Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Nylandsbergen till Kråktorpet, Sundsvalls kommun 2013

Transkript

1 Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Nylandsbergen till Kråktorpet, Sundsvalls kommun 2013 Rapport för E.ON Elnät Sverige AB

2 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, Umeå, Sweden. Telefon: ( ) E-post: Hemsida: Författare: Kvalitetsgranskat av Foto: Direkt: ( ) Omslagsbild: Vy från Svarttjärnsberget mot söder.. Kartor publicerade med tillstånd av Metria AB, SeSverigeavtal. 2/22

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning Inledning Metod, kriterier och naturvärdesklassning Myrar Skyddsvärd skog Rödlistade arter Regionala aspekter Naturvärdesklassificering Resultat Fågelfaunan Naturvärden, exklusive fåglar Naturvärdesbedömning Områden med mycket höga naturvärden (värdeklass 1) Åsens naturskog Områden med höga naturvärden (värdeklass 2) Kvisslavattnet Oterberget Gransumpskog norr om Stockåsberget Äldre barrblandskog mellan Pålmyran och Midsommarsmyran Lill-Svensmyran Områden med vissa naturvärden (värdeklass 3) Sjöändan Stockåsberget sydost Pålmyran Lövåsens norra sluttning Övriga områden längs linjedragningen (värdeklass 4) Referenser Bilaga 1. Artlista fågelfauna /22

4 Sammanfattning E.ON Elnät Sverige AB står i begrepp att ansöka om koncession för uppförande av kraftledning mellan Nylandsbergen och Kråktorpet i Sundsvalls kommun, Västernorrlands län. Kraftledningen planeras vara en luftburen ledning om 130 kv. Den totala sträckan för ny linjedragning planeras bli cirka 30 kilometer lång. Från Nylandsbergen i söder till Midsommarsmyran (västsydväst om Sillre) i norr planeras den nya kraftledningen att byggas i anslutning till befintlig 400 kv-kraftledning, antingen öster eller väster om densamma. Vid Midsommarsmyran planeras kraftledningen att dras i obanad terräng åt väster mot Kråktorpet. Med anledning av planerna på dragning av nya kraftledningar mellan Nylandsbergen och Kråktorpet har Pelagia Miljökonsult AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB genomfört en naturvärdes- och fågelinventering av områdena längs den planerade kraftledningsdragningen. Inventeringen utförde i början av november Vid fågelinventeringen noterades tolv arter längs den planerade linjedragningen. Till största del bestod de noterade fågelarterna av vanliga och allmänt utbredda arter. Spår efter födosökande spillkråka (tillhörande Bilaga 1 i Europaunionens Fågeldirektiv) noterades i den av SCA utpekade nyckelbiotopen norr om Kvisslavattnet längst i söder av den planerade linjedragningen. Spår från födosökande tretåig hackspett (rödlistad art i kategorin nära hotad, NT) noterades nordväst om Midsommarsmyran i norra delen i en äldre granskog Naturvärdesinventeringen längs planerad linjedragning utmynnade i att ett område (Åsens naturskog tillika naturreservat) bedömdes ha mycket höga naturvärden (värdeklass 1), fem områden bedömdes ha höga naturvärden (värdeklass 2) och fyra områden bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Merparten av inventeringsområdet som skulle kunna beröras av ny kraftledningsdragning har inga observerade eller förväntade naturvärden (värdeklass 4). 4/22

5 1 Inledning E.ON Elnät Sverige AB står i begrepp att ansöka om koncession för uppförandet av en 130 kv luftledning mellan Nylandsbergen och Kråktorpet, nordväst om Sundsvall, Västernorrlands län (Figur 1). Den totala sträckan är cirka 30 kilometer. Figur 1. E.ON Elnät Sverige AB planerar att ansöka om koncession för linjedragning av en 130 kv luftledning nordväst om Sundsvall (inom grön cirkel i kartan). Lantmäteriet. Från Nylandsbergen i söder till Midsommarsmyran (västsydväst om Sillre) i norr planeras den nya kraftledningen att byggas i anslutning till befintlig 400 kv-kraftledning, antingen öster eller väster om densamma (Figur 2). Vid Midsommarsmyran planeras kraftledningen att dras i obanad terräng i västlig riktning mot Kråktorpet (Figur 2). 5/22

6 Figur 2. Planerad ny dragning av luftburen kraftledning (grön linje) mellan Nylandsbergen i söder till Kråktorpet i norr. Lantmäteriet. Den planerade kraftledningsdragningen bedöms ta i anspråk en gata om cirka 40 meters bredd, som kontinuerligt behöver hållas öppen, vilket kan komma att påverka eventuella naturvärden. 6/22

7 Med anledning av planerna på en dragning av ny luftledning mellan Nylandsbergen och Kråktorpet har Pelagia Miljökonsult AB, av E.ON Elnät Sverige AB, fått i uppdrag att genomföra en naturvärdes- och fågelinventering av områdena längs den planerade linjedragningen. 2 Metod, kriterier och naturvärdesklassning Naturvärdes- och fågelinventeringen utfördes mellan den 11 till 20 november Naturvärdesinventeringen utfördes utifrån de kriterier som redovisas nedan i kapitel Eftersom inventeringen utfördes på senhösten, långt efter att fåglarnas häckningsperiod avslutats, så speglar inte den utförda fågelinventering till fullo de förhållanden som råder under häckningstid. Flertalet arter har lämnat området för övervintring i sydligare trakter. Observationer av vissa arter, framför allt stannfåglar kan ändock ge en viss fingervisning om hur fågelfaunan är beskaffad inom det inventerade området. Alla observerade eller hörda fåglar noterades under inventeringen. Inventeringen har primärt utförts i en cirka meter bred gata längs den planerade sträckningen av luftledningen, men områden som bedömts ha vissa till höga naturvärden utanför det primära inventeringsområdet redovisas också i denna rapport. Fokus på inventeringen har varit att undersöka områden som potentiellt kan ha naturvärden och som inte sedan tidigare är kända att ha naturvärden. Med andra ord har till exempel ingen ny inventering gjorts av redan tidigare, av Våtmarksinventeringen (Grundström & Uppsäll 1994), inventerade och/eller naturvärdesbedömda myrar. 2.1 Myrar Naturvärden i myrmarker utgår bland annat från orördhet, mångformighet och förekomst av rikkärrsarter. 2.2 Skyddsvärd skog Skyddsvärda skogar är skogbevuxna områden som bland annat uppfyller kraven för att vara nyckelbiotoper (Skogsstyrelsen 2013). Exempel på skyddsvärda skogar är skogar som endast utnyttjats extensivt av människan (orördhet), eller skogar som i sig innehar en struktur som visar på ett sent successionsstadium eller innehåller ovanliga strukturella element, som rik tillgång på lövträd, lågor och torrakor (Karström 1992, Naturvårdsverket 1993, Nitare 2000). 2.3 Rödlistade arter För vissa arter befinner sig populationen eller populationerna i en negativ tillväxttakt, som beroende på populationsstorlek och minskningstakt hotar arten till utdöende. Hur stor risken för utdöende är hos en art, bedöms internationellt av IUCN (the International Union for Conservation of Nature, 2013 ) respektive nationellt i Sverige av ArtDatabanken (2013). Bedömningen av hur starkt hotet för utdöendet är för en art spänner från livskraftig till nationellt utdöd, där arter som tillhör någon kategori utom kategorin livskraftig benämns rödlistade (Figur 3). De arter som tillhör någon av kategorierna sårbar, starkt hotad eller akut hotad benämns som hotade (Figur 3). 7/22

8 Figur 3. De olika kategorier för en arts risk att dö ut, som används av både IUCN och ArtDatabanken. Källa: ArtDatabanken (2013). 2.4 Regionala aspekter I vissa fall kan en vegetationstyp eller artförekomst vara sällsynt i ett regionalt perspektiv, vilket i sig kan ha ett naturvärde. 2.5 Naturvärdesklassificering Den inventering som utförts är inte en total inventering av alla organismer som finns inom området, utan en beskrivning var i området det finns naturvärden (där en ännu mer noggrann inventering skulle behövas för att kartlägga alla organismers förekomst). Utifrån ovanstående kriterier och resultatet av inventeringen gjordes en bedömning av naturvärden i en fyrgradig skala: Värdeklass 1. Området har mycket höga naturvärden i form av orördhet, sällsynta arter eller biologisk struktur att delobjektet motiverar ett reservatsskydd. Värdeklass 2. Området har höga naturvärden. Området hyser rödlistade arter, samt att det finns biologisk struktur eller strukturelement, som utgör en förutsättning för att de rödlistade arterna skall kunna finnas kvar i ett långsiktigt perspektiv. Värdeklass 3. Området har vissa naturvärden, vilket kan vara rödlistade arter, signalarter eller biologisk struktur och strukturelement, som på sikt är positiva för organismers överlevnad och habitatets karaktär. Värdeklass 4. Inga särskilda naturvärden är observerade eller förväntade. Uppgifter om naturvärden beskrivna av Skogsstyrelsen (2013), Länsstyrelsen Västernorrland (2013), Artportalen (2013), Svalan (2013a och b) och Våtmarksinventeringen (Grundström och Uppsäll 1994) har inkorporerats i ovanstående naturvärdesklassificering och redovisas i naturvärdesbedömningen i kapitel 4. Alla naturvärden, kända och i föreliggande inventering noterade naturvärden, redovisas enligt ovanstående skala för att uppnå enhetlighet i rapporten. 8/22

9 3 Resultat Nedan presenteras de viktigaste resultaten av fågel- och naturvärdesinventeringen, som tillsammans med tidigare kända uppgifter ligger till grund för naturvärdesbedömningen i kapitel 4. Första gången en mindre allmänt känd art nämns anges även det vetenskapliga namnet. Därefter enbart det svenska namnet. Artnamn följer Dyntaxa (2013). Nyligen gjorda observationer av skyddsklassade arter (arter som hotas av till exempel störning, insamling och förföljelse) finns noterade i den södra delen av linjedragningen. Uppgifter om dessa arter finns inlämnade i särskilt sekretessbelagt PM till E.ON Elnät Sverige AB. 3.1 Fågelfaunan Totalt noterades tolv arter längs den planerade linjedragningen. Till största del bestod de noterade fågelarterna av vanliga och allmänt utbredda arter. I Bilaga 1 redovisas alla funna fågelarter vid inventeringen. Två av de arter som noterats i området är rödlistade (ArtDatabanken 2013) och/eller är av Europaunionen upptagna i det så kallade Fågeldirektivet (Europaunionen 2010), vilket innebär att medlemsländerna förbundit sig att bevara arterna och deras livsmiljö. Nedan följer några kommentarer angående status i området för dessa arter: Spillkråka. En art som i Norrland generellt häckar i grovstammig barr- och blandskog (Ottosson m. fl. 2012). Antalet par i Medelpad uppskattas till 800 (Ottosson m.fl. 2012). Spår från födosökande spillkråka noterades i den av SCA utpekade nyckelbiotopen norr om Kvisslavattnet längst i söder av den planerade linjedragningen. Tretåig hackspett (Picoides tridactylus). Spår från födosökande tretåig hackspett noterades nordväst om Midsommarsmyran i norra delen i en äldre granskog. 3.2 Naturvärden, exklusive fåglar Den absoluta merparten av området där den nya kraftledningen är tänkt att dras består av brukad granskog av varierande ålder. En mindre del av området där kraftledningen planeras att dras består av myrmark och vattendrag. Inga sjöar (utom Gårdtjärnen som skulle kunna beröras marginellt) och ingen jordbruksmark berörs av planerad linjedragning. Den planerade linjedragningen kan komma att beröra redan kända naturvärden som ett naturreservat (tillika Natura 2000-område) och två områden som av SCA utpekats som nyckelbiotoper. I närheten av linjedragning, men som inte berörs direkt, finns naturvärden i form av naturreservatet Övre Sulån, en av SCA utpekad nyckelbiotop och tre områden med naturvärden utpekade av Skogsstyrelsen. I föreliggande naturvärdesinventering noterades sju områden med naturvärden utöver de tre områden med redan kända naturvärden. De vid inventeringen funna områdena var väl spridda längs sträckningen, men med en viss koncentration till den nordliga delen. Naturvärden noterades i form av framför allt äldre granskog med tillgång på lågor och torrakor, men även sumpgranskog/kantskog vid myr förekom. I några av områdena 9/22

10 noterades förekomst av den rödlistade arten garnlav (Alectoria sarmentosa) som är klassad i kategorin nära hotade (NT) av ArtDatabanken (2013). 4 Naturvärdesbedömning I nedanstående naturvärdesbedömning beaktas kända uppgifter om naturvärden, förekomst av rödlistade arter, samt resultat utifrån inventeringskriterier i föreliggande undersökning. Totalt bedömdes tio områden inneha naturvärden i värdeklass 1-3 (mycket höga naturvärden till vissa naturvärden) inom eller i närheten av den planerade kraftledningsdragningen (Figur 4). Av dessa tio områden bedömdes ett område ha mycket höga naturvärden (värdeklass 1), fem områden bedömdes ha höga naturvärden (värdeklass 2) och slutligen bedömdes fyra områden ha vissa naturvärden (värdeklass 3). De berörda områden med naturvärden är redovisade med löpnummer och färg för värdeklass i Figur 4. Under kapitel 4.1 till 4.3 redovisas respektive område med naturvärde efter löpnummer. 10/22

11 Figur 4. Tio områden med naturvärden är angivna med ett unikt nummer för respektive område där beskrivning ges i löpande text under kapitel Ett område bedömdes ha mycket höga naturvärden (grön kvadrat), fem områden bedömdes ha höga naturvärden (orange kvadrat) och fyra områden bedömdes ha vissa naturvärden (gul kvadrat). Grön linje visar den planerade dragningen av kraftledning. Lantmäteriet. 11/22

12 4.1 Områden med mycket höga naturvärden (värdeklass 1) 1. Åsens naturskog Åsens naturskog är avsatt som naturreservat och är samtidigt utpekat som ett Natura 2000-område (Länsstyrelsen Västernorrland 2014). Stora delar av området hyser naturskogskvalitet med äldre träd, framförallt gran, rik tillgång på lågor (liggande döda träd) och torrakor (stående döda träd) i olika nedbrytningsstadier. Äldre grov björk och asp finns spridd i området. Området är brandpåverkat. Ett flertal rödlistade vedsvampar är påträffade i området, som till exempel ullticka (Phellinus ferrugineofuscus), rosenticka (Fomitopsis rosea), lappticka (Amylocystis lapponica), rynkskinn (Phlebia centrifuga), gränsticka (Phellinus nigrolimitatus), sprickporing (Diplomitoporus crustulinus) och doftticka (Haploporus odorus). Naturreservatet gränsar i öster till befintlig kraftledning. Endast om ny planerad linjedragning sker väster om befintlig kraftledning påverkas naturreservatet. Figur 5. Naturreservatet Åsens naturskog (grön och svart streckad linje) bedömdes ha mycket höga naturvärden (värdeklass 1). Grön linje i kartan visar den planerade dragningen av ny kraftledning. Lantmäteriet. 4.2 Områden med höga naturvärden (värdeklass 2) 2. Kvisslavattnet Där ny luftledning planeras att dras vid Kvisslavattnet finns ett område med höga naturvärden (Figur 6) i form av en nyckelbiotop utpekad av SCA. Den södra delen av nyckelbiotopen har av Andreasson (2011), vid naturvärdesinventering inför vindkraftsetablering vid Nylandsbergen, bedömts vara ett område med mycket höga naturvärden (värdeklass 1). 12/22

13 Figur 6. Norr om Kvisslavattnet finns en nyckelbiotop (orange polygon) med höga naturvärden (värdeklass 2). Observera att Andreasson (2011) har bedömt södra delen av nyckelbiotopen (röd polygon) som ett område med mycket höga naturvärden (värdeklass 1). Grön linje i kartan visar den planerade dragningen av ny kraftledning. Lantmäteriet. Nyckelbiotopen består av en granskog (inte allt för gammal) med rik tillgång på lågor i olika nedbrytningsstadier och till viss del av torrakor (Figur 7), framförallt i den södra delen kring den lilla bäcken. I nyckelbiotopen finns ett stort inslag av björk och till viss del sälg. Figur 7. Granskog med stort inslag av lågor som av SCA utpekats som en nyckelbiotop. Området påverkas enbart om ny kraftledning dras väster om befintlig kraftledning. 13/22

