SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Ny 150 kv-kraftledning från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen. Bilaga A. Åsele kommun, Västerbottens län

Transkript

1 Bilaga A SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ny 150 kv-kraftledning från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen Åsele kommun, Västerbottens län

2 Samrådsredogörelse INNEHÅLL 1 SAMRÅDETS GENOMFÖRANDE Länsstyrelsen Särskilt berörda Samråd med samebyar Allmänheten, övriga myndigheter, organisationer och företag Annonsering Fortsatt samråd INKOMNA YTTRANDEN OCH SYNPUNKTER Samråd med länsstyrelsen Samrådsmöte Skriftligt samråd Samråd med samebyar Samrådsmöte Skriftligt samråd Samråd med särskilt berörda, allmänheten, övriga myndigheter, organisationer och föreningar Samrådsmöte Skriftligt samråd... 8 BILAGEFÖRTECKNING Bilaga 1 Inbjudningsbrev länsstyrelsen Västerbottens län Bilaga 2 Samrådsunderlag Fäbodberget/Vargträsk Bilaga 3 Inbjudningsbrev Fastighetsägare Bilaga 4 Inbjudningsbrev övriga myndigheter, samebyar, organisationer & föreningar Bilaga 5 Sändlista fastighetsägare myndigheter, samebyar, organisationer & föreningar Bilaga 6 Annons Bilaga 7 Kompletterande samrådsunderlag Vargträsk-Baksjöberg Bilaga 8 Kontaktade fastighetsägare i det kompletterande samrådet Bilaga 9 Minnesanteckningar från möte med länsstyrelsen Västerbottens län ( ) Bilaga 10 BMP beslut inkl Länsstyrelsens synpunkter Bilaga 11 Minnesanteckningar Vilhelmina Norra Sameby ( ) Bilaga 12 Minnesanteckningar Vapstens sameby ( ) Bilaga 13 Samrådsyttrande Vilhelmina Norra Sameby ( ) Bilaga 14 Anna Skarins rapport om rennäring och vindkraft Bilaga 15 Minnesateckningar Kungsörnsgruppen ( ) Bilaga 16 Minnesanteckningar Åsele kommun ( ) Bilaga 17 Minnesanteckningar möte med allmänhet och fastighetsägare ( ) Bilaga 18 Skriftliga samrådsyttranden Sid 2

3 Samrådsredogörelse 1 Samrådets genomförande Samrådet har utgjort underlag inför miljökonsekvensbeskrivning och ansökan om elkoncession enligt ellagen. 1.1 Länsstyrelsen Ett möte hölls med länsstyrelsen i Västerbottens län inför planering av ett antal ledningskoncessioner inom länet, se även avsnitt Det formella samrådet för ledningarna som planerar att ansluta Fäbodberget och Vargträsk vindkraftparker inleddes den 20 augusti 2014 med utskick per post av inbjudan till samråd (Bilaga 1) samt samrådsunderlag (se Bilaga 2) till länsstyrelsen i Västerbottens lä). I samrådsunderlaget fanns information om planförhållanden, alternativa sträckningar, utförande, och dess förutsedda miljöpåverkan. 1.2 Särskilt berörda Inbjudningsbrev till samrådsmöte med särskilt berörda (Bilaga 3) och samrådsunderlag (Bilaga 2) skickades per brev den 20 augusti 2014 till fastighetsägare inom en korridor på 300 meter (Bilaga 5), vari de tänkta ledningarna ska kunna inrymmas. Fastighetsägarna uppmanades att meddela om det fanns servitut, arrendatorer eller andra nyttjanderättsinnehavare som kunde bli berörda. Sista svarsdag för samrådssynpunkter sattes till 19 september Samråd med samebyar Inbjudningsbrev (Bilaga 4) och samrådsunderlag (Bilaga 2) skickades den 20 augusti 2014 till Vilhelmina Norra sameby. Samrådsmöte har hållits på ett tidigt stadium med Vilhelmina Norra sameby den 4 december En mötesförfrågan har sänts till samebyn och Vattenfall väntar på ett förslag på datum. 1.4 Allmänheten, övriga myndigheter, organisationer och företag Inbjudningsbrev (Bilaga 4) och samrådsunderlag (Bilaga 2) skickades per brev den 20 augusti 2014 även till en utvidgad krets med övriga myndigheter, organisationer och föreningar. Se Bilaga 5 för sändlista. Sista svarsdag för samrådssynpunkter sattes till 19 september Ett samrådsmöte med Åsele kommun genomfördes 9 september 2014 för att informera om planerade åtgärder och inhämta synpunkter. Se även avsnitt Samrådsmötet för särskilt berörda, allmänhet och övriga intresserade genomfördes den 9 september 2014 i Bygdegården i Lögda. Drygt 25 personer kom till mötet, se även Annonsering Annonsering om samrådet skedde i Västerbottens-Kuriren, Västerbottens Folkblad och i Örnsköldsviks Allehanda både lördag den 23 augusti Annonsen redovisas i Bilaga 6. Annonsen innehöll, utöver inbjudan till samrådsmöte, information om den

4 Samrådsredogörelse planerade verksamheten, information om var samrådsunderlag kunde erhållas och var synpunkter kunde lämnas. 1.6 Fortsatt samråd Efter samrådet kontaktade Vattenfall de fastighetsägare som yttrat sig angående ledningsdragningen i detalj, samt de som har stora fastigheter, för att tillsammans med dessa ta fram en mer detaljerad sträckning som utgör en så begränsad påverkan på fastigheterna som möjligt. I samråd med dessa har ledningssträckningen i så stor uträckning som möjligt dragits längs fastighetsgränserna. Sträckningsförslaget har sedan skickats brevledes (Bilaga 7) till samtliga fastighetsägare på samråd (Bilaga 8). Samrådsunderlaget sändes även till Länsstyrelsen och Åsele kommun. På önskemål från fastighetsägare för Fristad 2:1 träffade Vattenfall fastighetsägaren och var ute på plats på fastighet i samband med detta för detaljerade diskussioner. 2 Inkomna yttranden och synpunkter Under avsnitt nedan görs en sammanfattning av de synpunkter som inkommit under samrådstiden. 2.1 Samråd med länsstyrelsen Samrådsmöte Länsstyrelsen Västerbottens län Ett möte hölls med länsstyrelsen 18 december 2013 inför planering av ett antal ledningskoncessioner inom länet. Minnesanteckningar från möte med länsstyrelsen i Västerbottens län finns i Bilaga 9. Länsstyrelsen påpekar att nationalparken Björnlandet kommer att utökas, enligt NVV beslut som tagits nyligen. - Vattenfall kommer att beskriva inverkan på Björnlandets nationalpark och dess utökning i de MKBer som berör närområdet. Bra om Vattenfall kan redovisa vilken sida på 400 kv-ledningarna de parallellgående ledningarna ska gå eftersom korsningar med 400 kv-ledningar bör undvikas enligt Svenska kraftnät. - Vattenfall kommer att beskriva ledningarnas dragningar i MKBn. Länsstyrelsen berättar att stora delar av nordvästra delen av länet inte är inventerade vad gäller kulturmiljö och att undersökningar endast har skett i enstaka områden. Länsstyrelsen menar att en arkeologisk utredning kan komma att krävas för delar av sträckan. - Vattenfall har genomfört en kulturhistorisk skrivbordsstudie som kommer att ligga till grund för fortsatta utredningar av de planerade ledningssträckorna. Vattenfall kommer att beskriva de kulturhistoriska förhållandena i MKBn. Det är även viktigt att titta på översiktsplaner så att dessa inte står i konflikt med planerade ledningar. - Vattenfall kommer att beakta översiktplaner och andra kommunala planer i MKBn. Sid 4

5 Samrådsredogörelse Länsstyrelsen påpekar att man även bör kontakta hembygdsorganisationer, och byaföreningar alternativt byaåldersmän. - Vattenfall har kontaktat de lokala föreningar i området som de haft kännedom om. I övrigt görs bedömningen att genom kontakt med fastighetsägare och genom annonsering nås aktiva i eventuella övriga föreningar, som då kunnat få nödvändigt underlag för kommande MKB Skriftligt samråd I samband med Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan inkom de även med synpunkter på ärendet se Bilaga 10. Länsstyrelsen skriver att området för kraftledningen ligger inom skoglig värdetrakt med flera naturreservat och även avsättningar av Sveaskog. För delsträckan Fäbodberget-Baksjöberg förordar Länsstyrelsen huvudalternativet. Mellan Vargträsk och Baksjöberg förordar de andrahandsalternativet då det tar mindre mark i anspråk. För sträckan mellan Baksjöberg och Klavkullen anser Länsstyrelsen att Vattenfall inte tydligt beskrivit skillnaderna med parallellgång på den västra eller södra sidan och kan därför inte ta ställning till lämpligast sträckning. I MKBn ska följande punkter beskrivas: Utformning och metod för anläggande av ledning i anslutning till våtmarker ska beskrivas utförligt. Det är särskilt viktigt att påverkan på våtmarkernas hydrologi tydliggörs. Genom våtmarker klass 1 och 2 bör sträckningen justeras så påverkan blir så liten som möjligt. MKBn ska beskriva hur kraftledningen kan påverka fågelfaunan, främst kungsörn, samt skadelindrande åtgärder som kommer vidtas. MKBn ska beskriva hur de olika delsträckorna påverkar rennäringens intressen och närliggande samebyars förutsättningar. Områden som nyttjas inom renskötsel ska beskrivas, Vidare ska påverkan vid byggnation, drift och kumulativa effekter beskrivas.vattenfall uppmanas också att beskriva skadelindrande åtgärder som tagits fram i samråd med samebyn. Förutsättningar för drift och underhåll ska beskrivas. Även hur underhåll planeras att utföras och om några skadeförebyggande åtgärder kommer vidtas för att undvika skador på framförallt våtmarker och vattendrag och skyddsvärda arter. Länsstyrelsen informerar också om två fornlämningsområden där Vattenfall bör vidta försiktighet inom; Baksjöliden och Lögdasjön. Vidare skriver de också om att de fornlämningar som finns i området är inte inmätta med GPS vilket betyder att deras faktiska lägen inte nödvändigtvis överensstämmer med kartan. För att undvika att okända fornlämningar kommer till skada i samband med ledningsarbetet är det viktigt att det närområde som kommer att beröras av arbetet avsöks och eventuella tidigare fornlämningar mäts in och dokumenteras. - Vattenfall har tagit till sig Länsstyrelsen synpunkter angående MKB och samtliga punkter behandlas under respektive kapitel. En arkeologisk utredning kommer utföras längs den planerade sträckningen före byggnation, enligt Länsstyrelsens riktlinjer.

6 Samrådsredogörelse - Vattenfall har valt att gå vidare med Huvudalternativet på delsträckan Fäbodberget-Baksjöberg enligt Länsstyrelsens önskemål. På delsträckan Vargträsk- Baksjöberg har Vattenfall valt att gå vidare med luftledning enligt Huvudalternativet, trots att länsstyrelsen förordat markkabel enligt andrahandsalternativet. Motivering till detta finns i MKBn för sträckan Vargträsk-Baksjöberg. Längs sträckan Baksjöberg-Kalvkullen föreslås den planerade ledningen gå på den västra sidan, bl.a. beroende på närheten till ett bostadshus på den östra sidan. 2.2 Samråd med samebyar Samrådsmöte Vilhelmina Norra Sameby I samband med övriga planerade kraftledningar för att ansluta vindkraft i området hölls ett möte med Vilhelmina Norra sameby den 4 december Minnesanteckningarna från mötet redovisas i Bilaga 11. Samebyn har haft tillfälle att komma med synpunkter på minnesanteckningarna. Vattenfall beskrev vid detta möte den tidigare processen för anslutning av Fäbodberget och att Vattenfalls plan att ansluta norrut inte är möjlig att genomföra. Därför behövs en ny koncessionsansökan för att ansluta de båda vindkraftparkerna till ställverket i Norrtjärn. För Fäbodberget var tidigare planen att anslutningen skulle göras med markkabel fram till befintlig luftledning. Samebyn önskade vid mötet att Vattenfall skulle förnya diskussionerna med Skellefteå Kraft för en anslutning norrut enligt ursprunglig plan. Samebyn påpekade att de nya planerna innebär att befintlig kraftledningsgata breddas genom hela samebyn, vilket är negativt för rennäringen. Samebyn lyfte vikten av att kraftledningarnas påverkan på renar och rennäring ska belysas tydligt i MKB och hänvisar särskilt till Anna Skarins sammanställning utifrån forskningsresultat. - Vattenfall hanterar rennäringsfrågan i MKBn. Någon möjlighet att ansluta norrut finns dock inte. Vapstens sameby Den 14 januari 2015 hölls ett samrådsmöte med Vapstens sameby. Minnesanteckningarna från mötet redovisas i Bilaga 12. Samebyn har under hösten 2014 haft en arbetsintensiv period, varför de inte kunnat träffas förrän Vapstens sameby motsätter sig planerna på de nya vindkraftparkerna med tillhörande kraftledningar och är beredda att ta en domstolsprocess för att förhindra att vindkraftparkerna kommer till stånd. Därför ser man inte något skäl till att samebyn ska yttra sig över kraftledningarna som tillhör vindkraftparkerna. Företrädarna för samebyn menar att det är viktigt att se ett helhetsperspektiv på konsekvenserna som uppstår av den redan uppförda vindkraftparken Stor-Rotliden, de planerade vindkraftparkerna samt planerna på de nya kraftledningarna. För samebyn innebär det att renarna styrs längre söderut, vilket innebär en sammanblandning av renar med Vilhelmina norra sameby. Om vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk genomförs så anser samebyn att området blir obrukbart för rennäringen, vilket i sig leder till konsekvenser för en långsiktigt hållbar renskötsel. En grundläggande värdering är att all planering av markanvänd- Sid 6

7 Samrådsredogörelse ning ska ha sin utgångspunkt utifrån renens behov. Med renens behov i centrum kan också renskötseln bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt i samebyn. Vapstens sameby menar att gränsen för det totala intrång i samebyn är nu nådd och påpekar att de kumulativa effekterna ska redovisas i MKBn. Generellt anser samebyn att nya kraftledningar ska vara markförlagda och kortaste sträckningen till befintliga kraftledningar ska väljas. Samebyn anser att Andrahandsalternativet mellan Vargträsk och Baksjöberg som går genom en vindkraftpark ska väljas framför andra alternativ för att orsaka minsta intrånget. Samebyn önskar även att delsträckningarna som planeras gå parallellgång med befintlig ledning ska anläggas som markkabel. Om inte det blir aktuellt, vill samebyn att den planerade ledningen byggs så nära befintlig ledning som möjligt hela sträckningen oavsett topografiska förhållanden etc. - Vattenfall vill poängtera att kraftledningarna inte kommer byggas om vindkraftparkerna inte får tillstånd. Men tillståndsprocessen för vindkraftparkerna är ett eget ärende som nu är uppe i miljödomstolen och som får avgöras där. Vattenfalls uppdrag är att vindkraften ska kunna anslutas till elnätet genom bästa möjliga lösning. Vattenfall avser att gå vidare med luftledningssträckningar för samtliga delsträckningar, motivering för detta finns i MKBerna för respektive delsträckning. De kumulativa konsekvenserna kommer beskrivas i MKBerna enligt önskemål Skriftligt samråd Vilhelmina Norra Sameby Samebyn har i ett skriftligt yttrande (se Bilaga 13) meddelat att de förordar Andrahandsalternativet för sträckningen mellan Vargträsk och Baksjöberg då detta alternativ innebär minst påverkan för rennäringen. Andrahandsalternativet går genom ett område som redan är påverkat av vindkraftparken. Samebyn känner stor påverkan av vindkraftparker och kraftledningar och de kumulativa effekterna är redan kännbara för samebyn. Samebyn avvisar helt alternativ 1 och 3 och hänvisar till Anna Skarins forskning om kraftledningsgator som samebyn önskar ska biläggas MKBn. - Vattenfall har noterat detta och ändå valt att gå vidare med Huvudalternativet. Motivering till detta finns i MKBn för sträckan Vargträsk-Baksjöberg. Anna Skarins forskningsrapport biläggs samrådsredogörelsen enligt önskemål (Bilaga 14) 2.3 Samråd med särskilt berörda, allmänheten, övriga myndigheter, organisationer och föreningar Samrådsmöte Kungsörnsgruppen Möten med Kungsörnsgruppen har hållits löpande under våren 2014 gällande samtliga planerade ledningssträckningar inom området. Den 19 maj 2014 berörde mötet även Vargträsk och Fäbodberget. Minnesanteckningar från mötet finns i Bilaga 15. Vid detta möte framkom det att området söder om Fäbodberget och Vargträsk är födosöksområden för kungsörn. Helst förespråkar Kungsörnsgruppen markkabel genom parkerna

8 Samrådsredogörelse fram till 400 kv-ledningen. Alternativt att ledningen uppförs om luftledning söder om parkerna så nära Fäbodberget som möjligt. Åsele kommun Ett möte hölls med Åsele kommun 9 september 2014, för att informera om planerade åtgärder och inhämta synpunkter. Minnesanteckningar från mötet finns i Bilaga 16. Åsele kommun anser att markkabelalternativet borde vara det bästa eftersom sträckan är kortast och berör mark som tas i anspråk i Fäbodbergets vindkraftpark. När Vattenfall redogör aspekter som driftsäkerhet, olämplig terräng för kabel och höga kostnader förstår kommunen varför Vattenfall förordar luftledningen. Vidare anser Åsele kommun att det är fördelaktigt att följa befintlig kraftledning för att minimera nytt intrång. De tycker också att det är lämpligast att försöka lokalisera ledningen till de fastigheter som upplåtits till vindkraft. Tjänstemännen på kommunen meddelade att de hade hört att flera i närområdet till den planerade ledningen är oroade för strålning efter flera nya 3G master och någon lokalnätsledning. Vattenfall berättade att man kommer följa försiktighetsprincipen vad det gäller magnetfält, vilket innebär att man försöker planera sträckningen så långt ifrån bostadshus som möjligt. I MKBn kommer man redovisa hur stora magnetfält det är för bostadshus närmare än 100 meter från den planerade ledningen. Allmänheten Minnesanteckningar från samrådsmötet med allmänheten finns i Bilaga Skriftligt samråd Skriftliga yttranden från allmänheten, organisationer och övriga myndigheter finns i Bilaga 18. Bergsstaten Bergsstaten meddelar att inga rättigheter enligt minerallagen finns inom området och har därför inga synpunkter på projektet. Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra. Luftfartsverket De planerade ledningarna påverkar inte CNS-utrustning ägd av Luftfartsverket. Däremot uppmanar Luftfartsverket Vattenfall att samråda med närliggande flygplatser som i detta fall är Lycksele flygplats för att även täcka in CSN-utrustning ägd av flygplatser samt flygvägar till och från flygplatser. - Vattenfall har kontaktat Lycksele flygplats. Lycksele flygplats Lycksele flygplats har inget att erinra. Sid 8

9

10 Samrådsredogörelse Fastighetsägarna förordar andrahandsalternativet mellan Vargträsk och Baksjöberg. Deras motivering är att minst areal går förlorad till att ansluta vindkraftparken på så sätt och att markägare som inte är involverade i vindkraftparken inte ska behövas drabbas av en kraftledning i onödan. Fastighetsägarna har även presenterat en uträkning på att 32 ha produktiv skogsmark förloras vid huvudalternativet, vilket enligt dem motsvarar ett värde av kr som förloras vid varje 35-års period. Vid val av tredjehandsalternativet skulle 44 ha produktiv skogsmark förloras vilket enligt dem motsvarar kr på en 35 årsperiod. På sträckan mellan Baksjöberg till Kalvkullen förordar och att ledningen förläggs på den västra sidan om befintlig stamnätsledning. Detta för att privata markägare drabbas mindre och intrånget blir i större utsträckning på Sveaskog och andra skogsbolags marker. För dem själva blir skillnaden att de förlorar 2 ha skogamark på västra sidan jämfört med 5 ha om det östra blir antaget. Fastighetsägarna framför också att de inte anser att ledningsrätten ska gälla under obegränsad tid. - Vattenfall har noterat fastighetsägarens synpunkter och dessa kommer beaktas tillsammans med övriga inkomna yttranden i samrådet när sträckningsvalet ska göras. Vad det gäller fastighetsägarnas egna uträkningar på vilka ekonomiska värden skogen genererar ställer sig Vattenfall inte bakom dessa utan hänvisar till Skogsnormen som används för att beräkna värdeförluster. Ledningsrätten är något som inrättas av Lantmäterimyndigheten. SCA SCA har blivit kontaktade i det fortsatta samrådet, då sträckningen längs fastighetsgränsen planeras att gå helt på SCAs fastighet. Det har accepterats av SCA. Skanova Skanova har inget att erinra mot Vattenfalls planer att uppföra 150 kv ledningar för anslutning av vindkraft. I samband med detta avser Vattenfall att uppföra ställverk att anslutas till stamnätet. Dessa torde bli direktjordade, vilket måste medföra markpotentialmätningar, vilka Skanova önskar få möjlighet att delta i. - Vattenfall kommer meddela Skanova innan markpotentialmätningarna görs, för att Skanova ska få möjlighet att delta. Statens Geotekniska Institut (SGI) SGI har inga synpunkter från geoteknisk eller miljöteknisk synpunkt när det gäller alternativ eller generella aspekter. SGUs jordartskarta indikerar likartade förhållanden med moväxlande morän och torv samt förekomst av berg i dagen. SGI förutsätter att anläggningsarbeten vid kraftledningens uppförande görs i samråd med geotekniker. Borttagning av vegetation kan påverka områdets stabilitet. Anläggning av fundament i anslutning till vattendrag kan vara tillståndspliktigt och bör utredas vidare. SGI tar även upp att det i samrådsunderlaget saknas information om huruvida trästolparna kommer impregneras med kreosot. SIG anser att användning av kreosotbehandlade stolpar/fundament bör göras med omdöme och försiktighet i närheten av yt- och grundvattenrecipienter. Sid 10

