b.

Läs mer

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Validering grundläggande aspekter. Ulf Örnemark

Validering grundläggande aspekter. Ulf Örnemark Validering grundläggande aspekter Ulf Örnemark SKKLF och SSKF Utbildningsdagar Vår Gård, Saltsjöbaden 6-7 februari 2013 Innehåll Validering, verifiering och några andra grundläggande begrepp Några nedslag

Läs mer

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. Peter Strömbäck, Generaldirektör Borås 2015-05-21 Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. 1. Bakgrund och utgångspunker 1 är en

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2009:9 Utkom från trycket 2009-04-06 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)

Läs mer

Innehållsförteckning backup 2011-08-26 STAFS 2010:10 STAFS 2011:18 STAFS 2003:5 DOC 04:2 DOC 05:7 DOC 04:8 DOC 05:6 DOC 02:4 TSFS 2010:84 TSFS 2010:85

Innehållsförteckning backup 2011-08-26 STAFS 2010:10 STAFS 2011:18 STAFS 2003:5 DOC 04:2 DOC 05:7 DOC 04:8 DOC 05:6 DOC 02:4 TSFS 2010:84 TSFS 2010:85 Innehållsförteckning backup 2011-08-26 STAFS 2010:10 STAFS 2011:18 STAFS 2003:5 DOC 04:2 DOC 05:7 DOC 04:8 DOC 05:6 DOC 02:4 TSFS 2010:84 TSFS 2010:85 TSFS 2010:78 SNFS 1992:17 (1997:7) TSVFS 1992:52 TSFS

Läs mer

Nyheter i ISO 14001 och 14004

Nyheter i ISO 14001 och 14004 Nyheter i ISO 14001 och 14004 Anne Swartling, SIS, 10 november, 2004 2004-11-17 1 Drivkrafter för revision av 14001/4 Överensstämmelse med ISO 9001 Förtydliga befintlig text Översättningsfrågor ISO 14004

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:11) om ackreditering av organ som certifierar personer Ändring införd t.o.m.

Läs mer

Föreläggande om att vidta åtgärder rörande kvalitetsrevisionsverksamheten,

Föreläggande om att vidta åtgärder rörande kvalitetsrevisionsverksamheten, OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2012-12-19 Er referens: Diarienr: SSM2012-1681 Handläggare: Anna Bärjegård Telefon: +46 8 799 4354 Föreläggande om att vidta åtgärder rörande kvalitetsrevisionsverksamheten,

Läs mer

LEVERANTÖRSBEDÖMNING Frågeformulär för egenbedömning

LEVERANTÖRSBEDÖMNING Frågeformulär för egenbedömning Företag:... Adress:... Tel nr:... Fax nr:... e-mail:... De tre största verksamhetsområden (gjutning, kretskortstillverkning,... ): Vilka är era tre största kunder: 1... 2... 3... Omsättning: Föregående

Läs mer

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5.Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 Upprättad av: Mottagen av:

Läs mer

Vad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones

Vad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones Vad säger den nya versionen av 15189? Jenny Lindkvist Ian Jones Svensk standard SS-EN ISO 15189:2012 utgåva 3 Medicinska laboratorier krav på kvalitet och kompetens 15189 är en kombination av kvalitetskrav

Läs mer

Trycksättning med gas. Ackreditering. Föreskrifter. Riskbedömning

Trycksättning med gas. Ackreditering. Föreskrifter. Riskbedömning Trycksättning med gas Ackreditering Föreskrifter Riskbedömning 1 Swedac en myndighet för kvalitet och säkerhet 2 SWEDAC Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll 3 Swedacs uppdrag Nationellt utveckla

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Vägledning för Swedac:s bedömare för bedömning av laboratorier utifrån kraven i SS-EN ISO/IEC 17025:2005

Vägledning för Swedac:s bedömare för bedömning av laboratorier utifrån kraven i SS-EN ISO/IEC 17025:2005 Datum 2016-05-16 Vägledning för Swedac:s bedömare för bedömning av laboratorier utifrån kraven i Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Mål Målet

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

1. Namn och adressuppgifter

1. Namn och adressuppgifter Ansökan om att bli utsedd till anmält organ för uppgifter enligt byggproduktförordningen (CPR), 305/2011/EU, samt ansökan om ackreditering i anmälningssyfte för detta ändamål Sökanden är införstådd med

Läs mer

Vägledning för upprättande av kvalitetsmanual för kontrollorgan inom ackrediteringsområdena cisterner och gasflaskor

Vägledning för upprättande av kvalitetsmanual för kontrollorgan inom ackrediteringsområdena cisterner och gasflaskor SWEDAC DOC 04:4 Datum 2004-08-31 ISSN 1400-6138 Vägledning för upprättande av kvalitetsmanual för kontrollorgan inom ackrediteringsområdena cisterner och gasflaskor INTRODUKTION För ackrediteringsområdena

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Observera att denna konsoliderade version är en sammanställning, och att den tryckta författningen är den officiellt giltiga. En konsoliderad version är en fulltextversion där alla ändringar har införts

Läs mer

Löpande granskning av rutin för upphandling

Löpande granskning av rutin för upphandling Revisionsrapport Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Datum Dnr 2008-03-19 32-2007-0588 Löpande granskning av rutin för upphandling Som ett led i den årliga revisionen av Länsstyrelsen

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB Sida 1 av 7 KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 1 juni 2011 Myndigheten

Läs mer

Hofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10

Hofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10 Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 4 6. Ansvarig styrelse/nämnd 4 7. Metod 4 8. Projektorganisation 4

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice 2010.

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice 2010. Revisionsrapport Verket för högskoleservice Box 24070 104 50 Stockholm Datum Dnr 2011-03-08 32-2010-0738 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

SMoKD 44.001 Besiktning, funktionskontroll och underhåll av fordon

SMoKD 44.001 Besiktning, funktionskontroll och underhåll av fordon Giltig från: 2011-01-01 Giltig till: Tillsvidare Version Datum Beskrivning Handläggare 01 2010-03-30 Ruta att infogas i dokumenthuvudet i SMoKF Björn Fura 02 2010-07-18 Reviderad version enligt Transportstyrelsens

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 1999:5 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll särskilda föreskrifter för ackrediterade

Läs mer

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2 %swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...

Läs mer

Kvalitetsplan Projekt: Rönnebadet

Kvalitetsplan Projekt: Rönnebadet Projekt: Rönnebadet Fastställd: 2014/12 Innehållsförteckning Kvalitetsplan Kvalitetsplan... 1 Innehållsförteckning Kvalitetsplan... 2... Error! Bookmark not defined. Kvalitets och miljöledning... 3 Organisation...

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:13) om ackreditering av organ som certifierar ledningssystem Ändring införd:

Läs mer

Kvalitets och miljösystem på byggföretag

Kvalitets och miljösystem på byggföretag 2016 09 15 Kvalitets och miljösystem på byggföretag Välkomna! Varför ledningssystem för kvalitets & miljö? Vad består ett ledningssystem för kvalitet av? Varför i byggprocessen? Hur hänger det ihop med

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer