Världen som arbetsmarknad

Transkript

1 Världen som arbetsmarknad 2004

2 Förord SACO gav 1993 ut boken Världen som arbetsmarknad. Redaktör och författare var Anders Schærström. Vi tackar Anders för att han har ställt sitt material till förfogande inför denna uppdatering. Boken gav svar på några av de vanligaste frågorna om utlandsarbete och på frågor om vart man vänder sig för att få ytterligare information. Boken fick en stor efterfrågan och allt eftersom tiden har gått så har behovet ökat av en uppdatering. Inte minst Sveriges medlemskap i EU har öppnat nya möjligheter. Intresset för arbete utomlands har också ökat genom att allt fler svenska ungdomar studerar en tid vid utländska universitet. Redan i början av 1970-talet gav SACO ut en bok med titeln Arbete utomlands, som sen utvecklades och fick titeln Världen som arbetsmarknad. Den här versionen från 2004 är den fjärde revideringen. Den kommer huvudsakligen att spridas via Internet, vilket ger flera fördelar; uppdateringar kan ske successivt och vi kan med länkar referera till kompletterande information. Revideringen har gjorts av Andreas Wigren, studerande vid pol mag-programmet vid Uppsala universitet. Arbetet påbörjades under hans tid som praktikant hos SACO. Ett stort tack till Andreas. SACO vill också tacka alla dem som bidragit med synpunkter och faktagranskning. Utan deras insatser hade det inte varit möjligt att göra denna revidering. Stockholm i april Anna Ekström, ordförande Sveriges Akademikers Centralorganisation

3 Innehåll Möjligheter till arbete utomlands...3 Vägarna ut...3 Allmänna och speciella krav...10 Vissa yrkesgrupper...11 Fria arbetsmarknader...19 Att leva i främmande land...23 Socialförsäkringsförmåner, anställningsvillkor och andra bestämmelser vid utlandsarbete...26 Förhållanden som avgör...26 Folkbokföring...28 Lön och anställningsvillkor...30 Beskattning och sociala avgifter...31 Bostad...34 Familjen...36 Socialförsäkringsförmåner under och efter utlandsvistelsen...37 Arbetslöshetsförsäkring...41 Efter utlandstjänsten...43 Facklig verksamhet och annan personlig service...44 Statliga utlandsplaceringar...47 Utrikesförvaltningen...47 Institutet för tillväxtpolitiska studier...48 Nordisk utbytestjänstgöring...49 Sida...49 Militär utlandstjänst...50 I privat tjänst...53 Svenska företag utomlands...53 Exportrådet i Sverige och utomlands...54 Resebranschen...54 I internationell tjänst...57 Nordiska samarbetsorgan...57 Europeiska unionen...58 Förenta nationerna...61 Andra internationella organisationer...66 Humanitärt arbete...71 Frivilligorganisationer...71 Kyrkligt/religiöst arbete...78 Studier, forskning och stipendier...81 Studier utomlands...81 Tillgodoräkning av högre utbildning...81 Studiefinansiering...82 Särskilda utbytesprogram

4 Möjligheter till arbete utomlands Vägarna ut Liksom när man skall söka arbete hemma i Sverige måste man utnyttja olika vägar: Internet, annonser i tidningar och tidskrifter, arbetsförmedling och allehanda kontakter. Men man är i ännu högre grad tvungen att ta egna initiativ. Vilka vägar man kan utnyttja beror bland annat på vad för slags arbete man söker om man är ute efter praktik, tänker sig en livslång karriär eller helt enkelt vill pröva något annorlunda ett tag. I många fall är utlandstjänstgöringen något som man får tillfälle till när man redan har arbetat en tid i ett svenskt företag. Arbetsförmedlingar En internationellt sammanhållen arbetsförmedling finns inte men de svenska arbetsförmedlingarna ingår i ett europeiskt nätverk, kallat EURES (European Employment Services). Genom nätverket kan arbetsförmedlingarna hjälpa arbetssökande att hitta arbete inom EU/EES och ge information om lediga platser, sociala förmåner, beskattningsvillkor och levnadsomkostnader i de europeiska länderna. Arbetsförmedlingen Utland (Af Utland) finns på 24 platser i Sverige (2003). Där finns särskilda EU- RES-rådgivare som är specialister på den europeiska arbetsmarknaden. Hos dem kan man beställa tid för personlig hjälp. Af Utland publicerar information om lediga arbeten utomlands i ett rikstäckande datasystem, vilket innebär att man kan få information om dessa på samtliga arbetsförmedlingar i landet och genom Internet. Af Utland har dessutom länkar till många utländska förmedlingar och jobbdatabaser som man kan nå via Internet (se adresser nedan). I flera länder finns både offentliga och privata arbetsförmedlingar. Vill man vända sig till förmedlingar i andra länder kontaktar man bäst dessa direkt. Oftast handhas förmedlingen av anställningar för kontors- och administrativ personal samt för akademiker av privata arbetsförmedlingsbyråer. I vissa länder är förmedlingsbyråerna mycket specialiserade. De kan specialisera sig på förmedling av en viss typ av arbetstagare, på en bransch eller på ett begränsat geografiskt område. Rekryteringsföretag ska inte ta ut någon avgift av arbetssökande, det är arbetsgivaren som ska bekosta rekryteringstjänsterna. Inom EU/EES är det olagligt att ta ut förmedlingsavgifter av arbetssökande. Undantagna är dock au-pairargenturer som kan ta ut avgifter av de arbetssökande. Af Utland EURES Internet Via Internet kan man nå många databaser som innehåller uppgifter om lediga jobb. Via Af Utlands och EURES hemsidor (se ovan) kan man söka efter lediga jobb i hela EU/EES. Där finns också många användbara länkar. För att hitta information om lediga jobb utanför EU/EES kan man också besöka de olika ambassadernas hemsidor. De har ofta information om hur man söker arbete och emigrerar och där kan det ibland finnas länkar till information om arbetsmarknaden i 3

5 respektive land. Många länkar finns också till hos t.ex. Syoguiden. Uppgifter om lediga jobb i internationella organisationer kan man hitta exempelvis på UD:s och Sidas hemsidor och oftast via den aktuella organisations hemsida. Syoguiden Sida Utrikesdepartementet (UD) Utländska ambassader i Sverige Tidningar och tidskrifter De utländska arbetsgivarna söker vanligen kvalificerad personal genom platsannonser i tidningar och tidskrifter. Därför är det ofta givande att studera annonser om lediga platser i de utländska tidningarna. Den som inte själv vill prenumerera på en tidning eller facktidskrift finner de vanligaste dagstidningarna och även vissa tidskrifter tillgängliga på ambassaderna, på stora bibliotek samt i vissa tidnings- och tidskriftsbutiker. Man kan också prenumerera på internationella platslistor, som ibland annonseras i pressen. Platsannonserna ger en god överblick över arbetsmöjligheterna i respektive länder. Man kan också direkt söka arbete med anledning av en intressant annons. Möjligheterna att få arbete denna väg är ofta svåra att bedöma på förhand. De utländska arbetsgivarna vill i likhet med de svenska helst intervjua de sökande innan beslut om anställning fattas, vilket av naturliga skäl kan vara svårt att ordna för en svensk arbetssökande. Man kan förstås också annonsera själv i utländsk press. Länkar till tidningar i hela världen: Yrkesförbund Fackliga organisationer som motsvarar SACO och SACO-förbunden finns endast i de andra nordiska länderna. Däremot är det vanligt utomlands att olika yrkesutövare är organiserade i yrkesförbund. Kontakter med dessa förbund är väsentliga eftersom de kan ha avgörande betydelse för invandrarens möjligheter att få anställning inom sitt yrke. Ibland får de yttra sig över den utländska arbetssökandens meriter. Det gäller särskilt sådana akademiker som behöver legitimering innan de kan utöva sitt yrke. Genom de inhemska yrkesförbunden kan man få upplysningar om de krav som ställs för yrkesutövning i landet. De kan eventuellt också lämna upplysningar om arbetsmarknads- och löneläget i landet. Namn och adresser på sådana organisationer kan man eventuellt få genom ambassaderna eller SACO-förbunden. 4

6 Direkta kontakter Man kan också på eget initiativ skriva till sådana företag utomlands som man kan tänka sig att arbeta för. Exportrådet och de svenska handelskontoren utomlands har företagsregister, som innehåller adresser och annan värdefull information om svenska dotterbolag. Att utnyttja dessa register kan emellertid bli dyrt. Yrkeskongresser och mässor kan också ge arbetsgivare och arbetssökande tillfällen att få kontakt med varandra. Ofta uppfattar företagen och organisationerna förfrågningar från enskilda personer som tecken på initiativkraft. Eftersom det dessutom är dyrt att annonsera och tidsödande att gå igenom många ansökningar kan det spara både tid och pengar om man får en spontan kontakt med rätt person. Röda korset och andra frivilligorganisationer håller register över personer som anmält intresse. Vid den första kontakten bör man alltid bifoga en meritförteckning och först senare, om företaget visar sig intresserat, översända utförligare uppgifter med betyg och referenser. Information om Exportrådets förteckning över svenska dotterbolag (Swedish Export Directory) Ambassaderna Utländska beskickningar (ambassader och konsulat) i Sverige och Sveriges beskickningar utomlands kan i viss mån vara till hjälp med kontakter. Ambassaderna förmedlar inte jobb men de kan eventuellt lämna upplysningar om organisationer, arbetsförmedlingar, tidningar, tidskrifter och andra informationskällor. Flertalet ambassader har någon form av referensbibliotek, där man har möjlighet att läsa tidningar, kataloger och annan litteratur. Dessutom tillhandahåller ambassaderna vanligtvis böcker, kalendrar och broschyrer som beskriver förhållandena i landet. Adresser till svenska beskickningar utomlands Praktik Några internationella organisationer förmedlar praktikarbete i andra länder för vissa högskolestuderande. Det finns dessutom en rad internationella organisationer som ställer krav på en viss utbildning eller ett visst yrke. Af Utland kan upplysa om aktuella arrangemang för utlandspraktik. Man kan också vända sig direkt till de organisationer som ordnar praktiken. Många länkar till praktikarbete finns t.ex. hos Syoguiden och af Utland (se länk nedan) Syoguiden Af Utland 5

7 Yrkesspecifik praktik AIESEC Association Internationale des Etudiants en Sciences Economiques et Commerciales, AIESEC, finns vid mer än 800 universitet i över 85 länder. Som AIESEC-praktikant kan man få arbeta som assistent, management trainee, marknadsundersökare eller som specialist med huvudansvar för ett projekt. Praktikperioderna kan variera mellan åtta veckor och 18 månader. Alla som har läst minst 20 poäng i företags- eller nationalekonomi kan söka praktikplats. AIE- SEC ordnar arbetstillstånd och bostad. Mera information kan man få via AIESEC International och AIESEC Sweden. Där kan man också hitta kontaktuppgifter till lokala AIESEC-kommittéer. AIESEC International AIESEC Sweden ELSA The European Law Students Association (ELSA) är världens största organisation för unga jurister och juridikstudenter. ELSA finns idag i 39 europeiska länder, på mer än 190 orter och med ett medlemstal över ELSA har bl.a. ett praktikplatsprogram som erbjuder praktik på advokatbyråer och internationella organisationer i Europa, USA och Asien. Praktikperioderna varierar från 3 veckor till 6 månader, vanligtvis förlagda under sommaren. Lön utgår och bostad ordnas av den lokala ELSA-föreningen. Normalt krävs att minst 30 procent av studierna är avklarade. För mera information om ansökningstider och ansökningsblanketter, kontakta något av lokalkontoren på universiteten. ELSA International ELSA Sverige IAESTE The International Association for the Exchange of Students for Technical Experience, IAESTE, är representerat i över 90 länder och arbetar för att studerande inom teknik och naturvetenskap skall få internationell praktik som anknyter till deras utbildning. IAESTE har ett ansökningstillfälle per år, i februari. Den aktuella listan över praktikplatser kan man finna via Internet. Enstaka platser finns att söka året om. I Sverige finns lokala IAESTE-kommittéer i Göteborg, Linköping, Lund, Luleå, Stockholm och Uppsala. IAESTE:s hemsida innehåller länkar till IAESTE i hela världen. IAESTE 6

8 IAESTE Sweden Internationella Programkontoret IFMSA-Sweden International Federation of Medical Students Associations, IFMSA, arrangerar utbytestjänstgöring vid sjukhus i flera länder. Genom IFMSA-Sweden kan svenska medicine studerande och läkare som ännu inte fullgjort sin allmäntjänstgöring (AT) praktisera utomlands. Utbytet omfattar en månad. IFMSA IFMSA-Sweden IPSF International Pharmaceutical Students Association, IPSF, anordnar praktikutbyte för farmacistudenter. Utbytet, som framförallt äger rum under sommarmånaderna, ger studenten möjlighet att arbeta på apotek, sjukhus eller inom läkemedelsindustrin i ett annat land. Studenterna får oftast lön, alternativt mat och husrum, men förhållandena varierar mellan olika länder. Praktikperioden är en till tre månader. IPSF Information från Farmacevtiska studentkåren, Uppsala universitet Ett sätt att få praktik med anknytning till jordbruk är genom Jordbrukareungdomens förbund. För att komma i fråga skall man vara år och ha gått på naturbruksgymnasium eller ha ett års erfarenhet av arbete med jordbruk, trädgårdsarbete eller hushållsarbete. Jordbrukareungdomens förbund Annan praktik Leonardo da Vinci Leonardo da Vinci är EU:s ramprogram för yrkesutbildning och kompetensutveckling. Programmet startade 1995 och är inne i sin andra fas. Programmet syftar dels till att utveckla den europeiska yrkesutbildningen och bidra till att höja kompetensen för dem som deltar och dels till att uppmuntra samarbete mellan olika yrkesutbildningsinstitutioner, organisationer och företag. Leonardo da Vinci indelas i fem delområden: Transnationell rörlighet, samlingsnamn för praktik- och utbytesaktiviteter. Målet är att ge deltagarna möjlighet att höja sin kompetens genom att praktise- 7

9 ra på företag eller utbyta erfarenheter med olika aktörer i andra europeiska länder. Pilotprojekt, även kallade utvecklingsprojekt, syftar till att stödja utvecklingen, utformningen, utvärderingen och spridning av nyskapande verktyg och metoder inom yrkesutbildning samt kompetensutveckling. Den tredje delen i programmet kallas utveckling av språkkompetens och syftar till att utveckla flerspråkighet och ett mångkulturellt samhälle för samarbete inom yrkesutbildningsområdet. Transnationella nätverk, är ett annat delområde med syfte att sammanföra och sprida nyskapande metoder och produkter i Europa. Den femte och sista programdel som kallas utveckling av referensmaterial har som syfte att skapa en gemensam kunskapsbas som kan användas som underlag för strategier för den livslånga yrkesutbildningen. Leonardo da Vinci Internationella Programkontoret Interpraktik Om man är långtidsarbetslös och mellan 20 och 30 år kan man söka interpraktikstipendium för att praktisera i ett annat land, utan geografisk begränsning, i högst 6 månader. Praktiken kan göras i företag, myndigheter eller organisationer. Syftet är att stärka deltagarnas ställning på arbetsmarknaden genom att höja deras internationella kompetens. Praktikanten ska i första hand själv skaffa lämplig praktikplats. Man får ett stipendium som skall täcka kostnader för resor, uppehälle och försäkringar i praktiklandet. Internationella Programkontoret Praktik i USA Sverige-Amerika-Stiftelsen förmedlar visumcertifikat för yrkes- och studiepraktik i USA. Ett särskilt visum, Exchange Visitor Visa, krävs för att få praktisera vid företag i USA. Man ska vara svensk medborgare och mellan 21 och 35 år. Den sökande ordnar själv sin praktikplats. För yrkespraktik gäller en praktiktid om 6 18 månader. Den sökande måste ha ca två års arbetslivserfarenhet inom yrket. Mer information kan man få från Af Utland i Borås (se länk nedan) För studiepraktik gäller en praktiktid om 2-12 månader (2-6 månader för oavlönad praktik). Den sökande måste antingen vara student vid universitet eller högskola, eller ha tagit sin examen senast ett år innan praktikstarten. Studiepraktiken skall ingå i utbildningen eller vara rekommenderad av högskolan. Sverige-Amerika-Stiftelsen Af Utland 8

10 Au pair Som anställd au pair arbetar man i en familj med barnpassning och annat hushållsarbete. Jobbet kan sökas antingen genom en au pair-argentur eller genom att kontakta en privat familj. Platser annonseras genom AF Utland. Europarådet har utarbetat ett avtal om au pair-arbete som i stort sett tillämpas av samtliga medlemsstater. Enligt avtalet ska den som anställs vara år. Anställningstiden är som regel ett år. Af Utland Annat arbete utomlands Nordjobb Nordjobb förmedlar sommarjobb, bostad och erbjuder ett varierat fritidsprogram i Danmark, Finland, Färöarna, Grönland, Island, Norge, Sverige och Åland. Nordjobb förmedlar mellan 800 och platser varje år och administreras av Föreningen Norden med Nordiska ministerrådet som huvudsaklig finansiär. Alla nordiska medborgare mellan 18 och 26 år har möjlighet att söka. Arbetsplatser finns inom många olika branscher, exempelvis industrier, butiker, banker, hotell, sjukvård, post, transport och lantbruk. Arbetsperioderna är 1 januari till 1 juni varje år. Deltagarna får avtalsenlig lön som beskattas enligt värdlandets regler. Resa och boende betalar man själv. Nordjobb hjälper till med att ordna bostad vanligtvis i studentrum. Under vistelsen erbjuds olika fritidsaktiviteter som exempelvis språkkurser, segling, bergsklättring och studiebesök på företag. Nordjobb Den som vill arbeta på en israelisk kibbutz kan vända sig till SVEKIV-Svenska Kibbutzvänner eller Sabra Tours SVEKIV Sabratours Vänortsjobb Flera svenska kommuner har skaffat sig vänorter i andra länder. Genom detta nätverk kan ungdomar eventuellt få enklare sommarpraktik. Upplysningar kan man få genom sin hemkommun eller Föreningen Norden. Sverige Direkt 9

11 Föreningen Norden Allmänna och speciella krav Det är många omständigheter som inverkar på möjligheterna att få arbete i ett främmande land. Framför allt beror möjligheterna på arbetsmarknadsläget i det land man söker till. Är arbetslösheten redan hög i landet krävs det speciella omständigheter för att man som utlänning ska kunna få in en fot på arbetsmarknaden. En viktig faktor i sammanhanget är vilket yrke man har. Även om arbetslösheten i stort är hög i ett land kan det råda brist på en viss typ av arbetskraft. Vissa utbildningar, t.ex. juridiska, som är inriktade på förhållandena i ett land, kan inte utan vidare användas i andra länder. För vissa yrken, inte minst sådana som kräver hög utbildning, har ofta varje land sina egna behörighetsbestämmelser. Det är fallet för sjukvårdspersonal som behöver känna till sjukvårdslagstiftningen i sitt arbetsland. Medborgarskap kan vara behörighetskrav. Det gäller framför allt tjänster inom offentlig förvaltning, men kan också gälla exempelvis revisorer och advokater. Vissa länder har sedan flera år utgjort gemensamma arbetsmarknader, t.ex. EU och de nordiska länderna. Detta innebär att medborgare i dessa länder i princip kan söka arbete fritt i vilket som helst av de länder som tillhör den gemensamma arbetsmarknaden. Inom såväl Norden som EU har man fattat generella beslut om att akademiska utbildningar i alla medlemsländer skall accepteras som grund för yrkesbehörighet inom hela gemenskapen. Trots detta kan det finnas nationella behörighetskrav eller andra begränsningar. Sålunda förutsätter en del offentliga tjänster att man är medborgare i arbetslandet. Självfallet är språkkunskaper en förutsättning för att man ska kunna arbeta i ett främmande land. Inom internationella organisationer brukar man officiellt använda ett eller flera världsspråk som arbetsspråk. I regel krävs det att man behärskar ett av dessa flytande och har goda kunskaper i åtminstone ytterligare något av dem. I EU-administrationen är engelska numera det viktigaste arbetsspråket, följt av franska. I nordiska samarbetsorgan är de tre skandinaviska språken arbetsspråk. Engelska är det dominerande affärsspråket i Asien, Nordamerika och Oceanien samt i stora delar av Afrika och Europa. I de flesta latinamerikanska länder dominerar spanskan. Franskan används förutom i Västeuropa också i vissa delar av Afrika och Asien. Tyskans ställning är starkast i Central- och Östeuropa. I östra Europa är ryskan användbar, men under senare årtionden har kunskaperna i västeuropeiska språk, framför allt engelska, ökat. I utvecklingsländer är det ofta nödvändigt att man kan förstå och göra sig förstådd på ländernas egna språk. Kurser ordnas bl.a. av Sida. 10

12 För att man ska kunna arbeta inom offentlig förvaltning är det nödvändigt att man inte bara förstår det inhemska språket utan också att man kan uttrycka sig skriftligt på det. Dialog med medborgarna och företagen Vissa yrkesgrupper Närmare upplysningar kan lämnas av respektive SACO-förbund (se länkar nedan). Ingenjörer För tekniker är möjligheterna till arbete utomlands ganska stora och intresset har ökat. Ingenjörer kan söka arbete på en bred arbetsmarknad - inom FN:s och den svenska biståndsverksamheten finns många arbetstillfällen. Många av Sidas kontraktsanställda sysslar med tekniskt arbete och därtill kommer stora grupper som sysslar med biologiskt arbete eller undervisning i tekniska och naturvetenskapliga ämnen. Ett fåtal arbetstillfällen finns även på Institutet för tillväxtpolitiska studiers (ITPS) utlandskontor. (Se kapitlet om statlig utlandstjänst). Den största arbetsmarknaden för tekniker finns dock inom det privata näringslivet. Merparten av svenska civil- och högskoleingenjörer som arbetar utomlands gör det i dotterbolag till de stora svenska företagen. Arkitekter För arkitekter, inredningsarkitekter, landskapsarkitekter och fysiska planerare finns olika möjligheter till utlandsarbete. Utlandsarbete kan man i viss utsträckning få hos en del svenska arkitekt- och konsultföretag med internationell verksamhet samt genom FN, Sida och andra biståndsorganisationer. Det finns även möjligheter att själv söka arbete på den lokala arbetsmarknaden. En tendens är att fler och fler arkitekter arbetar och/eller studerar utomlands men marknaden är konjunkturberoende. Efterfrågan på arkitekter och arkitekttjänster finner man i de länder som för tillfället har högkonjunktur och en expansiv byggsektor. Arkitekt är fortfarande en skyddad titel i många europeiska länder. Trots gradvisa förbättringar till följd av EU:s krav på en öppen arbetsmarknad finns fortfarande många hinder för att verka som projekterande arkitekt. Arkitektdirektivet reglerar det ömsesidiga erkännandet av examina och hjälper arkitekten att registrera sig i de länder där det är nödvändigt. Trots detta finns en del praktiska hinder som ofta består i att man behöver kunna den lokala lagstiftningen, kulturen osv. Framförallt gäller detta i Sydeuropa, där arkitekten har en annan ställning i byggprocessen. Bland annat är det vanligt att arkitekten har det ekonomiska och juridiska ansvaret för byggnaden. I viss mån kan problemen överbryggas genom att man samarbetar med eller tar anställning hos en lokalt verksam arkitekt. I östra Europa och Norden är arkitekternas arbetsmarknad mer öppen och avreglerad. För inredningsarkitekter är det formellt lättare att arbeta utomlands men konkurrensen är hårdare. Många svenska inredningsarkitekter har idag internationella kunder. De flesta inredningsarkitekter i södra Europa är egenföretagare och konkurrensen är så hård att många tvingas dryga ut sin inkomst med andra typer av arbeten. 11

13 Även landskapsarkitekter har en internationellt gångbar utbildning med en fri arbetsmarknad. Yrkeskåren saknas dock i vissa länder som till exempel Spanien, vilket kan göra det svårt att få sin kompetens korrekt värderad. Civilingenjörsförbundet Sveriges Arkitekter Jord, skog och nutrition Agronomer, lantmästare och dietister som har anknytning till lantbruk och livsmedelsproduktion kan främst finna arbete inom biståndsområdet. Arbetsuppgifter finns inom landsbygdsutveckling, mark- och miljövård samt nutrition. Framför allt rör det sig om anställningar i privata konsultföretag som kan arbeta på uppdrag av exempelvis Sida eller olika FN-organ. En annan viktig arbetsmarknad finns inom EU-administrationen där många arbetar som handläggare på jordbruksområdet. En del stora företag i lantbruks- och livsmedelsbranschen, t.ex. Delaval (mjölkningsmaskiner m.m.) och Svalöf Weibull (försäljning av utsäde), sänder också ut personal i forskningsoch försäljningsarbete. Efterfrågan på jägmästare och skogsmästare är tämligen stor i biståndsarbete av skilda slag. Arbetsuppgifter finns inom landsbygdsutveckling, skogsbruk och miljövård. I takt med att den internationella virkeshandeln ökar jobbar flera skogsakademiker med inköp, försäljning och marknadsföring av skogsråvaror och skogsprodukter utomlands. Det ökade miljöintresset hos konsumenterna ställer krav på uthålligt skogsbruk i de tropiska länderna. Inom det området finns en arbetsmarknad för skogsutbildade. Agrifack Skogsakademikerna Naturvetare Naturvetare har en internationellt gångbar utbildning och därmed en stor internationell arbetsmarknad. En stor arbetsmarknad finns på såväl svenska företag i utlandet som stora internationella koncerner och andra utländska arbetsgivare. Framför allt inom forskningsintensiv industri finns naturvetare med inriktning mot mikrobiologi och biokemi, fysik, kemi eller nutrition. Många arbetar exempelvis med forskning och utveckling inom bioteknisk industri och inom läkemedels- och livsmedelsindustrin. Geovetare har arbetsmöjligheter inom internationella gruv-, olje- och prospekteringsbolag framför allt i u-länderna. Meteorologer, hydrologer och miljövetare är andra exempel på naturvetare som finns inom såväl konsultföretag som andra företag runt om i världen. 12

