Denna presentation var ursprungligen en diabildsserie, därav den för en ppt-presentation någon ovanliga layouten.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Denna presentation var ursprungligen en diabildsserie, därav den för en ppt-presentation någon ovanliga layouten."

Transkript

1 1

2 Här finns kommentarerna. Denna presentation var ursprungligen en diabildsserie, därav den för en ppt-presentation någon ovanliga layouten. 2

3 Har patienten en anemi? Svaret på denna fråga är inte alls självklart. Det föreligger stor variation i B-Hb mellan friska personer. Däremot är varje enskild individs B-Hb-nivå tämligen konstant vid full hälsa. Vid populationsundersökningar fördelar sig B-Hb hos friska personer enligt en Gauss-kurva och det kan alltså vara lika normalt att ha ett B-Hb på 115 g/l som på 155 g/l. Anemi måste därför definieras i funktionella termer, t ex på följande sätt (nästa bild) 3

4 Anemi är en lägre B-Hb-nivå hos en individ än han/hon brukar ha vid full hälsa. 4

5 Bilden visar tre individer som från olika utgångs-hb:n sjunkit till en nivå cirka 15 g/l lägre än optimal nivå, och som alla definitionsmässigt alltså har en anemi, även om bara en av dem ligger utanför referensområdet. 5

6 När man fått ett B-Hb-svar på en patient är det därför viktigt att man inte bara lägger det till handlingarna om det faller inom referensintervallet. Man bör istället se tillbaka på patientens tidigare B-Hb-nivåer. Den här patienten gick på rutinkontroller för sitt blodtryck hos primärvårdsläkare och man brukade mäta B- SR, B-Hb samt ta urinprov för u-albumin och u-glukos varje gång. Läkaren reagerade på att B-Hb låg lägre än det brukade göra och kontrollerade om detta. Vid andra kontrolltillfället visade det sig vara 127 g/l, och han startade då en utredning som visade att patienten hade en symptomfri men blödande coloncancer, som genom tidig upptäckt kunde opereras radikalt. 6

7 Problemet är givetvis att man ofta inte känner till patientens vanligt B-Hb-nivå, och då måste man lita till referensintervallet. 7

8 Det förtjänar dock att framhållas att referensintervallen ingalunda är konstanta vid olika sjukhus. Bilden visar de referensintervall som används vid några olika universitetssjukhus i landet (siffrorna inte helt aktuella, men illustrerar problemet) och det framgår att vad som anges som anemi på en ort kan vara normalvärde på en annan. (Uppsala har numera g/l för kvinnor, för män). Dessa olika fakta, tillsammans med det förhållandet att resultatet är beroende av sådana faktorer som kroppsläge, tid på dagen m.m. gör att en skeptisk inställning till normalområde är på sin plats. 8

9 När man väl har bestämt sig för om man anser att patienten har en anemi eller inte, måste man försöka angripa problemet på ett systematiskt sätt. Vi börjar därför från grunden med frågan: Hur uppkommer anemi? 9

10 I princip kan en anemi uppkomma på 3 olika sätt: 1) Blodförlust är den vanligaste anemiorsaken, och exempel på detta är mensblödningar eller gastrointestinal blödning. 10

11 2) Den andra uppkomstmekanismen är minskad bildning av erytrocyter. Detta kan bero på att nödvändiga byggstenar för B-Hb-syntesen saknas, exempelvis järn eller vitaminerna B 12 och folsyra. Det kan också bero på att benmärgen hämmas i sin aktivitet, som vid kroniska inflammationer, malignitet m.m. En primär sjukdom i benmärgen, exempelvis leukemi och myelofibros, leder också till en minskad bildning av erytrocyter. Alla dessa exempel faller alltså inom den andra huvudprincipen, minskad bildning av erytrocyter. 11

12 3) Det tredje alternativet är en förkortad livslängd hos erytrocyterna. Om erytrocytens normala livslängd på 120 dagar är förkortad, kallas detta för ökad hemolys. En dylik kan uppkomma på många olika sätt och det finns således många olika slags hemolytiska anemier. Benmärgen kan ju öka sin produktion av röda blodkroppar vid behov, och när B-Hb sjunker pga hemolys sker detta. Dock kompenserar givetvis inte benmärgen helt och hållet för B-Hb-sänkningen, för då skulle ju signalen till ökad erytrocytnybildning upphöra. Patienter med hemolys av kronisk natur ligger alltså på ett lägre B-Hb än de optimalt skulle ha. 12

13 När man upptäckt en anemi gäller det således att, med de 3 ovanstående uppkomstmekanismerna i minnet, först och främst karakterisera anemin. 13

14 De första åtgärderna efter att man konstaterat anemin visas på denna bild. En fördjupad anamnes med en del preciserade frågor angående anemisymtom, blödningssymtom, specifika symtom från gastrointestinalkanalen etc bör tillkomma. Som du ser är det en mycket begränsad mängd labprover som vi utgår ifrån som bör vara förstahandsprovtagning vid en konstaterad anemi. Pga risken för metodfel bör förstås B-Hb kontrolleras. Vidare bör retikulocyter räknas. Faeces-Hb tas in på detta tidiga stadium för att vinna tid om man vid analysen av labproverna senare finner att det rör sig om en järnbrist. Vi börjar nu med en analys av tolkningen av retikulocytantalet. 14

15 Retikulocyten är en nybildad erytrocyt, som har mitokondrier, ribosomer m.m. under 1-3 dagar. Retikulocyten är något större än en mogen erytrocyt och kan genom en färgning av sitt kvarvarande RNA kännas igen och räknas. Svaret anges i procent av antalet erytrocyter och/eller som absolut antal/l. 15

16 Denna bild visar fysiologin bakom anemins effekt på benmärgen. Anemi stimulerar till ökning av erytropoetinproduktionen i njurarna. Samma effekt kan uppnås med hypoxi, och man anser därför att signalen till njurarna att öka i erytropoetinproduktionen är den hypoxi som uppstår vid anemi. Erytropoetinet påverkar erytropoesen i benmärgen på flera olika nivåer: en ökning av stamcellsproliferationen, en ökad differentiering till erytropoes från stamcellsnivå samt en minskad apoptos, vilket leder till ökad utsöndring av retikulocyter från benmärgen. Detta är kroppens normala sätt att försöka korrigera B-Hb-nivån. Samtliga dessa effekter leder till en retikulocytstegring i perifera blodet. (Referens Erslev et al, Exp. Hematol., vol 8, suppl 8, 1-13, 1980). 16

17 Om anemin inte utlöser en retikulocytstegring visar detta att det finns något fel i systemet, och det måste finnas en orsak till detta, antingen i form av brist på nödvändiga byggstenar, hämning av benmärgen eller benmärgsinsufficiens. 17

