Psykologi & filosofi ÖVERSIKT. Svenska för psykologer och filosofer. Åbo universitet / Språkcentret Lektor Ilkka Norri (red.) 04/2006 I I I I I I I

Transkript

1 Psykologi & filosofi ÖVERSIKT Svenska för psykologer och filosofer Åbo universitet / Språkcentret Lektor Ilkka Norri (red.) 04/2006 I I I I I I I Pragnanz lag > lagen om god form (GESTALTPSYKOLOGI)

2 2 INNEHÅLL Förord Ilkka Norri 3 FILOSOFI 1. Vetenskapsfilosofi Janne Sutinen 4 2. Moralfilosofi Susanna Myllyviita 4 3. Thomas Hobbes Mikko Metsäniemi 6 4. Baruch Spinoza Terhi Hirvikoski 7 5. Metafysik av Spinoza Tomas Friman 8 6. Frivilligt slaveri Antti-Veikko Pihlajamäki 9 7. Albert Camus Hanna-Kaisa Hoppania 10 PSYKOLOGI 8. Psykologins förfäder Elina Koskenpää Kognitiv psykologi och minne Maija Salonen Gestaltpsykologi Mila Oravecz Idrottspsykologi Tuomas Grönman Trafikpsykologi Eeva Eskola Parapsykologi Minna Myllymäki Emotion Eveliina Kankkunen Stress på jobbet Linda Bergström Paniksyndrom Maria Impola Depression Elina Jokiranta Sömnberövande Veronika Solovian Traumatiska kriser kan indelas i fyra faser Seppo Huhtiniemi Schizofreni Veera Alaverronen Bipolärt syndrom Johanna Vilmi AD/HD Attention Deficit/Hyperactivity Disorder Laura Jokiranta Skakningsskador hos små barn Laura Peltokallio Svenskspråkigt språkbad och dess verkningar på engelska Linda Stenberg Sensitivitetsträning Sakari Ojanen Terapeutisk användning av hundar Mari Korpela 35

3 3 Förord Sedan många år tillbaka har den s.k. tjänstemannakursen i svenska för filosofer och psykologer vid Åbo universitets språkcenter bestått av tre delar. Gruppen har 28 timmar kontaktundervisning, där man koncentrerar sig på muntliga färdigheter samt på att skriva uppsatser och referat, o.d. Vidare läser och övar studerandena grundgrammatiken via webben med hjälp av Språknätet som planerades och konstruerades redan på senare delen av 1990-talet i samarbete mellan språkcentren i fyra finländska högskolor, Åbo universitet, Tammerfors universitet, Helsingfors universitet samt institutionen för språk och kommunikation vid Helsingfors handelshögskola. Denna del innehåller även en grupp övningar under titeln Människan i arbetslivet. Övningarna rapporteras med hjälp av en studiedagbok som sedan skickas till läraren. För det tredje skriver studerandena självständigt en essä om ett fritt valt område inom filosofi eller psykologi. Detta häfte är en samling av dessa essäer på våren Jag har betygsatt essäerna och reviderat dem. Jag har tagit mig friheten att rätta de grövsta felen. Det finns mycket olika åsikter om huruvida en sats eller mening skall anses som felaktig. De grövsta felen kan emellertid försvåra kommunikationen och leda till missförstånd. Finare stilfaktorer har jag oftast förbigått. Det bästa sättet att dra nytta av den här övningen är att jämföra originalessän med den reviderade texten. Avslutningsvis vill jag konstatera att innehållsmässigt har den här delen av vår kurs varit mycket givande för mig. Jag har igen lärt mig många intressanta nya saker angående substansen i dessa fascinerande ämnen. Åbo , Ilkka Norri, FL, lektor i svenska

4 4 1. Vetenskapsfilosofi Janne Sutinen Man kan säga att vetenskap föddes i antikens Grekland. Då började man systematiskt söka förklaringar till världens fenomen. Flera andra civilisationer kände redan till hur världen fungerade, men grekerna var också intresserade av frågan varför. Då förenade sig vetenskap som teknisk aktivitet och filosofi, och de är svåra att separera. Vetenskapsfilosofi försöker att beskriva metoder som människorna använder att inhämta kunskap och skapa en uppfattning om världen. Modern vetenskapsfilosofi försöker framför allt svara på följande frågor. (1) Vad är relationen mellan verkligheten och människosinne? (2) Vad är relationen mellan verklighet och språk? (3) Kan man använda begreppet sanning i vetenskap? (4) Kan man få sanningsenlig vetskap, och ifall, (5) med vilka metoder. Den första frågan är epistemologisk och begrundar vad som finns: är objekten i världen existerande, eller är de bara skapelserna av vårt sinne? Den andra frågan är däremot semantisk: om vi postulerar att objekten i världen existerar på riktigt, är språket i någon relation med den och kan vi tala om den relationen meningsfullt? Den tredje frågan begrundar om teorier är mönster av den verkliga världen, eller t.ex. endast nyttiga hjälpmedlen. Den fjärde frågan är epistemologisk och begrundar om det är möjligt att få vetande av postulerade objekt. Och om man så kan förmoda föregående idéer, vad är den bästa metoden för att nå den. Vetenskapsfilosofisk diskussion koncentrerar sig mest på realismen och antirealismen. Den vetenskapliga realismen påstår att någonting faktiskt finns; med andra ord, fysiska objekt finns oberoende av om någon observerar dem eller inte. Efter antirealismen kan vi inte veta säkert om t.ex. elektronerna finns, varför "elektron" är bara ett teoretiskt begrepp som fungerar utmärkt i en teori som innehåller den. Objektiv vetskap är omöjligt för en antirealist eftersom den är alltid begreppslig och så finns det inga kriterier för uppskattningen av sanningsenlighet; följaktig vetskap är avtalsmässig. Realisten kan säga att vi är närmare på sanningen om teorierna berättar om förefintliga objekten, och att i hållfast bevismaterials ljus kan vi objektivt såga att någonting finns. Givetvis kan vi se världen med helt avtalsmässiga teorier och begrepp, men verkligheten har en tendens att påminna på dess tillvaro. Läs mera Ketonen, Oiva (1976): Se pyörii sittenkin. WSOY, Porvoo. Niiniluoto, Ilkka (2003): Totuuden Rakastaminen. Otava, Helsinki. 2. Moralfilosofi Susanna Myllyviita Moralfilosofi handlar om värden och rättigheter och frågar vad som är riktigt eller vad som är fel. Ibland kallas moralfilosofi också värdefilosofi eller etik. Man indelar den ofta i tre underarter som är metaetik normativ etik praktisk etik