14 Naturvetare arbetar även som forskare och lärare på universitet, forskningsinstitut och i internationella forskningssamarbeten i Europa och USA. Naturvetare finns också inom internationella organisationer, t.ex. FN och EU, samt inom olika former av biståndsverksamhet. Inom ramen för internationella organisationer eller företag som arbetar på deras uppdrag, arbetar naturvetare med bl.a. internationellt miljö- och naturvårdsarbete, infrastrukturprojekt, projektering och klimatfrågor. Arbetsmarknad inom internationella organisationer och biståndsarbete finns för flertalet naturvetenskapliga inriktningar, exempelvis geologer, meteorologer, hydrologer, biologer och miljövetare. Naturvetare har ofta rollen som internationella experter i dessa organisationer. Naturvetareförbundet Vårdpersonal Vissa kategorier av vårdpersonal har goda möjligheter att få uppdrag utomlands. Det är numera enkelt för läkare att arbeta inom EU/EES. Arbete inom dessa länder regleras av EU:s s.k. läkardirektiv. För övriga länder gäller specifika regler för varje land. Som läkare kan man också arbeta med biståndsverksamhet utomlands. Bl.a. erbjuder Sida, FN, WHO, Svenska Kyrkans Mission, Rädda barnen, Röda korset och Läkare utan gränser tjänster för läkare. Många sjukgymnaster har anställning utomlands, inom EU framförallt i Spanien, Storbritannien och Tyskland. Utanför EU arbetar svenska sjukgymnaster företrädelsevis i USA, Australien, Thailand och vissa afrikanska länder. Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR) ger även råd och stöd till medlemmar som arbetar utomlands samt arbetar för att underlätta utlandsarbete. För svenska arbetsterapeuter som vill söka jobb utomlands finns stora möjligheter. Den svenska arbetsterapeututbildningen är godkänd av World federation of Occupational Therapy (WFOT), vilket gör den internationellt gångbar. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) råder den som vill jobba utomlands att kontakta yrkes- eller fackorganisationen i det aktuella landet. FSA kan lämna adresser till de organisationer som tillhör WFOT. Tandläkare har en gemensam arbetsmarknad inom EU/EES, som regleras av ett särskilt direktiv. Tandhygienister omfattas av de generella kraven för vårdyrken inom EU/EES. Svenska tandhygienister som vill arbeta utomlands kan kontakta Sveriges Tandhygienistförening (STHF) som kan lämna viss information om vilka krav som gäller. STHF tillhandahåller också adresser till de yrkesorganisationer som tillhör International Federation of Dental Hygienists (IFDH). Dessa kan lämna ytterligare information (se länkar nedan). Farmaceuter har goda möjligheter till utlandstjänst. Möjligheterna är större för apotekare än för receptarier. Behovet av apotekare bedöms som stort i nästan hela världen. De apotekare som sökt sig utomlands arbetar främst i Norden, EU eller USA. Beroende på vad man vill arbeta med är behörighetskraven olika. För att kunna arbeta inom apoteksväsendet krävs att man uppfyller 13

15 värdlandets behörighetsregler. I EU/EES-området regleras detta av EU-direktivet om apotekares rätt till yrkesutövning inom EU/EES. Andra i-länder som USA och Australien har betydligt mer omfattande procedurer. Receptarier kan endast arbeta som farmacevter i Sverige, Norge och Finland. Vill man arbeta inom andra områden än apoteksväsendet, exempelvis forskning, utveckling och produktion är förfaringssättet ofta enklare. Vägarna till utlandstjänst går ofta via internationella tjänsteföretag och utländska apotekskedjor, där en del rekryterar direkt i Sverige. Även FN, Sida och andra frivilligorganisationer som Farmacevter utan gränser kan erbjuda möjligheter till utlandstjänst. Sveriges Läkarförbund Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter World Federation of Occupational Therapy Sveriges Tandläkarförbund Sveriges Tandhygienistförening (STHF), SRAT Sveriges Farmacevtförbund Veterinärer För veterinärer finns det flera vägar till arbete utomlands. Möjligheterna finns framförallt i biståndsarbete, i någon mån på internationella organisationers sekretariat, t.ex. FAO, samt i läkemedelsindustrier och på lärarbefattningar. Även inom EU-administrationen finns arbetstillfällen för svenska veterinärer, t.ex. vid veterinära enheten i Dublin. I svensk militär utlandsverksamhet arbetar veterinärer med bl.a. problem inom området livsmedelshygien. Inom EU/EES finns ett särskilt direktiv för veterinärer som innebär att en veterinär som är utbildad vid en veterinärmedicinsk fakultet i ett medlemsland är berättigad till veterinärlegitimation också i de andra medlemsländerna. Detta innebär att svenska veterinärer kan arbeta med kliniskt arbete i samtliga EU/EES-länder. Även inom livsmedelshygien, framförallt köttbesiktning, finns möjlighet till arbete inom EU. Utanför EU/EES har varje land sina egna behörighetsregler. Sveriges Veterinärförbund 14

16 Militärer Möjligheterna för militär personal att få arbete i andra länder är av naturliga skäl ganska begränsade, men förändringarna i den internationella politiken under de senaste årtiondena har medfört förändringar. Tillfällen finns främst inom FN:s fredsbevarande verksamhet. (Se kapitlet om militär utlandstjänst), men svensk militär (yrkes- och reservofficerare samt värnpliktiga) och civila deltar också i NATO-, EU- och OSSE-ledda fredsbevarande insatser på flera håll i världen. Svenska militärer kan också arbeta som utbildare eller instruktörer, t.ex. i Baltikum. För övrigt finns ett fåtal uppdrag som försvarsattachéer. Officersförbundet Sveriges Reservofficersförbund Socialt arbete Socionomers möjligheter att få arbete utomlands är förhållandevis goda. Socionomutbildningens kvalitet, möjlighet till utlandspraktik, EU:s förändrade regler om fri rörlighet och öststaternas behov av kunskap om socialt arbete gör att det blir allt vanligare att socionomer arbetar utomlands. Ett antal svenska socionomer arbetar i Storbritannien och på Irland. Psykologer har genom den nordiska överenskommelsen om hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet att få auktorisation inom de nordiska länderna. Vidare omfattas psykologer inom EU av det generella EU-direktivet om ömsesidigt erkännande av reglerade yrkeskompetenser. Svenska psykologer är idag främst verksamma i våra nordiska grannländer, inom främst hälso- och sjukvårdsområdet, men även inom de pedagogiska och arbetspsykologiska fälten. Svenska psykologer är vidare verksamma, dock i betydligt mindre omfattning, i andra EU-länder. Utanför EU-området, främst USA, Canada och Australien behöver oftast teoretiska och praktiska kompletteringar göras för att få auktorisation som psykolog. Generellt kan sägas att kraven på auktorisation oftast är knutna till verksamhet inom hälso- och sjukvårdens områden. Svenska kyrkan i utlandet och Svenska Kyrkans Mission sysselsätter främst präster, diakoner och församlingsassistenter. Präster deltar också i FN-förband som bataljonspastorer. Se kapitlen om kyrkligt och religiöst arbete samt militär utlandstjänst. Akademikerförbundet SSR Sveriges Psykologförbund Kyrkans Akademikerförbund, KyrkA Ekonomer och samhällsvetare Ekonomer och samhällsvetare har flera vägar till arbete i andra länder. I och med att allt fler studerar 15

