Klinisk Kemi, T3 Hematologi Rev. HT 2012 TEORETISK LAB. Hematologi. Läkarutbildningen. Termin 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klinisk Kemi, T3 Hematologi Rev. HT 2012 TEORETISK LAB. Hematologi. Läkarutbildningen. Termin 3"

Transkript

1 TEORETISK LAB Hematologi Läkarutbildningen Termin 3 Reviderad HT 2012 av Julia Slezak, Frida Svensson, Anna Sandstedt och Sofia Ramström 1

2 Instruktioner Dessa hematologifall är tänkta att stimulera till befästande och utvidgande av dina kunskaper om olika typer av anemier genom eget funderande, läsande av fallkommentarer samt genom samtal med dina kursare och amanuenser. För optimalt nyttjande av detta tillfälle följer här några tips: Arbeta gärna två eller tre tillsammans så att ni kan samtala om de olika fallen. Till varje fall hör en labblista. När du läser frågorna kommer du få veta när du ska titta på labblistan. Tjuvtitta helst inte innan! Varje fall har tillhörande kommentarer. Vänta gärna med att titta på kommentarerna tills du är klar med hela fallet, så att du får försöka ordentligt själv först. Se till att du har förstått det du vill förstå innan nästa fråga/fall angrips! Ta hjälp av amanuenserna om du undrar något, kör fast eller vill ha något utvecklat! 2

3 Fall H1 En 44-årig man söker företagsläkare p.g.a. stark trötthet och andfåddhet. I status noteras systoliskt blåsljud på cor med PM över apex. I övrigt inget anmärkningsvärt. Hb 54 g/l Frågor Redogör för vilka tre övergripande mekanismer som orsakar anemi. Är patienten per definition anemisk? Vilka ytterligare frågor vill du ställa för att kunna göra en riktad utredning? EPK är 2,7x10 12 /L och EVF är 0,18 L/L. Beräkna MCV, MCH och MCHC och beskriv utifrån dessa anemin. Se till att du verkligen förstår vad förkortningarna betyder innan du går vidare! Vid utvidgad anamnes förnekar patienten nyligen genomgångna infektioner, bröstsmärta eller andra symptom. Dock framkommer att patienten det senaste halvåret besvärats av förstoppning från och till samt sett rött blod på toalettpappret, vilket patienten tror kommer från blödande hemorrojder. Vid denna uppgift hajar du till och ställer kompletterande frågor. Du får fram att patienten inte haft någon viktnedgång, buksmärta eller illamående. Det förekommer ingen ärftlighet för kolorektalcancer. Vad tror du orsakar patientens anemi? Vilka prover och undersökningar vill du göra för att fortsätta utredningen? Titta nu i labblistan! Resonera och förklara avvikande värden. Hur vill du behandla patienten? 3

4 Labblista för Fall 1 Analysbeteckning, system, komponent Enhet Ref.- intervall Fall 1 SR korr mm M<12 Kv<20 35 B-CRP <10 <10 B-Hb g/l M Kv B-EPK x10 12 /L M 4,3-5,7 Kv 3,9-5,2 B-EVF L/L M 0,40-0,50 Kv 0,35-0, ,7 0,18 B-MCV fl B-MCH Pg B-MCHC g/l B-LPK x10 9 /L 3,5-8,8 3,1 B-TPK x10 9 /L M Kv S-Järn µmol/l M Kv S-Transferrin g/l 1,9-3,3 4,8 S-Ferritin µg/l M Kv Mättnadsgrad TIBC %

5 Kommentarer till fall H1 Anemi definieras som en sänkt syrebindande förmåga i blodet och mäts med hjälp av hemoglobinkoncentrationen. Det finns tre huvudsakliga mekanismer till att mängden hemoglobin i blodet minskar: förlust, destruktion och hämning av produktionen. Förlust av blod sker exempelvis vid kronisk gastrointestinal blödning. Benmärgens kompenserar genom att öka hastigheten på erytropoesen och i ett blodprov ses ett ökat antal retikulocyter. Destruktion uppkommer genom att erytrocyterna konsumeras t.ex. vid sickelcellsanemi, sfärocytos, thalassemier och immunmedierad hemolys. Järnbrist och vitaminbrist (folat och kobalamin) orsakar anemier då de påverkar produktionen av byggstenar för erytropoesen. Vid vitaminbrist kan även en såkallad ineffektiv erytropoes förekomma och den består i att förstadier till erytrocyter går sönder inne i benmärgen. Patienten i detta fall har en järnbristanemi som troligen beror på en kronisk blödning. Det är viktigt att utreda varifrån blödningen kommer och man måste utesluta malign tumör i kolon och rektum. Även om patienten säger att blodet kommer från hans hemorrojder nöjer vi oss inte med det. I primärvården genomförs en rekto- samt proktoskopi och beroende på resultatet tas ställning till ytterligare undersökningar med röntgen alternativt koloskopi samt remiss till kirurgen. Om man finner att hemorrojderna faktiskt är blödningskällan ska de opereras. Den förhöjda sänkan förklaras av att man vid anemi får en större relativ mängd protein per röd blodkropp vilket leder till ökad myntrullebildning, vilket i sin tur ger ökad SänkningsReaktion (SR). Patientens anemi är som förväntat mikrocytär och hypokrom, vilket man ser vid järnbrist. Detta ses via blodkroppskonstanterna samt vid bestämning av järn och transferrin i serum. Vid utveckling av järnbristanemi sjunker ferritin först och sedan järn, medan transferrin ökar. Sedan börjar Hb sjunka och sist minskar MCV. Vid beräkning av transferrinets mättnadsindex används följande formel: P-järn x 4,34 P-transferrin Patienten skall behandlas med peroral järnsubstitution. Järnbehandlingen ska fortsätta i ca fyra månader efter normaliserat Hb för att fylla på järndepåerna. Om Hb-värdet inte ökar trots järnbehandling kan man misstänka att blödning fortfarande föreligger eller att han/hon har defekt järnupptag. Man ser i det sistnämnda fallet ingen ökning av retikulocyter i blodet. Ett ytterligare alternativ är att patienten inte tar sina mediciner! Erytrocytindices, MCV (medelerytrocytvolymen), MCH (medelhemoglobininnehållet) och MCHC (medelerytrocythemoglobinkoncentrationen), bestäms med cellräknare utifrån direkt mätning av Hb, EPK (optisk och impedansmätning) och MCV (optisk mätning) och beräkning av EVF, MCH och MCHC utifrån dessa variabler. Därför lämnas alla variabler ut med automatik vid blodstatus även fast de inte alltid har stor klinisk användning. MCHC har kanske egentligen störst värde för laboratoriet då det är en känslig parameter för kontroll av cellräknarens tekniska kvalitet. 5

6 Fall H2 En 58-årig man med ursprung i Irak remitteras till medicinska kliniken för utredning av anemi. Patienten har, frånsett vanliga barnsjukdomar, tidigare varit väsentligen frisk. Under ca tre månaders tid före intagningen har patienten känt en tilltagande trötthet, aptitlöshet och huvudvärk. Han besväras också av sveda på tungan i samband med intagande av varm dryck och har under sista månaden haft en diffus kuddkänsla i fotsulorna. Före inkomsten hade han av vikarierande distriktsläkare erhållit peroral järnbehandling utan effekt på Hb. I status noteras inget anmärkningsvärt. Mjälten ej palpabel. Hb 80 g/l Frågor Finns det något i patientens anamnes som gör att du misstänker en viss typ av anemi? Beskriv anemin hos denna patient med hjälp av blodkroppskonstanterna som du hittar i labblistan. Undvik tillsvidare att titta på övriga labbsvar. Vilka misstankar har du nu? Vilka laboratorieundersökningar vill du utföra för att fortsätta utredningen? Titta i övriga labblistan när du bestämt dig! Vilka slutsatser kan du dra om anemin utifrån dessa svar? Denna specifika typ av anemi kan ha olika orsaker. Vilka ytterligare undersökningar skulle du kunna göra för att vidare utreda patogenesen i det aktuella fallet? Hur kan man förvänta sig att de dominerande cellerna i ett utstryk från denna patients benmärg skulle se ut? Hur förklarar du patientens LD-, haptoglobin- och bilirubinvärden? 6

