Planerad 130 kv luftledning för vindkraftsanslutning mellan Kråktorpet och Nylandsbergen i Sundsvalls kommun

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Miljökonsekvensbeskrivning Planerad 130 kv luftledning för vindkraftsanslutning mellan Kråktorpet och Nylandsbergen i Sundsvalls kommun Juni 2014 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning Bakgrund Lokalisering och omfattning E.ON Elnät Sverige AB 8 2 Lagstiftning Markupplåtelse och övriga tillstånd Ellagen Miljöbalken 9 3 Samråd Samrådets genomförande Länsstyrelsens beslut angående betydande miljöpåverkan 12 4 Huvudalternativ Aktuell sträckning Avfärdat sträckningsalternativ 13 5 Utförande, drift och underhåll Utformning Anläggande och försiktighetsåtgärder Drift och underhåll 16 6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Landskapsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Rennäring Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur 35 sid 3/54

4 6.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 36 7 Studerade stråkalternativ Alternativ lokalisering Alternativa tekniska utföranden Nollalternativ Utvärdering av stråkalternativ samt val av aktuellt stråk 46 8 Samlad bedömning 51 Referenser 53 Bilagor 1. Översiktskarta över ansökt ledningssträckning 2. Samrådsredogörelse 3. Beslut angående betydande miljöpåverkan 4. Kartor med utpekade intressen för naturmiljö och kulturmiljö m.m. 5. Naturvärdes- och fågelinventering 6. Kompletterande naturvärdesinventering med myrkartering sid 4/54

5 Malmö Sammanfattning Bakgrund och syfte Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör bilaga till E.ON Elnät Sverige ABs (E.ON Elnäts) ansökan om nätkoncession för linje (tillstånd) gällande planerad 130 kv kraftledning mellan Kråktorpet och Nylandsbergen. Kraftledningen syftar till att ansluta den planerade vindkraftparken Kråktorpet till elnätet. Genomfört samråd E.ON Elnät har under 2013 och 2014 genomfört ett omfattande samråd enligt miljöbalken avseende den planerade ledningen. Samrådet har genomförts i två steg; först gällande ett utredningsområde med identifierade ledningsstråk och sedan gällande sträckningsförslag inom förordat stråk. Både avseende stråk- och sträckningsförslag har även kompletterande samråd genomförts efter justeringar gjorda utifrån framkomna samrådssynpunkter. Den aktuella ledningssträckningen har i stor utsträckning utformats utifrån inkomna samrådssynpunkter. Länsstyrelsen i Västernorrland har beslutat att den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Inkomna synpunkter från myndigheter har dels rört lokalisering av ledningen och dels önskemål kring utredning av olika miljökonsekvenser. Berörda fastighetsägare har i första hand haft synpunkter på lokalisering och utformning av ledningen. Ansökt alternativ E.ON Elnät ansöker om ett utförande som trädsäker luftledning med enbenta stålstolpar. Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd som vid exempelvis storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Aktuell sträckning är ca 31 km lång, varav ca 26 km avser sträckning i parallellgång med befinlig stamnätsledning. Studerade alternativ Initialt studerades sex alternativa ledningsstråk mellan Kråktopet till Jenåsen, med passage över Indalsälven. Fem av dessa (stråk 1-5) avsåg stråk anpassade för ett utförande med trädsäker luftledning och ett av dem avsåg en utformning med markförlagd kabel (stråk 6). Redan innan stråksamrådet förkastades två av dessa alternativ (stråk 1 och 6). Efter önskemål i samrådet togs ytterligare ett stråk fram, med utgångspunkt vid Kråktorpet och anslutning till Nylandsbergen (stråk 7). Inför val av aktuellt ledningsstråk och teknisk utformning har förväntade miljökonsekvenser, liksom tekniska och ekonomiska faktorer utvärderats och vägts samman för att utgöra beslutsunderlag. Inkomna synpunkter under stråk- och sträckningssamråden har sedan tillsammans med en utvärdering av förväntad miljöpåverkan, liksom tekniska och ekonomiska faktorer legat till grund för ansökt sträckningsförslag och teknisk utformning. sid 5/54

6 Konsekvensbedömning Ledningen går i huvudsak genom obebyggd skogsmark vilket innebär att exponeringen mot omgivningen generellt blir mycket begränsad. De stora höjdskillnaderna samt passager över vägar och vattendrag kan medföra att ledningen kommer att bli synlig från enstaka platser i det omgivande landskapet. Då ledningssträckningen så långt det är möjligt samlokaliserats med befintlig infrastruktur, bedöms den tillkommande landskapsbildspåverkan sammantaget bli liten. När skog avverkas för att ge plats åt ledningen förändras livsbetingelserna för djur och växter lokalt. Vissa tidigare etablerade arter kan missgynnas medan andra arter kan gynnas och nyetableras. I en i övrigt sluten skogsmark kan skogsgatan verka som reträttmöjlighet för ljuskrävande och hävdgynnade arter. Genom att ledningen huvudsakligen planeras att lokaliseras i parallellgång med befintliga ledningar är flora och fauna till viss del redan anpassade till naturmiljön i en kraftledningsgata. Vid passager av vattendrag kan djur- och växtliv påverkas på ett oönskat sätt till följd av ökad solinstrålning. Vid dessa passager bör därför buskar och annan lågväxande vegetation behållas så långt det är möjligt för att bevara den fuktiga miljön. sid 6/54

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund I området runt Liden i Västernorrlands län planerar olika intressenter att uppföra ett flertal nya vindkraftparker. E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät), som innehar områdeskoncession i området, har fått förfrågan om att ansluta den planerade vindkraften till överliggande nät. Svenska Kraftnät som ansvarar för stamnätet i Sverige har anvisat E.ON Elnät till befintlig stamnätsstation i Nysäter för anslutning till stamnätet. Den här aktuella delen av projektet syftar till att ansluta vindkraftparken Kråktorpet till elnätet. Efter en omfattande nätutredning och samrådsprocess har E.ON Elnät beslutat att detta lämpligast görs genom en ny 130 kv ledning mellan två nya transformatorstationer, en vid vindkraftparken i Kråktorpet och en vid planerad vindkraftpark i Nylandsbergen. Från Nylandsbergen planeras sedan en anslutning till Nysäter, en delsträcka som ingår i en annan del av projektet och därmed omfattas av en annan koncessionsansökan. Figur 1.1. Översikt över planerade vindkraftetableringar i området runt Liden. sid 7/54

8 Under våren 2013 genomförde E.ON Elnät samråd avseende fyra alternativa ledningsstråk för en ny 130 kv ledning mellan den planerade vindkraftparken Kråktorpet och en ny planerad transformatorstation vid Jenåsen. I det genomförda stråksamrådet framförde Sundsvalls kommun önskemål om att utreda ett nytt ledningsstråk mellan Kråktorpet och en planerad transformatorstation i Nylandsbergen i syfte att undvika en ny ledningsdragning genom Indalsälvens dalgång samt för att utnyttja parallellgång med befintliga ledningar. Baserat på dessa önskemål valde E.ON Elnät att under hösten 2013 utreda denna möjlighet och sedan genomföra ett kompletterande samråd med berörda markägare längs med detta stråk under december Utifrån en sammanvägning av inkomna synpunkter i stråksamråden togs en förordad sträckning fram och ett nytt samråd genomfördes under början av E.ON Elnät har sedan utvärderat inkomna synpunkter och anpassat den slutliga sträckningen efter ett kompletterande sträckningssamråd under våren Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör bilaga i ansökan om nätkoncession för linje för den planerade ledningen. SWECO Energuide har på uppdrag av E.ON Elnät ansvarat för samråds- och tillståndsfrågorna för den aktuella ledningen. 1.2 Lokalisering och omfattning Den aktuella vindkraftparken Kråktorpet som ska anslutas genom den planerade ledningen ligger i Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Den effekt som planeras att anslutas från vindkraftparken, i dagsläget ca 155 MW, gör att en 130 kv-ledning kommer att behövas. Vindkraftparken är belägen nordväst om Liden och den planerade ledningen utgår i sydostlig riktning fram till befintlig 220 kv-ledning och fortsätter sedan söderut i parallellgång med denna stamnätsledning till planerad transformatorstation vid vindkraftparken Nylandsbergen. Den totala ledningssträckningen uppgår till ca 31 km. 1.3 E.ON Elnät Sverige AB E.ON i Norden ingår i den tyska E.ON-koncernen som är ett av världens största privata energiföretag, med etableringar i Europa, USA och Ryssland. E.ON i Norden producerar och levererar energi till den nordiska marknaden i form av el, gas, värme och kyla samt erbjuder energirelaterade tjänster till cirka en miljon kunder. E.ON Elnät är ett av dotterbolagen och är en av Sveriges största elnätsägare med ca 1 miljon kunder. Som nätägare har E.ON Elnät ett ansvar att se till att alla kunder som är anslutna till bolagets elnät har en trygg elförsörjning. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnätet i de områden där E.ON Elnät innehar områdeskoncession. sid 8/54

9 2 Lagstiftning Tillstånd (nätkoncession) för kraftledningar regleras i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning. Samrådsförfarandet och kraven på en miljökonsekvensbeskrivning sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. 2.1 Markupplåtelse och övriga tillstånd För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. Andra tillstånd enligt miljöbalken kan bli aktuellt, till exempel dispens från strandskyddet eller tillstånd enligt kulturmiljölagen. 2.2 Ellagen I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 ) och inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. 2.3 Miljöbalken En miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) ska, enligt 6 kap. miljöbalken (nedan benämnd MB), identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra. Lagtexten syftar på effekterna på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, vidare på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön De allmänna hänsynsreglerna MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Kunskapskravet, 2 kap. 2 MB E.ON Elnät har en gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Driftpersonalen har stor erfarenhet och arbetar efter väl inarbetade rutiner för drift och underhållsarbeten. Miljöarbetet är centralt för E.ON sid 9/54

10 Elnät och bolaget är certifierat enligt ISO 14001, ett verktyg som används för att ha en god struktur, ständigt förbättra miljöarbetet och integrera miljöfrågorna i de dagliga arbetsuppgifterna. E.ON Elnät har kunskap om vilken påverkan ledningen och nödvändigt underhåll ger på omgivningen. E.ON Elnät kommer att söka de tillstånd som krävs och följa de lagkrav som gäller för att kunna bedriva verksamheten. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 MB Anläggningen kommer att utföras i enlighet med gällande svensk standard. Försiktighetsprincipen är tillämplig i det dagliga arbetet, vid drift och vid alla typer av åtgärder och underhållsarbeten som E.ON Elnät utför på kraftledningen. Produktvalsprincipen, 2 kap 4 MB Genom ISO certifieringen arbetar E.ON Elnät med ständiga förbättringar på miljöområdet. Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer som anlitas. Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 MB Ledningsägaren verkar genom tillämpning av sitt miljöledningssystem för att hushållning sker med råvaror och energi. Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 MB Ledningens sträckning kommer i samband med framtagande av MKB:n att anpassas för att minimera intrången i miljön och påverkan på människors hälsa. Skälighetsprincipen, 2 kap 7 MB Vid åtgärder för att minska påverkan på människors hälsa och miljön görs en bedömning av kostnad respektive nytta med eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Det kan också krävas en bedömning av vilket som är bästa möjliga teknik och hur kraftledningens syfte bäst ska uppfyllas Hushållning med mark och vatten I MB:s tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och vattenresurser. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt, ska ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå. I utredningen och analysen av den planerade anäggningen görs anpassning och hänsynstagande till kända bevarandeintressen. Genomförandet av anläggningen planeras på ett sådant sätt att påverkan på omkringliggande marker förväntas bli begränsad. sid 10/54

11 2.3.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna i 5 kap MB, är ett styrmedel i den Svenska miljölagstiftningen som kan införas till exempel med syftet att ett miljömål ska uppnås eller för att åtgärda miljöproblem i Sverige. Idag finns miljökvalitetsnormerna antagna bland annat för kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar i utomhusluft samt ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive vattendistrikt. Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas. 3 Samråd Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. 3.1 Samrådets genomförande Samrådet för den planerade kraftledningen inleddes genom samrådsmöten avseende framtagna ledningsstråk med Länsstyrelsen och berörda kommuner under mars Skriftligt samråd med berörda myndigheter, organisationer och fastighetsägare avseende de olika ledningsstråken genomfördes sedan under våren och sommaren Allmänheten informerades om projektet genom annonser i Sundsvalls Tidning och Dagbladet. I samrådet framkom önskemål från Sundsvalls kommun om att utreda en sträckning mellan Kråktorpet och planerad transformatorstation vid Nylandsbergen, i syfte att undvika passage av Indalsälvens dalgång och för att kunna utnyttja möjligheten till parallellgång med befintlig 220 kv stamnätsledning. Efter att E.ON Elnät utrett denna möjlighet togs ett nytt stråkförslag fram och ett kompletterande samrådsunderlag skickades ut till berörda markägare längs med stråket under december Den information och de synpunkter som framkommit angående de alternativa stråken har sedan legat till grund för arbetet med att ta fram ett sträckningsförslag. Under vintern 2014 genomfördes samråd avseende förordad sträckning för aktuell ledning. Samrådet genomfördes skriftligen med berörda myndigheter, organisationer och fastighetsägare. Allmänheten informerades om projektet genom annonser i Sundsvalls Tidning och Dagbladet och ett öppet samrådsmöte för berörda fastighetsägare och allmänheten hölls den 13 februari 2014 i Indal. Vid mötet framkom önskemål från ett antal fastighetsägare att justera sträckningen i den norra delen, från vindkraftparken fram till där ledningen föreslås uppföras i parallellgång med befintlig stamnätsledning. E.ON Elnät har efter utredning inte haft några invändningar mot en sådan justering och ett kompletterande sid 11/54

12 samråd avseende denna justering genomfördes med berörda fastighetsägare samt myndigheter och organisationer under våren En komplett redovisning av samrådets genomförande och en utförlig sammanfattnig av inkomna synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen i bilaga Länsstyrelsens beslut angående betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Västernorrlands län har den 5 mars 2014 beslutat att aktuell kraftledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se beslut i bilaga 3. 4 Huvudalternativ 4.1 Aktuell sträckning I detta avsnitt beskrivs det alternativ för vilket E.ON Elnät avser att ansöka om nätkoncession för linje. Alternativa lokaliseringar och tekniska utföranden som utretts under projektets gång, redovisas i avsnitt 7. Där beskrivs även det s.k. nollalternativet, dvs det fall då ledningarna inte kommer till stånd, samt motivering till vald lokalisering och tekniskt utförande. Den aktuella sträckningen utgår i sydostlig riktning från planerat stationsläge vid vindkraftparken Kråktorpet, se karta i figur 4.1 nedan. Efter ca 1 km viker ledningssträckningen av mot öster och ansluter efter ca 4 km till en befintlig stamnätsledning, vars ledningsgata sedan följs i parallellgång mot sydost i ca 26 km fram till planerat stationsläge vid Nylandsbergen. Ledningssträckningen är totalt ca 31 km lång, varav ca 26 km avser parallellgång med befintliga kraftledningar. Från stationen i Nylandsbergen överförs den producerade vindkraftelen från parkerna Kråktorpet, Stockåsbodarna och Nylandsbergen, via en planerad 130 kv ledning mellan Nylandsbergen och stamnätsstationen i Nysäter. Denna 130 kv ledning är föremål för en separat koncessionsansökan och behandlas därför inte i denna MKB. sid 12/54

13 Figur 4.1. Karta över ansökt ledningssträckning. 4.2 Avfärdade sträckningsalternativ Under hösten 2013 utformades ett preliminärt sträckningsförslag med utgångspunkt i de synpunkter som framkommit i stråksamrådet, se grå streckad linje i karta i figur 4.2 nedan. En fågel- och naturvärdesinventering utfördes för denna sträckning under hösten 2013, varefter justeringar av sträckningen gjordes inför sträckningssamråd, se blå linje i figur 4.2. Under sträckningssamrådet framkom önskemål från fastighetsägare om en sträckningsjustering för att minska intrånget i skogsmark på berörda fastigheter genom högre grad av samlokalisering med befintlig 220 kv kraftledning. Det samrådda sträckningsförslaget justerades därför på en kortare sträcka öster om vindkraftpark Kråktorpet (se grön linje i karta i figur 4.2) och ett kompletterande sträckningssamråd med berörda myndigheter och fastighetsägare hölls under april och maj Efter en kompletterande naturvärdesinventering av det nya sträckningsförslaget under maj 2014, har E.ON Elnät valt att gå vidare med det nya sträckningsförslaget, något justerat på grund av inventerade områden med naturvärden (se rött streck i figur 4.2 nedan). sid 13/54

14 Figur 4.2. Karta över ansökt ledningssträckning och avfärdade sträckningsförslag. 5 Utförande, drift och underhåll 5.1 Utformning Tekniskt utförande Den aktuella ledningen planeras att utföras som en trädsäker luftledning. Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd som vid storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Detta tillgodoses med en skogsgata kring ledningen samt genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden. Ledningen föreslås huvudsakligen uppföras i enbenta stålrörsstolpar med vertikalt triangelplacerade faslinor (se figur 5.1). Vid korsning med befintliga stamledningar kommer stolpar med horisontellt placerade faslinor att behöva användas, företrädesvis sid 14/54

15 fackverkstolpar av stål eller trebenta portalstolpar av impregnerat trä (se figur 5.2 A och B). Figur 5.1. A) Typritning 130 kv stålrörsstolpe. B) Fotoexempel 130 kv stålrörsstolpe. Figur 5.2. A) 130 kv vinkelfackverksstolpe. B) 130 kv vinkelstolpe av trä. Bredden på den skogsgata som krävs är ca 20 m där ledningen går parallellt med befintliga ledningar och ca 40 m där ledningen går i obruten terräng. sid 15/54

16 5.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder Innan byggnationen av en ny kraftledning påbörjas genomförs en fältprojektering där ledningssträckningen stakas ut och markens plan och profil dokumenteras. Arbetet sker till fots och/eller med hjälp av lättare terränggående fordon. En värdering av den skog som behöver avverkas till förmån för den nya kraftledningsgatan görs och träd aktuella för avverkning stämplas. När fältarbetena är klara och rättigheter för att få utnyttja marken har inhämtats avverkas skogen för att åstadkomma den nya skogsgatan, alternativt breddning av befintlig skogsgata vid parallellgång med andra ledningar. Vanliga skogsmaskiner såsom skördare och skotare används vid avverkningen. Nästa moment, in-transport av material (bl.a. stolpar och reglar) till kraftledningsgatan kommer att ske med bandgående fordon alternativt med helikopter varvid behovet av nya tillfartsvägar minimeras. För transporter av personal kommer i första hand befintliga tillfartsvägar och den nya ledningens skogsgata att nyttjas. Byggnationsarbeten inom blöta markområden kommer i den mån det är möjligt att ske när marken är tjälad. Risken för skador i känsliga våtmarksområden minskas därmed. Placeringen av nödvändiga upplag optimeras för att minimera transportsträckan mellan upplag och respektive stolpplats. Stolpresning sker genom att en bandgående grävmaskin med en specialskopa gräver ett ca 4 m djupt hål vari stolpen reses. Där markerna är blöta placeras stolparna i första hand inom de lokalt torraste områdena. Går det inte att hitta fast mark utnyttjas i sällsynta fall särskild våtmarksfundamentering för grundläggning av stolpen. De schaktmassor som uppkommer i samband med resning av stolpar på fast mark bedöms som marginella och kräver inget specifikt omhändertagande. Vid stolpresning i sank torvmark är schaktningen mer omfattande. Detsamma gäller för grundläggning av eventuella fackverksstolpar. Huvuddelen av schaktmassorna används dock för återfyllnad av schaktet när stolpen har rests. Eventuella överskottsmassor fördelas ut i terrängen kring stolpen. När stolpresningen är klar monteras reglar på samtliga stolpar varefter faslinorna dras ut med bandvagn och spolverk placerade i ledningens ändar. Detta moment sker släpfritt varvid varken linor eller mark skadas. I samtliga moment kommer transport av personal att ske via befintliga tillfartsvägar samt i kraftledningsgatan, med lättare terränggående fordon inklusive bandvagn. 5.3 Drift och underhåll För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas. Med underhåll menas att den hävdade skogsgatan röjs helt och hållet, samtidigt som kantträd avverkas (figur 5.3). Underhållsåtgärderna utförs regelbundet ungefär vart åttonde till vart tionde år. sid 16/54

17

18 att pågående verksamhet försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste flyttas/avbrytas. Liten påverkan innebär att enstaka värdefulla områden störs i endast liten utsträckning och att områdenas samlade värden huvudsakligen kvarstår, eller att pågående verksamhet till viss del störs men att verksamheten i stort sätt kan pågå som tidigare. Obetydlig påverkan innebär att områdets karaktär och värden förblir opåverkade eller endast obetydligt påverkade, eller att pågående verksamhet kan fortgå som tidigare. Genomgående i avsnitt 6 gäller att benämningar i kursiv stil inom parentes hänvisar till redovisningen av utpekade intressen i kartor i bilaga 4 samt i förekommande fall till tabeller i respektive avsnitt. 6.1 Landskapsbild Allmän beskrivning Ledningssträckningen är i sin helhet belägen inom den naturgeografiska regionen Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden, även om den delvis tangerar Indalsälvens dalgång som hör till Sydligt boreala kuperade områden (Nordiska ministerrådet 1984). Området där ledningen ska byggas är huvudsakligen skogklätt och mycket kuperat med framträdande brantformer av typ flyggberg. Höjdskillnaden mellan höjder och dalar är ofta markerad. Ledningssträckningen följer i stort högsta kustlinjen. Området väster om ledningssträckningen ligger under högsta kustlinjen medan området öster därom huvudsakligen ligger över. Ett antal sjöar finns i ledningssträckningens närområde, både större sjöar som Holmsjön och Navarn, medelstora sjöar som Stor-Sundsjön, Sulsjön och Stor- Otern, liksom en rad mindre sjöar och skogstjärnar. Sjöarna är ofta sammanlänkade med mindre vattendrag och bildar vattensystem som följer landskapets dominerande sydostliga riktning. De mindre åarna Sundån och Kvarnån samt några mindre skogsbäckar är de enda vattendrag som berörs av den planerade ledningssträckningen. Indalsälven återfinns som närmast några kilometer öster om ledningssträckningen, men sätter ändå sin prägel på landskapet genom sin markerade dalgång. Landskapet är genom den obrutna storskogen till sin karaktär storskaligt, även om den kuperade terrängen skapar variation, liksom sjöarna, vattendragen och myrarna. sid 18/54

19 Figur 6.1. Befintlig 220 kv ledning på ett lite flackare landskapsavnitt i norra delen av den aktuella ledningssträckningen Kråktorpet-Nylandsbergen. Bilden är tagen vid Åsens naturskog. Skogsmarkerna domineras av tall och gran och kännetecknas av ett storskaligt maskinellt skogsbruk. Mindre myrar och mer sammanhängande myrkomplex förekommer mellan höjdlägena, myrandelen är generellt låg till medelhög. Ledningssträckningen berör ingen odlad jordbruksmark. Landskapet är mycket glest befolkat och bebyggelsen är koncentrerad till Indalsälven, större vägar samt vissa större sjöar Berörda intressen Ledningssträckningen berör utkanten av ett riksintresseområde för friluftsliv (RI Fri), tillika kulturmiljöprogram (KMP), kring Indalsälvens dalgång, båda med koppling till områdets landskapsbildsvärden. I övrigt berörs inga områden som är skyddade med avseende på landskapsbild Skadeförebyggande åtgärder Samlokalisering med befintliga ledningar är den viktigaste åtgärden för att minimera tillkommande påverkan på landskapsbilden till följd av en ny kraftledning. Planering av de upplags- och uppställningsplater som kommer att behövas under byggskedet kommer att utföras med syfte att minimera påverkan på landskapsbilden. För att minimera risken för körskador, föreslås byggnation ske under vintertid utmed delsträckor som omfattar våtmarksområden och vattendrag. Ingen körning får ske i strandkant av vattendrag eller sjöar under barmarksförhållanden. Om nödvändigt kan material flygas ut till svårtillgängliga stolpplatser Konsekvensbedömning Ledningssträckningen i sin helhet är belägen inom skogsmark, utan direkt närhet till bebyggelse, vilket gör att ledningen generellt inte exponeras i det omgivande landskapet. Dessutom föreslås ledningen i huvudsak uppföras i parallellgång med befintliga sid 19/54

20 stamnätsledningar vilket gör att den tillkommande landskapsbildspåverkan blir mycket begränsad. De stora höjdskillnaderna samt passager över vägar och vattendrag kan medföra att ledningen på enstaka platser kommer att bli synlig för omgivningen. Då denna exponering sker på platser där det idag redan finns ledningar bedöms dock påverkan bli liten. Påverkan på Indalsälvens riksintressanta dalgång bedöms bli obetydlig. Ledningssträckningen berör visserligen utkanten av riksintresseområdet för friluftsliv på en sträcka av ca 14 km, men avståndet till älven är som minst 2 km och ledningen uppförs huvudsakligen i parallellgång med en befintlig ledning vilket gör att den tillkommande landskapsbildspåverkan blir mycket begränsad Konsekvenser under byggskedet Under byggskedet kan upplagsplatser för material samt uppställningsplatser för maskiner uppfattas som ett störande inslag i landskapsbilden. Eventuella körskador orsakade av arbetsfordon kan orsaka sår i markskiktet som lokalt kan påverka landskapsbilden negativt. Med ovan föreslagna skyddsåtgärder kopplade till byggnationen, bedöms de negativa konsekvenserna för landskapsbilden bli små under byggtiden. 6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Allmän beskrivning Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området där ledningen planeras att uppföras. I huvudsak är det fråga om ett storskaligt, modernt skogsbruk. Marken brukas både av enskilda privata skogsägare och av skogsbolag. Vid sidan om skogsbruket finns flera utpekade intressen för rennäringen inom området (se avsnitt 6.3). Området för ledningssträckningen är mycket glest befolkat och i det närmaste helt obebyggt. Närmaste tätort är Liden, belägen ca 4 km öster om ledningssträckningen, på andra sidan Indalsälven. Samlad bebyggelse finns vid Åsen, öster om planerad ledning samt vid sjön Stor-Otern, väster om planerad ledning och parallellgående ledning. I övrigt finns enstaka hus på ett fåtal platser längs med ledningssträckningen. Närmast belägna hus finns på ett avstånd av ca 200 m från planerad ledning Berörda intressen Vindkraftutbyggnad planeras i stor utsträckning i området kring Liden. Aktuell ledningssträckning berör vid utgångspunkten i norr etableringsområdet för vindkraftpark Kråktorpet. Söder om väg 320 korsar ledningssträckningen Sundsvallsåsen som utgör ett utpekat grundvattenmagasin (VGeo 1), se karta i bilaga 4. Söder därom tangeras etableringsområdet för vindkraftpark Nylandsbergen. sid 20/54

21 Inga bearbetningskoncessioner, täkter eller undersökningstillstånd berörs av den aktuella sträckningen enligt information från Bergstaten samt enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGUs) kartvisare. Sträckningsförslaget går uteslutande genom obebyggd skogsmark. Samlad bebyggelse återfinns norr om väg 638 och Kvarnån, dock inte i direkt anslutning till sträckningen. Närmast belägna hus finns på ett avstånd av ca 200 m från planerad ledningsmitt. Byggnader som klassas som hus enligt Lantmäteriets fastighetskarta finns redovisade på karta i bilaga 4. Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Gällande översiktsplan för Sundsvalls kommun är från 2005, men aktualiserades under Samråd och utställning av en helt ny översiktsplan, Sundsvall 2021, har avslutats och den nya planen väntar efter justering på att antas av kommunfullmäktige. Kommunen har en fördjupad översiktsplan avseende vindkraft som antogs Inga detaljplaner, områdesbestämmelser eller övriga fördjupade översiktsplaner berörs av den aktuella ledningssträckningen Skadeförebyggande åtgärder Samlokalisering med befintlig kraftledning på huvuddelen av ledningsstäckningen anses bidra till att förebygga ett mer omfattande markintrång. För att minimera risken för påverkan på det utpekade grundvattenmagasinet söder om väg 320 kommer inga uppställningsplatser för arbetsmaskiner att tillåtas inom eller i direkt närhet av grundvattenmagasinet. Förvaring av bränsle och eventuella kemikalier får inte heller ske här Konsekvensbedömning För att ge plats åt planerad kraftledning behöver skog avverkas, se avsnitt 5. Genom att ledningen huvudsakligen är samlokaliserad med andra kraftledningar kan befintliga skogsgator delvis utnyttjas och mindre skogsarealer tas därigenom i anspråk. Trots detta kommer befintlig ledningsgata att behöva breddas med ca 20 m, vilket resulterar i att ca 70 hektar behöver avverkas och därmed undantas från aktivt skogsbruk (i denna yta är även våtmarker inräknade, trots att de ofta räknas som skogsimpediment). Att ledningen huvudsakligen uppförs i parallellgång med befintlig ledning innebär dessutom att inga nya brukningshinder skapas och ingen fragmentering av brukningsenheter uppstår. Berörda fastighetsägare kommer att ersättas för avverkad skog, eventuella skador som uppkommer samt för värdeminskning på fastighetens marknadsvärde i enlighet med gängse branschpraxis. Sammantaget bedöms påverkan på det skogsbruk som bedrivs i området bli liten. Att helt undvika stolpplacering inom det utpekade grundvattenmagasinet kommer sannolikt att bli svårt. Påverkan på magasinet bedöms dock bli liten, förutsatt att redovisade försiktighetsmått iakttas i samband med byggnation och underhållsarbeten. sid 21/54

22 Sträckningsalternativet går genom obebyggd skogsmark utan närhet till samlad bebyggelse. Eftersom ledningen byggs i parallellgång med befintliga ledningar och inga bostadshus finns i ledningssträckningens direkta närhet, bedöms den tillkommande visuella påverkan för befintlig bostadsbebyggelse bli mycket begränsad. En ledning i aktuell sträckning bedöms vara förenlig med gällande och kommande översiktplaner. Inga andra kommunala planer berörs Konsekvenser under byggskedet Buller från transporter, byggnationsarbeten samt avverkning kan, i likhet med störningar från normalt skogsbruk, förekomma under byggskedet. Då bebyggelsen kring planerad ledning är begränsad bedöms dock dessa konsekvenser bli små till obetydliga. 6.3 Rennäring Allmän beskrivning Enligt sametingets digitala planeringsunderlag berör ledningssträckningen ett område som nyttjas av ett flertal samebyar: Jiingevaerie, Ohredahke, Jovnevaerie, Voernese samt Raedtivaerie. Av dessa har alla utom Raedtivaerie rätt till vinter- eller vårbete i området Berörda intressen Aktuell sträckning berör väster om Indalsälven, Hällsjömon (RI Ren 1), ett kärnområde av riksintresse för rennäringen som tillhör Jiingevaerie sameby. Sträckningen berör södra delen av det utpekade området där ca 5 km av ledningen planeras att uppföras i obruten terräng och resterande ca 18 km planeras att uppföras i parallellgång med befintlig stamnätsledning (se figur 6.2 nedan). I övrigt berörs inga utpekade områden med särskilda intressen för rennäringen av aktuell ledningssträckning. sid 22/54

23 Figur 6.2. Ansökt ledningssträckning i förhållande till utpekade intressen för rennäringen i området kring Liden Skadeförebyggande åtgärder Ledningssträckningen följer till övervägande del befintlig ledning. För att undvika påverkan på rennäringen i samband med byggnationsarbeten och framtida underhållsarbeten kommer dialog att föras med berörda samebyar inför dessa moment Konsekvensbedömning Påverkan på rennäringen består främst i att nya skogsgator riskerar att ändra rörelsebeteenden hos renar. Vintertid kan renarna komma att följa eventuella skoterspår i ledningsgatan, då dessa tenderar att erbjuda fast underlag. Då sträckningen huvudsakligen är samlokaliserad med andra ledningar minimeras andelen ny skogsgata i tidigare obruten terräng. Baserat på den information som finns att tillgå bedöms påverkan på rennäringen till följd av en ledning i denna sträckning bli liten Konsekvenser under byggskedet Buller och aktivitet under byggskedet kan innebära störningar för rennäringen om arbetet sammanfaller med perioder då renar befinner sig i området. Jiingevaerie och Ohredahke samebyar har inte haft några invändningar mot aktuell sträckning och övriga samebyar har sid 23/54

24 inte inkommit med några synpunkter. Ingen information om återkommande renrörelser längs med planerad kraftledning har framkommit vid genomförda samråd och förutsatt att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtas bedöms påverkan bli liten. 6.4 Naturmiljö Allmän beskrivning Aktuell ledningssträckning har inventerats med avseende på kända naturmiljöintressen utifrån Länsstyrelsens digitala planeringsunderlag (RUM) samt Skogsstyrelsens digitala underlag (Skogens källa). Dessutom har en genomgång gjorts av observationer (gjorda efter 1995) av fridlysta, rödlistade och sk. Natura 2000-arter (arter upptagna i EUs habitat eller fågeldirektiv) som finns redovisade i ArtDatabanken (ArtDatabanken, 2013). En naturvärdes- och fågelinventering (se bilaga 5) genomfördes av Pelagia Miljökonsult AB under hösten 2013 längs med det då aktuella sträckningsförslaget (Pelagia, 2014A). Inför sträckningssamrådet justerades det inventerade sträckningsförslaget i samråd med naturvärdesinventeraren för att undvika vissa identifierade naturvärden. En kompletterande naturvärdesinventering och myrkartering (Pelagia, 2014B; se bilaga 6) gjordes under maj 2014, efter att ytterligare en mindre sträckningsjustering aktualiserats, i enlighet med inkomna samrådssynpunkter. Identifierade naturvärden har klassificerats utifrån en fyragradig skala där klass 1 är mycket höga naturvärden, klass 2 är höga naturvärden, klass 3 representerar vissa naturvärden och klass 4 innehar inga särskilda naturvärden. Naturvärdesinventeringens fokus har varit områden som inte tidigare är utpekade som särskilda naturmiljöintressen. I samband med naturvärdesinventeringen har även en genomgång av skyddsklassade arter som nyligen registrerats i ArtDatabanken (arter som hotas av till exempel störning, insamling och förföljelse) längs med eller i närheten av den aktuella ledningssträckningen gjorts. Uppgifter om dessa arter finns inlämnade i ett särskilt PM till E.ON Elnät (Pelagia, 2014C). Detta PM är sekretessbelagt enligt 20 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det är därför inte bilagt föreliggande MKB och de skyddsklassade observationerna återges inte heller på några kartor. Däremot sammanfattas innehållet i handlingen i avsnitt nedan Berörda intressen På en sträcka av ca 15 km berör ledningssträckningen utkanten av riksintresseområde för friluftsliv knutet till området kring Indalsälvens dalgång (RI Fri). På huvuddelen av denna sträcka (14 km) är den planerade ledningen samlokaliserad med en befintlig kraftledning. Där den aktuella ledningssträckningen är lokaliserad i parallellgång med och öster om befintlig ledning passerar den även öster om Åsens Naturskog, ett område som utgör ett naturreservat (NatRes), är skyddat som Natura 2000-område (N2000) enligt habitatdirektivet och av Länsstyrelsen utpekat som naturvårdsobjekt (NVO 1). Sträckningen passerar sedan två nyckelbiotoper utpekade av Svenska Cellulosa AB (SCA) (Nyckel 1 och Nyckel 2), en vid Oterberget och en vid Kallmyran. Söder om väg 320 passeras sid 24/54

25

26 ned i branterna blandas tallskogen upp med gran. Längst ned i sänkan kring bäcken dominerar gran med inslag av björk och gråal. Spår efter brand finns både i tallskogen och granskogen. Torrakor och lågor förekommer spritt inom området, men rikligt kring bäcken (Pelagia, 2014A). NVO 2 Naturvårdsobjekt Sundsvalls åsen Nyckel 2 Nyckelbiotop N Kvisslavattnet , 2 En nyckelbiotop utpekad av SCA. Den södra delen bedöms inneha mycket höga naturvärden (värdeklass 1). Nyckelbiotopen består av en granskog (inte allt för gammal) med rik tillgång på lågor i olika nedbrytningsstadier och till viss del av torrakor, framförallt i den södra delen kring den lilla bäcken. I nyckelbiotopen finns ett stort inslag av björk och till viss del sälg (Pelagia, 2014A). Nv 1 Naturvärde 18G2i01 Blandsumpskog, 2,5 ha Sump 1 Sumpskog S Lövåsmyran Översilningsskog; blandskog av löv och barr Sump 2 Sumpskog Lillsvensmyran Översilningsskog; blandskog av löv och barr Sump 3 Sumpskog SO Nyårsvallen Fuktskog; blandskog av löv och barr Sump 4 Sumpskog NO Älgsmyran Myrskog av oklar typ Sump 5 Sump 6 Sumpskog Sumpskog Gårdtjärn Kärrskog; blandskog av löv och barr Ygeltjärn Myrskog av oklar typ Sump 7 Sumpskog Sulsjömyran 53464, Myrskog; blandskog av löv och barr sid 26/54

27

28 mycket hög ålder, är många träd draperade med garnlav. Ni 3 9* Pålmyran 3 En delvis flerskiktad granskog med viss förekomst av äldre och grova granar väster om Pålmyran. I skogen finns inslag av björk och tall. Lågor av varierande dimensioner finns spridda i området. Vid bäcken, i områdets västra del, finns dock gott om lågor, samt en del mycket grova granar. Väster om bäcken finns ett nyligen avverkat skogsparti. Norr om området går en traktorväg som leder till hygget. Lavar av släktet Usnea (skägglavar) förekommer tämligen rikligt i området. Ni 4 -** Mindre myr/sumpskog S Sillre- Stormyran Ni 5 -** Granskog S Sillre- Stormyran Ni 6 -** Granskog N Sjö-Stormyran Ni 7 4* Gransumpskog norr om Stockåsberget 2 Myren/gransumpskogen har en tämligen fast botten med ett fältskikt av främst ängsull (Eriophorum angustifolium) och starr (Carex spp). Gran dominerar trädskiktet. Garnlav (nära hotad, NT) förekommer sparsamt men frekvent på granarna. 3 Granskog bestående av inte särskilt gamla träd, men med förekomst av garnlav. En mycket grov och spärrgrenig tall avviker från övriga strukturen i skogen. 3 Granskog bestående av äldre granar av varierande grovlek, med inslag av björk. Lågor och torrakor saknas, men däremot finns stubbar med spår av brand. Garnlav förekommer, men inte i någon större frekvens eller mängd. 2 Norr om Stockåsberget och öster om Stockåsen finns en sumpskog med relativt klena, men förmodligen mycket gamla, granar. Träden är rikligt beväxta med lavar, mestadels vanliga och allmänt spridda arter, men den mindre vanliga och rödlistade laven (nära hotad, NT) garnlav noterades på ett flertal granar i området Ni 8 8* Stockåsberget sydost 3 En något äldre granskog med inslag av äldre tallar. Skogen är delvis flerskiktad, spår av brand finns samt att lågor, om än inte någon större omfattning, finns spridda i skogen. Ni 9 7* Sjöändan 3 Området som bedömdes ha vissa naturvärden sid 28/54

29 *Pelagia, 2014A. **Pelagia, 2014B. består av två mer eller mindre separata delar. I norr finns en något äldre granskog i en brant där ett flertal lågor finns ganska jämnt spridda i terrängen. Området är dock areellt sett litet. I söder finns en granskog i ett areellt större område. Förvisso är skogen högstammig och till viss del äldre, men saknar i princip lågor och torrakor. Delar av den södra granskogen är av SCA markerad som ett område för naturhänsyn. När det gäller fåglar noterades vid fältinventeringen totalt tolv arter, eller spår av dem, längs aktuell ledningssträckning, se bilaga 5. Av dessa är merparten allmänna arter som typiskt förekommer i skogsmiljö i denna del av landet; domherre, gråsiska, korp, kråka, kungsfågel, nötskrika, större hackspett, talgoxe, talltita, tjäder och tofsmes. Därutöver noterades två något mer ovanliga arter; spillkråka som är uppagen i EU:s fågeldirektiv har en livskraftig population i Sverige, medan tretåig hackspett räknas som nära hotad enligt rödlistan. Båda arterna är knutna till äldre barr- och blandskog (Pelagia, 2014A). Inga uppgifter finns registrerade i ArtDatabanken som indikerar att större spelplatser av tjäder eller orre finns i närheten av planerade kraftledningar (Pelagia, 2014C). I Pelagia, 2014C redovisas skyddsklassade fynd av fyra arter större rovfåglar och ugglor gjorda i närheten av aktuell ledningssträckning och inrapporterade till ArtDatabanken under de senaste tio åren, se tabell 6.3. Ett visst urval har gjorts angående rovfåglar och ugglor och enbart större arter i dessa kategorier finns redovisade. Detta är framförallt beroende på deras större risk att kollidera med luftledningar jämfört med arter som är mindre till storlek. Då platsangivelsen för fynden av fågelarter diffuserats (platsnoggrannheten reducerats) i ArtDatabankens databas, anges platsens läge någonstans inom ett kvadratiskt område av 1x1 km upp till 25x25 km beroende hur starkt skyddsklassad en art är. Detta innebär att de redovisade fynden endast kan ses som en vägledning till var det skulle kunna uppstå konflikt mellan förekomst av skyddsklassade arter och planerad ny kraftledning. sid 29/54

30

31 6.4.4 Konsekvensbedömning Där skog avverkas kommer livsbetingelserna för växter och djur lokalt att ändras. Vissa arter som kräver mörka och fuktiga miljöer kommer att missgynnas och försvinna medan ljuskrävande och hävdgynnade arter kommer att etableras. De skogar som berörs av sträckningen är huvudsakligen produktionsskogar av varierande ålder, vars naturvärden i allmänhet är begränsade. Den aktuella ledningssträckningen passerar öster om Åsens naturskog med dess utpekade naturvärden och områdesskydd. Eftersom den nya kraftledningen planeras att uppföras öster om den ledning som finns på platsen idag, bedöms området inte påverkas av den nya ledningen. Det av Skogsstyrelsen utpekade naturvärdet (Nv 1) i norra delen av ledningssträckningen, passeras på ett avstånd av ca 60 m och bedöms inte påverkas av den planerade ledningen. Nyckelbiotopen söder om Oterberget (Nyckel 1) korsas idag av en befintlig stamledning och kommer att påverkas ytterligare av planerad ledning. En breddning med ca 20 m av befintlig skogsgata kommer att bli aktuell. Avverkningen omfattar endast en mindre del (ca 0,4 av 6 hektar eller 7 %) av nyckelbiotopen och medför ingen ny fragmentering av biotopen. Påverkan bedöms därför bli begränsad. Det naturvårdsobjekt vid Sundsvallsåsen (NVO 2), som berörs av ledningen tangeras i yttre kanten vilket gör att påverkan på områdets naturvärden bedöms bli liten. Vidare bedöms den nyckelbiotop som passeras av sträckningen söder om Kallmyran (Nyckel 2) inte påverkas av planerad ledning, då biotopen återfinns på västra sidan av befintliga ledningar och den nya ledningen planeras att uppföras öster om dessa. Byggnation av den planerade ledningen medför att träd inom vissa av de utpekade sumpskogarna kommer att behöva avverkas. Då den planerade ledningen huvudsakligen passerar i utkanten av skogarna, eller berör mycket små delar av dem, bedöms påverkan bli liten. Av de områden med särskilda naturvärden som identifierats inom ramen för genomförd naturvärdesinventering, är det två områden med vissa naturvärden (Ni 1, Ni 6 och Ni 8) som bedöms påverkas av den planerade ledningen. Granskogen på Lövåsens norra sluttning (Ni 1) kommer att beröras på en sträcka av ca 1 km. Eftersom ledningssträckningen här inte är samlokaliserad med befintlig infrastruktur uppstår ett nytt intrång och området fragmenteras då det delas av ledningsgatan. En kraftledningsgata utgör dock sällan en barriär för spridning av växt och djurarter, varför påverkan huvudsakligen bedöms bestå i bortfallet av de 4 hektar skog med tillhörande naturvärden (av områdets totalt ca 44 hektar) som måste avverkas för att ge plats åt ledningen. Eftersom områdets naturvärden är relativt begränsade och omgivande skogsmarker bedömts inneha lika höga, eller högre naturvärden, har E.ON Elnät i samråd med naturvärdesinventeraren valt att inte justera ledningssträckningen i detta avsnitt. Påvekan på området bedöms bli måttlig. Påverkan på granskogarna norr om Stor-Sjömyran (Ni 6) samt sydost om Stockåsberget (Ni 8) bedöms i båda fallen bli liten. Bedömningarna grundar sig på att aktuell ledningssträckning är samlokaliserad med befintlig ledning och endast berör områdenas utkanter. Befintlig ledningsgata kommer att breddas, varvid en mindre andel av respektive sid 31/54

32 område (i båda fallen någon enstaka procent av den totala arealen) kommer att avverkas. Ingen ny fragmentering uppstår. Utöver ovan beskrivna kända naturmiljöintressen passerar den planerade ledningen relativt nära Övre Sulåns Natura 2000-område och naturreservat (tillika naturvårdsobjekt) norr om Sodalen. Området omfattar Sulsjöns vattenspegel och ett skogsområde söder om sjön centrerat kring Sulån. Den planerade ledningen passerar som närmast ca 150 m väster om Sulsjön i parallellgång med två befintliga 220 kv ledningar och bedöms inte medföra någon påverkan på Natura 2000-området. Ingen risk för påverkan på de hydrologiska förhållandena i den angränsande Sulsjömyran som kan leda till markavvattning och sedimenttillförsel till Sulsjön bedöms föreligga, så länge ingen grumling eller annan påverkan görs på den lilla bäck som rinner ner mot sjön (se även Pelagia 2014B i bilaga 6). Detta kommer att undvikas genom ovan redovisade skyddsåtgärder. Kraftledningar kan utgöra en fara för fåglar, dels genom risken för kollision med faslinorna och dels genom risken för strömgenomgång då fåglar kommer i kontakt med strömförande delar på ledningsstolpar (Fransson, Thord & Bengt-Olov Stolt, 2000). För den planerade ledningen är det endast kollisionsrisken som utgör ett hot mot fåglar. Detta eftersom avståndet mellan ledningens fasledare är för stort (ca 4,5 meter diagonalt och ca 3 m vertikalt) för att ledningen ska kunna orsaka strömgenomgång hos fåglar. Ingenting som framkommit under samrådet eller vid genomförd naturvärdesinventering indikerar att den planerade ledningssträckningen berör något område med förhöjd risk för fågelkollisioner. Konsekvenserna för fågellivet i området bedöms sammantaget bli obetydliga. Att ledningen huvudsakligen är samlokaliserad med andra kraftledningar, och därigenom inte utgör något nytt flyghinder, har bidragit till bedömningen. Påverkan på naturmiljön längs med sträckningen bedöms sammantaget bli liten, främst på grund av att ledningen huvudsakligen uppförs i parallellgång med befintliga ledningar Konsekvenser under byggskedet Under byggskedet kan bullrande anläggningsmaskiner och personalförflyttning längs ledningsgatan innebära en viss lokal barriäreffekt, då vilda djur håller sig undan mänsklig aktivitet. Arbetsmomenten är dock normalt begränsade till ett kortare avsnitt i taget och när arbetet är avslutat flyttar arbetslaget vidare, varför störningarna är begränsade i tid och rum. 6.5 Kulturmiljö Allmän beskrivning Kulturmiljövärden längs med ledningssträckningen har inventerats genom studier av Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial (FMIS), där kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar finns redovisade. Även Skogsstyrelsens inventering sid 32/54