17 någon termin utomlands ökar möjligheterna att finna nya jobb utomlands. En viktig sådan är anställning i svenska eller utländska företag, en annan är Exportrådet. Ganska många av Sidas kontraktsanställda sysslar med ekonomiskt och administrativt arbete. För revisorer kan nationella krav på auktorisation utgöra ett hinder. Inom EU/EES har nu reglerna för revisorsauktorisation samordnats. Till utrikesförvaltningens aspirantutbildning söker många jurister, ekonomer och samhällsvetare, men mycket få blir antagna. FN, Världsbanken, EU, OECD och flera andra internationella organisationer erbjuder åtskilliga tjänster med ekonomisk eller samhällsvetenskaplig inriktning. Det efterfrågas experter på industriutveckling, handel, samhällsplanering, demografi, statistik, systemutveckling m.m., men tjänsterna tillsätts i internationell konkurrens. Vanligaste formen av utlandsarbete för ekonomer är tjänsteresor (upp till 3 månader) och korttidskontrakt (3 månader ett år). Långtidskontrakten, som blir allt vanligare, omfattar normalt 2-3 år och innebär att man är tjänstledig från den svenska arbetsgivaren och utsänd till det lokala dotterbolaget. Akademikerförbundet SSR Civilekonomerna Jusek Jurister För jurister är möjligheterna till utlandstjänstgöring begränsade, eftersom deras utbildning är inriktad på svensk lagstiftning. De senaste åren har möjligheterna att som svensk jurist jobba utomlands ökat, inte minst p.g.a. att allt fler läser någon termin av juristutbildningen utanför Sverige. Framför allt har EU-medlemskapet lett till efterfrågan på svenska jurister till EUadministrationen. Som jurist kan man söka till handläggartjänster i konkurrens med andra akademiker, men det finns också ett behov av specialister på vissa rättsområden. Särskilt språkkunniga jurister kan arbeta som juristlingvister med översättning av direktiv och andra officiella dokument inom EU. Också inom andra internationella organ, t.ex. FN och dess fackorgan finns ett viss behov av jurister med specialkunskaper. Vid Interpols generalsekretariat i Lyon finns tjänster för polisiär personal med skiftande bakgrund alltifrån jurist- till gendarmutbildning. Inom EU/EES kan advokater få yrkesbehörighet i vilket som helst av medlemsländerna, medan rättsväsendet inte berörs av den fria rörligheten. Man måste man vara medborgare i arbetslandet för att få arbeta i rättsväsendet. För övrigt finns vissa möjligheter inom det svenska näringslivet och på utländska advokatbyråer. Flera svenska byråer har filialer utomlands. Vilka det är framgår av Advokatsamfundets medlemsmatrikel. Utländska advokatbyråer kan man söka i internationella 16

18 kataloger som Martindale & Hubbell, Kime's och Butterworth's. I dessa redovisas advokatbyråer land för land med angivande av byråernas inriktning, adresser och innehavare. Det går inte att ange generellt hur tjänstgöring på en utländsk advokatbyrå tillgodoräknas i Sverige. Advokatsamfundet avgör från fall till fall om utlandstjänstgöringen kan motsvara samfundets krav för medlemskap. Jurister kan emellertid komma i kontakt med många ärenden som har internationella aspekter utan att arbetet stadigvarande är förlagt utomlands. Företagsjurister handlägger ibland internationella problem som rör associationsrätt, immaterialrätt (licenser, patent, varumärken) eller avtals-, köp- och skadeståndsrätt. Det finns också vissa möjligheter till studier i utländsk och internationell rätt vid utländska universitet och specialinstitut. På senare år tycks efterfrågan på juridisk utbildning och erfarenhet inom biståndsverksamheten där ha ökat. Oftast krävs det då specialisering på något område och ibland mycket lång yrkeserfarenhet. Advokatsamfundet Jusek Lärare Som lärare med svensk utbildning finns flera möjligheter att arbeta utomlands. Genom ett samarbete mellan lärarorganisationerna i de nordiska länderna finns t.ex. möjlighet att arbeta som lärare i Norden. I allmänhet finns det möjligheter till arbete vid svenska skolor eller i annan undervisning av svenska barn som vistas utomlands. På Skolverkets hemsida utannonseras lediga lärartjänster vid svenska skolor i utlandet. Universitets- och högskolelärare bedöms ha rätt goda eller t.o.m. mycket goda möjligheter till tjänstgöring i andra länder. Forskning och högre utbildning är internationella till sin karaktär och de vetenskapliga meriterna är i många fall gångbara oberoende av land. Enligt de bedömningar som år 2003 görs av EU-organ kommer examinationen av forskarutbildade i framtiden att vara otillräcklig för att tillgodose de behov av högt kvalificerad arbetskraft som finns inom och utom högskolevärlden. Situationen är likartad i USA. Arbetsuppgifterna inom universitetssfären är främst forskning och utbildning. Även skolledare har i några fall uppdrag utomlands för Sida eller FN-organ. Erfarenheten säger att de ofta tillfrågas och erbjuds en tjänst. Lärarnas Riksförbund Sveriges Skolledarförbund Sveriges Universitetslärarförbund, SULF 17