5 5 Bland de här är metaetiken mesta begrundad. Metaetik är begreppslig forskning i moralfilosofi. Frågorna i metaetik är t.ex. vad rätt och fel innehåller, vad egenvärde betyder och vad relationen är mellan egenvärde och medelvärde. Dessa frågor är långt borta från moralfilosofins praktiska sida och är mera teoretiska. I alla fall är de viktiga därför att inte har de andra någon grund utan metaetik. Ändå har svaren på metaetiska frågor debatterats mycket i filosofin. Därför är det viktigt att forska i vilka metaetiska principer en normativ teori baserar sig på. Normativ etik är en grupp av teorier om hur man kan leva ett moraliskt rätt slags liv. Normativa teorier stävar efter att vara så allmängiltiga som möjligt och att fungera som rättesnöre på alla situationer. Det finns tre slag av normativa teorier: dygdetiska, pliktetiska och konsekvensetiska teorier. Dygdetikens fader är Aristoteles som ansade att människan borde sträva efter att bli modig, klok, vänlig osv. dvs. dygdlig. Alltså är gärning moraliskt rätt när människan handlar dygdligt. Pliktetiken säger att verksamhet är moraliskt rätt när människan handlar enligt sina plikter. Båda de här teorierna är intresserade av gärningens utgångspunkter, ändå kallas de principalistiska teorier. Det sista slaget av normativa teorier är annorlunda därför att konsekvensetiken är intresserad av gärningens konsekvenser. Konsekvensetik är den mest debatterade teorin inom den normativa etiken. Det påstås att är konsekvenser goda, är gärning också rätt eller allra minst moraliskt neutral och gärningar som har dåliga konsekvenser är moraliskt felaktiga. Det här är ändå bara en allmänlig princip och det blir problem när man måste välja mellan gärningar som alla har dåliga konsekvenser. Då måste man göra en gärning som har de minst dåliga konsekvenserna. Men här skiljer konsekvensetiska teorier sig från varandra på deras metaetiska grund. De har olika åsikter om vad måtten på god och dålig är. Är måtten belåtenhet, nytta eller några andra? Utilitarismen, som är en moralteori utvecklat av John Stuart Mill, påstår att måttet på god är nyttan eller utilitet. Utiliteten kan man kalkylera till situationen så att fördelar är positiva och nackdelar negativa. Finns det alternativa gärningar måste man välja den som har den största utiliteten. Vi kan tänka på en situation där din vän har fallit i en vak. Du antingen hjälper din vän eller inte. Hjälper du inte kan din vän avlida vilket är en stor nackdel. Om du hjälper, blir din vän räddad vilket är en stor fördel. Men kanske tycker du inte om is eller kalt väder så att rädda din vän är också en nackdel. Men i helhet är utiliteten större i alternativ när du hjälper din vän och så är det den rätta gärningen att göra. Praktisk etik Praktisk etik studerar vissa situationer som är moraliskt besvärliga på basis av olika normativa teorier. De mest kända frågorna inom den praktiska etiken är "Är abort berättigad?", "Är eutanasi rätt eller fel?", "Skulle kloning vara tillåtet?", o.s.v. På dem är frågorna, som olika moralteorier har olika svar, i praktiken borde vi hitta ett entydigt svar. Problemen är att i backgrunden av dessa frågor ofta finns två världar som är grundläggande men i konflikt med varandra. T.ex. i aborten finns det fostrets rätt till livet och mammas rätt att själv bestämma över sina egna angelägenheter. Båda de viktiga rätterna kan inte existera samtidigt men vilkendera rätt skulle man prioritera? Pricipalistiska teorier ställer ofta rätten till livet i främsta rummet medan konsekvensetiskt skulle man säga att det skulle vara bättre för helhetsbilden att ge företräde åt mammas självbestämmelse. I alla fall är det svårt att säga vilken etisk teori är bättre än någon annan teori. I praktiken är lagar lösningen till problemet. Lagstiftning är ändå oerhört tidskrävande och kan inte ändras med den föränderliga världen. Dessutom ändras lagar inte förrän det blir problem med lagen i fråga. På så sätt har några människor redan lidit av sådana lager som inte fungerar bra.

6 6 Mer information The Internet Encyclopedia of Philosophy Ethics The Internet Encyclopedia of Philosophy Utilitarianism 3. Thomas Hobbes Mikko Metsäniemi Thomas Hobbes var en engelsk filosof och politisk teoretiker. Han levde mellan 1588 och Ett inbördeskrig, som krigades då, inverkade i hög grad på hans filosofi. Hobbes var nominalist, materialist och antiaristoteliker. Han misstänktes också vara ateist. Hans huvudsakliga verk Leviathan utkom år I det formulerar Hobbes en monarkistödande samhällsfördragsteori. Hobbes utgår från att människor utan ett organiserat samhälle lever i ett naturtillstånd, som betyder allas krig mot alla. Livet i naturtillståndet blir ensligt, fattigt, nedrigt, djuriskt och korta. Samarbetet är omöjligt, eftersom alla är potentiella fiender. Därför är det bäst för alla att leva i organiserade samhället. Hobbes säger inte att människor nödvändigtvis är onda, men de är alltid mest intresserade av sitt eget liv. I naturtillståndet tolkar var och en rättighet själv, i organiserade samhället finns en suverän. Suveränen måste vara obegränsad dvs. suveränen är någon som befaller och som inte befalls. Lagarna är suveränens befallningar till medborgarna. Enligt Hobbes måste befallningsrelation ha följande egenskaper: asymmetrism: Om X kan befalla Y, så kan Y inte befalla X i samma sak. irrefleksivitet: X kan inte befalla sig själv. transitivitet: Om X kan befalla Y och Y kan befalla Z, så kan X befalla Z. okontroversiellitet: X kan inte befalla "Gör A och gör inte A". Hobbes säger att det nödvändigtvis följer från dessa relationers egenskaper och från det, att det finns lagar att suverän måste existera. Hobbes säger att människor har en skyldighet att lyda suveränen och synnerligen liten möjlighet att göra motstånd. Man har skyllt Hobbes om auktoritärism, men hans teori samklingar med modern demokrati. Inte ens i demokrati får man överträda lagarna. Suveränen kan likaväl vara ett folk, ett kabinett eller en regent. Hobbes motstod demokrati därför att han ansåg den som instabil. Nuförtiden kunde han tänka annorlunda. Hobbes tyckte att staterna alltid är i naturtillståndet. Det är en åsikt som många representanter av realist tradition företräder idag, men det kanske stämmer inte i framtiden. Staternas betydelse har börjat minska och det finns många signifikanta organisationer som kan stabilisera anarki. Enligt Hobbes måste suveränen vara odelad, men det är inte nödvändigt. Makten kan decentraliseras utan att det leder till våld och anarki.

7 4. Baruch Spinoza 7 Terhi Hirvikoski Baruch Spinoza var född den 24 november 1632 i Amsterdam. Hans föräldrar hade flytt från Portugal (som dåtiden hörde till Spanien) till Holland, eftersom de var judar och judarna förföljdes i Spanien och det fanns religionsfrihet i Holland. Ledarna för det judiska samfundet i Amsterdam tyckte inte om Spinozas metafysiska åsikter. År 1655 försökte de att tysta ner honom genom mutor och hotelser och någon försökte till och med mörda honom. År 1656 blev Spinoza beskylld av hånet av Gud och rabbinernas domstol beslöt att fördriva honom ur det judiska kollektivet och ur Amsterdam. Då bytte Spinoza sitt judiska namn Baruch till ett katolskt namn Benedict. Spinozas modersmål var portugisiska, men han kunde också många andra språk; holländska, hebreiska, spanska, grekiska och latin. Spinoza arbetade som slipare och blankare av optiska linser, som behövdes bland annat till glasögon, mikroskop och teleskop. Spinoza dog av lungsot den 21 februari 1677 i Haag. Spinoza behandlar många av filosofins delområden, bland annat metafysik, etik, kunskapsteori och samhällsfilosofi. Hans främsta verk Etik, som publicerades först efter hans död år 1677, är framförd väldigt matematiskt. Det följer en euklidisk metod, där teorem är ledda av axiom. Spinozas verk var bannlysta ungefär hundra år efter hans död. Bakom Spinozas tänkande ligger Thomas Hobbes ( ) och René Descartes ( ). Descartes, Spinoza och Gottfried Wilhelm Leibniz ( ) nämnas ofta tillsammans, när rationalism är i fråga. Rationalisterna betonar förnuftets betydelse i anskaffningen av kunskap i stället för erfarenhet. Om substans En substans är sådan, som existerar av sig själv och är oberoende av allt annat. Substansen är alltså skälet för sig själv. Descartes anser att det finns två substanser, tänkande och dimensionell. Leibniz tycker att det finns ändlöst substanser, som han kallar monader. Descartes är dualist och Leibniz är pluralist. Spinoza är monist. Det betyder att han tycker att det finns bara en substans. Spinoza anser att gud existerar och att gud är allt som existerar. Sålunda är gud den enda substansen. En sådan uppfattning av gud (att gud inte är något transcendentalt skäl för världen, utan identisk med världen) kallas panteism. Spinoza säger att substansen har oändligt attribut, eftersom gud är perfekt. Bara två av de här attributen är sådana att mänskligt förstånd kan få tag i dem. Dessa två egenskaper är dimension och tänkande. Till råga på substansen och attributen finns också modi, som är uttrycksformer av attribut och således uttrycksformer av substans. Med andra ord är varje modus en representation av substans. Alla partikulära varelser är modifikationer av substans. Enligt Spinozas identitetsteori (som kallas dubbelaspektteorin) är kropp och själ samma entitet, som har två aspekter. Människans kropp är en modus av dimension och själ är en modus av tänkande. Människan kan alltså begripas vara en modifikation av tänkande-attribut eller en modifikation av dimension-attribut. De är bara två olika sätt att se på samma sak. Detta kallas psykofysisk parallellism. Om nödvändighet, passioner och frihet Spinoza förnekar slumpen; allt är antingen nödvändigt eller omöjligt. Uppfattningen av kontingenta sanningar (det vill säga sanningar som är sanna men som kunde ha varit osanna) är illusion, som beror på det, att våra uppfattningar av verklighet är ofta otillräckliga och halvfärdiga. Om vi tydligt insåg hela världen, skulle vi hålla allt för nödvändigt, deterministiskt. Determinism betyder alltså att allt som händer, händer nödvändigtvis och att allt är orsaksbestämt. Spinoza anser att att moraliskt fördöma andra människornas verksamhet beror på okunnighet om de verkliga orsakerna till handlingarna. Det

8 finns inte moraliskt ansvar, eftersom inget kunde ha skett annorlunda. Därför borde moraliseringen slutas. 8 Vi har ingen fri vilja, eftersom till råga på det att sinnet fungerar aktivt, påverkas sinnet också. Vi är inte agenter som determinerar oss själva. Människorna tror att de har en fri vilja, eftersom de är medvetna om sina lustar, begär och önskningar. Ändå funderar de inte på orsaker, som exponerar dem för att önska eller använda sin vilja, eftersom de är helt omedvetna om dem. Passioner är känslor, som vi inte kan dominera eller avvärja, utan sinnet är passivt med avseende på dem. Dessa skadliga känslor är bland annat hat, avundsjuka, sorg, ånger, medlidande, rädsla, förtvivlan, avsky, blyghet och längtan. Med hjälp av förnuftet kan vi bli fria från dåliga känslor. Trots att Spinoza som determinist inte tror på fri vilja, är han ändå kompatibilist. Han framför ett sådant begrepp av frihet, som tillåter att någon handlar fritt, även om han inte kunde ha handlat annorlunda. Spinoza anser att frihet hittas i konstaterandet av nödvändighet. Vi är fria, när vi förstår att världen är deterministisk och när vi kan motstå våra passioner. Alltså accepterar vi händelser, som vi inte kan ändra, då vi kan leva bättre liv. Strävan efter att bli av med passioner betyder dock inte okänslighet. Spinoza ville betona att det finns många positiva känslor, som förstärker oss. Dessa aktiva emotioner, där förnuftet kontrollerar våra strävanden, är bland annat kärlek, glädje, djärvhet, skälighet, artighet och barmhärtighet. Genom att inrikta oss från passioner åt positiva känslor kan vi nå sinneslugn. 5. Metafysik av Spinoza Tomas Friman Baruch Spinoza ( ) var en holländsk filosof och hans bok "Etik" handlar om tre olika saker: metafysik, psykologi och etik. Spinozas metafysik är en modifikation av Descartes system och hans relation med Descartes är ganska likadan som Plotinos relation med Platon. Spinoza anammade från Descartes än materialistisk och deterministisk fysik och sedan försökte han att finna rum till livet som är dedicerat till god i sådan kontext. Spinozas metafysiska system är ett system som man kan kalla en substans-egendom ontologi och det betyder en ontologi där det finns bara substans eller substanser och egenskaper. I Spinozas metafysiska system finns det bara en substans som är god eller natur. En substans betyder honom än sak som är i sig själv och som man kan begripa i sig själv. Till Spinoza, hela verkligheten är en existens som är totalt positiv och absolut ofantlig och det innebär att Spinozas teori är odelad panteism. Där finns alltså två attribut av god som man kan veta: förlängning och tänkande. (Till exempel Descartes tänkte att förlängning och tänkande är båda substanser.) Tänkande betyder mera än vår vanliga användning av ordet tänka. Man kan säga att det betyder medvetande. Förlängning är en egendom av alla materiella saker: de existerar i rymd. Så mänsklig verklighet består av förlängning och tänkande, som är två olika aspekter av samma substans som är god eller natur. Spinoza säger att god har ett oändligt antal attribut men man kan veta bara två av dem. Enskilda själar (som mänskliga själar) och materiella saker (som stenar) är inte sakerna i sig själv, de är hellre olika aspekter av gods existens. Så till Spinoza, vårt minne och vår kropp är inte olika saker. De är två aspekter av samma varelse som måste begripas på ett annat sätt. Det finns ingen personlig odödlighet som till exempel kristna tror på (våra existens i tid är temporal så man kan inte identifiera sig själv med memori), men det finns non-personlig odödlighet som man kan anskaffa genom att förena sig själv mera och mera med god. Den enda fördelen för Spinoza är att vara välsignad och det här innebär någonting som "vara i kontakt med god". Det finns inga fördelar som abstinens eller

