Lokal. Handlingsplan. för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd på Sandsjöfors skola 2013/2014. Solweig Frejdh

Transkript

1 Lokal Handlingsplan för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd på Sandsjöfors skola 2013/2014 Solweig Frejdh

2 Innehållsförteckning Lokal... 1 Handlingsplan... 1 Syfte och Mål... 3 för Emåskolans handlingsplan gällande elevstödsarbete... 3 Våra styrdokument... 4 Skollagen (2010:800)... 5 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Pilen Nässjö kommuns skolplan... 6 Arbetsgång vid elevstöd... 7 Arbetsgång vid elevstöd... 8 Åtgärdsprogram Organisation Lokala stödteamet (LST) Arbetsgång vid LST:s resursfördelning Läs-, skriv- och språkutveckling DIAGNOS- OCH TESTRUTINER Kartläggning Stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter Stöd till elever med koncentrationssvårigheter Anmälan till rektor Pedagogisk utredning Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram nr Utvärdering av åtgärdsprogram nr Exempel på frågor vid Kartläggning Exempel på frågor vid Analys:

3 Syfte och Mål för Sandsjöfors skolas handlingsplan gällande elevstödsarbete Lärande ger glädje och möjligheter Pilen, Nässjö kommuns skolplan. Vi vill ge alla elever möjlighet att utvecklas, känna glädje över att göra framsteg och därigenom stärka sin självkänsla och övervinna svårigheter. Syftet med denna handlingsplan är: att utveckla ett förebyggande arbetssätt för att minska risken för att elever hamnar i skolsvårigheter att elever i behov av särskilt stöd ska upptäckas och ges stöd så tidigt som möjligt att tydliggöra våra rutiner för elevstödsarbete på Emåskolan att de svårigheter och problem som uppkommer ska belysas ur ett helhetsperspektiv. Detta innebär att uppmärksamma elevens skolsituation på alla nivåer, organisations-, grupp- och individuell nivå att anpassa skolans krav efter alla elevers förutsättningar Mål: Att alla elever i åk 3 når målen i alla ämnen Därför ska: Elever i skolsvårigheter få stöd och hjälp efter behov och situation, utifrån skolans mål och förutsättningar All personal erbjuds information och kompetensutveckling om inlärningssvårigheter. Handledning erbjuds efter behov utav speciallärare. 3

4 Våra styrdokument Barnkonventionen Artikel Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning [ ]. Fn:s standardregler Två principer 1. Alla människor är lika mycket värda, oavsett förmåga, och alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Regel 6. Vidare måste alla barn och ungdomar - utifrån sina förutsättningar -få likvärdig utbildning. Salamancadeklarationen Undervisning av elever med behov av särskilt stöd, Handlingsram 3 Skolorna måste finna vägar när det gäller att med lyckat resultat ge undervisning åt alla barn, däribland dem som har svåra skador och funktionshinder. [ ]Detta har lett till begreppet integrerad skola. Den uppgift som den integrerade skolan står inför är att utveckla en pedagogik med barnet i centrum som har för utsättningar att med framgång ge undervisning åt alla barn, däri bland dem som har grava skador och funktionshinder. 4 Undervisning av elever med behov av särskilt stöd bygger på den sunda pedagogikens välbeprövade principer som kan komma alla barn tillgodo. Den utgår från att alla skillnader människor emellan är normala och att inlärningen följaktligen måste anpassas till barnets behov snarare än att barnet skall formas i enlighet med i förväg fastställda antaganden om inlärningsprocessens takt och natur. 4

5 Skollagen (2010:800) 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Åtgärdsprogram 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. 10 kap. Grundskolan 21 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. 5

6 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Skolans värdegrund och uppdrag En likvärdig utbildning Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. [ ] Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårt att nå målen för utbildningen. Därför kan aldrig undervisningen utformas lika för alla. Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och hur kunskapsutveckling sker. [ ] Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en enhet. 2 Övergripande mål och riktlinjer 2.2 Kunskaper, riktlinjer; Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. 2.8 Rektorns ansvar Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det stöd och den hjälp de behöver. Pilen Nässjö kommuns skolplan Verksamhet/utveckling Framgångsfaktorer Alla ges möjlighet att nå målen i läroplaner och kursplaner Positiva och höga förväntningar med utgångspunkten att alla har en vilja och lust att lära och utvecklas Mångfald av lärandemetoder Samverkan - inom enheten och mellan enheter - mellan verksamheter, [..] 6

7 Arbetsgång vid elevstöd Steg 1 Identifierar elever i behov av stöd Speciallärare Kurator / skolsköterska Steg 2 Anmälan till rektor för utredning om eventuellt särskilt stöd Lokala stödteamet gör en pedagogisk utredning tillsammans med lärare Steg 3 Rektor beslutar om åtgärdsprogram ska upprättas. Elev i behov av särskilt stöd. Utarbetandet av åtgärdsprogram görs av lärare eventuellt tillsammans med speciallärare i samråd med vårdnadshavare och elev. Steg 4 Utvärdering av åtgärdsprogram Steg 5 och 6 Åtgärdsprogram avslutat Nytt åtgärdsprogram Centrala stödfunktionen Konferens BUP, Barnmedicin, Barnhabiliteringen, Skolpsykolog, Centrala stödteamet 7

8 Arbetsgång vid elevstöd Steg 1 Klasslärare och speciallärare identifierar elever i behov av stöd tidigt. Vid behov kan ärendet tas upp med arbetslaget som tillsammans försöker finna vägar till förbättring och utveckling genom att utnyttja sin gemensamma kompetens. Samtalar med eleven och vårdnadshavaren för att få deras syn på elevens skolsituation. Stödinsatserna sker inom klassens ram. Steg 2 Om insatser inom klassen inte är tillräckliga för att eleven ska nå kunskapsmålen anmäls oron till rektor på blanketten Anmälan till rektor se bil. 1. Lokala stödteamet (LST) gör en utredning samt en pedagogisk kartläggning tillsammans med klassläraren se bil. 2 och under Åtgärdsprogram s. 9. Steg 3 Beslut om upprättande av åtgärdsprogram görs av rektor. Insatser övergår till särskilt stöd. Elev och vårdnadshavare kontaktas för utarbetande av åtgärdsprogram. Upprättandet av åtgärdsprogrammet görs av klassläraren i samarbete med specialläraren se bil. 3 och under Åtgärdsprogram s. 9. Datum för utvärdering bestäms. Steg 4 Om det vid utvärderingen visar sig att målen uppfyllts avslutas åtgärdsprogrammet. Om det vid utvärderingen visar sig att de insatser som gjorts genom åtgärdsprogrammet inte är tillräckliga återupptas en diskussion i LST. Är kartläggningen inför upprättandet av åtgärdsprogrammet tillräcklig? Är målen relevanta? Stämmer målen överens med åtgärderna? Kan vi utforma åtgärderna på annat sätt? Tas personalens kompetens tillvara? 8

9 Steg 5 Vid behov konsulterar LST den Centrala stödfunktionen Elevhälsans Hus. De verksamhetsinriktningar som finns vid den centrala stödfunktionen är: Skolpsykologer Skolläkare Talpedagoger Kuratorer Specialpedagoger med inriktning dyslexi/matematiksvårigheter och neuropsykiatri. Steg 6 Vid behov kallar rektor till konferens. Rektor kallar vårdnadshavare, eventuellt elev, berörd personal och elevhälsoteam/lokalt stödteam. Konferensen upprättar beslutsprotokoll. Utifrån beslutet kan olika utredningar göras av Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), barnmedicin, barnhabilitering, skolpsykolog och Centrala stödteamet. 9

10 Åtgärdsprogram Om en elev av olika skäl riskerar att inte nå kunskapsmålen ska, efter anmälan till rektor, elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utredas. Även svårigheter som inte innebär en omedelbar risk för att inte nå kunskapsmålen ska utredas. Detta kan gälla vantrivsel i skolan, svårigheter att fungera i grupp, är upprepat eller långvarigt frånvarande, har ett utåtagerande beteende eller drar sig undan. Den pedagogiska utredningens syfte är att: tydliggöra hur skolsituationen ser ut på organisation-, grupp- och individ nivå utifrån elevens, vårdnadshavarens respektive ansvarig pedagog/ers perspektiv. kartlägga elevens starka sidor och svårigheter genom screening. ge underlag till analys om tänkbara orsaker till inlärningshinder, elevens behov samt ge förslag på åtgärder. Utifrån denna utredning utarbetas ett åtgärdsprogram för att främja elevens utveckling och inlärning. Åtgärdsprogrammet är ett viktigt verktyg för den pedagogiska planeringen, så att insatserna för dessa elever samordnas. Vid utarbetandet av programmet samråder vi alltid med eleven och dess vårdnadshavare och strävar efter att eleven är delaktig i utarbetandet av mål och delmål. De långsiktiga målen är direkt utifrån Läroplanen. Åtgärdsprogrammen bör inte löpa under längre tid än max 8 veckor innan utvärdering görs. Andra viktiga syften med åtgärdsprogram är att: klargöra ansvarsfördelningen av åtgärder kring barnet underlätta uppföljning och utvärdering av planerade och genomförda insatser ge elever och föräldrar inflytande över elevens skolsituation dokumentera att åtgärder vidtagits 10

11 Organisation I kommunen finns den Centrala stödfunktionen Elevhälsans Hus med olika kompetenser att tillgå. De står till förfogande när det gäller bl. a. utredningar av dyslexi och matematiska svårigheter samt handledning och då även när det gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Lokala stödteamet, LST, har planerade möten ca 2 gånger per termin. I teamet ingår rektor, som är sammankallande, skolsköterska och speciallärare. Vid behov kan kurator, klasslärare, psykolog, talpedagog eller annan berörd personal kallas. Där finns möjlighet att ta upp frågor rörande elever i behov av särskilt stöd. I LST tas beslut om vilka åtgärder som behöver vidtas. Rektor är ytterst ansvarig för att åtgärdsprogram upprättas. Klasslärare tillsammans med speciallärare är ansvariga för att åtgärdsprogrammet skrivs. Två speciallärare (100 % + 40 %) finns på skolan. I deras roll ingår att kartlägga, utreda, analysera, utvärdera, undervisa, driva skolutvecklingsfrågor, handleda personal samt vara rektor behjälplig vid resursfördelning till elever i behov av särskilt stöd. Se under Lokala stödteamet och Arbetsgång vid Lokala stödteamets arbetsfördelning s. 11 och 12. Minst en speciallärare är med på varje APT. Då finns möjlighet att ta upp specialpedagogiska frågor. Varje måndag e.m. finns möjlighet att träffa speciallärare för att ta upp specialpedagogiska frågor. En gång per termin är det Lägeskonferens. Klasslärare redogör för hur klassen fungerar på grupp- och individnivå. Syftet är att rektor ska få information om det dagliga arbetet, elever i behov av stöd samt måluppfyllelse. På skolan finns det elevassistenter. I deras roll ingår det att stödja elevens lärande och utveckling genom att använda arbetssätt och metoder som gynnar elevens delaktighet, lärande och utveckling. 11

12 Lokala stödteamet (LST) I LST ingår rektor, två speciallärare och skolsköterska. Vid behov är klasslärare med och även talpedagog, kurator, psykolog eller annan berörd personal kan tillkallas. LST har ansvaret för att förebygga och tidigt upptäcka inlärningssvårigheter tillsammans med klassläraren samt erbjuda stöd och hjälp för elever som av olika anledningar har svårt att nå kunskapsmålen. Stödet anpassas efter elevernas särskilda behov och situation. I första hand ska stödet ges i klassrummet. Övriga arbetsuppgifter för LST Utarbeta översikter över elever i behov av särskilt stöd, vilka utredningar som är gjorda, vilka stödinsatser som görs och fortlöpande aktualisera och revidera dessa insatser. Göra behovsanalyser i samverkan med klasslärare och i arbetslaget och anpassa fördelningen av stöd utifrån analysen. Vara samtalspartner, bollplank, för klasslärare och assistenter, ev. efter observationer i klassrummet. Ge information i arbetslaget vid förändringar och minst två gånger per termin berätta om stödinsatserna och dess resultat. Kontakt med berörd klasslärare hålls kontinuerligt kring stödinsatserna. Göra utredningar och pedagogiska kartläggningar tillsammans med klasslärare och göra analyser av verksamheten för elever i behov av särskilt stöd som grund för åtgärdsprogrammet. Medverka i utarbetandet av åtgärdsprogram tillsammans med klasslärare och tillsammans med dessa ha det gemensamma ansvaret för att åtgärdsprogram utarbetas, följs upp och utvärderas. Utarbeta handlingsplan för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Utvärdera LST:s verksamhet och vid behov revidera handlingsplanen. Leda pedagogiska samtal om stöd och didaktiska frågor. 12

13 Arbetsgång vid LST:s resursfördelning 1. Speciallärarna gör en behovsinventering genom samtal med klasslärarna. Nya elever kan testas. 2. Eleverna screenas utifrån Nässjö kommuns Språkutvecklingsplan eller med någon utav de screeningtester som kan användas utifrån eget val. 3. Resultat från tester och behovsinventering sammanställs. 4. LST utarbetar ett förslag till resursfördelning. 5. Förslaget presenteras och diskuteras tillsammans med arbetslaget. 6. Resursfördelningen fastställs tills vidare av LST. 7. Klasslärare och speciallärare avgör gemensamt hur resurstiden skall användas under en viss period (max 8 veckor) tex observationer, arbete direkt med eleven eller resurs i klassen. 8. Klasslärare och LST utvärderar kontinuerligt utfallet av insatserna. 9. Efter avslutad period görs en ny behovsinventering och screening inför den nya resursfördelningen. 13

14 Läs-, skriv- och språkutveckling Nässjö kommuns språkutvecklingsplan Syfte Att uppnå en långsiktig och medveten språkutveckling Att lyfta fram språkets betydelse i alla ämnen Att skapa intresse för att läsa och skriva Att få en gemensam strategi för att stödja och stimulera språkutvecklingen Att tidigt upptäcka de elever som är i behov av extra utbildningsinsatser Mål Vår långsiktiga vision är att alla elever ska nå de nationella målen i SV/SVA för åk 3, 6 och 9. För att nå dit har vi gemensamma delmål för alla skolor i Nässjö: Åk. 1 Eleven har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet Åk. 2 Eleven läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning samt visar förståelse vid egen läsning Åk. 3 Eleven läser flytande med förståelse både kortare och längre texter där ortografisk helordsläsning dominerar Åk. 5 Eleven läser obehindrat med förståelse Nya språket lyfter, Skolverket. 14

15 DIAGNOS- OCH TESTRUTINER Vi följer regelbundet upp elevernas läsutveckling genom s k screening (systematisk kontroll, grovgallring). Den har som syfte att så tidigt som möjligt upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi (specifika läs- och skriv-svårigheter). Med hjälp av screening förebygger vi svårigheter längre fram, då vi i ett tidigt skede ser elevens behov av stöd och därmed individuellt kan anpassa läs- och skrivträningen med lämpliga åtgärder. Resultaten bildar dessutom underlag till fördelning av specialpedagogiska resurser samt till elevens åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplan. Uppföljningen av alla elevers läsutveckling görs huvudsakligen av klasslärare/lärare i svenska i samarbete med specialläraren. Från och med höstterminen 2011 gäller Nässjö Kommuns Läsutvecklingsplan, vilket innebär att följande arbetsmetoder för uppföljning används: Bornholmsmodellen Förskoleklass, Nya Språket Lyfter för området Tala, Lyssna och samtala, God läsutveckling för området Läsa. God läsutveckling (Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin, 2005) beskriver fem dimensioner av läsning och innehåller kartläggning och övningar samt läsutvecklingsscheman för såväl lärare som elev samt God skrivutveckling för området Skriva. God skrivutveckling (Ingvar Lundberg, 2008) beskriver fem dimensioner av skrivning och innehåller kartläggning och övningar samt skrivutvecklingsschema för såväl lärare som elev. Obligatoriska kartläggningar beställs av speciallärare. Individuella test genomförs av speciallärare. Klasslärare ansvarar för genomförandet av övriga kartläggningar. Speciallärare bör vara klassläraren behjälplig under genomförandet av screening i klasserna. Testen rättas och sammanställs av speciallärare. Speciallärare har ansvar för uppföljning av screenade elever. Vid behov utarbetas åtgärdsprogram enligt arbetsgången för elevstöd. Screeningtester som kan användas av eget val inför utarbetandet av åtgärdsprogram H 4 Lindahl Mekanisk avläsning vid högläsning och läshastighet Umesol Taube, Tornéus och Lundberg Fonologisk medvetenhet, Läsning och Skrivning och Självbild Läskedjor Jacobson Avkodning 15

16 Kartläggning Enligt Nässjö kommuns Språkutvecklingsplan Åk Test Tid Ansvarig F Vad sa du fröken?, Alstam-Malcus & aug- sep talpedagog Fritzell F Bornholmsmodellen Bokstavskännedom- maj förskollärare/ bokstavsnamn och bokstavsljud specialpedagog 1 Kopiering-Taluppfattning, Ljungblad aug klasslärare 1 LäsEttan-Avläsning, Johansson apr speciallärare/ specialpedagog 2 Vilken bild är rätt? Läsförståelse, apr klasslärare Lundberg 2 DLS rättstavning, Järpsten apr klasslärare 3 Nationellt prov i svenska och vår klasslärare svenska som andraspråk 4 DLS för skolår 4-6 Rättstavning, okt klasslärare version 1 Läshastighet Draken i månskenet Järpsten, Taube 5 DLS för skolår 4-6 Rättstavning, version 2 Läshastighet I isbjörnens rike Järpsten, Taube okt klasslärare 6 Nationellt prov i i svenska och vår klasslärare svenska som andraspråk 16

17 Stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter Vi strävar efter att förebygga läs- och skrivsvårigheter/dyslexi genom stimulerande språklekar och övningar som utvecklar den språkliga och fonologiska (språkljuds-) medvetenheten redan i förskoleåldern. Vi använder oss av Bornholmsmodellen ( och Fonomix munmetoden ( på ett strukturerat sätt. Vi strävar efter att stärka självbilden hos elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, genom att lyfta fram hans/hennes starka sidor. Vi uppmuntrar intressen både i och utanför skolan och låter eleven visa vad den är bra på för klasskamraterna. Vi strävar efter att sätta upp små delmål och ge beröm när hon/han lyckas. Vi försöker uppmärksamma och uppmuntra olika inlärningsstilar. Vi strävar efter att ge korta, tydliga instruktioner och hjälp med struktur. Vid behov, delar vi upp arbeten i mindre delar. Vi ger ofta muntliga genomgångar med ordförklaringar, som förtydligas genom stödord och/eller bilder. Vi skriver tydligt på tavlan/smart Board. För att slippa lyssna och anteckna samtidigt, ger vi eleven anteckningshjälp eller kopierar färdiga anteckningar från t ex Smart Board eller lärare. Vi erbjuder läsläxor som ljudfiler. Vid behov, får eleven förstorade texter. Vi tvingar inte elever med läs- och skrivsvårigheter att läsa högt eller att skriva på tavlan inför klassen. Vid läromedelsbeställningar, uppmärksammar vi lärobokens layout och bedömer om den är lätt att läsa. Vid läromedelsbeställningar försöker vi också beställa läromedlet inspelat för de elever som behöver det. Vi uppmuntrar eleven att använda alternativa verktyg, t ex dator med ordbehandlingsoch rättstavningsprogram, Daisyspelare, Mp3-spelare och ipad. Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har rätt till tillgång av alternativa verktyg. Vi stimulerar läsningen genom att tipsa om lättlästa böcker och talböcker. Talböcker kan lånas på Biblioteket och lyssnas på via Mp3-spelare/Daisyspelare/dator. Eftersom många dyslektiker har svårigheter med automatiseringar ( rabbelkunskaper ), erbjuds t ex lathundar och miniräknare. Vi satsar särskilt på att träna och utveckla dessa elevers studieteknik, t ex genom att ta ut stödord, göra tankekartor, formulera frågor utifrån rubriker etc. Vid prov erbjuds längre provtid samt muntliga prov, antingen med personal eller på enskild plats med diktafon. Vi rättar inte stavfelen utan bedömer faktainnehållet. 17

18 Stöd till elever med koncentrationssvårigheter Strategierna är hämtade mestadels från boken Barn med koncentrationssvårigheter, Björn Kadesjö. De kan ses som allmänna råd och tips. Klassrumsmiljön Klassrummet bör vara inspirerande och kreativt, men ändå strukturerat utformat - var sak på sin plats. Elever i behov av koncentrationsstöd fungerar bäst på lugn plats därför sker placering utifrån elevens behov. Struktur, rutiner Återkommande, tydliga rutiner är en trygghet för ostrukturerade barn. För de som har dåliga tidsbegrepp är ett tydligt och personligt dagsschema ovärderligt. För vissa kan en arbetsordning för varje lektion vara till hjälp. Med hjälp av en almanacka kan dagen struktureras och barnet kan även få grepp om nutid, dåtid och framtid. Klassrumsstrategier Ge korta, konkreta, gärna flerdelade instruktioner, gärna också visuellt. För oroliga barn är det bättre med kortare arbetspass, avgränsade uppgifter och utrymme för rörelsepauser. Förändringar eller nya situationer, t ex utflykter, bör förberedas noggrant, gärna skriftligt. Dessa barn behöver mer hjälp än andra att utveckla studietekniker. Hjälp barnet att utveckla problemlösningsstrategier - att stanna upp och tänka efter: vad går uppgiften ut på? Vilka möjliga lösningar finns? Öka barnets koncentration genom täta, uppmuntrande kommentarer. Hjälp barnet bli medvetet om sin aktivitetsnivå genom att sätta ord på det som sker, t ex "nu börjar du att ha alldeles för bråttom". Vid prov bör dessa barn få hjälp att lyckas genom t ex muntliga förhör. 18

19 Hjälpmedel Datorn/iPad är bra hjälpmedel för att träna dessa barns basfärdigheter. För många kan hörselskydd eller hörlurar, eventuellt med musik, vara ett sätt att avskärma sig från störande stimuli. Man kan avgränsa elevens arbetsyta med färgad tejp. Av papp kan man tillverka låga skärmar som eleverna kan sätta runt arbetsytan när de vill arbeta ifred. Motoriskt oroliga elever kan ha nytta av en kilkudde. Genom att vicka på den höjs muskelspänningen och barnet orkar sitta längre. För många kan färgsignaler som markerar barnets plats och tillhörigheter vara till hjälp. Många barn klarar av att sitta stilla längre om de får något att pilla på, t ex en piggboll. En del elever fungerar bättre med hjälp av någon form av belöningssystem. Genom seriesamtal och sociala berättelser kan elevens självinsikt utvecklas. Skolgården Oroliga elever behöver ofta vuxnas hjälp med aktiviteter på raster. 19

20 Bil. 1 Diarienr:. Anmälan till rektor Grundskola/ grundsärskola/fritidshem Namn/personnr (6 siffror) Skola/årskurs Orsak till anmälan Anmälan gjord av datum mottaget av rektor datum Beslut av rektor. Utredning görs av: Information till (muntligt eller skriftligt) Vårdnadshavare/elev Klassföreståndare Arkiveras hos rektor Offentlig handling 20

21 Bil. 2 Diarienr:. Pedagogisk utredning Grundskola/ grundsärskola/fritidshem Namn/personnr (6 siffror) Skola/årskurs Utredning Analys Utredning gjord av: namn datum Åtgärdsprogram upprättas upprättas inte rektor datum Arkiveras hos rektor Rektors beslut kan överklagas. Se blankett Om du vill överklaga Offentlighets- och sekretesslag 23 kap

22 Bil. 3 Diarienr:.. Åtgärdsprogram Grundskola/grundsärskola/fritidshem Skollagen 3 kap 2 och 9 Åtgärdsprogram nr Namn/personnr (6 siffror) Skola/årskurs Mål Delmål Åtgärder/Insatser Ansvarig Ansvarig för upprättande av åtgärdsprogram: namn datum När och hur ska åtgärdsprogrammet utvärderas? Sammankallande till utvärdering: namn Rektor: namn datum Arkiveras hos rektor Rektors beslut kan överklagas. Se blankett Om du vill överklaga Offentlig handling Offentlighets- och sekretesslag 23 kap

23 Bil. 4 Diarienr:. Utvärdering av åtgärdsprogram nr Grundskola/grundsärskola/fritidshem Namn/personnr (6 siffror) Skola/årskurs Utvärdering Nytt åtgärdsprogram upprättas inte. Nytt åtgärdsprogram upprättas. Utvärdering gjord av: namn datum Rektor: namn datum Arkiveras hos rektor Offentlig handling Bil. 5 23

24 Exempel på frågor vid Kartläggning Organisationsnivå Hur svarar skolans organisation mot barnets/elevens behov? Hur organiseras arbetet? Finns arbetsformer och arbetssätt som är mer kritiska eller mer stödjande för barnet/eleven t ex fritt arbete rörande ett tema, användandet av arbetsblad, eller hur man grupperar barnen/eleverna? Vilket är det dominerande arbetssättet? Vilka grundläggande värderingar råder? Vilken kompetens och vilka resurser finns att tillgå? Fördelas resurserna på bästa sätt utifrån elevernas behov? Använder arbetslaget de resurser som står till förfogande (även de utanför skolan)? Hur möter vi olikheter? Hur handskas vi med differentiering? Gruppnivå Hur kan barnet/eleven påverka sin lärandesituation? Hur är gruppen sammansatt? Hur bemöts barnet/eleven i gruppen? Hur organiseras arbetet i gruppen? Vilken status och vilka relationer har barnet/eleven i gruppen? Vad utmärker klimatet i gruppen när det gäller språkkultur, genusfrågor och maktstruktur? Hur fungerar kommunikationen i gruppen? Vad utmärker situationer där barnets/elevens lärande fungerar? Hur beskriver barnet/eleven själv sina svårigheter i gruppen? Individnivå Vad kan barnet/eleven nu? Vilka är elevens starka sidor? Hur kan eleven påverka sin lärandesituation? I vilka lärande situationer fungerar eleven bra? Hur samspelar barnet/eleven i strukturerade och ostrukturerade situationer? Hur fungerar barnet/eleven i valsituationer och vid förändringar? Hur reagerar barnet/eleven i övergångssituationer? Hur är samspelet med andra barn? Hur är samspelet med vuxna? Vilka är de kritiska situationerna? Vad föranleder dem? När upptäcktes de första gången? Självförtroende hur tar barnet/eleven sig an en ny uppgift? Utmaningar? Vågar försöka? Hur klarar barnet/eleven gruppinstruktioner? Hur fungerar impulskontrollen självbehärskningen? Hur fungerar barnet/elevens uppmärksamhetsförmåga fokusering? Bil. 6 24

25 Exempel på frågor vid Analys: Finns det arbetsformer, arbetssätt som är stödjande för barnet/eleven? Är skolans värderingar och attityder stödjande för barnet/eleven? Hur svarar skolans synsätt/förhållningssätt mot barnets/elevens behov? Vilka värderingar och attityder finns angående skolans uppdrag? Uppstår det någon gång konflikt mellan arbetslagets behov och barnets/elevens behov? Vilka olika uppfattningar finns inom arbetslaget när det gäller resultatet av kartläggningen? Hur svarar skolans organisation mot barnets/elevens behov? Hur använder arbetslaget de resurser som står till förfogande? Exempel på frågor vid Uppföljning: Har vi lyckats med måluppfyllelsen? Vilka är de troliga orsakerna till resultatet? Vilka förändringar är motiverade? Då målen är uppnådda, vilket är nästa steg? 25