19 Journalister De svenska massmedierna anlitar dels fast stationerade utrikeskorrespondenter, dels kringresande reportrar, dels frilansande journalister för att bevaka utrikes händelser. Uppdragsgivarna kräver genomgående att utrikeskorrespondenterna ska besitta gedigna sakkunskaper och ha flera års erfarenhet som journalister. I första hand sänder de ut journalister som redan är anställda inom mediaföretaget. En del journalister arbetar som s.k. stringers. De har ett visst fast arvode från en tidning mot att denna har förstahandsrätt till deras artiklar och de får dessutom arvode per artikel. De får emellertid också sälja till andra medier. FN och andra internationella organisationer har ett visst behov av journalister och informatörer. Humanister Bibliotekarier och museitjänstemän kan ibland få medverka till att bygga upp biblioteks- och museiväsen i u-länder som är angelägna om att dels ta vara på sitt kulturarv, dels lägga en grund för allmänbildning, utbildning och forskning. Erfarenheten visar, att uppdragen ofta uppkommer genom direktkontakter. Med en svensk bibliotekarieutbildning är det i princip möjligt att arbeta på alla utländska bibliotek. Ett visst utbyte inom Norden sker framför allt inom biblioteksområdet. Arkivarier kommer inte så ofta i fråga för utlandsuppdrag eftersom svenska arkivnormer inte omedelbart kan överföras till andra länder. Vissa projekt pågår där arkivarier i Sverige utbildar arkivarier i u-länder. Även här handlar det ofta om biståndsprojekt. Om den svenska tjänsteexporten utvecklas borde dessa grupper få större möjligheter att finna intressanta utlandsuppdrag. Tolkar och översättare behövs i många internationella sammanhang. Framför allt organisationer som FN, och EU har stora behov av tolkning och översättning. Logopeder och deras arbete är starkt beroende av goda språkkunskaper och goda kunskaper i landets språk är därför avgörande för möjligheten att arbeta i ett annat land än Sverige. Vidare behöver man ofta ansöka om legitimation/registrering i det land där man har för avsikt att arbeta. Oftast får man avlägga någon form av prov för att få ett sådant tillstånd. Mer ingående uppgifter om reglerna för att arbeta som logoped inom EU finns att få genom CPLOL, den europeiska samarbetsorganisationen för logopedförbund. Självfallet kan även det svenska logopedförbundet svara på frågor som rör utlandsarbete för logopeder. Många universitet och högskolor har internationella utbytesprogram för informatörer. Det bidrar till att vidga arbetsmarknaden. Även kreatörer verksamma inom reklambranschen har vissa möjligheter att arbeta utomlands. Standing Liason Committee of E.U. Speech and Language Therapists and Logopedists, CPLOL DIK-förbundet 18

20 Svenska logopedförbundet, SLOF Svenska Journalistförbundet Fria arbetsmarknader Att flera länder bildar en gemensam arbetsmarknad innebär att ländernas medborgare mer eller mindre fritt skall kunna söka arbete var som helst på den arbetsmarknaden på lika villkor. De fem nordiska länderna har länge varit en gemensam arbetsmarknad. EU har blivit det senare. Visserligen ingår nu alla de nordiska länderna i den västeuropeiska arbetsmarknaden, men inom Norden gäller delvis särskilda regler. Den europeiska arbetsmarknaden EU/EES (Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet): Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island*, Italien, Liechtenstein*, Luxemburg, Norge*, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland, Österrike * ej EU-medlem Länder som ansluter till EU den 1 maj 2004: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ungern EU/EES-länderna bildar tillsammans en i fri arbetsmarknad. Mellan dessa länder råder fri rörlighet för arbetstagare och företagare. Genom ett särskilt avtal gäller reglerna också för Schweiz (med vissa inskränkningar). Något arbetstillstånd behövs inte för dessa länders medborgare vid arbete i ett annat EU/EESland. Däremot måste man ansöka om uppehållstillstånd efter tre månader. Om man fått en längre anställning brukar uppehållstillstånd beviljas för fem år och vid tidsbegränsade anställningar får man ett uppehållstillstånd som varar under anställningstiden. Medföljande makar och barn har samma rättigheter. Flera av de nuvarande EU-länderna har dock beslutat att införa s.k. övergångsregler för arbetstagare från anslutningsländerna. Dessa kan innebära inskränkningar i den fria rörligheten i upp till sju år. Genom anslutningen till EU har nya arbetsmöjligheter för svenskar öppnats på flera sätt. För det första finns arbetstillfällen i de institutioner och organ som administrerar själva EU. För det andra behöver svenska myndigheter, företag och organisationer att personal som känner regelsystemet inom EU/EES. För det tredje har flera svenska företag, kommuner och organisationer etablerat sig med kontor och representanter i Bryssel för att ha nära till beslutsfattarna och informationen från samarbetsorganen. För det fjärde etablerar sig i svenska företag i större utsträckning i andra europeiska länder. 19