7 Labblista för Fall 2 Analysbeteckning, system, komponent Enhet Ref.- intervall Fall 2 SR korr mm M<12 Kv<20 15 B-CRP <10 30 B-Hb g/l M Kv B-EPK x10 12 /L M 4,3-5,7 Kv 3,9-5,2 B-EVF L/L M 0,40-0,50 Kv 0,35-0, ,8 0,23 B-MCV fl B-MCH Pg B-MCHC g/l B-LPK x10 9 /L 3,5-8,8 2,2 B-TPK x10 9 /L M Kv S-Järn µmol/l M Kv S-Transferrin g/l 1,9-3,3 2,6 S-Ferritin µg/l M Kv Mättnadsgrad TIBC % B-Ery-Retikulocyter x10 9 /L S-Haptoglobin g/l 0,35-2,0 < 0.1 S-LD µkat/l åå <3,5 >70 åå <4,3 55 S-Bilirubin, totalt konj. µmol/l 3,0-20 < S-Kobalamin pmol/l fs-folat nmol/l fp-homocystein µmol/l S-Metylmalonsyra µmol/l 0,15-0,37 3,9 S-Pepsinogen I µg/l Lågt S-Gastrin pmol/l <50 Högt 7

8 Kommentarer till fall H2 Utredningen startas som vanligt med bestämning av Hb, EVF, EPK samt beräkning av blodkroppskonstanter. Man finner då att patienten har en makrocytär anemi. Vidare utredning består av att utföra analyserna kobalamin, folat, LD och retikulocyter. Om man dessutom gör ett blodutstryk ser man poikilocytos, ovalocytos och anisocytos samt hypersegmentering av granulocyter, typiska fynd vid megaloblastanemi (högerförskjutning). I detta fall visade bestämning av kobalamin och folat att patienten lider av kobalaminbrist. Kuddkänslan under fötterna samt sveda på tungan är symtom som talar ytterligare för kobalaminbrist, då perifera nerver (skada på dessa ger kuddkänsla) och snabbt delande celler (skada på slemhinneceller i munhåla ger tungsveda) är de som i först drabbas. På samma vis ses ibland även leuko- och trombocytopeni. Pancytopenin är dock sällan väldigt uttalad. Utredningen avslutas med att eftersöka orsaken till kobalaminbristen genom att påvisa förekomsten av antikroppar mot parietalceller, mot IF eller mot enzymet H, K-ATPas. Vidare kan S-Gastrin analyseras, vilket kan förväntas vara högt, och S-Pepsinogen I, som kan förväntas vara lågt. Sällan behöver man göra benmärgsundersökning men i den händelse detta görs ses en benmärg fylld med megaloblastiska celler med mörkblå cytoplasma, en lucker mannagrynsliknande kärna med ett luckert kromatinnät. Det kan framhållas att anemi av megaloblastisk typ både beror på en syntesdefekt i benmärgen samt ökad destruktion av erytrocyter i denna, så kallad benmärgshemolys. Detta förklarar patientens starkt förhöjda LD, avsaknad av haptoglobin samt lätt förhöjt bilirubin. Denna hemolyserande anemi skiljer sig tydligt från andra genom att inte inbegripa retikulocytos. Dock skjuter retikulocyterna snabbt i höjden efter adekvat vitamintillskott. Hb sjunker sent i förloppet vid utveckling av en megaloblastanemi. Vid osäkerhet om brist föreligger kan fp-homocystein bestämmas, vilket ökar vid både kobalamin- och folatbrist, och/eller S-Metylmalonsyra, vilket endast ökar vid kobalaminbrist. Kommentar till hemolysprover: Haptoglobin är transportproteinet för heme och det man mäter i blodet är fritt haptoglobin. Stora mängder hemoglobin frisätts då de röda blodkropparna hemolyseras varpå haptoglobinet snabbt binds upp. Halten haptoglobin blir således ett mått på graden av hemolys. Noteras bör att myoglobin som också innehåller heme dock inte transporteras av haptoglobin. Vid hemolys ökar omsättningen av erytrocyter och en frisk benmärg svarar med utsvämning av retikulocyter. Den enda hemolys som inte medför retikulocytos är som ovan megaloblastisk anemi där hemolysen sker inne i benmärgen redan pga. ineffektiv erytropoes. Retikulocytosen gör också anemin makrocytär. Alla celler innehåller LD, och halten LD är speciellt hög i bl. a. röda blodkroppar, varpå en ökning i serum sker vid hemolys pga utsvämning från de hemolyserade erytrocyterna. Vid en hemolys ses även en ökning av bilirubin vilket är slutprodukten av omhändertagande hemoglobin. Okonjugerat bilirubin transporteras till levern där det konjugeras. Därefter utsöndras det konjugerade bilirubinet till gallcanalikuli. Om hemolysen överskrider leverns förmåga att konjugera och kan man få en ökad halt okonjugerat bilirubin. 8

9 Fall H3 En 68-årig kvinna inkommer nu till sin ordinarie doktor på reumatologen med anamnes av feberepisoder sista månaden utan uppenbara tecken på infektion. Hon har sedan 6 år en trolig SLE (Systemisk Lupus Erytematosus)-diagnos med symtom från rörelseapparaten, visst håravfall och positiv ANA med homogen fluorescens. Man har även noterat förekomst av DNA-antikroppar vid flera tillfällen. I labprover ses SR som stigit från 34 till 81 samt mikroskopisk hematuri och tillkomst av albuminuri. Förutom detta har patienten tappat i Hb från 125 till 106 på mindre två veckor. Titta nu i labblistan! Beskriv anemin utifrån blodkroppskonstanterna. Vad är det för slags anemi och vad kännetecknar den? Vilken är alltså den rimligaste förklaringen till patientens anemi? Pat har tidigare haft misstänkt hemolytisk anemi. Hur kan detta uteslutas i det här läget? Pat har lätt sänkt järn. Trots detta högt ferritin. Varför? Pat utvecklar en membranös glomerulonefrit, en organmanifestation (i njuren) av SLE. Vid nefrit kan njursvikt med kreatininstegring utvecklas vilket hände i detta fall. SLE-nefriter behandlas oftast med cellgifter (sendoxan) och höga doser kortison. Under behandlingstiden aggraverades patientens anemi. Varför? Föreslå minst två orsaker till detta (utöver orsaken till hennes initiala anemi som syftas på i fråga 2)! 9

10 Labblista för Fall 3 Analysbeteckning, system, komponent Enhet Ref.- intervall Fall 3 SR korr mm M<12 Kv<20 81 B-CRP < B-Hb g/l M Kv B-EPK x10 12 /L M 4,3-5,7 Kv 3,9-5,2 3,8 B-EVF L/L M 0,40-0,50 Kv 0,35-0,46 0,31 B-MCV fl B-MCH Pg B-MCHC g/l B-LPK x10 9 /L 3,5-8,8 3,0 B-TPK x10 9 /L M Kv S-Järn µmol/l M Kv ,8 S-Transferrin g/l 1,9-3,3 1,9 S-Ferritin µg/l M Kv Mättnadsgrad TIBC % B-Ery-Retikulocyter x10 9 /L S-Haptoglobin g/l 0,35-2,0 1,0 S-LD µkat/l åå <3,5 >70 åå <4,3 3,2 S-Bilirubin, totalt konj. µmol/l 3,0-20 <4 20 S-Kreatinin µmol/l M Kv U-Albumin Arb. e ,5 U-Hb/Ery Arb. e