18 Förhöjda retikulocyter betyder ingenting annat än att produktionen av erytrocyter är ökad. Detta visar att benmärgen är frisk och kan svara på det stimulus som anemin utgör samt att byggstenar i form av järn, B12, folat mm finns tillgängligt. En ökning av retikulocyttalet är alltså inte förenligt med ett bristtillstånd. Om vi nu vänder på resonemanget och utgår från det höga retikulocyttalet, som alltså visar att produktionen ökat så inser vi lätt att om patienten samtidigt har en anemi trots den ökade produktionen, måste de bildade erytrocyterna försvinna snabbare än normalt. 18

19 Denna bild illustrerar ett sådant förhållande. Till höger i bilden ser vi en situation där patienten har en ökad produktion av erytrocyter, vilket visar sig genom en ökad retikulocythalt. Samtidigt förlorar patienten hela tiden de bildade erytrocyterna och har således en anemi. 19

20 Erytrocyterna kan i princip försvinna på 2 sätt, genom hemolys eller genom blödning. Om blödning är orsaken, kommer retikulocyttalet att vara högt så länge det finns järn tillgängligt i kroppen för erytrocytproduktion. Dessutom inträffar givetvis ibland att man råkar ta prov på patienten just i ett läge där den tidigare bristsituationen har korrigerats. Patienten kan exempelvis ha haft en blödning från ett magsår som gett anemi, men som upphört, och om han då har ett hyggligt förråd av järn får han en retikulocytos som uttryck för benmärgens ökade aktivitet. 20

21 Vi återvänder nu till vår ursprungliga bild av initialproverna vid konstaterad anemi och går igenom tolkningen av MCV och MCH. 21

22 Denna bild illustrerar den vanliga klassificeringen av anemier. När vi karaktäriserar en anemi, anger vi exv en mikrocytär, hypokrom anemi med uteblivet retikulocytsvar (=märgsvar) eller en normocytär, normokrom anemi med gott märgsvar (om retikulocyterna är adekvat stegrade) 22

23 Tänk dig en tidsaxel från vänster till höger i bilden, där tidpunkten A) är den tidpunkt då ett visst blodprov tas och början på axeln är 120 dagar tidigare. I det blodprov som tas tid tidpunkten A) finns erytrocyter av varierande ålder, dagar. Denna bild visar vilken effekten på MCV och MCH i det tagna provet blir, om benmärgen haft tillgång på järn under större delen av 120-dagarsperioden före provet. Under större delen av tiden har då bildats erytrocyter med ordinär hemoglobinhalt. Först de sista veckorna i detta exempel har hypokroma mikrocyter bildats pga järnbrist, och eftersom MCV och MCH ger ett genomsnitt på cellvolymen och hemoglobinhalten under hela tidsperioden, utfaller dessa prov normalt trots att patienten faktiskt har järnbrist vid provtagningstillfället. 23

24 Vi tänker oss nu den omvända situationen, där järn funnits tillgänglig i normal omfattning bara under de första veckorna. Huvuddelen av de erytrocyter som bildats under de 120 dagarna och som finns i provet vid tidpunkten A), är då hypokroma mikrocytära erytrocyter, och MCV och MCH blir härför låga. Detta leder till följande slutsats: 24

25 Med relativt långvarigt menas här som du förstår av föregående bilder ett antal veckor. 25

26 Denna bild visar schematiskt tidpunkten för förändringarna i de olika järnvariablerna under utveckling av järnbrist. Börja med att titta på rubrikerna förråd och ferritin. Vi tänker oss en situation där patienten långsamt förlorar järn genom en blödning. Förråden av järn i kroppen töms då långsamt ut enligt bilden, och under den tiden sjunker serumferritin parallellt med förrådens försvinnande. På samma sätt minskar det färgbara järnet i benmärgen, som ju är en direkt återspegling av järnförråden. Ungefär när järnförråden tagit slut börjar B-Hb att sjunka. Dessförinnan har ju förråden använts till att producera erytrocyter för att hålla B-Hb oförändrat. När B-Hb har börjat sjunka, börjar också transferrinmättnaden att sjunka, dvs serumjärn går ner och transferrin stiger. Först betydligt senare (oftast någon månad) och först när anemin blivit mer uttalad brukar erytrocyternas storlek och färg förändras (MCV och MCH sjunker). 26

27 Vi har nu sett på situationen när MCV och MCH är låga dvs en mikrocytär och hypokrom anemi. Vi går nu till dess motsats, den makrocytära anemin, som alltid är normokrom. MCV är då högt och MCH är normalt. Stora celler uppkommer vid fördröjd celldelning. Om cellen inte delar sig i normal tid fortsätter den att växa i storlek istället. Vilka tillstånd som ger upphov till en fördröjd celldelning förklaras senare. Ett högt MCV kan också uppstå pga en stor andel retikulocyter i blodet, eftersom retikulocyten är större än mogna erytrocyter. Det kan räcka med en retikulocytförhöjning till 6-8% att ge en makrocytos. 27

28 Vitamin B 12 och folat är båda coenzym i cellernas DNA-bildning. Brist på endera enzymet ger en defekt DNA-syntes och detta ger en fördröjd celldelning så att cellerna tillväxer istället för att dela sig. Brist på vitam B 12 och/eller folat medför således makrocytos. Fördröjd celldelning kan emellertid också uppkomma vid tillstånd som medför en rubbning i folatomsättningen utan att kroppen för den skull har brist på folat. Leversjukdom och alkoholism är sådana tillstånd, och flera olika cytostatika har ju folat som sin angreppspunkt. 28

29 Vi har nu talat om mikro- och makrocytär anemi. Den tredje typsituationen är att MCV och MCH är normala. Normala erytrocyter bildas, men i otillräckligt antal. Den minskade bildningen av erytrocyter kan orsakas av en lång rad olika tillstånd. 29

30 Alla anemier på denna bild brukar man sammanfatta under beteckningen sekundär anemi (i anglosaxisk litteratur anemia of chronic disease ). Typiskt för denna är just den minskade bildningen av erytrocyter som är normala till storlek och hemogloininnehåll. 30

31 Kom dock ihåg resonemanget bakom den här bilden: Om järnbrist bara har funnits en kort tid kan majoriteten av erytrocyterna fortfarande vara normala till färg och storlek. Vid en normokrom och normocytär anemi bör alltså sekundär anemi vara det första diagnosalternativet, men tidig järnbrist måste hållas i åtanke. 31

32 Dessa värden härrör från en 76-årig man som söker i primärvården för trötthet. Han är blek och B-Hb visar en klar anemi. Anamnesen ger ingen uppenbar vägledning. Gå inte vidare innan du analyserat alla variablerna. Bild ger svaret. 32

33 Patienten har en måttligt uttalad anemi. Retikulocyterna är alldeles för låga i förhållande till denna anemi, vilket visar oss att benmärgen inte har kunnat svara med ökad produktion. Orsaken till minskad bildning kan vara brist på nödvändiga byggstenar eller hämning eller insufficiens hos benmärgen. 33

34 Nästa steg är att se på MCV och MCH, som båda är sänkta. De erytrocyter som produceras är alltså små och har ett lågt hemoglobininnehåll, dvs anemin är mikrocytär och hypokrom. 34

