Kvalitetsdokument 2013, Mörbyskolan (läå 2012/2013)

Transkript

1 Kvalitetsdokument 2013, Mörbyskolan (läå 2012/2013)

2 Innehållsförteckning 1 Re 339 Mörbyskolan Inledande frågor Utvecklingsområden på skolan Framgångsfaktorer och goda exempel Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Resultatrapportering och analys Slutbetyg i åk 9 (kommer att visas på webben) Resultat på nationella prov Resultat på läsdiagnoser Hur har ni arbetat med att förbättra läsförmågan/läsutvecklingen hos pojkar i f- klassen och i åk 1-9? Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Grundsärskola Hur har ni arbetat med att stödja och utveckla lärarnas kunskaper vad gäller betyg och bedömning? Övriga frågor Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar... 7 Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 2(8)

3 1 Re 339 Mörbyskolan 2 Inledande frågor 2.1 Utvecklingsområden på skolan Beskriv vilka skolans främsta utvecklingsområden är och hur ni arbetar med dem (kommer att visas på webben) Lärarens pedagogiska ledarskap/lärarskap är det bästa tänkbara. För att ha en hög kvalitet på undervisningen är det viktigt att lärare lär av varandra men också att ny kunskap via forskning förs in i lärargruppen. Lärare på Mörbyskolan har sen några år tillbaka i tiden arbetat med Learning study som bygger på utveckling av undervisningsmetoder. Kunskap om Learning study finns hos flera lärare på skolan. Spridning av kunskapen i hela organisationen är nästa steg i utvecklingen av Mörbyskolan. Rektorn besöker varje lärare minst en gång per läsår och ger feedback muntligt och skriftligt. Detta ger en kunskap hos skolledningen om tillståndet i verksamheten men också ett stöd till lärarna i deras profession. Att alla elever når kunskapskraven i alla ämnen. Under läsåret har skolan utökat specialpedagogresursen för att lyfta de elever som av olika anledningar har svårt att nå kunskapskraven. Extra studietid i olika ämnen är en åtgärd som har hjälpt elever att nå de mål de satt upp. Åtgärden har varit frivillig men i det fall den skrivits in i åtgärdsprogrammet har den blivit obligatorisk. Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 bibehålls eller höjs. Årets avgångsbetyg ligger lägre än fjolårets. Meritvärdet ligger nu på 242,2 mot 255 i fjol. En del av det lägre meritvärdet kan hänföras till det nya betygssystemet. Resultatet får ändå anses som gott. Mörbyskolan är en attraktiv skola. Skolan har arbetat med marknadsföring för att fler elever från kommunen ska välja att gå på skolan.. Learning study ska spridas i hela organisationen så att utveckling av undervisningsformer får ett mer forskningsbaserat upplägg. Skolan fortsätter utvecklingen av arbetet med elever med särskilda behov så att målet att alla elever når kunskapskraven i alla ämnen uppfylls. Marknadsföringen av skolan behöver ses över för att attrahera fler elever från hemkommunen. 2.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Skolans goda resultat (kommer att visas på webben) I januari fick skolan sin Qualisrapport. Skolan blev certifierad. Rapporten visade att skolan har en hög kvalitet. I de nationella proven i engelska når skolan mycket bra resultat. Läsförmågan hos skolans sjundeklassare är relativt god och utvecklas på ett positivt sätt. Skolan har under året haft representation i det svenska landslaget i NO som Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 3(8)

4 tävlade i EUSO tävlingen i Luxenburg. Två klasser gick långt i tävlingen "Teknikåttan". Skolan har bra resultat när det gäller rättvisa och likvärdiga betyg. De utvecklingsområden som behöver stärkas och satsas på är användningen av IKT i undervisningen och utvecklingen av undervisningsformerna inom Learning study. All personal och alla elever har nu datorer och i detta finns en utvecklingspotential. Utvecklingen av undervisningsmetoder inom Learning study ska leda till ytterligare förbättringar av undervisningskvaliteten. Fortsatt arbete med utvecklingen av sambedömning ska ytterligare stärka skolans goda arbete med betyg och bedömning. Matematiklärarna deltar i matematiklyftet som är en statlig satsning på att utveckla matematiken i Sverige. 2.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året (kommer att visas på webben) Det systematiska kvalitetsarbetet på Mörbyskolan har många olika delar. Läsåret startar alltid med en genomgång av den nya lokala arbetsplanen och planen mot kränkande behandling och likabehandling. Dessa planer tydliggörs också för eleverna och för föräldrarna. De mål osom finns i den lokala arbetsplanen utvärderas vid läsårets slut. Först görs det i arbetslagen och sedan i den pedagogiska ledningsgruppen(plg). Den utvärderingen ligger sedan till grund för den nya lokala arbetsplanen. Granskning via externa granskare genom Qualis har gjorts under läsåret. Qualis ger en fördjupad bild av skolans kvalitet när det gäller systematiskt kvalitetsarbete. I denna granskning har elever, vårdnadshavare och personalen varit i högsta grad delaktiga då deras svar på enkäter har bildat underlag för granskningsrapporten. Elever och vårdnadshavare har svarat på den årliga brukarenkäten som ger deras syn på skolansverksamhet. Eleverna har vid två tillfällen under läsåret svarat på en trivselenkät som ger grunden till skolans likabehandlingsplan. Skolan kommer att fortsätta på den framgångsväg som man har stakat ut med hög kvalitet på undervisningen genom spridning av goda exempel inom den egna organisationen samt ny kunskap från forskning som stödjer utvecklingsprocessen på skolan. Skolan arbetar vidare med att utveckla de områden som Qualisrapporten pekar på. Det handlar om elevers delaktighet, att synliggöra värdegrunden, utveckla IUParbetet och att hitta former för ett mera ämnesövergripande arbetssätt. 3 Resultatrapportering och analys 3.1 Slutbetyg i åk 9 (kommer att visas på webben) Slutbetyg i åk 9 lå 2012/2013 lå 2011/2012 Sammanvägt meritvärde 242,2 255 Behörighet till nationellt program på gymnasiet (andel elever) 139/ /108 Andel som nått kunskapskraven i alla ämnen (andel elever) 133/ /108 Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 4(8)

