Samhällsomvandling och arbetsliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsomvandling och arbetsliv"

Transkript

1 Samhällsomvandling och arbetsliv

2 Centrum för arbetsmiljöforskning Arbetsmiljöinstitutet forskar, utbildar och informerar om arbetsmiljö. Institutet är Sveriges största centrum för forskning inom arbetsmiljöområdet. Forskning bedrivs inom ämnesområdena fysiologi, kemi, medicin, psykologi, teknik och toxikologi. Totalt arbetar 390 personer vid AI, varav drygt 300 med forskning. AI finns i Solna och Umeå. Vid institutet bedrivs både tillämpad forskning och riktad grundforskning. Verksamheten sker i samarbete med bl a högskolor, företagshälsovård och yrkesmedicinska kliniker, både inom och utom Norden. Institutets satsning på 90-talet är den goda arbetsmiljön. Satsningen sker genom fyra särskilda forskningsprogram som inriktar sig på ungdomar, äldre, yrkesförare samt anställda inom sjukvården. Sedan flera år prioriterar institutet forskning om problem som: belastningsskador, lungsjukdomar, cancer och genetiska skador, hudsjukdomar, olycksfall, datorn som hjälpmedel samt elektromagnetiska riskfaktorer. De senaste forskningsrönen inom arbetsmiljöområdet presenteras i institutets vetenskapliga skriftserie Arbete och Hälsa samt i Undersökningsrapporter. Dessutom utges utbildningsrapporter och metodrapporter. Produktionsgrupp Omslag: Lena Karlsson Layout: Eva Nilsson Omslagsfoto: PHR/John Raffo, Science Source/Tiofoto Arbetsmiljöinstitutet 1994 Arbetsmiljöinstitutet, Solna, Sverige ISBN Tryckt hos AB C O Ekblad & Co i Västervik

3 . Förord Skriften Samhällsomvandling och arbetsliv. Omvärldsanalys inför 2000-talet är ett bidrag till den omvärldsanalys som Arbetsmiljöinstitutet genomför som ett led i diskussionen om den framtida forskningen vid institutet. Annat stoff i den diskussionen är de olika ämnesblockens omvärldsanalyser och professor Roland Kadefors utredning om den tekniska forskningen vid institutet. En syntes av material och diskussioner kommer i Arbetsmiljöinstitutets fördjupade anslagsframställning 1995, där framtida forskningsprioriteringar görs. Vi väljer att publicera denna del av omvärldsanalysen redan nu eftersom vi tror att materialet kan ha intresse även utanför institutet. Vi hoppas på en stimulerande debatt om framtida arbetsmarknad och arbetsmiljö. Solna i september 1994 Anna-Greta Leijon Gunnar Aronsson

4

5 Arbetslivets omvandling Innehåll 1 Inledning... 5 Noter till kapitel Arbetslivets omvandling... 9 Ekonomisk strukturomvandling i Sverige...13 Internationalisering och handelshinder 14 Konkurrenskraftiga svenska branscher...15 Branscher som berörs av EU-integration...15 Starka och svaga branscher...16 Skyddad sektor...19 Arbetsintensiv sektor...19 Kapitalintensiv sektor...20 Kunskapsintensiv sektor...20 Framtidsbedömning av FoU-verksamhet i Sverige...22 Teknikutveckling, arbetsvillkor och sysselsättning...22 Informationsteknologin...24 Distansarbete...26 Distansarbete kan organiseras på många olika sätt...27 Individen och informationen...29 Kretslopp och arbetsmiljö...32 Flexibilitetskrav och delarbetsmarknader...34 Regleringarna på arbetsmarknaden...35 Just-in-time-anställningar...36 Arbetstider...37 Underleverantörer...40 Delarbetsmarknader...41 Reaktioner på anställningsotrygghet...42 Ny arbetsorganisation...44 Förändrat rationaliseringstryck...44 Formen, beslutsfattandet och styrningen...45 Framtidsbedömningar...47 Invandrare i arbetslivet...50 Statistisk bild av invandrare...51 Arbetsmiljö...52 Mekanismer i den etniska arbetsdelningen...52 Invandrade kvinnors arbetsvillkor...54 Kvinnors arbetsmarknad och arbetsmiljö...55 Jobben när offentliga sektorn bantas?...60 Villkor vid strukturomvandling...61 Förändrad syn på liv och arbete...62 Individ och framtida arbetsvillkor...63 Förändringsstress och omställningsförmåga...63 Framtida kompetenskrav...66 Tillit och ohälsa...67 Arbetslöshet, produktivitet och arbetsvillkor...67 Noter till kapitel