11 Kommentarer till fall H3 Patienten i detta fall har ett pågående inflammatoriskt skov på grund av sin SLE. Den mikroskopiska hematurin kan inte förklara anemin! Anemin är sekundär och normocytär, och de prover man vill ta för att undersöka om hemolys föreligger är bilirubin, LD, haptoglobin, retikulocyter och DAT. Ferritin är en akutfasreaktant och ökar vid inflammation, och är således i det här fallet falskt högt. Svar på fråga nummer fem är att patienten har EPO-brist pga njursvikt samt benmärgspåverkan p.g.a. cellgifter. Man kan också överväga att utesluta ockult GI-blödning sekundär till kortisonbehandling. Sekundär anemi eller anemi vid kronisk sjukdom har sannolikt flera komponenter. Cytokiner och celler i retikuloendoteliala systemet (RES) orsakar förändringar i: Järnhomeostas Proliferation av erytroida progenitorceller Produktion av erytropoietin (EPO) Erytrocyters livslängd pga ökad erytrofagocytos av inflammatoriska celler Hepcidin är ett protein som bildas i levern och blockerar järnupptaget i tarmen genom att degradera ferroportin ett transportprotein lokaliserat i enterocyterna. Ferroportin finns även i makrofagernas cellmembran och verkar där genom att frisätta järn lagrat i makrofagerna (dvs RES). På så vis hämmas både järnupptaget från tarmen och frisättningen av järn från makrofager. Konsekvensen blir lägre serumjärn (låg järnmättnad i plasma) tillgängligt för erytropoes. Vid inflammation ses höga hepcidinnivåer eftersom dess syntes induceras av interleukin-6. Förutom ovanstående finns uppgifter om att cytokiner nedreglerar uttrycket av ferroportin. Labbmässigt ses alltså vid inflammatoriska tillstånd en anemi med relativ/funktionell järnbrist och förhöjda ferritinnivåer (järn ackumulerat i makrofager). Överkurs:Järn inducerar hepcidinsyntesen via cellytemolekylerna HFE, hemojuvelin och transferrinreceptor 2. Mutationer i någon av dessa leder till hepcidinbrist och hereditär hemokromatos (järninlagring i lever, hjärta, pankreas etc). Det järnöverskott som ses vid kronisk leversjukdom och alkoholöverkonsumtion anses bero på minskad hepcidinsyntes i levern. Järnöverskott förekommer också vid insulinresistens, men där är orsaken okänd. Vid obesitas kan fettväven bilda hepcidin, med sänkt serumjärn som följd. Interferoner, interleukin 1 och TNF-α utövar inhibitorisk effekt på erytronets progenitorceller (EPC). Man tror att detta görs genom induktion av apoptos. En annan effekt är att uttrycket av löslig transferrinreceptor på cellmembranet påverkas negativt av inflammatoriska cytokiner. Ovan nämnda cytokiner tros även hämma produktion av EPO. Ju mer inflammation, desto mer EPO behövs för önskvärd effekt, sannolikt genom att cytokinerna nedreglerar EPOreceptorer på EPC. Pat med sekundär anemi har ofta en hypokrom, måttlig anemi med Hb runt 100. Retikulocytantalet är lågt som uttryck för ineffektiv benmärgsfunktion. Vid benmärgsundersökning ses depåjärn. 11

12 Sekundär anemi Järnbristanemi Kombination Järn Minskad Minskad Minskad Transferrin Minskad till normal Ökad Minskad Järnmättnad Minskad Minskad Minskad Ferritin Normal till ökad Minskad Minskad till normal Löslig transf rec Normal Ökad Normal till ökad Cytokinnivå Ökad Normal Ökad Den behandling som står till buds idag vid dessa tillstånd är intravenöst järn eller upprepade blodtransfusioner men det medför en risk för alloimmunisering och hemolys på sikt. Erytropoietin kan ges i sprutor och kandidater för denna behandling är oftast cancerpatienter, njursviktspatienter och HIV-patienter (bromsmediciner hämmar benmärgen). Anemin vid kronisk sjukdom är normokrom och kan inte hävas med peroral järntillförsel, eftersom järnupptaget i tarmen är blockerat av den höga hepcidinaktiviteten. Referenser Läkartidningen nr Volym 104 ( ) New England Journal of Medicine 352;10 ( ) 12

13 Fall H4 En 86-årig dam med levaxinsubstituerad hypothyreos, lättare angina och utläkt polymyalgia reumatika söker vårdcentralen med anledning av några veckors anamnes av tilltagande trötthet. De senaste dagarna har hon dessutom haft andfåddhet vid minsta ansträngning samt ökande anginösa besvär. I status på vårdcentralen noteras att patienten är blek. Hon har ingen dyspné i vila och EKG visar inga aktuella förändringar som vid ischemi. Kapillär provtagning visar normalt CRP men Hb på 77 varför patienten inremitteras till medicinakuten. På akuten bekräftas status enligt ovan. Kompletterande prover kommer med akutsvar. Hb 77 ( ), MCV 99 (82-98) Vad kan man grovt säga om patientens anemi med ledning av dessa provsvar? Vilka olika tillstånd kan dölja sig bakom denna typ av anemi? Förutom blödning, vilken orsak finns till förhållandevis snabb anemisering? Pat behöver blod p.g.a. tilltagande angina och på sikt hotande hjärtischemi. Vilka prover kan vara bra att säkra innan blodtransfusion? Vilka övriga anemiprover bör man tänka på? Titta nu i labblistan! Denna dam visade sig, förutom förhöjt ferritinvärde, ha ett normalt järnstatus, liksom normalt kobalamin och folat. Däremot hade hon marginellt förhöjt LD och bilirubin. Haptoglobin var sänkt och retikulocyterna förhöjda. Vad kan man misstänka då? Varför såg provsvaren ut som de gjorde? Vid kontroll innan transfusion visade sig patienten vara DAT positiv med monospecifika anti- IgG och antikomplement. Dessutom fanns svag förekomst av irreguljära erytrocytantikroppar av anti-jk(a) typ. 13

14 Labblista för Fall 4 Analysbeteckning, system, komponent Enhet Ref.- intervall Fall 4 SR korr mm M<12 Kv<20 66 B-CRP <10 <10 B-Hb g/l M Kv B-EPK x10 12 /L M 4,3-5,7 Kv 3,9-5,2 2,4 B-EVF L/L M 0,40-0,50 Kv 0,35-0,46 0,23 B-MCV fl B-MCH Pg B-MCHC g/l B-LPK x10 9 /L 3,5-8,8 4,6 B-TPK x10 9 /L M Kv S-Järn µmol/l M Kv S-Transferrin g/l 1,9-3,3 1,90 S-Ferritin µg/l M Kv Mättnadsgrad TIBC % B-Ery-Retikulocyter x10 9 /L S-Haptoglobin g/l 0,35-2,0 <0,10 S-LD µkat/l åå <3,5 >70 åå <4,3 6,4 S-Bilirubin, totalt konj. µmol/l 3,0-20 <4 27 S-Kobalamin pmol/l fs-folat nmol/l

15 Kommentarer till fall H4 Patienten i detta fall har makrocytär anemi. Olika varianter av denna anemityp kan vara kobalamin- och/eller folatbrist, hemolys med retikulocytos, alkoholism, myelodysplastiskt syndrom m.m. Man bör innan transfusion åtminstone säkra järnstatus med ferritin, transferrin, transferrinmättnad och järn för att utesluta järnbrist (t.ex. på grund av blödning). Dessa prover kommer annars inte att kunna tolkas med säkerhet förrän efter ett par månader då transfunderat blod annars interfererar med resultatet. Det bästa är dock att ta för vana att kontrollera ALLA anemiprover inför en transfusion på en patient med nyupptäckt anemi. Uttalad hemolys ger utöver vanliga anemisymtom även ikterus, hepato-splenomegali och mörk urin. Snabb anemisering kan ske vid aktiv hemolys och detta bör alltid uteslutas då dessa patienter kan bli akut dåliga. Som tidigare nämnts är lämpliga hemolysprover: bilirubin, LD, haptoglobin, retikulocyter men i detta fall även DAT med tanke på det snabba förloppet. Kobalamin och folat är också rimliga att ta vid makrocytär anemi, även om bristanemier utvecklas relativt långsamt. Vid hemolytisk anemi är retikulocyttalet ökat, även om det kan vara normalt i ett tidigt debutskede. Ett lågt retikulocyttal vid samtidig hemolys talar i första hand för parvovirusinfektion och aplastisk kris alt svår kobalaminbrist. I serum är okonjugerat bilirubin förhöjt, liksom LD och ASAT. Haptoglobin som binder fritt Hb konsumeras och är lågt. Haptoglobin kan vara falskt normalt om pat samtidigt har ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd eftersom haptoglobin är en akutfasreaktant. På blodutstryk kan man vid AIHA se sfärocyter, polykromasi och autoagglutination av erytrocyter, det senare främst vid köldhemolys. I urinen påvisas hemoglobin och urobilinogen. Ett direkt antiglobulintest (DAT eller Coombs test) skall utföras tidigt i utredningsgången av ett oklart hemolytiskt tillstånd, för att utesluta AIHA. För diagnosen AIHA fordras en kliniskt (med nämnda prover) påvisbar hemolys, såväl som en positiv DAT, vilket aktuell patient uppvisar. En positiv DAT, utan påvisbar hemolys, kan ibland förekomma hos multitransfunderade patienter, vid andra autoimmuna sjukdomar eller hos framför allt äldre i övrigt friska individer. DAT är en numera automatiserad screeningmetod som påvisar om antikroppar och/eller komplement finns bundna till erytrocytens membran med ett antiserum som består av antikroppar riktade mot IgG och C3d. Om DAT är positiv gör laboratoriet en utvidgad utredning. Immunmedierad hemolys klassificeras som: Autoimmun (AIHA; autoantikroppar liknar andra autoimmuna tillstånd) Alloimmun (immunisering efter multipla blodtransfusioner, Rh-immunisering efter partus etc) Läkemedelsutlöst Autoimmun hemolytisk anemi (AIHA) karaktäriseras av produktion av antikroppar riktade mot erytrocyterna. AIHA är ett förhållandevis ovanligt tillstånd med en incidens kring 1-3 fall/ invånare/år och kan ses i alla åldrar och folkgrupper. AIHA klassificeras som primär eller sekundär beroende på om den uppträder isolerat eller associerad till annan sjukdom, exempelvis infektion, olika immunologiska sjukdomar eller så kallade lymfoproliferativa sjukdomar som B-KLL och lymfom. Autoantikropparna vid hemolytisk anemi är av IgG eller IgM-klass. Detta spelar viss roll huruvida hemolysen kommer ske intraeller estravasalt. Ifall en antikropp aktiverar complement effektivt så kan hemolys åstadkommas intravasalt, annars binder makrofager med Fc-receptorer antikropparna antingen 15

16 i mjälten eller levern och orsakar extravasal hemolys. AIHA delas in i varm- och köldtyp beroende på autoantikropparnas temperaturberoende affinitet till erytrocyter. Varmtypen är den vanligaste, antikropparna har högst affinitet vid kroppstemperatur och är normalt av IgGklass. Vid köld-aiha är antikropparna av IgM- eller ibland IgG klass och binder bäst vid lägre temperaturer. Blandbilder av köld- och varmtyp kan förekomma. Varm hemolys varierar mycket i svårighetsgrad från stillsam och i det närmaste kompenserad hemolys till livshotande tillstånd. Första linjens behandling vid AIHA är kortikosteroider; som regel används prednisolon 1-2 mg/kg kroppsvikt. Därefter följer snabb nedtrappning under tät provtagningskontroll. Andra linjens behandling är fortfarande splenektomi då man med denna metod tar bort platsen för själva hemolysen. Steroidrefraktära patienter eller patienter som behöver höga doser steroider för effekt brukar kunna dra nytta av så kallade steroidsparande läkemedel. Dessa verkar immunsupprimerande och inbegriper cyklofosfamid, azatioprin och ciklosporin A. På senare år har man prövat monoklonala antikroppar (CD20 eller CD52) med god effekt. Dessa fungerar särskilt bra om patienten har en lymfoproliferativ sjukdom i botten. En annan behandlingsmetod är att lura immunsystemet genom att tillföra immunglobuliner som autoantikropparna får sysselsätta sig med istället för att angripa erytrocyterna. 16

17 Fall H5 En tidigare frisk 15-årig yngling, med ursprung i f.d. Jugoslavien, remitteras till medicinkliniken för utredning av anemi och misstänkt leversjukdom. Under de tre senaste månaderna har patienten varit gul, känt sig trött och haft frysningar. Detta har debuterat efter halsinfektion som krävt penicillinbehandling. I status noteras lätt ikterus samt lätt splenomegali. Hb 110 g/l, SR 10 mm Frågor Varför misstänker man leversjukdom? Vad har du för differentialdiagnoser utifrån anamnes, status, Hb och SR? Vilka prover vill du ta för att komma fram till rätt diagnos? Titta nu i labblistan och sätt diagnos. Försök förklara klinisk bild och labbsvar. Hur går du vidare? Behandling? 17

18 Labblista för Fall 5 Analysbeteckning, system, komponent Enhet Ref.- intervall Fall 5 SR korr mm M<12 Kv<20 10 B-CRP <10 15 B-Hb g/l M Kv B-EPK x10 12 /L M 4,3-5,7 Kv 3,9-5,2 B-EVF L/L M 0,40-0,50 Kv 0,35-0, ,2 0,38 B-MCV fl B-MCH Pg B-MCHC g/l B-LPK x10 9 /L 3,5-8,8 8,6 B-TPK x10 9 /L M Kv S-Järn µmol/l M Kv S-Transferrin g/l 1,9-3,3 2,5 S-Ferritin µg/l M Kv Mättnadsgrad TIBC % B-Ery-Retikulocyter x10 9 /L S-Haptoglobin g/l 0,35-2,0 0,2 S-LD µkat/l åå <3,5 >70 åå <4,3 4,9 S-Bilirubin, totalt konj. µmol/l 3,0-20 < S-ALP µkat/l <4,6 3,2 S-ASAT µkat/l 0,2-0,8 0,6 S-ALAT µkat/l 0,2-0,8 0,45 S-Kreatinin µmol/l M Kv P-PK-INR INR 0,8-1,2 1,0 S-Kobalamin pmol/l fs-folat nmol/l Hb-Elfores HbA2 DAT (Coombs test) Ökat Neg 18

19 Kommentarer till fall H5 Anledningen till att misstänka leversjukdom är patientens ikterus. De enda tänkbara differentialdiagnoserna till patientens gulfärgade hudkostym är överdrivet intag av grönsaker alternativt hyperlipidemi. Har man misstanke om leversjukdom bör man bland annat beställa bilirubin, ASAT, ALAT, GT, ALP och proteinprofil, samt vid hemolysmisstanke LD, haptoglobin, retikulocyter. Differentialdiagnoser till patientens anemi är förutom järnbrist bl.a. sideroblastanemi och aplastisk anemi. Vid dessa tillstånd är EPK sänkt, medan heterozygot β-thalassemi kan gå med sänkt eller förhöjt värde. Initialt bör anemiutredningen kompletteras med bestämning av EVF, EPK och blodkroppskonstanter. Man ser då att patienten har en mikrocytär anemi. Ytterligare analyser blir bestämning av järn och transferrin, vilka i detta fall båda låg inom referensområdet. När man kommit så här långt kan man alltså utesluta järnbristanemi, en kronisk infektion samt givetvis alla megaloblastiska anemier. Orsakerna till ökning av okonjugerad hyperbilirubinemi är: Ökad bilirubinproduktion Nedsatt upptag av bilirubin i levern Nedsatt konjugeringsförmåga Ökning av okonjugerat bilirubin samt ALAT och ALP inom referensområdet talar i detta fall emot leversjukdom. Ökning av antalet retikulocyter, förhöjt LD samt sänkt haptoglobin talar istället för hemolys som orsak till patientens gula hudkulör. Då patienten härstammar i f.d. Jugoslavien, som ligger i det så kallade Thalassemibältet, är thalassemi något man bör misstänka. Det finns många olika sjukdomsgrader och klasser av thalassemi. Detta kan man undersöka med Hb-elfores, vilket i den här patientens fall visade ökning av HbA 2, vilket talar starkt för β-thalassemi i heterozygot form (thalassemia minor). Vid thalassemi beror anemin på att syntesen av β-kedjan är defekt, vilket ger en kompensatorisk ökning av α-kedjor, vilka kan precipitera och orsaka hemolys. Hemolysen kan ske i förstadier av hematopoesen, vilket därför kan göra att man inte har en så markant retikulocytstegring. En kompensatorisk ökning av δ-kedjor förklarar ökningen av HbA 2. Viktigt är att en patient med thalassemia minor inte behandlas med järn, då detta i kombination med hemolysen ger risk för att individen lagrar in överdrivna mängder järn, med hemokromatos och levercirros, hjärtsvikt och gallsten som följd. Då sjukdomen inte tidigare var känd inom familjen undersöktes även patientens anhöriga med Hb-elfores. Fadern och två av bröderna visade sig ha thalassemia minor, men ingen av dem hade några subjektiva besvär. Som ovan nämnt får man vid thalassemi inte bara en ineffektiv erytropoes och intramedullär apoptos, utan även lättare intravaskulär hemolys. För att möta upp den ökade omsättningen av röda blodkroppar utvecklar kroppen extramedullär blodbildning i lever, mjälte, periost, sinoidalvävnad eller hud. För att förhindra denna process, som kan orsaka problem, baseras en del av behandlingen på blodtransfusioner. En begränsning är dock att den ökade järnbelastningen leder till kronisk intoxikation med järninlagring (hemosideros) i lever, hjärta, pankreas och hypofys. Desferalbehandling (kelatbindare som medger utsöndring av järn via urinen) med subkutan homepump kan till viss del motverka allvarlig hemosideros. Den enda botande behandlingen av Thalassemi är allogen stamcellstransplantation, vilken måste övervägas tidigt i sjukdomsförloppet då hemosiderosutveckling, men f.f.a. alloimmunisering efter många blodtranfusioner, ökar risken för att behandlingen misslyckas. 19

20 Fall H6 Du är AT-läkare på akutmottagningen och det kommer in en 23-årig man i ambulans. I samband med tentamensläsning idag fick patienten plötsligt svåra magsmärtor, varpå han kräktes en större mängd färskt blod samt blev blek och kallsvettig. En kursare ringde omedelbart efter ambulans. Ur anamnesen framkommer att han har haft buksmärtor från och till en längre tid, även sura uppstötningar. Han är läkarstudent och känner ofta stor press på sig. För att balansera livet så spelar han ofta fotboll på fritiden. Han säger att han är frisk sen tidigare och äter inga läkemedel förutom periodvis smärtstillande (NSAID) i samband med idrottsskador. Ur status på akuten, 30 minuter efter blodkräkning: Blek, kallsvettig man med puls 124 slag /min och blodtryck på 75/55 mmhg. Vid palpation av buk ömmar patienten distinkt i epigastriet. Hb 110 g/l (patienten minns att han vid mätning på blodlabben på T3 för ett år sedan hade Hb 155 g/l). Tolka Hb-värdet. Vad beror avvikelsen på tror du? Finns flera förklaringar? Vilka labbundersökningar vill du beställa akut inför eventuell åtgärd? Hur gör du för att säkra patientens vitalparametrar? När du är klar med det akuta omhändertagandet av patienten återgår du till dina övriga patienter. Tidigare under dagen hade en 89-årig dement kvinna inkommit efter att hemtjänsten hittat henne på golvet på köket. Hemtjänsten valde att ringa efter ambulans eftersom det var sannolikt att kvinnan legat på golvet hela natten och inte kunnat resa sig upp. Enligt uppgift är patienten somatiskt frisk men har på sista tiden ätit och druckit allt sämre. När hon kom till akuten var hon förvirrad och svag. Ur status vid inkomst: Blek och konfusorisk kvinna med dålig hudturgor. Blodtryck 90/40 mmhg, puls 105 slag/minut, normal andningsfrekvens och väsentligen normalt EKG. Diffust palpationsöm över rygg, axlar och bäcken. I övrigt inget anmärkningsvärt. Hb 159 g/l. Tolka kliniken och Hb-värdet. Vad beror avvikelsen på tror du? Finns flera förklaringar? 20

21 Vilka prover kan du ta för att bekräfta dina misstankar gällande patientens tillstånd? Hur gör du för att säkra patientens vitalparametrar? Du noterar båda patienternas provsvar i LabRos (titta i labblistan nu) och det slår dig att båda har cirkulatoriska problem men av skilda orsaker och du bestämmer dig för att fundera över skillnaderna och likheterna över en kopp kaffe. Vilka rubbningar i blodbilden ser man i respektive patientfall? Hur kompenserar kroppen rubbningarna? Hur bör respektive patient lämpligen följas upp med hänsyn till blodbilden? 21

22 Labblista för Fall 6 (prover tagna innan behandling) Analysbeteckning, system, komponent Enhet Ref.- intervall Man 23 år Kvinna 89 år B-CRP <10 <10 21 B-Hb g/l M Kv B-EPK x10 12 /L M 4,3-5,7 Kv 3,9-5,2 B-EVF L/L M 0,40-0,50 Kv 0,35-0, ,8 5,5 0,43 0,53 B-MCV fl B-MCH Pg B-MCHC g/l B-LPK x10 9 /L 3,5-8,8 11 9,0 B-TPK x10 9 /L M Kv S-Kreatinin µmol/l M Kv P-APTT s P-PK-INR INR 0,8-1,2 0,9 S-Na mmol/l S-K mmol/l 3,5-4,4 3,7 4,5 22

23 Kommentarer till fall H6 Initialt vid stora blödningar får man en reduktion av blodvolymen, varpå kroppen reagerar med att späda ut blodet med intra- och extracellulärvätska för att återställa volymen. Denna utspädning går dock förhållandevis långsamt, och når sitt max efter ca timmar. Patientens låga Hb orsakas i detta fall alltså inte av den akuta blödningen, utan är troligen en konsekvens av att hans magsår har blött under en längre tid. Samtidigt som patienten undersöks ska anti-chockbehandling startas omgående med intravenös vätsketillförsel, samtidigt bör blodgruppering och blod beställas. Man bör ta kontakt med en kirurg som kan göra en gastroskopi. Vid en gastroskopi kan man lokalisera blödningskällor och åtgärda dem. Skulle det inte gå behöver man göra en akut operation. Före invasiva åtgärder är det rimligt att ta prover för blodstatus (TPK), APTT och PK för att påvisa eller utesluta vanliga rubbningar i blodkoagulationen. I det akuta skedet kan fullständig utredning inte göras då vissa koagulationsfaktorer ökar vid inflammatorisk reaktion, samt att provtagningsresultaten inte kommer anlända innan åtgärd. Med tanke på att patienten får mycket intravenös vätska och eventuellt ska opereras är det värdefullt att även ta prover för kreatinin och elektrolyter. Tecken till dehydrering kan vara minskad hudturgor, sänkt blodtryck, ökad puls samt förhöjda Hb- och kreatininvärden, vilket vår äldre dam uppvisade. Hemoglobinvärdet speglar i detta fall en reduktion av plasmavolym med bibehållen mängd av röda blodkroppar. Det är t om möjligt att denna patient habituellt har ett lågt Hb som döljs av den akuta intorkningen. Med tanke på patientens demens och dåliga kosthållning finns risk för anemi. Eventuell poliklinisk utredning bör dock vidtas först efter att vätskebalansen normaliserats. Akut handläggning blir även i detta fall tillförsel av intravenös vätska, dock med viss försiktighet med tanke på patientens höga ålder och sköra tillstånd. Patienten kommer kompensatoriskt att ha en låg timdiures och denna parameter bör följas för att utvärdera vätsketerapin. Med tanke på patientens initiala kreatininvärde skulle man kunna luras att tro att hon har en njursvikt. I detta fall är det viktigt att jämföra med tidigare värden då ett förhöjt kreatinin helt enkelt kan vara en följd av dehydrering. Vid uppföljning av respektive patient är det viktigt att kontrollera att det inte föreligger någon dold anemi. Den unge mannen skulle mycket väl kunna ha en järnbrist (jämför med Fall 1) vilket skulle medföra att blodbildningen i efterförloppet hämmas och den förväntade retikulocytosen uteblir. Med tanke på den äldre kvinnans dåliga kosthållning är det inte osannolikt med en underliggande anemi. Utan vidare utredning kan det vara svårt att värdera om ett lågt Hb efter avslutad vätsketerapi beror på en underliggande anemi eller en överbehandling med vätska. 23

