Kvalitetsdokument 2014, Fribergaskolan (läå 2013/2014)

Transkript

1 Kvalitetsdokument 2014, Fribergaskolan (läå 2013/2014)

2 1 Fribergaskolan 1.1 Inledande frågor Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 Att fortsätta utveckla och förbättra vårt 1-1 arbete. Att följa vår handlingsplan som både är innehållsrik och detaljerad. Den innehåller både fortbildningsinsatser, pedagogiska förändringar, samt är tidsbestämd. Att lyfta fram det ämnesövergripande arbetet för att därigenom få fram ett tydligare helhetsperspektiv på kunskaper och lärande. Att i ett flertal ämnen pröva att ha längre arbetspass (lektioner). De lektioner som tidigare haft tre lektioner per vecka ska nu istället ha två längre pass. Syftet med detta är att minska antalet start och stopp vid varje lektionsbyte och på så sätt ge tillfälle för eleverna att i högre utsträckning arbeta klart med sina arbetsuppgifter. De längre arbetspassen ger också mer tid till reflektion och analys av arbetet för att därigenom ge ett helhetsperspektiv i sitt lärande. Att fortsätta arbetet med Lgr 11 och betyg och bedömning. Det tar tid för en ny läroplan att sätta sig. Vi kommer att fortsätta det påbörjade arbetet med samtal/diskussioner i olika grupperingar kring våra kursplaner och betyg/bedömning. Att nyligen ha blivit diplomerad Teknikskola innebär att vi kommande år kommer att fokusera på att genomföra vår arbets- och handlingsplan för att kunna var en Teknikskola. Att fortsätta vårt miljöarbete genom att i år fokusera på mat och miljö. Det öppnas nu upp nya möjligheter genom att vi har ett alldeles nytt tillagningskök och stor fin nyrenoverad matsal, som vi för övrigt i fortsättningen kommer att kalla restaurang. Till höstterminen 2013 anställdes en ny kökschef/kock som kommer att ansvara för vår nya restaurang. Ett mål är att vi ska bli KRAVmärktcertifierade, vilket innebär att minst 25 % av det totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-märkta/EU-ekologiska produkter. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Att utveckla arbetssätt och arbetsformer i ett ämnesövergripande samarbete för att ge eleverna ännu fler utmaningar och skapa helhetsperspektiv i lärandet. Att skapa tid för pedagogiska diskussioner i ämnesgrupperna och att vi bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt och arbetsformer utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet. Här kommer förstelärarna spela en viktig roll. Att utveckla vårt värdegrundsarbete med fokus på genus. Att fortsätta att utveckla och förbättra vårt 1-1 arbete, samt att utvärdera vårt arbete. Att genomföra den omfattande ombyggnationen/renoveringen av Fribergaskolan Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 2(14)

