Lärarhandledning F LIVET I BOKSTAVSLANDET. Åk 3. Marika Nylund Ek

Transkript

1 Lärarhandledning F Åk 3 LIVET I BOKSTAVSLANDET Marika Nylund Ek

2 isbn Marika Nylund Ek och Liber AB redaktion * Malin Wedsberg och Karin Örn projektledare * Karin Örn grafisk form och omslag * Sara Ånestrand produktion * Eva Runeberg Påhlman illustrationer * Sonja Reuterskiöld, Anders Westerberg och Micaela Favilla och bilder ur UR:s program omslagsfoto på marika nylund ek * Anna Franzén Tack till: Tarja Alatalo och Marie Trapp som har granskat det pedagogiska upplägget och alla övningar. Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services Tryck: Interak Printing House livet i bokstavslandet lärarhandledning åk 3 är producerad i samarbete med UR. Tv-formatet Livet i Bokstavslandet har utvecklats i samarbete med Patrik STHLM AB och UR efter originalidé av Patrik Sundström och Pelle Helmstein. KO P I E R I N G S FÖ R B U D Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Liber AB, tfn: kundservice tfn: e-post: kundservice.liber@liber.se _Livet i bokstavslandet ak 3 LH_tryck.indd 2 7/7/17 7:00 PM

3 Innehåll Om Livet i Bokstavslandet... 4 Språkutvecklande arbetssätt... 6 Inför arbetet med läromedlet Innan allt börjar kapitel 1 A In med ljus B Flytt och flykt kapitel 2 A Det är tanken som räknas B Vi gör en show kapitel 3 A Storstadsdjungeln B Ljubas saga kapitel 4 A En sorgsen hjälte B Danis dagbok, Rektorns dagbok, Ljubas dagbok, Badvett kapitel 5 A Stjärnfall B Hur kom universum till? kapitel 6 A Ormen som inte vill sjunga schlager B Bokstavsskolans sångtexter kapitel 7 A Jag är choklad, choklad! B Djungel kapitel 8 A Kärlek kan vara så mycket B Att skriva för att övertyga Kopieringsunderlag Terminsplaneringar Kartläggningar

4 Om Livet i Bokstavslandet Livet i Bokstavslandet är ett grundläromedel för F åk 3 med läseböcker, arbetsböcker, lärarhandledning och digital introduktion för interaktiv skrivtavla eller projektor (digital intro). Livet i Bokstavslandet tar fasta på modern läs- och skrivforskning och utgår från Lgr 11. Här kan du se vilka komponenter som ingår i serien för åk 3: Läsebok åk 3 Läseboken för åk 3 finns på två nivåer: GRÖN har inte lika mycket text som RÖD. Båda läseböckerna har samma innehåll och likadana bilder. Arbetsbok åk 3 Arbetsboken innehåller samma språkmoment som TVavsnitten: ljudstridig stavning (lj, nk, dj, hj, stj, sch, ch och k) men även flera andra grammatiska moment utifrån Lgr 11. Här finns också uppgifter där eleverna får träna läsförståelsestrategier samt att lära mer om och skriva alla de olika texttyper som de läst i läseboken. i båda nivåerna finns Ulf Starks berättelse om huvudpersonerna från TV-serien. I läseböckerna finns också olika typer av texter, även kallat genretexter: berättande, återberättande, beskrivande, instruerande, förklarande och argumenterande. Lärarhandledning åk 3 Lärarhandledningen innehåller metodisk och strukturerad vägledning för en framgångsrik läs- och skrivundervisning. Här finns språk- och temaaktiviteter utifrån samma teman som i UR:s TVprogram Livet i Bokstavslandet. Du får tips på hur du kan arbeta med läsebok, arbetsbok och digital intro. Det finns även kopieringsunderlag med olika checklistor, kartläggningar, terminsplaneringar m.m. Kopiering förbjuden Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning Åk 3, Marika Nylund Ek LIBER AB 4 BOKSTAVSLANDET ÅK 3 LÄRARHANDLEDNING

5 F-klass Arbetsbok med övningar som utgår från Bornholmsmodellen. Lärarhandledning med vägledning utifrån Bornholmsmodellen, men också med utmaningar för de elever som knäckt läskoden. Digital intro är lärarens verktyg för att samla elevgruppen för gemensamma laborationer för interaktiv skrivtavla/projektor. Innehåller laborationer för både F-klass och åk 1. Åk 1 Digital intro är lärarens verktyg för att samla elevgruppen för gemensamma laborationer för interaktiv skrivtavla/projektor. Innehåller laborationer för både F-klass och åk 1. Åk 2 Läsebok på två nivåer med Ulf Starks berättelser och olika texttyper som anknyter till handlingen. Arbetsbok med läsförståelse, övningar i språkets struktur, stavning och ordkunskap. Innehåller också läsförståelsestrategier och övningar att skriva olika texttyper. Kopiering förbjuden Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning Åk 3, Marika Nylund Ek LIBER AB Läsebok på två nivåer med Ulf Starks berättelser och faktatexter som anknyter till handlingen. Arbetsbok med läsförståelse, övningar i språkets struktur, stavning och ordkunskap. Arbetsbok med läsförståelse, övningar i språkets struktur, stavning och ordkunskap. Lärarhandledning med teoretisk och metodisk vägledning samt kopieringsunderlag. Lärarhandledning med teoretisk och metodisk vägledning samt många kopieringsunderlag. Digital intro är lärarens verktyg för att samla elevgruppen för gemensamma laborationer för interaktiv skrivtavla/projektor. BOKSTAVSLANDET ÅK 3 LÄRARHANDLEDNING 5

6 Språkutvecklande arbetssätt Skolan har ett stort språkutvecklingsuppdrag. I läroplanen Lgr 11 kan vi läsa denna text: Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. (Skolverket, 2011, s. 222) Eleverna ska föras in i skriftspråket och skolspråket. Genom att läraren ansvarar för elevernas språkutveckling behöver språket synas i undervisningen. Eleverna behöver få delta i språk, använda språk och uppleva språk. Materialet Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtala, läsa och skriva i en gemensam kontext ger möjligheter för eleverna att grundlägga sin förmåga att så småningom kunna använda sina läs- och skrivstrategier på individuell nivå. Eleverna får känna sig delaktiga i undervisningen tack vare att textsamtal och övningar kan kopplas till deras egna intressen. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. (Skolverket, 2011, del 1) I Livet i Bokstavslandets lärarhandledning och arbetsbok för åk 3 presenteras olika former av stödstrukturer och exempel på språkutvecklande arbetssätt, som du som lärare kan välja att använda tillsammans med dina elever när ni ska läsa, förstå, skriva och skapa texter med olika ämnesinnehåll. Tack vare kopieringsunderlagen med olika mallar och tabeller är materialet lättåtkomligt och det kan användas på flera olika sätt, som du får exempel på i anknytning till varje kapitel i lärarhandledningen. De olika texttyperna som presenteras är beskrivande, instruerande, berättande, återberättande, förklarande, poetiska och argumenterande texter. Livet i Bokstavslandet ger konkreta exempel på hur man stöttar eleverna i språk- och kunskapsutvecklingen. En fördel och vinst med ett språkutvecklande arbetssätt är att alla elever i klassrummet gynnas av att man samtalar kring texter, reder ut och tydliggör ämnesspecifika ord och begrepp, har en hög elevdelaktighet, utgår från elevernas förkunskaper, ger mallar och strategier för att läsa och skriva olika typer av texter. Högläsning Högläsning kan skapa intresse och motivation för fortsatt läsning genom hela livet. Att högläsa är att skapa möjligheter för barn och unga att förstå vad litteratur är och vad den kan betyda för att förstå sig själv och sin omvärld, dela upplevelser och upphäva ensamhet. (Körling 2012) Att läsa tillsammans med elever främjar deras läsutveckling. Nybörjarläsare som arbetar med läsning utifrån en läslära är begränsade till kortare texter och därför är det viktigt att läraren kompletterar med högläsning av andra texter med ett mer utvecklat språk. Under tiden man högläser skapas gemenskap och tillhörighet, som i sin tur skapar samtal kring det man läst. Gemensam högläsning ökar elevernas språkliga medvetenhet. Läraren kan ställa öppna frågor kring texten, som börjar med vad, hur, när och varför, som möjliggör att eleverna får tänka fritt och där allas svar är rätt. De öppna frågorna gör att fler elever vågar ställa frågor och tänka högt kring det de läst. Kopiering förbjuden Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning Åk 3, Marika Nylund Ek LIBER AB 6 BOKSTAVSLANDET ÅK 3 LÄRARHANDLEDNING

7 Kopiering förbjuden Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning Åk 3, Marika Nylund Ek LIBER AB Ordförrådet ökar genom högläsningen. Vid sex års ålder har barn vanligen ett ordförråd på ord. I slutet av grundskolan har ordförrådet, i normalfallet, ökat till mellan och ord (Hwang & Nilsson 2011). Ju fler gånger ett barn hör ett ord ökar chanserna att ordet läggs till ordförrådet. I början vill barnet kanske känna och smaka på ordet vilket möjliggör att det kan användas i samspel med andra människor. Innan man läser en text gemensamt kan man som lärare ta fram en begreppslista, med ord från texten, som kan kännas främmande eller nya för eleverna. Läraren och eleverna kan arbeta med orden och ta reda på deras betydelse. I Livet i Bokstavslandet ger vi exempel på en femfältare där eleverna kan skriva en förklaring till ordet, rita en bild till ordet, skriva en mening med ordet och slutligen skriva i vilket sammanhang ordet har använts eller hörts förut. Genom att dela in eleverna i expertgrupper kan man ge eleverna olika ord och begrepp som de ska arbeta med. Här är femfältaren ett ypperligt verktyg att använda. När alla i gruppen blivit expert på sitt ord flyttar eleverna till en hemgrupp, som har en deltagare från varje expertgrupp. Var och en berättar för de andra om sitt ord. Denna övning med expertgrupper och hemgrupper kan användas i många olika ämnen. Det är bara fantasin som sätter gränserna. Eleverna lär sig nya ord bäst om de kan koppla de nya orden till sin förförståelse. De behöver påminnas om vad de redan vet och sedan koppla betydelsen av ordet till sin kunskap. Repetition av orden är viktigt. Läraren kan själv använda sig av de nya orden i olika sammanhang och eleverna kan träna på att skriva synonymer till orden. När eleverna är bekanta med orden ska de uppmuntras att använda orden i både muntlig och skriftlig kommunikation. I Livet i Bokstavslandet finns möjligheten att använda sig av VÖL-modellen (vet, önskar veta, lärt sig) när man inleder arbetet kring ett nytt temaområde eller texttyp. Ordväggen med tio nya ord per kapitel är ett återkommande tema genom hela materialet. Ordväggens ord kan användas på olika sätt. Läraren kan samtala med eleverna kring ordens betydelse, träna stavning och sätta in orden i meningar. Ordväggens ord finns också i Digital intro för gemensam genomgång. läsflyt Läsflytet definieras med tre olika förmågor: att läsa med god hastighet, att ha god ordigenkänning och att läsa med lämpligt prosodimönster, som innebär att barnet läser med inlevelse, betoning, intonation, ljudläge och frasering. Även goda läsare möter ovanliga ord, som de kan läsa med hjälp av sina avkodningsstrategier. Att knäcka skriftspråkets kod är nödvändigt innan läsförståelsen kan fördjupas. För att eleven ska kunna ägna tillräckligt med uppmärksamhet till förståelsen, måste avkodningen ske automatiskt. De elever som ännu inte nått läsflyt behöver träna ihärdigt och jämförelser kan göras med idrottsmän som lägger ner många tusentals timmar för att förvärva den. Att repetera och läsa om samma text flera gånger innebär att avkodningsförmågan automatiseras och ordigenkänningen ökar, vilket leder till att också förståelsen blir bättre. Läraren kan använda sig av olika läsövningar för att träna avkodningen t.ex. upprepad läsning, läraren läser före eleven (ekoläsning), lärare och elev läser samtidigt (skuggläsning). Eleven ska få rikligt med tillfällen att läsa högt där läraren stöttar och instruerar eleven. Det kan också fungera bra med jämnåriga som hjälper varandra. Det är viktigt att fortsätta undervisa i läsning även efter eleven uppnått ordavkodningsförmågan. När läraren läser uttrycksfullt och med intonation förstår eleverna att det är så de ska läsa själva. Lärare behöver hjälpa sina elever att nå god läshastighet med hjälp av rikligt med läsning av sammanhängande text i olika genrer. Eleverna får möjlighet att möta nya ord och utöka sitt ordförråd. För att läsningen ska ge bästa utveckling behöver texten vara i nivå med elevens läsutveckling eller eventuellt något svårare om eleven får stöttning med sin läsning. Eleverna behöver läsa mycket och ofta och gärna inom ämnesområden som intresserar dem. Skolans läsning räcker inte för att läsförmågan ska utvecklas optimalt, utan eleverna måste också läsa på sin fritid. En av de största utmaningarna i skolan är att få elever motiverade att läsa. Forskning visar att den största skillnaden på mindre starka och starka läsare är tiden som de ägnat sig åt läsning. Det är möjligt med rätt pedagogik och god tillgång till böcker och texter. Här kommer vi även in på skolbibliotekets betydelse BOKSTAVSLANDET ÅK 3 LÄRARHANDLEDNING 7