TEORETISK LAB Hematologi Läkarutbildningen Termin 3

TEORETISK LAB Hematologi Läkarutbildningen Termin 3 TEORETISK LAB Hematologi Läkarutbildningen Termin 3 Reviderad ht 2010 av Jakob Ström och Anna Sandstedt 1 Instruktioner Dessa hematologifall är tänkta att stimulera till befästande och utvidgande av dina

Läs mer

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p En tidigare väsentligen frisk 55 årig kvinna söker på medicinakuten för trötthet och andfåddhet vid ansträngning. Sista dagarna har hon även haft tryckkänsla i bröstet vid

Läs mer

HEMOLYS och ITP 2015, T5. Helene Hallböök

HEMOLYS och ITP 2015, T5. Helene Hallböök HEMOLYS och ITP 2015, T5 Helene Hallböök Vi börjar med hemolysen HEM - blod LYS - gå sönder Diagnostik: Normo - macrocytär anemi Reticulocyter HEM - blod LYS - gå sönder Diagnostik: Normo - macrocytär

Läs mer

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman Anemier Feb 2016 Kristina Wallman Anemi, högt MCV Alkohol B12-och/eller folatbrist Hemolys MDS (myelodysplastiskt syndrom) Läkemedel ffa vissa cytostatika Diagnostik B12-brist Vid anemi och högt MCV räcker

Läs mer

Take-home. Vid anemi tag prover för att karaktärisera typen! Slösa inte med F-Hb!

Take-home. Vid anemi tag prover för att karaktärisera typen! Slösa inte med F-Hb! Anemi 170317 Anemigruppen Tamara Adem, DL, VC Hertig Knut, Halmstad Benny Andersson, Apotekare, Läkemedelsenheten, Halmstad Joakim Holmin, Öl, med klin, gastrosektionen, Halmstad Mikael Olsson, Öl, med

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

DX3 2016-04-07. Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX3 2016-04-07. Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Anemi i ett kliniskt perspektiv. Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö

Anemi i ett kliniskt perspektiv. Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö Anemi i ett kliniskt perspektiv Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö Anemi Funktionell definition: Otillräcklig syrgastransporterande kapacitet i blodet. Optimal Hb nivå för varje individ Operativ

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 DX3 2015-04-17 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Inflammationsanemi. Torbjörn Karlsson. Uppsala Universitet HT 2015

Inflammationsanemi. Torbjörn Karlsson. Uppsala Universitet HT 2015 Inflammationsanemi Torbjörn Karlsson Uppsala Universitet HT 2015 Anemi karaktäriserad av: Störd järnmetabolism Reducerad erythropoes Inadekvat erythropoetinproduktion Förkortad livslängd hos erytrocyter

Läs mer

Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) hos hund Inger Lilliehöök, leg vet, VMD Helene Hamlin, leg vet, VMD

Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) hos hund Inger Lilliehöök, leg vet, VMD Helene Hamlin, leg vet, VMD Januari 2009 Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) hos hund Inger Lilliehöök, leg vet, VMD Helene Hamlin, leg vet, VMD Bakgrund Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) är en relativt vanlig orsak till anemi

Läs mer

Anemi. Anemi. Blodkroppskonstanterna Storlek. Blodkroppskonstanterna Mängd hb. Fariborz Mobarrez. Ställ diagnos före terapi

Anemi. Anemi. Blodkroppskonstanterna Storlek. Blodkroppskonstanterna Mängd hb. Fariborz Mobarrez. Ställ diagnos före terapi Anemi Fariborz Mobarrez Anemi Ställ diagnos före terapi Tre utredningssteg: 1. Anemi?! B-Hb män B-Hb kvinnor B-Hb gravida

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Hematologi blodbildning, anemier 2014-09-25

Hematologi blodbildning, anemier 2014-09-25 Hematologi blodbildning, anemier 2014-09-25 Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Litteratur: Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset www.internetmedicin.se Göteborg Egna och

Läs mer

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2

Läs mer

Baisse i märgen PRCA

Baisse i märgen PRCA VPH Vårdplaneringsgruppen för Pediatrisk Hematologi Ertytropoes - utbildningsdag 2010-02-04 Baisse i märgen PRCA Gunnar Skeppner Barn- och ungdomskliniken Örebro Pure Red Cell Aplasia - PRCA Diamond Blackfan

Läs mer

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 jonas.melke@pharm.gu.se Institute of Neuroscience and Physiology Section of Pharmacology Sahlgrenska Academy University of Göteborg " Anemi! Enligt WHO:" Man:

Läs mer

Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv

Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv Stefan Lindgren, Sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Anemi Funktionell definition: Otillräcklig

Läs mer

HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR!

HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR! HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR! AVDELNING 40 (6-8 PLATSER) MEDICINSKA DAGSJUKVÅRDEN HEMATOLOGIMOTTAGNINGEN HEMATOLOGKONSULT (9871) BENIGN HEMATOLOGI MALIGN HEMATOLOGI BENIGN HEMATOLOGI KOAGULATION, DIC, TTP-HUS

Läs mer

Laboration blodstatus, röd blodbild Termin 3, läkarprogrammet

Laboration blodstatus, röd blodbild Termin 3, läkarprogrammet Rev. VT 2013 Laboration blodstatus, röd blodbild Termin 3, läkarprogrammet Syfte Syftet med denna laboration är att få en förståelse för inledningen av en anemiutredning genom att studera erytrocytindices

Läs mer

Järnbrist och bleksot i praktiken. Ulf Tedgård BUC, SUS, Malmö VPH Utbildningsdag 100204

Järnbrist och bleksot i praktiken. Ulf Tedgård BUC, SUS, Malmö VPH Utbildningsdag 100204 Järnbrist och bleksot i praktiken Ulf Tedgård BUC, SUS, Malmö VPH Utbildningsdag 100204 Ery utgör ca 25% av kroppens celler Vi bildar 2-3 milj RBK/sek!! Blodbilden hos friska barn HEMOGLOBIN (G/L) RETICULOCYTES

Läs mer

Ny anemidiagnostik i Skåne

Ny anemidiagnostik i Skåne Ny anemidiagnostik i Skåne Sven Björnsson, Klinisk kemi 1. Nya synsätt på anemi 2. Anemirutan 3. Anemiprojektet i Skåne Vad är anemi? Anemi är ett symptom Orsakerna många (nästan alla sjukdomar) Vad för

Läs mer

Vilken klinisk betydelse har räkning av retikulocyter?

Vilken klinisk betydelse har räkning av retikulocyter? Vilken klinisk betydelse har räkning av retikulocyter? Equalis användarmöte i Hematologi, 5-6 mars 2015 Daren Buhrkuhl Medicinkliniken, Capio S:t Görans Sjukhus Vad är en retikulocyt? Erytrocyt som har

Läs mer

Anemiutredning. Varberg 7/10 2014. Mikael Olsson, Hallands Sjukhus Varberg

Anemiutredning. Varberg 7/10 2014. Mikael Olsson, Hallands Sjukhus Varberg Anemiutredning Varberg 7/10 2014 Mikael Olsson, Hallands Sjukhus Varberg Anemiutredning -Hur utreder vi anemi? -Hur vet vi om det är järnbrist? -Hur skall vi ge järn? -När kan det vara behov av blodtransfusion?

