Samhällsomvandling och arbetsliv

Transkript

1 Samhällsomvandling och arbetsliv

2 Centrum för arbetsmiljöforskning Arbetsmiljöinstitutet forskar, utbildar och informerar om arbetsmiljö. Institutet är Sveriges största centrum för forskning inom arbetsmiljöområdet. Forskning bedrivs inom ämnesområdena fysiologi, kemi, medicin, psykologi, teknik och toxikologi. Totalt arbetar 390 personer vid AI, varav drygt 300 med forskning. AI finns i Solna och Umeå. Vid institutet bedrivs både tillämpad forskning och riktad grundforskning. Verksamheten sker i samarbete med bl a högskolor, företagshälsovård och yrkesmedicinska kliniker, både inom och utom Norden. Institutets satsning på 90-talet är den goda arbetsmiljön. Satsningen sker genom fyra särskilda forskningsprogram som inriktar sig på ungdomar, äldre, yrkesförare samt anställda inom sjukvården. Sedan flera år prioriterar institutet forskning om problem som: belastningsskador, lungsjukdomar, cancer och genetiska skador, hudsjukdomar, olycksfall, datorn som hjälpmedel samt elektromagnetiska riskfaktorer. De senaste forskningsrönen inom arbetsmiljöområdet presenteras i institutets vetenskapliga skriftserie Arbete och Hälsa samt i Undersökningsrapporter. Dessutom utges utbildningsrapporter och metodrapporter. Produktionsgrupp Omslag: Lena Karlsson Layout: Eva Nilsson Omslagsfoto: PHR/John Raffo, Science Source/Tiofoto Arbetsmiljöinstitutet 1994 Arbetsmiljöinstitutet, Solna, Sverige ISBN Tryckt hos AB C O Ekblad & Co i Västervik

3 . Förord Skriften Samhällsomvandling och arbetsliv. Omvärldsanalys inför 2000-talet är ett bidrag till den omvärldsanalys som Arbetsmiljöinstitutet genomför som ett led i diskussionen om den framtida forskningen vid institutet. Annat stoff i den diskussionen är de olika ämnesblockens omvärldsanalyser och professor Roland Kadefors utredning om den tekniska forskningen vid institutet. En syntes av material och diskussioner kommer i Arbetsmiljöinstitutets fördjupade anslagsframställning 1995, där framtida forskningsprioriteringar görs. Vi väljer att publicera denna del av omvärldsanalysen redan nu eftersom vi tror att materialet kan ha intresse även utanför institutet. Vi hoppas på en stimulerande debatt om framtida arbetsmarknad och arbetsmiljö. Solna i september 1994 Anna-Greta Leijon Gunnar Aronsson

4

5 Arbetslivets omvandling Innehåll 1 Inledning... 5 Noter till kapitel Arbetslivets omvandling... 9 Ekonomisk strukturomvandling i Sverige...13 Internationalisering och handelshinder 14 Konkurrenskraftiga svenska branscher...15 Branscher som berörs av EU-integration...15 Starka och svaga branscher...16 Skyddad sektor...19 Arbetsintensiv sektor...19 Kapitalintensiv sektor...20 Kunskapsintensiv sektor...20 Framtidsbedömning av FoU-verksamhet i Sverige...22 Teknikutveckling, arbetsvillkor och sysselsättning...22 Informationsteknologin...24 Distansarbete...26 Distansarbete kan organiseras på många olika sätt...27 Individen och informationen...29 Kretslopp och arbetsmiljö...32 Flexibilitetskrav och delarbetsmarknader...34 Regleringarna på arbetsmarknaden...35 Just-in-time-anställningar...36 Arbetstider...37 Underleverantörer...40 Delarbetsmarknader...41 Reaktioner på anställningsotrygghet...42 Ny arbetsorganisation...44 Förändrat rationaliseringstryck...44 Formen, beslutsfattandet och styrningen...45 Framtidsbedömningar...47 Invandrare i arbetslivet...50 Statistisk bild av invandrare...51 Arbetsmiljö...52 Mekanismer i den etniska arbetsdelningen...52 Invandrade kvinnors arbetsvillkor...54 Kvinnors arbetsmarknad och arbetsmiljö...55 Jobben när offentliga sektorn bantas?...60 Villkor vid strukturomvandling...61 Förändrad syn på liv och arbete...62 Individ och framtida arbetsvillkor...63 Förändringsstress och omställningsförmåga...63 Framtida kompetenskrav...66 Tillit och ohälsa...67 Arbetslöshet, produktivitet och arbetsvillkor...67 Noter till kapitel

6 . 3 Förändringar inom olika yrken och näringar Jord- skogsbruk, jakt och fiske Gruvor och mineralbrott Tillverkningsindustri Verkstadsindustri Livsmedelsindustri Tekoindustri Grafisk industri Gummiindustri, och jord- och stenindustri Plastvaruindustri Kemisk industri Trävaruindustri Pappers- och massaindustri Järn-, stål- och metallverk Tendenser i tillverkningsindustrin Energisektorn Byggnadsindustri Varuhandel, restaurang- och hotellrörelse Parti och detaljhandel Hotell och restaurang Samfärdsel, post- och tele Transport Post och tele Bank, försäkring och fastighetsförvaltning Bank och försäkring Fastighetsförvaltning och uppdragsverksamhet Offentlig förvaltning och andra tjänster Besparingar och förnyelsearbete Skolan som arbetsmiljö Förändringar inom vård och omsorg Arbetsmiljö: 1990-talets början Yrken som skär över många näringsgrenar Förändrade arbetsskador Noter till kapitel Sammanfattande synpunkter Varuproducerande verksamheter Tjänstesamhället Vård och omsorg Informationsteknologin Hantering och distansering En flexibel arbetsmarknad och arbetsmiljö Individ och förändring Framtida kompetenskrav Sammansatt bild för arbetsmiljöarbetet Noter till kapitel Litteraturförteckning Intervjuade personer Arbetslivets omvandling

7 Arbetslivets omvandling Inledning. 1 Inledning Omvärldsanalys utifrån Arbetsmiljöinstitutets perspektiv handlar framförallt om att beskriva förhållanden och förändringar internationellt, i svenska samhället och inom arbetslivssektorn med avsikten att upptäcka och på förhand bedöma vilka effekter förändringar får på arbetskraftens fördelning över verksamheter, arbetsvillkor, arbetsmiljö och hälsa. I förlängningen får dessa förändringar inverkan på planeringen av forskningsverksamhet och -prioriteringar vid Arbetsmiljöinstitutet. I kapitel två beskrivs vissa skönjbara övergripande tendenser i arbetslivets omvandling och drivkrafter bakom dessa. Denna beskrivning ger en bakgrund för kapitel tre som innehåller statistik kring dagens arbetsmiljöproblem där trender och förhållanden betraktas på näringsgrensnivå men även på yrkesfamilj/yrkesnivå. Uttryckt på annat sätt kan kapitel två sägas vara inriktat på framförhållning och identifiering av framtida samhälleliga förändringar med arbetsmiljökonsekvenser medan kapitel tre tar avstamp i dagens kända arbetsmiljöproblem och försöker betrakta dem ur ett framtidsperspektiv. Avgränsningar har delvis getts ovan. Ytterligare styrning för uppläggningen utgörs av AIs riktlinjer för prioriteringar i forskningsverksamheten, där det bl a heter att utgångspunkter för AIs prioriteringar bör vara att frågeställningen är viktig i det svenska arbetslivet såväl vad gäller ohälsa i den traditionella betydelsen, som för utveckling av arbetsmiljön utifrån det positiva hälsobegreppet.

8 Inledning AIs forskningsavgränsning görs utifrån ett antal olika slag av kriterier, som gradvis snävar in mot prioriterade områden/prioriterad forskning. Omvärldsanalysen bör kunna vara ett bidrag till Arbetsmiljöinstitutets diskussion om forskningsprioriteringar, främst genom att ge hjälp med att besvara två av de frågor, som utgör underlag för AIs prioriteringar bland problem inom arbetslivssektorn: Hur många berörs av det aktuella arbetsmiljöproblemet? Hur allvarliga är dess konsekvenser i form av ohälsa eller hämmad utveckling? Den allmänna omvärldsanalysen syftar dock inte till att ge några svar på frågan om kunskapsbrist är ett avgörande hinder för att problemet skall lösas. Den syftar inte heller till att besvara vilken typ av forskning som behövs för att generera nödvändig kunskap eller om Arbetsmiljöinstitutet bör bedriva forskning inom området. Den omvärld som som kan sägas utgöra Arbetsmiljöinstitutets fält kan naturligtvis uppfattas, avgränsas och betraktas ur en rad olika perspektiv beroende på syfte. 1 I analysen finns ett flertal olika skärningar, som syftar till att komplettera varandra. Fokus ligger på arbetsmarknad, arbetsorganisation, informationsteknologi, sociala förändringar. Förändringar vad gäller kemiska ämnen, materialteknik och andra naturvetenskapliga aspekter finns inte alls representerat i den allmänna omvärldsanalysen. Här hänvisas till de enskilda blockens omvärldsanalyser 2 och till Roland Kadefors omvärldsanalys och utredning kring den tekniska forskningen vid Arbetsmiljöinstitutet. 3 Ett forskningsprogram tar uppemot tio år att genomföra, varför ett 5-10 årsperspektiv kan vara lämpligt i omvärldsanalysen. Osäkerheten i bedömningar av framtida förhållanden varierar naturligtvis inom olika områden varför tidshorisonten kan variera. I arbetslivets omvandling finns en rad drivkrafter som i och för sig kan vara mest typiska för en sektor men som sprids och påverkar större delar av eller hela arbetslivet. Paradexemplen på detta är taylorismen och datatekniken. Inom den sociala sfären kan den ökade förvärvsarbetsgraden bland kvinnor utgöra ett exempel. I kapitel två beskrivs ett urval av sådana sektorsövergripande fenomen främst inom organisation, teknik och förändringar av social art. Även om syftet är att ge en bred bild av arbetslivet och dess arbetsmiljörisker blir resultatet naturligtvis inte heltäckande.

9 Inledning Samhälls-, arbetslivs- och arbetsmiljöförändringar kan också beskrivas genom mera specifika förändringar på branschnivå och i fördelningen av arbetskraften på yrken. Kapitel tre har denna inriktning och baseras på genomgång av statistik på näringsgrensnivå med i vissa fall underuppdelning i branscher. I genomgången av näringsgrenarna har vi tagit in statistik kring arbetsmiljörisker och ohälsa som sannolikt går att hänföra till arbetsvillkor inom näringsgrenen eller branschen. Denna statistik bygger på systemet Nordisk yrkesklassificering (NYK), som primärt inte är näringsgrenskopplad utan har en huvudindelning i tio breda kategorier av arbeten med undergrupperingar av yrken. Vissa yrken hör inte hemma i en bestämd näringsgren utan återfinns i ett flertal näringsgrenar och därigenom i olika arbetsmiljöer. En stark och allt mer påtaglig tendens är även att gränsen mellan varor och tjänster inte längre är tydlig utan det pågår en utveckling mot att företag säljer system dvs en vara, som satts samman med ett antal tjänster för att svara mot kundens behov. I spåren av detta uppstår en mängd yrken som är svagt näringsgrensanknutna, t ex ingenjörer, vilka kan arbeta i ett företag som producerar varor men också vara konsult och sälja tjänster. Så långt som möjligt har yrken placerats in under någon näringsgren men några av de mest svårplacerade har uppsummerats till slutet av kapitel tre. Att knyta an till näringsgrensuppdelningen och inte enbart till NYK, där bästa statistiken på individnivå finns, har fördelen att yrkenas utveckling och framtid kan ses i ett bredare sammanhang. Anknytningen till näringsgren har också fördelen att ansluta till branschorganisering såsom Arbetslivsfondens branschprogram och olika aktörer som agerar på branschnivå. Näringsgrensuppdelningen samlar offentlig förvaltning och andra tjänster till näringsgren nio, dvs den ger en uppdelning mellan privat och offentlig tjänsteproduktion. Den förra styrs i stor utsträckning genom marknadens krav medan den senare förändras, ökar eller minskar, som följd av politiska beslut, som ju tänks baseras på allmänhetens efterfrågan. Genom att offentlig tjänsteverksamhet samlats i näringsgren nio, rymmer den många olika verksamheter, yrken och individer. Vi har därför när det gäller näringsgren 9 valt att fokusera mot förändringar i styrning, verksamhetsmål och andra förhållanden som berör offentlig verksamhet generellt. På yrke- och

10 yrkesgruppsnivå är det inte möjligt att inom ramen för denna skrift vara heltäckande utan uppmärksamheten riktas mot vissa yrken som framträder som speciellt utsatta ur arbetsmiljösynpunkt. Framställningen bygger på öppna källor som redovisas i fotnoter. Tyngdpunkten finns i material från forskning och statliga utredningar. 4 För aktuella förhållanden, som ännu inte blivit föremål för forskning är källorna blandade. Vi använder främst partsmaterial - starka aktörers bidrag till formandet av framtiden - och intervjuer med experter inom olika områden. Dessa redovisas inte intervju för intervju utan stoffet har främst bidragit till helheten genom att belysa vissa fenomen och trender. Det finns naturligtvis ett antal mer eller mindre utsagda antaganden i omvärldsanalysen som styrt inriktning och uppläggning. Ett sådant är att arbetslösheten kommer att vara relativt hög under återstoden av 1990-talet men att arbetslinjen även fortsättningsvis kommer att gälla i politiken, d v s en prioritering av arbetsmarknadspolitiska sysselsättningsåtgärder före kontantstöd. En hög arbetslöshet har påtagliga konsekvenser inte bara för de arbetslösa utan även för de anställda. Arbetslösheten blir därmed indirekt en viktig arbetsmiljöfråga, vilket diskuteras i rapporten. Till förutsättningarna hör att vi inte har inkluderat effekter av dramatiska ekologiska, ekonomiska, sociala omvälvningar i Sverige eller i vårt direkta närområde. En omvärldsanalys kan inte vara uttömmande. Ämnen och vinklingar väljs mer eller mindre medvetet. Så kan rapporten t ex sägas präglas av fokusering mot problematiska förhållanden och kanske därför ge en mörk bild av framtiden. Förhoppningsvis kan forskningen genom att tidigt varsebli problemen förkorta tidsintervallet mellan upptäckt och åtgärder. Noter till kapitel 1 1. För en diskussion av omvärldsbegreppet se Westlander, 1993, kapitel Arbetsmiljöinstitutet är organiserat i sex ämnesblock: Fysiologi, kemi, medicin, psykologi, teknik och toxikologi. 3. Ett ytterligare material är rapporten Skolans omvärld En analys av befolkning, värderingar och arbetsliv av Lars Grönkvist. Likaså arbetar AIs informationsenhet med en analys av AIs informationsomvärld. I denna rapport görs inte heller något försök att systematiskt spegla betydelsen av EU för Sverige. Inom Arbetsmiljönstitutet finns en särskild pågående bevakning av EU. 4. I första hand Arbetsmiljökommisionens skrifter, Produktivitetsdelegationen, Maktutredningen och Ekonomikommissionen.

11 Arbetslivets omvandling 9 2 Arbetslivets omvandling Samhällets materiella och kunskapsmässiga tillgångar bestämmer i hög grad produktionens former, innehåll, omvandling och utveckling. Drivkrafterna i omvandlingen är av olika slag - ekonomiska, tekniska, organisatoriska, sociala och politiska - och de samspelar på ett komplicerat sätt med avseende på t ex arbetsvillkor, yrkesoch branschstruktur, samt storlek. Drivkrafterna har olika genomslagkraft inom olika sektorer. Omvandlingen baseras på idéer och kunskaper på ett nationellt såväl som på ett internationellt plan. I processen deltar en rad av varandra mer eller mindre beroende aktörer. Det är svårt att identifiera kritiska händelser eller beslutsfattare. Förändringarna i produktionsprocessen förändrar arbetsvillkor, arbetsmiljö, hälsa och människors vardagsliv och värderingar. Men även andra krafter slår igenom såsom demografiska förändringar och värderingsförskjutningar. Politiska beslut samspelar med de olika drivkrafterna genom att befrämja, modifiera eller förhindra den utveckling som följer av omvandlingen. Exempel på detta är beslut rörande sjukförsäkringsregler, arbetslöshetsersättning, regler vilka påverkar individens beteende. Internationaliseringen skapar också politiskt beslutade regelverk. Politiska beslut om stöd till regionalpolitik, transportsystem, infrastruktur, marknadsanpassningar,

12 10 Arbetslivets omvandling påverkar villkoren för olika verksamheter och därmed även branschers och sektorers storlek, beroenden och interna förhållanden. En ny och ur arbetsmiljösynpunkt intressant förändring handlar om hur ökad kundmakt, härrörande från värderingsförskjutningar och överproduktion av konsumentvaror, påverkar arbetsliv och arbetsmiljöer. Hitintills har sådan kundmakt främst lett till krav på miljövänlig produktion och återvinning. (Ur arbetsmiljösynpunkt har denna utveckling hitintills tyvärr skapat en rad ohälsosamma återvinningsjobb.) Men kundmakten kan med ökad miljömedvetenhet också komma att inriktas mot sättet på vilket varorna produceras. Genom sitt val kan köparna aktivt ges ett försprång och avgörande fördelar för ett visst produktionssätt. Goda arbetsvillkor kan bli lönsamma. Kundmakt tillsammans med lagstiftning kan komma att premiera framsynta företag. 5 Sett i ett längre perspektiv kan samhällsutveckling och samhällsförändring beskrivas och stadieordnas på olika sätt. Ur arbetslivs- och arbetsmiljösynpunkt kan det vara fruktbart att betrakta samhällsutvecklingen i ett kretsloppsperspektiv i termer av verksamheter för utvinning, tillverkning och återvinning. Varje sådan verksamhet kan betraktas både som ett stadium och som en arbetsprocess med karakteristiska arbetsvillkor, arbetsmiljöproblem och arbetskraftssammansättning. Dessa stadier existerar samtidigt men tyngdpunkten vad gäller sysselsättning förskjuts. Arbetsmiljömässigt finns påtagliga interna beroenden mellan dessa stadier av samhällsutveckling. I kommande kapitel kommer denna stadieindelning i viss mån att vara styrande för uppläggning och analys av framtida arbetsbetingelser. Det förindustriella samhället är ett utvinningssamhälle som domineras av det dagliga arbetet att utvinna råvaror ur naturen. 6 Det industriella samhället är ett tillverkningssamhälle där merparten av människors tid åtgår till att tillverka saker. Drivkraften och basen i den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen är människans förmåga att alltmer oberoende av tid och plats ersätta muskelkraft med kraft från ånga, olja och elektricitet. Industrisamhället håller nu på att avlösas av det postindustriella samhället, som är ett informationssamhälle, dvs ett samhälle där en växande del av människans tid åtgår för att hantera alltmer information. Drivkraften i det postindustriella samhället är att den hanterbara informationen också är ett väl avgränsat fenomen. Alltmer oberoende av tid och

13 Arbetslivets omvandling 11 plats kan information hanteras för att öka människors kunskap, för att styra processer och produktion liksom flöden av material och varor. Inget av dessa samhällen ersätter dock det andra totalt. Vad som händer, säger sociologen Daniel Bell, som myntat själva begreppet Postindustriellt samhälle, är att utvecklingens flaskhalsar byter karaktär - energi som drivkraft banade väg för industrisamhället informationsteknologin och informationshanteringen öppnar vägen mot det postindustriella samhället. Det efterindustriella samhället karakteriseras av att antalet anställda i service- och tjänsteyrken växer snabbt och då inte i enklare service eller improduktiva verksamheter utan i hälsovård, social service, utbildning, datorprogrammering osv, alltså verksamheter som utökar människors skicklighet, handlingsutrymme och livskvalitet. Kombinationen informationsteknologi, ny materialteknik och fria kapitalflöden betyder också att företagen kan lägga sin produktion varhelst komparativa fördelar finns. Löner, utbildningsnivå, yrkeskompetens, närhet till marknader etc blir mer avgörande för investeringar än tillgång på energi och råvaror. Transnationella företag med spridd tillverkning över världen kan i varje moment dra nytta av olika länders kompetens eller komparativa fördelar. Denna utveckling mot att tid, plats och råvaror spelar allt mindre roll för produktionen är politiskt sprängstoff i nationalstaten. Kapital som flyter fritt och söker sig mot investeringar i verksamheter och lokalisering där avkastningen är högst, står mot människors behov av bofasthet och att människor helst stannar där de är hemma. Sverige har i förhållande till sin storlek unikt många transnationella företag transnationella företag kontrollerar en tredjedel av alla ägda produktionsmedel i världen. Av dessa företag räknas som svenska, vilket är lika många som Japan, dubbelt så många som Frankrike och tio gånger så många som Italien har. År 1990 hade svenska företag drygt anställda utanför Sverige och samtidigt inom landet och förändringen går mot en situation med lika många anställda utomlands som i Sverige. Denna internationalisering med okontrollerbara flöden av information, kapital och människor över nationella gränser gör det allt svårare att driva ekonomisk politik och arbetsmarknadspolitik inom nationella ramar. Inom maktutredningen analyserades internationaliseringen bl a med avseende på olika aktörers handlingsutrymme och därmed

14 12 Arbetslivets omvandling som det heter i utredningens direktiv möjligheter att forma morgondagens Sverige. 8 Begreppet internationalisering används som samlingsbeteckning för processer som manifesterar sig i en framväxt av olika slags nätverk av kommunikation, transaktioner och organisation över statsgränserna. 9 I maktutredningen analyseras hur medborgarna i sina olika roller som konsumenter, producenter, kapitalägare och löntagare påverkas av internationaliseringens effekter. Vi skall här begränsa oss till de två sistnämnda perspektiven, vilka har störst relevans ur arbetsmiljösynpunkt. Maktutredningens slutsats är att kapitalägarnas ställning förbättras som en följd av tilltagande internationalisering främst genom att valutaregleringar tas bort så att kapital fritt kan föras över nationsgränser. Möjligheten till utlokalisering av kapitaltillgångar utgör ett reellt hot i förhandlingar om arbetsvillkor och löner. Kapitalägarnas handlingsutrymme ökar i förhållande till både politiker och löntagare. Å andra sidan kan internationaliseringen innebära att de inhemska kapitalägarnas makt minskar genom att de inte längre är det enda förhandlingsalternativet. Deras monopolbaserade makt minskar genom att utländska kapitalägare tillkommer som reellt alternativ. 10 Ur löntagarnas perspektiv har förhållandet mellan internationalisering och arbetssituation länge varit en central debattfråga. Redan 1856 fanns följande argumentering: En internationell arbetslagstiftning är den enda möjliga lösningen på det stora sociala problemet att ge arbetarklassen moraliskt och materiellt välbefinnande utan att detta skall drabba tillverkningsindustrin och utan att rättvis konkurrens mellan industrier i olika länder förändras till att bli en konkurrens som tvingar arbetarna till underkastelse. 11 I bedömningen av internationaliseringens effekter på löntagarnas villkor och arbetsmiljö förefaller det nödvändigt att hålla isär ett kort och ett långt perspektiv. I det korta perspektivet är det uppenbart att såväl internationell handel som företagande begränsar möjligheterna till kostnadshöjande reformer. I det långa perspektivet innebär internationalisering vidgade marknader, teknologi- och kunskapsöverföring etc, vilket ger möjlighet till förbättringar av arbetsvillkor och arbetsmiljö. Sett i svenskt 90-talsperspektiv ligger farorna främst i att internationaliseringen drabbar enskilda löntagare och speciella företag och branscher.

15 Arbetslivets omvandling 13 Ekonomisk strukturomvandling i Sverige Drivkraften för strukturomvandling i en marknadsekonomi kan sägas vara att resurser flyttar från en arbetsplats till en annan, där produktiviteten är högre eller mellan sektorer med olika produktivitetsnivå. 12 Strukturomvandlingens hastighet och riktning beror dels på hur efterfrågan förändras över tiden i olika sektorer, dels på hur ett lands ekonomis komparativa fördelar förändras. Internationaliseringen bidrar i hög grad till en ökad strukturomvandling och teknisk förändring. När nationella marknader öppnas för internationell konkurrens leder det förutom till en skärpt konkurrens och omstruktureringar även till en ökad utslagning av lågproduktiva företag. I den internationella ekonomin pågår en långsiktig och omfattande strukturomvandling, vilken härrör från ny teknik och nya produktionssätt, nya marknader och kostnadsrelationer. Den internationella strukturomvandlingen har förändrat och förändrar de världspolitiska maktförhållandena genom att slå ut gamla stormakter och skapa nya. Europaintegrationen är en del av denna process. Svensk ekonomi har under hela efterkrigstiden ökat i internationalisering, vilket har skärpt och förmodligen kommer att än mer skärpa strukturomvandlingstrycket. En ny och stark tendens är att svenska företag köps upp av utländska ägare. Av de anställda inom industrin är 25% sysselsatta i utlandsägda företag Om ökningen fortsätter i nuvarande takt så antas antalet stiga till det dubbla inom några år. 13 I en studie utförd åt produktivitetsdelegationen angående drivkrafterna bakom produktiviteten, med särskild inriktning på internationella specialiseringsmönster ges resultatet att svensk industri tenderar att förändras i riktning mot högproduktiva branscher. Överflyttningsvinsterna har under och 80-talen varit positiva, arbetskraften har flyttats till sektorer med högre produktivitet. Genom strukturomvandlingen växer det idealt fram nya framtidsbranscher medan andra näringar blir krisbranscher. Ju snabbare omvandlingen går desto snabbare tillväxt antas. Delegationen utförde en studie om hastigheten i omvandlingstrycket mellan branscher inom industrin. Resultatet blev att drygt 2 %, netto, av de industrisysselsatta årligen har bytt bransch. I en jämförelse med de nordiska länderna så framstår inte omvandlingstakten i Sverige som speciellt snabb.