5 Skolan ämnar fortsätta satsningen på specialpedagogresurs samt studietid i olika ämnen för att nå målet att alla elever har godkända betyg i alla ämnen. Utveckling av undervisningsmetoder inom Learning study genomförs. Kompetensutveckling för lärarna i IKT för att kunna använda 1-1-satsningen optimalt. 3.2 Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven (kommer att visas på webben) Nationella prov, andel elever som klarat kravnivån i alla delprov lå 2012/2013 lå 2011/2012 Svenska åk 3 Matematik åk 3 Svenska åk 6 Matematik åk 6 Engelska åk 6 SO ämnen åk 6 NO ämnen åk 6 Svenska åk 9 131/ /108 Matematik åk 9 122/ /108 Engelska åk 9 136/ /108 SO ämnen åk 9 119/134 - NO ämnen åk 9 124/125 96/108 Vi ser att nationella proven upptar en stor del av niondeklassarnas vårtermin. Det är viktigt att skolan fortsätter med att skapa positiva provtillfällen så att förutsättningarna är goda att nå bra resultat. Lärarna på skolan fortsätter att rätta proven tillsammans och dessutom sker ju en gemensam bedömning mellan skolorna i kommunen. Det är viktigt för likvärdigheten i bedömningarna. 3.3 Resultat på läsdiagnoser Resultat på de olika läsdiagnoserna som skolan har genomfört under året (kommer att visas på webben) Mörbyskolan visar upp bra resultat i läsdiagnoserna för åk 7. En större del av eleverna ligger över det normala i både läsförståelse och läshastighet. Endast ett fåtal elever ligger på staninevärde 1 och 2. Eleverna i åk 7 på Mörbyskolan kommer från olika skolor och har börjat i helt nya klasser. Det ser inte ut att vara någon större skillnad mellan klasserna i läsförmåga. Skolan satsar på extra läsning för elever med sådana behov. Specialpedagogen kan också göra upp särskilda läsprogram för elever i behov av extra träning. I vissa fall måste ytterligare utredningar göras för att komma till klarhet vad i svårigheter består och hur de kan avhjälpas. Extra hjälpmedel finns tillgängligt i form inlästa läromedel, Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 5(8)

6 kompenserande dataprogram och dylikt som kan sättas in vid behov. 3.4 Hur har ni arbetat med att förbättra läsförmågan/läsutvecklingen hos pojkar i f-klassen och i åk 1-9? Beskriv kortfattat hur detta arbete har gått till (kommer att visas på webben) Skolan har inte sett att det är någon större skillnad mellan flickors och pojkars läsförmåga så inga speciella insatser är gjorda under läsåret. Skolan utgår ifrån individens behov. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer at visas på webben) 3.5 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Beskriv arbetet med att minska kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor (kommer visas på webben) Skolan utgår ifrån individen och har inte haft någon särskild satsning på pojkar eller flickor i olika ämnen. Skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor är störst i svenska, bild, musik och teknik. Flickorna har högre betyg i dessa ämnen. Pojkar har högre betyg i idrott och hälsa. I matematik och slöjd ligger flickor och pojkar lika i betyg. Övriga ämnen väger en aning över till flickornas fördel. Framför allt har pojkarna i högre utsträckning betyget E. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer visas på webben) Skolan kommer att aktivt försöka hitta litteratur som är intressant för pojkar för att stimulera deras läsintresse. Skolbiblioteket bör få en viktigare roll i pojkarnas läsutveckling. Extra studietid i svenska är en av nycklarna till att höja resultaten hos pojkarna. 3.6 Grundsärskola Beskriv hur ni arbetar för att följa upp kunskapsresultaten i grundsärskolan Den nya läroplanen har specialpedagogen arbetat med på delar av sin arbetstid. När övriga skolan har arbetat i sina ämneslag och arbetslag har specialpedagogen fått utrymme för självstudier. Kontakter med skolverket i vissa frågor gällande läroplanen har vidtagits. Elevernas utveckling mot målen kontrolleras i det dagliga arbetet individuellt och i grupp. Den individuella utvecklingsplanen är ständigt aktuell och justeras i takt med att eleven når målen. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Nästa läsår ser ut att bli en grundsärskola utan elever. 3.7 Hur har ni arbetat med att stödja och utveckla lärarnas kunskaper vad gäller betyg och bedömning? Beskriv kortfattat hur ni arbetat med betyg och bedömning Lärarna har arbetat i sina ämneslag med gemensamma bedömningar. De samrättar Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 6(8)