6 . 3 Förändringar inom olika yrken och näringar Jord- skogsbruk, jakt och fiske Gruvor och mineralbrott Tillverkningsindustri Verkstadsindustri Livsmedelsindustri Tekoindustri Grafisk industri Gummiindustri, och jord- och stenindustri Plastvaruindustri Kemisk industri Trävaruindustri Pappers- och massaindustri Järn-, stål- och metallverk Tendenser i tillverkningsindustrin Energisektorn Byggnadsindustri Varuhandel, restaurang- och hotellrörelse Parti och detaljhandel Hotell och restaurang Samfärdsel, post- och tele Transport Post och tele Bank, försäkring och fastighetsförvaltning Bank och försäkring Fastighetsförvaltning och uppdragsverksamhet Offentlig förvaltning och andra tjänster Besparingar och förnyelsearbete Skolan som arbetsmiljö Förändringar inom vård och omsorg Arbetsmiljö: 1990-talets början Yrken som skär över många näringsgrenar Förändrade arbetsskador Noter till kapitel Sammanfattande synpunkter Varuproducerande verksamheter Tjänstesamhället Vård och omsorg Informationsteknologin Hantering och distansering En flexibel arbetsmarknad och arbetsmiljö Individ och förändring Framtida kompetenskrav Sammansatt bild för arbetsmiljöarbetet Noter till kapitel Litteraturförteckning Intervjuade personer Arbetslivets omvandling

7 Arbetslivets omvandling Inledning. 1 Inledning Omvärldsanalys utifrån Arbetsmiljöinstitutets perspektiv handlar framförallt om att beskriva förhållanden och förändringar internationellt, i svenska samhället och inom arbetslivssektorn med avsikten att upptäcka och på förhand bedöma vilka effekter förändringar får på arbetskraftens fördelning över verksamheter, arbetsvillkor, arbetsmiljö och hälsa. I förlängningen får dessa förändringar inverkan på planeringen av forskningsverksamhet och -prioriteringar vid Arbetsmiljöinstitutet. I kapitel två beskrivs vissa skönjbara övergripande tendenser i arbetslivets omvandling och drivkrafter bakom dessa. Denna beskrivning ger en bakgrund för kapitel tre som innehåller statistik kring dagens arbetsmiljöproblem där trender och förhållanden betraktas på näringsgrensnivå men även på yrkesfamilj/yrkesnivå. Uttryckt på annat sätt kan kapitel två sägas vara inriktat på framförhållning och identifiering av framtida samhälleliga förändringar med arbetsmiljökonsekvenser medan kapitel tre tar avstamp i dagens kända arbetsmiljöproblem och försöker betrakta dem ur ett framtidsperspektiv. Avgränsningar har delvis getts ovan. Ytterligare styrning för uppläggningen utgörs av AIs riktlinjer för prioriteringar i forskningsverksamheten, där det bl a heter att utgångspunkter för AIs prioriteringar bör vara att frågeställningen är viktig i det svenska arbetslivet såväl vad gäller ohälsa i den traditionella betydelsen, som för utveckling av arbetsmiljön utifrån det positiva hälsobegreppet.

8 Inledning AIs forskningsavgränsning görs utifrån ett antal olika slag av kriterier, som gradvis snävar in mot prioriterade områden/prioriterad forskning. Omvärldsanalysen bör kunna vara ett bidrag till Arbetsmiljöinstitutets diskussion om forskningsprioriteringar, främst genom att ge hjälp med att besvara två av de frågor, som utgör underlag för AIs prioriteringar bland problem inom arbetslivssektorn: Hur många berörs av det aktuella arbetsmiljöproblemet? Hur allvarliga är dess konsekvenser i form av ohälsa eller hämmad utveckling? Den allmänna omvärldsanalysen syftar dock inte till att ge några svar på frågan om kunskapsbrist är ett avgörande hinder för att problemet skall lösas. Den syftar inte heller till att besvara vilken typ av forskning som behövs för att generera nödvändig kunskap eller om Arbetsmiljöinstitutet bör bedriva forskning inom området. Den omvärld som som kan sägas utgöra Arbetsmiljöinstitutets fält kan naturligtvis uppfattas, avgränsas och betraktas ur en rad olika perspektiv beroende på syfte. 1 I analysen finns ett flertal olika skärningar, som syftar till att komplettera varandra. Fokus ligger på arbetsmarknad, arbetsorganisation, informationsteknologi, sociala förändringar. Förändringar vad gäller kemiska ämnen, materialteknik och andra naturvetenskapliga aspekter finns inte alls representerat i den allmänna omvärldsanalysen. Här hänvisas till de enskilda blockens omvärldsanalyser 2 och till Roland Kadefors omvärldsanalys och utredning kring den tekniska forskningen vid Arbetsmiljöinstitutet. 3 Ett forskningsprogram tar uppemot tio år att genomföra, varför ett 5-10 årsperspektiv kan vara lämpligt i omvärldsanalysen. Osäkerheten i bedömningar av framtida förhållanden varierar naturligtvis inom olika områden varför tidshorisonten kan variera. I arbetslivets omvandling finns en rad drivkrafter som i och för sig kan vara mest typiska för en sektor men som sprids och påverkar större delar av eller hela arbetslivet. Paradexemplen på detta är taylorismen och datatekniken. Inom den sociala sfären kan den ökade förvärvsarbetsgraden bland kvinnor utgöra ett exempel. I kapitel två beskrivs ett urval av sådana sektorsövergripande fenomen främst inom organisation, teknik och förändringar av social art. Även om syftet är att ge en bred bild av arbetslivet och dess arbetsmiljörisker blir resultatet naturligtvis inte heltäckande.