16 14 Arbetslivets omvandling Svensk politik har under efterkrigstiden syftat till att strukturomvandlingen skulle tvingas fram genom att olönsamma företag utsattes för kostnadspress. Denna politik motverkades under 80-talet genom den generella sänkningen av lönekostnader som företagen erhöll. Devalveringen 1982 tros ha bromsat strukturomvandlingens hastighet genom att resurser därigenom inte flyttades över till mer produktiva anläggningar. Den nya politiken skapade istället ökade förutsättningar för traditionella produkter och marknader. Övervinster och billig arbetskraft reducerade incitament till produktivitetshöjande investeringar. Därigenom konserverades den gamla industristrukturen och omvandlingen sköts på framtiden. På kort sikt leder ett högt kostnadsläge till försämrad lönsamhet men samtidigt till en kostnadspress för företagen vilket ökar incitament till att rationalisera produktionen och införa effektivare teknik. På längre sikt leder detta till en ökad produktivitet, ökade vinster och löner som genererar ökad välfärd. 14 Ovanstående behandlar produktivitetstillväxt ur makroperspektiv. Produktivitet kan också betraktas ur perspektivet människors arbetsinsatser och teknisk utveckling. Arbetsinsatsens kvalitet utgörs av människors utbildning, vilja, arbetsglädje, hälsa och motivation. Teknisk utveckling är också av central betydelse; snabb teknisk utveckling ger mer sofistikerade hjälpmedel. Teknisk utveckling i kombination med förbättrad utbildning, som höjer kompetensen och gör det möjligt för fler att handha komplicerad utrustning och fatta egna beslut är kärnan i produktionsfaktorernas kvalitet. Om effektivitet i användningen av kapital och resurser skall uppnås krävs det att den enskilda arbetsplatsen fungerar väl, genom att arbetsorganisationen gör det möjligt att utveckla de anställdas potential. Internationalisering och handelshinder I Sverige finns en stor politisk enighet om värdet av frihandel, inte minst mot bakgrund av att Sverige som litet land i högre grad än större länder har fördel av att handla över gränserna. Frihandel ger industrin möjlighet att uppnå stordriftsfördelar och specialisering. Ökad internationalisering, EES- och GATT-avtal innebär minskade handelshinder och därmed att vissa branscher, som idag är skyddade eller har svårt att exportera, kommer att beröras. Avsikten med avsnittet är att få en bild av vilka sektorer/branscher som kommer att genomgå stora omställningar/rationaliseringar

17 Arbetslivets omvandling 15 med åtföljande konsekvenser för ekonomi, arbetstillfällen och arbetsvillkor genom ökad frihandel. Underlaget är främst Långtidsutredningens 15 Produktivitetsdelegationens 16 och Ekonomikommissionens 17 analyser av olika branschers situation inför minskade handelshinder. Huvudsyftet är alltså att få en bild av vilka branscher som bedöms som konkurrenskraftiga resp känsliga inför ökad EU-integration och minskade handelshinder/ökad frihandel. Långtidsutredningen gör för denna analys en indelning i konkurrenskraftiga branscher/ känsliga sektorer. Med konkurrenskraftiga, inte känsliga, branscher avses hemmamarknadsorienterade eller branscher där handeln sedan länge varit fri. Konkurrenskraftiga svenska branscher Svenskt näringsliv är specialiserat inom basindustrin. då främst inom de skogsbaserade näringsgrenarna, dvs trä-, pappers- och massaindustri. 18 Basnäringar som bygger på naturtillgångar är fortfarande starka i det svenska samhället och inom vår ekonomi. Detta beror till stor del på att det finns konkurrensfördelar i råvarutillgång och lagrad kompetens. Här finns utbyte mellan branscher ifråga om kunskapsvandring, t ex vid omflyttning av personal. Företagens internationalisering minskar betydelsen av det inhemska nätverket. 19 Konkurrensfördelar finns även inom verkstadsindustrin, främst inom transport-, maskinindustrin. Inom elektronikindustrin finns varken konkurrensfördelar eller -nackdelar. Det råder en starkt ökande specialisering inom instrumentindustrin. 20 Branscher som berörs av EU-integration Inte alla branscher berörs av EU-integration utan främst de som på något sätt är skyddade mot konkurrens från EU-länderna, eller branscher som idag har svårt att exportera till EU-länderna på grund av handelshinder. Långtidsutredningen 21 har i en studie identifierat speciellt berörda branscher och benämner dem som känsliga, vilket både står för hot och möjlighet. Inom svensk tillverkningsindustri arbetar 48 % inom sådana känsliga branscher, indirekt berörs betydligt fler. 22 I Sverige är det framför allt tekniktunga maskin-, elektro-, motorfordonsindustrier som berörs av den inre marknaden. För dessa har olika standard och prövningsregler förhindrat fri konkurrens. Andra känsliga branscher

18 16 Arbetslivets omvandling finns i livsmedelsindustrin, där importavgifter effektivt hållit nere importen, och inom transportmedelsindustrin (rälsfordon, flygplan), där statlig upphandlingspolitik gynnat inhemska producenter. De känsliga branscherna står för ca 40 % av Sveriges samlade export. Drygt hälften av de som arbetar inom tillverkningsindustrin befinner sig i branscher som inte är känsliga vid integration. Där kommer strukturförändringen att bli mindre. Enkelt uttryckt kan man säga att dessa branscher antingen är hemmamarknadsorienterade, som sektorer inom byggmaterialindustrin och delar av trävaruindustrin, eller internationella inom branscher för stapelvaror som pappersmassa, papper och järnmalm. I de sistnämnda har handeln sedan länge varit fri. Starka och svaga branscher Utgångspunkten för Långtidsutredningens analys är att de branscher som idag konkurrerar på EU-marknaden måste vara starka branscher när integrationen införs. Det kan antas att de branscher som har svårt att konkurrera före integrationen kommer möta än starkare hinder i framtiden. (Se tabell som visar statisk konkurrenskraft i de känsliga branscherna). 23 Fyra mått används, delvis överlappande, för att ge en bild av konkurrenskraften i varje bransch. De två första utgörs av kvoten mellan export och import på EU-marknaden (Ex/Im till EU) respektive övriga världsmarknaden (Ex/Im till ÖV). De två sista måtten anger i vilka branscher svenska företag är specialiserade relativt EU-länderna i handel ( HI) respektive produktion ( PI). Tabell 2.1. visar att många av de känsliga branscherna är svaga branscher (betyg lägre än -1). De starka branscherna innefattar få stora företag, och flest sysselsatta finns i +4 branscherna.

19 Arbetslivets omvandling 17 Tabell 2.1. Statisk konkurrenskraft i de känsliga branscherna Branscherna listade efter fallande totalstyrka. Ex/Im Ex/Im PI HI Statisk Andel NACE Branschnamn till EU till ÖV konkurrens sysselsatta 344 Tele- och instrumentindustri , Utrustn till gruv, järn o stål , Järn- o Stålindustri , Motorfordon 0 3 6, Slakt och charkuteri Maskiner till livs o kemi , Medicinsk o kirurgisk utrustn , Rälsfordon , Utrustn till pappers o massa , Isolerade trådar o kablar , Elektriska maskiner o delar , Metallbearbetningsmaskiner , Läkemedelsprodukter , Skeppsbyggeri 0 1, Kullager m m , Elektriska lampor, belysning , Textilvaror , Glasvaror , Elektriska hushållsapparater , Kontorsmaskiner , Mejeriprodukter , Kemiska prod för jordbr o ind , Kakao, choklad o konfektyr , Ångpannor o delar , Jordbruksmaskiner , Läskedrycker , Etylalkohol, destillerier , Tillverkning o rep av flyg , Baskemi , Gummiprodukter , Keramiska produkter , Kläder och accessoarer , Bomullsindustri , Bryggning o malttillverkning , Radio och television , Fisk och fiskkonserver , Skor , Leksaker o sportartiklar , Fodermedelsindustri , Tobaksvaror , Smycketillverkning , Mattor, linoleum , Ylleindustri , Spagetti, makaroner ,02 Källa: Näringslivets utveckling till tillväxt eller stagnation, Bilaga 3 till LU 92.

20 18 Arbetslivets omvandling Starka branscher Inom starka svenska tillverkningsbranscher finns järn- och stålindustrin och maskinleverantörer till denna och gruvindustrin, samt telekommunikationsbranschen. Även motorfordon är en stark bransch. Gemensamt för de starka branscherna är att de i stor utsträckning domineras av stora företag som inte längre är helt beroende av Sverige för produktion och produktutveckling. Svaga branscher Den svaga sidan kännetecknas av småbranscher. De flesta tillhör arbetsintensiv textil- och tekoindustri eller den skyddade livsmedelsindustrin. Högteknologiska branscher som television och radio finns även inom den utsatta kategorin. Dessa svaga arbetsintensiva industrier hotas när integrationen fortskrider. 24 Sverige har i jämförelse med andra länder dålig strukturell balans men befinner sig inte i bottenläge till övriga EU-länder. Långtidsutredningens slutsats är att Sveriges position långsiktigt kan anses vara god, eftersom sysselsättningen är koncentrerad till starka branscher. Sysselsättningsfördelningen är därför gynnsam. I de starka branscherna konkurrerar Sverige inte främst med låga lönekostnader, utan med andra faktorer som kvalitet och teknisk nivå. Marknadstillväxt på EU-marknaden Av de starka branscherna har järn- och stålindustrin haft en snabb marknadstillväxt och expansionsmöjligheterna bedöms därför som goda. Även marknadsutvecklingen i övrigt ser bra ut för de starka branscherna inför EU. Också för de medelstarka branscherna har marknadsutvecklingen varit god (här återfinns maskinproducenter och läkemedelsindustrin). Efterfrågetillväxten för de svaga branscherna har varit långsammare. Med tanke på deras sämre konkurrenskraft kan detta snabbt leda till utslagning av arbetskraften i dessa branscher när konkurrensen hårdnar genom integrationsprocesssen. 25 Långtidsutredningen har även gjort en bredare analys av framtida tillväxtmöjligheter för produktion och sysselsättning. Utredningen använder här en indelning i skyddad, arbetsintensiv, kapitalintensiv och kunskapsintensiv sektor.