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16

Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16 Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16 jonas.melke@pharm.gu.se Institute of Neuroscience and Physiology Section of Pharmacology Sahlgrenska Academy University of Göteborg Anemi Enligt WHO: Man: Hb

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Högt MCV Förstorade röda blodkroppar Orsaken till förstoringen är en mognadshämning där förstadierna till de röda blodkropparna växer för långt

Läs mer

Blodgivares Järnbalans. Karin Schneider

Blodgivares Järnbalans. Karin Schneider Blodgivares Järnbalans Karin Schneider Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Akademiska sjukhuset Equalis användarmöte i Transfusionsmedicin 2015 Karin.Schneider@akademiska.se Läkartidningen. 2015;112:DAAE

Läs mer

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS).

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS). Du gör AT på en vårdcentral där Arvid, som du inte träffat förut, kommer på ett mottagningsbesök pga magbesvär. Arvid är en 32-årig man som arbetar som snickare. Bor i hus med sin familj, fru och 2 barn.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz

Läs mer

Falldiskussionsseminarier Hematologi Integrationsvecka, T5

Falldiskussionsseminarier Hematologi Integrationsvecka, T5 Falldiskussionsseminarier Hematologi Integrationsvecka, T5 Fall 1 Den prickiga läraren En 30-årig tidigare väsentligen frisk tvåbarnsmor hade under några månaders tid noterat att hon fått blåmärken av

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Anemi. -Med fokus på järnomsättning. Mikael Olsson Hematologmottagningen Hallands sjukhus Varberg

Anemi. -Med fokus på järnomsättning. Mikael Olsson Hematologmottagningen Hallands sjukhus Varberg Anemi -Med fokus på järnomsättning Mikael Olsson Hematologmottagningen Hallands sjukhus Varberg Översikt Järnomsättning Järnbristanemi Sekundäranemi - Anemia of Chronic Disease/Inflammationsorsakad anemi

Läs mer

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1 Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 21 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Del 5_8 sidor_ 20 poäng

Del 5_8 sidor_ 20 poäng Del 5_8 sidor_ 20 poäng Till din mottagning kommer en morgon Kajsa. Hon har beställt tid för sin trötthet som har smugit sig på under det sista halvåret. Hon orkar inte som vanligt och är bekymrad. Kajsa

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng

Integrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng Delexamination 2 restskrivning 2011-04-26 1(8) Integrerad MEQ fråga 2 Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning 2011 04 26 Totalt 21 poäng skrivningsnummer:. Anvisning: Frågan är uppdelad på åtta

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Del 3. 7 sidor 13 poäng

Del 3. 7 sidor 13 poäng 7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour

Läs mer

Del 2_5 sidor_14 poäng. Sida 1 av 5

Del 2_5 sidor_14 poäng. Sida 1 av 5 Omtentamen i Klinisk Medicin II T6 V13, 2013-08-15 kl 09-16 Hedstrandsalen ing 70 bv Del 2_5 sidor_14 poäng 48-årig man som har återbesök hos sin husläkare för svar på avvikande laboratorieprover. Patienten

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening

Regionala riktlinjer för anemiscreening Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from 2015-04-15 Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K11 019 Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking

Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from 2015-04-15 Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K11 019 Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking Sida 1(5) Komponent/ System Metod/ Utrustning Enhet Nivå/ Lab/Ort Undersöking Mätprincip Mätosäkerhet % ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1200 µkat/l 0,42/10,3 1,29/4,9 Karlshamn ALAT P/S Enzymatisk ADVIA 1800

Läs mer

Anemi & antianemimedel

Anemi & antianemimedel Anemi & antianemimedel Daniel Giglio Lydia Melchior Erytrocyten Lever i ca 120 dagar 200 miljarder bildas varje dag av benmärgen Erytrocyten innehåller hemoglobin (Hb) Normalt Hb: Mannen 132-163 g/l Kvinnan

Läs mer

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning

Läs mer

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p) MEQ-fråga 2016-02-26 Sida 1 (av 6) Du är jour på akuten den 31/3 och nästa patient är en 60-årig rökande kvinna som kommer på remiss från vårdcentralen under frågeställningen oklar långdragen feber. Vid

Läs mer

2 Ange vilken typ av anemi (mikrocytär, normocytär eller makrocytär) som vanligen föreligger vid följande tillstånd. 2p

2 Ange vilken typ av anemi (mikrocytär, normocytär eller makrocytär) som vanligen föreligger vid följande tillstånd. 2p 1 Vilken/vilka leukocyter finner man i ett B-cellsutstryk vid: 4p a) Allergi Eosinofila granulocyter b) KML Hela myelopoesen c) AL (akut leukemi) Blaster d) Mononucleos Retningspåverkade lymfocyter 2 Ange

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, bildtentamen 2012-05-28

Hälsouniversitetet i Linköping, bildtentamen 2012-05-28 Elsa Svensson, 67 år, inkommer till akutmottagningen efter att plötsligt fått mycket ont i ryggen. Hon är magerlagd och rökare och hennes menstruationer upphörde tidigt vid 40-års ålder. En uppföljande

Läs mer

Neonatal Trombocytopeni

Neonatal Trombocytopeni Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker

Läs mer

Myoeloproliferativa sjukdomar - Medicinkliniken Ljungby

Myoeloproliferativa sjukdomar - Medicinkliniken Ljungby Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Cancer Giltig fr.o.m: 2010-06-15 Faktaägare: Agata Swinarska-Kluska, överläkare medicinkliniken Ljungby Fastställd av: Karl Ljungström, verksamhetschef medicinkliniken

Läs mer

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor! Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41

Läs mer

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet LILLA JÄRNKOLLSBOKEN Vägar till bättre livskvalitet j ä r n k o l l 1 Järnhälsa åt alla! Visste du att du kan ha normalt Hb och ändå ha järnbrist? Känner du dig trött, deppig och orkeslös? Det kan vara

Läs mer

Anemi & antianemimedel

Anemi & antianemimedel Anemi & antianemimedel Jonas Melke VT-07 Anemi Enligt WHO: Man: Hb

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Lab: B-Hb lätt sänkt på 110 g/l, P-Na förhöjt, P-K sänkt, P-albumin förhöjt. CRP är normalt

Lab: B-Hb lätt sänkt på 110 g/l, P-Na förhöjt, P-K sänkt, P-albumin förhöjt. CRP är normalt Svarta kräkningar Besvara genom att ringa in rätt svar på varje fråga. När Du har besvarat frågorna på en sida placeras denna uppochnedvänd på golvet bredvid din plats. Lagt pappersark får inte tas upp

Läs mer

Anemi under graviditet

Anemi under graviditet Anemi under graviditet Berörda enheter Samtliga mvc och smvc i Norrbotten. Syfte Enhetlig utredning och behandling av anemi under graviditet. Fysiologiska förändringar under graviditet Plasmavolymen ökar

Läs mer

BLODSTATUS och lite till.. Yvonne Sköldin 2014-10-16

BLODSTATUS och lite till.. Yvonne Sköldin 2014-10-16 BLODSTATUS och lite till.. Yvonne Sköldin 2014-10-16 6-Nov-14 2 6-Nov-14 3 VARFÖR TAR VI ETT BLODSTATUS 6-Nov-14 4 6-Nov-14 5 6-Nov-14 6 Vilka analyser ingår? Hb Hematokrit - EVF Vita Trombocyter Index:

Läs mer

Del 3. 6 sidor. 14 poäng

Del 3. 6 sidor. 14 poäng 6 sidor. 14 poäng Tidigare helt frisk 55 årig kvinna, aldrig opererad och utan mediciner, inkommer till akutmottagningen med buksmärtor, som accentuerats senaste dygnet. Smärtorna är ihållande och lokaliserade

Läs mer

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Mycket kan förstås gå fel så att resultatet blir missvisande: Patienten Variation dag till dag Förberedelser Han kanske inte

Läs mer

Del 6 5 sidor 9 poäng

Del 6 5 sidor 9 poäng 5 sidor 9 poäng Anna, 43, söker akutmottagningen pga hög feber 39 grader, trötthet och hosta. Hon sjuknade för ca 1v sedan med lätt feber, halsont och hosta. Hon har möjligen känt sig litet allmänt trött

Läs mer

Delexamination 3. Kortsvarsfrågor poäng. Danderyds sjukhus Karolinska Solna. Skrivtid: Skrivningsnummer:.. Lycka till!

Delexamination 3. Kortsvarsfrågor poäng. Danderyds sjukhus Karolinska Solna. Skrivtid: Skrivningsnummer:.. Lycka till! Delexamination 3 Kortsvarsfrågor 2014-04-10 40 poäng Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.30 Skrivningsnummer:.. Lycka till! 1 Du jobbar ST-Läkare på Norrtälje sjukhus. Till din mottagning

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 1. Delexamination 2 2011 11 21 Klinisk medicin. Totalt 22 poäng

Integrerad MEQ fråga 1. Delexamination 2 2011 11 21 Klinisk medicin. Totalt 22 poäng Integrerad MEQ fråga 1 Delexamination 2 2011 11 21 Klinisk medicin Totalt 22 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående

Läs mer

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2) En 66-årig kvinna söker på vårdcentralen med återkommande buksmärtor, några kilos viktnedgång, nedsatt aptit, trötthet samt illamående av och till. Hon har tidigare

Läs mer

Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT13 MSTA20/8LAG20 STA2 2014-01-07

Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT13 MSTA20/8LAG20 STA2 2014-01-07 Aid nr..1(35) Fall A (32 p) Gunilla, 51 år Gunilla, 51 år, uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande andfåddhet och orkeslöshet. Hon har känt sig trött en längre tid men skyllt detta på åldern. Den senaste

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar 1/7 Integrerad MEQ-fråga 1 DX5 111116 Maxpoäng 23 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information finns tillgänglig

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin 2014-11-19. 20 poäng MEQ 1

Delexamination 3. Klinisk Medicin 2014-11-19. 20 poäng MEQ 1 Delexamination 3 Klinisk Medicin 2014-11-19 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Elektrofores utskick 2012-06

Elektrofores utskick 2012-06 Elektrofores utskick 2012-06 Fall A Elektrofores av Fall A 70 årig man anemi sista åren, sjunkande Hb trots Fe. CRP o SR rel ua. Viss rygg värk, sjukdomskänsla, lätt proteinuri. Fall A Immunofix av Fall

Läs mer

Skrivtid: Nummer:...

Skrivtid: Nummer:... 1 Skrivning 3, HT 2010 2010-11-04 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 2 1. Du träffar under AT på Mariefreds vårdcentral Lukas, 18 år som söker pga ändtarmsbesvär. Han har sin mamma med sig som

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Del 3_7 sidor_14 poäng 1.1

Del 3_7 sidor_14 poäng 1.1 Du träffar på akutmottagningen en 63 årig man som söker för att ögonvitorna blivit gula. Han har en nydebuterad diabetes mellitus som behandlas med Metformin. Tidigare har han opererats för högersidigt

Läs mer

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2 Integrerande MEQ 2 DX2 2014-04-23 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan hematologisektionen vid Akademiska sjukhuset och Primärvården

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan hematologisektionen vid Akademiska sjukhuset och Primärvården Anemi Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan hematologisektionen vid Akademiska sjukhuset och Primärvården Ansvariga För Akademiska sjukhuset Professor Gunnar Birgegård För Primärvården Distriktsläkare

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Klinisk kemi

Ackrediteringens omfattning Klinisk kemi -1-Antitrypsin P- Immunokemisk, Turbidimetri Advia 1800 g/l Falun AFP S- Elektro chemiluminescens Cobas e411 µg/l Falun ALAT P- Absorbans Advia 1800 µkat/l Avesta, Falun, Mora Albumin P- Absorbans Advia

Läs mer

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.

Läs mer

Del 6. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 16p

Del 6. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 16p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 16p Ingrid Pettersson 40 år 40 årig kvinna som söker på akutmottagningen på grund av buksmärtor. I samband med en graviditet för 20 år sedan fick patienten ett misstänkt gallstensanfall

Läs mer

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT

Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT 1. Husläkarmottagning Bruten 71-åring Epikris kommer från Ortopedkliniken på en av dina patienter. Det rör sig om en 71-årig kvinna med välkontrollerad

Läs mer

Del 2. 7 sidor. 18 poäng

Del 2. 7 sidor. 18 poäng 7 sidor. 18 poäng Sara är utbildad journalist. Hon har familj och ett barn. Hennes huvudsakliga symtom är halsbränna och buksmärta. Halsbrännan är besvärlig, men under de senaste två månaderna har symtomen

Läs mer

Denna presentation var ursprungligen en diabildsserie, därav den för en ppt-presentation någon ovanliga layouten.

Denna presentation var ursprungligen en diabildsserie, därav den för en ppt-presentation någon ovanliga layouten. 1 Här finns kommentarerna. Denna presentation var ursprungligen en diabildsserie, därav den för en ppt-presentation någon ovanliga layouten. 2 Har patienten en anemi? Svaret på denna fråga är inte alls

Läs mer

TPK

TPK Anemi 13/3/10 Gunnar Birgegård TPK G-CSF TPO TPK EPO Erythropoetiska öar Erythropoetiska öar Blodutstryk Färgat benmärgsutstryk. Förstoring 25 ggr. Var ska man börja?? Hematopoes i levern under fostertiden

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, StadiumIII Bildtentamen 21/8-08

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, StadiumIII Bildtentamen 21/8-08 1 Läkemedelsbolaget Viking Pharma håller på att utveckla läkemedel mot hypertoni. Man har nu tre kandidatsubstanser Alfa, Beta och Gamma. Fas I studier har nu genomförts på friska frivilliga försökspersoner

Läs mer

Klassifikation av anemi och koagulation

Klassifikation av anemi och koagulation Klassifikation av anemi och koagulation Olafr Steinum RDK 14 mars 2013 Anemi och EVF (erytrocyt volum fraktion = hematokrit ) olafr steinum 2013 2 olafr steinum 2013 1 Anemi D50 D64 Det finns ca 80 olika

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Blodbildning och immunförsvar. Hemolys. Typer av hemolys. Glukos-6- fosfatdehydrogenasbrist. Glukos-6- fosfatdehydrogenasbrist

Blodbildning och immunförsvar. Hemolys. Typer av hemolys. Glukos-6- fosfatdehydrogenasbrist. Glukos-6- fosfatdehydrogenasbrist Blodbildning och immunförsvar Del II Hemolys och trombocytopeni Johannes Admasie 2015 Hemolys Om normal blodbildning kan tillverkningen femdubblas; cirkulationstiden kan förkorats till några dagar utan

Läs mer

Integrerande. MEQ-fråga. Delexamination 2. Klinisk medicin poäng

Integrerande. MEQ-fråga. Delexamination 2. Klinisk medicin poäng Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin 2016-04-19 22 poäng Obs! Om vi frågar om t ex 2 åtgärder skriv då bara 2 åtgärder. Skriver du fler rättas endast de 2 första. Anvisning: Frågan är

Läs mer

Hyperkalcemi. Kalciumrubbningar Kursen 2014 09 02 2014-09-02. PTH och kalcium

Hyperkalcemi. Kalciumrubbningar Kursen 2014 09 02 2014-09-02. PTH och kalcium Kalciumrubbningar Kursen 2014 09 02 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge PTH och kalcium Hyperkalcemi 1 Fall 67 årig kvinna 67 årig skild kvinna med två vuxna

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

1.1 Vilka differentialdiagnoser tänker du på? (2p)

1.1 Vilka differentialdiagnoser tänker du på? (2p) En 52-årig man söker akutmottagningen pga tilltagande smärtor i övre delen av buken sedan 12 timmar. Han är tidigare splenektomerad pga en motorcross olycka för 25 år sedan. I övrigt uppger han sig vara

Läs mer

Anemi och trombocytopeni

Anemi och trombocytopeni Anemi och trombocytopeni Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan hematologisektionen vid Akademiska sjukhuset och Primärvården Ansvariga För Akademiska sjukhuset Professor Gunnar Birgegård och docent

Läs mer