35 Dessa fakta tillsammans talar för en järnbrist, som funnits relativt länge. Den vanligaste orsaken till järnbrist hos en man är gastrointestinalblödning. Att F-Hb är negativt motbevisar på intet sätt en blödning. Patienten ifråga hade en erosiv gastrit. 35

36 Nästa patient är en 54-årig kvinna som söker i primärvården för trötthet. Karakterisera anemin på samma sätt som i det förra exemplet! De följande 4 bilderna utgör facit. 36

37 Patienten har en tämligen lätt anemi (referensintervallet för kvinnor ligger ju klart lägre än för män). Retikulocyterna visar att benmärgen liksom i det förra fallet är oförmögen att öka sin produktion av erytrocyter. Som du minns, kan detta bero på brist på byggstenar, på hämning eller på insufficiens. 37

38 MCV och MCH visar att erytrocyterna är normala till storlek och hemoglobininnehåll, alltså en normocytär och normokrom anemi. 38

39 Denna blodbild leder tankarna till i första hand någon sekundär anemi. Brist på B 12 eller folat kan uteslutas eftersom det skulle ge ett förhöjt MCV. Hemolys är också sannolikt uteslutet eftersom retikulocyterna inte är förhöjda. Järnbrist är inte uteslutet eftersom det skulle kunna vara en tidig järnbrist, strax efter att järnförråden tagit slut. 39

40 Vi har nu en lång rad olika sjukdomar att välja på som orsak till den misstänkta sekundäranemin, och en fördjupad anamnes är då mycket väsentlig. 40

41 Det tredje fallet visar en 73-årig man, hos vilken accidentellt upptäcktes ett B-Hb på 80 g/l när han sökte för en förkylning. Karakterisera anemin! 41

42 Patienten har en tämligen uttalad anemi, och det förhållande att retikulocyterna ligger så lågt som 1,3 % visar att benmärgen inte kan svara med en ökad produktion. Liksom förut kan orsaken då vara brist på nödvändiga byggstenar, hämning av benmärgen eller insufficiens hos densamma. 42

43 Vi går till MCV och MCH som visar att han har en makrocytär anemi. 43

44 Sammanfattningsvis har han alltså en ganska uttalad anemi med makrocytos, som alltså beror på fördröjd celldelning, vilket ger misstanke om brist på B 12 eller folat, alternativt störning i folatomsättningen. Alkoholism, leversjukdom och cytostatikabehandling liksom hypothyreos måste kommas ihåg innan man tar för givet att det rör sig om en B 12 - eller folatbrist. 44

45 Vi börjar med att närmare penetrera den mikrocytära hypokroma anemin. Denna anemityp förknippar man givetvis mest med järnbrist, som ju leder till en försämrad haembildning. Man måste dock komma ihåg att även globindelen av molekylen kan drabbas av defekt syntes. Detta sker vid thalassemi, som ju också har bleka och små celler. Dessa tillstånd är lätta att skilja åt: 45

46 Järnbrist ger ju låg transferrinmättnad och lågt serumferritin, och eftersom benmärgen inte kan öka sin produktion av erytrocyter, är retikulocyterna normala (dvs låga i förhållande till anemin). Vid thalassemi däremot har man ingen järnbrist, utan transferrinmättnaden är normal, ferritinet är normalt eller t.o.m. förhöjt och en ökning av retikulocyterna visar att benmärgen kan öka produktionen av erytrocyter. Diagnosen thalassemi ställs med hjälp av hemoglobinelektrofores. 46

47 Järnbrist uppkommer i princip på 3 olika sätt: 1) Ökade förluster av järn är den vanligaste orsaken. Kvinnor som har mensförluster >80 ml/period löper ökad risk att utveckla järnbristanemi. Det bör framhållas att en noggrann menstruationsanamnes måste vara ytterst detaljerad. Man kan aldrig acceptera patientens eget uttalande om att menstruationen är stor, normal eller liten. Be patienten berätta i detalj om menstruationernas storlek, bindor etc. Ofta får man tillgripa preciserade frågor för att få reda på följande: Använder patienten vanlig eller specialbinda första dygnet? Tampong + binda? Hur ofta bytes binda? Varje timme? Varannan timme? Var tredje timme? När bytet sker, har då bindan blött igenom? Hur många bindor använder patienten den första natten? Blöder det igenom bindan/bindorna? Samma frågor gäller dag för dag till menstruationens sista dag. Genom att intervjua ett antal kvinnor på detta sätt får du så småningom en egen känsla för vad som är stora och små menstruationer. De uppgifter som finns i journaler, i remisser etc bygger tyvärr mycket sällan på någon detaljerad information och du bör alltid ifrågasätta värdet av sådana journaluppgifter. Möjligheter finns att bestämma menstruationens storlek objektivt genom att samla alla bindor och tamponger, extrahera hemoglobinet och beräkna blödningsvolymen. Beträffande gastrointestinal blödning bör påpekas att denna ofta är intermittent och ändå leder till järnbristanemi. Märkligt nog glömmer patienterna ibland att berätta att de är blodgivare, trots att de utreds för anemi. 47

48 2) Ökat behov som resulterar i järnbrist förekommer vid graviditet och snabb tillväxt. Under graviditetens senare hälft uppstår järnbrist hos de flesta kvinnor om inte extra järn tillförs. Under de 2 första levnadsåren, med dess snabba tillväxt, fordras någon form av järntillskott sedan amningen upphört, t.ex. järnberikad välling och gröt. 48

49 3) Minskad absorption av järn är det tredje sättet på vilket järnbrist kan uppkomma. Total gastrektomi leder så småningom alltid till järnbrist. Vid partiella resektioner kan järnbrist också uppstå, särskilt vid resektioner enligt Billroth II, men om patienten haft goda järndepåer från början kan det dröja många år. Defekt absorption i tunntarmen, exempelvis vid celiaki, kan också ge järnbrist, som då oftast är kombinerad med brist på folat och/eller B 12. Otillräckligt intag av järn via kosten är ovanligt i Sverige. Inte ens åldringar som lever mest på limpa och kaffe brukar utveckla järnbristanemi. 49

50 I den övre rutan på denna bild visas en situation med mikrocytär hypokrom anemi. Det ger stark misstanke om järnbrist. Strängt taget är det knappast något annat tillstånd som kan ge denna blodbild, men järnbristen bör ändå fastställas, vilket enklast sker genom bestämning av serumferritin eller transferrinmättnad. 50

51 Uppfylls alla dessa krav är järnbristen med säkerhet fastställd. Ett sänkt serumferritin betyder alltid järnbrist. En sänkt transferrinmättnad kan förekomma även vid andra tillstånd och är alltså inte lika pålitligt. I kombination med en mikrocytär hypokrom anemi räcker dock en sänkt transferrinmättnad som bevis för järnbristanemi. Om patienten har en mikrocytär hypokrom anemi men transferrinmättnad och serumferritin skulle vara normala, vilket händer om andra sjukdomar är inblandade, kan järnsituationen säkrast bedömas genom benmärgsundersökning med järnfärgning. S-ferritin är det säkraste sättet att skilja järnbristanemi från annan anemi. 51