9 Inledning Samhälls-, arbetslivs- och arbetsmiljöförändringar kan också beskrivas genom mera specifika förändringar på branschnivå och i fördelningen av arbetskraften på yrken. Kapitel tre har denna inriktning och baseras på genomgång av statistik på näringsgrensnivå med i vissa fall underuppdelning i branscher. I genomgången av näringsgrenarna har vi tagit in statistik kring arbetsmiljörisker och ohälsa som sannolikt går att hänföra till arbetsvillkor inom näringsgrenen eller branschen. Denna statistik bygger på systemet Nordisk yrkesklassificering (NYK), som primärt inte är näringsgrenskopplad utan har en huvudindelning i tio breda kategorier av arbeten med undergrupperingar av yrken. Vissa yrken hör inte hemma i en bestämd näringsgren utan återfinns i ett flertal näringsgrenar och därigenom i olika arbetsmiljöer. En stark och allt mer påtaglig tendens är även att gränsen mellan varor och tjänster inte längre är tydlig utan det pågår en utveckling mot att företag säljer system dvs en vara, som satts samman med ett antal tjänster för att svara mot kundens behov. I spåren av detta uppstår en mängd yrken som är svagt näringsgrensanknutna, t ex ingenjörer, vilka kan arbeta i ett företag som producerar varor men också vara konsult och sälja tjänster. Så långt som möjligt har yrken placerats in under någon näringsgren men några av de mest svårplacerade har uppsummerats till slutet av kapitel tre. Att knyta an till näringsgrensuppdelningen och inte enbart till NYK, där bästa statistiken på individnivå finns, har fördelen att yrkenas utveckling och framtid kan ses i ett bredare sammanhang. Anknytningen till näringsgren har också fördelen att ansluta till branschorganisering såsom Arbetslivsfondens branschprogram och olika aktörer som agerar på branschnivå. Näringsgrensuppdelningen samlar offentlig förvaltning och andra tjänster till näringsgren nio, dvs den ger en uppdelning mellan privat och offentlig tjänsteproduktion. Den förra styrs i stor utsträckning genom marknadens krav medan den senare förändras, ökar eller minskar, som följd av politiska beslut, som ju tänks baseras på allmänhetens efterfrågan. Genom att offentlig tjänsteverksamhet samlats i näringsgren nio, rymmer den många olika verksamheter, yrken och individer. Vi har därför när det gäller näringsgren 9 valt att fokusera mot förändringar i styrning, verksamhetsmål och andra förhållanden som berör offentlig verksamhet generellt. På yrke- och

10 yrkesgruppsnivå är det inte möjligt att inom ramen för denna skrift vara heltäckande utan uppmärksamheten riktas mot vissa yrken som framträder som speciellt utsatta ur arbetsmiljösynpunkt. Framställningen bygger på öppna källor som redovisas i fotnoter. Tyngdpunkten finns i material från forskning och statliga utredningar. 4 För aktuella förhållanden, som ännu inte blivit föremål för forskning är källorna blandade. Vi använder främst partsmaterial - starka aktörers bidrag till formandet av framtiden - och intervjuer med experter inom olika områden. Dessa redovisas inte intervju för intervju utan stoffet har främst bidragit till helheten genom att belysa vissa fenomen och trender. Det finns naturligtvis ett antal mer eller mindre utsagda antaganden i omvärldsanalysen som styrt inriktning och uppläggning. Ett sådant är att arbetslösheten kommer att vara relativt hög under återstoden av 1990-talet men att arbetslinjen även fortsättningsvis kommer att gälla i politiken, d v s en prioritering av arbetsmarknadspolitiska sysselsättningsåtgärder före kontantstöd. En hög arbetslöshet har påtagliga konsekvenser inte bara för de arbetslösa utan även för de anställda. Arbetslösheten blir därmed indirekt en viktig arbetsmiljöfråga, vilket diskuteras i rapporten. Till förutsättningarna hör att vi inte har inkluderat effekter av dramatiska ekologiska, ekonomiska, sociala omvälvningar i Sverige eller i vårt direkta närområde. En omvärldsanalys kan inte vara uttömmande. Ämnen och vinklingar väljs mer eller mindre medvetet. Så kan rapporten t ex sägas präglas av fokusering mot problematiska förhållanden och kanske därför ge en mörk bild av framtiden. Förhoppningsvis kan forskningen genom att tidigt varsebli problemen förkorta tidsintervallet mellan upptäckt och åtgärder. Noter till kapitel 1 1. För en diskussion av omvärldsbegreppet se Westlander, 1993, kapitel Arbetsmiljöinstitutet är organiserat i sex ämnesblock: Fysiologi, kemi, medicin, psykologi, teknik och toxikologi. 3. Ett ytterligare material är rapporten Skolans omvärld En analys av befolkning, värderingar och arbetsliv av Lars Grönkvist. Likaså arbetar AIs informationsenhet med en analys av AIs informationsomvärld. I denna rapport görs inte heller något försök att systematiskt spegla betydelsen av EU för Sverige. Inom Arbetsmiljönstitutet finns en särskild pågående bevakning av EU. 4. I första hand Arbetsmiljökommisionens skrifter, Produktivitetsdelegationen, Maktutredningen och Ekonomikommissionen.