7 nationella prov dels på skolan men även i kommunen med de andra 7-9 skolorna. Var fjärde onsdag har konferenstiden ägnats åt arbete med att göra bedömningar i skolans ämnesmatriser. Då har lärarna kunnat möta lärare i andra ämnen för att hitta gemensamma bedömningsgrunder och målträffar i olika förmågor. Skolan kommer att fortsätta med att lägga ut tid för bedömningsinsatser. 4 Övriga frågor 4.1 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar Genom att ha olika återkommande traditioner där elever kan vara delaktiga i planering och genomförande tar vi tillvara på olika kompetenser hos eleverna. Alla har möjlighet att utveckla sina kompetenser. Skolan ser och stödjer alla elever oavsett om de har funktionsnedsättningar eller inte. Lärare som arbetar med elever med funktionsnedsättningar går på utbildning. Skolpsykologen lämnar över utredningar till undervisande lärare. Elevhälsan har en viktig roll på skolan och har möten varje vecka där frågor om elevers olika svårigheter lyfts fram och diskuteras. Olika former av hjälpmedel finns för elever med funktionshinder. Inlästa läromedel, talsyntes, rättstavningsprogram för elever med dyslexi. Extra provtid för dem som behöver det har satts in. Muntliga redovisningar istället för skrifliga för elever som behöver det. Ramp och hissar finns för elever med rörelsehinder. Elevassistenter finns för elever som har behov av det. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Skolan fortsätter med dessa insatser för att underlätta och kompensera för olika former av funktionsnedsättningar. Det finns en god beredskap för åtgärder på skolan. En fortbildningsinsats för all personal är inplanerd i augusti Kundenkäten 2013 "Jag kan arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass." 77% av eleverna tycker att det är arbetsro på lektionerna. Det är bättre än vid förra mätningen och klart bättre än genomsnittet i kommunen. Skolan satsar på att ha arbetsro. eleverna sitter vid förutbestämda platser. Gemenskap och känsla för skolan skapas i arbetet med skolans årligt återkommande traditoner. Vuxenteam och FFFeleverna arbetar förebyggande med att skapa god stämning på skolan. FFF, Fighting for friendship, är kamratstödjarorganisationen på skolan. 68% av föräldrana tycker att det är arbetsro. Det är i paritet med kommunsnittet men här måste vi notera att svarsfrekvensen i föräldraenkäten var så låg som 36%. Skolan fortsätter med det goda arbetet att skapa arbetsro i skolan. "Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet." Föräldrar och elever uttrycker att utvecklingssamtalen är meningsfulla. 85% av föräldrarna tycker att lärarna är engagerade i deras barns utveckling. 81% av föräldrarna Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 7(8)

8 tycker att de får tydlig information om barnets utveckling i skolan. 88% av eleverna är informerade om hur det går i skolan vilket är högt och tyder på att utvecklingssamtalen håller en hög standard. Under läsåret har skolan ändrat modell för utvecklingssamtal. De genomförs i samband med terminsstarten och eleven har en mera aktiv roll i samtalet. Elev och lärare förbereder utvecklingssamtalen tillsammans. Den nya modellen kommer att förfinas och utvecklas under kommande år. "Jag är med och planerar mitt skolarbete." Skolan har 64% elever som tycker att de får vara med och planera sitt skolarbete. det ligger i nivå med kommunen. Däremot anser bara 55% av föräldrarna att deras barn får vara med i planeringen av skolarbetet. Här kan den låga svarfrekvensen spela in. "Eleverna är med och bestämmer hur vi skall arbeta med olika skoluppgifter." 43% av eleverna tycker att de får vara med och bestämma hur de ska arbeta med olika skoluppgifter. Det är lägre än kommunen. I det här arbetet måste skolan vara tydlig när elever kan vara och är med och bestämmer hur man ska arbeta med sina skoluppgifter. Delaktigheten och medvetenheten om delaktigheten behöver öka. Skolan ska vara tydlig i när elever är delaktiga i olika processer och Kvalitetsdokument 2013, Grundskola (läå 2012/2013) 8(8)