3 1.1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat Goda resultat Vi är återigen stolta över skolans resultat både när det gäller betyg och nationella prov. När det gäller betygsresultaten så har vi haft en mycket jämn och hög nivå på meritvärdet under flera år. Med den gamla betygsskalan hade vi mellan åren meritvärden mellan Med den nya betygsskalan hade vi 2013 ett genomsnittligt meritvärde på 250 och 2014 steg det till 258. När det gäller de nationella proven så är de också resultat på en hög och stabil nivå. Trygghet, trivsel och värdegrundsarbete En annan framgångsfaktor är skolans arbete med trygghet, trivsel och värdegrund. Det råder mycket god stämning på skolan. Vi har det vi kallar "Fribergaandan", som innebär att vi visar ömsesidig respekt till varandra, har en trevlig umgängeston och att vi hjälper och stöttar varandra. Denna "anda" betyder mycket och gör att alla känner sig välkomna. 1-1 projektet 1-1 har blivit en framgångsfaktor för oss. Eleverna är väldigt nöjda med 1-1 projektet och de upplever verkligen att datorn underlättar deras skolarbete på många sätt t ex genom att de har målbeskrivningar, planeringar, instruktioner, arbetsmaterial, läxor, lärarnas genomgångar, inlämningsuppgifter, redovisningar m.m. samlat på ett ställe. Ingenting kommer bort och de kan inte skylla på att de inte vet. Att dela dokument med lärare och klasskamrater underlättar ytterligare skolarbetet och uppskattas oerhört av alla. I maj 2014 genomfördes en Qualisgranskning. Så här sammanfattade Qualisgranskarna Fribergaskolans styrkor: "Fribergaskolan har många starka områden. Bland dem kan nämnas: Kunskaper och färdigheter: Elever, föräldrar, personal i ämnes- och arbetslag arbetar tillsammans med skolledningen för att nå högt ställda kunskapsmål. Alla elever blev år 2013 behöriga till minst ett gymnasieprogram och Fribergaskolan hade det sjätte högsta genom-snittliga meritvärdet i riket. Trots att skolan når goda resultat behöver Fribergaskolan analysera varför pojkarnas medelbetyg i alla ämnen ligger under flickornas. Trygghet och trivsel: Föräldrar, elever, personal och skolledning är eniga om att det råder ett öppet och förtroendefullt samtalsklimat på skolan. Vi möter elever och personal som på ett positivt sätt visar på den så kallade Fribergaandan, där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Organisation: Skolan har en organisation som genom ett systematiskt kvalitetsarbete stödjer utveckling genom att ständigt utvärdera och analysera för att stödja elevernas lärande och utveckling. Image: I det närmaste 100 procent av eleverna, föräldrarna och personalen instämmer helt eller till stor del i att de är nöjda med sin skola, att skolan har ett gott rykte och att de kan rekommendera skolan. Detta är också den bild vi får. Gemensamt för att skolan lyckas så väl inom dessa områden är det mycket goda samarbete och klimat som råder bland ledning, personal och elever. Det råder ett öppet klimat och det finns en stor flexibilitet och vilja att prova nya vägar och arbetsmetoder. Samtidigt arbetar skolan systematiskt med att utvärdera och analysera sin verksamhet. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 3(14)

4 Detta sätt att arbeta är en framgångsfaktor också vad gäller övriga områden." Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året På Fribergaskolan utförs årligen en rad utvärderingar som har till syfte att följa upp, förbättra och utveckla arbetet på skolan. Enkäter Alla elever och föräldrar i åk 8 deltar i februari månad varje år i en enkätundersökning beställd av Danderyds kommun (Pilenenkäten). I april/maj besvarar alla elever på skolan trygghetsenkäten. Enkäten handlar om trivsel och trygghet i skolan och eleverna besvarar också frågor om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Uppföljning och analys av enkäten samt förslag på åtgärder sker i pedagogiska ledningsgruppen, arbetslagen, elevhälsogruppen, samt med elever och föräldrar. Detta arbete är underlag för Likabehandlingsplanen som skrivs om varje år. Vid andra tidpunkter utvärderas även andra områden som t. ex. IUP, PRAO, elevens val, temadagar och projektarbeten m.m. Våra egna enkäter gör vi i SchoolSoft och/eller i Google Apps, vilket fungerar mycket bra. Kunskap, betyg och resultat Efter varje termin utvärderas betygsstatistik, samt resultatet av de nationella proven (vårterminen). Utvärderingen sker i ämnesgrupper och pedagogisk ledningsgrupp. Undervisningen Utvärderingar av undervisningen sker av lärare och elever i samband med avslutade arbetsområden och/eller vid terminsslut. Utvärdering av undervisningen sker också i arbetslagen och i ämnesgrupperna. Utvecklingssamtalen som äger rum en gång per termin mellan elev, förälder och lärare är ett viktigt tillfälle att utvärdera undervisningen och verksamheten. Eleverna har möjlighet att ge sina synpunkter på undervisningen i varje ämne och sätta upp mål för den kommande terminen i en utvecklingsplan som fylls i av elev, vårdnadshavare och lärare i samband med varje utvecklingssamtal. Kursplaner, arbetsplaner och handlingsplaner Vid läsårets slut utvärderas flera styrdokument såsom skolans arbetsplaner, handlingsplaner och pedagogiska planer av berörd personal. Likabehandlingsplanen utvärderas av personal, elever, föräldrar och skrivs om varje år. Den övergripande verksamheten utvärderas av all personal. Vid behov revideras planerna. Arbetslagen utvärderar i juni varje år sitt arbete i arbetslaget utifrån givna frågeställningar från skolledningen. Vi arbetar med kvalitet och ständiga förbättringar genom att delta i Qualis där vi får Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 4(14)

5 hjälp med att se våra styrkor och utvecklingsområden. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år 1.2 Resultatrapportering och analys Alla elever skall nå minst godkända i alla ämnen Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven Nationella prov, andel elever som klarat kravnivån i alla delprov lå 2013/2014 lå 2012/2013 Svenska åk 9 99 % 100 % Matematik åk 9 98 % 100 % Engelska åk % 100 % SO ämnen åk 9 98 % 100 % NO ämnen åk 9 96 %!00 % Det är viss osäkerhet på hur siffrorna bedöms i statistiken. Det finns elever som av olika skäl inte kunde genomföra alla delproven och att ett delprov saknas. När siffrorna visas i Siris databas kan siffrorna vara annorlunda. Det visar 2013 års siffror där skolan har 100 % på alla ämnena. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Svenska Vi kommer att jobba med läsförståelse på ett mer genomgripande sätt. Vi kommer att utvärdera elevernas läsförståelse mer systematiskt, bland annat genom att jämföra arbetslagens resultat för att få veta var resurser bör sättas in. Angående återkoppling av resultaten från NP - eleverna får sina svar på Schoolsoft. Vi får även resultat från skolledning, dataansvarige samt Siris. Engelska SO Fysik Diskussioner på ÄK kring fler kunskapskrav (jfr några som inte tas upp på NP och där vi inte (vad vi vet) har referensmaterial att tillgå från Skolverket). Eleverna har rent generellt en hög nivå på sina betyg. Vi vill arbeta vidare med att bibehålla en hög nivå i engelskundervisningen. Vi tror att det är bra att enbart de elever som rekommenderas att ha extra stöd kommer att få EV läxhjälp, för mer riktad hjälp. Ett önskemål att alla lärare som undervisar engelska undervisar de klasser som hör till det egna arbetslaget. Önskvärt att sambedömningen ligger tidigare - svårt hinna med inför betygssättning. Tid önskas för återkoppling både på skolnivå och klassrumsnivå. Ett utvecklingsområde är att hitta ett sätt som får eleverna att komma ihåg Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 5(14)

6 grundläggande teori Eleverna har ett utvecklat matematiskt tänkande På Fribergaskolan har eleverna bra eller mycket bra betyg i matematik, vilket visar att eleverna uppnått ett utvecklat matematiskt tänkande. Detta bekräftas av resultaten på det nationella proven. Vad gäller matematik tycker vi att eleverna har svårt för algebra och bråkräkning. Eleverna är generellt sett duktiga i geometri utom de elever som har dålig spatial förmåga. Redan förra året ville vi att eleverna skulle arbeta med matematiken mer hemma. Vi upplever att de inte följt vårt råd om att repetera och arbeta lite med matematiken flera gånger i veckan. Vi har testat att ha fler läxförhör i matematik där vi fokuserat på de olika förmågorna kopplat till det centrala innehållet vi just då behandlar. Vi har gjort på lite olika sätt, läxförhör efter varannat delavsnitt som genererade poäng till kapitelprovet på en E-nivå, en redovisningsuppgift med tillhörande matris, läxor och läxförhör på begrepp, muntlig redovisning 2 elever/lektion redovisar en läxuppgift som de fått förbereda. Alla dessa sätt är exempel på verktyg för att utveckla det matematiska tänkandet. Vi önskar att vi på skolan (och inom arbetslagen) ser över elevernas arbetsbelastning vad gäller läxor. Vi borde ha ett gemensamt förhällningssätt kring hur många läxor eleverna kan ha per vecka och hur många läxor de då har i varje ämne. Vi har deltagit i matematiklyftet och en av oss är handledare inom matematiklyftet. Hälften av matematiklärarna har deltagit under det här läsåret och de andra kommer delta under kommande år. En effekt av detta är att vi fått ovärderlig tid till att diskutera matematik inom skolan. Vi har också fått fler idéer och tips till undervisningen. Vi tänker oss att vi fortsätter denna fortbildning (kollegahandledning) även nästa läsår. En tanke är att på hösten haka på problemlösningsmodulen (som två av matematiklärarna då jobbar med inom ramen för matematiklyftet) och göra en uppgift med alla elever och sedan diskutera hur de löser uppgiften i olika årskurser samt hur man tänker vid lektionsupplägget. Även under våren kommer vi haka på den modul som de två lärarna läser då i någon del, och göra uppgifter med eleverna samt ha pedagogiska diskussioner på ÄK kring detta. En förutsättning för att detta ska kunna genomföras är att vi får/frigör tid för detta på ÄK samt att vi använder viss del av vår fortbildningstid till detta Eleverna har hög läsförmåga Vi anser att eleverna har en god läsförmåga - samtliga elever i åk 9 klarade läsförståelsedelen i NP. Vi behöver bli bättre på att följa upp läsdiagnoser. Vi upplever att vi får fler elever med särskilda behov som vi inte hinner hjälpa i tillräckligt god utsträckning. Vi svensklärare har en tung arbetsbörda (stora grupper) som gör att vi inte hinner genomföra så många läs- och skrivuppgifter som vi skulle önska. Det tar tid att bedöma och följa upp. Den frivilliga läsningen utanför skolan har minskat. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 6(14)

7 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Beskriv de kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor som ni har sett Kunskapsresultaten visar att flickor totalt sett har högre betyg och lyckas aningen bättre på nationella prov, diagnoser, tester m.m än vad pojkarna gör. De ämnen där det är störst skillnad och där flickorna har klart högre betyg är i bild och hem- och konsumentkunskap. Andra ämnen där flickorna visar klart högre resultat är i svenska, religion, geografi, språkval och slöjd. I de övriga ämnena engelska, biologi, teknik, musik, historia, samhällskunskap och är det relativt jämnt, men flickorna har något bättre betyg. I matematik, fysik, kemi och idrott är det väldigt lika mellan pojkar och flickor. Svenska Generellt så kan vi se att många flickor har ett högre resultat än pojkarna. Generellt så ser vi att många flickor lägger ner mer tid på arbeten och är mer noggranna. Vid NP gynnas elever som inte stressar upp sig - högpresterande elever fick ett sämre resultat jämfört med andra uppgifter, lågpresterande elever klarade proven relativt bra. I många arbetslag är det fler pojkar som behöver stöd. En del elever tar inte emot den hjälp som erbjuds. Vi upplever att många pojkar har en rädsla för att misslyckas - de vågar inte satsa på ett arbete fullt ut. Har man inte försökt så kan man inte misslyckas. I vissa grupper är det inte coolt att satsa på skolan. Olika elever mognar olika fort. Datorerna hindrar vissa elevers inlärning - det är svårt att fokusera på skolarbetet när annat lockar på datorn. Engelska Många pojkar har höjt sitt betyg i sista stund (dvs vt-14). De har inte alltid visat det de kunde under de tidigare åren av högstadiet. Språk (dvs i skolsammanhang) handlar mycket om mognad (planering, struktur, genomförande t ex). Naturligtvis påverkar klassens sammansättning elevernas resultat. Detta kan verka i både positiv och negativ riktning, där elever både kan sänka och höja varandra. Detta är något vi alltid försöker arbeta med när vi bildar klasserna i åk 7, men är också något som alltid kan förbättras och arbetas vidare med. Något fler flickor än pojkar (i %) har nått betyget A och något fler pojkar än flickor (i %) har nått betyget B. Kanske kan en orsak vara att fler flickor gör sina läxor och genomför sina uppgifter/inlämningar på ett konsekvent sätt, vilket gör att det finns ett större och säkrare bedömningsunderlag för dessa elever. Detta trots att vi inte upplever att flickorna är säkrare än pojkarna rent allmänt när det gäller att tala engelska (ex ordförråd, flyt, uttal, strategier osv). Något fler pojkar än flickor har nått betyg som är lägre än B. Vi har tidigare lyft frågan (se ovan) om riktad läxhjälp. Dessa timmar skulle t ex kunna erbjudas till elever (detta år några pojkar som nått betygen E och D) som vi bedömer presterar lägre i skolan än vad vi uppfattar deras kapacitet inom engelskämnet Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 7(14)

8 är. Rent generellt vill vi dock avsluta med att säga att vi har högpresterande flickor OCH pojkar i åk 9 detta läsår. Matematik SO Musik I matematik är det ingen skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller betygsresultat. Flickorna mer studiemotiverade, mogna och strukturerade vilket visar sig i ganska betydande skillnader när det gäller betygen i SO-ämnena. Även nationella proven visar på dessa skillnader. Pojkarna har lägre betyg än flickorna generellt. Men på A-nivå hamnar 11 pojkar och 6 flickor. I den målinriktade och strukturerade undervisningen i sång och spel, är det den egna ambitionen som blir avgörande. Flickorna jobbar mer målmedvetet även i de lägre betygen De pojkar som når A är ofta redan duktiga musiker.tack vare extratimmen, har jag dock kunnat ta mig an flera pojkar som vill utveckla sin sång. Moderna språk (spanska) Slöjd Den nationella trenden att flickorna har de högre betygen, stämmer även överens på Fribergaskolan och i språkresultaten. Mönster: Pojkarna är oftast bra på att plugga in glosor, men flickorna är oftare, i slutänden bättre på att våga använda språket i sitt sammanhang. En mognadsfråga, kanske? Detta är ett antagande baserat på de mönster vi ser i de olika grupperna. Höga betyg domineras av flickor. Låga betyg domineras av pojkar. Nya läroplanen fokuserar mer på planering och analytisk förmåga, vilket gynnar elever med större mognadsgrad, oftast flickor i den här åldern. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Engelska SO Arbeta vidare med att använda material som känns intressant och relevant både för pojkar och flickor. Många områden som diskuterats under året har fungerat mycket bra utan att vända sig till vare sig flickor eller pojkar. Jobba mer aktivt med studieteknik för att få även pojkarna mer strukturerade och disciplinerade. Moderna språk (Spanska) Vi ska uppmärksamma att pojkarna har svårare att prestera i språken och försöka anpassa verktyg och uppmärksamheten så att även pojkarna hittar ett fungerande arbetssätt. Arbeta med mer realia innan utbytet till Spanien för att för att få in Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 8(14)

9 Slöjd ämnesövergripande undervisning. Bredda kunskaperna i användandet av 1-1 i språkundervisningen och dela tips om användbara program med våra kollegor i språk. Fortsatt diskussion för ett likvärdigt tankesätt inför betygskriterierna. Se till att alla är närvarande på våra Äk konferrenser. Återkoppling i klassrummet genom provgenomgångar och betygsprat samt utvärderingar. Eftersom eleverna har valmöjlighet mellan slöjdarterna tror vi att elever som väljer efter genuint intresse, och inte bara efter vad kompisar väljer, är mer motiverade och därför når ett högre resultat. Högre grad av samarbete mellan slöjdarterna och med andra ämnen kan vara ett sätt att lyfta elevernas intresse, förståelse och resultat Andelen behöriga elever till nationellt gymnasieprogram samt betygsmedelvärdet i kommunens skolor är bland de främsta i landet. Resultat av slutbetyg i åk 9 Slutbetyg i åk Sammanvägt meritvärde ,5 Behörighet till nationellt program på gymnasiet (antal elever av det totala antalet elever) Andel som nått kunskapskraven i alla ämnen (antalet elever av det totala antalet elever) 98 % 100 % 92 % 91,6 % Det finns en viss osäkerhet när det gäller siffrorna för behörighet till nationellt program och för andel som nått kunskapskraven i alla ämnen. Kommentarer till tabellen Meritvärdet har ökat i jämförelse med föregående år vilket är glädjande. Det är dock svårt att dra några stora slutsatser angående detta då betygssystemet är så nytt. De övriga siffrorna är snarlika föregånede år. När det gäller arbetet med likvärdig bedömning så samarbetar lärarna med planering, prov och bedömning. De nationella proven rättas av skolans samtliga undervisande lärare i ämnet för alla årskurser. Skolan har regelbundna ämneskonferenser där diskussioner förs och givetvis betygskonferenser inför betygsättning. Vi har också ett väl utbyggt arbete på kommunal nivå där vi i samarbete med de övriga åk 7-9 skolorna i kommunen, både kommunala och fristående skolor, organiserar konferenser för undervisande lärare där likvärdig bedömning sker utifrån de nationella proven svenska, engelska, matematik, NO och SO. Svenska Samtliga resultat var förväntade eftersom vi har följt eleverna under tre år. Det finns ett klart samband mellan hur mycket tid och engagemang elever ägnar sig åt svenskan och resultat. Elever som läser mycket har en högre läsförståelse och skriver bättre texter. Många elever kommer från hem där man samtalar och diskuterar mycket och använder ett avancerat språk. Generellt sett anser vi att våra elever (ofta) formulerar sig bättre muntligt än Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 9(14)

10 skriftligt. Läsförmågan är god men kan förbättras. Genremedvetenheten kan utvecklas, även språkriktigheten kan bli bättre. Uppföljning av läsförståelse och läsning Uppföljning av DLS (B-delen) Bättre samarbete med speciallärare Användning av Libers material - Bedömningsmaterial för svenska åk gemensam plan för när vi genomför olika övningar: Åk 7: Vid höstterminens start: Libers bedömningsmaterial för åk 7 (alla delar). Vi ska utvärdera tidpunkten av denna. februari: DLS läsförståelse A-delen Åk 8: oktober: Libers bedömningsmaterial för åk 8 (alla delar) februari: DLS läsförståelse B-delen Åk 9: oktober: Libers bedömningsmaterial för åk 9 (alla delar) hösten: Gamla NP februari: riktiga NP Användning av lässtrategiroller - spådamen etc. Dessa bör vara kända för alla lärare. Fler lärare än svensklärarna agerar språklärare. Sambedömning av NP - vi har läst anonyma texter, vi har lyssnat på inspelningar av den muntliga delen. Samarbete kring genomförandet av den muntliga delen i NP. Kontinuerliga samtal om utformning och bedömning av uppgifter. Engelska Våra resultat i engelska är mycket höga och det beror på att våra elever generellt sett är mycket duktiga i engelska överlag. Några prov som är gemensamma för årskursen (åk 8 och 9). Nationella prov där lärarna deltar i och diskuterar rättning. Vissa gemensamma uppgifter i åk 8 och 9. SO Vi har höga förväntningar och krav på våra elever och dessa motsvaras även i år i de resultat vi ser. Goda resultat i NP (samhällskunskap) ledde till höjda betyg talets historia intresserar alltid eleverna och de visar också goda resultat. Det SO-ämne som man undervisar i först under läsåret är det ämne där eleverna också visar lägst kunskapsnivåer. Mognad under läsåret gör att de ämnen som hamnar under vårterminen har störst förutsättningar att visa högre betygsnivåer. Musik Resultaten är förväntade. Vad gäller teoridelen, t ex musikhistoria har instuderingen förenklats avsevärt tack vare att kursen, inklusive musiklänkar, varit tillgänglig på min lärarsite. Detta har hjälpt många elever att nå ett högre resultat. Eftersom jag är enda musikläraren på skolan har jag varit i kontakt med läraren på Mörbyskolan vid ett tillfälle i höstas. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 10(14)

11 Vi står varandra nära metodiskt, framförallt i sång och spel. Vi har också jämfört våra krav för de olika betygsstegen. Moderna språk (Spanska) Resultaten reflekterar elevunderlaget. Därför har de olika grupperna ganska väntade, självuppfyllande resultat. Inga stora förändringar under året. För vissa elever i en grupp blev det sänkningar under hösten, men de lyckades sedan återhämta sig under våren. Andra grupper: mer stabilt resultat och progressivt betygsresultat. Vi har diskuterat tolkning av matriser samt bedömningsgrunder för att få dessa så likvärdiga som möjligt. Vi diskuterade möjligheten/svårigheter att sätta A redan i sjuan. Vi kom fram till att det inte är omöjligt, men att det både är och ska vara väldigt svårt att få ett A redan i sjuan. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer att visas på webben) Svenska SO Vi kommer att jobba med läsförståelse på ett mer genomgripande sätt. Vi kommer att utvärdera elevernas läsförståelse mer systematiskt, bland annat genom att jämföra arbetslagens resultat för att få veta var resurser bör sättas in. Våra elever visar mycket höga kunskapsnivåer. Viktigt är att bibehålla dessa genom att fortsätta ha höga förväntningar och krav på eleverna. Hitta nya vägar att undervisa om mänskliga rättigheter och demokrati. Viktigt när ögonvittnen och förstahandskällor från andra världskriget dör ut. Utveckla Auschwitz-konceptet. Mer ämnesövergripande samarbeten. Musik Åtgärder för att förbättra resultatet i spel och sång gjordes för några år sen med lyckat resultat. Då lade jag de avslutande uppspelen tidigare på vårterminen istället för sist på terminen. I ett litet ämne är det viktigt var man placerar de olika momenten, eftersom man kanske inte träffar eleverna på flera veckor på grund av av NP och/eller andra aktiviteter. För två år sedan införde jag, på eget initiativ, en extra timme musik på efterskolan tid. En timme där eleverna kan komma och öva, spela upp, och få sångträning mm. I vissa perioder väl utnyttjad av många, i andra möjlighet till enskild undervisning. Detta har gett flera elever fina möjligheter till utveckling. Denna timme har legat utanför min tjänst. Moderna språk (Spanska) Jobba med att behålla och utveckla den lärargrupp som finns för att skapa en bra kontakt och kontinuitet för eleverna. Försöka jobba med mer realia innan utbytet till Spanien för att för att få in ämnesövergripande undervisning. Bredda kunskaperna i användandet av 1-1 i språkundervisningen och dela tips om användbara program med våra kollegor i språk. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 11(14)

12 1.3 Övriga frågor Trygghet, trivsel och inflytande Andelen elever som tycker det råder arbetsro på lektionerna ska öka Resultat Fribergaskolans resultat är att 61 % av eleverna anser att de kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. Detta är något sämre än förra året (64 %). Alla elever behöver och vill ha studiero. Det är emellertid väldigt individuellt hur eleverna upplever klassrumssituationen. En del elever bryr sig inte speciellt mycket och andra är känsliga för ljud. Vissa lektioner/ämnen ska vara helt tysta, medan andra tillåter en viss ljudnivå till exempel slöjd och teknik/praktiskt arbete. Vi vill att alla ska få studiero och därför arbetar vi aktivt för: - att ha höga förväntningar på eleverna och att medvetandegöra dem om att arbetsinsatsen påverkar resultatet. - att arbeta med trivsel och studiero i klassrummet genom diskussioner och samarbetsövningar. - att eleverna har fasta placeringar i klassrummet. - att vi har tydliga regler om hur det ska vara i klassrummet, till exempel med mobiler och datoranvändning. - att vi vid behov gör förändringar i klasserna för att öka arbetsron (byte av klass). Allt för elevernas bästa Alla elever känner sig trygga Resultat Fribergaskolans resultat är att 91 % av eleverna känner sig trygga i skolan. Detta är något, något sämre än förra året (92 %). För främja likabehandling och förebygga kränkningar, diskriminering och trakasserier jobbar vi med ett brett spektra av insatser. Elever, personal och vårdnadshavare är alla delaktiga i framtagandet av skolans likabehandlingsplan. Vi har ett system med kompisstödjare i varje klass och AMOR-gruppen - ett vuxenteam som stödjer dem i deras uppgifter. Vi arbetar aktivt med skolans värdegrund genom värderingsövningar och mentorskap. I mentorsgrupperna diskuteras regelbundet frågor som rör området likabehandling. Vi bjuder in RFSL till temadagar, och varje år får niorna en föreläsning om förintelsen då Emerich Roth besöker skolan. Vi kartlägger och tar reda på vad som kan hända eleverna och var det sker, samt sätter in personal där det behövs. En personal är anställd att vara bland eleverna på rasterna i korridoren och på fritidsgården. Vi har också fasta placeringar i klassrummet som bestäms av läraren, och då grupparbeten ska göras är det läraren som bestämmer vilka som ska arbeta ihop. Vi satsar också mycket på aktiviteter som stärker sammanhållningen på skolan, t ex lära känna dagar, friluftsdagar, temadagar, niorna ordnar välkomstfest för sjuorna, skolkör, lägerskola på Utö, talangjakt, skolans dag m.m. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 12(14)

13 1.3.2 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för alla elever Fribergaskolan är mitt i en omfattande ombyggnation/renovering. I samband med detta kommer skolan genomgå stora förbättringar när det gäller den fysiska tillgängligheten. Vi har under året börjat arbeta med kartläggning med hjälp av SPSM s material. De områden som vi främst har prioriterat är den fysiska tillgängligheten och förutsättningarna för lärande. Gällande den fysisk tillgängligheten har vi lagt tyngdpunkten på den allmänna tillgängligheten med hissar, ramper, ventilation, belysning, tydlig skyltning och orientering av lokaler samt material som bidrar till tyst inomhusmiljö. Vi tittar också på att utrymmen för rekreation, vila, och reflektion ur fysisk och pedagogisk synvinkel finns tillgodosedda, samt att utemiljön och vägar till och från skolan är framkomliga. Den pedagogiska tillgängligheten anpassas individuellt efter elevens behov så att målen har möjlighet att uppnås utifrån elevens egna förutsättningar. Anpassningar görs och vi kommer att fortsätta vårt arbete att utveckla strukturer som stöd på individ, grupp och organisationsnivå. Under hösten kommer arbetslagen att göra sin pedagogiska kartläggning på gruppnivå. För att underlätta att kartlägga elever i behov av särskilt stöd och bättre rikta insatser kommer en mall att upprättas för utformandet av den pedagogiska kartläggningen. Vi fortsätter utveckla samarbetet för ett inkluderande arbetssätt med resursgruppen. Alla elever har tillgång till talsyntes, StavaRex och SpellRight. IT i lärandet kommer att fortsätta utvecklas inte bara med 1-1 datorer utan även kompletteras med lärplattor och tillgång till appar som riktar sig till elever i behov av dessa hjälpmedel. Vi kommer under hösten att starta upp arbetet med att föra in tillgänglighet i undervisningen med hjälp av DATE lärmaterial. Social tillgänglighet - för att inlärningen ska ske måste inlärningssituationen vara trygg och inkluderande. Elevens delaktighet i verksamheten utifrån egen upplevelse och faktisk möjlighet är också en viktig aspekt att få in i arbetet kring tillgänglighet. Prioriteringar under året har varit att möta upp och försöka förhindra psykisk och fysisk ohälsa. De främsta områden att utveckla under året och som kommer att prioriteras är det fortsatta med det hälsofrämjande arbetet, psykisk och fysisk hälsa, pedagogiska miljöer med högre grad av arbetsro och pedagogisk tillgänglighet på gruppnivå i arbetslagen. Vi kommer att se över arbetet att organisatoriskt få in tillgänglighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Personal Pedagogisk kompetens och behörighet Beskriv läget kortfattat Enligt framtagen statistik är andelen lärare med pedagogisk högskolexamen 87,5 procent. Den statistik som inrapporterades till SCB och som står på Skolverkets Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 13(14)

14 hemsida stämde inte. Skolan har fem lärare, som blir klara med sin lärarutbildning under det kommande läsåret 2014/2015, vilket gör att siffrorna ytterligare kommer att förbättras. Under de närmast kommande åren har vi en del pensionsavgångar vilket gör att vi har ett rekryteringsbehov framöver. Under nästa läsår kommer vi att ha fem förstelärare inom ämnena matematik, biologi/kemi, moderna språk, musik och engelska. Utöver dessa tjänster ser vi också att våra arbetslagsledartjänster kan betraktas som karriärtjänster. Vi har ca fem stycken VFU-handledare och vi har under året tagit emot fem stycken studenter. När det gäller kompetensutvecklingen för lärarna så har skolans tydliga mål de senaste två åren varit att satsa på kompetensutveckling inom områdena 1-1 och Lgr11. Förutom de gemensamma fortbildningsinsatserna vi gör så kan varje individ använda sin personliga fortbildningspeng efter de behov som framkommer i medarbetarsamtalet. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Att stödja så att de lärare som är under utbildning ska slutföra sina studier. Att arbetssätt och arbetsformer behöver utvecklas ytterligare för att ge eleverna ännu fler ut- maningar och skapa helhetsperspektiv i samverkan mellan ämnen. Kvalitetsdokument 2014, Grundskola (läå 2013/2014) 14(14)