52 Det kan inte nog understrykas att järnbrist bara är ett symtom, som man måste finna orsaken till. Hos män finns ingen naturlig orsak till järnbristanemi, och en malignitet måste alltid misstänkas. Hon menstruerande kvinnor måste en noggrann menstruationsanamnes ge stöd för menorragibetingad anemi om man primärt skall kunna släppa andra misstankar. 52

53 Det viktigaste i nästa steg är att fördjupa anamnesen, en noggrann menstruationsanamnes enligt ovan, gastrointestinala symtom, blodgivning, ventrikeloperation och salicylika. 53

54 Många vill ge järnbehandling så fort järnbristanemin är fastställd utan att avvakta resultatet av utredning. Om B-Hb korrigeras av järnbehandling bekräftar detta symtomet järnbristanemi men säger givetvis ingenting om orsaken. De flesta patienter med blödande colontumörer kan för en tid korrigera sitt B-Hb med hjälp av järn. Ett normaliserat B-Hb efter järnbehandling minskar alltså inte nödvändigheten att fastställa orsaken till järnbristen. Skulle B-Hb normaliseras, ska järnet sättas ut, och sjunker då B-Hb igen är detta ett starkt bevis för att patienten blöder. 54

55 Vi går nu till nästa anemityp. Bilden visar en situation där benmärgen inte kan svara på anemin med retikulocytökning. MCV och MCH är normala och ger alltså ingen riktad misstanke. Den vanligaste orsaken till en dylik normocytär normokrom anemi med normala retikulocyter är sekundär anemi. Om en fördjupad anamnes inte ger någon inriktning på utredningen, måste nya laboratorieprover tas. Eftersom B 12 - och folatbrist alltid ger makrocytos kan vi tills vidare utesluta dessa. Vi har alltså att välja på en sekundär anemi eller en tidig järnbrist (där MCV och MCH ännu inte hunnit sjunka). 55

56 Bilden visar 4 olika sätt att differentiera sekundär anemi och tidig järnbrist. Av dessa är ju transferrinmättnaden minst utslagsgivande eftersom den kan vara normal i båda situationerna. Enligt resonemanget i 24 är serumferritinet i allmänhet sänkt vid tidig järnbrist. Vid sekundär anemi är det normalt men kan också stiga. Benmärgsundersökning med järnfärgning är i allmänhet ett tillförlitligt sätt att skilja på denna situation. Det är järnbehandlingen också, men den är betydligt mera tidsödande som metod. 56

57 Vi skall nu titta närmare på vad transferrin och serumjärn står för. Transferrin är kroppens transportprotein för järn. Allt det järn som cirkulerar i blodbanan benämns serumjärn. Detta järn är alltid bundet till transferrin (TIBC), som finns i överskott i serum och normalt är mättat till cirka 35%. Vid järnbrist stiger halten av transferrin medan serumjärn är sänkt. Mättnadsgraden av transferrinet blir således låg. (Transferrinmättnad: serumjärn x 100/serum TIBC). Vid sekundär anemi är serumjärn lågt, men det beror inte på järnbrist utan på att järn behålls i makrofagerna vid många processer av typen infektion och inflammation. Transferrinhalten stiger däremot inte utan är normal eller t.o.m. sänkt. Ett isolerat lågt serumjärn ger alltså mycket osäker information. Mättnadsgraden hos transferrinet är betydligt säkrare och mera informativt, men som du förstår kan det mycket väl hända att mättnadsgraden blir subnormal om serumjärnet sjunker kraftigt av andra orsaker än järnbrist. 57

58 Vi kommer nu till en annan typsituation, där en patient har en anemi som kunnat stimulera benmärgen till ökad produktion (retikulocyter förhöjda) av normalstora celler med normalt B-Hb-innehåll. Om en individ trots ökad produktion har en anemi, talar detta för en ökad destruktion av erytrocyter. Vore det frågan om en blödning skulle ju järnbrist uppstå så småningom och därmed skulle retikulocyter, MCV och MCH sjunka. En akut blödning kan dock ge den situation som visas på bilden. Blodkroppssönderfall är dock den första misstanken. 58

59 Hemolys medför att ökade mängder hemoglobin frigörs i blodbanan. Detta tas om hand av haptoglobin, som alltså konsumeras och sjunker till låga nivåer i serum. Hemoglobin omvandlas till bilirubin, som alltså stiger. Allt cellsönderfall ger läckage av enzymer, exempelvis LD (laktatdehydrogenas). En patient med anemi med retikulocytstegring, förhöjt LD och bilirubin samt lågt haptoglobin kan sägas ha en rätt säker hemolytisk anemi. Nästa steg i utredningen blir att fastställa om den är autoimmunt betingad genom ett Coomb s prov (DAT). Det finns en lång rad olika typer av hemolytiska anemier och diagnostiken av dessa skildras inte närmare här. 59

60 Utredningen av makrocytär anemi ska nu ägnas resten av denna diaserie. Denna tycks alltid vålla stort huvudbry och behandlas därför i något större detalj. Som du kommer ihåg beror makrocytosen på en försenad celldelning, om nu retikulocytstegring kan uteslutas som orsak till högt MCV. Detta kan orsakas av brist på B 12 eller folat eller av störningar i folatomsättningen. 60

61 En fördjupad anamnes är ytterst viktig för att spåra neurologiska symtom, alkoholism och malabsorption. På detta stadium bör B 12 och folat i serum mätas. Dessutom bör transferrinmättnad eller serumferritin mätas för att spåra en eventuell kombinerad brist. Det är nämligen mycket viktigt att skilja på om patienten har en isolerad brist på ett ämne eller en kombinerad brist. Som alternativ eller komplement till B12 och folat kan S-homocystein och S- metylmalonat (enbart B12) mätas för att spegla om kroppen funktionellt upplever en brist på B12 och/eller folat. 61

62 Om patienten samtidigt har brist på 2 eller flera av ämnena B 12, folat och järn, måste malabsorption misstänkas. Förklaringen kan då inte vara perniciös anemi. Serumfolat är normalt vid perniciös anemi. Folatbrist ensamt ger också anledning till malabsorptionsutredning. Patientens subjektiva besvär vid malabsorption kan ibland vara mycket lindriga. 62

63 Om S-B 12 och folat är normala men det finns en misstanke om B 12 -brist, kan man mäta S-metylmalonat eller S-homocystein, som kan avslöja en brist på B 12 i kroppens vävnader, även om S-B 12 är normalt. Om ingen brist kan påvisas som förklarar makrocytosen måste rubbning i folatomsättningen misstänkas. Finner man någon av dessa anledningar till störd folat-omsättning och patienten har normala folatvärden är det meningslöst att behandla med folat. Alkoholen har ett flertal effekter på blodbilden, som skildras närmare i anemiboken, sid

64 Vi kommer nu till den situation där enbart B 12 -brist föreligger medan järn och folat är normalt. En sådan situation ger en stark misstanke om perniciös anemi. Den utredning som bör utföras för att fastställa diagnoser måste rimligen variera med patientens ålder. Perniciös anemi är framförallt en sjukdom hos äldre. B 12 -brist hos yngre bör alltså utredas mer noggrant och är för det mesta remissindikation till medicinklinik. Behandlingen är ju livslång och diagnosen bör därför vara säker. Nedan ges 3 förslag till hur omfattande utredningen bör vara för 3 olika typer av patienter. 64

65 Vad som här menas med äldre måste givetvis variera. Ett praktiskt förslag är > cirka 60 år. Enligt vår mening bör ingen patient få diagnosen perniciös anemi eller B 12 -behandlas med mindre än att dessa punkter är uppfyllda. Med behandlingskontroll menas då inte bara att B-Hb kontrolleras efter några veckor utan följande: 65

66 Detta är vad som bör ingå i en behandlingskontroll, och nästa bild förklarar varför. 66

67 När B 12 ges till en patient med perniciös anemi erhålls alltid en kraftig retikulocytos. Samtidigt förbrukas stora mängder järn, och serumjärn sjunker därför. Detta skall kontrolleras efter cirka 10 dagar, eftersom det är det enda som bevisar att det är B 12 -behandlingen och inte något annat som sedan höjer B-Hb. B-Hb börjar stiga efter drygt en vecka om diagnosen är rätt. Normaliseras B-Hb inte helt är diagnosen sannolikt fel, och patienten bör remitteras för fortsatt utredning. Man bör dock kontrollera att B-Hb-stegringen inte uteblir pga att järnförråden tagit slut under den tidigare B 12 -behandlingen. Det bör kraftigt framhållas att perniciös anemi är en mycket väl karakteriserad och renodlad sjukdom där behandlingen skall leda till full hälsa. Man får aldrig nöja sig med ett halvdant behandlingsresultat vad beträffar anemin om man har ställt diagnosen perniciös anemi. Istället skall man då misstänka att diagnosen är fel. 67

Anemi i ett kliniskt perspektiv. Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö

Anemi i ett kliniskt perspektiv. Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö Anemi i ett kliniskt perspektiv Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö Anemi Funktionell definition: Otillräcklig syrgastransporterande kapacitet i blodet. Optimal Hb nivå för varje individ Operativ

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling

Makrocytär anemi. Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Diagnostik och behandling Makrocytär anemi Högt MCV Förstorade röda blodkroppar Orsaken till förstoringen är en mognadshämning där förstadierna till de röda blodkropparna växer för långt

Läs mer

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 jonas.melke@pharm.gu.se Institute of Neuroscience and Physiology Section of Pharmacology Sahlgrenska Academy University of Göteborg " Anemi! Enligt WHO:" Man:

Läs mer

Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16

Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16 Anemi & antianemimedel Jonas Melke HT-16 jonas.melke@pharm.gu.se Institute of Neuroscience and Physiology Section of Pharmacology Sahlgrenska Academy University of Göteborg Anemi Enligt WHO: Man: Hb

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv

Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv Stefan Lindgren, Sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Anemi Funktionell definition: Otillräcklig

Läs mer

Take-home. Vid anemi tag prover för att karaktärisera typen! Slösa inte med F-Hb!

Take-home. Vid anemi tag prover för att karaktärisera typen! Slösa inte med F-Hb! Anemi 170317 Anemigruppen Tamara Adem, DL, VC Hertig Knut, Halmstad Benny Andersson, Apotekare, Läkemedelsenheten, Halmstad Joakim Holmin, Öl, med klin, gastrosektionen, Halmstad Mikael Olsson, Öl, med

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman Anemier Feb 2016 Kristina Wallman Anemi, högt MCV Alkohol B12-och/eller folatbrist Hemolys MDS (myelodysplastiskt syndrom) Läkemedel ffa vissa cytostatika Diagnostik B12-brist Vid anemi och högt MCV räcker

Läs mer

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan hematologisektionen vid Akademiska sjukhuset och Primärvården

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan hematologisektionen vid Akademiska sjukhuset och Primärvården Anemi Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan hematologisektionen vid Akademiska sjukhuset och Primärvården Ansvariga För Akademiska sjukhuset Professor Gunnar Birgegård För Primärvården Distriktsläkare

Läs mer

F-Hb och markörer vid anemidiagnostik

F-Hb och markörer vid anemidiagnostik F-Hb och markörer vid anemidiagnostik Kim Ekblom 2013-06-04 F-Hb Detektera blödning i nedre GI-kanalen Guajakmetod vs. immunologisk metod I Kronoberg immunologisk metod Specifik för humant hemoglobin Påverkas

Läs mer

BLODSTATUS??? varför. Yvonne Sköldin

BLODSTATUS??? varför. Yvonne Sköldin BLODSTATUS??? varför Yvonne Sköldin 2017-10-20 24-Oct-17 2 Celler 24-Oct-17 3 Analysprincip 3-parts Impedansmätning Cellen leds genom en liten kapillär, utanför kapillären är det en konstant spänning och

Läs mer

Anemi. Anemi. Blodkroppskonstanterna Storlek. Blodkroppskonstanterna Mängd hb. Fariborz Mobarrez. Ställ diagnos före terapi

Anemi. Anemi. Blodkroppskonstanterna Storlek. Blodkroppskonstanterna Mängd hb. Fariborz Mobarrez. Ställ diagnos före terapi Anemi Fariborz Mobarrez Anemi Ställ diagnos före terapi Tre utredningssteg: 1. Anemi?! B-Hb män B-Hb kvinnor B-Hb gravida

Läs mer

Hematologi blodbildning, anemier 2014-09-25

Hematologi blodbildning, anemier 2014-09-25 Hematologi blodbildning, anemier 2014-09-25 Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Litteratur: Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset www.internetmedicin.se Göteborg Egna och

Läs mer

För dig med folatbrist. folacin. 1 mg

För dig med folatbrist. folacin. 1 mg 3-2200_PatInfo_Folacin.indd 1 För dig med folatbrist folacin F O L S Y R A 1 mg 2012-11-14 11.1 Vad är folsyra? Folat och folsyra är två olika namn för samma B-vitamin (B 9 ). Folat är samlingsnamnet för

Läs mer

Anemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak.

Anemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak. Anemifall 140925 Herman Nilsson-Ehle Sektionen f Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Mouna, 33 årig kvinna Född i Sverige, föräldrarna kommer från Irak. Arbetar som mellanchef

Läs mer

Anemi och trombocytopeni

Anemi och trombocytopeni Anemi och trombocytopeni Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan hematologisektionen vid Akademiska sjukhuset och Primärvården Ansvariga För Akademiska sjukhuset Professor Gunnar Birgegård och docent

Läs mer

Inflammationsanemi. Torbjörn Karlsson. Uppsala Universitet HT 2015

Inflammationsanemi. Torbjörn Karlsson. Uppsala Universitet HT 2015 Inflammationsanemi Torbjörn Karlsson Uppsala Universitet HT 2015 Anemi karaktäriserad av: Störd järnmetabolism Reducerad erythropoes Inadekvat erythropoetinproduktion Förkortad livslängd hos erytrocyter

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1

DX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1 DX3 2015-04-17 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.

Läs mer

Anemiutredning. Varberg 7/10 2014. Mikael Olsson, Hallands Sjukhus Varberg

Anemiutredning. Varberg 7/10 2014. Mikael Olsson, Hallands Sjukhus Varberg Anemiutredning Varberg 7/10 2014 Mikael Olsson, Hallands Sjukhus Varberg Anemiutredning -Hur utreder vi anemi? -Hur vet vi om det är järnbrist? -Hur skall vi ge järn? -När kan det vara behov av blodtransfusion?

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p

Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p En tidigare väsentligen frisk 55 årig kvinna söker på medicinakuten för trötthet och andfåddhet vid ansträngning. Sista dagarna har hon även haft tryckkänsla i bröstet vid

Läs mer

Anemi & antianemimedel

Anemi & antianemimedel Anemi & antianemimedel Daniel Giglio Lydia Melchior Erytrocyten Lever i ca 120 dagar 200 miljarder bildas varje dag av benmärgen Erytrocyten innehåller hemoglobin (Hb) Normalt Hb: Mannen 132-163 g/l Kvinnan

Läs mer

Ny anemidiagnostik i Skåne

Ny anemidiagnostik i Skåne Ny anemidiagnostik i Skåne Sven Björnsson, Klinisk kemi 1. Nya synsätt på anemi 2. Anemirutan 3. Anemiprojektet i Skåne Vad är anemi? Anemi är ett symptom Orsakerna många (nästan alla sjukdomar) Vad för

Läs mer

TPK

TPK Anemi 13/3/10 Gunnar Birgegård TPK G-CSF TPO TPK EPO Erythropoetiska öar Erythropoetiska öar Blodutstryk Färgat benmärgsutstryk. Förstoring 25 ggr. Var ska man börja?? Hematopoes i levern under fostertiden

Läs mer

Anemi & antianemimedel

Anemi & antianemimedel Anemi & antianemimedel Jonas Melke VT-07 Anemi Enligt WHO: Man: Hb

Läs mer

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Fakta om talassemi sjukdom och behandling Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Laboration blodstatus, röd blodbild Termin 3, läkarprogrammet

Laboration blodstatus, röd blodbild Termin 3, läkarprogrammet Rev. VT 2013 Laboration blodstatus, röd blodbild Termin 3, läkarprogrammet Syfte Syftet med denna laboration är att få en förståelse för inledningen av en anemiutredning genom att studera erytrocytindices

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är

Läs mer

Järnbrist och bleksot i praktiken. Ulf Tedgård BUC, SUS, Malmö VPH Utbildningsdag 100204

Järnbrist och bleksot i praktiken. Ulf Tedgård BUC, SUS, Malmö VPH Utbildningsdag 100204 Järnbrist och bleksot i praktiken Ulf Tedgård BUC, SUS, Malmö VPH Utbildningsdag 100204 Ery utgör ca 25% av kroppens celler Vi bildar 2-3 milj RBK/sek!! Blodbilden hos friska barn HEMOGLOBIN (G/L) RETICULOCYTES

Läs mer

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet

LILLA JÄRNKOLLSBOKEN. Vägar till bättre livskvalitet LILLA JÄRNKOLLSBOKEN Vägar till bättre livskvalitet j ä r n k o l l 1 Järnhälsa åt alla! Visste du att du kan ha normalt Hb och ändå ha järnbrist? Känner du dig trött, deppig och orkeslös? Det kan vara

Läs mer

Vilken klinisk betydelse har räkning av retikulocyter?

Vilken klinisk betydelse har räkning av retikulocyter? Vilken klinisk betydelse har räkning av retikulocyter? Equalis användarmöte i Hematologi, 5-6 mars 2015 Daren Buhrkuhl Medicinkliniken, Capio S:t Görans Sjukhus Vad är en retikulocyt? Erytrocyt som har

Läs mer

Blodet och immunsystemet

Blodet och immunsystemet Blodet och immunsystemet en introduktion. HT2015 Hans Gyllenhammar Betydelse Sjukdomar i blodbildande organ stora och/eller viktiga sjukdomsgrupper regionalt och globalt. Blodet som signal på andra sjukdomar

Läs mer

Anemi under graviditet och postpartumperiod

Anemi under graviditet och postpartumperiod PM Anemi under graviditet och postpartumperiod -utredning och behandling Gäller för enhet: Obstetrikenheten SU, Närhälsan M3 och M4 Framtagen av: Anna Glantz MÖL Göteborg, Joy Ellis MÖL S Bohuslän, Håkan

Läs mer

HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR!

HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR! HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR! AVDELNING 40 (6-8 PLATSER) MEDICINSKA DAGSJUKVÅRDEN HEMATOLOGIMOTTAGNINGEN HEMATOLOGKONSULT (9871) BENIGN HEMATOLOGI MALIGN HEMATOLOGI BENIGN HEMATOLOGI KOAGULATION, DIC, TTP-HUS

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Järnbrist och behandlingssvikt

Järnbrist och behandlingssvikt Järnbrist och behandlingssvikt Ulf Tedgård Barnkliniken, SUS, Lund VPH Utbildningsdag 190131 14-årig flicka remitterad från flyktinghälsan pga. Hb 62 Mens i 20 dagar Initialt buksmärta Orkeslös och yr

Läs mer

Anemi under graviditet

Anemi under graviditet Dok-nr 12579 Författare Version Birgitta Zdolsek, överläkare, Kvinnokliniken ViN 3 Godkänd av Giltigt fr o m Katri Nieminen, verksamhetschef, Kvinnokliniken ViN 2019-05-22 Länsövergripande Kvinnokliniken

Läs mer

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

HEMOLYS och ITP 2015, T5. Helene Hallböök

HEMOLYS och ITP 2015, T5. Helene Hallböök HEMOLYS och ITP 2015, T5 Helene Hallböök Vi börjar med hemolysen HEM - blod LYS - gå sönder Diagnostik: Normo - macrocytär anemi Reticulocyter HEM - blod LYS - gå sönder Diagnostik: Normo - macrocytär

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening

Regionala riktlinjer för anemiscreening Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Klinisk Kemi, T3 Hematologi Rev. HT 2012 TEORETISK LAB. Hematologi. Läkarutbildningen. Termin 3

Klinisk Kemi, T3 Hematologi Rev. HT 2012 TEORETISK LAB. Hematologi. Läkarutbildningen. Termin 3 TEORETISK LAB Hematologi Läkarutbildningen Termin 3 Reviderad HT 2012 av Julia Slezak, Frida Svensson, Anna Sandstedt och Sofia Ramström 1 Instruktioner Dessa hematologifall är tänkta att stimulera till

Läs mer

Myoeloproliferativa sjukdomar - Medicinkliniken Ljungby

Myoeloproliferativa sjukdomar - Medicinkliniken Ljungby Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Cancer Giltig fr.o.m: 2010-06-15 Faktaägare: Agata Swinarska-Kluska, överläkare medicinkliniken Ljungby Fastställd av: Karl Ljungström, verksamhetschef medicinkliniken

Läs mer

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning

Läs mer

S- Ferritin och B-Hb i tidig graviditet vägleder behov av järnterapi under graviditet:

S- Ferritin och B-Hb i tidig graviditet vägleder behov av järnterapi under graviditet: Rutin Process: 3.3.1 RGK Bedriva specialiserad somatisk mottagningsverksamhet Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2018-10-24 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravården Fastställd av: Maria Lundgren,

Läs mer

Anemi under graviditet

Anemi under graviditet Anemi under graviditet Berörda enheter Samtliga mvc och smvc i Norrbotten. Syfte Enhetlig utredning och behandling av anemi under graviditet. Fysiologiska förändringar under graviditet Plasmavolymen ökar

Läs mer

DX3 2016-04-07. Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ

DX3 2016-04-07. Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2

Läs mer

Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS

Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier 2016 Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS Vad handlar föreläsningen om? Blodsjukdomar vad händer på en hematologi avdelning Anemi Symtom, orsaker

Läs mer

Staffan Sandgren, avdelningschef Medicinkliniken Växjö Håkan Ivarsson, chefläkare primärvården

Staffan Sandgren, avdelningschef Medicinkliniken Växjö Håkan Ivarsson, chefläkare primärvården Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Anemi och trombocytopeni Giltig fr.o.m: 2018-11-27 Faktaägare: Staffan Sandgren, avdelningschef, medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordförande

Läs mer

B-Retikulocyter, Rtc-MCH, Sysmex XN-10

B-Retikulocyter, Rtc-MCH, Sysmex XN-10 2017 02 16 05 1(5) B-Retikulocyter Rtc-MCH NPU08694 NPU26879 Bakgrund, indikation och tolkning Retikulocyter Retikulocytantalet i perifert blod är en indikator på den erytropoetiska aktiviteten i benmärgen.

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Anemier. Inledning. Definitioner och fysiologi. Symtom

Anemier. Inledning. Definitioner och fysiologi. Symtom Blod 253 Gunnar Birgegård, Medicinkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Karin Björkegren, Flogsta vårdcentral, Uppsala Rolf Ljung, Barn- och ungdomscentrum, Skånes universitetssjukhus, Malmö Inledning

Läs mer

Blodet och immunsystemet

Blodet och immunsystemet Blodet och immunsystemet en introduktion. VT2015 Hans Gyllenhammar Betydelse Sjukdomar i blodbildande organ stora och/eller viktiga sjukdomsgrupper regionalt och globalt. Blodet som signal på andra sjukdomar

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

2 Ange vilken typ av anemi (mikrocytär, normocytär eller makrocytär) som vanligen föreligger vid följande tillstånd. 2p

2 Ange vilken typ av anemi (mikrocytär, normocytär eller makrocytär) som vanligen föreligger vid följande tillstånd. 2p 1 Vilken/vilka leukocyter finner man i ett B-cellsutstryk vid: 4p a) Allergi Eosinofila granulocyter b) KML Hela myelopoesen c) AL (akut leukemi) Blaster d) Mononucleos Retningspåverkade lymfocyter 2 Ange

Läs mer

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Mycket kan förstås gå fel så att resultatet blir missvisande: Patienten Variation dag till dag Förberedelser Han kanske inte

Läs mer

Klassifikation av anemi och koagulation

Klassifikation av anemi och koagulation Klassifikation av anemi och koagulation Olafr Steinum RDK 14 mars 2013 Anemi och EVF (erytrocyt volum fraktion = hematokrit ) olafr steinum 2013 2 olafr steinum 2013 1 Anemi D50 D64 Det finns ca 80 olika

Läs mer

TEORETISK LAB Hematologi Läkarutbildningen Termin 3

TEORETISK LAB Hematologi Läkarutbildningen Termin 3 TEORETISK LAB Hematologi Läkarutbildningen Termin 3 Reviderad ht 2010 av Jakob Ström och Anna Sandstedt 1 Instruktioner Dessa hematologifall är tänkta att stimulera till befästande och utvidgande av dina

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Moment I (4hp) DEL B OM152B Datum

Moment I (4hp) DEL B OM152B Datum Moment I (4hp) DEL B OM152B Datum 170925 1. Vilket svarsalternativ stödjer kärnkompetensen säkervård i relation till hypoglykemi? Det är en korrekt prioritering att låta patienten försöka inta energi per

Läs mer

Baisse i märgen PRCA

Baisse i märgen PRCA VPH Vårdplaneringsgruppen för Pediatrisk Hematologi Ertytropoes - utbildningsdag 2010-02-04 Baisse i märgen PRCA Gunnar Skeppner Barn- och ungdomskliniken Örebro Pure Red Cell Aplasia - PRCA Diamond Blackfan

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

BLODSTATUS och lite till.. Yvonne Sköldin 2014-10-16

BLODSTATUS och lite till.. Yvonne Sköldin 2014-10-16 BLODSTATUS och lite till.. Yvonne Sköldin 2014-10-16 6-Nov-14 2 6-Nov-14 3 VARFÖR TAR VI ETT BLODSTATUS 6-Nov-14 4 6-Nov-14 5 6-Nov-14 6 Vilka analyser ingår? Hb Hematokrit - EVF Vita Trombocyter Index:

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/3 2011 Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap

Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/3 2011 Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/3 2011 Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap Lärare Anja Solterbeck, Tomas Seidal, Ingalill Gumaelius Namn 1 Hematologi 31 / 3 2011 Tentamen

Läs mer

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury

Läs mer

Anemiutredning. Järnbrist och järnbristanemi Norrl Läkemedelsdagarna jan 2013 Gunnar Birgegård

Anemiutredning. Järnbrist och järnbristanemi Norrl Läkemedelsdagarna jan 2013 Gunnar Birgegård Järnbrist och järnbristanemi Norrl Läkemedelsdagarna jan 2013 Gunnar Birgegård Anemiutredning Anemin karaktäriseras alltid med hjälp av Retikulocyter MCV 52-årig man, söker pga allmän trötthet. Hb 109

Läs mer

Blodet och immunsystemet

Blodet och immunsystemet Blodet och immunsystemet en introduktion. HT2012 Hans Gyllenhammar Betydelse Sjukdomar i blodbildande organ stora och/eller viktiga sjukdomsgrupper regionalt och globalt. Blodet som signal på andra sjukdomar

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

B12 och folat 2015, T5. Helene Hallböök

B12 och folat 2015, T5. Helene Hallböök B12 och folat 2015, T5 Helene Hallböök Några begrepp att reda ut: Peniciös anemi megaloblastisk anemi- B12 /folat bristanemi??? Har patienter med B12/folatbrist alltid högt MCV? Ofarligt kosttillskott