14 3 Oterberget Ett område som av SCA utpekats som nyckelbiotop (Figur 8). Nyckelbiotopen omfattar en mindre bäck med branter på ömse sida om bäcken. I övre delen av branterna dominerar en något äldre tallskog. Längre ned i branterna blandas tallskogen upp med gran. Längst ned i sänkan kring bäcken dominerar gran med inslag av björk och gråal. Spår efter brand finns både i tallskogen och granskogen (Figur 9). Torrakor och lågor förekommer spritt inom området, men rikligt kring bäcken (Figur 9). I och med att nyckelbiotopen är belägen på ömse sidor om befintlig kraftledning kommer någon del att påverkas vid en ny planerad ledningsdragning. Figur 8. Ett område bestående av tallskog, barrblandskog och gransumpskog som av SCA utpekats som nyckelbiotop. Området bedöms ha höga naturvärden (värdeklass 2). Grön linje i kartan visar den planerade dragningen av ny kraftledning. Lantmäteriet. Figur 9. I nyckelbiotopen finns ett flertal spår efter brand (bilden till vänster). Kring bäcken är förekomsten av lågor riklig (bilden till höger). 14/22

15 4. Gransumpskog norr om Stockåsberget Norr om Stockåsberget och öster om Stockåsen finns en sumpskog med relativt klena, men förmodligen mycket gamla, granar (Figur 10). Träden är rikligt beväxta med lavar, mestadels vanliga och allmänt spridda arter, men den mindre vanliga och rödlistade laven (nära hotad, NT) garnlav noterades på ett flertal granar i området (Figur 10). Figur 10. En gransumpskog norr om Stockåsberget (orange polygon i kartan) med klenvuxna, men förmodligen mycket gamla träd bedömdes ha höga naturvärden (värdeklass 2). Hänglavar, mestadels manlavar var rikligt förekommande, men även den mindre vanliga och rödlistade garnlaven förekom på ett flertal träd (nedre bilderna). Grön linje i kartan visar den planerade dragningen av kraftledning i anslutning till befintlig kraftledning. Lantmäteriet. Området berörs endast om ny ledningsdragning sker väster om befintlig kraftledning. 5 Äldre barrblandskog mellan Pålmyran och Midsommarsmyran Mellan Midsommarsmyran och Pålmyran finns en barrblandskog som är flerskiktad (äldre och yngre träd blandade) med ett visst inslag av lågor (Figur 11). Några av tallarna har vida kronor och skulle kunna utgöra lämpliga boträd för större rovfåglar. I området finns det gott om hänglav av framförallt av släktet Usnea (skägglavar). Spår av brand finns på några ställen. Tretåig hackspett som är rödlistad i kategorin nära hotad (NT) har födosökt i skogen. 15/22

16 Figur 11. En äldre flerskiktad barrblandskog mellan Midsommarsmyran och Pålmyran (orange polygon) bedömdes ha höga naturvärden (värdeklass 2). Grön linje i kartan visar den planerade dragningen av ny kraftledning. Lantmäteriet. Planerad linjedragning kommer att kunna påverka barrblandskogen närmast vägen. 6. Lill-Svensmyran I ett område som ansluter mot en av SCA utpekad nyckelbiotop bedömdes det finnas höga naturvärden (Figur 12). Figur 12. Ett område (orange polygon) som bedömdes ha höga naturvärden (värdeklass 2). Området ligger i direkt anslutning till en och nära en annan av SCA utpekade nyckelbiotoper (blå polygoner). Grön linje i kartan visar den planerade dragningen av ny kraftledning. Lantmäteriet. 16/22

17 Området som bedömdes ha höga naturvärden består av två vegetationstyper, dels granskog av blåbärsris-typ (merparten av området), dels sumpgranskog av ris-typ (endast i östra delen) (Påhlsson 1998). I granskogen av blåbärsris-typ, som bestod av högstammig och lite äldre skog, fanns ett fåtal lågor, samt enstaka tofsar av den rödlistade arten garnlav (nära hotad, NT). I gransumpskogen, där träden förmodligen hade en mycket hög ålder, var däremot många träd draperade med garnlav (Figur 13) Planerad linjedragning kommer att gå genom området med höga naturvärden. Figur 13. Ett flertal granar i kanten av Lill-Svensmyren var draperade med den rödlistade arten garnlav. 4.3 Områden med vissa naturvärden (värdeklass 3) 7 Sjöändan Området som bedömdes ha vissa naturvärden består av två mer eller mindre separata delar (Figur 14). I norr finns en något äldre granskog i en brant där ett flertal lågor finns ganska jämnt spridda i terrängen. Området är dock areellt litet. I söder finns en granskog i ett areellt större område. Förvisso är skogen högstammig och till viss del äldre, men saknar i princip lågor och torrakor. Delar av den södra granskogen är av SCA markerad som ett område för naturhänsyn. Figur 14. Norr om Sjöändan bedömdes en heterogen granskog (gul polygon) ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Grön linje i kartan visar den planerade dragningen av ny kraftledning. Lantmäteriet. 17/22

18 Om ny planerad linjedragning sker väster om befintlig kraftledning kommer en procentuellt större andel av arealen att påverkas i norra delen jämfört med södra delen. 8 Stockåsberget sydost En något äldre granskog med inslag av äldre tallar bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3) (Figur 15). Skogen är delvis flerskiktad, spår av brand finns samt att lågor, om än inte någon större omfattning, finns spridda i skogen. Figur 15. En något äldre granskog (gul polygon) med viss förekomst av äldre tallar samt lågor bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Grön linje i kartan visar den planerade dragningen av ny kraftledning. Lantmäteriet. Endast om ny planerad linjedragning sker öster om befintlig kraftledning kommer området med vissa naturvärden att påverkas. 9. Pålmyran En delvis flerskiktad granskog med viss förekomst av äldre och grova granar väster om Pålmyran bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3) (Figur 16). I skogen finns inslag av björk och tall. Lågor av varierande dimensioner finns spridda i området. Vid bäcken, i områdets västra del, finns dock gott om lågor, samt en del mycket grova granar. Väster om bäcken finns ett nyligen avverkat skogsparti. Norr om området går en traktorväg som leder till hygget. Lavar av släktet Usnea (skägglavar) förekommer tämligen rikligt i området. 18/22

19 Figur 16. En delvis flerskiktad granskog (gul polygon) väster om Pålmyran bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Grön linje i kartan visar den planerade dragningen av ny kraftledning. Lantmäteriet. Planerad linjedragning kommer att gå genom området med vissa naturvärden. 10. Lövåsens norra sluttning Ett grandominerat område med något äldre träd som är rikligt påväxta med hänglav av släktet Usnea (skägglavar) finns på Lövåsens norra sluttning (Figur 17). Ett fåtal lågor och torrakor finns i området. Figur 17. En granskog (gul polygon) rikligt beväxt med hänglavar bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Grön linje i kartan visar den planerade dragningen av ny kraftledning. Lantmäteriet. Planerad linjedragning kommer att gå genom området med vissa naturvärden. 19/22

20 4.4 Övriga områden längs linjedragningen (värdeklass 4) I övriga områden längs den planerade linjedragning bedöms det inte finnas några särskilda naturvärden (värdeklass 4). 20/22

21

22 Bilaga 1. Artlista fågelfauna Nedan redovisas alla funna fågelarter i området till planerad kraftledningsdragning mellan Nylandsbergen och Kråktorpet. Under Status anges huruvida arten finns utpekad i Fågeldirektivet (Europaunionen 2010) eller är rödlistad (ArtDatabanken 2013). Den Europeiska unionen har beslutat att bevara arten och dess livsmiljö för de fågelarter som är upptagna i Fågeldirektivets Bilaga I. Under Kommentar ges en bedömning huruvida noterad fågelart tillhörande Rödlistan eller Fågeldirektivet kan anses vara häckfågel inom inventerat område. Art Status Kommentar Domherre Pyrrhula pyrrhula Gråsiska Carduelis flammea Korp Corvus corax Kråka Corvus corone Kungsfågel Regulus regulus Nötskrika Garrulus glandarius Spillkråka Dryocopus martius Större hackspett Dendrocopos major Talgoxe Parus major Talltita Poecile montanus Tofsmes Lophophanes cristatus Tretåig hackspett Picoides tridactylis Fågeldirektivet Fågeldirektivet Rödlistad (NT, nära hotad) 22/22