9 9 godhet som kan göra en välsignad. Välsignelse gör en individ god och det hjälper också en att avstyra lustar. Spinoza tänkte att man kan använda logik att sluta sig från påtagliga axiom till en essens av värld och mänskligt liv. Vi skulle underkasta oss att händelser likaså vi underkasta oss att till exempel ett faktum att två plus två är fyra. Endast genom våra gärningar kan vi anskaffa glädje på vårt liv. 6. Frivilligt slaveri Antti-Veikko Pihlajamäki Det finns många problem inom filosofi, som handlar om begränsningar som verkar på människans frihet att vilja, att bete sig rationellt och att leva i ett samhälle. Frågan om frivilligt slaveri är en av dem och man kunde säga att denna fråga är både marginell och central på samma tid marginal på ett explicit sätt och central på ett implicit sätt. Formuleringarna av problemet kanske inte verkar vara aktuella, men på en djup nivå handlar problemet essentiella aspekter av mänsklighet. Formulering Frivilligt slaveri avser ett stillstånd, där en person är en annans slav frivilligt och har undergått en rationell tankeprocess. Det vill säga att slaven inte kan vara tvungen att göra ett slavkontrakt eller bli en slav annorlunda. Men vad menas med tvång här? Kan man också påstå att inte ens slavens förhållanden kan tvinga slaven till denna lösning? Filosoferna är inte eniga om den här aspekten. Problemet med det frivilliga slaveriet är att på vilka villkor staten kan stadfästa ett kontrakt mellan två avtalsparter som staten har makt över och om staten kanske kan vara förpliktad att göra det. I en liberal stat är utgångspunkten normalt det att staten stadfäster kontrakten som gjorts av statens myndiga medlemmar. Problemet anknyter sig till individens autonomi. Varför borde en myndig och autonomisk person inte avstå från vissa av sina frihetsrättigheter? På vilka grunder kan staten hindra personen? Normalt kan staten ingripa i ett kontraktarrangemang endast när de två avtalsparterna bryter mot någon tredje parts rättigheter. Negativa verkningar på de två avtalsparterna räcker inte i allmänhet. Den tredje parten kan vara såväl en individ som själva staten. Några åsikter Under tiden har nästan alla filosofer, som har behandlat denna fråga, avsett att individen inte totalt kan avstå från sina frihetsrättigheter. De har kommit fram till detta resultat på olika grunder. John Locke till exempel ansåg att personen har en plikt mot guden och Montesquieu ansåg att personen har en plikt mot samhället. Immanuel Kant tänkte att personen inte kan bli en slav därför att han har en plikt mot sig själv. Enligt John Stuart Mill kan staten inte stadfästa slavkontrakten emedan personens framtid måste skyddas från personens nuvarande beteende om det är oåterkalleligt och synnerligen skadligt. Alla de här åsikterna härstammar från olika filosofiska system som har starka liberala betoningar. Men i dem alla visar sig också ett ganska paternalistiskt element. Det mest kända namnet inom libertarianistisk filosofi, Robert Nozick, har påstått att frivilligt slaveri måste godkännas i det fria samhället som han skissar i sin bok "Anarchy, State and Utopia" (1974). Tyvärr behandlar Nozick detta problem bara kort. Men det är i alla fall viktigt att han anser att acceptabiliteten av frivilligt slaveri måste vara en produkt av sitt system.

10 Stephen Kershnar är en amerikansk filosof som har konstruerat ett mycket komplicerat system som borde visa på vilka villkor frivilligt slaveri kan existera legitimt i en liberal stat. Hans artikel "A Liberal Case for Slavery" försöker bevisa hur frivillig slaveri är förenlig med liberalism som en ideologi och partikulärt med individens autonomi. 10 Enligt Kershnar kan en person ha en rätt att förslava sig själv bara om rätten baserar sig på personens autonomi. Fast personens alternativhorisont inskränkas, är det ytterst viktigt att personen kan eliminera (en eller alla av) sina framtida alternativ. Rättigheter i frågan gäller om människans autonomiska kontroll över sig själv på det högsta planet. När allt kommer omkring är denna förmågan att kontrollera sig oåterkalleligt reflektiv, för man kan ta sitt eget liv. Avslutningsvis Detta problem kan se ut som om det inte har några tillämpningar på det praktiska planet. Frågan är ganska akademisk och teoretisk. Men det är intressant just för att den har några teoretiska och logiska aspekter som är speciellt betydelsefulla inom ett vidare etiskt, samhällsvetenskapligt eller juridiskt system. I vissa system som många av oss håller legitimerade och godkända ser det ut som om centrala och grundliggande premisser i konjunktion ska ge ut ett reductio ad absurdum resultat. Och när vi har oförenliga trosföreställningar, är det dags för filosofi. Litteratur Kershnar, Stephen: "A Liberal Argument for Slavery", Journal of Social Philosophy, Vol. 34, No. 4, Winter 2003, Lagerspetz, Eerik: "Autonomian paradoksi". Ajatus 43: temanummer Vapaus, redaktörer Timo Airaksinen och Ilkka Patoluoto, Suomen Filosofinen yhdistys 1986, Lagerspetz, Eerik: "Of Gods, Sovereigns, and Slaves. The paradoxes of voluntary self-limitation", ett opublicerat manuskript, 2002 Mill, John Stuart: "On Liberty", i On Liberty and Other Essays, Oxford UP, St Ives 1998, 1859 Nozick, Robert: Anarchy, State and Utopia, Blackwell Publishing, Padstow 2005, Albert Camus Hanna-Kaisa Hoppania Albert Camus är känd för sin karriär som romanförfattare och som existentialismens främsta företrädare med bland annat Simon de Beauvoir och Sartre. Främlingen (1942) är en av nittonhundra talets stora romaner och andra viktiga verk av Camus inkluderar Myten om Sisyfos (1942), Pesten (1947) och Den första människan, den ofullbordade självbiografiska romanen som publicerades 1994, 34 år efter Camus död.

11 11 Albert Camus föddes i Algerien Hans barndom var fattig, men inte olycklig. Han studerade filosofi vid universitetet i Alger och sen flyttade till Paris. Camus levde i Frankrike som en främling nästan hela sitt vuxna liv. Hans personliga liv och erfarenheter, också i politisk aktivitet - till exempel i motståndsrörelsen under andra världskriget syns i de flesta teman av hans publikationer. Han skrev inte bara prosa, men också essäer och drama. Som ett resultat av hans litterära produktion tilldelades Camus Nobelpriset Men Camus var också en filosof. Hans idéer kommer främst till uttryck genom hans skönlitterära verk. Han skriver med precision och säker modern stilkonst, men först och främst innehållsligt är hans verk modern; Med filosofisk insikt skärskådar och tematiserar Camus moderna människans livssituation när religionen inte ger illusionen av mening och lycka. De centrala elementen i hans verk är absurditeten och meningslösheten i tillvaron. I Myten om Sisyfos utvecklar han sitt svar på denna kamp mot meningslösheten. De filosofiska argumenten är kanske inte övertygande och det finns inga påstående om metafysiska sanningar i Camus verk, men hans tanke är verkligen autentisk och ädel. Camus börjar med ett absurt resonemang och diskuterar självmord som ett filosofiskt problem. För honom är självmord eller den frågan om livet är värt att leva eller inte den mest trängande frågan i filosofi. Den här ståndpunkten kommer han att hålla med genom bedömning av den action ett svar på den frågan innebär. Ingen har avlidit för det ontologiska argumentet, skriver Camus, men många som värderar livet inte värt att leva begår självmord. Då måste frågan om livet besvaras först, allt annat kommer efter det. Den kristna tron kan inte besvara filosofins mest fundamentala fråga; enligt Camus måste människor besvara denna fråga utan en idé om gud. Hans övertygelse är så kallad negativ tron, att man måste inte tro men revolt och leva med passion och intensitet. Camus är en revoltens filosofi, hans livsåskådning förespråkar för en lidelsefull protest mot den fundamentala förtvivlan i människans livssituation: utan gud och utan mening vinner vi vårt värde i en medveten livsduglig hållning mot hopplösheten och en kärlek till livet. Den absurda människan lever inte för någon abstrakt idé eller för Gud bortom sig själv. Camus argumenterar för en accepterande attityd av verkligheten som består av revolt, passion och framför allt friheten. Camus är fortfarande en av de viktigaste filosoferna när det gäller idédebatt om filosofisk handling om självmord och människans villkor. Han har mycket att säga om teman som solidaritet, människans feghet och mod, vilka alla är eviga frågor och ska aldrig förlora sin relevans. Albert Camus omkom i en bilolycka 1960.

12 12 8. Psykologins förfäder Elina Koskenpää Psykologin grundar sig på filosofi och på naturvetenskap. Präster har jobbat som läkare på tiden av den grekiska medicinen. Alcmaen var den första människan som hade ett holistiskt tänkesätt om sjukdomar. Han konstaterade att hälsan och sjukdomen är följdföreteelser om balans eller obalans av kroppens system. Hippokrates (460 f.kr), som är en medicinefader, tänkte att alla sjukdomar faller in naturliga orsaker och man måste sköta dem med naturliga metoder. Han betraktar att vänstra hjärnhalvan kontrollerar kroppens högra sida och han presenterade en klar avbildning av melankolier, manier, fobier, depressioner efter födseln, paranoior och hysterier. Hippokrates påstod också att obalans i hjärnan förorsakar epilepsi. Galenos ( f.kr) presenterade att en sjukdom i själ är ett resultat av passioner, till exempel argsinthet, skygghet, sorgsenhet, avund och våldsamhet. För att kontrollera passioner måste man självbetrakta sig och bli självmedveten om sig. Galenos tycker att det är svårt därför att människor är självkära. Språk i vetenskap var matematiskt i forntida Grekland. Pythagoras ( f.kr), som var en elev av Thales, presenterade att allt grundar sig på matematiska grundsatser: allting var siffror och därför mätbart. Fortfarande mäter psykologer komplicerade processer såsom motivationen, kreativiteten och intelligensen. Sokrates ( f.kr) var en observatör, rationalist och skeptiker, som tyckte om att fråga frågor om människor och fundera på deras svar. Den sokratiska metoden betyder att undervisningen är kamratskap mellan elev och lärare och läraren leder sin elev till sanningen med inledande frågor. Antiphon var den första som utnyttjade de sokratiska metoden för att sköta människorna som lider av sorgsenhet och melankoli. Han var den första psykoterapeuten. Platon ( f.kr) var Sokrates elev. Han påstod att man inte kan förlita sig på sensorisk information man kan ha vetenskap genom resonerande. Han konstaterade att människor har annorlunda konst och talanger. Han tänkte att samhället måste ta individuella differenser i beaktande och att karaktärsdrag är ärftliga. Platon tänkte också att förnuft lokaliseras i huvudet, djärvhet i bröstet och aptit i magarna. Aristoteles levde f.kr och han var en naturvetenskapsman. Han observerade sina egna och andra människors kognitiva processer och utvecklade minnets grundprinciper. Han påstod att minne är ett resultat av tre associativa processer. Associationer utvecklas när saker förekommer i samma konditioner. Associationernas grundprinciper är likformighet, motsättning och kontinuitet. Effekten i associationerna verkar frekvensen och säkert lättheten. Aristoteles tänkte också att alla idéer är resultat av upplevelser. Han konstaterade att den nyföddes insikter är en blank tavla.

13 9. Kognitiv psykologi och minne 13 Maija Salonen Kognition består av minne, varseblivning, uppmärksamhet, medvetande, inlärning, beslutsfattande, språk, tänkande och problemlösning. Många vetenskapsgrenar utforskar kognition från olika sidor. I psykologi är man också intresserad av kognition. Den kognitiva psykologin är ett delområde av psykologi och det beskriver människans kognitiva funktioner. Den kognitiva psykologin är inte endast intresserad av människans faktakunskaper utan också föreställningar och motivationsfaktorer, som påverkar individens aktivitet och attityder. Den kognitiva psykologin förevisar, att människa skapar en representation av yttervärlden i hennes minne. De viktigaste kognitiva representationerna är världsbilden och jaguppfattningen. Den kognitiva psykologin har förevisat, att människan har psykiska, kognitiva processer, som är mycket snabba. Man talar om sinnesbaserade (data-driven) och begreppsstyrda (conceptually driven) processer. När den kognitiva psykologin föreställer att kognition är process, betyder det att kognition är fortgående mental aktivitet. En liten historia om kognitiv psykologi Den kognitiva psykologin började utveckla sig under 1930-talet. Från 1930-talet till 1980-talet utgavs många grundläggande teorier om kognitionen. År 1932 skrev Sir Fredrick Bartlett arbetet Remembering som blev grundarbetet av den kognitiva psykologin. I boken presenterade Bartlett hur människans minne funkar. Han skrev att tidigare erfarenheter spelar stor roll när man lär sig ny information. Boken av Kenneth Craik, som heter The Nature of Explanation, kom ut I sin bok föreslår Craik att människan skapar inre modeller av yttervärlden och av sig själv i minnet. Han tänkte, att med hjälp av inre modeller kan man antecipera kommande händelser. I 1948 använde Edward Tollman begreppet kognitiv karta när han förklarade resultatet av sitt djurförsök. Han tänkte, att den kognitiva kartan skulle kunna innehålla något generellare än bara spatial information. Under andra världskriget blev den kognitiva psykologin starkare, eftersom det blev viktigt att begripa hur människa bemöter information, hur hon bearbetar och tar upp den. Trots allt, genombrottet av den kognitiva psykologin hände, när Ulric Neisser publicerade sitt arbete Cognitive Psychology i Amerikanaren Neisser förklarade växelverkan mellan individens inre modeller och omgivningen i sin bok som heter Cognition och reality i Hans modell av växelverkan mellan schema och omvärld heter varseblivningscirkel. Varseblivningscirkeln pekar på hur inre modeller riktar in observationen om yttervärlden och hur nya kunskaper formar schema och världsbild. Efter 1960-talet har den kognitiva psykologin varit det snabbaste utvecklande delområdet inom psykologin. Synpunkter av den kognitiva psykologin har gett formen för teorier av personalighet men också för kognitiv psykoterapi. De viktigaste kognitiva teorierna föreställer människan som aktiv subjekt som kan inverka på sitt liv. Det betyder att människa är rationell. Minne Det intressantaste forskningsområdet av den kognitiva psykologin är undersökning av minneprocesser, tycker jag. Minnesforskarna har skapat olika teorier om strukturen och aktionen av minnet. Atkinson och Shiffrin har skapat en modell för minnesstrukturen. De skriver att minnet består av tre delar som är:

14 14 sensoriskt minne, arbetsminne och långtidsminne. Sensoriskt minne är en sådan del av minnet som tar up information bara en liten stund, cirka sekunder. Dess kapacitet är dock enormt, eftersom det förvarar all information vilken människa ser eller hör en bestämd stund. Sensoriskt minne är sammansatt av två delar som heter ikonminnet eller bildminnet och ekominnet. Ikonminnet deponerar visuell information och ekominnet auditiv information. Bara en liten del av all information som finns i sensoriskt minne överförs till arbetsminnet. Man skulle kunna tänka, att arbetsminnet är liktydig som medvetenhet, eftersom all information människan är medveten om, är i hans arbetsminne. Kapacitet för arbetsminnet är begränsad. På 1950-talet påstod George Miller att kapaciteten för korttidsminnet (short-term memory) är 7 +/- 2 enhet. Den här siffran kallas också lekfullt det magiska talet. Eftersom kapaciteten för arbetsminnet är begränsat, betyder det, att ny information fortfarande substituerar informationen, som är i arbetsminnet. Trotts allt, man kan förvara informationen i arbetsminnet om man upprepar den. Bara en liten del av information, som finns i arbetsminnet, överförs till långtidsminnet. Allan Baddaley, som är en av världens ledande minnesforskare, har bildat en teori om strukturen och funktionen av arbetsminnet. Han säger, att arbetsminnet består av centralhet (central executive), visuospatial anteckningsblock (visuospatial notepad) och fonologisk ring (fonological circle). Centralenheten har ansvar för uppmärksamhetens orientering, uppehälle och fördelning. Centralheten fungerar som länk mellan arbetsminnet och långtidsminnet. Det betyder att centralheten väljer information som ska överföras från arbetsminnet till långtidsminnet eller som ska hämtas från långtidsminnet till arbetsminnet. Eftersom centralheten har ansvar för uppmärksamhet, kan det vara, att till exempel ADHD, som är uppmärksamhetsstörning, beror delvis på störningar i centralhetens funktioner. En del av informationen som finns i arbetsminnet överförs till långtidsminnet. Långtidsminnet har obegränsad kapacitet och det bevarar information långa tider. Långtidsminnet innehåller olika slags information. Endel Tulving säger, att det finns två typer av långtidsminne, episodiskt minne och semantiskt minne. Det episodiska minnet innehåller information, som vi själva har upplevt, medan det semantiska minnet innehåller general information, till exempel om vem som är Finlands president eller vad för ett djur är talgoxe. Minnesforskning kommer att vara ett viktigt forskningsområde också i framtiden. När Finlands befolkning åldras, ska vi ha mera patienter som genomgår dementi och andra minnessjukdomar. Så måste man ha mera kunskap till exempel om nervernas organisering i minnet. 10. Gestaltpsykologi Mila Oravecz De första forskarna som satte sig in i observeringslagarna var de tyska psykologerna Koffka, Köhler och Wertheimer. De här s.k. gestaltpsykologerna försökte förklara observering med isomorfistisk lärdom. De antog att hjärnan bildar bilder av realiteten med hjälp av elektriska fält. Men djurförsöken bevisade att de inte hade rätt. Deras ledande tanke, Pragnanz lag, gäller vidare. Enligt denna tanke, människan

15 observerar världen alltid enligt den helaste, enklaste och den mest stabila formen. Nästan alla gestaltningslagar följer denna lag. De första lagarna som uppfanns var: 15 Närhetslagen: betyder att helheten sammanfogas av delarna enligt principen av minsta avstånd. Likhetslagen: betyder att delarna som liknar varandra mest sammanfogas till en helhet. Den goda kurvans lag: bildar vår strävan att observera allting omkring oss helt enkelt och naturligt som är möjlig. Vi förmodar att miljön konstrueras vid minst kursomläggning och avbrott. Otillgänglighetslagen: får oss se knappa figurer som hela och komplettera delar som saknas i vårt minne. Om vår vän sitter på stolen, tänker vi inte att delar av stolen saknas. Figur- och bakgrundslagen hjälper oss att fästa vår uppmärksamhet mot de betydelsefulla sakerna. När figuren står främst, separerar vi den av backgrunden och ser vi att konturen ingår i figuren. Gestaltlagarna har hållit sin ställning och olika slags tester har inte skakat dem. Ändå senare lades två lagar till: Den allmänna regionens lag: enligt den här lagen objekt som syns på samma region, uppfattas som en grupp. Oföreningslagen: föremål som har naturliga former, som cirkeln, linjen eller en vidare figur förstås som en särskild enhet. Några av deras antaganden har också vederlagts. Till exempel i en test visades två bokstäver med små kryssar skrivna på deras kropp. Testpersonen borde säga så snabbt som möjligt om kryssarna var på samma bokstav eller på särskilda bokstäverna. När bokstävernas visades rätt mot, var identifieringen snabbare än med bokstäverna vända ut och in. Märkbart snabbare identifiering av rättvända bokstäver bevisade att top-down processering var viktigare än gestaltpsykologerna hade trott. Den tidigare betonade bottom-up processeringen var en överdrift. Figurer jämfördes med inre modeller av bokstäver och jämförningen hände snabbare när bokstäverna visades rätt i enighet med inre modeller. Situationer när gestaltlagarna är i konflikt med varandra har inte fått mycket uppmärksamhet av gestaltpsykologerna. Andra forskare har undersökt dessa konfliktsituationer med olika slags tester och resultatet har varit mycket intressant. Men ingen egentlig teori av hierarkin mellan gestaltlagarna i konfliktsituationerna har inte uppstått 11. Idrottspsykologi Tuomas Grönman Idrott, och fysisk aktivitet i vid bemärkelse, är en viktig del av många människors vardag och liv. Idrottspsykologi handlar om människan och hennes känslor, tankar och beteenden i samband med fysisk aktivitet. Psykiska faktorer som kan påverkas prestation är viktiga. Så måste man träna psykiska konster lika mycket som man tränar tekniken, taktiken eller fysiken om man vill uppnå toppresultat i idrott. Idrottspsykologi hjälper människor sköta sitt psykiska välstånd som är lika viktigt än människors fysiska välstånd. I alla fall är det väldigt intressant att studera hur knopp och kropp fungerar och samverkar. Idrottspsykologi som vetenskap Den första idrottspsykologiska forskningen förekom redan i slutet av 1800-talet. Forskningen tog emellertid riktig fart först sedan man 1965 bildat ett internationellt idrottspsykologiförbund, International Society for Sport Psychology. Ett europeiskt förbund bildades Trots den

16 uppmärksamhet som idrotten får i samhället är idrottspsykologi som forskningsområde relativt litet, både internationellt och nationellt. 16 Inom idrottspsykologin förekommer olika underområden. Mest forskningsaktivitet sker för närvarande i områden som har att göra med tävlingsmotivation, tävlingsnervositet, mental träning, självförtroende, motion och hälsa samt grupprocesser. Människor tänker ofta om idrottspsykologi att det gäller några mystiska saker och det hör inte alls till vetenskap. Idrottspsykologi bygger på vetenskap och är grundligt utvärderat långt från mystiska saker. Områden som man jobbar med är pluralistisk - vi människor är ju trots allt ganska komplexa. Är idrottspsykologi samma sak som terapi? Många människor tänker att, idrottare behöver en idrottspsykolog bara om han eller hon har problem, men det inte så. Det kan bli terapi, men Man kan också jobba på att förbättra det idrottare redan kan och förebygga obehagliga överraskningar i framtiden. Man skulle vara medveten om det att idrottspsykologen jobbar aldrig med "quick fix" lösningar i sitt rådgivningsarbete eftersom alla individer är olika. Tankens kraft Man kan aldrig underskatta tankens kraft. Om man tänker att man kan eller inte kan göra någonting, har man rätt i båda situationer. Idrottspsykologi handlar bland annat om hjärnans makt att kontrollera. Det handlar om hur tankar styr känslor. Det är här pessimister skiljer sig från optimister. Om man vill använda ett psykologiskt begrepp, så talar man om självuppfyllande profetia. Själva citatet förklarar faktiskt exakt vad som menas med självuppfyllande profetia. Att tänka positivt kan få en stor betydelse i alla former av prestationer. Om man är medveten om sina tankar så kan man kontrollera dem och då ska det bli möjligt att påverka sin prestation. Källa Peter Hassmén, Nathalie Hassmén, Johan Plate(2006), Idrottspsykologi. 12. Trafikpsykologi Eeva Eskola Trafikpsykologi är forskning om trafikanters beteende. Det finns många aktuella frågor på det här området. Varför dör så många ungdomar i trafiken? Hurdana svårigheter har gamla bilförare? I den här uppsatsen presenterar jag först föremål för intressen i trafikpsykologi. Sedan presenterar jag, hur man kan forska trafikanters beteende. Sedan beskriver jag några forskningsresultat. Det finns mycket forskning om ungdomarnas beteende i trafiken. Ett viktigt föremål i trafikpsykologi har varit att förbättra övningskörningen. Ungdomarnas dödsolyckor har också forskats. Andra intressanta frågor är skillnaderna mellan kvinnor och män som förare, nonchalans och självmordsfall i trafiken. Trafikpsykologi har alltså många möjligheter att ha praktiska påverkningar. Det finns både sociala och kognitiva approacher till trafikpsykologin.

17 17 Det finns många möjliga forskningsmedel i trafikpsykologi. Forskare kan använda trafikanternas egna självrapporter, till exempel intervjua dem. En annan möjlighet är att observera trafikanter i sina bilar med lilla kamerorna installerad i bilarna. Då kan man kanske få ett objektivare resultat än med självrapporterna. Trafikanter kan forskas i olika trafiksituationer. Man kan forska en förare, just när han kör till jobbet, eller man kan söka efter orsaker till olyckor efterhand. Begreppet risk är viktig i trafik psykologi. Riskerna kan vara externa, t ex mörkret, eller interna t ex trötthet. De mänskliga faktorerna är ofta orsakerna till olyckor i trafik, och de hör till interna risker. En del av de allmänna orsakerna är felhandlingar. Felhandlingarna kan delas i fyra typer: avsiktliga fel, misstag, uppmärksamhetsfel och rutinfel. Tre sista felhandlingar i den här listan är oavsiktliga fel. Tyvärr är de avsiktliga felen, det vill säga regelbrott, de vanligaste orsakerna till olyckor. Först och främst bryter unga män och kvinnor mot lagen. När man blir äldre gör man mera uppmärksamhetsfel. Misstag är vanligare bland män än bland kvinnor, men kvinnorna som kör bara lite rapporterar mest om rutinfel. Nya och unga förare År 2005 dog 24 män, som var år gammal, och 18 män, som var år gammal, i trafiken i Finland. Alla borde vara oroliga för de här siffrorna. De nya förarna skiljer sig ofta från de erfarna förarna. Man har forskat i olyckor, där någon har avlidit. De nya förarnas olyckor sker mestadels på sommaren, på veckoslutet, på fritiden och på kvällen eller på natten. Vädret är ofta bra. De nya förarna är vanligtvis själva orsaken till olyckan och de har problem med handling. Ett av de viktigaste problemen är, att de inte har så bra scheman om trafiken. Trafikpsykologi har också behandlats i kognitiv psykologi. Trafikanterna har olika slags av scheman om trafiksituationerna. De erfarna förarna har bättre och mångsidigare scheman än de nya förarna. Det finns hierarkin mellan schemana. De nya förarna måste koncentrera sig på de nedre nivåerna t ex handlingar medan de erfarna kan inrikta sig på de högre nivåerna. Man kan också ha ett socialt perspektiv på trafik psykologin. Beträffande rattfyllerin har man märkt, att andra människor kan ha en stor påverkan. Därför att en flickvän eller en pojkvän inte accepterar, att föraren är berusad, kan de ha en positiv effekt. Manliga kompisar accepterar vanligen mer. Andra människor påverkar också hastighet. Ju mer det finns passagerare i bilen desto oftare kör förare fortare än tillåtet. Vanligen tror ungdomarna, att de är bättre förare än sina kompisar. Ungdomarna vet, att de nya förarna har en större risk än de andra att råka ut för en trafikolycka. Emellertid tänker de, att de själva inte hör till den här riskgruppen. Varningarna för riskerna i trafiken spelar därför ingen roll, fast ungdomarna tänker, att varningarna inte angår dem. Så är det inte så lätt att förändra deras åsikter. Kontrollteoretisk modell I det följande behandlar jag en kontrollteoretisk modell, som beskriver bilkörning. Begreppet säkerhetsmarginal betyder det avstånd till en fara som föraren inte vill underskrida. När en förare kör, observerar han miljön och jämför sin perception med sin säkerhetsmarginal. Enligt nollrisk teorin försöker föraren köra så, att han kan köra utan rädsla. Om föraren märker, att han är för nära faran, förändrar han situationen genom sina handlingar. Då måste han ta hänsyn, att olika slags av störningar påverkar också bilen, t ex sidovind. Informationen om de möjliga störningarna påverkar både handlingar och säkerhetsmarginalen. Här har vi ett exempel på denna modell: Föraren märker, att han kör nära en annan bil. Han jämför den här informationen med sin säkerhetsmarginal. Är han rädd för att kollidera med bilen, saktar han farten.

18 Teknik och trafikpsykologi 18 I psykologi har man också utforskat, hur man kan använda nya tekniker för att öka säkerhet i trafiken. Nyligen har uppfunnits en kombinerad gas-bromspedal. Den fungerar så, att när man använder pedalen på samma sätt än en vanlig gas- eller bromspedal, fungerar den som gaspedal. När föraren vill bromsa, skjuter han pedalen framåt. Så kan man bromsa utan att flytta foten och spara ca 0,2 sekunder. Både de unga och de gamla lär sig snabbt att använda en kombinerad gas-bromspedal. Nu är forskarna rädda för att man ökar hastigheten därför att de vet, att deras bromsreaktionstiden är mindre. I Sverige har man prövat en intelligent hastighetsanpassning. Apparaten varnar inom vissa områden, om föraren kör över hastighetsgränser. Testförarna minskade sin hastighet ungefär 3 km/h med hjälp av en intelligent hastighetsanpassning. Andra trafikanter Cyklister har också forskats. Människorna åker ofta med bil till arbetsplatserna, fast bilresan kan vara bara några kilometer. Man borde cykla mera, men det betyder, att cyklingsmiljön måste förbättras. Cyklister är till exempel väldigt oskyddade i trafiken. Enligt forskningarna tror många deltagare, att en viktig orsak till olyckor är den dåliga designen av cykelvägarna. Det finns dock mänskliga faktorer också. Åtta procent av dem som råkade ut för en olycka hade druckit alkohol före olyckan. Största delen av olyckor är singelolyckor, till exempel omkullkörningar. Det finns också forskning om barn som trafikanter. Barnen råkar ut för trafikolyckor oftare än vi tror, därför att de är fotgängare och deras olyckor inte rapporterades lika ofta som andra trafikolyckor. Unga pojkar blir offer oftare än flickor och olyckor händer vanligen nära deras hem. Barnen är väldigt otrygga i trafiken och därför är det viktigt att utforska orsakerna till deras olyckor. Tyvärr vet man inte ännu mycket om barnens beteende i trafiksituationer eller deras förmåga att förstå riskerna i trafiken. Litteratur Forskning om trafikanters beteende vid Uppsala universitet ( ) Niemi, P, & Keskinen, E. (2002). Taitavan toiminnan psykologia. Hakapaino oy: Helsinki. Turun yliopiston liikenepsykologian ryhmä Risk och trafik forskning vid Lunds universitet ( ) 13. Parapsykologi Minna Myllymäki Vad betyder parapsykologi? Ordet para betyder bredvid eller vid sidan om. Parapsykologer anser att fenomen som parapsykologi handlar är genuina psykologiska fenomen och inte ligger utanför psykologi och därför är ordet para i parapsykologi missvisande. Parapsykologi behandlar hypotetiska psykologiska fenomen som inte kan

19 19 förklaras i termen av kända naturlagar. Men det betyder nödvändigtvis inte att parapsykologin sysslar med övernaturliga saker Enligt parapsykologer är det i stället så att om något parapsykologiskt fenomen skulle kunna bekräftas, skulle detta fenomen vara att betrakta som ett nytt naturfenomen. Parapsykologi omfattar sig inte sådana saker som astrologi, snömannen eller vampyrer. Parapsykologi är inte studiet av allt möjligt paranormalt. Paranormala fenomen är en sammanfattande term för alla fenomen som ligger bredvid normal, eller utanför vad som är accepterad enligt vetenskapliga modeller. Uttrycket psi-fenomen används också. Vad studerar parapsykologi? De vanligaste fenomen som parapsykologi studerar är telepati, förutvetande och klarseende. Telepati betyder direkt kommunikation från ett medvetande till ett annat; från en människa till en annan eller mer generellt, från en organism till en annan. Förutvetande betyder medvetande om framtida händelser, till exempel sanndrömmar. Klarseende betyder medvetande om händelser på avstånd utanför normala kanaler av information. Skillnader mellan klarseende, förutvetande och telepati är inte så märkliga och i praktiken är det svårt att skilja dem åt. Troligen är de olika yttringar av samma process och därför använder man ofta förkortningen ESP. ESP betyder extrasensorisk perception. Telepati är kanske det mest omtalade ESPfenomenet och det som för de flesta människor är lättast att acceptera. Parapsykologi studerar också psykokinesi, PK. Det betyder direkt mental påverkan på fysiska föremål. Vid makropsykokinesi påverkas makroskopiska föremål, som bord och stolar, av mentala processer. Vid mikropsykokinesi påverkas mikroskopiska processer, till exempel kvantmekaniska processer i slumpgeneratorer. Parapsykologiska forskare som forskar psi-fenomen jobbar ofta i laboratoriet under kontrollerade förhållanden. Den andra huvudlinjen i parapsykologi innebär bland annat studier av upplevelser som människor råkar ut för spontant eller utan medveten avsikt, till exempel minnen av tidigare liv och nära döden-upplevelser. Denna linje i parapsykologi kan kallas fältforskning. Hypotetisk psykologi? Är ordet parapsykologi missvisande? Kanske borde parapsykologi kallas hypotetisk psykologi eftersom det handlar om hypotetiska fenomen, som kan tänkas vara psykologiska fenomen, men inte har kunnat bekräftas i praktiken. 14. Emotion Eveliina Kankkunen Vad är emotioner? Begreppet emotion betyder någonting som är drivande. I psykologi innebär emotion en ganska intensiv och kortvarig känsloreaktion. En emotion innehåller subjektiv upplevelse, fysiologisk och neurologisk respons, ansiktsuttryck, adaptivt beteende och kognitiva processer. Ofta tänker man att de här olika komponenterna fungerar reciproka och att emotioner har något direkt objekt. Emotioner är också automatiska reaktioner.

20 Varför har vi emotioner? 20 Emotioner guidar beteende respons: till exempel varnar de om fara. Emotioners yttring är social och kulturella kommunikation, eftersom emotioner hjälper människor att identifiera varandras mål och förväntningar. Emotionella signaler påverkar också hur människor beter sig mot varandra. Med hjälp av emotioner förstår människor omvärldens händelser. Emotioner påverkar hur människor väljer och tolkar information. Emotionernas uppbyggnad och centrala komponenter Centrala komponenter i emotioner är: utlösande stimuli, som kan vara internt eller externt kognitiv utvärdering, vilken innehåller tolkning av stimuli fysiologisk respons, dvs. aktivering eller deaktivering av arousalsystemet beteende respons, som kan vara expressiv eller instrumental Grundemotioner Paul Ekmans teori av grundemotioner antar att det finns universala emotioner, som uttrycks på samma sätt oberoende av kultur. De här emotionerna är snabba, uppkommer snabbt och är automatiska. Enligt Ekman finns det sex grundemotioner som är rädsla hat sorg avsky förbluffning glädje Ekmans teori av grundemotioner baserar på evolutionsteori. Grundemotioner har utvecklats från naturens urval. Det har varit viktigt för relationer mellan människor att kunna identifiera de här emotionerna. 15. Stress på jobbet Linda Bergström Stress är ett av våra vanligaste ord för att beskriva hur vi känner oss. Ofta har ordet något att göra med arbetslivet. Stress är en naturlig reaktion som hjälper oss anpassa till nya, krävande situationer som dagligen möts till exempel på jobbet. Den här reaktionen förhjälper kroppen till att hålla ut hård belastning för en relativt lång tid, men till slut måste de resurser som tagits i anspråk återställas för att ohälsa inte ska uppstå. Den så kallad akuta stressen i sig är inte skadlig, men blir stressen långvarig, kan den förvålla en mängd stressjukdomar. Stressforskning uppfattas som 1900-talsföreteelse, och det är sant att jobbstress idag är ett viktigt forskningsområde, i synnerhet inom arbetspsykologi. Med alltmer anställda lidande av stress som innebär stora kostnader för organisationer har det blivit också arbetsgivares intresse att ta reda på temat.