11

12 Samrådsredogörelse flera, vid val av sträckning. Även markkablar genom skogsmark kräver ett visst underhåll så att det inte växer träd över markkabeln, vilket skulle kunna skada den. Därför behövs ca 8 meter bred skogsgata som inte får växa igen. Elektromagnetiska fält avtar helt redan efter ca hundra meter från en kraftledning, varför det inte har någon betydelse ur magnetfältsperspektiv om ledningen kommer ytterligare någon kilometer bort från bebyggelse. Att anlägga en markkabel genom myrmark är inte lämpligt ur naturvårdssynpunkt. Att schakta i blöta marker kommer att förändra de geohydrologiska förhållandena i marken, vilket kommer att leda förändrade förhållanden som kan ge upphov till skador på både flora och fauna.. Det är noterat att skogsbruk inte är vanligt förekommande längs norra sträckningen, vilket som Vattenfall berör altenativ 1 och 2. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) SGU har bedömt de geologiska och hydrologiska förutsättningarna längs de olika delsträckningarna. Huvuddelen av korridorerna berör terräng med morän och berg utan några speciella skyddvärda objekt ur geologisk synvinkel. Vid Lögdeälvens dalgång passerars dock en isälvsavlagring som i SGU:s regionala grundvattenkartering betraktas innehålla ett grundvattenmagasin med mycket goda uttagsmöjligheter. SGU förutsätter att man vid entreprenad vidtar nödvändiga skyddsåtgärder för att skydda grundvattnet. Inga undersökningstillstånd enligt minerallagen berörs av projektet och SGU har inget att erinra mot något av alternativen. - Vattenfall kommer att beskriva inverkan på isälvsavlagringen i MKBn har skickat tidigare författade underlag till Vattenfall gällande synpunkter på vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk, samt ett remissvar till Energimarknadsinspektionen gällande en ansökan om anslutning av Fäbodbergets vindkraftpark till Tuggen (vilken aktuellt ärende ersätter). Han har dock ej lämnat några synpunkter angående föreslagna ny kraftledningar. - Vattenfall noterar att ogillar vindkraft. Fäbodbergets vindkraftpark har fått tillstånd som nu överklagats. Trafikverket Trafikverket konstaterar att endast statliga vägar av tredjehandsalternativet berörs; väg 585 och 592. Trafikverket har inget att erinra mot förslagen under förutsättning att nedanstående punkter beaktas. Stolpar och stag ska vara placerade helt utanför vägområdet och för korsande ledning av väg krävs separat tillstånd. Stolpar och stag i en längsgående linje ska placeras minst på totalhöjdens avstånd från vägen, dock minst utanför säkerhetszonen. För längsgående luftledning inom byggnadsfritt avstånd (12m) krävs Länsstyrelsens tillstånd enligt väglagen. Sid 12

13 Samrådsredogörelse Nya transformatorstationer bör placeras utanför byggnadsfritt avstånd för respektive väg, för dessa krävs bygglov eller Länsstyrelsens beslut enligt 45 Väglagen. Enligt 44 Väglagen krävs tillstånd vid ledningsdragning inom vägområdet - Vattenfall kommer att ansöka om de tillstånd som krävs. Vattenfall Vindkraft Vattenfall Vindkraft har ett icke-koordinatsatt tillstånd för vindkraftsparken Fäbodberget. Detaljprojektering av var inom området som vindkraftverk kommer ställas är beroende av utfall av bland annat vindmätningar, pågående tillståndsprocess och bästa tillgängliga teknik vid upphandling av turbiner för parken. I dagsläget så är det inte möjligt att säga vilken modell av vindkraftverk som kommer byggas och därmed inte möjligt att säga var de kommer vara placerade för att bäst utnyttja vindresursen i området. En kabeldragning för anslutningen av Vargträsk vindkraftspark genom vindkraftsområdet för Fäbodberget riskerar att innebära en i första hand försämrad produktion och i andra hand dyrare anläggningskostnad för dragning av internt elnät och internt vägnät för Fäbodbergets vindkraftspark Med det som grund anser vattenfall vindkraft att alternativet att markförlägga nätanslutningen av Vargträsk vindkraftspark inte är att föredra. Vattenfall Vindkraft har gjort utfästelser om att inte att bygga några anläggningar utöver en transformatorstation i omedelbar anslutning till vindkraftparken som skulle kunna begränsa framkomligheten för rennäringen. Påverkan på rennäringen av Vattenfall Eldistributions eventuella anläggningar i nämnda område bör därför utredas särskilt. - Vattenfall noterar detta. Ägarna till fastigheten framför att de i första hand önskar att ledningen ska byggas som kabel på västra sidan om befintlig stamnätsledning över Viskaliden på Sveaskogs mark. I andra hand som luftledning på västra sidan. - Vattenfall noterar dessa synpunkter som beaktas tillsammans med övriga inför val av sträckning. Åsele kommun Åsele kommun uppger i det skriftliga samrådet att de inte har något att tillägga det som sades vid samrådsmötet 9 september 2014.

14 Till länsstyrelsen Västerbottens län Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 avseende nybyggnation av 150 kv-luftledningar från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen, Åsele kommun Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att uppföra nya 150 kvkraftledningar för att ansluta de planerade vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till elnätet. Anslutningen sker vid Kalvkullen, strax norr om Storberget sydöst om Blaklidens vindkraftpark. Syftet med den nya kraftledningen är att ansluta vindkraftparkerna till det överliggande elnätet. I bifogat samrådsunderlag finns ytterligare information angående projektet. Handlingen redovisar Vattenfalls planer på att ansöka om nätkoncession för linje för ledningen. Samråd genomförs nu med berörda fastighetsägare, myndigheter och organisationer. De har till den 19 september 2014 på sig att lämna yttrande. Därefter kommer Vattenfall att sammanställa en samrådsredogörelse till länsstyrelsen. Vattenfall önskar att länsstyrelsen, efter genomförd komplettering, lämnar synpunkter enligt 6 kap 4 miljöbalken samt tar beslut om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken senast den 12 november Därefter kommer Vattenfall att färdigställa processen med miljökonsekvensbeskrivning samt ansökan till Energimarknadsinspektionen. Vi tar gärna emot synpunkter och information så tidigt som möjligt. Yttrandet lämnas skriftligt till Sweco Environment AB Box Umeå Har ni några frågor är ni välkommen att kontakta eller på telefon Med vänlig hälsning Enligt uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB Sweco VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB Tel: Besöksadress: Timmermansgatan 25, LULEÅ eldistribution@vattenfall.com

15 Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen Åsele kommun, Västerbottens län

16 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Koncessionsansökan 4 2 Lokalisering och alternativ Lokalisering Huvudalternativ och alternativa sträckningar Nollalternativ 7 3 Utförande Luftledning Markkabel 8 4 Förutsättningar Andra vindkraftprojekt Kommunala planer Berörda intressen Landskap Naturmiljö, kulturmiljö och friluftliv Markanvändning Hälsa och säkerhet Förutsedd miljöpåverkan Landskapet Naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv Markanvändning Bebyggelse och boendemiljö 13 6 Fortsatt arbete Förundersökning Markupplåtelse 13 7 Tidplan (13)

17 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att uppföra nya 150 kv kraftledningar för att ansluta de planerade vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till elnätet. Anslutningen sker vid Kalvkullen, strax norr om Storberget mellan Blaklidens vindkraftpark och ställverket Norrtjärn, genom ett så kallat påstick på planerad kraftledning från Blakliden. Figur 1. Översikt med nämnda vindkraftparker, samt anslutningspunkter. En anslutning planeras från Fäbodberget och en från Vargträsk. Dessa två går samman i en gemensam kraftledning vid Svenska kraftnäts två 400 kv ledningar (UL7 och U6 S3-7) i höjd med Baksjöberg. Därifrån går den planerade ledningen parallellt med 400 kv ledningarna söderut till strax norr om Lögda där 400 kv ledningarna fortsätter åt varsitt håll och den planerade sträckningen fortsätter parallellt med UL7 fram till Kalvkullen, se figur 1. Syftet med den nya kraftledningen är att ansluta vindkraftparkerna till det överliggande elnätet. 3(13)

18 Vattenfall vill med denna handling presentera dessa planer och vill härmed samråda kring föreslagna ledningssträckningar med berörda fastighetsägare, myndigheter och organisationer enligt 6 kap 4 miljöbalken. 1.2 Koncessionsansökan För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs enligt ellagen tillstånd, så kallad nätkoncession för linje. Koncessionsansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsägarförteckning, miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och karta. Vattenfall avser att söka en koncession för anslutning av vindkraftpark Fäbodberget och en koncession för att ansluta Vargträsk så att båda vindkraftparkerna kan anslutas oberoende av varandra. Koncessionsbeslutet ligger till grund för Vattenfalls ansökan om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för ledning. Ledningsrätten gäller under obegränsad tid. Ledningsrätten innebär att fastighetsägaren fortsätter att äga marken men att Vattenfall betalar ett engångsbelopp för att få använda marken. Vattenfall strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. 2 Lokalisering och alternativ 2.1 Lokalisering Den nya 150 kv ledningen blir kilometer beroende på vilket alternativ som väljs. Av denna sträcka löper ca 29 kilometer parallellt med befintliga 400 kv ledningar och 4-7 kilometer i tidigare obruten terräng, se Figur 1. Kraftledningens utredningsområde berör Åsele kommun i Västerbottens län. 2.2 Huvudalternativ och alternativa sträckningar Vattenfall har identifierat alternativa ledningssträckningar. För att enklare beskriva dessa har den totala ledningssträckningen delats upp i tre delsträckor, Fäbodberget till Baksjöberg, Vargträsk till Baksjöberg och Baksjöberg till Kalvkullen. Anslutningen till planerad ledning mellan Blakliden och Norrtjärn kan endast göras där Blakliden-ledningen går parallellt med UL7 då endast den delen är dimensionerad att klara av lasten från vindkraftverken i Blakliden, Fäbodberget och Vargträsk. Detta innebär att en alternativ sträckning via UL6 S3-7 fram till Blakliden för påkoppling där inte är tekniskt genomförbar. Istället skulle då en sådan sträckning behöva fortsätta förbi ledningen mellan Blakliden och Norrtjärn till en planerad ledning mellan Kvällålidens vindkraftpark och Norrtjärn (se även avsnitt 4.1). Ett sådant alternativ skulle bli ca 10 km längre och ge en kraftledning genom Blaklidens vindkraftpark vilket kan innebära att lägena för vindkraftverken blir låsta istället för att kunna placeras optimalt efter bästa vindläge. Därför utreds detta alternativ inte vidare. Fäbodberget till Baksjöberg Det planerade stationsläget i vindkraftparken Fäbodberget är belägen ca 400 meter från de två 400 kv ledningarna, se figur 2. På sträckan mellan planerad station och de befintliga ledningarna har Vattenfall utrett två alternativa utföranden i samma sträckning; markkabel från stationen fram till parallellgång och sedan luftledning fram till Baksjöberg alternativt luftledning hela sträckan till Baksjöberg. Vattenfall förordar det förstnämnda alternativet som kommer att läggas längs en befintlig väg. 4(13)

19 Figur 2. Karta över delsträckan Fäbodberget-Baksjöberg med en utredningskorridor på 300 meter. Vargträsk till Baksjöberg Huvudalternativet är en luftledning som utgår i nordvästlig riktning från planerad transformatorstation i Vargträsk vindkraftpark, se figur 3. Efter ca 400 meter ändrar sträckningen riktning tillsydväst fram till södra delen av Fäbodbergets vindkraftpark. Sträckningen följer sedan den sydvästra kanten av Fäbodbergets vindkraftpark. Norr om berget Kullen viker sträckningen västerut till befintliga 400 kv ledningar där delsträckan planeras att anslutas till delsträckan från Fäbodbergets vindkraftpark. Andrahandsalternativet är en markkabel som går från planerad transformatorstation i Vargträsk vindkraftpark, genom Fäbodbergets vindkraftpark och fram till de två befintliga 400 kv-ledningarna där delsträckan planeras att gå ihop med delsträcka från Fäbodberget. Andrahandsalternativet går parallellt med markkabelsträckan från Fäbodberget sista biten fram till befintliga ledningar. Markkabeln kommer att förläggas längs planerade vägar inom vindkraftparkerna. Tredjehandsalternativet går söder om byn Baksjöliden och forsätter sedan mot nordväst fram till befintliga 400 kv ledningar där delsträckan planeras att gå ihop med planerad delsträcka från Fäbodberget. Vattenfall förordar Huvudalternativet. En luftledning i Huvudalternativet är mer driftsäker pga. att felsökning underlättas vid avbrott jämfört med markkabel i Andrahandsalternativet. Det är dessutom mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning och därför har Andrahandsalternativet valts bort. I ett tidigt samråd med Kungsörnsgruppen har Tredjehandsalternativet visats vara olämpligt ur rennärings- och kungsörnssynpunkt och därför valts bort. 5(13)

20 Figur 3. Karta över delsträckan Vargträsk-Baksjöberg med en utredningskorridor på 300 meter. Baksjöberg till Kalvkullen Sträckan Baksjöberg-Kalvkullens två ledningsalternativ är att antingen gå väster eller öster om befintliga 400 kv ledningar, via UL7 och fram till Kalvkullen, se figur 5. Figur 4. Foto längs Svenska kraftnäts två parallellgående 400 kv ledningar. Fotot är taget i sydlig riktning. 6(13)

21

22 3 Utförande 3.1 Luftledning Planerad ny luftledning föreslås anläggas med träportalstolpar med enkel topplina, se Figur 6, med en total stolphöjd på meter. Ledningsgatan blir ca 40 meter bred. Vid parallellgång i befintlig ledningsgata kommer befintlig gata att breddas cirka meter. Detta innebär att ledningsgatan med en 150 kv ledning och en 400 kv ledning blir ca 60 meter bred och en gata med en 150 kv ledning och två 400 kv ledningar blir ca meter bred. Ledningen kommer att trädsäkras. Figur 6. Exempel på 150 kv ledning på tvåbent trästolpe med enkel topplina. Att en ledning är trädsäker innebär att inga träd intill kraftledningen får bli så höga att de riskerar att växa in i eller falla på ledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför enstaka så kallade farliga kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena. 3.2 Markkabel Anslutningen av Fäbodbergets vindkraftpark planeras att göras som markkabel fram till parallellgång med 400 kv ledningarna. Detta är en sträcka på ca 500 meter och planeras i huvudsak följa en befintlig väg. Huvudsakligen kommer ledningen att förläggas genom schaktning. Markkabeln består av ett förband med tre separata kablar som kommer byggas i samma plan. Även en så kallad Q-kabel som fungerar som reservkabel planeras förläggas i samma schakt. Kablarna förläggs i ett ca 1 m djupt schakt som blir ca 1,5 m brett i markytan. Andrahandsalternativet är ca 4 km och planeras att utföras på liknande sätt i ett separat schakt. Då kablarna lagts ned fylls schaktet igen med de uppgrävda massorna. För att minimera risken för avgrävning placeras kabelskydd närmast ovanför kabelförbandet och närmare markytan läggs varningsband. För grävarbetet krävs ett arbetsområde på 10 m längs sträckningen beroende på terrängen. Då vägen kan nyttjas som arbetsområde minskar det område som ytterligare behöver tas i anspråk från skogsmark. Om berg i dagen eller stora block påträffas längs sträckningen kan sprängning eller styrd borrning komma att bli aktuellt. 8(13)

23 4 Förutsättningar 4.1 Andra vindkraftprojekt Vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk är två av ett flertal vindkraftsparker som planeras inom samma geografiska område i Västerbottens län och Västernorrlands län. Ytterligare ledningsdragningar planeras för anslutning av vindkraftsparkerna Kvällåliden och Bäckaskog i Åsele kommun, samt Blackfjället och Blodrotsberget i Örnsköldsviks kommun. För att kunna ansluta dessa vindkraftparker till stamnätet kommer ett nytt stamnätsställverk anläggas med placering vid Norrtjärn, se figur 1. Anslutning av vindkraftsparken Blakliden till Norrtjärn prövas förnärvarande av Energimarknadsinspektionen och övriga ledningar planeras inom kort lämnas in till Energimarknadsinspektionen. 4.2 Kommunala planer Åsele kommun har en översiktsplan, antagen Åsele kommun har tillsammans med Dorotea och Vilhelmina kommuner tagit fram ett gemensamt plandokument som ett tillägg till respektive översiktsplan. Verksamheten bedöms inte stå i konflikt med aktuell översiktsplan. Inga detaljplaner berörs. 4.3 Berörda intressen Landskap Landskapet består av förfjällsområden med stora inslag av vidsträckta berg och kullar. Området upptas av omväxlande barrskog, myrar och sjöar. Markanvändningen domineras av skogsbruk. Under 1900-talets andra hälft avverkades stora arealer skog och därmed är ungskogar och hyggen en dominerande landskapstyp. Bebyggelsen är gles och ligger främst längs landsvägar och sjöstränder Naturmiljö, kulturmiljö och friluftliv Naturmiljön längs ledningssträckningen karaktäriseras av skogsmark med inslag av våtmarker och sumpskogar, se figur 7 och 8. I landskapet finns också riksintresseområde för naturvård, naturreservat och nyckelbiotoper. Västerbottens inland är sparsamt inventerat när det gäller historiska lämningar vilket innebär att det i dagsläget finns begränsat underlag gällande forn- och kulturlämningar i området. Inga områden av riksintresse för kulturmiljön berörs. Skogarna kring ledningsalternativen är lämpat för jakt, fiske, bär- och svampplockning samt rekreation och nyttjas av det lokala friluftslivet Markanvändning Skogsbruket dominerar markanvändningen i området. I huvudsak är det fråga om storskaligt, modernt skogsbruk som bedrivs av stora skogsbolag. Vid sidan av skogsbruket finns flera utpekade intresseområden för rennäringen som berörs av ledningsstråket. Vilhelmina norra sameby bedriver renskötsel i området. Området är vinter- och vårvinterbetesland och en del av området är utpekat som riksintresse för rennäring, se figur 7. 9(13)

24 Figur 7. Översikt över de riksintressen och naturreservat som finns i området. 10(13)

25 Figur 8. Översikt över övriga intressen som finns i området Hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. De uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. De elektromagnetiska fälten påverkas bland annat av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan dem. Fälten är starkast närmast källan och 11(13)

26 avtar snabbt med avståndet. Elektriska fält kan delvis avskärmas av till exempel byggnadsmaterial och vegetation, men magnetfält är betydligt svårare att skärma av. Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av långvarig exponering för låga nivåer av magnetfält. Vissa epidemiologiska studier har observerat en ökad risk för barnleukemi vid exponeringsnivåer över 0,4 µt (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder), men det finns egentligen ingen vetenskaplig grund för att peka ut en absolut exponeringsnivå. Det finns ingen känd biologisk mekanism som kan förklara hur så svaga fält skulle kunna ge upphov till sjukdom och det saknas stöd från experimentell forskning. En utförligare beskrivning av elektromagnetiska fält kommer att redovisas i MKB:n. 5 Förutsedd miljöpåverkan I detta avsnitt redovisas en översiktlig bedömning av vilka konsekvenser de planerade ledningarna förväntas medföra. I den MKB som kommer att bifogas ansökan om nätkoncession för linje kommer kraftledningens miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt. Generellt har ledningsstråken planerats för att begränsa intrång och störningar på berörda intressen så långt möjligt. 5.1 Landskapet Nya kraftledningar ger alltid en viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria ledningsgator. Bredden på ledningsgatan och stolparnas höjd har stor betydelse för ledningens påverkan. Det är i huvudsak skogsklädda landskap som berörs av aktuell ledningssträckning. Landskapet bedöms som relativt tåligt visuellt och påverkan på landskapsbilden bedöms därför som liten. Den planerade ledningen följer en befintlig 400 kv kraftledning längs större del av sträckningen vilket innebär att intrånget begränsas. 5.2 Naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv Ledningsstråket berör i huvudsak produktionsskog med uppväxande ungskog där påverkan på naturmiljön bedöms bli liten. Ledningsstråket har planerats för att begränsa påverkan på kända naturmiljöintressen. Då området är rikt på våtmarker har intrång på dessa inte kunnat undvikas helt. Ledningsstråket korsar Lögdeälven i parallellgång med 400 kv ledningen, som är ett riksintresse för naturmiljö, se figur 7. Under sommaren/sensommaren utförs nu naturinventering vars resultat kommer att arbetas in i MKB:n. Ledningarna kan utgöra en potentiell risk för kungsörnar. Projektets konsekvenser för häckande kungsörn i området kommer att utredas mer under det fortsatta arbetet med MKB:n. Samråd kommer att hållas med berörda intressenter för att utreda förutsättningar och förekomst av kungsörn i området. Vid Lögdeälven finns kända historiska lämningar som vittnar om tidigare boplatser, se figur 8. Ledningen planeras här gå parallellt med befintlig 400 kv ledning. Byn Lögda är med i länsstyrelsens landskapsvårdsprogram Bevarandeplan för odlingslandskapet. En skrivbordsstudie kommer att tas fram för att studera kulturmiljön längs ledningsstråken. Skrivbordsstudien får utvisa om det finns behov av en kompletterande inventering i fält. Lögdeälven är utpekat som riksintresse för friluftslivet. Detta kommer att hanteras i MKB:n. 12(13)

27 5.3 Markanvändning Ledningsstråket berör Vilhelmina Norras samebys vinter- vårvinterland (januari-april). Nya ledningsstråk innebär generellt större påverkan än samordning med befintlig ledning. Lokaliseringen av ledningen är den viktigaste skadeförebyggande åtgärden. Påverkan på rennäringens intressen kommer att utredas under kommande MKB-arbete. 5.4 Bebyggelse och boendemiljö Någon samlad bebyggelse finns inte närheten av ledningsstråket, men i Lögda finns det enskilda hus. I de fall dessa hus nyttjas för stadigvarande vistelse så kommer aktuella magnetfältsnivåer utredas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Genom att anpassa sträckningen har de mest betydande åtgärderna gjorts i enlighet med försiktighetsprincipen så att ingen påverkan uppkommer på människors hälsa eller säkerhet. 6 Fortsatt arbete Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse som lämnas till länsstyrelsen. Information och synpunkter som framkommer under samråden är en viktig grund för det fortsatta arbetet. Länsstyrelsen kommer att fatta beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Därefter kommer en MKB att arbetas fram med hänsyn till de synpunkter som kommit in och de ytterligare utredningar som genomförts. MKB:n kommer att behandla konsekvenser och lämpliga försiktighetsåtgärder för ledningsdragningen. De viktigaste frågorna i MKB:n är direkta och indirekta konsekvenser för landskapsbild, markanvändning, boendemiljö, natur- och kulturmiljö, friluftsliv, infrastruktur samt rennäring. Konsekvenser för såväl anläggnings- som driftstid kommer att beskrivas. 6.1 Förundersökning Inför arbetet med att ta fram den slutliga ledningssträckningen krävs vissa fältarbeten. Dessa består främst av utstakning och inmätning av sträckningen. Ibland krävs även en enklare form av markundersökning. I ett senare skede görs en värdering av det intrång som ledningen medför och stämpling genomförs av de träd som behöver avverkas. För att få utföra dessa arbeten krävs fastighetsägarens tillstånd (förundersökningstillstånd). Vattenfall kommer att söka sådana tillstånd från varje berörd fastighetsägare genom skriftligt medgivande innan arbetena påbörjas. 6.2 Markupplåtelse Vattenfall har för avsikt att teckna markupplåtelseavtal med berörda markägare avseende rätten att uppföra och bibehålla ledningen. Avtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter, samt ligger till grund för innehållet i den ledningsrätt som ledningsägaren avser att ansöka hos lantmäterimyndigheten. Inför tecknandet av avtalet får samtliga markägare ett erbjudande om ersättning för det intrång som ledningen innebär. 7 Tidplan Ansökan planeras att lämnas in under vintern Byggnation planeras att påbörjas så snart koncession erhållits, dock tidigast under (13)

28 Till berörda fastighetsägare Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 avseende nybyggnation av 150 kv-luftledningar från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen, Åsele kommun Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att uppföra nya 150 kv kraftledningar för att ansluta de planerade vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till elnätet. Anslutningen sker vid Kalvkullen, strax norr om Storberget sydöst om Blaklidens vindkraftpark. Syftet med den nya kraftledningen är att ansluta vindkraftparkerna till det överliggande elnätet. Du är berörd av detta samråd i egenskap av registrerad fastighetsägare till en eller flera fastigheter som berörs av någon av de alternativa sträckningarna. I bifogat samrådsunderlag finns ytterligare information angående projekten. Handlingen redovisar Vattenfalls planer på att ansöka om nätkoncession för linje för ledningarna. Inför prövningen ska Vattenfall ta fram miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) enligt miljöbalkens 6 kapitel för respektive ledning och vill härmed samråda kring föreslagna ledningssträckningar med berörda fastighetsägare, myndigheter, organisationer och föreningar. Ansökningar om ny koncession för linje skickas sedan in till Energimarknadsinspektionen. Inbjudan till samrådsmöte Vattenfall vill härmed bjuda in dig till ett samrådsmöte avseende den planerade kraftledningen. På mötet kommer det att finnas möjlighet att studera kartor och diskutera projektet, samt lämna synpunkter och önskemål. Representanter från Vattenfall och Sweco kommer att finnas på plats. Plats: Lögda Bygdegård i Lögda, Åsele kommun Datum: Tisdagen den 9 september 2014 Tid: Kl Kl 18 hålls en kort presentation om projektet. Förutom att informera som projektet är syftet med mötet att inhämta synpunkter och önskemål från berörda. Vi ber er att informera eventuella arrendatorer eller andra nyttjanderättshavare som berörs av ledningssträckningen och projektet och samrådsmötet. Du är välkommen att lämna dina synpunkter på mötet eller skriftligen senast den 19 september 2014 till Sweco Environment AB, Box Umeå Har du några frågor är du välkommen att kontakta eller e-post på telefon Enligt uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB Med vänlig hälsning VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB Tel: Besöksadress: Timmermansgatan 25, LULEÅ eldistribution@vattenfall.com

29 Till myndigheter, organisationer, föreningar och berörda samebyar Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 avseende nybyggnation av 150 kv-luftledningar från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen, Åsele kommun Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att uppföra nya 150 kv kraftledningar för att ansluta de planerade vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till elnätet. Anslutningen sker vid Kalvkullen, strax norr om Storberget sydöst om Blaklidens vindkraftpark. Syftet med den nya kraftledningen är att ansluta vindkraftparkerna till det överliggande elnätet. I bifogat samrådsunderlag finns ytterligare information angående projekten. Handlingen redovisar Vattenfalls planer på att ansöka om nätkoncession för linje för ledningarna. Inför prövningen ska Vattenfall ta fram miljökonsekvensbeskrivningar enligt miljöbalkens 6 kapitel för respektive ledning och vill härmed samråda kring föreslagna ledningssträckor med berörda fastighetsägare, samebyar, myndigheter, organisationer och föreningar. Ansökningarna om ny koncession för linje skickas sedan in till Energimarknadsinspektionen. Inbjudan till samråd Vattenfall vill härmed bjuda in er till samråd avseende de planerade nya ledningarna. Ni är välkomna att lämna era synpunkter skriftligen senast den 19 september 2014 till Sweco Environment AB Box Umeå Har ni några frågor är ni välkomna att kontakta eller på telefon Med vänlig hälsning Enligt uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB Sweco Environment AB VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB Tel: Besöksadress: Timmermansgatan 25, LULEÅ eldistribution@vattenfall.com

30 Förteckning/sändlista myndigheter och organisationer Bergsstaten Boverket Elsäkerhetsverket Försvarsmakten HKV Luftfartsverket (LFV) Lycksele flygplats Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) Post- och telestyrelsen (PTS) Strålsäkerhetsmyndigheten Svenska Kraftnät Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Sveriges Geotekniska Institutet (SGI) Trafikverket Sametinget Skogsstyrelsen Åsele kommun Länsstyrelsen i Västerbotten Skanova Lycksele kommun Örnsköldsvik kommun Naturskyddsföreningen i Västerbotten Västerbottens ornitologiska förening Västerbottens ornitologiska förening, Kungsörnsgruppen Västerbottens läns Botaniska Förening Vilhelmina Norra Sameby Baksjölidens byaförening Lögda Bygdegårdsförening Lögdasjöns FVO Åsele jaktvårdskrets Fredrika skoterklubb Vapstens sameby

31

32 Till fastighetsägare längs föreslagen sträckning Vargträsk-Baksjöberg Fortsatt samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 avseende nybyggnation av 150 kv-luftledningar från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen, Åsele kommun Vi har tidigare skickat ut information om alternativa stråk för att ansluta Vargträsk vindkraftpark till elnätet. Vi har fått in synpunkter från flera fastighetsägare, myndigheter och organisationer. Dessa har vi tagit del av och kommer att beakta i vårt fortsatta arbete. För delsträckningen mellan Vargträsk och Baksjöberg förordar Vattenfall fortfarande luftledningsalternativet som går så nära Fäbodbergets vindkraftpark som möjligt. I samrådet har Vattenfall fått in synpunkter där markkabelalternativet förordas. De nackdelar som Vattenfall ser med markkabel är: Med markkabel skulle en ny transformatorstation behöva byggas intill de två befintliga stamnätsledningarna intill Fäbodbergets vindkraftpark. I tillståndsprocessen för vindkraftsparken Fäboberget har det getts löften om att inte uppföra byggnader i området kring befintliga 400 kv ledningar. Detta skulle enligt tidigare information inte accepteras av samebyn. För att kunna uppföra en sådan station skulle nya vägar behöva byggas, alternativt förstärkning av de vägar som finns, och det skulle i sin tur leda till byggtrafik under en period och ökat markintrång. Ur vindkraftparkens produktionssynpunkt så är den beroende av en väl fungerande elnätsanslutning. Vattenfall kan konstatera att vid nyttjande av markkabel är det vara svårare att finna felet vid ett kabelbrott och att produktionsbortfallet innebär en hög kostnad för vindkraftexploatörerna. Om det blir avbrott så kommer även markägare med arrendeavtal med vindkraftprojektörerna att drabbas av minskade intäkter. Att förlägga en markkabel, är 5-7 gånger dyrare än en luftledning. Dels är själva kabeln mycket dyrare än en luftledningskonstruktion, men även anläggningskostnaden är högre, då kabeln ska grävas och eventuellt sprängas ner. Eftersom massor från schaktet kommer behöva forslas bort liksom nya massor behöver tillföras är det nödvändigt att anlägga en väg intill markkabeln för att det ska vara framkomligt med sådana fordon. Givetvis finns också fördelar med markkabel, exempel på sådana är: Påverkan på landskapet uteblir. Men då luftledningen planeras att byggas i träportalstolpar bedöms inte påverkan vara särskilt stor. Med markkabel blir intrånget för enskilda markägare mindre. Istället för en ledningsgata på ca 40 meter, som undantas från skogsbruket, kräver en markkabel endast att ca 20 meter skogsgata avverkas inför byggnation, varav ca 12 meter tillåts växa igen och återgå till skogsproduktion. VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB Tel: Besöksadress: Timmermansgatan 25, LULEÅ eldistribution@vattenfall.com

33 Vattenfall fortsätter att undersöka möjligheterna att förlägga en markkabel enligt sträckningen inom stråket i samrådsunderlaget. Parallellt fortsätter Vattenfall att utreda lämplig luftledningssträckning som innebär minsta möjliga påverkan. Bifogat detta brev finns en karta med förslag på en luftledningssträckning som så långt som möjligt följer rågången mellan fastigheter samt är anpassat efter ytterligare synpunkter som inkommit under samrådet. Sträcket på kartan (den planerade sträckningen) motsvarar ca 40 meter, vilket i sin tur motsvarar den bredd som ledningsgatan planeras att bli. Har ni synpunkter på denna sträckning, eller förslag på ändringar av sträckningen som berör din fastighet är ni välkomna att höra av er så snart som möjligt. Dock senast den 7 november. Har ni önskemål att träffa Vattenfalls representant, så skulle det vara möjligt den 5 november alernativt att vi träffas den 6 november på fm för att diskutera de olika alternativen. Kontaktuppgifter: e-post Sweco Energuide AB, Box Stockholm Enligt uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB Med vänlig hälsning

34

35

36

37

38

39

40 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning Lagstiftning Enligt 2 kap 8 a ellagen ska bestämmelserna i 6 kap miljöbalken tillämpas i ärenden om nätkoncessioner för linje, vad gäller kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag. Av 6 kap 4 miljöbalken framgår bl. a. följande Den som avser att bedriva verksamhet eller vidta någon åtgärd som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken skall samråda med länsstyrelsen. Av 6 kap 5 framgår att Länsstyrelsen ska besluta i frågan om verksamheten medför betydande miljöpåverkan eller ej. Beslutet får inte överklagas särskilt. Av 3 samt bilagorna 1 2 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar framgår att projektens karaktäristiska egenskaper, projektens lokalisering och de möjliga effekternas karaktäristiska egenskaper ska beaktas vid bedömning av om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Gällande projektets lokalisering anges att miljöns känslighet ska beaktas, med särskild uppmärksamhet på bland annat våtmarker. Detta beslut kan inte överklagas. Beslutande Miljöhandläggare Detta beslut är godkänt i Länsstyrelsens elektroniska system och har därför ingen namnunderskrift. Bilaga: 1. Yttrande över samråd från Länsstyrelsen i Västerbotten

41 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning Bilaga 1 Samrådsyttrande inför ansökan om linjekoncession för ny 150 kv kraftledning från de planerade vinkraftparkerna Fädbodberget och Vargträsk och till Kalvkullen i Åsele kommun Länsstyrelsen i Västerbotten har den 21 augusti 2014 tagit emot samrådsunderlaget inför ansökan om nätkoncession. Ärendet kompletterades med samrådsredogörelse den 2 oktober För stäckningen mellan Fädbodberget och Baksjöberg förordar Länsstyrelsen huvudalternativet. Mellan Vargträsk och Baksjöberg anser Länsstyrelsen att 2:a handsalternativet mest lämpligt då det tar mindre mark i anspråk. För sträckan mellan Baksjöberg och Kalvkullen har bolaget i underlaget bara angett att ledningen ska gå på västra eller östra sidan om befintlig kraftledning men inte beskrivit skillnaderna på dragningarna. Utifrån det är det svårt att ta ställning till vilken sida av ledningen som är mest lämplig. Av de yttranden som inkommit så anser de flesta att västra sidan är mest lämplig, mest av anledningen att det är bolagsskog och inte på samma sätt drabbar privata markägare. Följande synpunkter är viktiga att beakta i det kommande arbetet med framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). - Våtmarker av klass 2, 3 och 4 berörs av den planerade sträckningen. Utformning och metod för anläggande av ledning i anslutning till våtmarkerna ska beskrivas utförligt. Påverkan och skadelindrande åtgärder ska beskrivas. Det är särskilt viktigt att påverkan på våtmarkernas hydrologi tydliggörs. För våtmarker av klass 1 och 2 är det bästa om man kan styra planeringen så att det så lite som möjligt påverkar. - I MKB:n ska den problematik som kraftledningen kan ge upphov till för fågelfaunan beskrivas, främst rödlistade arter, och eventuella skadelindrande åtgärder som kommer att vidtas. I området finns mycket kungsörn. Beskriv tydligt hur kungsörnen kan komma att påverkas. - Inom de planerade sträckningarna finns flera kända kulturhistoriska värden som sannolikt kan komma att beröras av ledningsdragningen. De fornlämningar som finns inom detta område registrerades på 1970-talet och har aldrig mätts in med GPS. Detta innebär att fornlämningarnas markering på kartan inte nödvändigtvis helt överensstämmer med det faktiska läget. Det är därför nödvändigt att en fältbesiktning genomförs där dessa fornlämningar lägesbestäms. Det

42 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning ofta finns okända fornlämningar i närheten av registrerade fornlämningar. För att undvika att okända fornlämningar kommer till skada i samband med ledningsarbetet är det dessutom viktigt att det närområde som kommer att beröras av arbetet avsöks och eventuella tidigare okända fornlämningar mäts in och dokumenteras. Hela yttrandet från kulturmiljö med kartor finns som bilaga till detta yttrande. - MKB:n bör ges svar på hur de olika delsträckorna och alternativa anslutningar påverkar rennäringens riksintressen och samebyns förutsättningar i området i stort. Den bör besvara: o hur områdena nyttjas inom renskötseln o vilka skador som kan bli under uppbyggnadsfas, vid drift/underhåll och de kumulativa effekter som kan förväntas bli sett till närregionen. o de skadelindrande åtgärder som föreslås i MKB och de som senare vidtas ska vara relevanta och tillräckliga utifrån ingreppens inverkan för renskötseln. Att det åtgärderna har tagits fram i samråd med samebyn (att det är åtgärder som samebyn menar kan ge faktiskt lindring) är av stor vikt. Eventuella konsekvenser för närliggande samebyar bör framgå (ev direkta-indirekta effekter med anledning av kraftledningen.) - I MKB:n är det även viktigt att beskriva förutsättningarna för drift och underhåll. Hur drift och underhåll utförs, med vilka intervaller och under vilka förutsättningar är viktigt att beskriva. Det är även viktigt att redogöra för vilka skyddsåtgärder och skadeförebyggande åtgärder som kan och ska vidtas för att i samband med drift och underhåll undvika skador på framförallt våtmarker och vattendrag samt för skyddsvärda arter. Bilaga: 1. Kulturmiljös yttrande och kartor 2. PM och checklista för rennäringsavsnittet i MKB (eget dokument)

43 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning Bilaga 1 -Yttrande från kulturmiljö Inom de planerade sträckningarna finns flera kända kulturhistoriska värden som sannolikt kan komma att beröras av ledningsdragningen. Vid Baksjöliden finns fornlämningar i form av två längre fångstgropssystem I området har man dessutom tidigare hittat en spjutspets i stenmaterial ( ). Detta kan indikera att det finns ytterligare idag ej kända fornlämningar i området, t.ex. i form av ytterligare fångstgropar eller boplatser. I området finns även en kulturhistorisk lämning i form av ett område med industrilämningar 1). Dessa omfattar bland annat en besparingsdamm med dammvall, en skvaltkvarn och en kraftverksruin. Väg 585 och 1465 är också utpekade som särskild kulturhistoriskt värdefulla på grund av dess ålderdomliga karaktär. Väg 585 har dessutom sin ursprungliga sträckning. Lämplig hänsyn för att bevara vägarnas kulturhistoriska värden är att bredd, sträckning och grusbeläggning behålls och att dikning utförs varsamt. Vid Lögdasjön finns även ett större antal registrerade fornlämningar. Det är främst tre av dessa som kan komma att påverkas av ledningsdragningen. Dessa är samtliga fångstgropar De fornlämningar som finns inom detta område registrerades på 1970-talet och har aldrig mätts in med GPS. Detta innebär att fornlämningarnas markering på kartan inte nödvändigtvis helt överensstämmer med det faktiska läget. Det är därför nödvändigt att en fältbesiktning genomförs där dessa fornlämningar lägesbestäms. Det ofta finns okända fornlämningar i närheten av registrerade fornlämningar. För att undvika att okända fornlämningar kommer till skada i samband med ledningsarbetet är det dessutom viktigt att det närområde som kommer att beröras av arbetet avsöks och eventuella tidigare okända fornlämningar mäts in och dokumenteras. För detta arbete kan ni anlita någon av de arkeologiska undersökare som anmält intresse om att utföra uppdragsarkeologi i Västerbottens län 2014: allsplanering-och-kulturmiljo/arkeologi-ochfornlamningar/förteckning intresseanm 2014.pdf. Det kan bli nödvändigt med särskilda tillstånd eller särskild hänsyn i de fall fornlämningar kommer att beröras av arbetet. Detta kan avgöras först när lämningarna lägesbestämts. Den industrilämning och de kulturhistoriskt värdefulla vägar som finns i området utgör övriga kulturhistoriska lämningar. Detta innebär att de inte är skyddade enligt kulturmiljölagen, men de omfattas trots detta av hänsynskraven i miljöbalken.

44 Länsstyrelsen Västerbotten Beslut Datum Ärendebeteckning Vid frågor kan företaget kontakta mig via nedanstående kontaktuppgifter. Bilagor: Karta över Baksjölidenområdet (eget dokument) Karta över Lögdasjöområdet (eget dokument)

45

46 Blodrotberget Samebyn vill inte ha nya ledningar i området utan anser att befintlig ledning ska anslutas så nära 400 kv-ledningen som möjligt. Transformatorstationen bör ligga så långt norrut som möjligt inom planerad park, Samebyn påminner om att det gäller skyddszon på 700 meter kring flyttleden. Vargträsk/Fäbodliden JW beskriver den tidigare processen och att Vattenfall tidigare plan att ansluta norrut inte är möjlig att genomföra. Det innebär att en ny koncessionsansökan krävs eftersom är att ansluta ställverket i Norrtjärn istället. Sen tidigare är markförlagd kabel planerad för den park som ligger närmast. Samebyn anser att Vattenfall förnya diskussionerna med Skellefteå Kraft för anslutning norrut. Se även under allmänt- Ställverk Norrtjärn Samebyn lämnade inga specifika synpunkter på ny placering av ställverk inom fastigheten Norrtjärn XX. Samebyn vill samla intrånget och ser helst att den kan planeras inom Blodrotbergets vindpark Allmänt påpekar att det som Vattenfall planerar innebär att befintlig kraftledning breddas genom hela samebyn vilket är negativt för rennäringen. MS lyfter de slutsatser som sammanställt utifrån forskningsresultat och uppmanar oss att ta del av dem. beskriver att de är kända och att det kommer att hanteras i MKBerna. Vid pennan

47

48 Baksjöberg till Kalvkullen Huvudalternativet för sträckan Baksjöberg-Kalvkullen är att gå väster om befintliga 400 kv ledningar alternativt via UL7 och fram till Kalvkullen, se bilaga 1 och 2. Vattenfall förordar huvudalternativet. SYNPUNKTER PÅ LEDNINGSDRAGNING Ledningsstråken berör Vapstens samebys vinterbetesland. Vapstens sameby motsätter sig planerna på nya vindkraftparker med tillhörande kraftledningar då hela området är av stort värde för samebyns renskötsel. Tillstånd för vindkraftsparkerna har beviljats av mark- och miljödomstolen. Samebyn är beredda att ta en domstolsprocess för att förhindra att vindkraftparkerna kommer till stånd. Sammanfattningsvis menar företrädarna för samebyn och att det är viktigt att frågan ses ur ett helhetsperspektiv vad gäller de konsekvenser som uppstår av dels den redan byggda vindkraftparken på Storrotliden, de planerade vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk, samt dels planerna på nya kraftledningar. Samebyn har redan idag sett konsekvenser av vindkraftetableringen på Stor-Rotliden. Konkret handlar det om att renarna i Vapsten i större omfattning än normalt styrts söderut efter påverkan från den vindkraftparken. Det sker en naturlig strövning längs Lögde älv mot Lögdeå och söderut, men sedan vindkraftparken på Stor-Rotliden byggdes har det skett i ökad omfattning jämfört med tidigare. Detta medför sammanblandningar av renar med Vilhelmina norra sameby med merarbete och ökade kostnader för bevakning, samlingar och renskiljningar för renskötarna. L-J O menar att det kan krävas ett stängsel till skydd för att hindra att renströvningen söderut sker. Sammanblandningarna skapar konflikter mellan samebyarna vilket är påfrestande för alla parter och skapar motsättningarna som kan medföra ohälsa hos den enskilda individen. Påverkan av de intrång som sker får därmed påverkan på hela familjer inom rennäringen. L-O J och L O menar att om planerna på vindkraftparkerna Fäbodliden och Vargträsk genomförs så blir området obrukbart för rennäringen. En sådan påverkan får konsekvenser för en långsiktigt hållbar renskötsel inom Vapsten sameby. Med långsiktighet menas i det här fallet att renskötseln också ska vara möjlig att bedriva för kommande generationer i samebyn såväl miljömässigt, som ekonomiskt och socialt. En grundläggande värdering är att all planering av markanvändning ska ha sin utgångspunkt utifrån renens behov. Utifrån dess behov av föda, betesro och skydd ska hänsyn tas menar L-J O och L O. Med renens behov i centrum kan också renskötseln bedrivas på ett långsiktigt hållbart sätt i samebyn. 3 INFORMATION OM VAPSTENS SAMEBY Samebyns betesområde sträcker sig från Norska gränsen ner till kustlandet vid Bottenviken, Vapstens sameby består för närvarande av tre vinterbetesgrupper. Var dessa grupper befinner sig 2014/2015 framgår av karta, se bilaga 3. Förflyttningen till och från vinterbeteslanden sker med hjälp av lastbil. De renar som stannar på Stöttingfjället och som vandrar ner till vinterbeteslandet är de som idag påverkas av Stor- Rotlidens vindkraftpark och i större omfattning vänder söderut jämfört med tidigare, se bifogad karta.

