Rutiner vid upprättande av åtgärdsprogram

Transkript

1 Rutiner vid upprättande av åtgärdsprogram 1. Vilken verksamhet omfattas? Bestämmelserna gäller för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Förskoleklassen och fritidshemmet har inga egna mål men följer läroplanen för de obligatoriska skolformerna och arbetar därmed mot samma mål. Eleverna kan behöva stöd i förskoleklassen eller fritidshemmet för att förebygga svårigheter för eleven att uppnå skolans mål. I grundsärskolan ska eleven i likhet med elever i grundskolan ges möjlighet att nå de nationella målen för utbildningen. 2. Vilka elever omfattas av åtgärdsprogram? Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Detta ska ge eleverna möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Det gäller både de nationella målen och de mål som förskolan, fritidshemmet och skolan själva ställer upp. Alla elever i de obligatoriska skolformerna ska ha en individuell utvecklingsplan som stöd för utvecklingen mot målen. Ett åtgärdsprogram avser däremot endast en elev som är i behov av särskilt stöd eller på annat sätt uppvisar svårigheter i sin studiesituation. Syftet med att ställa krav på upprättandet av ett åtgärdsprogram är att det ska finnas ett dokument för planering och utvärdering av elevens utbildning, så att förutsättningarna för elevens fortsatta lärande blir de bästa. För en elev i behov av särskilt stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan lärare, annan personal t.ex. i elevhälsan, eleven och i förekommande fall vårdnadshavare samt för uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna. En elevs svårigheter ska i första hand lösas inom ramen för den ledning och stimulans för lärande och personlig utveckling som alla elever ska ges. En elev kan emellertid behöva ytterligare stöd eller annat stöd. Sådant stöd benämns särskilt stöd. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet utgör ett inslag i utbildningen som eleven är skyldig att delta i. Stödinsatsen ska i första hand ges i den gemenskap eller gruppering där eleven normalt ingår. Stödet kan dock ges i en annan miljö, där det finns bättre förutsättningar för eleven att kunna tillgodogöra sig den. 3. Anmälningsskyldighet Alla som arbetar i skolan har ett ansvar för att uppmärksamma de elever som behöver särskilda stödåtgärder och att föra detta vidare till rektorn. Anmälningsskyldigheten kan i det enskilda fallet gälla en lärare, personal inom elevhälsan eller annan skolpersonal.

2 Bestämmelserna ställer krav på att det finns rutiner för hur personalen ska rapportera till rektor när det blir aktuellt att bedöma om en elev är i behov av särskilt stöd. 4. Utredningsskyldighet - rektors ansvar att utredning genomförs Ett exempel på en omständighet som utlöser utredningsskyldigheten är att det av elevens resultat på ett nationellt prov, utvecklingssamtal eller uppgifter från andra utanför skolan framgår att han/hon riskerar att inte nå kunskapskraven för den aktuella årskursen. Även eleven eller elevens vårdnadshavare har rätt att väcka frågan om elevens behov av särskilt stöd ska utredas. Det finns nu även en skyldighet att ge särskilt stöd till elever med andra svårigheter än svårigheter i skolarbetet. Med uttrycket andra svårigheter i sin skolsituation avses sådana situationer där en elev behöver särskilt stöd även om det just då inte finns anledning att befara att han eller hon inte ska nå de kunskapskrav som minst ska nås. Rektorn ansvarar för att en utredning genomförs, även om någon annan utses att genomföra utredningen. Det är naturligt att den lärare som närmast har ansvar för elevens undervisning och annan berörd personal medverkar i utredningen. Utredningen ska genomföras skyndsamt. Det är därför viktigt att skolan inte väntar för länge med att utreda en elevs eventuella behov av särskilt stöd. Någon tidsgräns för hur lång tid utredningen får ta kan inte anges. Huvudprincipen måste dock alltid vara att utredningen ska ske skyndsamt, så att eleven får det stöd hon eller han behöver så fort som möjligt. I utredningen ska elevens synpunkter inhämtas. Utredningen ska genomföras med beaktande av skollagens bestämmelse om särskild hänsyn till barnets bästa, dvs. att elevens inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Eleven ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom/henne. Elevens åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till elevens ålder och mognad. Givetvis är det också nödvändigt att elevens vårdnadshavare ges möjlighet att medverka i utredningen samt att deras synpunkter och förslag vägs in när beslut fattas. I utredningen ska samråd ske med elevhälsan, utom i de fall där det är uppenbart obehövligt. Samråd med elevhälsan kan vara uppenbart obehövligt exempelvis om behovet avser rent pedagogiska insatser. Elevhälsan har dock i sin nya roll enligt skollagen ett vidare ansvar för förebyggande och hälsofrämjande arbete. Beroende på det enskilda fallet varierar behovet av samarbete t.ex. med den medicinska delen av elevhälsan. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att samarbeta med andra verksamheter, t.ex. socialtjänsten, LSS, BUP m.fl. Givetvis måste kontakter under utredningen ske med beaktande av gällande sekretessbestämmelser. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas. 5. Formellt beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram Om utredningen visar att eleven inte behöver något särskilt stöd måste ett formellt beslut fattas och dokumenteras om att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Det formella beslutet är en förutsättning för att frågan om särskilt stöd ska kunna överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd utav vårdnadshavaren. Rektor kan delegera uppgiften att besluta om att inte upprätta ett åtgärdsprogram.

3 6. Åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet ska användas av eleven och skolan för att planera och utveckla hela den pedagogiska verksamheten för eleven. Arbetet med åtgärdsprogrammet ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter samt vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning och ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven vistas i fritidshem kan programmet även omfatta åtgärder under vistelsen där. Det är således viktigt att lägga fokus på elevens hela studiemiljö och inte på den enskilda elevens svårigheter. Åtgärderna ska vara av både kortsiktig och långsiktig karaktär. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det ska också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs, följs upp och utvärderas. Genom uppföljning och utvärdering kan programmet användas för att bedöma elevens framsteg och framtida behov av stöd. Vid behov bör samråd ske med t.ex. personal från elevhälsan. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Det är viktigt att elevens synpunkter, utifrån elevens mognad och ålder, inhämtas och beaktas när åtgärdsprogrammet tas fram med hänsyn till skollagens bestämmelse om särskild hänsyn till barnets bästa. Eleven ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom/henne. Ett åtgärdsprogram beslutas av rektor. Rektorn kan dock delegera uppgiften att besluta om åtgärdsprogram till någon annan, t.ex. en lärare i arbetslaget. Detta innebär inte att rektorn fråntar sig det övergripande ansvaret för att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Rektor får dock inte delegera beslut om särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning eller beslut om anpassad studiegång. Rektor har alltid det yttersta ansvaret för att åtgärdsprogram upprättas, så snart det framkommit att eleven är i behov av särskilt stöd. Det är elevens behov av stöd som ska vara vägledande för besluten. Åtgärdsprogrammet utgör ett beslut som ska dateras och undertecknas av beslutsfattaren i enlighet med reglerna i förvaltningslagen. Det bör upprättas i en särskild handling och ska förvaras på ett betryggande sätt. 7. Särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning Det särskilda stödet får ges utanför den gemenskap eller gruppering där eleven normalt ingår endast om det finns särskilda skäl. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Särskild undervisningsgrupp kan betyda undervisning i en annan gruppering inom skolenheten eller undervisning i andra lokaler med annan personal, ibland i ett s.k. skoldaghem eller resurscentrum. Det är dock inte frågan om särskild undervisningsgrupp när en elev byter skolenhet. I sådana fall ska bestämmelserna om placering av elev vid skolenhet tillämpas. De särskilda skäl som kan åberopas för ett sådant beslut är kopplade till möjligheten att skapa bättre förutsättningar att pedagogiskt hantera elevens stödbehov. Förutom inlärningsproblematik kan det handla om olika

4 funktionsnedsättningar, språkproblem, beteendestörningar m.m. som kan ligga till grund för bedömningen att elevens behov bättre kan tillgodoses i en annan undervisningsgrupp än den ordinarie. När det gäller placering i ett s.k. skoldaghem eller resurscenter bottnar detta ofta i en komplicerad social situation och eleven kan ha behov även av annat stöd än det rent pedagogiska. Innan beslut om särskild undervisningsgrupp fattas ska samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare, med beaktande av bestämmelsen om särskild hänsyn till barnets bästa. Åtgärden att placera en elev i en särskild undervisningsgrupp är ett särskilt beslut som fattas av rektorn i samband med ett beslut om åtgärdsprogram. Beslutsbefogenheten kan inte delegeras vidare av rektorn. Uppföljning och utvärdering av de insatta åtgärderna ska ske med viss regelbundenhet och i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare, vilket självklart gäller alla elever som ges någon form av särskilt stöd. Placeringen ska regelbundet omprövas. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Skolan måste upplysa om möjligheten att överklaga samt noggrant dokumentera vilka beslut som fattats i samband med placeringen. 8. Anpassad studiegång Om det särskilda stödet för en elev inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut om särskilt stöd innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen, dvs. ett beslut om anpassad studiegång. Bestämmelsen avser situationer när andra stödåtgärder inte har gett resultat, t.ex. för skoltrötta elever eller elever som av andra skäl inte är tillgängliga för utbildning. Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Eleven och elevens vårdnadshavare måste få information om vad ett beslut om anpassad studiegång kan innebära för elevens möjligheter att studera vidare. Deras synpunkter ska inhämtas och beaktas i bedömningen. Beslutet om anpassad studiegång ska givetvis föregås av noggranna överväganden, eftersom det kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning. För skolpliktiga elever i de högre årskurserna får ett beslut om anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs till en arbetsplats utanför skolenheten. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen och få stöd från skolenhetens personal. Beslut om anpassad studiegång kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Rektorn kan inte delegera beslut om anpassad studiegång.

5 Stöd vid upprättande av åtgärdsprogram: Åtgärder ska inte fokuseras på individnivå utan omfatta åtgärder även på skolnivå och på gruppnivå. Beskrivningar av elevens personliga egenskaper ska inte förekomma i åtgärdsprogram. Exempel på områden för åtgärder på skolnivå lärmiljö kompetensutveckling handledning flexibilitet gällande gruppstorlekar och resursfördelning. arbete med/utifrån likabehandlingsplan struktur för samarbetsklimat rastpedagogik schemaläggning fysisk miljö samarbete med externa resurser Exempel på områden för åtgärder på gruppnivå rutiner och struktur arbetssätt fysisk undervisningsmiljö alternativa läromedel gruppdynamik social träning Exempel på områden för åtgärder på individnivå handledning och samtal stöd i sociala situationer individanpassningar av o fysisk undervisningsmiljö o lärmiljö o material o arbetssätt Tänk särskilt på följande vid upprättande av åtgärdsprogram: Vilken bild av eleven skriver vi fram? Vad behöver eleven för att lyckas?

6 Stöd inför kartläggning för klasslärare/mentor Stödfrågor på skolnivå Hur ser organisationen ut? Samarbetet i arbetslaget? Resurser? Flexibla grupper? Arbetssättet? Antalet undervisande lärare? Fysisk miljö t.ex. schema, förflyttningar, klassrumsmiljö i samtliga ämnen, rastorganisation, måltidsmiljö? Stödfrågor på gruppnivå Hur säkerställer jag att kunskapsmålen är i fokus och att jag har höga förväntningar på alla elever? Hur ser måluppfyllelsen ut för mina elever i varje ämne? Vilken analys gör jag, finns det t.ex. någon förmåga/område som behöver stimuleras ytterligare? Hur påverkar detta min undervisning? Hur ser det sociala samspelet ut (t.ex. elev-elev, elev-vuxen) och hur arbetar jag med detta? Vilket klimat råder (respekt, tolerans, genus, studiero)? Hur arbetar jag med det? Hur arbetar jag med samarbetsträning och värdegrundsarbete? Vilka lärstilar erbjuder jag mina elever? Hur arbetar jag som lärare för att eleverna ska kunna påverka sin lärandesituation? Hur tar jag som lärare tillvara på gruppens styrkor? Stödfrågor på individnivå Hur ser måluppfyllelsen i de olika ämnena ut för eleven? Vad säger eleven själv om detta? Vilka är elevens starka sidor? Hur syns det? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar jag tillvara på det? När och på vilka sätt lär sig eleven bäst? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar jag tillvara på det? Vilka är de kritiska situationerna? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar jag hänsyn till det? Hur klarar eleven instruktioner, förändringar och valsituationer? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar jag hänsyn till det? Hur kan eleven påverka sin lärandesituation? Vad säger eleven själv om detta? Hur tar jag tillvara på det?

7 Stöd inför kartläggning för specialpedagog/speciallärare på Gruppnivå Stödfrågor angående normer och värden Vad utmärker klimatet i gruppen när det gäller språkkultur, genusfrågor och maktstruktur? Vilken status och vilka relationer har eleven i gruppen? Hur bemöts eleverna i gruppen? Är gruppen stödjande för individen? Hur? Hur arbetar gruppen med värdegrundsfrågor? Hur ser samarbetet ut mellan elev/elev, elev/lärare? Hur är studieron? Stödfrågor angående kunskaper Hur ser måluppfyllelsen i de olika ämnena ut för eleven? På vilket sätt tydliggörs och kommuniceras målen i läroplan och kursplaner? Hur är gruppen sammansatt? På vilket sätt arbetar vi med pedagogisk differentiering? Vad utmärker situationer där elevernas lärande fungerar? Vilka olika lärmiljöer och arbetssätt erbjuds eleverna? Hur utmanas eleverna? Vilka förväntningar har vi på eleverna? Hur kommuniceras detta? Hur påverkar analysen och åtgärderna i uppföljningsuppdraget undervisningen? Stödfrågor angående elevers ansvar och inflytande Hur kan eleverna påverka sin lärandesituation? Hur tränas elevernas ansvarsförmåga? Hur kan eleverna påverka sina redovisningsformer? På vilket sätt tar eleverna ansvar för sin studiero?

8 Stöd inför kartläggning för specialpedagog/speciallärare på Individnivå Stödfrågor angående normer och värden Hur är samspelet med andra elever? Hur är samspelet med vuxna? Vilka är de kritiska situationerna? Vad föranleder dem? Hur reagerar/ fungerar eleven i övergångssituationer? Stödfrågor angående kunskaper Hur ser måluppfyllelsen i de olika ämnena ut för eleven? Vilka är elevens starka sidor? I vilka lärandesituationer fungerar eleven bra? Vilka behov har eleven gällande sin fysiska miljö - ljus, ljud, stimuli etc.? Självförtroende - hur tar eleven sig an en ny uppgift? Utmaningar - vågar eleven försöka? Hur klarar eleven gruppinstruktioner? Hur samspelar eleven i strukturerade och ostrukturerade situationer? Hur fungerar eleven i valsituationer och vid förändringar? Hur fungerar impulskontrollen självbehärskningen? Hur fungerar elevens uppmärksamhetsförmåga fokusering? Hur beskriver eleven själv sina svårigheter/sin situation? Stödfrågor angående elevens ansvar och inflytande Hur kan eleven påverka sin lärandesituation? Hur beskriver eleven själv sina svårigheter i gruppen?

9 Stöd inför arbetslagets diskussion och analys efter kartläggning Vad visar kartläggningen: Skolans/gruppens måluppfyllelse Hur ser måluppfyllelsen ut på skolan för varje klass i varje ämne? Hur arbetar vi utifrån analysen och åtgärderna i uppföljningsuppdraget? Gruppens starka sidor Vilka starka sidor visar kartläggningen på? Hur använder vi dessa? Hur överför vi dessa till samtliga lärsituationer? Gruppens behov Vad ser vi utifrån kartläggningen? Hur tillgodoser vi dessa nu och framöver? Elevens starka sidor Vilka starka sidor visar kartläggningen på? Hur använder vi dessa? Hur överför vi dessa till samtliga lärsituationer? Elevens behov Vad ser vi utifrån kartläggningen? Hur tillgodoser vi dessa nu och framöver? Vilka synpunkter från eleven och vårdnadshavare har kommit fram och hur använder vi oss av den kunskapen? Vilka långsiktiga och kortsiktiga mål kopplade till styrdokument sätter vi upp för eleven? Varför? Vilka konsekvenser innebär detta för undervisningen? Har det framkommit något under kartläggningen på skolnivå som vi behöver diskutera vidare? Hur ska stödet utformas för att gruppen/eleven ska lyckas och känna framgång i sitt lärande.