11 Arbetslivets omvandling 9 2 Arbetslivets omvandling Samhällets materiella och kunskapsmässiga tillgångar bestämmer i hög grad produktionens former, innehåll, omvandling och utveckling. Drivkrafterna i omvandlingen är av olika slag - ekonomiska, tekniska, organisatoriska, sociala och politiska - och de samspelar på ett komplicerat sätt med avseende på t ex arbetsvillkor, yrkesoch branschstruktur, samt storlek. Drivkrafterna har olika genomslagkraft inom olika sektorer. Omvandlingen baseras på idéer och kunskaper på ett nationellt såväl som på ett internationellt plan. I processen deltar en rad av varandra mer eller mindre beroende aktörer. Det är svårt att identifiera kritiska händelser eller beslutsfattare. Förändringarna i produktionsprocessen förändrar arbetsvillkor, arbetsmiljö, hälsa och människors vardagsliv och värderingar. Men även andra krafter slår igenom såsom demografiska förändringar och värderingsförskjutningar. Politiska beslut samspelar med de olika drivkrafterna genom att befrämja, modifiera eller förhindra den utveckling som följer av omvandlingen. Exempel på detta är beslut rörande sjukförsäkringsregler, arbetslöshetsersättning, regler vilka påverkar individens beteende. Internationaliseringen skapar också politiskt beslutade regelverk. Politiska beslut om stöd till regionalpolitik, transportsystem, infrastruktur, marknadsanpassningar,

12 10 Arbetslivets omvandling påverkar villkoren för olika verksamheter och därmed även branschers och sektorers storlek, beroenden och interna förhållanden. En ny och ur arbetsmiljösynpunkt intressant förändring handlar om hur ökad kundmakt, härrörande från värderingsförskjutningar och överproduktion av konsumentvaror, påverkar arbetsliv och arbetsmiljöer. Hitintills har sådan kundmakt främst lett till krav på miljövänlig produktion och återvinning. (Ur arbetsmiljösynpunkt har denna utveckling hitintills tyvärr skapat en rad ohälsosamma återvinningsjobb.) Men kundmakten kan med ökad miljömedvetenhet också komma att inriktas mot sättet på vilket varorna produceras. Genom sitt val kan köparna aktivt ges ett försprång och avgörande fördelar för ett visst produktionssätt. Goda arbetsvillkor kan bli lönsamma. Kundmakt tillsammans med lagstiftning kan komma att premiera framsynta företag. 5 Sett i ett längre perspektiv kan samhällsutveckling och samhällsförändring beskrivas och stadieordnas på olika sätt. Ur arbetslivs- och arbetsmiljösynpunkt kan det vara fruktbart att betrakta samhällsutvecklingen i ett kretsloppsperspektiv i termer av verksamheter för utvinning, tillverkning och återvinning. Varje sådan verksamhet kan betraktas både som ett stadium och som en arbetsprocess med karakteristiska arbetsvillkor, arbetsmiljöproblem och arbetskraftssammansättning. Dessa stadier existerar samtidigt men tyngdpunkten vad gäller sysselsättning förskjuts. Arbetsmiljömässigt finns påtagliga interna beroenden mellan dessa stadier av samhällsutveckling. I kommande kapitel kommer denna stadieindelning i viss mån att vara styrande för uppläggning och analys av framtida arbetsbetingelser. Det förindustriella samhället är ett utvinningssamhälle som domineras av det dagliga arbetet att utvinna råvaror ur naturen. 6 Det industriella samhället är ett tillverkningssamhälle där merparten av människors tid åtgår till att tillverka saker. Drivkraften och basen i den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen är människans förmåga att alltmer oberoende av tid och plats ersätta muskelkraft med kraft från ånga, olja och elektricitet. Industrisamhället håller nu på att avlösas av det postindustriella samhället, som är ett informationssamhälle, dvs ett samhälle där en växande del av människans tid åtgår för att hantera alltmer information. Drivkraften i det postindustriella samhället är att den hanterbara informationen också är ett väl avgränsat fenomen. Alltmer oberoende av tid och

13 Arbetslivets omvandling 11 plats kan information hanteras för att öka människors kunskap, för att styra processer och produktion liksom flöden av material och varor. Inget av dessa samhällen ersätter dock det andra totalt. Vad som händer, säger sociologen Daniel Bell, som myntat själva begreppet Postindustriellt samhälle, är att utvecklingens flaskhalsar byter karaktär - energi som drivkraft banade väg för industrisamhället informationsteknologin och informationshanteringen öppnar vägen mot det postindustriella samhället. Det efterindustriella samhället karakteriseras av att antalet anställda i service- och tjänsteyrken växer snabbt och då inte i enklare service eller improduktiva verksamheter utan i hälsovård, social service, utbildning, datorprogrammering osv, alltså verksamheter som utökar människors skicklighet, handlingsutrymme och livskvalitet. Kombinationen informationsteknologi, ny materialteknik och fria kapitalflöden betyder också att företagen kan lägga sin produktion varhelst komparativa fördelar finns. Löner, utbildningsnivå, yrkeskompetens, närhet till marknader etc blir mer avgörande för investeringar än tillgång på energi och råvaror. Transnationella företag med spridd tillverkning över världen kan i varje moment dra nytta av olika länders kompetens eller komparativa fördelar. Denna utveckling mot att tid, plats och råvaror spelar allt mindre roll för produktionen är politiskt sprängstoff i nationalstaten. Kapital som flyter fritt och söker sig mot investeringar i verksamheter och lokalisering där avkastningen är högst, står mot människors behov av bofasthet och att människor helst stannar där de är hemma. Sverige har i förhållande till sin storlek unikt många transnationella företag transnationella företag kontrollerar en tredjedel av alla ägda produktionsmedel i världen. Av dessa företag räknas som svenska, vilket är lika många som Japan, dubbelt så många som Frankrike och tio gånger så många som Italien har. År 1990 hade svenska företag drygt anställda utanför Sverige och samtidigt inom landet och förändringen går mot en situation med lika många anställda utomlands som i Sverige. Denna internationalisering med okontrollerbara flöden av information, kapital och människor över nationella gränser gör det allt svårare att driva ekonomisk politik och arbetsmarknadspolitik inom nationella ramar. Inom maktutredningen analyserades internationaliseringen bl a med avseende på olika aktörers handlingsutrymme och därmed

14 12 Arbetslivets omvandling som det heter i utredningens direktiv möjligheter att forma morgondagens Sverige. 8 Begreppet internationalisering används som samlingsbeteckning för processer som manifesterar sig i en framväxt av olika slags nätverk av kommunikation, transaktioner och organisation över statsgränserna. 9 I maktutredningen analyseras hur medborgarna i sina olika roller som konsumenter, producenter, kapitalägare och löntagare påverkas av internationaliseringens effekter. Vi skall här begränsa oss till de två sistnämnda perspektiven, vilka har störst relevans ur arbetsmiljösynpunkt. Maktutredningens slutsats är att kapitalägarnas ställning förbättras som en följd av tilltagande internationalisering främst genom att valutaregleringar tas bort så att kapital fritt kan föras över nationsgränser. Möjligheten till utlokalisering av kapitaltillgångar utgör ett reellt hot i förhandlingar om arbetsvillkor och löner. Kapitalägarnas handlingsutrymme ökar i förhållande till både politiker och löntagare. Å andra sidan kan internationaliseringen innebära att de inhemska kapitalägarnas makt minskar genom att de inte längre är det enda förhandlingsalternativet. Deras monopolbaserade makt minskar genom att utländska kapitalägare tillkommer som reellt alternativ. 10 Ur löntagarnas perspektiv har förhållandet mellan internationalisering och arbetssituation länge varit en central debattfråga. Redan 1856 fanns följande argumentering: En internationell arbetslagstiftning är den enda möjliga lösningen på det stora sociala problemet att ge arbetarklassen moraliskt och materiellt välbefinnande utan att detta skall drabba tillverkningsindustrin och utan att rättvis konkurrens mellan industrier i olika länder förändras till att bli en konkurrens som tvingar arbetarna till underkastelse. 11 I bedömningen av internationaliseringens effekter på löntagarnas villkor och arbetsmiljö förefaller det nödvändigt att hålla isär ett kort och ett långt perspektiv. I det korta perspektivet är det uppenbart att såväl internationell handel som företagande begränsar möjligheterna till kostnadshöjande reformer. I det långa perspektivet innebär internationalisering vidgade marknader, teknologi- och kunskapsöverföring etc, vilket ger möjlighet till förbättringar av arbetsvillkor och arbetsmiljö. Sett i svenskt 90-talsperspektiv ligger farorna främst i att internationaliseringen drabbar enskilda löntagare och speciella företag och branscher.