49 Fäbodberget och Vargträsk ingår i Vapstens samebys vinterbetesmarker. Strax söder om huvudalternativ Fäbodberg-Baksjöberg finns ett område utpekat som riksintresse för rennäring. Med trivselland menas ett område där renarna naturligt vistas ofta med bra betesförutsättningar. Trivselland är också lämpliga uppsamlingsområden för större renhjordar. Det påpekades att de kärnområden som finns redovisade som riksintressen för rennäringen var viktiga områden när de ritades ut men att de inte representerar dagens förhållanden och kan egentligen helt bortses från i dagsläget. De utgjorde även vid utpekandet endast en delmängd. För Vapstens sameby utgörs det totala intrånget av tryck från närings- och fritidsintressen, järnvägar och annan infrastruktur, samhällsutbyggnad, skogsbruk, gruvdrift, turist- och sportanläggningar, jakt och fiske samt fritidsbebyggelse. Till detta tillkommer vindkraftsutbyggnaden, såväl redan uppförda vindkraftparker som planerade. Diskussioner förs om vart gränsen går för när rennäringen inte längre kan upprätthållas inom Vapstens sameby. och menar att gränsen för intrång i samebyn nu är nådd. Påverkan på renar av vindkraftledningar diskuterades och hänvisar till forskningen om renar och kraftledningar som bedrivits av norska forskare, bl.a. Nelleman. I kommande MKB skall de kumulativa effekterna redovisas. 4 SAMEBYNS SYNPUNKTER PÅ FÖRESLAGNA LEDNINGSSTRÄCKNINGAR och poängterar att då man från samebyns sida helt motsätter sig uppbyggnaden av vindkraftparkerna Fäbodliden och Vargträsk ser man inte något skäl till att samebyn skall yttra sig över kraftledningar som tillhör vindkraftparkerna. Generellt anser dock företrädarna för samebyn att: - nya kraftledningar ska vara markförlagda - för anläggande av nya kraftledningar skall kortaste anslutningsvägen väljas till befintliga kraftledningar. Ledningsalternativ för Vargträsk som går genom en vindkraftpark Fäbodberget ska väljas framför andra alternativ för att orsaka minsta intrånget - om ändå parallellgång med befintlig ledning blir aktuellt, oavsett rennärings önskemål om marklagd kabel, ska det ske med minsta möjliga avstånd mellan ledningarna hållas oavsett topografiska förhållanden e.t.c., ingen krok skall göras som innebär ytterligare markintrång. K J informerade om att det krävs mer vägar och en ny transformatorstation om markkabelalternativet väljs. 5 NÄSTA STEG Protokoll från mötet skickas till samebyn för synpunkter. Vid pennan

50

51

52 Från: Till: VB: Samråd för Fäboberget/Vargträsk samt Borgsjö Datum: den 14 januari :56:16 Från: Skickat: den 18 december :53 Till: m Ämne: Samråd för Fäboberget/Vargträsk samt Borgsjö Vilhelmina norra sameby lämnar följande yttrande av dragningen för ledningen vid vindkraftsparken Fäboberg. Samebyn förordar alternativ 2 då det är minst påverkan på rennäringen. Ledningen går genom ett område som redan är fördärvat pga vindkraftsparken. Samebyn har stor påverkan av vindkraftsparker och kraftledningar och de kumulativa effekterna är redan kännbara för samebyn. Alternativ 1 och 3 avvisar Samebyn helt. Samebyn hänvisar till forskning om kraftledningsgator

53

54 Renar och Vindkraft Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby NATURVÅRDSVERKET

55 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Förord Det finns ett stort behov av kunskap om hur vindkraft påverkar människor och landskap, marina miljön, fåglar, fladdermöss och andra däggdjur. I tidigare studier av vindkraftsanläggningars miljöpåverkan har det saknats en helhetsbild av de samlade effekterna. Det har varit en brist vid planeringen av nya vindkraftsetableringar. Kunskapsprogrammet Vindval är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket med uppgiften att ta fram och förmedla vetenskapligt baserade fakta om vindkraftens effekter på människa, natur och miljö. Programmet omfattar omkring 30 enskilda projekt och fyra så kallade syntesarbeten. I syntesarbetena sammanställer och bedömer experter de samlade forskningsresultaten och erfarenheterna av vindkraftens effekter nationellt samt internationellt inom fyra områden. Resultaten ska ge underlag för miljökonsekvensbeskrivningar samt planerings- och tillståndsprocesser i samband med etablering av vindkraftsanläggningar. För att säkra kvalitén på redovisade rapporter ställer Vindval höga krav vid vetenskaplig granskning av forskningsansökningar och forskningsresultat, samt vid beslut om att godkänna rapporter och publicering av projektens resultat. Den här rapporten har skrivits av Dr. vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Dr. vid UNEP Grid- Arendahl, Prof. vid Högskolan Dalarna, och Fil. Mag. vid SLU och Dr. vid Länsstyrelsen i Jönköpings län. Skribenterna svarar för innehåll, slutsatser och eventuella rekommendationer. Författarna vill också rikta ett tack till Malå sameby för tillgången till GPS-data från renarna i studieområdet, samt för information och diskussioner om hur renarna använder beteslandet i studieområdet. Vindval i maj

56 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Summary 8 Inledning 11 Renens ursprung 12 Störningsstudier på ren 13 Lokala studier störning av individer nära en störningskälla 13 Regionala studier undvikande av utbyggnader 14 Störningsstudier av domesticerade renar 15 Material och Metoder 18 Studieområde 18 Habitatvariabler 20 Vegetationstyp och skogens höjd 20 Vägar och kraftledningar 21 Vindkraftsparkerna under byggfasen 22 Väderlek 23 Topografi 23 Spillningsinventering 23 Analys av spillningsdata 24 GPS på ren 25 Analys av renens hemområden 25 Analys av renens rörelsemönster 26 Resultat 28 Spillningsinventering 28 GPS på ren 33 Renarnas hemområden och rörelsehastighet 33 Diskussion 38 Slutsatser 41 Kontrollprogram rennäring 42 Referenser 45 4

57 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Sammanfattning Vindkraft är en källa till förnyelsebar energi, men det finns en oro över negativa effekter på nyckelarter i både skogsområdet och i fjällområdet. I vår genomgång av tidigare rapporter om effekter av störningar på ren och caribou visas att renar kan undvika områden med infrastruktur och mänsklig aktivitet med upp till km. När man får effekter av en störningskälla på stora avstånd, dvs. på den regionala skalan (> 2 km), har renarnas beteende i relation till en störningskälla på lokal nivå (< 2 km) mindre betydelse i en helhetsbedömning av störningskällans betydelse. För att få en helhetsbild av hur renarna använder sitt betesområde är det därför viktigt att långsiktigt studera renarnas användning av hela betesområdet, eftersom användningen kan skifta från år till år och mellan olika säsonger beroende på väderlek och andra yttre förutsättningar. I den här rapporten vill vi delge ny information om hur befintlig infrastruktur i form av vägar och kraftledningar i landskapet och byggfasen av ny infrastruktur för vindkraft påverkar renens fria strövning inom ett sommarbetesområde i skogen. I Malå kommun i Västerbottens län byggdes från maj 2010 till november 2011 två mindre vindkraftsparker, om 8 respektive 10 verk, på bergen Storliden och Jokkmokksliden ett par mil norr om Malå samhälle. Området i och omkring vindkraftparkerna används av renarna i Malå sameby under hela barmarksperioden och då framförallt under kalvning och försommar. Data som representerar renarnas användning av området under den här tiden har samlats in både före (år 2008 och 2009) och under byggfasen (år 2010 och 2011). Det har gjorts genom att göra spillningsinventeringar över området under , vi har även analyserat renarnas rörelsemönster och hemområden under genom att analysera positionsdata från GPS-halsband som suttit på 9 16 vajor som rört sig i området. Med analyser av renarnas rörelsehastighet, samt hemområdesutbredning i förhållande till väderlek, vegetation, avstånd till eller täthet av infrastruktur kan vi studera vad som styr renarnas rörelsemönster. Vi har här studerat hur området där parkerna har konstruerats har påverkat renarnas val av betesområde vilket ger en bild av den sammanlagda påverkan i området under byggfasen. Området runt bergen Storliden och Jokkmokksliden kännetecknas av kuperad skogsterräng varvat med sjöar, myrar och skogar. Det är sedan tidigare präglat av skogsbruk och av gruv- och täktverksamhet. Några allmänna riksvägar delar av studieområdet i tre sektioner. Östra och västra delen separeras av den allmänna vägen norrut mot Mörttjärn (vägnr 1031) och av flera mindre byar. Det östra området delas sedan i en nordlig och en sydlig del av vägen mellan Östra Lainejaure och Grundträsk, samt en kraftledningsgata med en 30 kv-kraftledning som sträcker sig i öst-västlig riktning genom hela studieområdet, vilken breddades under projektperioden för att ge plats för en 145-kV kraftledning. De relativt branta bergssidorna på framförallt 5

58 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Jokkmokksliden och de mindre berg som ligger öster om Jokkmokksliden och sjöarna i området, gör att de naturliga passagerna för renarna förbi de båda bergen blir som smala korridorer i terrängen. Med hjälp av GPS-data har vi skattat renarnas hemområden samt identifierat 7 möjliga naturliga passager mellan de olika betesområdena, fyra stycken går över Mörttjärnvägen och tre passager går över Grundträskvägen. De fyra passagerna som går över Mörttjärnvägen ligger alla i närheten (0 4 km) av de berg där vindkraftsparkerna har byggts och användningen av dessa ser ut att ha påverkats negativt under etableringen av vägar, kraftledningar och vindkraftverken i vindkraftparkerna. Detta bekräftas också i den statistiska analysen av renens hemområden. Renarnas rörelser i passagerna över Grundträskvägen verkar vara mer opåverkade. Dessa passager ligger också en bit bort (4-8 km) från de berg som har bebyggts med vindkraftparkerna. Renens tydliga reduktion i användningen av dessa passager i närheten av utbyggnadsområdet kan därför mest troligt förklaras av störningar under byggfasen av vindkraftparkerna. Resultaten från skattningen av habitatmodellerna för både spillning och GPS-data visar på ett negativt samband mellan en ökad täthet av vindkraftsparkerna och dess infrastruktur och förekomst av ren. Det fanns dock en skillnad i hur renarna använde de två bergen redan före byggstart. Enligt renskötarna i området, samt enligt spillnings- och GPS-data använde renarna Jokkmokksliden mindre jämfört med Storliden och övriga regionen. Den här skillnaden kan förklaras av att det är sämre renbeteskvalité på Jokkmokks liden jämfört med på Storliden. Mängden inventerad spillning över hela studieområdet under sista året av byggfasen var 60 procent lägre än under året före byggstart, och på Storliden var mängden spillning hela 80 procent lägre, medan det var liten skillnad i mängden spillning på Jokkmokksliden mellan de olika åren. Under 2010 fann vi också att renarna undvek en buffertzon på 3,5 km runt anläggningarna, före byggstart undveks endast Jokkmokksliden med 3 km. Spillningsdata visade vidare att renarna undvek den befintliga 30 kv-kraftledningen samt den nya 36 kv-kraftledningen på framförallt Jokkmokksliden under första årets byggfas men inte under det andra året. Förklaringen till detta är förmodligen att ledningarna på Jokkmokksliden anlades under 2010 medan de på Storliden anlades under 2011 och bägge ledningarna togs i drift först i december Renarna har alltså undvikit området under byggfasen men inte själva kraftledningen när den inte varit i drift. Dessa kraftledningar är betydligt mindre kraftledningar än de kv-kraftledningar som har dokumenterad negativ effekt på domesticerad ren och vildren i Norge. Analysen av GPS-data visar också tydligt att renarna har en ökad rörelsehastighet (vilket kan liknas vid sämre betesutnyttjande) i närheten av de allmänna vägarna och att de också undviker att vistas nära allmänna vägar. 6

59 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Vindkraftsanläggningar medför nästan alltid en koncentration av vägar, transformatorstationer och kraftledningar inom ett väldigt litet området. Till skillnad från själva vindkraftparken, som ofta är placerad högt upp i terrängen, kan tillhörande infrastruktur i dalgångar och låglänt terräng påverka renarnas naturliga vandringsvägar mellan olika betesmarker och leda till en ytterligare fragmentering av landskapet. Om man ska bygga vindkraftparker i renskötselområdet på höjder och berg där man kommit fram till att parken inte stör rennäringen, är det alltså av yttersta vikt att också planera infrastrukturen kring vindkraftparken så att den inte stör renarnas vandringsvägar mellan olika betesområden. Dessa studier är genomförda före och under byggfasen och resultaten visar att renarna har påverkats negativt i användningen av området under bygg fasen, fler studier behövs för att få en uppfattning om hur vindkraften påverkar renarna under driftsfasen som kan vara i år. Kunskapen om hur bullret från turbinerna påverkar djuren är mycket begränsad. Kommer renarna att återvända till området och bruka det i samma utsträckning som innan vindkraftverken byggdes? Man ska också ta i beaktande att detta var en byggfas av relativt små vindkraftsparker om endast 8 och 10 verk, men ändå har de en betydande påverkan på renarnas användning av området, uppförandet av större parker får sannolikt inte mindre påverkan på renarnas möjlighet att använda betesmarkerna effektivt under byggfasen. Sammantaget visar resultaten i studien att renarna har undvikit området, reducerat användningen av flyttvägar i närheten av utbyggnadsområdet under byggfasen av vindkraftparkerna jämfört med före byggfas. I tillägg har vi också sett ett undvikande av befintlig infrastruktur, som större vägar och kraftledningar (30 kv 145 kv). Resultaten överensstämmer väl med tidigare studier av både domesticerad ren, vildren och caribou. 7

60 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Summary In the track of ever-expanding new infrastructure, such as wind power, roads and power lines, it becomes increasingly important to map and understand how free-ranging animals and wildlife respond. During the past decades, human Rangifer interactions have been assessed in over a hundred studies, with a strong bias on wild reindeer and caribou, although more recently also studies on domesticated reindeer in Norway, Finland, Sweden and Russia have been done with similar results. To clarify further the possible responses of domesticated reindeer to various disturbance sources, a review was made of over 15 existing disturbance studies of domesticated reindeer, we also discuss the effect of domestication on reindeer. The review shows the same pattern of avoidance in domesticated reindeer as for wild reindeer and caribou despite the domestication process. Sami reindeer husbandry today is an extensive form of pastoralism, which has led to a low degree of tameness among the reindeer. Domesticated reindeer can avoid infrastructure and human activity up to 12 km from the disturbance source and the avoided distance may shift between seasons and years and type of disturbance source, as well as diminish during periods of extreme starvation or insect harassment, similar to observation in wild reindeer and caribou. To get an overall picture of how the reindeer use their grazing land, it is therefore important to study large-scale and long-term habitat use of the reindeer whether they are domesticated or not. In this report, we want to share new information on how existing infrastructure such as roads and power lines in the landscape and construction phase of a new infrastructure for a wind farm affects the free roaming of the reindeer in a summer grazing area in a managed forest in northern Sweden. In Malå community in northern Sweden wind farms containing 8 and 10 wind turbines have been established on two mountains, Storliden and Jokkmokksliden, respectively. The area is characterized by undulating forest interspersed with mires, lakes and hills or smaller mountains and has a long history of forestry and mining. Reindeer use the area during their calving and summer seasons. Reindeer use and behavioral responses to existing infrastructure and the construction of new infrastructure associated with the wind power plants were determined using reindeer fecal pellet-group counts during four consecutive years as well as from data from 9 16 GPS-collars fitted on female reindeer during three consecutive years including pre- and post development. To elucidate the activity of reindeer under different disturbance regimes, we further analyzed reindeer speed of movement in relation to the infrastructure and together with several weather parameters to avoid confounding effects of temperature as a proxy of insect harassment and subsequent aggregations of reindeer. Larger roads divide the study area into mainly three sections or foraging areas. The most trafficated road going from south to north including several smaller settlements divides the study area in an eastern and western portion. The eastern part is then in turn separated into one northern and one southern 8

61 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft part by an unpaved road and by a 30 kv power line stretching from the east to the west through the whole study area. This power line was upgraded to a 145 kv power line during the project period. The relatively steep mountain slopes of Jokkmokksliden and the hills east of Jokkmokksliden create narrow natural corridors between reindeer foraging areas. Overall seven primary movement corridors were identified after estimation of the reindeer Brownian bridge home range areas from the GPS-data. From the east to the west the terrain effectively provide only four possible crossing points for the reindeer all in proximity to the newly developed power plants, and also possibly negatively affected by the parks. Use declined of three out of four migration corridors following construction. Another three corridors were identified across the unpaved road, however they seemed more or less unaffected by the new infrastructure, with continuing crossing of reindeer throughout the entire period. The results from the estimation of the habitat models for reindeer from both pellet-group counts and from GPS-data show a negative relationship between the density of the wind farms and reindeer abundance. However, there was an underlying difference in the use of the two mountains before construction started. Information from the reindeer herders in the area, the GPS-data and the pellet-group counts all suggested that the reindeer used Jokkmokksliden less than Storliden already before the construction started. This can most likely be explained by a lower forage quality at Jokkmokksliden compared to Storliden and the rest of the area. The amount of inventoried reindeer droppings all over the study area during the last year was 60 percent lower than in the year before the start of the construction, and the amount of reindeer droppings at Storliden were 80 percent lower, suggesting a substantial reduction in use. There was little difference between the years in the amount of reindeer droppings found at Jokkmokksliden, which had low use at the outset. The results from the analyses also show that during the construction years the reindeer reduced use of Storliden compared to pre-development. In 2010 the reindeer avoided the construction area within 3.5 km, before the construction started they only avoided Jokkmokksliden within 3 km distance. The pellet-group count alone showed that the reindeer avoided the new power lines during the first year of construction but not during the second year. The avoidance the first year most likely depends on the construction activity in the area and the preference the second year might depend on the power grid not being switched on. These are 36 kv power lines, which are far smaller than the kv power lines that have been found to have a large negative effect on wild reindeer habitat use in Norway. The analysis of the GPS-data also showed that the reindeer, especially during the calving period, avoided the larger roads and had a higher movement rate near the roads. Overall, the results suggest avoidance by the reindeer of the wind farm area, the new roads and the power line constructions, during the construction phase. More studies are needed to get an idea of how wind power affects reindeer 9

62 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft during the operational phase, which may be during years. Knowledge of how the noise from the turbines affects the animals is limited. Will the reindeer return to the area and use it to the same extent as before the wind turbines were built? One should also have in mind that this was a construction phase of relatively small wind farms of only 8 and 10 wind turbines, but still it had a significant impact on the reindeer s use of the area, the construction of larger farms are likely to have even larger impact on the reindeer s ability to use the pastures effectively. Reindeer furthermore avoided the existing larger roads and 30 kv 145 kv power lines, and they increased movement rate in proximity to the existing larger roads. The results agree well with previous studies of domesticated reindeer, wild reindeer and caribou. While wind turbines are often placed at higher altitudes, the associated infrastructure including power lines and access roads in valleys and low-lying terrain may impact migration routes and connectivity of forest patches used for grazing in an already fragmented landscape. Further investigations are needed to verify and test mechanisms and impacts on the movement corridors, and the duration of effects during the operation of the turbines. Continuation of studies will be crucial for identifying potential mitigation measures and identify options for future development. 10

63 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Inledning Ur ett rennärings- och naturförvaltningsperspektiv innebär en vindkraftsetablering inom renskötselområdet alltid merarbete för vindkraftsbolag, förvaltande myndighet och rennäring. En etablering inom renskötselområdet kräver noggrann planering och projektering, och leder ofta till omfattande miljökonsekvensbeskrivningar, för att man i möjligaste mån ska kunna minimera påverkan på rennäringen. Det saknas idag en enhetlig metod att värdera renbetesmark baserat på insamlade data om hur renarna använder betesmarken. Det som finns att tillgå är information om hur samebyn använder området, bl. a i form av rennäringens riksintressen ( och numera även renbruksplaner, som finns upprättat över våra studieområden och snart också finns upprättat av alla samebyar ( Framförallt informationen om riksintressen leder ofta till att man uppfattar mark som inte innefattas av riksintressen eller andra skydd som ointressant ur rennäringsperspektiv vilket de i regel inte är. Detta beror på att rennäringens användning av betesmarkerna är dynamisk och skiljer sig ofta åt från år till år, beroende på klimat och andra yttre förutsättningar som rovdjursförekomst och icke minst påverkan i form av mänsklig aktivitet och exploateringar. För att kunna hantera förändringar över betesmarkerna behövs utrymme för flexibilitet t.ex. möjlighet att använda olika betesmarker under olika år beroende på omständigheterna. I det här perspektivet är det därför viktigt att veta mer om hur renarna påverkas av olika typer av störningskällor och då inte minst från vindkraft som expanderar kraftigt inom renskötselområdet. Det finns idag ett stort antal studier av ren och effekter av olika typer störningskällor (t.ex. Vistnes och Nellemann 2008, Reimers och Colman 2006). Många av de störningsstudier som är gjorda på ren är genomförda på norska vildrenar eller på caribou i Nordamerika. Det ifrågasätts ofta huruvida resultaten från dessa studier kan appliceras på renar inom renskötseln, i och med att renarna här har utsatts för en domesticeringsprocess. Trots att man ser att vilda renar som härstammar från domesticerade populationer har ett kortare flyktavstånd än mer ursprungliga vilda renar ( 2012) verkar det finnas en övre gräns i hur mycket störning även renar i renskötseln kan tåla 2012). För att tydliggöra den domesticerade renens reaktioner på olika typer av störningskällor däribland utbyggnad av vindkraft har vi här också gjort en litteraturgenomgång av störningsstudier på domesticerad ren, vi diskuterar också hur domesticeringsprocessen påverkat renens beteende (delvis återgett från 2012). Vidare kommer vi att presentera resultat från en studie av ren och vindkraft, som baserar sig på fältundersökningar utförda i Malå skogssameby där man idag har flera olika utbyggnader av vindkraft. Projektet har studerat förhållandena kring Storlidens (8 verk) och Jokkmokklidens (10 verk) vindkraftparker, och syftar till att klargöra hur byggfasen kan ha påverkat renens val av betesområde rörelsemönster inom och omkring vindkraftsparkerna. 11

64 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Projektperioden har pågått mellan juni 2009 och avslutades i juni I projektet har vi studerat förhållanden före och under byggfasen, vi önskade även att studera förhållanden under driftsfasen men anläggningarna stod klara och driftsattes först under hösten 2011 varför någon längre period under drift inte varit möjlig att studera. Renens ursprung Renen (Rangfier tarandus sp.) är en art som finns över hela det cirkumpolära området. Man räknar idag med sju olika underarter av ren varav tre (R. t. tarandus, R. t. fennicus, R. t. platyrhyncus) i Eurasien och fyra (R. t. granti, R. t. groenlandicus, R. t. pearyi, R. t. caribou) i Nordamerika. Majoriteten av renarna som lever i Fennoscandien tillhör samma underart Euro-asiatisk tundra-ren (R. t. tarandus), både renarna i renskötseln och de vilda renarna som finns i Norge. Undantaget är en liten population av skogsren (R.t. fennicus) i östra Finland. Det är osäkert när domesticeringsprocessen av ren startade i vårt närområde, men det finns upptecknat att norrmannen Ottar, som levde under 800-talet, hade tama renar som sköttes av samer (Ruong 1982). Man uppger ofta att domesticeringen av renen har skett de senaste 2000 åren. Domesticering sker genom en kvantitativ genetisk process, dvs. de flesta förändringar som har skett hos djuret är kvantitativa och inte kvalitativa (Hemmer 1990). Det innebär att man endast förstärker de egenskaper som man har nytta av i hållningen av djuret, man tar alltså inte bort några ursprungliga beteenden. För ren har domesticeringsprocessen framförallt inneburit att man avlat på de egenskaper som gör att de blir lättare att samla in och hantera djuren under kortare perioder, samt att man minskat djurens aggressivitet vid den närkontakt som krävs för hantering av djuren. Detta har i praktiken inneburit att man har avlat på renar som har bättre hjordsammanhållning än renar som lever mer solitärt (Kitti m.fl. 2006). Hjordbeteendet i sig kan öka känsligheten i renarnas respons till störningar. Man anser t ex att Woodland caribou som lever i skogsområden är mindre känslig för störningar jämfört med Alaskan caribou som lever i större hjordar än den förra (Klein 1979). Orsaken till det, är att de djur som har ett starkare socialt band reagerar oftare i enhällighet med de övriga djuren i hjorden. Djur som inte är lika starkt knutna till hjorden eller flocken tenderar till att reagera mer individuellt. Renskötselformerna har under historien växlat i olika grad mellan att vara enbart jakt av vilda renar och intensiv renskötsel där man mjölkat djuren (Ruong 1982). Detta har påverkat både graden av domesticering (som är den genetiska förändringen som sker genom val av avelsdjur) och tamheten (som är i vilken mån enskilda djur är vana vid människor). Idag har vi en mer extensiv renskötsel i nästan hela det samiska renskötselområdet där renarna rör sig fritt i landskapet under större delen av året och de är mindre hanterade än de varit historiskt sett under intensivrenskötselperioden. Eftersom renen fortfarande lever i sin naturliga livsmiljö har man aldrig behövt avla för egen- 12

65 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft skaper som gör det lätt anpassa djuren till nya miljöer, vilket man gjort hos andra husdjur. Detta gör att de renar som finns i renskötseln fortfarande ger uttryck för de flesta egenskaperna på samma sätt som de vilda renarna gör, och vi kan förvänta oss ett liknande beteende mellan domesticerade renar och caribou (Klein 1971), vilket bl.a. innebär undvikande av faror. I allmänhet brukar man betrakta den domesticerade renens beteendemönster som naturligt och ursprungligt när den rör sig fritt i landskapet, och inte är påverkad av renskötarnas styrning i samband med drivning, samling, skiljning osv. (Skarin m.fl. 2008). Det är också när renarna rör sig fritt i landskapet som olika typer av störningskällor av mänsklig aktivitet kan påverka renarna i ett större perspektiv. Det råder ibland begreppsförvirring över hur man ska benämna renen i renskötseln för att markera att det är just renar som hör till renskötseln, ibland kallas den för semi-domesticerad ren, ibland för tamren. Benämningen semi-domesticerad ren är inget egentligt vetenskapligt befäst begrepp utan har förmodligen kommit till för att man vilja skilja ut den grad med vilken renen är domesticerad jämfört med husdjur inom lantbruket. Tamren är inte heller ett helt korrekt uttryck eftersom tamhet inte har något med domesticeringsprocessen att göra, tama djur behöver inte nödvändigtvis vara domesticerade. I den här rapporten väljer vi att kalla renen i renskötseln för domesticerad ren eftersom renen är precis så domesticerad som den behöver vara för att kunna hanteras i renskötseln. Störningsstudier på ren Renen är en art i ständig rörelse när den betar och den kan också förflytta sig över stora ytor på kort tid (Skarin m.fl. 2010). För att fånga effekter av olika typer av störningskällor på renens beteende är det viktigt att ta hänsyn till detta. Därför delas effekterna på störning av ren normalt in i 1) lokala direkta effekter av störning på enskilda individer som av någon orsak befinner sig i närområdet och 2) regionala effekter på hela renhjorden i det vidare området som renhjorden använder och 3) kumulativa långsiktiga effekter på produktion och konsekvenser för exempelvis grannsamebyar (UNEP 2001). Lokala studier störning av individer nära en störningskälla Forskning om lokala effekter fokuserar ofta på fysiologiska stressreaktioner hos djuret som visar sig i djurets rörelsemönster och flyktreaktioner nära störningskällan (Maier m.fl. 1998, Burson m.fl. 2000, Colman m.fl. 2001, Reimers m.fl. 2010). I studierna av lokala effekter har man i allmänhet funnit att renar har ett flyktavstånd på mellan 0 1 km bort från störningskällan och en ökad hjärtfrekvens i 0 4 minuter efter en inträffad händelse. Andra lokala studier har undersökt renens användning av betesområdet i ett begränsat område runt ett ingrepp. Få av dessa studier har lyckats påvisa någon effekt på renens användning av betesområdet inom de närmaste 1 2 km från ett 13

66 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft ingrepp. Många av de studier som drar slutsatsen att renar kan habituera sig eller få en ökad tolerans mot en störning, har gjorts på lokal nivå genom störningsexperiment. I vissa fall har man avsiktligt och på ett kontrollerat sätt stört renarna för att kunna registrera avstånd när de upptäcker människan, avstånd när de börjar fly samt hur långt de flyr (t.ex. Reimers m.fl. 2010, Reimers m.fl. 2012). I dessa studier har de studerade renarna antingen varit sådana som spontant av någon orsak uppehållit sig i närområdet, och som man inte vet om eller hur de skiljer sig från övriga renar (om de t.ex. är mer störningståliga), eller renar som hägnats in nära störningskällan och inte kunnat välja annat uppehållställe. Trots att man i lokala studier ibland har funnit att djuren med tiden har fått en ökad tolerans mot mänsklig störning är det riskabelt att dra slutsatser i relation till hur en permanent utbyggnad kan påverka djuren baserat på sådana studier, eftersom de är genomförda under begränsad tidsperiod och inom ett begränsat område (Bejder m.fl. 2009). Det är visat att merparten (80 90 %) av de studier som fokuserar på lokala, direkta effekter av en störning drar slutsatsen att effekten på renen är liten och kortvarig, medan resultatet blir ett helt annat när man betraktar effekter av störning på en större skala (Vistnes och Nellemann 2008; Tabell 1). Tabell 1. Översikt av antal störningsstudier på renar och caribou publicerade under , och de effekter man hittat i dessa, i relation till den geografiska skalan eller tidsperioden man studerat renarna (Vistnes och Nellemann 2008) Resultat Skala som studerats Positiv effekt Ingen effekt Negativ effekt Lokala eller korttidsstudier (< 2 km) Regional eller långtidsstudier (> 2 km) Regionala studier undvikande av utbyggnader När renar utsätts för en kontinuerlig störning leder det till att djuren använder mer energi och/eller får mindre tid till födointag (Bradshaw m.fl. 1998, Maier m.fl. 1998, Stankowich 2008). Forskning de senaste åren visar emellertid att den viktigaste responsen på en kontinuerlig störning eller permanenta ingrepp, som vägar, kraftledningar, bebyggelse, pipelines mm, är att renen undviker områden nära störningen (Cameron m.fl. 1992, Smith m.fl. 2000, Dyer m.fl. 2001, Vistnes and Nellemann 2001, Mahoney and Schaefer 2002, Anttonen m.fl. 2011, Boulanger m.fl. 2012). Detta betyder att renen minskar användningen av betesområdet i utbyggnadens närhet på relativt betydande avstånd. De empiriska studierna visar att utbyggnader oftast undviks på ett avstånd av mer än 2 km. Av de totalt 85 studier som gicks igenom av Vistnes och Nellemann (2008) var 49 gjorda på en regional skala och i 83 % av dessa hade man funnit en negativ effekt av störningskällan (Tabell 1). 14

67

68

69 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft I studierna av m.fl. (2012, 2013) som rör vindkraftutbyggnad och ren på Nordkinnhalvön i Nordnorge har man inte kunnat se några stora effekter på renarna av utbyggnaden. Men det är svårt att dra några generella slutsatser från de här två studierna. Orsaken till det är att de är gjorda på en halvö där renarna kommer in i området från en passage genom minst två barriärer i form av stugområden, kraftledningar och vägar. I m.fl. (2012) har man visserligen studerat effekten av dessa barriärer och inte funnit att renarna i studien hindrats av dem. Men de renar som man studerar i det här området är ett urval av djur från huvudrenhjorden, och de har självmant valt att vistas i det här området. Merparten av renhjorden i samebyn använder ett område längre österut på Nordkinnhalvön. Vilket innebär att studiepopulationen sannolikt består av djur som är mindre känsliga för störningar eftersom de redan valt att passera ett antal barriärer i landskapet. I studien redogör man också för att rentätheten är tio gånger högre i resten av sommarbetesområdet jämfört med själva studieområdet. Detta tyder på ett generellt undvikande av området på en större regional skala än vad man huvudsakligen har studerat i dessa två rapporter. Ett liknande problem finner man i Bergmo (2011) där man gjort spillningsinventeringar inom 5 km från en kraftledning i ett sommarbetesområde, där fann man ett positivt samband mellan kraft ledningen och antal renspillningar. I denna studie vet vi bara hur användningen av området kring kraftledningen ser ut men ingenting om hela samebyns använd ning av sommarbetesområdet i relation till kraftledningen. Det gör det svårt att dra några slutsatser om var huvuddelen av renarna i samebyn har uppehållit sig. Det är alltså svårt att dra några generella slutsatser från dessa tre studier eftersom man inte dokumenterat renarnas val av område utifrån användningen av hela betesområdet. De två studierna av Flydal m.fl. (2004) och Flydal m.fl. (2009) gjordes på lokal nivå av enstaka individer i hägn. Man kan därför inte dra några slutsatser från dessa studier om hur renarna reagerar på samma störningskälla om de får ströva fritt, eftersom de inte haft den möjligheten här. Här fann man att renarnas individuella beteende inte förändrades eller påverkades negativt (t.ex. att de inte ägnade mindre tid till att beta eller att idissla jämfört med renar i kontrollhägn som var placerade i liknande områden men utan vindkraftverk eller kraftledningar i närheten) i närheten av vindkraftverket eller i närheten av kraftledningarna. I den här studien i Malå sameby har vi inriktat oss på att studera vilka områden renarna väljer och hur de rör sig i förhållande till mänsklig aktivitet i form av redan befintlig infrastruktur som vägar och kraftledningar och till den nya infrastrukturen som vindkraftparkerna tillför. Vi har samlat in data genom att göra återkommande spillningsinventering och genom att samla in positionsdata på ren från GPS-halsband. Eftersom tidigare studier visar på olika resultat beroende på vilken geografisk skala man väljer att studera har vi här valt att studera renen i förhållande till vindkraft på både regional och lokal skala. 17

70 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Material och Metoder All bearbetning och analys av data har skett i ArcGIS 9.x (ESRI), QuantumGIS ( och i R ( Studieområde Studieområdet är ca 300 km 2 och ligger i Malå kommun. Det sträcker sig upp till 25 km från Storlidens (8 verk) och Jokkmokkslidens (10 verk) vindkraftparker (Fig. 1). Det kännetecknas av kuperad skogsterräng varvat med sjöar, myrar och skogar. Området är sedan tidigare präglat av skogsbruk och av gruv- och täktverksamhet. Allmänna vägar >5m delar av studieområdet i huvudsak tre sektioner. Östra och västra delen separeras av den allmänna vägen norrut mot Mörttjärn och av flera mindre byar. Det östra området delas sedan i en nordlig och en sydlig del av vägen mellan Östra Lainejaure och Grundträsk, samt en 30 kv-kraftledningsgata som sträcker sig i öst-västlig riktning genom hela studieområdet. Den befintliga kraftledningsgatan breddades under projekttiden för att rymma en 145 kv-kraftledning. De relativt branta bergssidorna på framförallt Jokkmokksliden och de mindre berg som ligger öster om Jokkmokksliden och sjöarna i området, gör att de naturliga passagerna för renarna förbi de båda bergen blir som smala korridorer i terrängen. Inom vindkraftparkerna har man byggt 22 km väg för att komma åt de områden där man satt upp verken. Det har också byggts 8,5 km kraftledningar. Området ligger helt inom Malå samebys sommarbetesområde och framförallt inom deras försommar- och kalvningsland (Fig 1a). Under hela studieperioden har renarna hanterats på samma sätt genom att de flyttats upp från vinter betesområdet under slutet av april eller början av maj månad. Samma antal renar har sedan släppts in i området någon gång mellan den 2 maj och 12 maj varje år (se de blå pilarna i Fig. 1). Renarna har sedan strövat fritt i området utan påverkan av renskötarna annat än under kalvmärkningen som sker i slutet av juni och början av juli (pers. komm., ordf Malå sameby). Renarna använder området öster om bergen under kalvningstiden och efter kalvningen söker sig renarna upp på framförallt Storliden för att sedan fortsätta västerut i samebyns betesområde (pers. komm. ). Södra sidan av Storliden är också ett område dit renarna gärna samlar sig under hösten för att nyttja lavbetet. Jokkmokksliden höll tidigare en kalvmärkningshage vilken nu blivit flyttad västerut nedanför berget som en följd utav vindkraftsetableringarna. På bägge bergen som bebyggts bedrivs idag ett aktivt skogsbruk med bl.a. inslag av contortaplanteringar. 18

71 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Figur 1. Karta över a) Malå sameby som visar samebyns olika säsongsbetesmarker (blå-vinterbete, grön vår- och höstbete, gul sommarbete, kalvningsland med lila gränsdragning inom sommarbetet) med huvudflyttvägar, och b) studieområdet med spillningsinventeringsytorna, de befintliga vägarna och kraftledningarna, samt de nya vägarna och kraftledningarna och vindkraftverken markerade och c) en översiktskarta över var i Sverige studien genomförts. De blå pilarna i karta b) visar var man släppt renarna efter vårflytten från vinterbeteslandet. Lantmäteriet i2012/

72 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Habitatvariabler I den statistiska behandlingen av spillningsdata och GPS-data relaterades mängden spillning i varje provyta eller GPS-positioner/steglängd till olika variabler, som kan antas ha betydelse för renarnas val av betesområde eller habitat sommartid. De olika variabler har i de flesta fall rört sig om geografiska data som hämtats från Lantmäteriet. Analyserna resulterade i olika uppsättningar av parametervärden i regressionsmodellerna, en för varje område och studieperiod. Nedan följer en beskrivning av de olika faktorerna och varför de användes. Alla variabler och dess omfattning (spännvidd) presenteras i Tabell 3. Tabell 3. Miljöfaktorer (50 m upplösning) inom studieområdet Kontinuerliga parametrar Spännvidd Väderstreck på sluttning % Vegetationstyper renbetestyper Höjd över havet m Platta områden 7 Lövskog grönbete god Sluttningens lutning 0 20 grader Nordvästlig sluttning 10 Barrskog grönbete god Terrängens brutenhet 0 0,019 Nordostlig sluttning 32 Kalhyggen grönbete mindre god Avstånd till allmänna vägar >5m Avstånd till kraftledningar m Sydostlig sluttning 24 Ungskog grönbete mindre god m Sydvästlig sluttning 27 Myr grönbete mycket god Avstånd till nya vägar m Öppna ytor, sjöar, bebyggelse impediment Avstånd till nya m kraftledningar Täthet av allmänna 0 1,313 km/km 2 vägar >5m Täthet av allmänna och 0 1,806 km/km 2 enskilda vägar <5m Täthet av kraftledningar 0 0,916 km/km 2 Täthet av nya vägar 0 2,308 km/km 2 Täthet av nya 0 1,038 km/km 2 kraftledningar Skogens höjd (m) 0 19 m % ,5 29 9,5 Vegetationstyp och skogens höjd Vi använde svensk marktäckedata (SMD; med en upplösning på 25 m som vi räknade om till 50 m genom att använda FocalMajorityfunktionen i ArcGIS, dvs. den vegetations typ som dominerade inom 25 m pixlar valdes för 50 m upplösningen. För att minska antalet klasser att hantera grupperades SMD till 8 klasser (Tabell 3). För renbete finns också en klassificering av renbetesklasser. Vi använde oss av klasserna för grönbete, grönbete mycket god, grönbete god och grönbete mindre god, samt impediment (Lundqvist 2007b, Fig. 2). Vid SLU Skogsdata ( finns 20

73 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft uppskattningar av skogliga variabler över skogsmarken för hela landet med en upplösning på 25 m. Eftersom skogens struktur kan ha betydelse för bl.a. framkomlighet och sikt har vi från dessa data använt oss av skogens höjd, där 0 m representerar kalmark. Uppgifter om aktuella hyggen i området hämtades från Skogsstyrelsens sammanställning av Faktiskt avverkat fram t o m 2011, det har generellt varit få och relativt små avverkningar i området under studieperioden. Under åren har det tillkommit 14 olika hyggen inom studieområdet om totalt 106,6 ha, varav 1 st. under 2008, 6 st. under 2009 och 7 st. under Renbetestyper inom studieområdet Mycket god Mindre god God Impediment Figur 2. Fördelning över huvudstudieområdet av renbetestyperna för grönbete i de fyra klasserna mycket god, god, mindre god och impediment, enligt (2007b) klassat utifrån SMD. Vägar och kraftledningar Vägtäthet i området beräknades genom att pixelvisa skattningar av antal km väg per km 2 (upplösning 50 m). Vägarna delades in i två klasser (större vägar och skogsbilvägar) efter storlek och aktivitet på vägen Till större vägar har vi räknat in alla allmänna vägar och de vägarna med en vägbredd större än 5 meter och i vissa fall även bättre bilvägar om de anses frekventerade varje dag. Vägar mindre än 5 meter av typen skogsbilvägar har vi skilt ut från allmänna vägar och testat separat. Kraftledningarna som är karterade och går genom landskapet har vi skattat avståndet till samt beräknat täthet av på samma sätt som för vägar, det vill säga kilometer kraftledning per kvadratkilometer, för varje pixel. 21

74 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Figur 3. Renens avtrendade medelhastighet eller steglängd över dygnet. Vindkraftsparkerna under byggfasen Under byggfasen anläggs nya vägar och kraftledningar och det avverkas, grävs, schaktas, sprängs etc. dagligen. Vindkraftparkernas byggfas varade från maj 2010 till november Gjutningarna av fundamenten gjordes först på Jokkmokksliden i övrigt pågick arbetet parallellt på bägge bergen under hela byggfasen. Vägar och fundament var färdigställda i juni 2011, dock var fem turbiner på plats i Jokkmokksliden redan hösten Övriga 13 turbiner monterades hösten 2011 och parkerna togs i full drift december Den befintliga kraftledningsgatan mellan Lainejaur och Rackejaur med en 30 kvkraftledning breddades och försågs med en 145 kv-kraftledning under vintern 2010/2011. Ny 36 kv-kraftlinje till Jokkmokksliden färdigställdes under augusti september 2010 och 36 kv-kraftlinjen till Storliden under juli september Ställverk för anslutning till 145 kv-kraftledning färdigställdes från maj oktober Material till vägarna i vind parkerna hämtades mestadels från den nerlagda gruvan i Adak. För transporter använde man här vägen över Kokträsk längs med Skellefteälven norr om Jokkmokksliden, en väg som normalt sett har relativt lite trafik. Vi har skattat den sammanlagda påverkan under bygg fasen genom att relatera placeringen av den nya infrastrukturen till GPS- eller spillningsdata på ren. Här använde vi oss av variablerna täthet eller avstånd till ny väg eller kraftledning (se beskrivning ovan) alternativt av täthet eller avstånd till all ny infrastruktur som en variabel. Vi har inte stude- 22

75 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft rat påverkan från enskilda händelser under byggfasen eftersom det skulle ha krävt ett större antal GPS-märkta renar i området vilket inte fanns att tillgå. Det är också den sammanlagda effekten som är mest intressant att studera eftersom det ger en bild av om vi har en störning på regional nivå (se avsnittet Störningsstudier på ren). Väderlek Data på temperatur och vindstyrka insamlat var tredje timme i Malå-Brännan (N , E ) SMHI-väderstation väster om Malå samhälle beställdes från SMHI. För att få väderdata för varje GPS-position som är tagen varannan timme har vi gjort en linjär interpolation av värdet för temperatur och vindstyrka vid den aktuella tidpunkten. Topografi Vi använde oss av flera olika topografiska faktorer. Som grunddata använde vi oss av den svenska höjdmodellen med en upplösning på 50 m i horisontalled och ±2 m i höjdled. Vidare använde vi oss av höjdmodellen och beräknade sluttningarnas lutning, sluttningens väderstreck indelat i fyra klasser enligt kompassens kardinalriktningar, samt terrängens brutenhet (enligt Sappington m.fl. 2007). Spillningsinventering Spillningsinventeringen gjordes genom systematisk provyteinventering och 2011). Studieområdet inventerades på både lokal och regional nivå med förtätade provytor över bergen där vindkraftparkerna har byggts och med glesare provytor över ett större område som täcker in båda vindkraftparkerna och området runt omkring med ett avstånd på kilometer (Fig. 1). Den lokala inventeringen över Storlidens vindkraftpark består av 357 provytor utlagda med 100 m mellanrum längs transekter som ligger med ett avstånd på 300 m i öst-västlig riktning. Över Jokkmokksliden lades 417 provytor ut enligt samma system men transekterna lades i nord-sydlig riktning. Den regionala inventeringen gjordes genom att lägga ut 30 trakter i form av kvadrater om 1x1 km, längs varje trakt lades 20 provytor ut med 200 m mellanrum, totalt 547 ytor. Totalt har mellan 1250 till 1314 provytor rensats och inventerats på spillning en gång om året mellan den 25 maj och 6 juni under åren (de ytor där inte pinnen hittades märktes upp igen och rensades för att sedan kunna inventeras året därpå). Detta innebär att vi har inventerat renens habitatanvändning under ett år i taget, med undantag för första årets inventering då spillningen kan representera flera år beroende på hur lång tid spillningen ligger kvar i terrängen 2008). Eftersom renarna endast är i området under barmarkssäsongen representerar spillningen renens habitatanvändning under barmarkssäsongen året innan inventeringen gjordes. Inventeringen som gjordes 2009 representerar således renens användning av området under 2008 och bakåt, och inventeringen 2010 representerar renens användning av området år 2009 osv. 23

76 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Analys av spillningsdata För att kunna säga något om den rumsliga fördelningen av spillning i ett område måste tätheten av spillning på något sätt relateras till omgivningen. Vi har använt en regressionsmodell för att göra en skattning av hur vägar, vindkraft och andra miljöfaktorer påverkar närvaron av spillning (inventerat med provytemetodiken) det vill säga renens habitatval. Vi har här använt oss av samma metodik som tagits fram av och (2011) och som beskrivs i Spillningsrapporten ( och 2011). Här följer den globala modell som vi skattat. Det är en Poisson GLM av antalet spillningshögar per provyta på de olika miljöfaktorerna (se tabell 1): µ = E(y) log(µ) = Vegetation + Väderstreck + Höjd + StörreVäg + Skogsbilväg + Kraftledn + Brutenhet + SkogHöjd + NyVäg + NyKraftledn alt. Ny infrastruktur där y står för antalet spillningshögar i varje inventeringsyta. Enligt standardmodellen för en Poisson GLM antas logaritmen av det förväntade antalet bero linjärt av de förklarande variablerna. Vegetation är vegetationstyp i inventeringsytan, Väderstreck är väderstreck på sluttningen, Höjd är höjden över havet i meter, Väg är antingen avstånd från närmaste väg i meter (här logaritmen av avståndet eftersom man kan anta att betydelsen av vägen avtar med ökat avstånd), eller så har vi använt km av vägar per km 2, Kraftledn är avstånd från närmaste befintlig kraftledning i meter (även det logaritmen av avståndet) eller km av kraftledningar per km 2, Brutenhet är terrängens brutenhet uträknad utifrån lutningen och höjden (Sappington m fl. 2007) och SkogHöjd är skogens höjd i meter. Den nya infrastrukturen i området testades genom att ta logaritmen av avståndet till den nya infrastrukturen eller genom att räkna ut tätheten på samma sätt som för vägar och kraftledningar ovan. Vi testade dels Nya vägar och Ny kraftledning uppdelat som två olika variabler och även allt sammanslaget som Ny infrastruktur i en variabel. Vi testade även om det fanns någon effekt av bergen innan byggstart, dvs. om renarna undvek eller föredrog att vistas på bergen oavsett vindparken, genom att lägga in parametrarna för den nya infrastrukturen för åren innan byggstart. Modellen anpassades med hjälp av glm funktionen i R (genom att använda poisson fördelningsfunktionen). Det är inte alltid som alla miljöfaktorer förklarar förekomsten av spillning på ett bra sätt, för att välja vilka variabler som förklarar förekomsten på bästa sätt använde vi oss av modellurval med hjälp av Akaike informations kriterium (AIC; och 2002). Vi har här använt oss av stepaic()-funktionen i R. 24

77 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft GPS på ren Sedan sent 1990-tal har det blivit alltmer vanligt att utrusta djur med halsband som har GPS-mottagare för att kartlägga djurens val av område eller habitat. GPS-utrustningen registrerar var djuret är vid vissa förutbestämda (inprogrammerade) tidpunkter, vilket är en stor fördel i habitatstudier. Tekniken har utvecklats från att man bara kunde lagra positioner i ett minne i GPSutrustningen och sedan ladda ner positionsuppgifter ur minnet när halsbanden tagits av djuren, till att ladda ner informationen från GPS-mottagaren via GSM-nätet alternativt via GPRS och därigenom kunna följa djuret mer eller mindre i realtid. I Malå sameby har man sedan 2007 haft GPS-halsband på vajor. Sammanlagt har samebyn haft 136 olika GPS-halsband på renarna men p.g.a. skiftande kvalitet har inte alla halsband fungerat. För det här projektets räkning har positionsdata från mellan 9 och 16 renar beroende på år och studieperiod och renens utbredning inom studieområdet kunnat användas (tabell 4). GPShalsbanden registrerade och sparade renens position varannan timme. Med denna information har vi kunnat kartlägga när olika områden har varit attraktiva för renarna, t.ex. vilken tid på dygnet olika områden användes. Man kan också se hur renarnas rörelsemönster relaterar till olika betesområden och till infrastruktur som vägar och kraftledningar. Tabell 4. Indelning av analysperioder för GPS-data över de tre åren och antal dagar och renar per period, för alla perioder har positioner tagits varannan timme. Tiden mellan kalvning och högsommar har tagits bort eftersom det varit kalvmärkning. År Datum Antal dagar Antal renar Kalvning /5-18/ /5-19/ /5-24/ Högsommar /7-31/ /7-31/ /7-31/ Vi analyserade inte data som var insamlat under de perioder som renarna på något sätt hanterades, samlades in eller flyttades av renskötarna. Under sommaren sker normalt kalvmärkning i slutet på juni och början på juli, vi delade därför in data i två perioder per år, kalvningstiden och högsommar (tabell 4). Kalvningsperiodernas längd skiljer sig åt mellan år eftersom tidpunkt för flytt till kalvningslandet, samt tidpunkt för kalvmärkning, har skett vid olika tidpunkter de olika studieåren. Analys av renens hemområden För att studera vilka områden renarna gärna uppehåller sig i och hur de använder dessa områden kan man uppskatta renarnas hemområden med hjälp av hemområdesberäkningar. Vi har beräknat renens användningsutbredning, hädanefter kallad UD efter engelskans utilisation distribution (van Winkle 25

78 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft 1975) inom hemområdet. UD är en täthetsfunktion av sannolikheten för att hitta igen djuret inom det givna området och tidsperioden. Här har vi skattat renarnas UD med Brownian Bridges Movement Models (BBMM; Horne m.fl. 2007). Där man tar hänsyn till hur de olika positionerna hänger ihop i tid och rum. Modellen knyter främst ihop positioner som ligger nära varandra i tiden men inte nödvändigtvis i rummet. BBMM är speciellt bra för att identifiera migrationskorridorer (Sawyer m.fl. 2009). För varje period och ren beräknades en BBMM-UD med hjälp av kernelbb()-funktionen i R. Utbredningen av UD anges som ett raster med en upplösning som vi här har valt till 300 m vilket motsvarar renes ungefärliga medelhastighet mellan varje position, det var också en lämplig storlek för att göra ytterligare analyser av hemområdena. Vi gjorde sedan visuella inspektioner av hur hemområdena låg i terrängen på kartan i relation till de olika omvärldsfaktorerna för att identifiera viktiga korridorer mellan de olika identifierade betesområdena i studieområdet. För att skatta vilka områden och faktorer som har betydelse för renens UD, använde vi multipla linjära regressioner med generaliserad minsta kvadratanpasssning, gls()-funktionen i R, där logaritmen av UD-tätheten i varje pixel (300 m cell storlek) var responsvariabel och de olika miljöfaktorerna inom varje cell var prediktionsvariabler (Marzluff m.fl. 2004). För att korrigera för spatial autokorrelation där närliggande celler har större sannolikhet att ha samma värde anpassade vi också modellen till en korrelationsmatris som anpassades för varje individ. log(ud) = Vegetation + SkogHöjd+ Höjd + Brutenhet + Lutning + Väderstreck + StörreVäg + Skogsbilväg + Kraftledn + NyVäg + NyKraftledn alt. Ny infrastruktur För att få fram den bästa modellen med de givna parametrarna för den fulla modellen använde vi oss av AIC och stepaic() på samma sätt som i analysen av spillningsdata, med skillnaden att vi skattade alla modeller med både vanlig vegetationsklassningen och enligt renbetestypsklassningen. När vi fått fram den bästa modellen för respektive säsong testades även olika buffertavstånd till den infrastruktur som fanns i området om någon av dessa parametrar var signifikant i den bästa modellen. Analys av renens rörelsemönster För att ta reda på om renarnas fria strövning påverkas av vindkraftparkerna och övrig infrastruktur har vi studerat renarnas dygnsrytm och aktivitetsmönster. Djur som lever fritt i naturen följer ofta dygnets variation i sina rörelsemönster och vanor. Ett annat sätt att använda GPS-data är att se hur avståndet mellan GPS-positionerna varierar över dygnet och i olika områden. Vid kortare avstånd mellan positionerna, dvs lägre aktivitet eller rörelsehastighet, kan man anta att renen har haft betesro och inte störts i sitt rörelsemönster av några yttre faktorer i lika stor utsträckning som om de har ett långt avstånd mellan 26

79 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft positionerna. Detta avstånd benämns steglängd och det finns flera olika sätt att studera hur detta varierar. Ett sätt är att studera hur steglängden varierar med dygnet. För att inte dygnsvariationen ska dominera i analysen så kan man använda avtrendad steglängd (hädanefter kallad DSL från engelskans detrended step length ; Dray m.fl. 2010) (Fig. 3). DSL kan sedan analyseras med avseende på andra faktorer än de som är kopplade till dygnsvariationen. Här valde vi att skatta hur steglängden berodde på vegetationstyp (vanlig klassning eller renbetestyper), skogens höjd, höjd över havet, sluttningens lutning, terrängens brutenhet, täthet av större vägar, skogsbilvägar och kraftledningar (tabell 3) i multipel linjär regression på liknande sätt som för analysen av UD: log(dsl) = Vegetation + SkogHöjd+ Höjd + Brutenhet + Lutning + Väderstreck + StörreVäg + Skogsbilväg + Kraftledn + NyVäg + NyKraftledn alt. Ny infrastruktur För att korrigera för att spatial autokorrelation där närliggande celler har större sannolikhet att ha samma värde anpassade vi också modellen till en exponentiell korrelationsmatris. Även här använde vi oss av AIC och stepaic()- funktionen i R för att skatta den bästa modellen med avseende på antalet parametrar. 27

80 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Resultat Spillningsinventering Alla resultat från spillningsinventeringen representerar renens användning av området från maj till oktober månad, dvs. under kalvningstiden, sommaren och hösten. Under vintern vistas renarna i samebyn i vinterbetesområden längre österut. En jämförelse av medeltätheten av spillning mellan 2009, 2010 och 2011 då vi har rensade provytor visar att mängden spillning har minskat på Storliden med 80 procent och över hela regionen med 60 procent (Fig. 4). Jokkmokksliden har ungefär lika mycket spillning 2009 och 2011 och en ökning av spillning Eftersom spillningen kan ligga kvar i terrängen i minst fyra år i torra vegetationstyper 2008), kan vi inte ta med första årets inventering i den här jämförelsen, notera också att mängden spillning är betydligt högre under år 2008 (Fig. 4). Figur 4. Medelvärdet (med ± 95% konfidensintervall angivet) av antalet spillningshögar för de orensade och rensade provytorna inom respektive område för år Spillningsinventeringen på den regionala skalan, dvs. hela studieområdet (Fig. 5), från 2008 och bakåt visar att renarna undvek skogsbilvägar. Året före byggfasen (2009), undvek renarna de befintliga kraftledningarna samt området där vindkraftparken kommer att byggas. Resultaten från första årets byggfas (2010; Fig. 6) visar att renarna undvek området kring de nya kraftledningarna. Andra årets byggfas (2011) visar att renarna föredragit att vistas längs de nya kraftledningsgatorna, medan de undviker den befintliga kraftledningen, de undviker också skogsbilvägar. Inventeringen visade också att renarna föredrog kalhyggen och barrskog (äldre skog) framför ungskog före byggstart och att de föredrog barrskog och ungskog framför kalhyggen efter byggstart. Kalmark föredrogs specifikt år 2009 och

81

82 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Den första inventeringen från Storliden som representerar renarnas användning från 2008 och bakåt i tiden, visar att renarna undviker den nordvästliga sidan av berget, områden högre upp i terrängen och den befintliga kraftledningen, samt att de föredrar kalmark (Fig. 7). År 2009 visar resultaten att renarna föredrar kalhyggen och skogsbilvägar men att de fortfarande undviker området kring kraftledningarna. År 2010, byggfasens första år, undviker renarna området nära de nyanlagda vindkraftvägarna till skillnad från året innan byggstart (Fig. 7) i övrigt föredrar de faktiskt den nordvästliga sidan av berget till skillnad från första året. Byggfasens andra år, 2011, föredrar renarna områden som ligger närmare de större vägarna och de undviker vindkraftparken samt de befintliga kraftledningarna. De föredrar också de sydostliga sluttningarna. Figur 7. Kartor över predikterad utbredning av renspillning i Storliden för , observera att kartan för 2008 baseras på orensade ytor. Värdena i tabellerna är de skattade regressionsvärden från GLM-modellen för respektive år med standardfelet och p-värdet angivet. Kryssen (+) på kartan markerar var inventeringspunkterna ligger och dess storlek är relaterad till antal högar som är hittade på platsen, cirklarna ( ) markerar var vindkraftverken är byggda (uppförda under 2011), och linjerna markerar var vägarna går i området, de nya vägarna är endast utritade efter det att de började byggas. 30

83

84

85 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft GPS på ren Renarnas hemområden och rörelsehastighet Under kalvningen de tre studieåren är utbredningen av renarnas hemområden inom samebyn lika (Fig. 9). Vi har valt att studera GPS-data från de renar som använder den nordöstra delen av samebyns sommarbetesområde, vilket är vårt huvudstudieområde (Fig. 1). Högsommaren 2008 använder renarna i stort sett samma område som under kalvningen medan de under högsomrarna 2009 och 2010 framförallt använder områden sydväst om huvudstudieområdet. Med hjälp av visuella studier av renarnas hemområden under framförallt kalvningen identifierade vi 6 7 möjliga naturliga passager mellan de olika betesområdena, tre fyra stycken går över Mörttjärnvägen och tre korridorer går över Grundträskvägen (Fig. 10). De tre passagerna som går över Mörttjärnvägen norr om Storliden ser ut att ha påverkats negativt av byggfasen (Fig. 9). Renarnas rörelser i passagerna över Grundträskvägen verkar vara mer opåverkade av både befintlig och nyanlagd infrastruktur. Figur 9. Kartor över renarnas hemområden a) 2008 (kalvning 12 maj 18 juni (rosa), högsommar 14 juli- 31 augusti (blå)) b) 2009 (kalvning 2 maj 19 juni (rosa), högsommar 14 juli- 31 augusti (blå)) c) 2010 (kalvning 10 maj 24 juni högsommar 14 juli- 31 augusti (blå)). De röda linjerna visar schematiskt de identifierade möjliga vandringskorridorerna över Mörttjärnvägen och Grundträskvägen. Infrastrukturen i vindkraftparkerna på bergen Storliden och Jokkmokksliden är markerade i streckade svarta linjer. Lantmäteriet i2012/

86 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Figur 9. Forts. 34

87 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Figur 10. 3D-bild over huvudstudieområdet med de identifierade vandringskorridorerna i rött och de nya kraftledningsgatorna i streckat ljusgrön och de nya vägarna skymtar i lila på de båda bergen. De individuella renarnas användning av sina hemområden både under kalvning och under högsommaren visar att de undviker områden nära de större vägarna, samt att de under kalvningsperioderna gärna föredrar kalmark (Tabell 5), och under högsommaren söker de sig gärna till områden högt i terrängen. Det fanns också tendenser till att de undvek de befintliga kraftledningarna 2009 både under kalvning och under högsommar. Under 2008 och 2009 (både kalvning och högsommar) har de en högre preferens för områden med högre renbeteskvalitet enligt klassningen av SMD-data medan de under 2010 har högst preferens för grönbete av mindre god kvalitet. Under 2009 undvek renarna Jokkmokksliden med ett avstånd av 3 km men däremot undvek de inte Storliden. Under 2010 (första årets byggfas), undvek de både Jokkmokksliden och Storliden med ett avstånd av 3,5 km. Resultaten från de skattade regressionsmodellerna av renens rörelsehastighet på de olika miljöfaktorerna visade att vind och temperatur hade stor betydelse för renarnas rörelsehastighet. Under alla perioder utom för högsommaren 2010 ökade renarnas rörelsehastighet med högre temperaturer. Vindhastigheten hade inte lika stor betydelse men under kalvningen 2008 och högsommaren 2009 och 2010 minskade renarnas rörelsehastighet vid högre vindhastighet. I relation till infrastrukturen hade renarna högre rörelsehastighet i närheten av de större vägarna alla perioder utom för högsommaren 2009 (Tabell 5). Däremot fanns det tendenser till att renarna rörde sig långsammare i närheten av vindkraftsparkerna under kalvningen 2010, trots att de alltså valde bort att vistas där enligt analysen av hemområden. Under högsomrarna 2009 och 2010 rörde sig renarna långsammare i brantare terräng. Renarna rörde sig också långsammare över kalmark under kalvningsperioderna 2008 och

88 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Tabell 5a. Värde för regressionskoefficienterna från modellerna som användes för att skatta renens hemområdesanvändning och rörelsehastighet (avtrendade steglängd) i relation till de olika habitat variablerna. Tabellen visar resultaten under kalvningsperioderna För val inom hemområdet innebär ett regressionsvärde >0 att renarna föredrar denna faktor, och för rörelsehastighet innebär ett regressionsvärde >0 att renarnas rörelsehastighet ökar i relation till denna faktor. Renbetestyperna är alla skattade mot varandra dvs. man jämför valet av eller hastigheten i en renbetetsyp mot valet av eller hastigheten i alla andra. Val inom hemområdet Renens rörelsehastighet (m/h) Kalvningsperioden 2008 Regressionskoefficient p-värde Regressionskoefficient p-värde Temperatur * * 0,001 0,068 Vindhastighet (m/s) * * 0,001 0,094 Skogens höjd (m) 0,001 0,039 0,001 0,017 Höjd ö havet (m) 0,001 0,015 Lutning ( ) 0,005 0,042 Täthet vägar > 5m 0,018 0,069 Sydostlig sluttning 0,011 0,022 Renbetestyp Mycket god 0,694 0,000 7,749 0,000 Renbetestyp God 0,666 0,001 7,751 0,000 Renbetestyp Mindre god 0,686 0,000 7,750 0,000 Renbetestyp Impediment 0,603 0,002 7,771 0,000 Kalvningsperioden 2009 Temperatur 0,002 0,004 log(avst Jokkmokksliden (m)) 0,076 0,028 log(avst Storliden (m)) 0,024 0,389 Täthet vägar > 5 m 0,101 0,099 0,028 0,003 Nordostlig sluttning 0,010 0,111 Nordvästlig sluttning 0,019 0,041 Sydostlig sluttning 0,015 0,011 Renbetestyp Mycket god 0,976 0,005 7,617 0,000 Renbetestyp God 0,997 0,005 7,620 0,000 Renbetestyp Mindre god 0,961 0,006 7,619 0,000 Renbetestyp Impediment 0,821 0,020 7,602 0,000 Kalvningsperioden 2010 Temperatur 0,001 0,000 Skogens höjd (m) 0,002 0,001 0,001 0,001 Terrängens brutenhet 9,520 0,212 Lutning ( ) 0,007 0,005 Täthet vägar > 5 m 0,080 0,094 0,014 0,080 Täthet kraftledningar 0,096 0,129 Täthet vindpark 0,382 0,001 0,033 0,109 Nordvästlig sluttning 0,029 0,020 Renbetestyp Mycket god 0,397 0,000 8,064 0,000 Renbetestyp God 0,406 0,000 8,060 0,000 Renbetestyp Mindre god 0,420 0,000 8,064 0,000 Renbetestyp Impediment 0,320 0,000 8,050 0,000 Fotnot: - = variabeln är inte med i den valda modellen men i ursprungsmodellen, * = variabeln är inte med i ursprungsmodellen 36

89 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Tabell 5b. Tabellen visar resultaten under högsommaren För förklaring till tabellen se 5a. Val inom hemområdet Renens rörelsehastighet (m/h) Högsommar 2008 Regressionskoefficient p-värde Regressionskoefficient p-värde Temperatur * * 0,002 0,001 Vindhastighet (m/s) * * 0,003 0,116 Höjd ö havet (m) 0,001 0,005 0,000 0,113 Täthet vägar > 5m 0,046 0,001 0,014 0,124 Sydostlig sluttning 0,006 0,095 Nordvästlig sluttning 0,006 0,112 Renbetestyp Mycket god 0,447 0,000 7,850 0,000 Renbetestyp God 0,444 0,000 7,863 0,000 Renbetestyp Mindre god 0,445 0,000 7,863 0,000 Renbetestyp Impediment 0,453 0,000 7,812 0,000 Högsommar 2009 Temperatur * * 0,002 0,002 Vindhastighet (m/s) * * 0,004 0,040 Höjd ö havet (m) 0,001 0,000 0,000 0,109 Lutning ( ) 0,002 0,123 Täthet vägar < 5m 0,053 0,010 Sydostlig sluttning 0,012 0,046 Renbetestyp Mycket god 0,430 0,000 7,531 0,000 Renbetestyp God 0,425 0,000 7,533 0,000 Renbetestyp Mindre god 0,429 0,000 7,526 0,000 Renbetestyp Impediment 0,456 0,000 7,515 0,000 Högsommar 2010 Temperatur * * Vindhastighet (m/s) * * 0,000 0,121 Höjd ö havet (m) 0,001 0,000 Lutning ( ) 0,002 0,045 Täthet vägar > 5m 0,031 0,008 Täthet kraftledning 0,097 0,138 Renbetestyp Mycket god 0,425 0,000 7,432 0,000 Renbetestyp God 0,422 0,000 7,428 0,000 Renbetestyp Mindre god 0,423 0,000 7,447 0,000 Renbetestyp Impediment 0,432 0,000 7,440 0,000 37

90 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Diskussion Resultaten från analysen av både spillningsinventering och GPS-data visar att renarnas användning av bergen Storliden och Jokkmokksliden minskat under byggfasen av vindkraftsparkerna jämfört med tiden före byggfas. Det är mindre spillning både på berget Storliden och i hela regionen jämfört med innan. Både spillning och GPS-data visar också på en mindre användning av berget Jokkmokksliden redan före byggstart, medan renarna använder Storliden och övriga området öster om Mörttjärnvägen. Efter byggstart undviker renarna både Jokkmokksliden och Storliden. Resultaten från skattningen av habitatmodellerna för både spillning och GPS-data visar också på ett direkt negativt samband mellan täthet av vindparken och renarnas användning av området. Det är också svårt att hitta andra förklaringar till att renarna skulle ha valt bort området än att man anlagt två vindkraftsparker. En förklaring till den minskade tätheten av spillning skulle kunna vara olika mycket nederbörd under studieåren och inte en minskad mängd renar. Nedbrytningshastigheten hos spillningen ökar om det är blötare väder ( 2008), men under de år som vi har räknat spillning har medelnederbörden per månad för maj oktober varit densamma (70 mm/mån, SMHI), vilket tyder på att spillningen påverkats av nederbörden på samma sätt de olika åren. En annan förklaring skulle kunna vara att renskötseln har påverkat renarnas val av betesområde under den här perioden. Under studieperioden har renarna rört sig fritt i området och i slutet på juni varje år har man samlat in renarna inför kalvmärkning (pers. komm. Jan Rannerud). Kalvmärkningen har skett i hagar som legat i närheten av renarnas uppehållsområden, för att man inte ska behöva driva kalvarna för långa sträckor. Det har inte heller varit några större aktiviteter av skogsbruk i området under byggfasen annat än den avverkning som skett i samband med byggandet av parkerna. Andra förklaringar som vi inte har kunnat skatta i våra habitatmodeller är att renarna skulle ha blivit påverkade av rovdjur (e.g. Lima and Dill 1990). Det har tyvärr inte funnits GPS-märkta rovdjur i området som vi kunnat relatera till renarnas habitatval. Men det är väl känt att under kalvningen är det framförallt björn och kungsörn som är de största predatorerna på ren. Det finns både björn och kungsörn i det här området, men i ett regionalt perspektiv påverkas renarna förmodligen inte av om det är rovdjur i området, det är snarare så att t.ex. björnen rör sig i de områden där renarna är och inte tvärtom. Det har man sett tecken på i en pågående studie av björn och ren i Udtja och Gällivare skogssamebyar m.fl. 2012). På lokal skala kunde vi också se en trolig respons mot rovdjur genom att renarna söker sig till betesområden med lägre vegetation där de kan ha uppsikt över närområdet för att kunna upptäcka rovdjur. Orsaken till att renarna redan innan byggstart valde bort Jokkmokksliden som betesområde beror mest troligt på att skogen är relativt hårt brukad med stora inslag av contorta och tät ungskog (Fig. 2), vilket gör att den inte är 38

91

92 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft På lokal nivå kring vindkraftparkerna hade inte skogstypen eller vegetationstypen lika stor betydelse för renarnas val av betesområde istället var det topografi och sluttningarnas väderstreck som var viktigt. Vilket också förefaller naturligt eftersom parkerna är belägna på två berg där det är större lokala skillnader i höjd än i det omgivande landskapet. Vi har också sett ett tydligt val för Storliden och mot Jokkmokksliden på en regional skala vilket visar på att renarnas val av betesområden avgörs på en större skala. Resultaten från spillningsdata kring effekten på renarna av den nya 36 kv-kraftledningen går delvis isär. Spillningsinventeringen över hela regionen och på Jokkmokksliden visar att renarna undvek den nya ledningen under 2010 men att de föredrog samma område under Förklaringen till detta är förmodligen att ledningarna på Jokkmokksliden anlades under 2010 medan de på Storliden anlades under 2011 och bägge ledningarna togs i drift först i december Renarna har alltså undvikit området under byggfasen men inte själva kraftledningen när den inte varit i drift. Dessa resultat samt undvikandet av den befintliga 30 kvkraft ledningen tyder på att renarna undviker ledningarna när det är spänning i dem. Dessa kraftledningar är betydligt mindre än de kv-kraftledningar som har dokumenterad negativ effekt på domesticerad ren och vildren i Norge ( m.fl. 2001, s och 2001). Ett annat motstående resultat från spillningsinventeringen är effekten av de nya vägarna, som under 2010 undviks på Storliden men inte på Jokkmokks liden. Detta kan förklaras av att renarna vistas längs med vägarna i området under högsommaren för att undkomma insekter. Ett par av de GPS-märkta renarna från 2010 vistades uppe på Jokkmokksliden under slutet av juni och juli när det varit varmt väder enligt de väderdata vi har från SMHI med hög insektsaktivitet (Skarin m.fl. 2010). En tänkbar förklaring till skillnaden är att de renar som valt att vistas på Jokkmokksliden inte haft några bättre alternativa områden att gå till (Skarin m.fl. 2004). I tillägg till dessa resultat angående effekter av vindkraft på renarnas sommarbetesområde bör en bedömning av vindkraft inom ett sommarbetesområde också betänka om det sker någon utbyggnad inom samebyns vinterbetesområden. Som nämndes i inledningen pågår ytterligare ett projekt kring vindkraft och renens vinterbetesområden. Vintern anses allmänt som flaskhalsen i renskötseln, då renarna ska klara sig under en period på föda som har lägre energitillgång. Här kan svåra vintrar med dåliga snöförhållanden ses som flaskhalsen mellan olika vintrar, där renens kondition blir nedsatt och de också blir svårare rent ekonomiskt för renskötaren. Preliminära resultat från studier av GPS försedda renar i Vilhelmina Norra och Vilhelmina Södra samebyar visar att, under vintrar med dåliga snöförhållanden (skare och låst bete) på de vanligtvis bästa betesmarkerna har istället vissa höjdlägen blivit viktiga alternativa områden pga. mer gynnsamma snöförhållanden. Vissa höjdlägen kan fungera som nyckelområden under de svåraste betesvintrarna och används intensivt av renarna vissa vintrar och inte alls under normala vintrar. De stora variationerna i snöförhållanden som kan förekomma under vintern behöver inkluderas i analyser för val av plats av en vindkraftpark inom ett sommarbetesområde. 40

93 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Slutsatser Litteraturgenomgången av störningsstudierna på ren visar att trots att renar i renskötseln är domesticerade har det inte inneburit att de har förlorat sin känslighet för att undvika områden med infrastruktur och mänskliga aktiviteter. Det finns ett tydligt mönster i att även domesticerade renar undviker infrastruktur och mänsklig aktivitet på en regional nivå precis som visats för vilda renar i tidigare litteratursammanställningar. Avståndet som domesticerade renar undviker infrastruktur och mänsklig aktivitet ligger mellan 1 12 km enligt de studier som gjorts. För att få en helhetsbild av hur renarna använder sitt betesområde är det därför viktigt att långsiktigt studera renarnas användning av hela betesområdet, eftersom användningen kan skifta från år till år och mellan olika säsonger beroende på väderlek och andra yttre förutsättningar. Här blir år med extrema väderförhållanden speciellt viktiga att studera med tanke på framtida klimatscenarior där dessa förutspås bli allt vanligare. Vi har idag en extensiv renskötsel vilket har lett till att renarnas tamhetsgrad är relativt låg. Avelsarbetet i renskötseln har gjort att man fått djur som är mer benägna att ty sig till hjorden och djur som är mindre aggressiva. Den förstärkta hjordtillhörigheten kan också ha förstärkt deras reaktionsmönster i förhållande till störningar eftersom de är mer benägna att reagera i enhällighet med hjorden och om en ren undviker ett område finns det risk att fler renar gör det. Vår empiriska studie visar att renarna har minskat användningen av betesområdet under byggfasen av vindkraftsparkerna, vilket kan förklaras av den ökade aktiviteten i området och av den ökade mängden infrastruktur. Vi fann också att trots att renarna redan innan byggnationen startade inte använde delar av området så ökade deras avstånd till vindkraftparken under byggfasen. Framförallt påvisas minskad användning i områdena kring de nya vägarna och kraftledningarna. Befintliga vägar och kraftledningar undveks och dessa kan uppfattas som barriärer i landskapet. Det visar på renarnas känslighet för en fragmentering av landskapet som leder till minskad användning av bra betesmarker. Det är därför viktigt med fortsatta studier under drifts fas, för att kunna veta specifikt hur renarna reagerar på infrastruktur i samband med vindkraftsparker i drift. Analyserna av renarnas hemområden visar också att renarna inte använder naturliga passager i terrängen vid högre täthet av infrastruktur och bebyggelse, varför det är extra viktigt att identifiera sådana passager innan man bygger ut ytterligare, för att inte snöra av renarnas vandrings vägar mellan de olika betesmarkerna. Läget av infrastrukturen i terrängen kan avgöra om renarna använder området eller inte. 41

94 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Kontrollprogram rennäring Kontrollprogram för rennäringen. Detta är något som behöver samordnas och följas upp för att man ska få en överblick över hur och vilka former olika kontrollprogram har. För att utforma ett bra kontrollprogram behöver man samla in olika typer av information, dels från renägarna som har sina renar i området, men man behöver också samla in data på hur renarna faktiskt har rört sig i terrängen och hur användningen av markerna eventuellt har förändras över tid sen den nya etableringen. I det här forskningsprojektet har vi sett hur även relativt små vindkraftparker påverkar renarnas vandringsvägar och uppehållsområden, det är alltså viktigt att följa upp inte bara stora parker utan även mindre parker, för att kunna göra bedömningar om hur renarna påverkas och vad det kan få för konsekvenser. I syntesrapporten om hur landlevande däggdjur kan påverkas av vindkraft m.fl. 2012) finns det förslag på hur man bör utforma ett kontrollprogram för att se på vilka effekter en utbyggnad kan få. De förslagen tillsammans med metodbeskrivningen för spillningsinventering och ) är en grund att stå på för att vidareutveckla en standard för hur ett kontrollprogram behöver se ut. Men något som man bör tänka på i förhållande till rennäring och BACI-metodiken som beskrivs i syntesrapporten är att det kan vara svårt att hitta representativa kontrollområden eftersom renarna rör sig över så stora områden. I vårt fall i Malå sameby skulle man eventuellt ha kunnat jämföra med ett annat mer opåverkat kalvningsområde, detta är svårt att hitta eftersom de flesta områdena är mer eller mindre påverkade och ofta är inte förutsättningarna precis desamma. Detta gör att det kan bli svårt att dra några slutsatser utifrån händelser i ett kontrollområde. I renskötseln vet man också hur många renar som finns inom en sameby och hur det förändras över åren, vilket gör att ett kontrollområde inte har samma värde som för andra arter. Eftersom det är svårt att få till bra kontrollområden är det därför extra viktigt att man har tillgång till information om hur renarna har använt området innan byggnationen startade. I den här rapporten har vi använt oss av data från GPS-halsband för att kunna följa renarnas rörelsemönster det är ett mycket användbart hjälpmedel för att samla in data om renarna, och är numera ett vanligt sätt att samla data på när det gäller större landlevande däggdjur. Vi får relativt säkra positioner på djuren över hela dygnet och oavsett om de går i terräng där de är svåra att observera pga. terrängformationer eller skog som skymmer sikten jämfört med om man samlar in data genom att observera djuren direkt. Data från GPS-halsband är också ett bra och ibland nödvändigt komplement till spillningsinventeringar om man är intresserad av kortare tidsintervall än vad spillningsinventeringar kan ge. I kontakt med rennäringen kommer ofta frågan upp hur många halsband som behövs för att studera renarna inom en sameby. 42

95 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Figur 11. Vindkraftverk på Storliden maj Foto: Det är svårt att ge exakta rekommendationer för hur många halsband som behövs för att få en korrekt bild av renarnas val av betesområde i relation till en aktuell utbyggnad. Antalet GPS-halsband som är lämpligt att ha i en studie beror på hur stor renhjorden är och över hur stora områden de rör sig. Vanligtvis använder man mellan halsband för att kartlägga migrationsmönster och habitatval för olika typer av klövvilt och renar m.fl, 2008, r m.fl. 2009). I regel ger analyser av habitatval inom individuella hemområden relativt låg säkerhet i skattning av resultaten om man jämför med habitatval i relation till en hel region mätt med tex. spillningsdata eller om man relaterar GPS-positionerna till hur de ligger inom en hel region eller i ett landskap istället för inom ett hemområde och 2008, m.fl. 2012). En ökning av antalet individer i analysen ökar inte nödvändigtvis säkerheten i skattningen utan det hänger snarare ihop med vilken upplösning man har på det kartunderlag man använder ( m.fl. 2012). Tidigare analyser av renarnas habitatval inom ett hemområde visar ändå på samma respons till de olika habitatvariablerna även om skattningen är något osäker ( och 2008). Man ska därför inte låta bli att använda GPS-data för att skatta renarnas habitatval i relation till vindkraft och andra omvärldsfaktorer, men det är viktigt att kunna verifiera resultaten med andra mätmetoder. Den 43

96 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft stora fördelen med att samla in data med GPS-halsband på ren, som är ett hjordlevande djur, är att man genom att märka ett fåtal djur också får information om de djur som går i samma flock som det märkta djuret. Genom analysera renarnas steglängd får man också uppgifter om renarnas rörelsemönster i relation till energiåtgång och möjlighet till betesutnyttjande, vilket är viktigt att veta i förhållande till olika typer av störningskällor. Hur kan man då använda de resultat som vi och eventuellt framtida forskningsprogram och kontrollprogram får fram. De kartor som vi tagit fram i detta projekt kan lätt läggas in som rasterbilder i ett GIS-program som t.ex. RenGIS (det program som alla samebyar har tillgång till i och med renbruksplansarbetet). De kan vara till hjälp att bedöma vilka områden som är känsliga för utbyggnad. Förslagsvis kan också bilderna läggas upp i en databas för nerladdning av handläggande myndighet i vindkraftärenden. Figur 12. Storlidens vindkraftpark, inom Malå samebys kalvningsområde. Foto: 44

97 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Referenser Anttonen,, and Range selection by semidomesticated reindeer (rangifer tarandus tarandus) in relation to infrastructure and human activity in the boreal forest environment, northern Finland. Arctic 64: Impact assessment research: use and misuse of habituation, sensitisation and tolerance in describing wildlife responses to anthropogenic stimuli. Marine Ecology- Progress Series 395: T Potential avoidance and barrier effects of a power line on range use and migration patterns of semi-domestic reindeer (Rangifer tarandus tarandus). Master thesis. Norwegian University of Life Sciences, Ås.. Wierzchowski Estimating the zone of influence of industrial developments on wildlife: a migratory caribou Rangifer tarandus groenlandicus and diamond mine case study. Wildlife Biology 18: Energetic implications of disturbance caused by petroleum exploration to woodland caribou. Canadian Journal of Zoology 76: erson Model selection and multimodel inference. Second edition. Springer-Verlag, New York. and The effect of vehicle traffic on wildlife in Denali National Park. Arctic 53: , and Redistribution of calving caribou in response to oil-field development on the Arctic slope of Alaska. Arctic 45: Central arctic caribou and petroleum development: Distributional, nutritional, and reproductive implications. Arctic 58: Summer response distances of Svalbard reindeer Rangifer tarandus platyrhynchus to provocation by humans on foot. Wildlife Biology 7: Is a wind-power plant acting as a barrier for reindeer Rangifer tarandus tarandus movements? Wildlife Biology 18: , A Summer distribution of semi-domestic reindeer relative to a new wind-power plant. European Journal of Wildlife Research. s

98 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Effects of a road system on caribou distribution during calving. Rangifer Special Issue No. 1: The exploratory analysis of autocorrelation in animal-movement studies. Ecological Research 25: Avoidance of industrial development by woodland caribou. Journal of Wildlife Management 65: Effects of wind turbines on area use and behaviour of semi-domestic reindeer in enclosures. Rangifer 24: Effects of power lines on area use and behaviour of semi-domestic reindeer in enclosures. International Journal of Ecology., and Pregnancy of adult caribou (Rangifer tarandus): Evidence for lactational infertility. Journal of Zoology 242:17 30., and Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur. 6499, Naturvårdsverket, Stockholm., and Effects of a holiday resort on the distribution of semi-domesticated reindeer. Annales Zoologici Fennici 49: and The effect of outdoor recreation on range use by semi-domesticated reindeer. Scandinavian Journal of Forest Research 8: Domestication the decline of enviromental appreciation. 2nd edition. Cambrigde University Press, Cambridge..,, and Analyzing animal movements using Brownian bridges. Ecology 88: Cumulative effects of human developments on arctic wildlife. Wildlife Monographs:1 36. m fl Björnpredation på ren och potentiella effekter av tre förebyggande åtgärder. Viltskadecenter SLU. ISBN Defining the quality of reindeer pastures: the perspectives of reindeer herders. In: Forbes BC m.fl. (eds) Reindeer management in northernmost Europe: linking practical and scientific knowledge in social-ecological systems. Ecological Studies, vol 184. Springer, Berlin. 46

99 VINDVAL RAPPORT 6564 Renar och Vindkraft Reaction of Reindeer to Obstructions and Disturbances. Science 173: Reaction of caribou and reindeer to obstructions a reassessment. Pages in Proc. 2nd Int Reindeer/Caribou Symp. Röros, Norway Direktoratet for vilt og ferskvannsfisk, Trondheim Ecology: The Experimental Analysis of Distribution and Abundance. 5th ed., California. 801 pp., and Does forest harvesting and linear infrastructure change the usability value of pastureland for semidomesticated reindeer (Rangifer tarandus tarandus)? Annales Zoologici Fennici 44: and Behavioural decisions made under the risk of predation: a review and prospectus. Canadian Journal of Zoology 68: Effects of spatial scale and sample size in GPS-based species distribution models: are the best models trivial for red deer management? European Journal of Wildlife Research 58: a. Range characteristics and productivity determinants for reindeer husbandry in Sweden. Doctoral thesis No 2007:100. Swedish Univeristy of Agricultural Sciences, Uppsala. 2007b. Ecological Cost-Benefit Modelling of Herbivore Habitat Quality Degradation due to Range Fragmentation. Transactions in GIS 11: and Hydroelectric development and the disruption of migration in caribou. Biological Conservation 107: Responses of caribou to overflights by low-altitude jet aircraft. Journal of Wildlife Management 62: Resource selection by animals. 2nd edition. Kluwer Academic Publishers, Dordrecht Relating resources to a probabilistic measure of space use: Forest fragments and. Ecology 85: Effects of petroleum development on terrain preferences of calving caribou. Arctic 49: Cumulative impacts of an evolving oil-field complex on the distribution of calving caribou. Canadian Journal of Zoology 76:

100

101

102

103 PROTOKOLL PLATS Swecos kontor DATUM T D NÄRVARANDE son, Kungsörnsgruppen (Västerbottens län), Kungsörnsgruppen (Västernorrlands län), Sweco, Sweco Möte med Kungsörnsgruppen (KG) om Kvällåliden, Bäckaskog, Fäbodberget och Vargträsk Bäckaskog KG förkastar de nya genvägen norr om Bäckaskog 1, se rosa sträcka i bifogad karta. Området norr om Bäckaskog 1 är en dal som är viktig ur örnsynpunkt och fågelsträck. Eventuellt kan man gå söder om parken i en vid vinkel söder om Storsjön. : Vi ska försöka presentera detta för Vattenfall, men de kommer förmodligen inte att tycka om alternativet. vill endast att träportalstolpar används och att de inte är högre än trädhöjd. Julgransstolpar är dåligt för örnar. drar tillbaka sitt yttrande när det gäller Bäckaskog för att tänka igenom en gång till. De återkommer med nytt yttrande. Kvällåliden Rudolvslund är starkt emot sträckan alternativ 1 Kvällåliden Rudolvslund då det där finns ett stort område som är viktigt för kungsörn. Kvällåliden 2 är bättre, särskilt om man går lite öst om ledningen. I vindkraftpark Kvällåliden fanns det förr ett örnrevir, men örnen har flyttat på sig till okänd plats. Rudolvslund Kvällåliden tycker inte om Kvällåliden 2 eller den nya genvägen söder om Blackfjället. Eventuellt skulle man kunna dra den över sjön och mycket tajt mot gränsen till vindkraftparken. anser att Kvällåliden 1 är lite bättre. I sjön söder om Blackfjället finns inplanterad fisk.

104 Fäbodberget och Vargträsk Området söder om Fäbodberget och Vargträsk är födosöksområden för kungsörn. Helst förespråkar markkabel genom parkerna fram till 400 kv-ledning. Eventuellt går det att dra en ledning slickad söder om parkerna. Vid protokollet

105

106 PROTOKOLL PLATS Åsele kommun DATUM TID NÄRVARANDE DELGES, Åsele kommun, Åsele kommun, Vattenfall Eldistribution, Vattenfall Eldistribution, Sweco, Sweco, Vattenfall Eldistribution, Sweco Samrådsmöte med Åsele kommun avseende de nya 150 kv-ledningarna Fäbodberget och Vargträsk inleder och redogör för de ledningsdragningar som utreds i närområdet och kring processen för ansökan om ledningskoncession. redogör för den planerade verksamheten, huvuddragen i den kommande MKBn, alternativen och utformning av ledningsgata. Vattenfall Eldistribution söker tillstånd, bygger och ansluter sju vindkraftparker som ska anslutas till stamnätet. För att få ansluta till stamnätet kräver Svenska kraftnät minst ca 300 MW installerad effekt. De sju parkerna har tillsammans ca 750 MW. En luftledning i Huvudalternativet är mer driftsäker pga. att felsökning underlättas vid avbrott jämfört med markkabel i Andrahandsalternativet. Det är dessutom mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning och därför förordas inte Andrahandsalternativet Från början planerades det att ansluta Fäbodberget och Vargträsk till station Tuggen, men Vattenfall fick inte Svenska kraftnäts tillstånd att använda stationen. Detta innebär nu att ledningen dras söderut. Åsele kommun vill informera om att Nordisk Vindkraft planerar en park på Hundberget i Åsele kommun och de planerar eventuellt att ansluta till Tuggen. De ska presentera projektet för kommunen i november och håller nu på att mäta vind. Åsele kommun anser att tillstånd för vindkraftparker bör samprövas med linjekoncession. När Vattenfall har fått undersökningsmedgivande från berörda fastighetsägare går Vattenfall ut och tittar på byggbarheten.

107 Går ledningen Kvällåliden genom Björnlandets nationalpark? Vattenfall hade i början av tillståndsprocessen två alternativa dragningar från vindkraftpark Kvällåliden till station Norrtjärn som gick söder om Björnlandet, men dessa har nu valts bort. Nuvarande huvudalternativ går söder om Blackfjällets vindkraftpark. Därmed kommer nationalparken inte att beröras av ledningsdragningen. Påverkas kungsörn av ledningarna? Kungsörnsgruppen har motsatt sig Tredjehandsalternativet pga. att kungsörn jagar söder om Fäboderget och Vargträsk. I samråd med kungsörnsgruppen utformades Huvudalternativet till att gå så nära vindkraftparkerna som möjligt för att minska påverkan på kungsörnen. I samråd med kungsörnsgruppen kommer Vattenfall att sätta upp fågelavisare där det är nödvändigt. Det går en lokalnätsledning genom Tegelsträsk och det är många 3G-master i området. Om ännu en kraftledning byggs så kan motståndet bli stort då många är emot både 3G-master och kraftledningar. Det har skapats en stor skepsis mot allt som skapar strålning på något sätt. På samrådet för kraftledningarna Kvällåliden och Bäckaskog var deltagarna mest oroliga över att ledningen skulle korsa många små fastigheter och därmed påverka en betydande del av fastigheterna. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Istället utgår Vattenfall utifrån Försiktighetsprincipen som är formulerad gemensamt av Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens Strålskyddsinstitut. Principen går ut på att samhället ska vidta rimliga åtgärder om det finns tillräckliga bevis för att underlåtenhet att handla kan leda till skada och då handling kan berättigas på rimliga bedömningar av kostnadseffektivitet. Magnetfält avtar med avståndet och beror på vilken strömstyrka som används i ledningen. I Lögda finns det bebyggelse öst om befintlig 400 kv-ledning och där kommer den nya 150 kv-ledningen att läggas på den västra sidan av befintlig ledning. Åsele kommun anser att markkabel borde vara det bästa, men att huvudalternativet Vargträsk är det mest logiska alternativet. Att använda befintlig gata är också fördelaktigt. Att bygga ledningen på fastigheterna som upplåtits till vindkraft vid Vargträsk är mest fördelaktigt. Vattenfall kommer att skicka in tre ansökningar till Ei, men endast upprätta en gemensam MKB, för att tillstånden inte ska vara beroende av varandra. Service av vindkraftparkerna som nu planeras genererar ca arbetstillfällen. mailar samrådsunderlaget till.

108

109 MINNESANTECKNINGAR PLATS Lögda bygdegård, Lögda DATUM TID NÄRVARANDE, Vattenfall Eldistribution, Vattenfall Eldistribution, Sweco, Sweco Mötesdeltagare i övrigt se Bilaga A Närvarolista DELGES, Vattenfall Eldistribution, Sweco Samrådsmöte med allmänheten avseende de nya 150 kv-ledningarna Fäbodberget och Vargträsk inledde och redogjorde för de ledningsdragningar som utreds i närområdet och kring processen för ansökan om ledningskoncession. redogjorde för den planerade verksamheten, huvuddragen i den kommande MKBn, alternativen, utformning av ledningsgata och ledningens påverkan på omgivande intresse. Vattenfall Eldistribution söker tillstånd, bygger och ansluter sju vindkraftparker som ska anslutas till stamnätet. För att få ansluta till stamnätet kräver Svenska kraftnät minst 300 MW installerad effekt. De sju parkerna har tillsammans ca 750 MW. - Fastighetsägare till undrar om det ska vara växelström eller likström i ledningen? Om Vattenfall har tänkt hugga upp nya ledningsgator så vill man att Vattenfall drar ledningen på västra sidan av befintlig 400 kv-ledning (UL7). Vattenfall bygger ledningar för växelström eftersom det är billigast. I möjligaste mån så väljer Vattenfall att gå på fastigheter ägda av storbolagen. Vattenfall kommer att se över detta under detaljplaneringen av ledningarna innan Vattenfall lämnar in ansökan i slutet av året. UL6 var fulltecknad pga. vindkraftpark Markbygden i Piteå kommun och då hade Vattenfall som alternativ att gå längs med och ansluta till UL7. - Hur motiverar Vattenfall att Huvudalternativet är det bästa alternativet? Landskapet påverkas av en 40 meter bred ledningsgata med bra produktionsskog. Ett förslag är att lägga luftledningen längs kommungränsen. Man skulle dessutom kunna bygga luftledning längs kommungränsen och sedan gräva ner som markkabel. Markkabel är bäst för markägarna, örnarna skonas och skogsägarna behöver inte skyddsavverka.

110 Ur vindkraftparkens produktionssynpunkt så är den beroende av en väl fungerande kabelanslutning. Om man använder markkabel kan det vara svårare att finna felet vid ett kabelbrott och produktionsbortfallet innebär en hög kostnad för vindkraftexploatörerna. Det är några av fastighetsägarna på mötet som äger mark i vindkraftparkerna. Om det blir avbrott så kommer även dessa markägare att drabbas av minskade intäkter. Markkabel är 5-7 ggr dyrare än luftledning. har pratat med Vattenfall Vindkraft och de accepterar markkabel genom sin park, men Nordisk Vindkraft är inte helt positiva till det. Nordisk Vindkraft tar hänsyn till risk och kostnad i sina kalkyler och de är osäkra över att gå igenom ett geografiskt område där en annan exploatör har kontrollen. Det är vindkraftexploatören som i slutändan räknar på vilket alternativ som de kommer att förorda. Vattenfall kommer att ta med sig frågan om markkabel till exploatören. Vattenfalls grundinställning är att hitta en lösning som alla kan leva med. Tyvärr går det inte att leda kraftledningen från Vargträsk fram till befintligt 400 kv-ledning via kommungränsen eftersom ledningen då skulle gå igenom vindkraftpark Fäbodberget och inkräkta på vindkraftverkens placeringsområde. Våtmarkerna vid kommungränsen håller höga naturvärden vilket försvårar tillståndsprocessen. - Med dagens teknik borde man väl kunna säkra markkabel lika bra som luftledning? Det går att säkra upp en kraftledning genom att bygga dubbla ledningar men detta blir för dyrt för exploatören och de väljer därför att lita på en ledning. Luftledning kostar 1,5-2 miljoner kronor per kilometer och markkabel är 5-7 ggr större kostnad... I städer och stora konsumenter av el såsom LKAB och Boliden är nätet matat från flera håll, vilket innebär att blir det fel på en ledning så bryts inte strömmen, för då kan man matat strömmen från ett annat håll. Det är vindkraftbolagen som bekostar kraftledningen oavsett vilken typ av ledning som byggs. Vilket innebär att om anslutningsledningen blir för dyr och bolaget kan inte finansiera vindkraftprojektet läggs det ner. - Hur bred kommer gatan att vara för den ledning som går längs befintlig 400 kv ledning? - Varför begär man inte ledningsrätt för 50 meter (25 meter på var sida av ledningen). - Hur bred blir markkabeln? Befintlig skogsgata för de två stamnätsledningarna är ca meter och för att även inrymma den planerade ledningen tillkommer ca 20 meter. Sweco tar med sig frågan om varför man inte begär ledningsrätt för 50 meter och återkopplar i MKBn. Kabelschaktet blir inte mycket mer än ca 1,5 meter brett i markytan, men för att kunna schakta behövs ett arbetsområde på ca meter. - Kan inte ledningarna anslutas till station Tuggen i stället? Från början planerades det att ansluta Fäbodberget och Vargträsk till station Tuggen, men Vattenfall fick inte Svenska kraftnäts tillstånd att använda station Tuggen. Detta innebär nu att ledningen måste dras söderut.

111 - Längs Tredjehandsalternativet finns det 4 gamla fäbodar sydöst om Baksjöliden. Vattenfall kommer att ta hänsyn till detta i utredningsarbetet. - Vad menas med försiktighetsprincipen? Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Istället utgår Vattenfall utifrån Försiktighetsprincipen som är formulerad gemensamt av flera myndigheter (Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens Strålskyddsinstitut kommentar vid skrivandet av minnesanteckningar). Principen går ut på att man ska inte bygga ledningar närmare bebyggelse än nödvändigt. Magnetfält lägre än 0,4 µt har inte i någon forskning visat på förhöjd risk för sjukdomar, därför har bl.a. Vattenfall detta som ett slags riktvärde. Vattenfall beräknar alltid magnetfältnivåer i miljökonsekvensbeskrivningen. Magnetfält avtar med avståndet och beror på vilken strömstyrka som används i ledningen, samt fasernas placeringar. - Ledningsrätten gäller för all framtid. Vad händer om parkerna tas bort? Om vindkraftparken tas bort så tas även kraftledningarna bort. I beslutet om koncession så skrivs det villkor att om koncessionen endast gäller om ledningen har det syfte som man angett i ansökan, i detta fall för att ansluta vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk.. Ledningsrätten skrivs dock för all framtid. Oavsett hur många vindkraftparker ytterligare som kopplas in. Hur stora är vindkraftverken? Utvecklingen har hela tiden gått mot större och större turbiner idag byggs turbiner på ca 3 MW. - Vad bygger ersättningen för skogsmark för? Vad utgår ni ifrån när det gäller ersättning? Vattenfall utgår ifrån den nya skogsnormen. Man får ersättning för markvärdet beroende på boniteten. Sedan får man ersättning för den skog som finns idag och för ung skog även ett tillägg för att man avverkar skogen tidigare än som är optimalt och för att ledningsrätten innebär en belastning på fastigheten. Till detta tillkommer en frivillighetsbonusom man tecknar frivilligt avtal. Oberoende värderare värderar marken. - Markkabel är det bästa och ledningen ska så långt som möjligt placeras på skogsbolagsmark. - En markägare vill att man kollar upp var länsstyrelsens våtmarker går. Länsstyrelsens inventerade våtmarker kommer att redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. - Nordisk Vindkraft företräder luftledning, varför är de inte här? Det var ett önskemål från Jonas att de inte skulle vara med. Vid ett annat liknande möte dök motståndsgruppen mot vindkraft upp och mötet handlade tillslut endast om vindkraft och inte om kraftledningen. Därmed kunde inte de som berördes av kraftledningen göra sig hörda.

112 - Tredjehandsalternativet är mycket dåligt. I en tillståndsansökan är det ett krav att man måste titta på ett antal byggbara alternativ. - Det verkar som om Nordisk vindkraft har lagt ner mycket pengar för projektering av vindkraftparken utan att ha räknat på vad ett kabelalternativ kan kosta.. Sedan Nordisk Vindkraft började projektera så har lönsamheten i projektet minskat radikalt på grund av sänkta elpriser, och då blir de mindre benägna att ta stora risker och kostnader. - Får Vattenfall nyttja Svenska kraftnäts vägar längs 400 kv- ledningen? Förr anlade Svenska kraftnät en väg längs den ledningen de byggde. Vattenfall bygger inga nya vägar och nyttjar istället befintliga vägar, bla Svenska kraftnäts vägar. Vi försöker göra så mycket som möjligt på vintern då marken är tjälad. - Två markägare har redan två 400 kv-ledningar på sin mark och en ytterligare ledning är inte intressant. Det är många av oss som driver småskaligt skogsbruk och som är rädda om skogen. Anledningen till att vi föreslår en sträckning längs befintlig ledning är att det totala intrånget minimeras. - Hur lång är ledningen? Ca 3 mil ned till Kalvkullen. För luftledning blir det uppskattningsvis ca 50 miljoner i ledningskostnad. - Det är inte bara stora skogsbolag som brukar skogen, utan även små privata. Vattenfall lägger till i miljökonsekvensbeskrivningen att det även är många privata skogsägare som brukar skogen längs ledningarna. - Fastighetsägarna till är oroliga över ökat magnetfält vid sin fastighet. Vattenfall meddelar fastighetsägarna på fram. när magnetfältberäkningar har tagits Antecknat av Sweco Bilaga 11 B Bilder från presentation

113

114

115

116 Från: Till: Ärende: Samråd enligt 6 kap 4 Datum: den 3 september :25:58 Bilagor: 1013.pdf Fäbodberget och Vargträsk, Åsele kommun Det finns inga rättigheter enligt minerallagen inom området och Bergsstaten har därför inga synpunkter på projektet. Luleå den 3 september 2014 P.S. Bifogar en karta med en torvkoncession som ligger närmast ert område. Bergsstaten Varvsgatan LULEÅ Tel. Fax:

117 Yttrande HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (1) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning PROD Nätkoncession för linje från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen, Åsele kommun, Västerbottens län Försvarsmakten har inget att erinra avseende rubricerat ärende. Delprocessledare Fysisk planering, Produktionsledningens Infrastrukturavdelning Handlingen är fastställd i Försvarsmaktens elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem. Sändlista Vattenfall Eldistribution genom Sweco För kännedom Energimarknadsinspektionen FMV AL Led Nät FMTM LFV LFV Flyginfo registrator@ei.se tillstandsarende.trv@fmv.se lfvcentralregistratur@lfv.se fm.flyghinder@lfv.se ) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Högkvarteret Stockholm Lidingövägen exp-hkv@mil.se

118

119 Remissvar: LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot kraftledningarna. Kompletterande ledningsdragning kan ske inom en radie av 40 km från någon del av det berörda området utan att LFV behöver lämna kompletterande yttrande i ärendet. Observera att Lycksele Flygplats skall höras i ärendet. Med CNS-utrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance). Analysen grundar sig på Svensk Standard utgåva 1:1991 Skyddsavstånd för luftfartsradiosystem mot aktiva och passiva störningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift, Standardiseringskommissionen i Sverige samt på ICAO DOC 015. VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för Minimum Sector Altitude. LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av flygvägar, luftrum och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. För mer information, se

120

121

122 YTTRANDE 1 (1) Datum Diarienr Enheten för System och Tjänster i Rakel Ert datum Er referens Sweco Environment AB Att: Box Umeå Svar på samråd, enligt miljöbalken 6 kap 4 avseende nybyggnation av 150 kv-luftledningar från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen, Åsele kommun. MSB har utrett konsekvenserna av planerad kraftledning, som angavs i er förfrågan avseende påverkan på radiokommunikationssystemet Rakel. MSB har inget att invända mot planerad 150 kv luftledning. Med vänlig hälsning Systemarkitekt MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Postadress Karlstad Besöksadress: Stockholm: Fleminggatan 14 Karlstad: Norra Klaragatan 18 Sandö: Sandövägen 7 Revinge: Revingeby Telefon: Fax: registrator@msb.se Org nr

123

124

125

126

127 Ledningarna byggs för ändamålet elproduktion från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk. Avtalen mellan vindkraftbolagen och markägarna gäller i 35 år. Då skall ledningsrätten inte heller vara längre, utan efter den tiden skall en omförhandling med markägarna ske. Nordmaling den 18 september 2014

128

129

130

131 Till: Ärende: Samråd Fäbodberget m fl Datum: den 21 augusti :51:32 Jag vill härmed meddela, att Skanova har inget att erinra mot Vattenfalls planer att uppföra 150 kv-ledningar för anslutning av vindkraftverk i Åsele kommun. I samband med detta avser Vattenfall uppföra ställverk att anslutas till stamnätet. Dessa torde bli direktjordade, vilket måste medföra markpotentialmätningar, vilka vi önskar få möjlighet att delta i. Huddinge Med vänlig hälsning Elskyddsärenden

132

133

134

135

136

137 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2014/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid] 1(1) Sweco Environment AB Box Umeå Kopia till: Diariet Yttrande gällande nätkoncession för nybyggnation av 150 kvluftledningar från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen, Åsele kommun Trafikverket har mottagit samrådshandling gällande kommande ansökan för koncession för 150 kv kraftledning från vindkraftparkerna Fäbodberget och Vargträsk till Kalvkullen inom Åsele kommun. Ärende Samrådshandlingen syftar till att utgöra underlag för en ansökan av koncession för den aktuella ledningen. Den nya 150 kv ledningen blir kilometer beroende på vilket alternativ som väljs. Av denna sträcka löper ca 29 kilometer parallellt med befintliga 400 kv ledningar och 4-7 kilometer i tidigare obruten terräng. För den nya sträckningen berörs statliga vägar enbart av tredjehandsalternativet. I detta fall berörs vägarna 585 och väg 592. Trafikverkets synpunkter Trafikverket har inget att erinra mot föreslagen nätkoncession under förutsättning att nedanstående synpunkter beaktas. Placeringen av stolpar, stag och ledningar ska följa Vägverkets publikation 2005:14 Ledningsarbete inom vägområdet. För korsande luftledning ska stolpar, stag och sträva vara placerade helt utanför vägområdet. För korsande ledning av väg krävs separat tillstånd, se Trafikverkets hemsida: Stolpar och stag i en längsgående linje ska placeras minst på totalhöjdens avstånd från vägen, dock minst utanför säkerhetszonen enligt VGU (Vägars och gators utformning). För längsgående luftledning utanför vägområdet men inom byggnadsfritt avstånd (12 meter från vägområdet) krävs Länsstyrelsens tillstånd enligt väglagen. TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Nya transformatorstationer bör placeras utanför byggnadsfritt avstånd för respektive väg, dock minst utanför säkerhetszonen enligt VGU. För dessa krävs bygglov eller Länsstyrelsens beslut enligt 45 Väglagen. För anläggande av ledning eller utförande av arbeten på befintlig ledning inom vägområdet, krävs alltid tillstånd från Trafikverket, vilket kräver en separat ansökan. Tillstånd lämnas med stöd av 44 väglagen. Se Trafikverket hemsida för ansökan och information: Kontakt Kontaktperson för ledningsärenden inom vägområdet är. För Trafikverket Samhällsplanerare Trafikverket Box Borlänge Besöksadress: Storgatan 60, Umeå Texttelefon: Telefon: traf kverket@traf kverket.se SNb Direkt: kverket.se

138 Från: Till: Ärende: VB: Skrivelse för koncession för Fäbodberget Datum: den 5 februari :18:31 Skickat: den 5 februari :16 Till: ina Ämne: RE: Skrivelse för koncession för Fäbodberget Ja. From: Sent: Thursday, February 05, :11 PM To: (NW-BS) Cc: (ND-UR); Subject: SV: Skrivelse för koncession för Fäbodberget Importance: High Hej,, jag vill bara dubbelkolla om jag kan använda denna text som erat yttrande för Vargträskledningen? Vattenfall Vindkraft har ett icke-koordinatsatt tillstånd för vindkraftsparken Fäbodberget. Detaljprojektering av var inom området som vindkraftverk kommer ställas är beroende av utfall av bland annat vindmätningar, pågående tillståndsprocess och bästa tillgängliga teknik vid upphandling av turbiner för parken. I dagsläget så är det inte möjligt att säga vilken modell av vindkraftverk som kommer byggas och därmed inte möjligt att säga var de kommer vara placerade för att bäst utnyttja vindresursen i området. En kabeldragning för anslutningen av Vargträsk vindkraftspark genom vindkraftsområdet för Fäbodberget riskerar att innebära en i första hand försämrad produktion och i andra hand dyrare anläggningskostnad för dragning av internt elnät och internt vägnät för Fäbodbergets vindkraftspark Med det som grund anser vattenfall vindkraft att alternativet att markförlägga nätanslutningen av Vargträsk vindkraftspark inte är att föredra. Vattenfall Vindkraft har gjort utfästelser om att inte att bygga några anläggningar utöver en transformatorstation i omedelbar anslutning till vindkraftparken som skulle kunna begränsa framkomligheten för rennäringen. Påverkan på rennäringen av Vattenfall Eldistributions eventuella anläggningar i nämnda område bör därför utredas särskilt.

139

140 Från: Till: Ärende: SV: Samråd - Nya 150 kv-ledningar Fäbodberget och Vargträsk - Vattenfall Eldistribution Datum: den 22 september :57:39 Hej, Jag har mottagit ert mail. Vi har härifrån ingenting annat att säga än det vi framförde vid mötet med er. Med vänlig hälsning Miljöinspektör Åsele kommun -----Ursprungligt meddelande----- Skickat: den 16 september :46 Till: Ämne: Samråd - Nya 150 kv-ledningar Fäbodberget och Vargträsk - Vattenfall Eldistribution Hej, Under samrådsmötet med er den 9/9 lovade jag att skicka samrådsunderlag för de nya 150 kvledningarna Fäbodberget och Vargtäsk via mail, se bifogat. Ni har även fått detta underlag i det utskick som gjordes till er den 20 augusti per post. Jag förlänger erat svarsdatum till den 26 september Meddela gärna att du har fått detta mail. Vänligen Sweco Environment AB

141 FSL C/o Offerdal Elmarknadsinspektionen Datum Remiss svar angående diarienr Vattenfall eldistribution AB ansöker om nätkoncession för linje avseende en ny 144KV markförlagd kraftledning från Fäbodbergets vindkraftspark till befintlig kraftledning mellan Tuggen och Storrotliden i Åsele kommun, Västerbottens län Vi anser att ansökan om nätkoncession inte ska ske när tillstånd för den tilltänkta vindkraftsparken inte kan beviljas på grund av följande skäl: 1 Bostäder och skyddad natur ligger för nära ansökta verk Vindkraftsområdet ligger för nära bostäder och höga naturvärden som ligger i Kungsörnsrevir. Vindkraftsområdet AC 015 har pekats ut genom ett misstag av Energimyndigheten. Myndigheten har inte kontrollerat var bostäder och höga naturvärden ligger före utpekandet. Verk ansöks bara 1400m från bostäder i Baksjöliden by och bara 500m från fritidsbostad. Etableringen ansöks dessutom för nära Storrotlidens vindkraftspark. Det är inte försvarbart att förvärra situationen i området. Det är bara 2400m till Storrotlidens vindkraftspark som är en av norra Europas största vindkraftsparker. Begäran om att området Fäbodberget-Vargträsk ska tas bort är inlämnad till Energimyndigheten, en förtätning av vindkraft i området skulle medföra att Kungsörnens lokala bestånd slås ut i strid med Art och Habitat direktiv. 2 Tidigare tillstånd innehåller orimliga bullervillkor, samhällets kravnivå max 20 % störda eller starkt störda överstigs om etablering sker. Energimyndigheten har meddelat att de nu inleder ett arbete med översyn av lagstiftning för miljöfarlig vindkraft. Vindkraftsbranschen sprider felaktig information. Vi anser att tillstånd inte ska prövas före översynen är klar och att felaktiga tillstånd ska återkallas. Vi anser att tillståndet i närliggande Vargträsk innehåller orimliga bullervillkor på grund av att villkoren lämnar de närboende i en rättslös situation. Återkallas inte 1

142 tillståndet i Vargträsk så kommer överklagan till Europadomstolen att lämnas in under hösten När stora klagomål redovisas av närboende till de parker som är uppförda i Malå kommun, på Storrotliden och i Havsnäs så måste fel i tillstånd upphöra. Vi får inte fortsätta att göra fel när människan drabbas av bullerrelaterad ohälsa om verk placeras för nära bostäder. Tillståndet i Vargträsk redovisar: Känner ni till att den vedertagen internationella standarden är utvecklad i platt landskap som ligger i varmt klimat där inversionsförstärkning av buller är så ovanlig att det skulle få orimliga konsekvenser om standarden tillät mätning när inversionsförstärkning råder. I området Vargträsk - Fäbodberget är inversionsförstärkning så vanligt förekommande att det får orimliga konsekvenser om tillstånd föreskriver vedertagen internationell standard som inte medger mätning när inversionsförstärkning råder. Inversionsförstärkningen höjer ljudnivån med upp till 20dB(A) över de värden som redovisas vara beräknade. Tillståndet redovisar även att etablerade beräkningsmodeller ska användas för att fastställa ljudnivån vid fasad. Det får orimliga konsekvenser när de etablerade beräkningsmodellerna inte kan och inte får räkna med ljudnivåhöjande effekter av sidovindar, nederbörd, isbildning och inversionsförstärkning. Tillståndet medger 40dB(A) ekvivalent dygnsmedelvärde. Det innebär i praktiken att ljudnivån under hälften av dygnets timmar får uppnå 60dB(A) vid fasad om det slutar blåsa eller om verken justeras ner resterande del av dygnet. Dessutom redovisar villkoren att ljudmätning av källstyrka och beräkning av ljudnivån ska utföras under barmarksförhållanden. Men ljudnivån är som högst vintertid, 7 månader/år. Ljudberäkning som sökande har lämnat in innehåller grova och avgörande fel. Vattenfall undanhåller avgörande fakta för tillståndsmyndighet och för domstolen. Beräkningen baseras på verk med lägre källstyrka än de verk som ansökan om tillstånd avser. Skillnaden är större än 2,5dB(A)/verk dessutom redovisar forskning att källstyrkan varierar med +3dB(A) för verk av samma typ, det redovisas inte av sökande. Den vilseledande ljudberäkningen för Fäbodberget redovisar i MKB, sid129 tabell 16 Hus C fritidsbostad 41,8 db(a), det fritidshus som ligger närmast etableringen vid Stor mellansjöns norra ände redovisas inte! Hus H bostadshus 37,5 db(a) 2