Dnr BU 2011/0376. Rutinen har reviderats av: Gittan Claesson och Erica Eklöf, verksamhetsutvecklare och specialpedagoger

Transkript

1

2 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Samma rutin för åtgärdsprogram för alla skolor inom BUF sid 3 2. För vilka skolformer gäller skollagens delar om behov av särskilt stöd? sid 3 3. Vilka elever kan behöva särskilt stöd? sid 3 4. Definition av behov av särskilt stöd sid 4 5. Att uppmärksamma- om anmälningsskyldighet sid 4 6. Att utreda- om utredningsskyldighet sid 5 7. Formellt beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram sid 6 8. Att utarbeta- om åtgärdsprogrammet sid 6 9. Att utvärdera- om uppföljning och utvärdering sid Särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning sid Anpassad studiegång sid Elevvårdskonferens- finns ej kvar som begrepp i lagtext sid Skollagen och skolförordningen sid Handläggningskrav, överklagan, elevakt & sekretess sid Översikt över myndighetsutövning för arbete med sid 12 elever i behov av särskilt stöd Bilagor BUF blankett Beslut om åtgärdsprogram BUF blankett Beslut om särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning BUF blankett Beslut om anpassad studiegång BUF blankett Beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram Dnr BU 2011/0376 Rutinen har arbetats fram av: Ann-Mari Mäkikangas, funktionschef utveckling & kvalitet, Gittan Claesson, specialpedagog, Erica Eklöf, specialpedagog, Ulla Winblad, leg. psykolog, Eva Svalin, leg. psykolog, Ann-Kristin Krutzén, specialpedagog, Anita Jansson, specialpedagog, Anna Larsson, specialpedagog, Zarah Lindgren, specialpedagog, Christina Jönne, verksamhetsutvecklingskonsult, Rutinen har reviderats av: Gittan Claesson och Erica Eklöf, verksamhetsutvecklare och specialpedagoger Rutinen är fastställd av: Ann-Mari Mäkikangas, funktionschef utveckling & kvalitet Funktionen utveckling/kvalitet/it/vfu/information/nämnd Barn- & ungdomsförvaltningens förvaltningskontor Fotografier: Matton Rutinen med tillhörande blanketter ska användas av BUFs samtliga grundskolor, grundsärskola, förskoleklasser och fritidshem. 2

3 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN 1. Samma rutin för åtgärdsprogram för alla skolor inom BUF Denna skrift Rutin för åtgärdsprogram för barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) utgår ifrån den skollag (2010:800) som trätt i kraft 1 juli 2011 samt från Allmänna Råd Arbete med åtgärdsproggram för elever i behov av särskilt stöd (2013). Denna skrift med tillhörande blanketter ska användas av samtliga grundskolor, grundsärskola, förskoleklasser och fritidshem inom BUF. Detta material ska inte användas inom BUFs förskolor eftersom kraven skiljer sig åt jämfört med skolan, se nedan. Materialet är utformat i enlighet med den nya skollagen i syfte att främja en juridisk kvalitetsbedömning, dvs. att främja att arbete med åtgärdsprogram sker enligt skyldigheter, ansvar och rättigheter som lagen fastställer. Enligt den nya skollagen kan vårdnadshavare överklaga flera olika beslut kopplat till skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Krav på handläggning har också tillkommit. Materialet ska även bidra till likvärdighet i hantering av dessa frågor oavsett i vilken av kommunens grundskolor och grundsärskolor eleven går i. 2. För vilka skolformer gäller skollagens delar om behov av särskilt stöd? Bestämmelserna gäller för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Förskoleklassen och fritidshemmet följer läroplanen för de obligatoriska skolformerna och arbetar mot kunskapsmålen i kapitel 2. I grundskolan och grundsärskolan ska eleven ges möjlighet att nå de nationella kunskapskraven för utbildningen. Elevens resultat ska dock relateras till individuellt uppställda mål. Bestämmelserna gäller inte för förskolan på samma sätt, eftersom målen där inte avser individuella barns prestationer utan verksamhetens kvalitetsutveckling. Dock gäller att barn i förskolan som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Förskolechefen får genom den nya skollagen ett ansvar som motsvarar rektorns ansvar i skolan. Detta material ska dock inte användas inom BUFs förskolor eftersom kraven skiljer sig åt jämfört med skolan. 3. Vilka elever kan behöva särskilt stöd? Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Detta ska ge eleverna möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt kunskapsmål i kapitel 2 och kunskapskrav i kapitel 3. 3