Läs mer

Hemoglobinopatier Vanligaste ärftliga sjukdomarna Vanligaste anemiorsakerna globalt Två typer Kombinationer förekommer Hemoglobinopatier

Hemoglobinopatier Vanligaste ärftliga sjukdomarna Vanligaste anemiorsakerna globalt Två typer Kombinationer förekommer Hemoglobinopatier Hemoglobinopatier Herman Nilsson-Ehle Sektionen f Hematologi & Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Hemoglobinopatier Vanligaste ärftliga sjukdomarna beror på mutationer i globingenerna

Läs mer

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Patientinformation Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Till patienten Du har ordinerats Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna informationsbroschyr förklarar vad

Läs mer

Anemi. -Med fokus på järnomsättning. Mikael Olsson Hematologmottagningen Hallands sjukhus Varberg

Anemi. -Med fokus på järnomsättning. Mikael Olsson Hematologmottagningen Hallands sjukhus Varberg Anemi -Med fokus på järnomsättning Mikael Olsson Hematologmottagningen Hallands sjukhus Varberg Översikt Järnomsättning Järnbristanemi Sekundäranemi - Anemia of Chronic Disease/Inflammationsorsakad anemi

Läs mer

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen. Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren

Läs mer

Finska Läkaresällskapets Handlingar

Finska Läkaresällskapets Handlingar 6 Finska Läkaresällskapets Handlingar Järnbalansen från livmodern till graven Martti A. Siimes Organismen strävar till att anpassa halten av de ämnen som är beroende av järnomsättningen, så som hemoglobinhalten,

Läs mer

Blodgivares Järnbalans. Karin Schneider

Blodgivares Järnbalans. Karin Schneider Blodgivares Järnbalans Karin Schneider Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Akademiska sjukhuset Equalis användarmöte i Transfusionsmedicin 2015 Karin.Schneider@akademiska.se Läkartidningen. 2015;112:DAAE

Läs mer

graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning

graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Blodet och immunsystemet

Blodet och immunsystemet Blodet och immunsystemet en introduktion. HT2016 Hans Gyllenhammar Betydelse Sjukdomar i blodbildande organ stora och/eller viktiga sjukdomsgrupper regionalt och globalt. Blodet som signal på andra sjukdomar

Läs mer

ANEMIER. Gunnar Birgegård, Medicinkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Karin Björkegren, Flogsta vårdcentral, Uppsala

ANEMIER. Gunnar Birgegård, Medicinkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Karin Björkegren, Flogsta vårdcentral, Uppsala ANEMIER Gunnar Birgegård, Medicinkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Karin Björkegren, Flogsta vårdcentral, Uppsala Rolf Ljung, Barn- och ungdomscentrum, Skånes universitetssjukhus, Malmö Inledning

Läs mer

Lab: B-Hb lätt sänkt på 110 g/l, P-Na förhöjt, P-K sänkt, P-albumin förhöjt. CRP är normalt

Lab: B-Hb lätt sänkt på 110 g/l, P-Na förhöjt, P-K sänkt, P-albumin förhöjt. CRP är normalt Svarta kräkningar Besvara genom att ringa in rätt svar på varje fråga. När Du har besvarat frågorna på en sida placeras denna uppochnedvänd på golvet bredvid din plats. Lagt pappersark får inte tas upp

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Annat än glukos som kan påverka HbA1c-resultatet. Britta Landin

Annat än glukos som kan påverka HbA1c-resultatet. Britta Landin Annat än glukos som kan påverka HbA1c-resultatet Britta Landin När kan HbA1c bli vilseledande vid variation i kalibrering (IFCC, MonoS%, NGSP% etc) även om mätningen är helt korrekt, men förutsättningarna

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Utredningsfall. Equalis användarmöte 2015

Utredningsfall. Equalis användarmöte 2015 Utredningsfall Equalis användarmöte 2015 1 Utredningsfall 2014:01 Sjukhistoria/Frågeställning Patient med förhöjt TSH, T3 och T4. Upplever tryckkänsla på halsen men har ingen uttalad struma. Tyreotoxikos?

Läs mer

B-Hemoglobin (Hb), B-Erytrocyter, Erc-MCV, Erc-MCH, Erc-MCHC, B-EVF, Sysmex XN-10

B-Hemoglobin (Hb), B-Erytrocyter, Erc-MCV, Erc-MCH, Erc-MCHC, B-EVF, Sysmex XN-10 2017 02 15 05 1(10) B-Hemoglobin (Hb), B-Erytrocyter, Erc-MCV, Erc-MCH, Erc-MCHC, B-EVF, Sysmex XN-10 B-Hemoglobin (Hb) B-Erytrocyter Erc-MCV Erc-MCH Erc-MCHC B-EVF NPU289 NPU01960 NPU01944 NPU26880 NPU28315

Läs mer

Borreliadiagnostik - Tabell till stöd för tolkning av borreliaserologi, vid en förstagångs provtagning.

Borreliadiagnostik - Tabell till stöd för tolkning av borreliaserologi, vid en förstagångs provtagning. s.1 Borreliadiagnostik - Tabell till stöd för tolkning av borreliaserologi, vid en förstagångs provtagning. Varje kombination av resultat i IgM och IgG ger ett nummer. Leta upp ditt nummer i tabellen,

Läs mer

REGIONALA MEDICINSKA RIKTLINJER UTREDNING OCH BEHANDLING VID VITAMIN B 12 OCH/ELLER FOLATBRIST 14-11-04

REGIONALA MEDICINSKA RIKTLINJER UTREDNING OCH BEHANDLING VID VITAMIN B 12 OCH/ELLER FOLATBRIST 14-11-04 REGIONALA MEDICINSKA RIKTLINJER UTREDNING OCH BEHANDLING VID VITAMIN B 12 OCH/ELLER FOLATBRIST 14-11-04 Catharina Lewerin, Sektionen för Hematologi och Koagulation, SU Diagnostik och utredning av folatbrist

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

B12 och folsyra högt och lågt

B12 och folsyra högt och lågt B12 och folsyra högt och lågt Annika Mårtensson MD, PhD 190131 VPH utbildningsdag Pediatrisk hematologi Kobalaminer-vitamin B12 Endast vissa mikroorganismer kan syntetisera vit B12 Förekommer i föda av

Läs mer

Behandlingsguide för patienter

Behandlingsguide för patienter MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros

Läs mer

Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) hos hund Inger Lilliehöök, leg vet, VMD Helene Hamlin, leg vet, VMD

Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) hos hund Inger Lilliehöök, leg vet, VMD Helene Hamlin, leg vet, VMD Januari 2009 Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) hos hund Inger Lilliehöök, leg vet, VMD Helene Hamlin, leg vet, VMD Bakgrund Immunmedierad hemolytisk anemi (IHA) är en relativt vanlig orsak till anemi

Läs mer

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS).

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS). Du gör AT på en vårdcentral där Arvid, som du inte träffat förut, kommer på ett mottagningsbesök pga magbesvär. Arvid är en 32-årig man som arbetar som snickare. Bor i hus med sin familj, fru och 2 barn.

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer