SAMRÅDSMÖTE FÖR NY 130 KV LEDNING ASKESLÄTT VÄ TÖFTEDAL. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vänersborgskontoret

Transkript

1 PROTOKOLL UPPRÄTTAT AV: Ingemar Stenbeck DATUM SAMRÅDSMÖTE FÖR Mötesdatum: Plats: Deltagare: Distribution: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vänersborgskontoret Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Helena Carling (Samhällsbyggnadsenheten), Linnea Bertilsson (Naturvårdsenheten), Ulf Gustavsson (Enheten för Skydd och Säkerhet), Christer Larsson (Vattenvårdsenheten) Munkedals kommun: Ewa Andersson, Ronny Larsson Färgelanda kommun: Jan Myren Tanums kommun: Ingvar Olofsson Dalslands miljökontor/ miljönämnd: Jan Sandell, Björn Hermansson, Elisabet Forsdahl Svenska Kraftnät (SvK): Jan Halvarson. Vectura: Frida Kumb Vattenfall Eldistribution AB: Inge Gustason, Erika Antonsson, Lars-Peter Henrysson Sweco: Jenny Wintzer, Tore Gunnarsson, Ingemar Stenbeck Samtliga deltagare Jenny Wintzer (JW) öppnar mötet och deltagarna presenterar sig. JW inleder därefter en presentation över det aktuella projektet (presentationen bifogas). Inge Gustafson (IG) förklarar att projektets bakgrund är de förändringar i Vattenfalls regionnät i Bohuslän som krävs med anledning av förfrågningar om anslutning av sammanlagt 2200 MW vindkraft. Marken för stationsplaceringarna vid Askeslätt och Krokstad är inköpta av Vattenfall. JW beskriver de föreslagna ledningsstråken. Det längsgående stråket parallellt med SvK:s ledning är smalt då de planeras följa befintlig och planerad ny SVK ledning. Passagen förbi Bergeröd har dock utvidgats pga hänsyn till bebyggelse. Två alternativa stråk finns i söder för sträckan Askeslätt ut till SvK:s ledning. Stråkalternativen A och B bedöms vara likvärdiga. I norr finns tre möjliga stationslägen väster om Töftedal. Loviseholm, Rågmyren respektive Vassbotten. JW redogör för ledningens utförande med portalstolpar respektive enkelstolpar samt skogsgatans bredd. Skogsgatans bredd blir ca 4-6 meter smalare vid enkelstolpar än med portalstolpar. JW går igenom de övergripande miljökonsekvenserna, tillståndsfrågorna samt samrådsprocessen. Samrådskretsen kommer att vara bred från början, vilket gör att Länsstyrelsen BMP-beslut blir mindre avgörande. Två markägarmöten kommer att hållas 1 (6)

2 tillsammans med SvK i början av juni. JW avslutar med att gå igenom innehållet i MKB:n samt tidplanen för projektet. Jan Halvarson (JH) redogör översiktligt om projektet Sydvästlänken och hur den hänger samman med de nu planerade ledningsförstärkningarna i Bohuslän och Dalsland. Frågor och diskussion: Linnea Bertilsson (LB): Ledningsgatan förväntas bli m för luftledningar men skulle bara bli ca 5 m vid markförlagd kabel. JH: För SvK:s likströmsledning finns möjligheten att växla mellan markkabel och luftledning. Vi har utifrån geologin kartlagd vilka områden som därför kan markförläggas. Andelen berg och tunt jordtäcke ökar från Småland/ Västergötland mot Bohuslän och Dalsland varför vi inte kan rekommendera kabel längs aktuell sträckning. Jan Sandell (JS): Det diskuteras utbyggnad av biogas i regionen. Vilka möjligheter finns att samförlägga dessa ledningar med t.ex. markkablar? IG: Det finns svårigheter med en samförläggning med anledning av säkerhetsaspekten. Man måste man kunna indikera fel utan störningar från andra ledningar. Beräkningar behöver göras för att se på vilket avstånd ledningarna måste ligga ifrån varandra. Helena Carling (HC): Hur kommer det sig att ni valt att placera transformatorstationen vid Askeslätt? IG: Det beror på de vindkraftsplaner som finns kring Askeslätt. Beräkningar har gjorts för den bästa anslutningspunkten i området. Därefter har vi undersökt lämpliga platser inom ca 500 meters radie. Ronny Larsson (RL): Stråkalternativen ut från Askeslätt går delvis igenom ett planerat vindkraftsområde av Rabbalshede kraft. Har ni fått deras underlag? JW: Ja. Vi har fått Munkedals vindbruksplan och vi har därför breddat området jämfört med ett ursprungligt förslag. IG: Vi utgår från ett minsta skyddsavstånd på 250 meter mellan luftledningen och vindkraftverken. RL: Har ni gjort någon viktning mellan de två alternativen? JW: Nej. Vi bedömer dem likvärdiga i nuläget. Erika Antonsson (ErA): Vi för en diskussion om lämplig anslutningspunkt med Rabbalshede utifrån deras verkspositioner. RL: Kommunen vill se den optimala lösningen på ledningen utifrån vindkraftsplanerna. 2 (6) PROTOKOLL

3 RL: Hur kommer Vattenfalls respektive SvK:s ledningar att placeras utifrån befintlig SvK ledning? JW/IG: Som standardfall planeras Vattenfalls ledning på västra sidan och SvK:s på den östra sidan om nuvarande ledning. Men för vissa platser kan andra lösningar bli nödvändiga för att ta hänsyn till bebyggelsen. Ingvar Olofsson (IO): Hur kommer de elektromagnetiska fälten bli om vi får tre parallella ledningar? IG: Troligtvis kommer påverkan från Vattenfalls planerade ledning att bli liten. Den befintliga 400 kv ledningen kommer att dominera magnetfältskurvan. SvK:s likströmsledning ger inga elektromagnetiska fält utan endast ett statiskt magnetfält. JW: Vi kommer att redovisa magnetfältskurvor för den planerade ledningen och, om det är aktuellt, magnetfält för närliggande hus. IO: Hur säkerställs att miljöaspekterna kommer med i tillståndsprövningen då denna prövas av Energimarknadsinspektionen utifrån ellagen? JW: Tillståndet prövas enligt ellagen men där miljöbalken används som bedömning av miljöaspekterna. Miljökonsekvensbeskrivningen är obligatorisk i ansökan. IO: Hur stort område behövs för transformatorststationerna och hur ser situation ut för stationen i norr? IG: Ytan som behövs för en station är ca 200 x 300 meter. Förutsättningarna för de möjliga stationslägena väster om Töftedal skiljer sig åt. För att bygga stationerna behövs bra vägar då det rör sig om tunga transporter. Vägens bredd behöver vara ca 5,5 m bred och kurvor ca 11 m bred. Till Loviseholm finns det relativt bra vägar att utnyttja idag. För Rågmyren och Vassbotten måste det till flera kilometer nya vägar. IG redovisar också vad de olika stationslägena sannolikt innebär för behov av tillkommande ledningar: - Loviseholm: Behov av ytterligare fyra ledningar ut åt nordost som i stor utsträckning kan följa befintliga vägar. - Rågmyren: Behov av ytterligare fyra parallellgående ledningar längs SvK.s ledning norrut till Vassbotten. - Vassbotten: Inga ytterligare luftledningar. HC: Det måste vara tydligt vad de olika alternativen innebär för andra konsekvenser för vägar och tillkommande ledningar. Ewa Andersson (EwA): Hur kommer vägdragningen att ske till Vassbotten? IG: Vectura kommer att undersöka vägarna under maj. HC: Vägfrågan kommer väl vara med i beslutsunderlaget? Eller är det ekonomin som styr? 3 (6) PROTOKOLL

4 IG: Vi måste i första hand komma överens med vindkraftsbolagen och markägarna när det gäller att hitta en lämplig stationsplacering. ErA: Vi måste kunna ansluta till 400 kv och 130 kv nätet på ett smidigt sätt. IO: Hur kommer vägen till Vassbotten ungefär se ut? IG: Troligtvis kommer vägen komma in från väster. Elisabet Forsdahl (EF): Den nya ledningsgatan med SvKs och Vattenfalls ledningar blir totalt 103 meter. Hur blir det om alla ledningar grävs ned tillsammans istället? IG: Det går ej att samförlägga ledningarna p.g.a. säkerhetskraven. En markförläggning av Vattenfalls 130 kv ledning ger också problem i form av längre reparationstider. Om ett fel uppstår på en luftledning ser man felet direkt. Att upptäcka ett fel på en markförlagd ledning tar normalt 2 dygn och att reparera felet tar 5 dygn eller mer. För att upprätthålla driftsäkerheten krävs därför dubbla kabelförband. För att ersätta Vattenfalls luftledning med markkabel så skulle det behövas 18 kablar. JH: Det går ej att samförlägga likströms och växelströms ledningar. Kabel är heller inget realistiskt alternativ p.g.a. terrängförhållandena. HC: Om ingen ledning fanns idag, och ni skulle välja en ny ledningssträckning i orörd natur hur skulle det sett ut? IG: Vi har de facto en befintlig ledning. Genom att ansluta till den minskar vi det totala intrånget. IO: Hur ser ni på kompensationsåtgärder för skogsgatan, t.ex. att satsa på naturvårdsåtgärder i närområdet? Ingemar Stenbeck (IS): Vi har tagit hänsyn till utpekade naturintressen vid stråkplaneringen och kan inte se att det nuvarande förslaget påverkar några särskilt skyddsvärda områden. Naturmiljön i skogsgatan kommer att förändras men inte självklart till så mycket sämre. LB: Naturmiljön kommer att påverkas och bli artfattigare. Tore Gunnarsson (TG): Det finns studier från SvK att artrikedomen inte förändras nämnvärt av en skogsgata. JH: Ja, vi har tittat på den biologiska mångfalden. Christer Larsson (CL): Hur kommer MKB:erna mellan SvK och Vattenfall att samordnas? JH: Ansökningarna kommer att lämnas in med ca 1,5 års mellanrum. Var och en söker för sin verksamhet. Hänvisning i MKB:n kommer att ske till det andra projektet. HC: Om ni kommer att växla sida mellan SvK:s och Vattenfalls ledningar, hur kommer det gå till? 4 (6) PROTOKOLL

5 IG/TG: Vattenfall går under 400 kv ledningen. Avstånden mellan stolparna blir korta vid korsningspunkten. HC: Vi önskar stråkalternativen A och B som shapefiler. JW: Vi bifogar shapefilerna till dem som önskar. En mejllista togs fram på mötet. Shapefilerna samt ppt-presentationen skickas ut till dem på listan. CL: Varför är stråket bredare runt Krokstad? IG: Stationens placering är nu bestämd och förtjockningen behövs inte längre. Vattenfalls ledning placeras på västra sidan om den befintliga ledningen. CL: Påverkas några bostadshus där? IG: Nej. EF: Vilken är bredden på det parallellgående stråket? JW: 200 meter. RL: Vi får många frågor om ledningen. Vi känner att vi behöver mer underlag för att kunna ta ställning till de redovisade stråkalternativen. EwA: Ju klarare besked vi får om tänkta sträckningar ju bättre är det. IG: Vi måste ha stakningstillstånd för att kunna undersöka alternativen noggrannare då vi inte har rätt att beträda markerna för att planera för en ny ledning. Vi har därför svårt att vara mer exakt i nuläget. HC: I området runt Bergeröd vore det önskvärt om MKB:erna kunde samordnas. IG: Ja, vi måste här gemensamt komma fram till en lösning så att vi kan passera området på ett bra sätt. EwA: Vad de olika stationslösningarna i norr innebär för bl.a. vägar och anslutningsledningar behöver tydligare framgå. IG: Vi har många markägare längs med sträckningen som vi också måste ta hänsyn till i den fortsatta planeringen. JS: Hur ser det ut med anslutning till vindkraften som planeras i den östra delen av Dalsland. Kommer de att anslutas från väster. 5 (6) PROTOKOLL

6 ErA: Vattenfall planerar för en förstärkning i hela regionen. Kapacitetstaket för vindkraften är idag i det närmaste nådd. Förstärkningen är därför helt avgörande för vindkraftens möjlighet att utvecklas framöver. Mötet avslutas. Vid anteckningarna: Ingemar Stenbeck Bilaga: PowerPointbilder presenterade vid mötet. 6 (6) PROTOKOLL

7 DAGORDNING Bakgrund och behov av ledningen Stråkförslag Identifierade intressen Tekniskt utförande Övergripande miljökonsekvenser Tillståndsfrågor och samrådsprocessen Tidplan SAMRÅDSMÖTE 26 APRIL MED LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN MUNKEDALS, FÄRGELANDA, DALS-EDS OCH TANUMS KOMMUNER Svenska Kraftnäts projekt SydVästlänken Frågor och diskussion BAKGRUND OCH BEHOV Nytt 130 kv ledningsnät för anslutning av vindkraft i Dalsland, Bohuslän och Värmlandsnäs Tre nya stationer Sammankoppling till regionnät vid transformatorstationen vid Färlev Tre separata koncessionsansökningar NOLLALTERNATIV Vindkraftsproduktion ej ut på elnätet Miljökonsekvenser uteblir SVK - PROJEKT SYDVÄSTLÄNKEN LEDNINGSSTRÅK - METODIK Minimera miljöpåverkan - natur- och kulturmiljö - närboende - pågående markanvändning Inventering av berörda intressen digitalt planeringsunderlag - Länsstyrelsen - Skogsstyrelsen - Riksantikvarieämbetet Parallellgång med befintliga ledningar - mest lämpliga lokaliseringen - SVKs 400 kv ledning NY 130 KV LEDNING ASKESLÄTT - VÄ TÖFTEDAL NY 130 KV LEDNING ASKESLÄTT - VÄ TÖFTEDAL Översiktskarta Stråk söder

8 NY 130 KV LEDNING ASKESLÄTT - VÄ TÖFTEDAL Stråk norr UTFÖRANDE PORTALSTOLPE Träportalstolpar Höjd m Avstånd mellan stolpar ca 200 m SKOGSGATA PORTALSTOLPE UTFÖRANDE ENKELSTOLPE Stålstolpe Höjd ca m Avstånd mellan stolpar ca 250 m Ny sträckning ca 40 m Parallellgång befintlig 400 kv totalt 70/73 m idag 40/46 m breddning ca 30 m Parallellgång befintlig 400 kv kv likström totalt ca 103 m idag 40/46 m breddning ca 65 m SKOGSGATA NY STRÄCKNING SKOGSGATA PARALLELLGÅNG

9 ÖVERGRIPANDE MILJÖKONSEKVENSER TILLSTÅNDSFRÅGOR Påverkan på landskapsbild Intrång i pågående markanvändning Lokalt förändrade livsbetingelser för flora och fauna där ny skogsgata tas upp Eventuell påverkan för friluftslivet Buller och avgaser från maskiner samt eventuella markskador under byggnadsskedet Kartor med intressen bifogades mötets samrådsunderlag Miljökonsekvenser utreds och redovisas mer utförligt i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som bifogas ansökan om tillstånd Förundersökningstillstånd Nätkoncession för linje Ledningsrätt Strandskyddsdispens Vattenverksamhet Tillstånd enligt KML Fastighetsägare Energimarknadsinspektionen Lantmäterimyndigheten Kommunen Länsstyrelsen Länsstyrelsen SAMRÅDSPROCESSEN enligt 6 kap Miljöbalken Samråd med - Länsstyrelsen - Kommuner - Övriga myndigheter och organisationer - Fastighetsägare - Övriga berörda Brev, annonsering, möten och personliga kontakter Preliminär samrådsredogörelse Beslut om betydande miljöpåverkan (BMP) Fullständig samrådsredogörelse i MKB MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bifogas ansökan om linjekoncession 6 kap MB Beskrivning av verksamheten (lokalisering, utformning, omfattning) Skadeförebyggande åtgärder Uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma inverkan på hälsa, miljö och hushållning med mark, vatten och andra resurser Alternativa lokaliseringar och utformningar Motiv till valt alternativ Nollalternativ Samrådsredogörelse TIDPLAN Stråksamråd april-juni 2010 Sträckningsförslag klart augusti 2010 Fältarbeten hösten 2010 Koncessionsansökan oktober 2010 Koncessionsbeslut april 2011 Byggstart hösten 2011 Byggnation klar 2012 FRÅGOR OCH DISKUSSION

10 - PROTOKOLL UPPRÄTTAT AV: Svante Skeppström DATUM SAMRÅDSMÖTE FÖR NY 130 KV LEDNING ASKESLÄTT- VÄ TÖFTEDAL Mötesdatum: Plats: Deltagare i panelen: Hotell Dalsland, Dals-Ed Vattenfall: Inge Gustafsson (projektansvarig), Karin Bäckman (nätjuridik), Lars-Peter Henrysson (nätjuridik), Magnus Myhrén (nätjuridik) Sweco: Jenny Wintzer (tillståndsfrågor), Thomas Ankersjö (uppdragsledare, tekniska frågor), Ronny Pettersson (ersättningsfrågor), Svante Skeppström (tillståndsfrågor) Deltagare som presenterade sig under mötet: Birgit Jönsson, LRF, Leif Bengtsson, LRF Konsult juridiska byrån Protokollet redovisar frågor och svar avseende Vattenfalls planerade 130 kv ledning. Den presentation som visades under mötet redovisas som bilaga. De frågor som rör Svenska Kraftnäts planerade likströmsledning redovisas i separat protokoll upprättat av Svenska kraftnät. Mötesdeltagare (MD): Hur många vindkraftverk ska den planerade kraftledningen ansluta och hur långt från ledningen ligger de vindkraftverk som ska anslutas? Inge Gustafsson (IG): Totalt ska ca 1000 vindkraftverk anslutas. Jag känner inte till det exakta avståndet till de mest avlägsna verken. Det kan handla om ett avstånd om ca 10 mil. MD: Rabbalshede Kraft har nyligen uppfört 6 vindkraftverk och har projekterat ytterligare 6 verk. För de sistnämnda verken finns ingen kapacitet på befintliga kraftledningar för att ta emot strömmen. IG: De planerade vindkraftverken kommer att anslutas till den nya transformatorstationen vid Askeslätt. Den befintliga 40 kv ledningen öster om Askeslätt är i det närmaste fullbelagd men visar det sig att det finns kapacitet kvar så går det att ansluta till den. MD: Ledningsstråket enligt alternativ A kolliderar med Rabbalshede Krafts planer på vindkraft. Har kraftledningen högre prioritet än vindkraftverken så att den planerade ledningen kan stoppa vissa av de planerade verken. IG: Vattenfall strävar efter att anpassa kraftledningens sträckning inom stråket så att de planerade vindkraftverken inom ledningsstråket enligt alternativ A inte berörs. Det bör gå att komma fram med ledningen mellan vindkraftverken. Enligt Transportstyrelsen bör avståndet mellan vindkraftverk och kraftledning inte underskrida 250 m. MD: Kommer det behöva byggas ytterligare anslutningsledningar till den transformatorstation som uppförs väster om Töftedal? 1 (2)

11 Jenny Wintzer (JW) visar en kartbild med de tre alternativa stationslägena väster om Töftedal där även de anslutningsledningar redovisas som behöver byggas beroende på vilket stationsläge som väljs (se bilaga). Birgit Jönsson (BJ): Det kan alltså bli frågan om att fyra nya 130 kv ledningar behöver byggas parallellt med den befintliga 400 kv ledningen och Svenska Kraftnäts planerade likströmsledning. Kan ni förklara varför detta behövs? IG: För att kunna ta hand om den stora effekt som kommer att tillföras regionnätet i området så kommer vi att klippa upp två 130 kv ledningar som korsar den befintliga 400 kv ledningen vid stationsläget Tresticketjärn. Om stationslägena Rågmyren eller Loviseholm väljs så kommer det behöva byggas fyra st ny 130 kv ledningar, en in- och utledning från respektive 130 kv ledning som klipps upp till stationen. Väljs stationsläget Tresticketjärn så placeras stationen intill de båda 130 kv ledningarna som där klipps upp. Från den nya station som kommer att byggas väster om Töftedal så kommer vi alltså att kunna fördela effekten från vindkraften på tre 130 kv ledningar och en elmatning i slinga åstadkoms. De fyra nya 130 kv ledningarna kommer att uppföras i två parallella stålstolpar med två ledningar i varje stolpe. Skulle stationsläge Rågmyren väljas så uppförs ledningarna parallellt med befintlig 400 kv ledning medan ett stationsläge vid Loviseholm medför att de fyra ledningarna byggs längs med befintlig väg till tramsformatorstationen. MD: Kommer det att bli en ny prövning av tillståndet då det löper ut efter 40 år? JW: Ja. Det blir då en ny prövning där alla berörda för möjlighet att yttra sig. MD: Hur nära ledningen får man bygga hus? JW: Enligt starkströmsföreskrifterna får ingen byggnad uppföras närmare än 7 m från en 130 kv ledning. Kommunerna brukar dock inte bevilja bygglov för bostadshus närmare än m från ledningen. MD: Vad är det för ändringar i intrångsersättningen i propositionen om ny expropriationslag? Ronny Larsson: Det blir högre ersättning. BJ: Enligt propositionen ska ersättningen utgöra 125 % av fastighetens marknadsvärde. Om ni vill ha hjälp i förhandlingen om ersättning kan vi hjälpa er att hitta ombud. Leif Bengtsson: Vi på LRF Konsult juridiska byrån kan hjälpa till med alla frågor som rör markintrång och ersättning. Våra ombudskostnader ersätts av Vattenfall. Mötet avslutas. Vid anteckningarna: Svante Skeppström Bilaga: PowerPointbilder presenterade vid mötet. 2 (2) PROTOKOLL

12 DAGORDNING 1. Bakgrund och behov 2. Ledningsstråk och utförande 3. Miljökonsekvenser 4. Tillståndsfrågor 5. Ersättningsfrågor 6. Tidplan 7. Frågor och diskussion ÖPPET SAMRÅDSMÖTE 1 JUNI HEDEKAS 1 2 BAKGRUND OCH BEHOV Förfrågningar MW vindkraft. Vattenfall anslutningsplikt enl Ellagen 3 kap 6-8 Nytt 130 kv ledningsnät för anslutning av vindkraft i Dalsland, Bohuslän och Värmlandsnäs. Tre nya stationer Sammankoppling till regionnät vid transformatorstationen vid Färlev. Tre separata koncessionsansökningar. LEDNINGENS UTFÖRANDE Trädsäker luftledning Snabb felavhjälpning Möjlighet till snabba förändringar vid framtida behov Skador på natur- och kulturvärden ej bestående Terrängförhållanden 3 4 1

13 LEDNINGSSTRÅK - METODIK Minimera miljöpåverkan natur- och kulturmiljö närboende pågående markanvändning ÖVERSIKT Inventering av berörda intressen digitalt planeringsunderlag Länsstyrelsen Skogsstyrelsen Riksantikvarieämbetet Parallellgång med befintliga ledningar mest lämpliga lokaliseringen SVKs 400 kv ledning 5 6 STRÅK SÖDER STRÅK NORR 7 8 2

14 LEDNINGENS UTFÖRANDE - PORTALSTOLPE LEDNINGENS UTFÖRANDE - ENKELSTOLPE Träportalstolpe Höjd m Avstånd mellan stolpar ca 200 m Stålstolpe Höjd m Avstånd mellan stolpar ca 250 m 9 10 MARKBEHOV TRÄDSÄKER LEDNING MARKBEHOV NY STRÄCKNING Portalstolpe - ca 40 m skogsgata Enkelstolpe ca 35 m skogsgata

15 MARKBEHOV PARALLELLGÅNG BEFINTLIG 400 KV Portalstolpe totalt 70/73 m skogsgata - idag 40/46 m - breddning ca 30 m Enkelstolpe ca 5 m mindre skogsgata MARKBEHOV PARALLELLGÅNG 400 KV KV Portalstolpe totalt ca 103 m skogsgata - idag 40/46 m - breddning ca 65 m Enkelstolpe ca 5 m mindre skogsgata ERFORDERLIGA TILLSTÅND Nätkoncession för linje Energimarknadsinspektionen Förundersökningsmedgivande Fastighetsägare Markupplåtelseavtal Fastighetsägare Ledningsrätt Lantmäterimyndigheten NÄTKONCESSION FÖR LINJE Ger rätt att bygga och bibehålla ledningen Handläggs av Energimarknadsinspektionen Remitteras till alla som berörs av ledningen Gäller normalt i 40 år Behandlar inte markupplåtelsen Ligger till grund för ansökan om ledningsrätt

16 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - MKB Bifogas ansökan om linjekoncession 6 kap MB Beskrivning av verksamheten (lokalisering, utformning, omfattning) Alternativa lokaliseringar och utformningar Motiv till valt alternativ Nollalternativ Skadeförebyggande åtgärder Uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma inverkan på hälsa, miljö och hushållning med mark, vatten och andra resurser Samrådsredogörelse ÖVERGRIPANDE MILJÖKONSEKVENSER Påverkan på landskapsbild Intrång i pågående markanvändning Lokalt förändrade livsbetingelser för flora och fauna där ny skogsgata tas upp Eventuell påverkan på kulturmiljön och friluftslivet Elektriska och magnetiska fält Buller och avgaser från maskiner samt eventuella markskador under anläggningstiden Miljökonsekvenser utreds och redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning som bifogas ansökan om tillstånd SAMRÅDSPROCESSEN ENLIGT MILJÖBALKENS 6 KAP Samråd med - Länsstyrelsen - Kommuner - Övriga myndigheter och organisationer - Fastighetsägare - Övriga berörda Brev, annonsering, möten och personliga kontakter Preliminär samrådsredogörelse Beslut om eventuell betydande miljöpåverkan (BMP) FÖRUNDERSÖKNINGSMEDGIVANDE Tillträde till mark för förundersökningsarbeten Innebär ej medgivande till ledningsbyggnation Stakning, siktröjning Markundersökningar Tillfälliga skador ersätts Utskick augusti 2010 Start hösten 2010 Fullständig samrådsredogörelse i MKB

17 MARKUPPLÅTELSEAVTAL Upplåtelse av mark för ledningen frivillig ÖK Reglerar ledningsägarens och markägarens rättigheter och skyldigheter Ligger till grund för ledningsrätt LEDNINGSRÄTT Tryggar rätten att bygga och bibehålla ledningen i all framtid på berörda fastigheter Gäller även om fastigheten byter ägare eller om fastighetsindelningen ändras Reglerar ersättningsfrågorna om ingen frivillig ÖK görs Handläggs av Lantmäterimyndigheten ERSÄTTNING VID FRAMDRAGNING AV NY LEDNING ÄNDRING AV EXPROPRIATIONSLAGEN Fastighetens minskade marknadsvärde Ersätts för all framtid vid ett tillfälle (undantaget kantträd som växer upp) Ersättning för tillfällig skada - Vid staknings- och markundersökningsarbeten - Under byggnadstiden - Vid underhållsåtgärder etc. - Ersätts vid skadetillfället Regeringen har lagt en proposition Om den antas av riksdag ändras expropriationslagen den 1 augusti i år Oklart hur tillämpningen blir Vi kommer att följa utvecklingen

18 SKOGSNORMEN ÅKERNORMEN Ny norm togs fram 2009 av lantmäteriet Mer anpassad till dagens skogtillstånd Ger i flertalet fall högre ersättning än tidigare norm Åkerstolpar ersätts enligt 1974 års åkernorm Justerad 2007 till dagens brukningssystem, medförde något högre ersättning Uppräknas med index TIDPLAN Stråksamråd april-juni 2010 Sträckningsförslag klart augusti 2010 Fältarbeten hösten 2010 Koncessionsansökan oktober 2010 FRÅGOR & DISKUSSION Koncessionsbeslut april 2011 Byggstart hösten 2011 Byggnation klar

19 Stationsläge Loviseholm Stationsläge Rågmyren Stationsläge Tresticketjärn

20 - PROTOKOLL UPPRÄTTAT AV: Svante Skeppström DATUM SAMRÅDSMÖTE FÖR NY 130 KV LEDNING ASKESLÄTT- VÄ TÖFTEDAL Mötesdatum: Plats: Deltagare i panelen: Hedekas Bygdegård, Hedekas Vattenfall: Inge Gustafsson (projektansvarig), Erika Antonsson (ansvarig för anslutning av vindkraft till elnätet), Karin Bäckman (nätjuridik), Lars- Peter Henrysson (nätjuridik) Sweco: Jenny Wintzer (tillståndsfrågor), Thomas Ankersjö (uppdragsledare, tekniska frågor), Ronny Pettersson (ersättningsfrågor), Svante Skeppström (tillståndsfrågor) Deltagare som presenterade sig under mötet: Birgit Jönsson, LRF, Margareta Holmquist-Kindberg, LRF Konsult juridiska byrån Protokollet redovisar frågor och svar avseende Vattenfalls planerade 130 kv ledning. Den presentation som visades under mötet redovisas som bilaga. De frågor som rör Svenska Kraftnäts planerade likströmsledning redovisas i separat protokoll upprättat av Svenska kraftnät. Mötesdeltagare (MD): Finns det ingen alternativ sträckning till att bygga ledningen längs med den befintliga 400 kv ledningen? Inge Gustafsson (IG): Det går inte att motivera att dra en ledning i en ny sträckning då det blir ett större intrång med en bredare skogsgata jämför med om vi håller oss till 400 kv ledningen och breddar den befintliga skogsgatan. MD: Finns det ett kabelalternativ? Inge Gustafsson (IG): Vi har inte tagit fram något kabelalternativ eftersom en kabel inte klarar kraven på driftsäkerhet. Att felsöka en kabel och reparera felet tar betydligt längre tid än för en kabel. Terrängförhållandena i Bohuslän med mycket kalt berg är också mycket olämpligt för kabel. Ett fel på en luftledning kan identifieras genom att flyga helikopter över ledningen. Att hitta en skadad kabel i m under marken är någonting helt annat. Jenny Wintzer (JW): Av de två alternativa ledningsstråk, alternativ A och B, som förbinder transformatorstationen vid Askeslätt med den befintliga 400 kv ledningen förordar Länsstyrelsen och Munkedals kommun alternativ A. Vid Bergeröd är det trångt mellan den befintliga 400 kv ledningen och närliggande bostadshus. Där utreder vi därför ett bredare område för att hitta en lämplig ledningssträckning. MD: Underlättar det för Vattenfall om Svenska Kraftnät väljer en annan sträckning för sin ledning? IG: Vi berörs inte av Svenska Kraftnäts ledning. I vår planering måste vi utgå från att Svenska Kraftnäts ledning kommer att byggas parallellt med befintlig 400 kv ledning. 1 (4)

21 MD: Är det lättare för Vattenfalls ledning jämfört med Svenska Kraftnäts Likströmsledning att byta sida om den befintliga 400 kv ledningen? IG: Det är lättare att byta sida med 130 kv ledningen men vi får inte bygga in likströmsledningen i mitten. MD: På mötet igår talade ni om att det kan behöva uppföras fyra ny 130 kv ledningar parallellt med den befintliga 400 kv ledningen. Hur är det med den saken? JW visar en kartbild med de tre alternativa stationslägena väster om Töftedal där även de anslutningsledningar redovisas som behöver byggas beroende på vilket stationsläge som väljs (se bilaga). JW: Valet av stationsläge får olika konsekvenser för ledningsutbyggnaden närmast stationen. En station vid Loviseholm medför att fyra nya 130 kv ledningar behöver byggas mellan stationen och två befintliga 130 kv ledningar som sträcker sig vinkelrätt mot 400 kv ledningen. Dessa båda ledningar uppförs då med två parallella stålstolpar med två ledningar i varje stolpe. Ledningssträckningen följer vägen österut från transformatorstationen. Skogsgatans totala bredd blir 55 m. Om stationsläget vid Rågmyren väljs så uppförs de fyra nya 130 kv ledningarna parallellt med befintlig 400 kv ledning från stationen och norrut till de korsande 130 kv ledningarna. Ett val av stationsläge Tresticketjärn innebär att stationen uppförs i anslutning till befintliga 130 kv ledningar. MD: Blir det samma avstånd mellan stolparna på den nya ledningen jämfört med den befintliga 400 kv? (frågan ställs i anslutning till att bilden Tekniskt utförande visas, se bilaga). IG: Det blir kortare avstånd mellan stolparna på den nya 130 kv ledningen jämfört med befintlig 400 kv ledning som har ett avstånd om m mellan stolparna. Avståndet mellan stolparna på den nya 130 kv ledningen blir m. MD: Går det att neka på förfrågan om förundersökningsmedgivande? (frågan ställs i anslutning till att bilden Tillstånd visas, se bilaga). JW: Om vi inte erhåller förundersökningsmedgivande kan vi söka tillstånd till förundersökning hos Länsstyrelsen. För er som har speciella önskemål på anpassning av utformningen vill vi betona att det är viktigt för oss att få in förundersökningsmedgivanden så att vi kan komma ut i terrängen och se vilka möjligheter som finns att tillgodose önskemålen. MD: Gäller markupplåtelseavtalen för all framtid? (frågan ställs i anslutning till att bilden Tillstånd visas, se bilaga). JW: Ja. MD: Vem eller vilka på Munkedals kommun har ni haft kontakt med? (frågan ställs i anslutning till att bilden Samrådsprocessen visas, se bilaga). Svante Skeppström: Ronny Larsson och Ewa Andersson. MD: Vem bedömer skadornas värde? (frågan ställs i anslutning till att bilden Förundersökningsmedgivande visas, se bilaga). JW: Vattenfall och deras konsulter har personal som kan sköta värderingen. MD: Bekostar ni även juridisk konsultation i dessa frågor för de markägare som så önskar? 2 (4) PROTOKOLL

22 IG: Ja, vi följer här samma rutin som Svenska Kraftnät. Vi står för rimliga kostnader för juridisk konsultation av ett ombud som har rätt kompetens att hantera. MD: Finns möjligheten att säga nej till ledningen? JW: Genom att söka ledningsrätt får Vattenfall rätt att bygga ledningen även på de fastigheter där markupplåtelseavtal inte kunnat tecknas. För att få ledningsrätt krävs dock koncession. MD: Det är alltså meningslöst att säga nej. Om vi blir tillräckligt många som säger nej blir det kanske för dyrt och besvärligt att bygga ledningen så att Vattenfall ändå väljer ett kabelalternativ. MD: (kommentar till ovanstående) Ökade kostnader för ledningen kommer att läggas på vindkraftsexploatörerna, inte Vattenfall. Birgit Jönsson (BJ): LRF kommer att kalla till markägarmöten kopplade till det aktuella projektet. MD: Ersätts fastigheter bredvid för minskat värde? (Frågan ställs i anslutning till att bilden Ersättning vid framdragning av ny ledning visas, se bilaga). Ronny Pettersson (RP): Ersättning betalas endast till den fastighet som berörs av ledningen. Margareta Holmquist-Kindberg: Om en fastighet påverkas utan att den direkt berörs av ledningen, exempelvis om ett bostadshus värde minskar då en ny ledning byggs intill, kan det finnas en möjlighet att få ersättning för miljöskada enligt reglerna i miljöbalken. Det är dock inte självklart att ledningsägaren betalar ut en sådan ersättning. Hör av er till mig om ni tror att det här kan vara aktuellt för er. MD: Vad innebär den ändring av expropriationslagen som är på gång? RP: Grovt räknat så innebär den att ersättningen höjs med 25 %. BJ: Det fanns tidigare ett förslag på en årlig ersättning för intrånget istället för en engångsersättning. Om det förslaget hade gått igenom så hade antagligen det medfört att en annan typ av ledningar hade byggts. MD: När ska ni gräva ned lokalnätet? Det finns ju löften om att det ska grävas ned men det har inte skett här. Är dessa ledningar ni nu planerar för vindkraften högre prioriterade? IG: Vi arbetar hela tiden med att gräva ned lokalnätet. Anslutningen av vindkraften till elnätet är en annan sak som vi också måste hantera. MD: Varför kan ni inte gräva ned anslutningsledningarna till vindkraften också? IG: Vi tar inte kostnaderna för anslutningsledningarna till vindkraften, det bekostas av vindkraftsexploatörerna. Att markförlägga den aktuella ledningen skulle bli mycket dyrt då den måste klara att överföra så mycket som 2200 MW. Det motsvarar två block i Ringhals. För att kunna fördela den kraften ut på nätet måste ledningarna byggas i en slinga. Markförlagda kablar klara inte att hantera det. Dessutom kan blixtnedslag orsaka ett kabelfel som orsakar ett avbrott på två till tre veckor. Ett sådant långt driftavbrott kan inte accepteras. 3 (4) PROTOKOLL

23 BJ: Hur vanligt är det med åsknedslag som orsakar driftstörningar? Finns det statistik på det? IG: Det händer flera gånger varje sommar. När det blir ett fel på en luftledning går det snabbt att lokalisera felet genom överflygning med helikopter och att det går även snabbt att reparera. Att däremot lokalisera att centimeterstor skada på en fyra mil lång kabel som ligger en meter under markytan är mycket mer komplicerat. Reparationen av en sådan skada är dessutom ett mycket tidskrävande hantverk som inte många klarar av. MD: Var har ni anslutit de sex nya vindkraftverk öster om Hedekas som nyligen har tagits i drift? Erika Antonsson (EA): Dessa vindkraftverk var de sista som kunde anslutas till den befintliga 40 kv ledningen mellan Hedekas och Färlev. Sedan är det fullt i ledningsnätet. Den aktuella förstärkningen av regionnätet hänger ihop med Munkedals kommuns vindbruksplan som anger hur mycket vindkraft som kan byggas i kommunen. MD: Det ligger ju kablar i marken från vindkraftverken. Varför kan ni då inte bygga den nya 130 kv ledningen som kabel? EA: De kablar som går från respektive vindkraftverk är 12 kv kablar. De är mycket mindre än 130 kv kablar och de har inte så stor överföringskapacitet. De går bara en kort sträcka från de enskilda verken till en transformator varifrån strömmen matas ut på det regionala ledningsnätet. MD: Kan man inte gräva ned flera mindre kablar istället för en stor? EA: Det är inte tekniskt genomförbart då det skulle innebära stora effektförluster i kablarna och dessutom skulle ledningsgatorna för alla parallella kablar blir orimligt breda. Vi måste ha en större transportväg för elen. Med den aktuella ledningen fördubblas överföringskapaciteten i hela regionen. MD: Om 20 år behöver ni väl bygga ännu mer ledningar för att ansluta ytterligare vindkraft som då byggts. EA: Den aktuella ledningen måste vi bygga omgående för att kunna ansluta den vindkraft som i dagsläget är planerad i regionen. MD: Kan vi få tillgång till materialet ni presenterar här? JW: Ja, vi kan skicka det till de som så önskar. Mötet avslutas. Vid anteckningarna: Svante Skeppström Bilaga: PowerPointbilder presenterade vid mötet. 4 (4) PROTOKOLL