15 Arbetslivets omvandling 13 Ekonomisk strukturomvandling i Sverige Drivkraften för strukturomvandling i en marknadsekonomi kan sägas vara att resurser flyttar från en arbetsplats till en annan, där produktiviteten är högre eller mellan sektorer med olika produktivitetsnivå. 12 Strukturomvandlingens hastighet och riktning beror dels på hur efterfrågan förändras över tiden i olika sektorer, dels på hur ett lands ekonomis komparativa fördelar förändras. Internationaliseringen bidrar i hög grad till en ökad strukturomvandling och teknisk förändring. När nationella marknader öppnas för internationell konkurrens leder det förutom till en skärpt konkurrens och omstruktureringar även till en ökad utslagning av lågproduktiva företag. I den internationella ekonomin pågår en långsiktig och omfattande strukturomvandling, vilken härrör från ny teknik och nya produktionssätt, nya marknader och kostnadsrelationer. Den internationella strukturomvandlingen har förändrat och förändrar de världspolitiska maktförhållandena genom att slå ut gamla stormakter och skapa nya. Europaintegrationen är en del av denna process. Svensk ekonomi har under hela efterkrigstiden ökat i internationalisering, vilket har skärpt och förmodligen kommer att än mer skärpa strukturomvandlingstrycket. En ny och stark tendens är att svenska företag köps upp av utländska ägare. Av de anställda inom industrin är 25% sysselsatta i utlandsägda företag Om ökningen fortsätter i nuvarande takt så antas antalet stiga till det dubbla inom några år. 13 I en studie utförd åt produktivitetsdelegationen angående drivkrafterna bakom produktiviteten, med särskild inriktning på internationella specialiseringsmönster ges resultatet att svensk industri tenderar att förändras i riktning mot högproduktiva branscher. Överflyttningsvinsterna har under och 80-talen varit positiva, arbetskraften har flyttats till sektorer med högre produktivitet. Genom strukturomvandlingen växer det idealt fram nya framtidsbranscher medan andra näringar blir krisbranscher. Ju snabbare omvandlingen går desto snabbare tillväxt antas. Delegationen utförde en studie om hastigheten i omvandlingstrycket mellan branscher inom industrin. Resultatet blev att drygt 2 %, netto, av de industrisysselsatta årligen har bytt bransch. I en jämförelse med de nordiska länderna så framstår inte omvandlingstakten i Sverige som speciellt snabb.

16 14 Arbetslivets omvandling Svensk politik har under efterkrigstiden syftat till att strukturomvandlingen skulle tvingas fram genom att olönsamma företag utsattes för kostnadspress. Denna politik motverkades under 80-talet genom den generella sänkningen av lönekostnader som företagen erhöll. Devalveringen 1982 tros ha bromsat strukturomvandlingens hastighet genom att resurser därigenom inte flyttades över till mer produktiva anläggningar. Den nya politiken skapade istället ökade förutsättningar för traditionella produkter och marknader. Övervinster och billig arbetskraft reducerade incitament till produktivitetshöjande investeringar. Därigenom konserverades den gamla industristrukturen och omvandlingen sköts på framtiden. På kort sikt leder ett högt kostnadsläge till försämrad lönsamhet men samtidigt till en kostnadspress för företagen vilket ökar incitament till att rationalisera produktionen och införa effektivare teknik. På längre sikt leder detta till en ökad produktivitet, ökade vinster och löner som genererar ökad välfärd. 14 Ovanstående behandlar produktivitetstillväxt ur makroperspektiv. Produktivitet kan också betraktas ur perspektivet människors arbetsinsatser och teknisk utveckling. Arbetsinsatsens kvalitet utgörs av människors utbildning, vilja, arbetsglädje, hälsa och motivation. Teknisk utveckling är också av central betydelse; snabb teknisk utveckling ger mer sofistikerade hjälpmedel. Teknisk utveckling i kombination med förbättrad utbildning, som höjer kompetensen och gör det möjligt för fler att handha komplicerad utrustning och fatta egna beslut är kärnan i produktionsfaktorernas kvalitet. Om effektivitet i användningen av kapital och resurser skall uppnås krävs det att den enskilda arbetsplatsen fungerar väl, genom att arbetsorganisationen gör det möjligt att utveckla de anställdas potential. Internationalisering och handelshinder I Sverige finns en stor politisk enighet om värdet av frihandel, inte minst mot bakgrund av att Sverige som litet land i högre grad än större länder har fördel av att handla över gränserna. Frihandel ger industrin möjlighet att uppnå stordriftsfördelar och specialisering. Ökad internationalisering, EES- och GATT-avtal innebär minskade handelshinder och därmed att vissa branscher, som idag är skyddade eller har svårt att exportera, kommer att beröras. Avsikten med avsnittet är att få en bild av vilka sektorer/branscher som kommer att genomgå stora omställningar/rationaliseringar