8 och att eleverna erbjuds ett stort urval av intressanta böcker i olika svårighetsgrad. För att locka så många elever som möjligt till läsning ska läraren uppmuntra och erbjuda många olika typer av texter. Urvalet av texter måste vara brett och inte bara bestå av skönlitteratur. Facklitteratur, serietidningar, dagstidningar och lyrik ger större chans att alla elever kan hitta något som intresserar. Sedan är det lärarens uppgift att hjälpa eleven variera sina val. (Alatalo 2016) Många lärare använder belöningssystem och uppmuntrar på detta sätt sina elever att läsa mycket. Detta kan ge en positiv inverkan på elevernas läsning, men Westlund understryker att klassrumstävlingar om vem som läser mest kan undergräva elevers läsmotivation och är speciellt skadliga för svaga läsare. Även för goda läsare kan sådana tävlingar vara skadliga eftersom det inte krävs någon större ansträngning för att de ska vinna. (Westlund, 2013) Eleverna behöver vara beredda på att framgång kräver ansträngning. Ett läsengagemang är att eleven utför en aktiv handling och vill förstå och lära om en text. Tyst läsning gynnar inte de elever som saknar engagemang, motivation eller förmåga att läsa på egen hand i skolan. Dessa elever skulle gynnas av att läraren aktivt undervisar i förståelsestrategier. (Westlund, 2013) Vi kan tala om vad en aktiv läsare gör, men inte förrän vi visar våra elever hur det ser ut och låter är det troligt att de kommer att kunna genomföra det själva. (Gear, 2015) Läsförståelsestrategier Livet i Bokstavslandet åk 2 och åk 3 utgår ifrån de forskningsbaserade modellerna reciprocal teaching (RT) och transactional teaching (TSI). De handlar om att läraren undervisar explicit i förståelsestrategier och är vägvisare och stöttepelare. Läraren visar modeller av sitt eget tänkande och hur olika strategier ger stöd för förståelsen. (Westlund, 2015) De fyra grundstrategierna som RT och TSI bygger på är att förutspå, utreda nya ord och uttryck, ställa frågor och sammanfatta. I Livet i Bokstavslandet åk 2 och 3 förekommer ytterligare ett sätt att skapa mening och förståelse i en text och det är att se inre bilder. spågumman förutspår och ställer hypoteser om texten genom att titta närmare på rubriker, bilder, bildtexter och texttyper. Strategin används innan, under och efter läsningen. Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Vid läsning av faktatexter handlar förutsägelserna om att utifrån sin egen kunskap om ämnet förutspå vad texten kommer att innehålla och handla om. detektiven reder ut oklarheter, nya ord och uttryck. Strategin används under läsningen och innebär att läsaren har olika strategier för att komma fram till betydelsen av ordet. Det kan t.ex. vara att eleven läser om ordet, läser om meningen, läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang, läser vidare för att se om texten ger fler ledtrådar till betydelsen, slår upp ordet eller frågar någon vad det kan betyda. reportern ställer frågor på tre nivåer om texten. Dessa nivåer är på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Frågor på raderna kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten. Frågor mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan hitta ledtrådar som inte är uttalade i texten, och genom dem dra slutsatser. Detta brukar kallas för att göra inferenser. För att svara på frågor bortom raderna krävs att läsaren använder sina tidigare kunskaper och erfarenheter, att göra textkopplingar. Strategin används under och efter läsningen. cowboyen sammanfattar det viktigaste i texten. Denna strategi används både under och efter läsningen och är extra viktig vid läsning för att lära. Olika Kopiering förbjuden Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning Åk 3, Marika Nylund Ek LIBER AB 8 BOKSTAVSLANDET ÅK 3 LÄRARHANDLEDNING

9 grafiska modeller kan med fördel användas för att sammanfatta både berättande och beskrivande text. I skönlitterära texter sammanfattas det viktigaste genom att läsaren tänker efter vad som hände först, sedan och sist i berättelsen. I beskrivande texter plockar läsaren ut viktiga ord ur varje avsnitt nyckelord för att sedan kunna sammanfatta det viktigaste ur texten. konstnären skapar inre bilder av det lästa. Med hjälp av sinnena lever läsaren sig in i texten och kan se, höra och känna det texten berättar om. Konstnären används under läsningen. I Livet i Bokstavlandets lärarhandledning och arbetsbok för åk 2 presenterades lässtrategierna till en början var för sig. I det gemensamma textsamtalet i klassrummet medvetandegörs eleverna om vilka lässtrategier som är lämpliga att använda när man läser eller skriver olika typer av texter. I Livet i Bokstavslandet för åk 3 kommer läsförståelsearbetet att fortlöpa, men alla lässtrategierna finns med från första början. kan hittas på tre olika nivåer; på, mellan och bortom raderna. I Livet i Bokstavslandets arbetsbok har eleven möjlighet att skapa egna frågor till texten och träna på att ställa frågor på olika nivåer. I arbetsboken ges förslag på hur frågor kan formuleras och inledas med olika frågeord. Dialogen om textens innehåll understryks även i arbetsbokens uppgifter genom att eleverna kan samarbeta, diskutera och jämföra sina frågor och svar. I Livet i Bokstavslandet får eleverna på ett naturligt sätt träna på modellen QtA (Questioning the Author), som går ut på att eleverna gör kopplingar till författaren. I inledningen av arbetet får eleverna läsa ett författarporträtt om Ulf Stark, som skrivit Läseboken. När eleverna får information och tankar från författaren utvecklar de även en förståelse för vad författaren tänkte och ville säga då han skrev texten. Hur ville Ulf Stark hjälpa eleverna att skapa inre bilder när de läser Livet i Bokstavslandet? Livet i Bokstavslandet ger eleverna tydliga tankestöttor när de ska sammanfatta texterna. Bilder finns till alla berättande texter i A-kapitlen och även till en del av B-kapitlen. Bilderna kan användas i muntliga övningar för att sedan även finnas till hjälp när eleverna ska arbeta med den skriftliga sammanfattningen. Kopiering förbjuden Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning Åk 3, Marika Nylund Ek LIBER AB Den verkliga kraften i förståelsestrategierna kommer efter att strategierna har lärts ut och eleverna börjar tillämpa dem på alla texter. Det är avgörande att vi som lärare inser skillnaden mellan att lära våra elever en lista med strategier och att lära dem bli strategiska läsare och tänkare. (Gear, 2015) I läsförståelsearbetet är målet att eleverna ska förstå texterna utifrån sin egen förförståelse. Det kan finnas flera olika svar som är rätt och elevernas tankar om texten ska värdesättas och lyftas fram. Det är samtalet kring det lästa som är det viktiga och i den sociala interaktionen i samtalet mellan lärare och elev, där eleven till en början härmar och gör som läraren, men så småningom använder strategierna flexibelt på egen hand. Metakognition innebär att eleven blir medveten om sina egna tankeprocesser, den inre rösten. Eleven tänker om texten och sitt eget tänkande. Eleven kan också förstå text som är intressant helt utifrån sina egna strategier. Att lära eleverna ställa frågor på texten är en nyckelstrategi för att de ska förstå en text på flera plan. Eleverna får lära sig att svaret på frågorna Läsa och skriva olika typer av texter I dagens samhälle med ett stort informationsflöde behöver eleverna förberedas för att kunna tolka, söka och sortera information. I undervisningen ska det finnas möjlighet för eleverna att träna på de förmågor som krävs för att läsa, förstå och skriva olika slags texter. Det är en förutsättning att eleverna i åk F-3 kan utveckla sitt språk och läs- och skrivförmågorna i alla ämnen. När den språkutvecklande undervisningen genomsyrar alla ämnen får eleverna en helhet och en större förståelse för hur världen de är en del av fungerar. Att läsa för att uppleva och lära i ett meningsfullt sammanhang och där eleverna känner att de är delaktiga är en viktig del i läs- och skrivundervisningen. I Livet i Bokstavslandets läsebok presenteras olika typer av texter, som stödjer eleverna i deras läs- och skrivutveckling och tar upp ämnesspecifika ord och begrepp och det kan fungera som en betydelsefull introduktion till ett språkutvecklande arbetssätt. BOKSTAVSLANDET ÅK 3 LÄRARHANDLEDNING 9

10 I arbetet med Livet i Bokstavslandet får eleverna möjlighet att träna på att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. För att nå dit krävs att läraren handleder och lotsar eleverna så de blir medvetna om vilka strategier som passar när man läser eller skriver olika typer av texter. Viktigt är även att eleverna ges tillfälle att bearbeta sina skrivna texter. I Livet i Bokstavslandet kan läraren ta hjälp av olika typer av mallar och checklistor för att synliggöra för eleverna hur texterna ska byggas upp. Det handlar både om att få syn på de genretypiska dragen som en viss typ av text ska innehålla och även det som handlar om språkets struktur, såsom meningsbyggnad, stavning och interpunktion. Allt detta arbete där man samtalar, läser och diskuterar texter ökar elevernas medvetenhet. Läsning och skrivning går hand i hand. cirkelmodellen I Livet i Bokstavslandet i åk 3 varvas de berättande texterna om Ami, Bruno, Coco och Dani med andra typer av texter som på ett naturligt sätt passar ihop med innehållet. De texter som finns representerade i Livet i Bokstavslandet är beskrivande, instruerande, berättande, återberättande, förklarande, poetiska och argumenterande texter. Genrepedagogik vilar på en sociokulturell syn på lärande och utgår från en pedagogisk modell, cykeln för undervisning och lärande, även kallad cirkelmodellen. Modellen bidrar till att öka elevernas möjligheter att utveckla ämneskunskaper och ämnesspråk samtidigt som de får verktyg för att producera mer avancerade texter. (Gibbons, 2013) Cirkelmodellen innebär många tillfällen där man integrerar tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. Denna modell genomsyrar allt det arbete som man gör tillsammans och på egen hand utifrån arbetsmaterialet som hör till i Livet i Bokstavslandet åk 3. Genrekunskap - att kunna känna igen, förstå och skriva olika former av texter - ligger till grund för hur man planerar sitt skrivande. Cirkelmodellen bygger på 4 faser. Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder Fas 3: Skriva gemensam text Fas 4: Skriva text individuellt eller i par Genom att arbeta med olika typer av texter utifrån cirkelmodellen sätter man även in arbetet med läsförståelsestrategier i ett större sammanhang. Det fyller en funktion att förutspå och fundera kring de genretypiska dragen, att titta vilka de ämnesspecifika orden är och hur texten är uppbyggd. Betoning på den muntliga framställningen i undervisningen är något som inte får glömmas bort. En muntlig framställning är en betydelsefull beståndsdel i framgångsrik läsoch skrivundervisning, framför allt ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Tjernberg, 2013) Tjernberg framhåller att det är betydelsefullt att hela tiden anpassa metoder och arbetssätt till den elevgrupp man undervisar, de förhållanden som råder här och nu, men även till sig själv som lärare. Arbetsformer och arbetssätt är i första hand redskap som man använder för att göra undervisningen så bra som möjligt. värdegrund i livet i bokstavslandet I Livet i Bokstavslandets läsebok belyser författaren Ulf Stark de två eleverna Ljuba och Gösta och deras olikheter. Precis som personerna i läseboken behöver eleverna bli sedda inte bara som elever utan som människor med egna personligheter och med de särskilda behov var och en har. Läsning och samtal om Ljuba, Gösta och de andra barnen i Livet i Bokstavslandet ger eleverna möjlighet att se likheter och skillnader, påminna om människors lika värde och förstå andra människors situation. Eleverna behöver få känna sig delaktiga, motiverade och engagerade i undervisningen på liknande sätt som Ulf Stark beskriver så fint med sin läsebokstext där klassen får göra en show och samla in pengar till barn som har det svårt. Att variera undervisningen och samtidigt arbeta med barnkonventionen ger undervisningen ett djup och större omvärldsförståelse. Elevernas rätt att ta ställning i olika frågor och vara med och bestämma utvecklar deras känsla för hur en demokrati fungerar. I Livet i Bokstavslandets lärarhandledning finns exempel på hur man kan arbeta med barnkonventionen och värdegrunden i klassen kopplat till Ulf Starks läsebokstexter. Kopiering förbjuden Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning Åk 3, Marika Nylund Ek LIBER AB 10 BOKSTAVSLANDET ÅK 3 LÄRARHANDLEDNING

11 Kopiering förbjuden Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning Åk 3, Marika Nylund Ek LIBER AB Det arbete som läggs ner i tidiga åldrar på att eleverna får tolka och analysera texter liksom koppla tankar, upplevelser och slutsatser till sina egna erfarenheter och tidigare kunskaper, lägger en grund för kommande kunskapskrav och ett livslångt lärande. (Schmidt, 2015) utmana lärandet I Livet i Bokstavlandet finns det utrymme för progression och fördjupning i förhållande till enskilda elevers förutsättningar och behov. Ordväggsorden kan samtalas kring utifrån betydelse och eleverna kan få träna på att stava dem. Använder man som lärare sig av ett förtest kan man få syn på vilka elever som behöver en utmaning i form av några flera och svårare ord. I åk 3 materialet får eleverna möjlighet att blicka framåt mot högre årskurser och lära sig grunderna i argumenterande text. Återkommande i Livet i Bokstavslandet är Vygotskijs tankar om den sociokulturella teorin och den proximala utvecklingszonen. Det som barnet idag kan göra i samspel med andra kommer det imorgon att göra självständigt. Med hjälp av kartläggningsmaterialet och checklistorna i Livet i Bokstavslandets lärarhandledning och Du kan!-sidorna i arbetsboken kan du som lärare återkoppla till varje elev vad nästa steg kan bli i läs- och skrivutvecklingen. från tal till skrift I Livet i Bokstavslandet för åk 3 bygger många av övningarna i arbetsboken på att eleverna ska få sammanfatta berättande texter och andra typer av texter med hjälp av bilder. Det bästa är om man i klassrummet använder sig av muntliga gruppövningar innan man går över till de skriftliga övningarna, som kan genomföras individuellt. I samtalet stöttar eleverna varandra så att de sedan kan klara av mer krävande uppgifter på egen hand. Det är ingen överdrift att påstå att det tal eleverna kommer i kontakt med i klassrummet är avgörande för inlärningen och för elevernas självkänsla. Vi lär och lär ut genom att tala! (Gibbons, 2013) I Livet i Bokstavslandet finns en övning där eleverna kan använda sig av bilder när de ska återberätta en beskrivande text om en världsdel. Bilderna kan användas på flera olika sätt. En lekfull övning väcker motivationen och engagemanget hos eleverna. Till en början kan klassen delas in i grupper med fyra-fem elever per grupp. De kan få bilder från exempelvis två olika världsdelar. Eleverna kommunicerar och diskuterar med varandra hur bilderna kan sorteras. När alla grupper är klara med sin sortering kan läraren högläsa om en världsdel i taget och ett resonemang i klassen följer kring var bilderna passar bäst. Bilderna kan fortsättningsvis användas på flera sätt. Eleverna kan ha bilderna för att återberätta vad de har lärt sig. Bilderna är också till stor hjälp när eleverna ska plocka ut viktiga innehållsord eller nyckelord ur texten och sedan skriva en text med egna ord. En större utmaning blir det om varje elev i en grupp får en bild (se till att det är lika många i gruppen som det finns bilder) och om de, utan att visa bilden för de andra, beskriver sin bild och därefter tillsammans försöker lista ut hur bilderna ska ordnas eller sorteras. Referenser Alatalo, T. (red.) Läsundervisningens grunder. Gleerups. (2016) Alatalo, T. Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 1. Liber. (2015). En läsande klass. (2016). Gear, A. Att läsa faktatexter. (2015). Natur & Kultur. Gear, A. Att skriva faktatexter. (2016). Natur & Kultur. Gibbons, P. Stärk språket Stärk lärandet. (2013). Hallgren & Fallgren. Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Natur & Kultur. Körling, A-M. Den meningsfulla högläsningen. (2012) Natur & Kultur. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen, och fritidshemmet. (2011). Skolverket Marinak, B. & Gambrell, L. (2008). Intransic motivation and rewards: What sustains young children s engagement with a text? Literacy Research and Instruction, 47, s Persson, S. Nyanlända elever undervisning. Mottagande och flerspråkighet. Natur & Kultur. (2016) Reichenberg, M. Läsförståelse genom strukturerade textsamtal. Natur & Kultur. (2010) Schmidt, C. Barn som medborgare i en värld full av texter. (2015). Svensson, A-K. Språkglädje. Studentlitteratur. (2005). Stehagen, H. Språk i alla ämnen handbok för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. (2014). Gothia Fortbildning. Tjernberg, C. Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet (2013) Trapp, M. Nylund Ek, M. Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 2. Liber. (2016) Westlund, B. Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Natur & Kultur (2015). Westlund, B. Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningskurser i grundskolans mellanår. Natur & Kultur (2013). Westlund, B. Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Natur & Kultur (2009). BOKSTAVSLANDET ÅK 3 LÄRARHANDLEDNING 11

12 Inför arbetet med läromedlet Arbetsgången Varje kapitel kan man arbeta med under fyra veckor: två veckor med A-kapitlet och två veckor med B-kapitlet. vecka 1: a-texten och läsförståelse vecka 3: b-texten och läsförståelse Arbeta med digital intro Teatern, för att förbereda läsningen i läseboken. Högläs läsebokens B-text. Instruktioner till lässtrategiarbetet finns beskrivet till varje kapitel här i lärarhandledningen. Arbeta med digital intro Arenan, för att förbereda arbetet med läsförståelse i Arbetsboken. Arbeta med läsförståelseövningarna i arbetsboken. Börja med att se det aktuella TVprogrammet Livet i Bokstavslandet ( Arbeta med digital intro Teatern, för att förbereda läsningen i läseboken. Högläs läsebokens A-text. Instruktioner till lässtrategiarbetet finns beskrivet till varje kapitel här i lärarhandledningen. Arbeta med digital intro Arenan, för att förbereda arbetet med läsförståelse i arbetsboken. Arbeta med läsförståelseövningarna i arbetsboken. vecka 2: a-texten och språklära Repetera och läs A-texten i läseboken. Arbeta med de ord som tas upp i A-texten: begreppsbildning och stavningsträning utifrån det aktuella språkljudet. Instruktioner finns under varje kapitel här i lärarhandledningen. Arbeta med digital intro Skolgården, för att förbereda arbetet med språkets struktur i arbetsboken. Arbeta med språkläraövningarna i arbetsboken. vecka 4: b-texten och lära mer om texttypen Repetera och läs B-texten i läseboken. Arbeta med digital intro Skolgården, för att förbereda arbetet med att lära mer om den aktuella texttypen i arbetsboken. Arbeta med övningarna att lära mer om texttypen i arbetsboken. Skrivarbete utifrån cirkelmodellen gällande den aktuella texttypen. Instruktioner till skrivarbetet finns till varje kapitel här i lärarhandledningen. Till sist fyller eleverna tillsammans med dig som lärare i checklistorna för sin egen utvärdering: Du kan! De finns längst bak i arbetsboken. Hjälp eleverna att skriva vad de behöver träna mer på. elevens egen utvärdering: du kan! I Arbetsboken längst bak finns åtta checklistor (till varje kapitel med A och B) för elevens egen utvärdering. Eleverna ska tänka efter vad de lärt sig och vad de kan efter arbetet med A- och B-kapitlet i läseboken och arbetsboken. Sedan fyller ni tillsammans i checklistorna. Du hjälper också eleverna att skriva vad de behöver träna mer på. Utvärderingen kan delas upp på flera tillfällen. Kopiering förbjuden Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning Åk 3, Marika Nylund Ek LIBER AB 12 BOKSTAVSLANDET ÅK 3 LÄRARHANDLEDNING

13 kartläggningar Efter vartannat kapitel (2 B, 4 B, 6 B och 8 B) finns kartläggningar för eleven här i lärarhandledningen som kopieringsunderlag. Det är enkla diagnoser som kan ge dig en vägledning om vad eleven lär sig, kan och behöver träna mer på. För en mer grundlig kartläggning hänvisas till Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1 3, Nya Språket lyfter eller Libers kartläggning Tummen upp! teatern I Teatern förbereder du eleverna före läsning i läseboken (både A- och B-kapitel). Innan vi läser: förutspå utifrån rubriker och kapitelbilder Ordväggen: aktuella ord utifrån varje kapitel Kopiering förbjuden Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning Åk 3, Marika Nylund Ek LIBER AB ordväggen Till varje kapitel finns tio föreslagna ord att arbeta vidare med och samla på Ordväggen (läs mer på s. 14). Orden bör ni arbeta med kontinuerligt under alla fyra veckorna. Det finns dessutom förslag på flera språklekar och temaaktiviteter utifrån orden i varje kapitel. Digital intro Digital intro är tänkt som ett stöd och verktyg för dig som lärare när du ska introducera arbetet med läsebok och arbetsbok, men det kan också användas för att följa upp och arbeta vidare med olika moment. Du som lärare ska alltid leda arbetet med digital intro. Samla eleverna, gärna i mindre grupper, och fokusera på det som just dina elever behöver. I de gemensamma laborationerna utnyttjar du den flerstämmighet som finns i elevgruppen, dvs. gemensamt lärande där gruppens samlade kunskap är större än individens kunskap. Det gynnar alla elever. I digital intro för åk 3 finns åtta huvudkapitel med A- och B-kapitel, precis som i läsebok och arbetsbok. Digital intro åk 3 laborationer Här beskrivs några av de laborationer som ingår i digital intro åk 3. De flesta återkommer i varje kapitel, både A och B. arenan I Arenan arbetar ni efter läsning i läseboken och du förbereder eleverna inför arbetet med läsförståelseövningarna i arbetsboken (både A- och B-kapitel). Återberätta med hjälp av sekvensbilder och sammanfattande meningar Koppla ord och uttryck till bild och rätt förklaring/beskrivning Ställa frågor och svara på frågor Fundera tillsammans över inre bilder Venndiagram skolgården I Skolgården förbereder du eleverna inför arbetet med språkövningar (A-kapitel) och övningar att lära mer om olika texttyper (B-kapitel) i arbetsboken. A-kapitel Stava Sammansatta ord Synonymer Sortera ord B-kapitel Planera en text: berättelseschema, planeringstabell, nyckelord Vi skriver tillsammans! BOKSTAVSLANDET ÅK 3 LÄRARHANDLEDNING 13

14 Baksidestext Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning Åk 3 Den här lärarhandledningen innehåller metodisk och strukturerad vägledning för en framgångsrik läs- och skrivundervisning. Här finns också språk- och temaaktiviteter utifrån samma teman som i TV-programmet Livet i Bokstavslandet. I lärarhandledningen hittar du även kopieringsunderlag med faktatexter, checklistor, läxor, kartläggningar, terminsplaneringar m.m. Du får många tips på hur man kan arbeta med läsebok, arbetsbok och digital intro. Livet i Bokstavslandet är ett grundläromedel för F åk 3 med läseböcker, arbetsböcker, lärarhandledningar och digital intro (digitalt material för gemensamma genomgångar på interaktiv skrivtavla/projektor). Livet i Bokstavslandet tar fasta på modern läs- och skrivforskning och utgår från Lgr 11. Marika Nylund Ek Best.nr Tryck.nr _LiB_LH3_OMSLAG_tryck.indd 2 7/7/17 6:09 PM