4 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN Många elever stöter någon gång under sin skoltid på svårigheter och behöver under en kortare tid särskilda stödåtgärder. Andra elever behöver stöd kontinuerligt under hela skoltiden på grund av sjukdom, sociala förhållanden, funktionsnedsättning eller svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen av andra orsaker. I vissa fall kan en elev uppvisa svårigheter i skolsituationen, som inte omedelbart behöver innebära risk för att målen inte kommer att uppnås, men som skolan befarar kan leda till större problem på sikt om inte situationen utreds. Alla elever i de obligatoriska skolformerna ska ha en individuell utvecklingsplan som stöd för utvecklingen mot målen. Ett åtgärdsprogram avser däremot endast en elev som är i behov av särskilt stöd eller på annat sätt uppvisar svårigheter i sin studiesituation. Syftet med att ställa krav på upprättandet av ett åtgärdsprogram är att det ska finnas ett dokument för planering och utvärdering av elevens utbildning, så att förutsättningarna för elevens fortsatta lärande blir de bästa. För en elev i behov av särskilt stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan lärare, annan personal t.ex. i elevhälsan, eleven och i förekommande fall vårdnadshavare samt för uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna. En elevs svårigheter ska i första hand lösas inom ramen för den ledning och stimulans för lärande och personlig utveckling som alla elever ska ges. En elev kan emellertid behöva ytterligare stöd eller annat stöd. Sådant stöd benämns särskilt stöd. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet utgör ett inslag i utbildningen som eleven är skyldig att delta i. Stödinsatsen ska i första hand ges i den gemenskap eller gruppering där eleven normalt ingår. Stödet kan dock ges i en annan miljö, där det finns bättre förutsättningar för eleven att kunna tillgodogöra sig den. 4. Definition av behov av särskilt stöd Det finns ingen definition av begreppet behov av särskilt stöd i skollagen. Det är heller inte möjligt att i lagtext närmare definiera vilka förutsättningar som ska finnas för att stöd ska ges i skolarbetet. Bestämmelserna är därför allmänt hållna och knyts till ett ansvar för skolan att utreda elevens stödbehov. 5. Att uppmärksamma om anmälningsskyldighet Alla som arbetar i skolan har ett ansvar för att uppmärksamma de elever som behöver särskilda stödåtgärder och att föra detta vidare till rektor. Rektor ska skapa fungerande rutiner på skolenheten för att tidigt få information från lärare, annan skolpersonal, elever och elevers vårdnadshavare om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd. Lärare och annan 4

5 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN skolpersonal ska uppmärksamma tecken på att en elev kan vara i behov av annat stöd än vad som kan ges i det dagliga arbetet och genom insatser i den individuella utvecklingsplanen, och i dessa fall skyndsamt anmäla detta till rektorn. Så snart som möjligt ska samtal föras med eleven och elevens vårdnadshavare om att det kan finnas behov av att utreda om eleven är i behov av särskilt stöd. 6. Att utreda om utredningsskyldighet Ett exempel på en omständighet som utlöser utredningsskyldigheten är att det av elevens resultat på ett nationellt prov framgår att han/hon riskerar att inte nå kunskapskraven för den aktuella årskursen. Behovet kan också komma fram vid utvecklingssamtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare eller genom uppgifter från andra utanför skolan, t.ex. socialtjänsten. Även eleven eller elevens vårdnadshavare har rätt att väcka frågan om elevens behov av särskilt stöd ska utredas. Det finns nu även en skyldighet att ge särskilt stöd till elever med andra svårigheter än svårigheter i skolarbetet. Med uttrycket andra svårigheter i sin skolsituation avses sådana situationer där en elev behöver särskilt stöd även om det just då inte finns anledning att befara att han eller hon inte ska nå de kunskapskrav som minst ska nås. Rektor ansvarar för att en utredning om en elevs behov av särskilt stöd görs, samt avgör vem som genomför utredningen genom delegation. Rektor ansvarar även för att det finns fungerande rutiner på skolan kring utredning samt att all personal som kan få i uppdrag att göra en utredning känner till dessa rutiner. Ansvaret är något som rektor inte kan delegera till någon annan på skolan. Utredningen ska genomföras skyndsamt. Det är därför viktigt att skolan inte väntar för länge med att utreda en elevs eventuella behov av särskilt stöd. Någon tidsgräns för hur lång tid utredningen får ta kan inte anges. I vissa fall kan en utredning göras snabbt och enkelt, medan det i andra fall kan behövas en mer omfattande utredning. Huvudprincipen måste dock alltid vara att utredningen ska ske skyndsamt, så att eleven får det stöd hon eller han behöver så fort som möjligt. Den som utreder en elevs behov av särskilt stöd bör kartlägga elevens skolsituation med hänsyn till omständigheter på individ-, gruppoch skolnivå, I utredningen ska elevens synpunkter inhämtas. Utredningen ska genomföras med beaktande av skollagens bestämmelse om särskild hänsyn till barnets bästa, dvs. att elevens inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Eleven ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom/henne. Elevens åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till elevens ålder och mognad. Givetvis är det också nödvändigt att elevens vårdnadshavare ges möjlighet att medverka i utredningen samt att deras synpunkter och förslag vägs in när beslut fattas. Rektor ska sträva efter att finna lösningar även när det är svårt att få till stånd ett fungerande samarbete med elevens vårdnadshavare i sambandmed utredningen. Rektor ska skapa fungerande rutiner på skolenheten för hur samarbetet med elevhälsopersonalen ska ske vid utredningen av om en elev behöver särskilt stöd, utom i de fall där det är uppenbart obehövligt. Samråd med elevhälsan kan vara uppenbart obehövligt exempelvis om behovet avser rent pedagogiska insatser. 5

6 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN Ibland behöver skolans utredning kompletteras med extern utredningskompetens för att få en tydlig bild av vilka förhållanden som bidrar till elevens svårigheter. När den som ansvarar för utredningen ser ett behov av detta behöver rektorn underrättas. De olika utredningarna, till exempel psykologiska, sociala och medicinska utredningar, kan då fungera som underlag för bedömningar av elevens behov av särskilt stöd. Den som utreder en elevs behov av särskilt stöd bör dokumentera utredningen i två delar, dels genom att beskriva elevens skolsituation utifrån kartläggningen, dels genom att beskriva bedömningen av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas. 7. Formellt beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram Om utredningen visar att eleven inte behöver något särskilt stöd måste ett formellt beslut fattas och dokumenteras om att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas, vilket också är en nyhet i skollagen som trätt i kraft i juli Det formella beslutet är en förutsättning för att frågan om särskilt stöd ska kunna överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd utav vårdnadshavaren. Rektor kan delegera uppgiften att besluta om att inte upprätta ett åtgärdsprogram. BUF blankett ska användas 8. Att utarbeta - om åtgärdsprogrammet Rektorn bör skapa fungerande rutiner på skolenheten för att utarbeta, dokumentera och besluta om åtgärdsprogram, samt fungerande rutiner för vad som gäller när ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Åtgärdsprogrammet ska användas av eleven och skolan för att planera och utveckla hela den pedagogiska verksamheten för eleven. Arbetet med åtgärdsprogrammet ska utgå från en analys och bedömning av elevens behov, elevens styrkor och svårigheter samt vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Arbetet ska omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven vistas i fritidshem kan programmet även omfatta åtgärder under vistelsen där. Det är således viktigt att lägga fokus på elevens hela studiemiljö och inte på den enskilda elevens svårigheter. Rektor ska se till att en elev bara har ett åtgärdsprogram, oavsett om elevens behov finns i ett eller flera ämnen. Den som utarbetar ett åtgärdsprogram ska utforma konkreta och utvärderingsbara mål och åtgärder för arbetet med det särskilda stödet. Åtgärderna ska relatera till kunskapsmål och kunskapskrav i läroplanen. Åtgärderna ska vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det ska också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs, följs upp och utvärderas. Genom uppföljning och utvärdering kan programmet användas för att bedöma elevens framsteg och framtida behov av stöd. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Det är viktigt att elevens synpunkter inhämtas och beaktas när åtgärdsprogrammet tas fram med hänsyn till skollagens bestämmelse om särskild hänsyn till barnets 6

7 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN bästa, dvs. att elevens inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Eleven ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom/henne. Elevens åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till elevens ålder och mognad. Ett åtgärdsprogram beslutas av rektor. Rektorn kan dock delegera uppgiften att besluta om åtgärdsprogram till någon annan, t.ex. en lärare i arbetslaget. Den som har fått uppgifter på delegation från rektorn omfattas också av de allmänna råd som vänder sig till rektorn. Detta innebär inte att rektorn fråntar sig det övergripande ansvaret för att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Rektor får dock inte delegera beslut om särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning eller beslut om anpassad studiegång. Rektor har alltid det yttersta ansvaret för att åtgärdsprogram upprättas, så snart det framkommit att eleven är i behov av särskilt stöd. Att särskilt stöd för att nå målen ska ges är centralt i skollagstiftningen. Det är elevens behov av stöd som ska vara vägledande för besluten. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd är en viktig strategisk och ekonomisk fråga, som rör hela den pedagogiska verksamhetens utformning och som rektorn ytterst är ansvarig för. Samtidigt kan ett beslut om särskilt stöd medföra inskränkningar och förändringar för eleven. Åtgärdsprogrammet utgör ett beslut som ska dateras och undertecknas av beslutsfattaren i enlighet med reglerna i förvaltningslagen. Det bör upprättas i en särskild handling och ska förvaras på ett betryggande sätt. Det ska i åtgärdsprogrammet tydligt vara angivet vem som ansvarar för de olika åtgärderna, vilken befattning denne har samt när åtgärderna ska följas upp och utvärderas. 9. Att utvärdera om uppföljning och utvärdering Rektor ska skapa fungerande rutiner på skolenheten för att genomföra, följa upp och utvärdera ett åtgärdsprogram. Rektor ska även besluta om att avsluta ett åtgärdsprogram när det bedöms att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd. Med uppföljning avses den ansvariga skolpersonalens kontinuerliga arbete med att följa upp åtgärdsprogrammet i vardagen. Det innebär att varje person som ansvarar för en åtgärd ser till att det som är bestämt verkligen genomförs, och fortlöpande bedömer om det egna arbetssättet är effektivt eller om det behöver förändras för att eleven ska ges förutsättningar att nå ett specifikt mål i åtgärdsprogrammet. En utvärdering är en mer systematisk analys och helhetsbedömning av hur målen har uppnåtts och av hur åtgärderna har fungerat. Vid en utvärdering finns det möjlighet att se om skolan eventuellt behöver förändra stödåtgärderna. Skolan gör en utvärdering av åtgärdsprogrammet med eleven och elevens vårdnadshavare vid en inplanerad tidpunkt. Innan dess är det lämpligt att all personal på skolan som har varit involverade i arbetet har gjort en gemensam utvärdering som en förberedelse. Ur Nya Allmänna råd Den som ansvarar för att genomföra, följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammet ska så snart åtgärdsprogrammet är beslutat se till att alla som är involverade i arbetet med programmet inleder sitt arbete med att genomföra åtgärderna. De som är involverade i arbetet ska kontinuerligt följa upp om åtgärderna utgör ett tillräckligt stöd för eleven eller om andra eller kompletterande åtgärder behöver vidtas. Åtgärdsprogrammet utvärderas tillsammans med eleven och elevens vårdnadshavare kring hur åtgärderna fungerar, om målen och åtgärderna behöver förändras eller om målen i åtgärdsprogrammet är uppnådda. 10. Särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning Det särskilda stödet får ges utanför den gemenskap eller gruppering där eleven normalt ingår endast om det finns särskilda skäl. Placering i en särskildundervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie 7

8 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Särskild undervisningsgrupp kan betyda undervisning i en annan gruppering inom skolenheten eller undervisning i andra lokaler med annan personal, ibland i ett s.k. skoldaghem eller resurscentrum. Det är dock inte frågan om särskild undervisningsgrupp när en elev byter skolenhet. I sådana fall ska bestämmelserna om placering av elev vid skolenhet tillämpas. Beslut om undervisning i särskild undervisningsgrupp eller enskilt kan alltså inte ersätta beslut om placering vid en skolenhet. De särskilda skäl som kan åberopas för ett sådant beslut är kopplade till möjligheten att skapa bättre förutsättningar att pedagogiskt hantera elevens stödbehov. Förutom inlärningsproblematik kan det handla om olika funktionsnedsättningar, språkproblem, beteendestörningar m.m. som kan ligga till grund för bedömningen att elevens behov bättre kan tillgodoses i en annan undervisningsgrupp än den ordinarie. När det gäller placering i ett s.k. skoldaghem eller resurscenter bottnar detta ofta i en komplicerad social situation och eleven kan ha behov även av annat stöd än det rent pedagogiska. Innan beslut om särskild undervisningsgrupp fattas ska samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare, med beaktande av bestämmelsen om särskild hänsyn till barnets bästa. Åtgärden att placera en elev i en särskild undervisningsgrupp är ett särskilt beslut som fattas av rektorn i samband med ett beslut om åtgärdsprogram. Beslutsbefogenheten kan inte delegeras vidare av rektorn. Uppföljning och utvärdering av de insatta åtgärderna ska ske med viss regelbundenhet och i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare, vilket självklart gäller alla elever som ges någon form av särskilt stöd. Placeringen ska regelbundet omprövas. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Skolan måste upplysa om möjligheten att överklaga samt noggrant dokumentera vilka beslut som fattats i samband med placeringen. Rektor ska se till att ett beslut om särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning inte omfattar fler ämnen eller längre tidsperiod än nödvändigt. 11. Anpassad studiegång Om det särskilda stödet för en elev inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut om särskilt stöd innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen, dvs. ett beslut om anpassad studiegång. BUF blankett ska användas Bestämmelsen avser situationer när andra stödåtgärder inte har gett resultat, t.ex. för skoltrötta elever eller elever som av andra skäl inte är tillgängliga för utbildning. Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. 8

9 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN Eleven och elevens vårdnadshavare måste få information om vad ett beslut om anpassad studiegång kan innebära för elevens möjligheter att studera vidare. Deras synpunkter ska inhämtas och beaktas i bedömningen. Beslutet om anpassad studiegång ska givetvis föregås av noggranna överväganden, eftersom det kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning. För skolpliktiga elever i de högre årskurserna får ett beslut om anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs till en arbetsplats utanför skolenheten. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen och få stöd från skolenhetens personal. Beslut om anpassad studiegång kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Rektorn kan inte delegera beslut om anpassad studiegång. Rektor ska se till att ett beslut om eller anpassad studiegång inte omfattar fler ämnen eller längre tidsperiod än nödvändigt. 12. Elevvårdskonferens - finns ej kvar som begrepp i lagtext I den nya skollagen, som trätt i kraft den 1 juli 2011, har bestämmelserna om elevvårdskonferens utgått helt och därmed har elevvårdskonferens upphört som ett lagstadgat begrepp. I de nya regleringarna lyfts istället all samverkan mellan elev, vårdnadshavare, lärare, elevhälsa, rektor m.fl. fram som en central framgångsfaktor för att elever ska få det stöd de har rätt till. Vikten av att skolan har rutiner för arbetet (t.ex. inkl. mötesformer) framhålls på flera ställen i förarbetena till lagen. 13. Skollagen och skolförordningen Skollagen 2010:800-3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Särskilt stöd 6 Bestämmelserna om särskilt stöd i 7 12 gäller inte i förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 7 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt 9

10 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Åtgärdsprogram 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning 11 Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Anpassad studiegång 12 Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Skolförordning (2011:185) - 5 kap. Utbildningen - Särskilt stöd Allmänt om särskilt stöd 3 I 3 kap skollagen (2010:800) finns bestämmelser om särskilt stöd i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Studiehandledning på modersmålet 4 En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Arbetsplatsförlagd utbildning vid anpassad studiegång 5 För en elev i de högre årskurserna får ett beslut om anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs till en arbetsplats utanför skolenheten. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen och få stöd från skolenhetens personal. 10

11 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN 14. Handläggningskrav, överklagan, elevakt & sekretess En av utgångspunkterna i den nya skollagen är att stärka elevernas rättssäkerhet. Därför har det införts krav på handläggning av ärenden som rör myndighetsutövning mot elever (skollagen 2010:800, 29 kap 10 ). Det kan till exempel handla om ärenden som rör mottagande av elever, särskilt stöd, avstängning av elever etc. Kraven på ärendehandläggningen innebär: Att en elev/vårdnadshavare har rätt att muntligen framföra sina synpunkter/information. Att den personal som tar emot synpunkterna ska skriva ned uppgifterna, om de har betydelse i den fortsatta hanteringen i ärendet. Att en elev/vårdnadshavare har rätt att ta del av uppgifterna i ärendet för att t.ex. bevaka sitt intresse i ärendet, kunna bemöta och komplettera uppgifter i utredningsmaterialet men också att kunna kontrollera hur ärendet handläggs. Att en elev/vårdnadshavare har rätt till en motivering till beslutet i ärendet. Att en elev/vårdnadshavare har rätt till underrättelse av beslutet i ärendet. Att en elev/vårdnadshavare har rätt till rättelse av skrivfel eller liknande. Varje beslut som handlar om myndighetsutövning mot enskild ska innehålla de skäl, med andra ord en motivering, som har lett fram till beslutet. Syftet med det är att garantera att ärendena prövas omsorgsfullt, sakligt och enhetligt. Det gör det även lättare för de domstolar/andra myndigheter som ska pröva besluten efter överklagande att förstå besluten och kontrollera och bedöma att de är riktiga. För att ytterligare stärka rättsäkerheten för elever införs fler möjligheter för elev/vårdnadshavare att överklaga beslut som rör myndighetsutövning mot elev. Beslut som vårdnadshavaren kan överklaga gällande elevers behov av särskilt stöd är: Åtgärdsprogram En elev/vårdnadshavare har rätt att överklaga dels beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram, dels beslut om innehåll i det upprättade åtgärdsprogrammet. Om prövningen visar att beslutet är felaktigt - dvs. att utredningen visar att eleven ska ges särskilt stöd eller att det särskilda stödet ska ges i en annan form/omfattning än vad som skett ska beslutet upphävas och rektor måste göra en ny handläggning av ärendet. Ärendet prövas av Skolväsendets överklagandenämnd. Särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning En elev/vårdnadshavare har rätt att överklaga beslut om placering i särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning. Ärendet prövas av Skolväsendets överklagandenämnd. Anpassad studiegång En elev/vårdnadshavare har rätt att överklaga beslut om anpassad studiegång. Ärendet prövas av Skolväsendets överklagandenämnd. I samband med att beslut fattas om åtgärdsprogram/särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning eller anpassad studiegång har skolan därför en skyldighet att informera om hur överklagande går till genom att lämna ut en så kallad besvärshänvisning. Rektorn ska se till att informationen om att överklaga ett beslut om åtgärdsprogram är formulerad på ett sådant sätt att eleven och elevens vårdnadshavare förstår hur de ska gå tillväga. Originalen av de olika beslutsdokumenten ska förvaras i elevens elevakt, som ska hållas systematiskt på skolan i ett brandsäkert skåp. En kopia ska ges till vårdnadshavaren. Beslutsdokument ska arkiveras för all framtid, efter att eleven lämnat verksamheten, enligt förvaltningens dokumenthanteringsplan. Om dokumenten innehåller integritetskänsliga uppgifter som omfattas av sekretess, så måste de diarieföras, vilket skolkontoret hjälper till med. En menprövning bör göras ifall någon utomstående begär att få ut uppgifterna. Sekretessen gäller inte bara uppgifter som rör eleven utan också elevens anhöriga, dvs. föräldrar och syskon. Vårdnadshavare har i regel rätt att ta del av alla uppgifter om sitt barn. Huvudregeln är att sekretess kan upplösas genom samtycke med den berörda elevens vårdnadshavare. 11

12 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN 15. Översikt över myndighetsutövning för arbete med elever i behov av särskilt stöd Enligt skollagen 2010:800 kap 3 & 5 och skolförordningen 2011:185 kap 4. Anmälningsplikt Genom uppgift framkommer det att eleven befaras ha behov av särskilt stöd anmälningsplikt träder in (Skollagen kap 3, 8 ) Trygghet och studiero - Utredningsplikt Utredning enligt 5 kap 9, som inkluderar övervägande om utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 (Skollagen kap 5, 9 ) Skolans egen dokumentation BUF stödmaterial finns Skolans egen dokumentation Utredningsplikt Utredning ska ske skyndsamt. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt (Skollagen kap 3, 8 ) BUF stödmaterial finns BUF blankett Beslut tas om att åtgärdsprogram inte upprättas (Skollagen kap 3, 9 ) Beslut tas om ett åtgärdsprogram (Skollagen kap 3, 9 & 10 ) Åtgärder i form av särskilt stöd inom elevgruppen (Skollagen kap 3, 7 ) BUF blankett Beslut om att uppflyttning inte ska ske (Skolförord. kap 4, 5-6 ) Beslut om särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning (Skollagen kap 3, 11 ) Beslut om anpassad studiegång (Skollagen kap 3, 12 ) Åtgärder i form studiehandledning på modersmålet (Skolförord. kap 5, 4 ) Skolans egen dokumentation BUF blankett BUF blankett Skolans egen dokumentation Beslut om arbetsplatsförlagd utbildning vid anpassad studiegång för elev i de högre årskurserna (Skolförord. kap 5, 5 ) Processen kan beskrivas i fem steg: att uppmärksamma, utreda, dokumentera, åtgärda samt följa upp och utvärdera. Principerna ska vara vägledande genom hela systemet från förskoleklassen till och med avslutad grundskola. Uppföljning och utvärdering av de insatta åtgärderna ska ske med viss regelbundenhet och i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare, vilket gäller alla elever som ges någon form av särskilt stöd. Överklagningsbart, möjligt att delegera Överklagningsbart, ej möjligt att delegera Ej överklagningsbart, ej möjligt att delegera 12

13 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN Bilagor BUF blankett Beslut om åtgärdsprogram BUF blankett Beslut om särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning BUF blankett Beslut om anpassad studiegång BUF blankett Beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram 13

14 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN 14

15 Åtgärdsprogram Skollagen 3 kap. 9 Del 1 Upprättat åtgärdsprogram Personuppgifter Elevens namn Elevens personnummer Skola & elevens klass Datum Vårdnadshavarnas namn Ansvarig lärare Närvarande vid mötet Rektor Elevens behov som framkommit i utredningen (enligt 3 kap 8 ) Långsiktigt mål relaterat till läroplanens inkl. kursplanernas mål Kortsiktigt mål relaterat till läroplanens inkl. kursplanernas mål Åtgärd på skolnivå Ansvarig på skolan Datum för uppföljning/ utvärdering Åtgärd på gruppnivå Ansvarig på skolan Datum för uppföljning/ utvärdering Åtgärd på individnivå Ansvarig på skolan Datum för uppföljning/ utvärdering Åtgärden innebär att särskilt stöd ska ges i särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning (skollagen 3 kap, 11 ) Åtgärden innebär att eleven läser en anpassad studiegång (skollagen 3 kap, 12 ) Vid något av dessa båda fall ska särskilda separat beslutsblankett användas. Kortsiktigt mål relaterat till läroplanens inkl. kursplanernas mål Åtgärd på skolnivå Ansvarig på skolan Datum för uppföljning/ utvärdering BUF Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen. Uppgifterna behövs för att administrera ärendet hos BUF. Registrerad har rätt att, efter skriftlig ansökan, en gång/år få veta hur uppgifterna behandlats och få rättelse av dem. Ansökan ställs till adressen nedan. Information lämnas av PUL-ansvarig på barn- och ungdomsförvaltningen (BUF).

16 Forts. åtgärdsprogram Åtgärd på gruppnivå Ansvarig på skolan Datum för uppföljning/ utvärdering Åtgärd på individnivå Ansvarig på skolan Datum för uppföljning/ utvärdering Åtgärden innebär att särskilt stöd ska ges i särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning (skollagen 3 kap, 11 ) Åtgärden innebär att eleven läser en anpassad studiegång (skollagen 3 kap, 12 ) Vid något av dessa båda fall ska särskilda separat beslutsblankett användas. Kortsiktigt mål relaterat till läroplanens inkl. kursplanernas mål Åtgärd på skolnivå Ansvarig på skolan Datum för uppföljning/ utvärdering Åtgärd på gruppnivå Ansvarig på skolan Datum för uppföljning/ utvärdering Åtgärd på individnivå Ansvarig på skolan Datum för uppföljning/ utvärdering Åtgärden innebär att särskilt stöd ska ges i särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning (skollagen 3 kap, 11 ) Åtgärden innebär att eleven läser en anpassad studiegång (skollagen 3 kap, 12 ) Vid något av dessa båda fall ska särskilda separat beslutsblankett användas. Åtgärdsprogrammet är upprättat i delaktighet med vårdnadshavare & elev Vårdnadshavares underskrift Vårdnadshavares namnförtydligande Vårdnadshavares underskrift Vårdnadshavares namnförtydligande Elevens underskrift Elevens namnförtydligande Nästa möte Datum, tid och plats Sammankallande Underskrift beslut om åtgärdsprogram Datum, tid och plats Beslutsfattare (rektor eller personal som rektor överlåtit beslutanderätt till)

17 Forts. åtgärdsprogram Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning (enligt skollagen 3 kap, 11 ) eller i form av anpassad studiegång (enligt skollagen 3 kap, 12 ), får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Beslut om åtgärdsprogram kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd, se separat information.

18 Forts. åtgärdsprogram Del 2 Utvärdering av åtgärdsprogram Personuppgifter Elevens namn Elevens personnummer Skola och elevens klass Datum Vårdnadshavares namn Ansvarig lärare Närvarande vid mötet Rektor Utvärdering av kortsiktigt mål Kortsiktigt mål (relaterat till kunskapsmål och kunskapskrav) Analys och bedömning av måluppfyllelse I vilken utsträckning har eleven uppnått åtgärdsprogrammets kortsiktiga mål? Bedömning av åtgärdens effekt Åtgärd kan avslutas Åtgärd ger positivt resultat och behöver fortsätta Åtgärd behöver omprövas/förändras Kortsiktigt mål (relaterat till kunskapsmål och kunskapskrav) Analys och bedömning av måluppfyllelse I vilken utsträckning har eleven uppnått åtgärdsprogrammets kortsiktiga mål? Bedömning av åtgärdens effekt Åtgärd kan avslutas Åtgärd ger positivt resultat och behöver fortsätta Åtgärd behöver omprövas/förändras Kortsiktigt mål (relaterat till kunskapsmål och kunskapskrav) Analys och bedömning av måluppfyllelse I vilken utsträckning har eleven uppnått åtgärdsprogrammets kortsiktiga mål? Bedömning av åtgärdens effekt Åtgärd kan avslutas Åtgärd ger positivt resultat och behöver fortsätta Åtgärd behöver omprövas/förändras

19 Forts. åtgärdsprogram Utvärdering av långsiktigt mål Långsiktigt mål (relaterat till kunskapsmål och kunskapskrav). Bedömning och analys av måluppfyllelse I vilken utsträckning har eleven uppnått åtgärdsprogrammets långsiktiga mål? Vårdnadshavares och elevs synpunkter Beslut utifrån utvärderingen Åtgärdsprogrammet avslutas då eleven inte längre är i behov av särskilt stöd. Nytt åtgärdsprogram utarbetas då åtgärdsprogrammets mål och åtgärder behöver förändras. Åtgärdsprogrammet daterat den fortsätter då ytterligare tid krävs för måluppfyllelse av kortsiktiga mål. Nytt datum för utvärdering beslutas till. Beslutsfattare Befattning Nästa möte Datum, tid och plats Sammankallande

20 Forts. åtgärdsprogram Om åtgärdsprogram enligt skollagen Från Skollagen 2010:800 om särskilt stöd och åtgärdsprogram - Kap 3: Särskilt stöd 6 Bestämmelserna om särskilt stöd i 7 12 gäller inte i förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 7 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Åtgärdsprogram 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Utifrån elevens behov kan flera långsiktiga och kortsikta mål/åtgärder bli aktuella. Originalet av dokumentet ska förvaras i elevens elevakt på skolan. En kopia ska ges till vårdnadshavaren. Om dokumentet innehåller integritetskänsliga uppgifter som omfattas av sekretess måste det diarieföras. Kontakta i så fall skolkontoret. En menprövning bör göras ifall någon utomstående begär att få ut uppgifterna. Sekretessen gäller inte bara uppgifter som rör eleven utan också elevens anhöriga, dvs. vårdnadshavare och syskon. Vårdnadshavare har i regel rätt att ta del av alla uppgifter om sitt barn. Huvudregeln är att sekretess kan upplösas genom samtycke med berörd elevs vårdnadshavare. Enligt skollagen kan detta beslut överklagas av vårdnadshavaren. Beslutsfattaren har därför en skyldighet att informera om hur överklagande går till genom att lämna den så kallade besvärshänvisning till vårdnadshavaren. Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem så att målet för eleven uppnås. Det är även enligt skollagen en rättsäkerhetsfråga, eftersom den ger vårdnadshavaren möjlighet till insyn och involvering i ärenden som gäller myndighetsutövning mot enskild person. Uppföljning är en kontinuerlig bedömning av utvecklingen av arbetsprocessen hur går arbetet, vad kan behöva förändras så att målen ska uppfyllas etc.? Utvärdering är en noggrann bedömning och analys av resultatet av arbetet i förhållande till målen hur väl uppfylldes de i förväg fastställda målen med det arbete som genomförts, vilka slutsatser/lärdomar kan göras? Denna blankett ska användas inom BUFs samtliga grundskolor, grundsärskola, förskoleklasser och fritidshem. Källor: Skollagen 2010:800 och Prop. 2009/10:165. Blanketten är fastställd av funktionschef AM.

21 Forts. åtgärdsprogram Besvärshänvisning till vårdnadshavare Att överklaga ett beslut Skolan har tagit ett beslut som rör ditt barn. Beslutet gäller åtgärdsprogram, särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. Om du är missnöjd med beslutet ger dig skollagen (2010:800, kapitel 28) möjlighet att överklaga beslutet till Skolväsendets överklagandenämnd. Beslutet måste överklagas inom tre veckor från det att du tog del av beslutet. 1. Sammanställ överklagan skriftligt Ett beslut måste överklagas skriftligen och det måste innehålla: 1. personuppgifter på elev och vårdnadshavare (namn, personnummer, adress och telefonnummer) 2. en kopia på skolans beslut 3. en text om vilken ändring du som vårdnadshavare begär och motivering därtill 4. intyg och/eller utlåtanden som du vill hänvisa till 5. namnunderskrift av båda vårdnadshavarna (om två vårdnadshavare finns) 6. texten Till Skolväsendets överklagandenämnd, Box 23069, Stockholm. Tänk gärna på att din överklagan och de övriga handlingar som du skickar in registreras och blir allmänna handlingar som vem som helst kan begära att få läsa. Rätten att ta del av allmänna handlingar kan begränsas genom sekretess. Hos Skolväsendets överklagandenämnd gäller sekretess i ärenden för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Överklagandenämndens beslut i ärenden blir alltid offentliga så snart de expedierats. 2. Skicka överklagan till BUN Adressera och skicka dokumenten till: Barn- och ungdomsnämnden i Halmstads kommun Box Halmstad Barn- och ungdomsnämnden i Halmstad tar emot överklagan och bedömer ifall överklagan kommit in i rätt tid, dvs. inom tre veckor från det att du tog del av beslutet. Ifall överklagan har kommit in i rätt tid skickas dina dokument vidare från barn- och ungdomsnämnden till Skolväsendets överklagandenämnd, som därefter påbörjar hanteringen av din överklagan. Mer information finns på:

22 Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning Skollagen 3 kap. 11 Del 1 Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning Personuppgifter Elevens namn Elevens personnummer Skola & elevens klass Datum Vårdnadshavarnas namn Ansvarig lärare Närvarande vid mötet Rektor Elevens behov som framkommit i utredningen (enligt 3 kap 8 ) Åtgärder i särskild undervisningsgrupp/i enskild undervisning Beskrivning av åtgärdens syfte, mål, utformning, tidsintervall Vårdnadshavares och elevs synpunkter Upprättat i delaktighet med vårdnadshavare & elev Vårdnadshavares underskrift Vårdnadshavares namnförtydligande Vårdnadshavares underskrift Vårdnadshavares namnförtydligande Elevens underskrift Elevens namnförtydligande BUF Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen. Uppgifterna behövs för att administrera ärendet hos BUF. Registrerad har rätt att, efter skriftlig ansökan, en gång/år få veta hur uppgifterna behandlats och få rättelse av dem. Ansökan ställs till adressen nedan. Information lämnas av PUL-ansvarig på barn- och ungdomsförvaltningen (BUF).

23 Forts. Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning Underskrift beslut om särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning Datum, tid och plats Rektors underskrift Beslut om särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd, se separat information. Nästa möte uppföljning eller utvärdering Nästa möte är ett uppföljningsmöte eller ett utvärderingsmöte. Datum, tid och plats Sammankallande

24 Forts. Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning Del 2 Uppföljning/utvärdering av särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning Personuppgifter Elevens namn Elevens personnummer Skola & elevens klass Datum Vårdnadshavarnas namn Ansvarig lärare Närvarande vid mötet Rektor Uppföljning eller utvärdering Detta är ett uppföljningsmöte eller ett utvärderingsmöte. Uppföljning är en kontinuerlig bedömning av utvecklingen av arbetsprocessen hur går arbetet, vad kan behöva förändras så att målen ska uppfyllas etc.? Utvärdering är en noggrann bedömning och analys av resultatet av arbetet i förhållande till målen hur väl uppfylldes de i förväg fastställda målen med det arbete som genomförts, vilka slutsatser/lärdomar kan göras? Uppföljning/utvärdering av särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning Vårdnadshavares och elevs synpunkter Ev. beslut utifrån uppföljningen/utvärderingen Underskrift Datum, tid och plats Rektors underskrift Nästa möte Datum, tid och plats Sammankallande

25 Forts. Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning Om särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning från skollagen Från Skollagen 2010:800 om särskild undervisningsgrupp/enskild undervisning - Kap 3: 11 Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Innan beslut om särskild undervisningsgrupp fattas ska samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare, med beaktande av bestämmelsen om särskild hänsyn till barnets bästa (1 kap. 10 ). Det kan innebära undervisning i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt inom skolenheten. Stödet kan också ges i andra lokaler med annan personal, t.ex. vid ett skoldaghem eller resurscenter. Det är dock inte fråga om byte av skolenhet i sådana fall. Beslut enligt denna paragraf om undervisning i särskild undervisningsgrupp eller enskilt kan inte ersätta beslut om placering vid en skolenhet. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelbundet omprövas. Skolan måste upplysa om möjligheten att överklaga samt noggrant dokumentera vilka beslut som fattats i samband med placeringen. Uppföljning och utvärdering av de insatta åtgärderna ska ske med viss regelbundenhet och i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare, vilket självklart gäller alla elever som ges någon form av särskilt stöd. De särskilda skäl som kan åberopas för ett sådant beslut är kopplade till möjligheten att skapa bättre förutsättningar att pedagogiskt hantera elevens stödbehov. Förutom inlärningsproblematik kan det handla om olika funktionsnedsättningar, språkproblem, beteendestörningar m.m. som kan ligga till grund för bedömningen att elevens behov bättre kan tillgodoses i en annan undervisningsgrupp än den ordinarie. När det gäller placering i ett s.k. skoldaghem eller resurscenter bottnar detta ofta i en komplicerad social situation och eleven kan ha behov även av annat stöd än det rent pedagogiska.. Rektorn är den som har ansvar för elevens stödinsatser och det är därför rektorn som har att fatta beslut i dessa fall. Beslutsbefogenheten kan inte delegeras vidare av rektorn. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd, se separat information. Originalet av dokumentet ska förvaras i elevens elevakt på skolan. En kopia ska ges till vårdnadshavaren. Om dokumentet innehåller integritetskänsliga uppgifter som omfattas av sekretess måste det diarieföras. Kontakta i så fall skolkontoret. En menprövning bör göras ifall någon utomstående begär att få ut uppgifterna. Sekretessen gäller inte bara uppgifter som rör eleven utan också elevens anhöriga, dvs. vårdnadshavare och syskon. Vårdnadshavare har i regel rätt att ta del av alla uppgifter om sitt barn. Huvudregeln är att sekretess kan upplösas genom samtycke med berörd elevs vårdnadshavare. Enligt skollagen kan detta beslut överklagas av vårdnadshavaren. Beslutsfattaren har därför en skyldighet att informera om hur överklagande går till genom att lämna den så kallade besvärshänvisning till vårdnadshavaren. Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem så att målet för eleven uppnås. Det är även enligt skollagen en rättsäkerhetsfråga, eftersom den ger vårdnadshavaren möjlighet till insyn och involvering i ärenden som gäller myndighetsutövning mot enskild person. Denna blankett ska användas inom BUFs samtliga grundskolor, grundsärskola, förskoleklasser och fritidshem. Källor: Skollagen 2010:800 och Prop. 2009/10:165. Blanketten är fastställd av funktionschef AM.