17 Arbetslivets omvandling 15 med åtföljande konsekvenser för ekonomi, arbetstillfällen och arbetsvillkor genom ökad frihandel. Underlaget är främst Långtidsutredningens 15 Produktivitetsdelegationens 16 och Ekonomikommissionens 17 analyser av olika branschers situation inför minskade handelshinder. Huvudsyftet är alltså att få en bild av vilka branscher som bedöms som konkurrenskraftiga resp känsliga inför ökad EU-integration och minskade handelshinder/ökad frihandel. Långtidsutredningen gör för denna analys en indelning i konkurrenskraftiga branscher/ känsliga sektorer. Med konkurrenskraftiga, inte känsliga, branscher avses hemmamarknadsorienterade eller branscher där handeln sedan länge varit fri. Konkurrenskraftiga svenska branscher Svenskt näringsliv är specialiserat inom basindustrin. då främst inom de skogsbaserade näringsgrenarna, dvs trä-, pappers- och massaindustri. 18 Basnäringar som bygger på naturtillgångar är fortfarande starka i det svenska samhället och inom vår ekonomi. Detta beror till stor del på att det finns konkurrensfördelar i råvarutillgång och lagrad kompetens. Här finns utbyte mellan branscher ifråga om kunskapsvandring, t ex vid omflyttning av personal. Företagens internationalisering minskar betydelsen av det inhemska nätverket. 19 Konkurrensfördelar finns även inom verkstadsindustrin, främst inom transport-, maskinindustrin. Inom elektronikindustrin finns varken konkurrensfördelar eller -nackdelar. Det råder en starkt ökande specialisering inom instrumentindustrin. 20 Branscher som berörs av EU-integration Inte alla branscher berörs av EU-integration utan främst de som på något sätt är skyddade mot konkurrens från EU-länderna, eller branscher som idag har svårt att exportera till EU-länderna på grund av handelshinder. Långtidsutredningen 21 har i en studie identifierat speciellt berörda branscher och benämner dem som känsliga, vilket både står för hot och möjlighet. Inom svensk tillverkningsindustri arbetar 48 % inom sådana känsliga branscher, indirekt berörs betydligt fler. 22 I Sverige är det framför allt tekniktunga maskin-, elektro-, motorfordonsindustrier som berörs av den inre marknaden. För dessa har olika standard och prövningsregler förhindrat fri konkurrens. Andra känsliga branscher

18 16 Arbetslivets omvandling finns i livsmedelsindustrin, där importavgifter effektivt hållit nere importen, och inom transportmedelsindustrin (rälsfordon, flygplan), där statlig upphandlingspolitik gynnat inhemska producenter. De känsliga branscherna står för ca 40 % av Sveriges samlade export. Drygt hälften av de som arbetar inom tillverkningsindustrin befinner sig i branscher som inte är känsliga vid integration. Där kommer strukturförändringen att bli mindre. Enkelt uttryckt kan man säga att dessa branscher antingen är hemmamarknadsorienterade, som sektorer inom byggmaterialindustrin och delar av trävaruindustrin, eller internationella inom branscher för stapelvaror som pappersmassa, papper och järnmalm. I de sistnämnda har handeln sedan länge varit fri. Starka och svaga branscher Utgångspunkten för Långtidsutredningens analys är att de branscher som idag konkurrerar på EU-marknaden måste vara starka branscher när integrationen införs. Det kan antas att de branscher som har svårt att konkurrera före integrationen kommer möta än starkare hinder i framtiden. (Se tabell som visar statisk konkurrenskraft i de känsliga branscherna). 23 Fyra mått används, delvis överlappande, för att ge en bild av konkurrenskraften i varje bransch. De två första utgörs av kvoten mellan export och import på EU-marknaden (Ex/Im till EU) respektive övriga världsmarknaden (Ex/Im till ÖV). De två sista måtten anger i vilka branscher svenska företag är specialiserade relativt EU-länderna i handel ( HI) respektive produktion ( PI). Tabell 2.1. visar att många av de känsliga branscherna är svaga branscher (betyg lägre än -1). De starka branscherna innefattar få stora företag, och flest sysselsatta finns i +4 branscherna.

19 Arbetslivets omvandling 17 Tabell 2.1. Statisk konkurrenskraft i de känsliga branscherna Branscherna listade efter fallande totalstyrka. Ex/Im Ex/Im PI HI Statisk Andel NACE Branschnamn till EU till ÖV konkurrens sysselsatta 344 Tele- och instrumentindustri , Utrustn till gruv, järn o stål , Järn- o Stålindustri , Motorfordon 0 3 6, Slakt och charkuteri Maskiner till livs o kemi , Medicinsk o kirurgisk utrustn , Rälsfordon , Utrustn till pappers o massa , Isolerade trådar o kablar , Elektriska maskiner o delar , Metallbearbetningsmaskiner , Läkemedelsprodukter , Skeppsbyggeri 0 1, Kullager m m , Elektriska lampor, belysning , Textilvaror , Glasvaror , Elektriska hushållsapparater , Kontorsmaskiner , Mejeriprodukter , Kemiska prod för jordbr o ind , Kakao, choklad o konfektyr , Ångpannor o delar , Jordbruksmaskiner , Läskedrycker , Etylalkohol, destillerier , Tillverkning o rep av flyg , Baskemi , Gummiprodukter , Keramiska produkter , Kläder och accessoarer , Bomullsindustri , Bryggning o malttillverkning , Radio och television , Fisk och fiskkonserver , Skor , Leksaker o sportartiklar , Fodermedelsindustri , Tobaksvaror , Smycketillverkning , Mattor, linoleum , Ylleindustri , Spagetti, makaroner ,02 Källa: Näringslivets utveckling till tillväxt eller stagnation, Bilaga 3 till LU 92.

20 18 Arbetslivets omvandling Starka branscher Inom starka svenska tillverkningsbranscher finns järn- och stålindustrin och maskinleverantörer till denna och gruvindustrin, samt telekommunikationsbranschen. Även motorfordon är en stark bransch. Gemensamt för de starka branscherna är att de i stor utsträckning domineras av stora företag som inte längre är helt beroende av Sverige för produktion och produktutveckling. Svaga branscher Den svaga sidan kännetecknas av småbranscher. De flesta tillhör arbetsintensiv textil- och tekoindustri eller den skyddade livsmedelsindustrin. Högteknologiska branscher som television och radio finns även inom den utsatta kategorin. Dessa svaga arbetsintensiva industrier hotas när integrationen fortskrider. 24 Sverige har i jämförelse med andra länder dålig strukturell balans men befinner sig inte i bottenläge till övriga EU-länder. Långtidsutredningens slutsats är att Sveriges position långsiktigt kan anses vara god, eftersom sysselsättningen är koncentrerad till starka branscher. Sysselsättningsfördelningen är därför gynnsam. I de starka branscherna konkurrerar Sverige inte främst med låga lönekostnader, utan med andra faktorer som kvalitet och teknisk nivå. Marknadstillväxt på EU-marknaden Av de starka branscherna har järn- och stålindustrin haft en snabb marknadstillväxt och expansionsmöjligheterna bedöms därför som goda. Även marknadsutvecklingen i övrigt ser bra ut för de starka branscherna inför EU. Också för de medelstarka branscherna har marknadsutvecklingen varit god (här återfinns maskinproducenter och läkemedelsindustrin). Efterfrågetillväxten för de svaga branscherna har varit långsammare. Med tanke på deras sämre konkurrenskraft kan detta snabbt leda till utslagning av arbetskraften i dessa branscher när konkurrensen hårdnar genom integrationsprocesssen. 25 Långtidsutredningen har även gjort en bredare analys av framtida tillväxtmöjligheter för produktion och sysselsättning. Utredningen använder här en indelning i skyddad, arbetsintensiv, kapitalintensiv och kunskapsintensiv sektor.

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008. 2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 April 2015 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Sten Gellerstedt LO Adjungerad professor Luleå tekniska universitet LOs förbund rapporterar om fler utarmade jobb Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Läs mer

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin

Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Kluster i praktiken. (Finns dom?) Bo Wictorin Det är uppenbart att: människor och företag (i en tilltagande grad) är koncentrerade till vissa platser företag inom vissa branscher är mer koncentrerade till

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 06 07

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 06 07 Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin Mikael Malmaeus 2014 06 07 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska tillväxten

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 December 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Statistiska centralbyråns författningssamling

Statistiska centralbyråns författningssamling Detaljerad beskrivning av insamlande uppgifter Bilaga 1 Variabler Beskrivning Undersökning Benämning Namn på rapporterande enhet. Samtliga undersökningar Adress Adress för rapporterande enhet Postnummer

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009 Värt att veta om 2009 Innehåll 2 Hur många företag finns det i Sverige? 2 Hur många småföretag finns det? 2 Hur många jobbar i småföretag? 2 Småföretagen står för de nya jobben 3 Antal företag - detaljerad

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Intervju Ericsson Kumla

Intervju Ericsson Kumla Hösten 2004 Intervju Ericsson Kumla En intervju inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. Intervju med: Chef Kumlafabriken Anders Bergstrand INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Innehåll 1. Mekanismer 2. Vad har hänt? 3. Möjliga arbetsmarknadseffekter 4. Möjlig ekonomisk politik

Läs mer

Intervju Hägglunds Drives AB

Intervju Hägglunds Drives AB Hösten 2004 Intervju Hägglunds Drives AB En intervju inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. Intervju med: Production Manager Leif Eriksson INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Teknisk kompetens i Västmanlands näringsliv

Teknisk kompetens i Västmanlands näringsliv RPPORT 2005 : 19 Teknisk kompetens i Västmanlands näringsliv En analys av andelen tekniker inom tillverkningsindustri och avancerade företagstjänster. Författare: Henric Orgren NÄRINGSLIVSENHETEN Förord

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning

Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning Industrins efterfrågan: Mekaniska företag El- och byggföretag Övriga entreprenadföretag Lokala underleverantörer Styr- och reglerföretag Tekniska

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur Branschöverskridande kompetensknippen och ekonomisk omvandling

Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur Branschöverskridande kompetensknippen och ekonomisk omvandling Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur Branschöverskridande kompetensknippen och ekonomisk omvandling Seminarium, Västra Götaland 2020 Göteborg, maj 2014 Martin Henning Lund universitet CRA/Handelshögskolan

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Drivkrafter för utveckling Vad kan vi lära av tillväxt i stora städer för att få utveckling i landsbygden? Tillväxtdrivande verksamheter utifrån två

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer