Utsikterdagen. 15 aug Lär känna din stad

Transkript

1 15 aug 2012 Utsikterdagen För andra året i rad samlades personal från alla sju Utsikterskolor under samma tak, för att ta del av det utvecklingsarbete som pågår ute på skolorna. Drygt 180 engagerade kollegor från Helsingborg och Landskrona deltog i seminarier, förmedlade sina erfarenheter och lät sig inspireras inför det kommande läsåret. Med solen högt på himlen startade samlingsdagen i Olympiaskolans aula, där koordinator Johanna Callegari inledde och hälsade alla välkomna. Varje Utsikterskola presenterades i en kortfilm som elever på skolorna varit med och skapat. Under den gemensamma samlingen beskrev utvecklingsledare Leif Redestig hur Utsikter på ganska få år expanderat och blivit ett viktigt utvecklingsarbete i både Helsingborg och Landskrona. Arbetet har varit framgångsrikt och fått positiv uppmärksamhet under året, inte minst av städernas ledning. Deltagarna fick sedan några exempel på hur utvecklingen kommer fortsätta under det kommande läsåret: - Utsikter kommer bland annat sätta större fokus på barnens föräldrar i ett samarbete med primärvården. Även färgkartorna och analysarbetet på skolorna kommer utvecklas ytterligare i höst, berättade Leif och avslutade inledningen med optimism om framtiden och Utsikters fortsatta arbete. Under morgonens inledning avtackades Jessica Hyrefelt, Eva Johnson Prahl och Susanne Hindemith Herbing för deras tjänst som samordnare i Landskrona. Samlingsdagen följdes sedan av seminarier under för- och eftermiddagen. Seminarierna handlade om olika projekt, modeller och utvecklingsområden inom Utsikter och hölls av involverade pedagoger från skolorna. Intresset var märkbart stort bland deltagarna och resulterade i nyknutna kontakter och en spridning av lyckade projekt och arbetsmetoder Lär känna din stad Ett av de kulturprojekt som pågått på Utsikterskolorna är Lär känna din stad. Marie Jönsson och Kerstin Österling höll ett seminarium om hur de har arbetat med projektet på Söderskolan. Eleverna har tillsammans med pedagoger från Dunkers kulturhus besökt intressanta och spännande platser i Helsingborg. De har bland annat varit i Kärnan, besökt den lokalhistoriska utställningen På gränsen, sett en konstutställning och därefter fått skapa egna bilder på Dunkers bildkonstverkstad. Skolan har velat öka elevernas kunskap om den egna staden och göra Helsingborg till en plats att använda sig av och känna sig hemma i. Målet har även varit att förbättra elevernas kunskapsutveckling i svenska, historia och bild liksom att göra kultur till en naturlig del av läroprocessen. Samtidigt har man ökat elevernas kunskap om Dunkers kulturhus och gjort det till en plats som barnen kan använda sig av och återvända till. För att visa vad eleverna lärt sig gjordes en utställning på Dunkers. Föräldrarna bjöds in till vernissagen, där elevernas bilder av Helsingborg visades tillsammans med deras egna beskrivningar av staden. -Jag har fått lära känna Helsingborg, men Helsingborg har också fått lära känna mig, som en av eleverna hade uttrykt sig vid projektets avslutning. Lär känna din stad startar i höst även på Raus Planterings skola. anna-stina.enblom@helsingborg.se 1

2 Paired reading Britt Marie Johansson beskrev hur man på Pilängskolan använder paired reading i skolarbetet. Metoden går ut på att barn och förälder läser tillsammans i hemmet för att öka barnets läsförmåga, barnets motivation och självförtroende. Barnet styr läsningen och får samtidigt stöd av den vuxne att läsa texten. Britt Marie berättade att hon även använt paired reading som ett redskap i ett temaarbete med sin klass, vilket gett positivt resultat. - Man får lägga ner mycket jobb med varje barn, men det är värt allt arbete när man sedan kan se barnens resultat vid skolavslutningen. Familjemobilisering och paired reading Maria Engkvist från Drottninghögsskolan och Suad Ebrahimsson, samordnare i Familjemobilisering, beskrev hur man jobbar med Familjemobilisering på skolan. Familjemobilisering används för att göra elevernas föräldrar mer delaktiga och tillsammans med skolan förbättra barnens utbildning. Seminarieledarna berättade att de bjuder in föräldrar till en studiecirkel som sträcker sig över åtta tillfällen. Tillsammans med föräldrarna diskuterar man bland annat det svenska skolsystemet och föräldrarna får tips på hur de hemma kan arbeta med mål ur barnets individuella utvecklingsplan. Under andra hälften av seminariet visade Maria och specialpedagog Lotta Wissman hur läsutvecklingsmetoden paired reading fungerar i praktiken. Det blev en diskussion i gruppen om hur man kan använda metoden på olika sätt, bland annat genom att låta barnet läsa på modersmålet. britt-marie.johansson@landskrona.se maria.engkvist@helsingborg.se Seminarietdeltagarna lyssnar intresserat när Britt-Marie Johansson berättar hur Pilängskolan använder sig av paired reading i undervisningen. Tips: Sök paired reading på Youtube Läs mer om Familjemobilisering på Parts hemsida (länk) Geocaching Christoffer Carlson från Söderskolan berättade om geocaching, som är en aktivitet där man använder GPS-teknik för att leta efter skatter både ute i naturen och inne i städerna. Geocaching fungerar som en modern variant av gömma nyckeln där skatterna finns utmärkta på kartan genom angivna koordinater. Bara i Helsingborg finns cirka 300 skatter gömda runt om i staden. På Söderskolan använder man geocaching som ett verktyg inom skolans fritidsverksamhet för att fånga elevernas nyfikenhet och förbättra skolans måluppfyllelse, där ett mål är att barnen ska lära känna sin omgivning bättre. Christoffer menar att geocaching ger möjligheten att använda barnens naturliga nyfikenhet på ett kreativt sätt och att arbetssättet går att utveckla hur långt som helst. Det är en lovande arbetsmetod helt i linje med Utsikters ambitioner att på ett kreativt sätt finna nya former att hjälpa barnen att nå sina skolmål. Läsprojekt med blogg Eva Persson och Hanna Thene från Söderskolan berättade att allt för röda resultat på Utsikters språkscreeningstest var upprinnelsen till att årskurs 4 och 5 beslutade sig för att arbeta mer med elevernas läs-, språk- och läsförståelseutveckling. Man beslutade att genomföra ett läsprojekt i klasserna. christoffer.carlson@helsingborg.se Läs mer om geocaching på: facebook: geocaching with children yammer: geocaching i skolan Det som skiljer Söderskolans läsprojekt från många andra är att motivationsfaktorn har varit att arbeta med en blogg. Lärarna har gjort inlägg på bloggen och via forumet delat ut diskussionsuppgifter och grupparbeten till eleverna. Eleverna i sin tur har kommenterat uppgifterna och skrivit vad de kommit fram till i sina diskussioner på bloggen. I något fall har författaren till en av böckerna de läst kommenterat och skickat en hälsning till eleverna på bloggen. Eva och Hanna berättade att de även haft utmaningar under projektets gång: En svårighet har varit att hitta böcker på rätt nivå och att få alla pedagoger att känna sig bekväma i rollen som läsutvecklare. eva.perssonbergevi@helsingborg.se hanna.thene@helsingborg.se 2

3 Mattesmart Mattesmart är ett digitalt verktyg, kopplat till Skolverkets Diamantdiagnoser. Verktyget används för färdighetsträning i matematik, där varje elev arbetar individuellt i sin egen takt. Mattesmart är framtaget av Madeleine Löwing och Wiggo Kihlborn. asa.hammarlund@helsingborg.se Susanne Jönsson från Drottninghögsskolan har tillsammans med sin klass testat Mattesmart och hon visade hur eleverna kan göra diagnoser digitalt och färdighetsträna specifika moment i programmet. Diagnoserna rättas digitalt och en rapport skickas till läraren som på en lärarsida kan följa elevernas arbete och ge individuellt anpassade träningsuppgifter. Under läsåret är förhoppningen att kunna använda rapporterna i analysarbetet för att få fördjupad kunskap om elevernas kunskapsutveckling. Här kommer man kunna se vilka elever som behärskar vilka moment och om de automatiserat aktuella räknefärdigheter. Från och med i höst blir det möjligt för alla pedagoger vid Utsikterskolorna att gratis använda Gleerups Mattesmart. Analysledarna i matematik, Åsa Hammarlund och Frida Wirén, informerar när det är klart att börja. De tror och hoppas att Mattesmart kan vara ett gott stöd i arbetet på våra skolor. Genrepedagogik Seminariet handlade om genrepedagogik och hur arbetsmetoden kan användas både i skolan och i förskolan. Drottninghögsskolan startade med genrepedagogik som ett nytt arbetssätt efter att man märkt att barnens språk inte utvecklades i samma takt som läroplanen kräver. Studieresultaten var för låga och något måste göras. vlatka.glumac@helsingborg.se Lär mer om genrepedagogik på Youtube här (länk) Vlatka Glumac berättade om hur man genom genrepedagogik fick ett språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt, där språket sätts i ett sammanhang som ger mening och förståelse. Modellen syftar till att stegvis, med hjälp av explicit undervisning, stötta elever att utveckla inta bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk, säger Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. Vlatka berättade hur hon praktiskt arbetar med modellen och hur klassen responderar på arbetssättet: - Efter en tids arbete med genrepedagogik sätter sig mallar och strukturer i ryggraden hos både lärare och elever. Åtta lärare på Drottninghögsskolan har i dagsläget gått genrepedagogikutbildningen och ytterligare fyra pedagoger kommer att gå nybörjarutbildningen under hösten. För de lärare som ännu inte gått utbildningen har Vlatka haft studiecirklar efter skoltid. Funktionell grammatik En viktig del i genrepedagogiken är funktionell grammatik - en grammatisk modell som sätter språkets betydelse i fokus och har sina rötter från språkvetaren Michael Halliday. Jessica Hyrefelt och Sofia Axelsson från Dammhagskolan i Landskrona berättade hur de arbetar med funktionell grammatik i sina klasser. Med utgångspunkt i en historisk text visade de och lät deltagarna göra övningar kring hur man kan arbeta med grammatiken som ett verktyg för att förstå hur just en historisk text är uppbyggd. Både föreläsare och deltagare var eniga om hur viktig diskussionen kring språk är med eleverna, då man inom genrepedagogiken tittar på en text tillsammans och skriver en gemensam text. För att kunna göra detta behövs ett metaspråk, ett språk om språket, och det kan vara viktigt att en skola enas om vilka begrepp man använder. En önskan fanns att Utsikters skolor skulle ha en gemensam bank med modelltexter, bedömningsmallar och idéer för arbetet med genrepedagogik i klassrummet. jessica.hyrefelt@landskrona.se sofia.axelsson@landskrona.se 3

4 Musikal Under läsåret som gått har Nanny Palmkvistskolans sjätteklassare jobbat med ett spännande musikalprojekt tillsammans med klassläraren Karolin Nial. I samarbete med pedagoger från KomTek och Dunkers kulturhus har eleverna tillverkat egna instrument av återvunnet material och skapat en föreställning med massor av rytm, drama och dans. Musikalen är ett av de kulturprojekt som syftar till att förbättra elevernas kunskapsutveckling genom alternativa undervisningsformer. Arbetet har haft tydlig koppling till Lgr 11, både genom mål i musik och bild och genom mål i idrott och hälsa, svenska och engelska. Efter projektet visade elevernas utvärdering bland annat att de tyckte det var positivt att få ha samarbetat med riktiga proffs och att bygga egna instrument, men viktigast av allt verkar ha varit att de vuxna trodde på oss. Elevdelaktighet I Utsikter vill vi göra eleverna delaktiga i arbetet och vi testar olika sätt att göra det på. På Dalhemsskolan fick Skolexperterna, en grupp om åtta elever, under vårterminen i uppdrag av rektor att jobba för en bättre arbetsmiljö på skolan. karolin.nial@helsingborg.se Ladda ner en katalog med Usikters kulturprojekt här (pdf) Anita Winde är pedagog på skolan och med stöd från Utsikter jobbar hon med experterna. Anita berättade att gruppens arbete ganska snabbt kom att fokusera på arbetsro, något som både elever, lärare och rektorer tyckte behövde bli bättre. Med hjälp av bl.a. kameror, intervjuer och diskussioner i klasserna har Skolexperterna fått undersöka hur deras klasskamrater upplever arbetsron och hur det ser ut på andra skolor. Anita och hennes kollegor upplever arbetssättet som ett sätt att göra eleverna medvetna om frågan och att flera av experterna har växt med uppgiften. De ser en skillnad i sina klasser och enkätundersökningar före och efter visar att fler elever upplever att de fått bättre arbetsro. Arbetet fortsätter under hösten och då kommer Skolexperterna att få delta i analyser av resultat, parallellt med arbetslagets och skolledningens resultatanalyser. anita.winde@helsingborg.se johanna.callegari@helsingborg.se Tutor Seminariet handlade om effekten av insatsen Tutor i matematik. Eva Pennegård presenterade Utsikters pilotstudie med tutoring som insats till sex elever. Två personliga tränare, Hala Tinasson och Falah Kadhem Farhood berättade om sitt arbete med några av eleverna och om hur hård träning både ger goda resultat och väcker lust till mer lärande. Det blev viktiga diskussioner om vad i insatsen det är som gör nytta; om relationer, språket, träningen, peppning och elevernas självförtroende. Seminariet avslutades med tankar kring hur man gemensamt skulle kunna prova insatsen på fler barn och göra en ny studie med vetenskapligt stöd. Det fanns ett stort intresse för detta i lärargruppen. eva.pennegard@helsingborg.se Läs och ladda ner rapporten Tutoring - gör det någon skillnad? (länk) Vägledd läsning På Raus Planterings skola finns det läsglada barn! Skolan har i snart tio år arbetat systematiskt med att utveckla ett organisatoriskt hållbart sätt att få alla elever på skolan att läsa på samma gång. Två gånger i veckan har skolan avsatt tid då alla elever läser och får hjälp att utveckla sin läsförståelse i läsgrupper. Ursprungligen kom idén från en lärare som jobbat som volontär på Nya Zeeland. Arbetssättet på Nya Zeeland passade dock inte helt på Raus som därför utvecklat sin egen organisation och metod. För att få jämna läsgrupper bedöms elevernas läsförmåga enligt Sundblad/Allard LUS läsutvecklingsschema, och alla elever får en LUS-punkt. Anledningen till att Raus lyckas så väl med sitt läsprojekt kan bero på att alla är överens om att arbetet är viktigt och att alla prioriterar den överenskomna tiden. eva.levin@helsingborg.se 4

5 Tips: Läs mer om SkolKOMET här (länk) Bästa klassen / KOMET - att växa med positiv förstärkning Bästa klassen-projektet startade höstterminen 2010 och omfattade arbetslaget för årskurserna 3 och 4 på Nanny Palmkvistskolan. Projektet satte två framgångsfaktorer i fokus: barnens skolresultat och klassklimat/ god lärmiljö. För att följa barnens resultat i läsning och matematik testade lärarna barnen regelbundet. Som metod för att påverka klimat och relationer valde man Skol- KOMET, ett forskningsbaserat program för att skapa ett bra arbetsklimat för lärare och elever. Utmaningen för lärarna var att förändra sitt eget beteende. I stället för att ingripa och ge uppmärksamhet vid störande beteende, t ex stök i klassrummet eller att komma försent, berömmer och pekar läraren ut det beteende man vill ha, t ex att sitta i sin bänk eller att komma i tid efter rast, inför gruppen. På så sätt bildas ett positivt grupptryck i klassen. Föreläsarna beskrev det systematiska arbetssättet i KOMET. Man definierar nuläget och gör sedan målformuleringar av det beteende man vill nå. Att registrera frekvens av ett beteende, t ex att prata rakt ut, är en del i den analys man gör. Barnen förbereds och deltar i planeringen av hur förändringen i klassrummet ska ske. Åhörarna fick många exempel på olika strategier att förändra både lärares och barnens beteende. Ett exempel var pastametoden. Målet var att alla skulle komma in i tid efter rast. Varje barn som kom i tid fick lägga en pastabit i ett plaströr. Vid en viss nivå fick hela gruppen en belöning som barnen varit med om att diskutera fram. Suget efter att alla kamrater ska bidra blev då starkt. Föreläsarna rekommenderade att alla som arbetar runt barnen går utbildningen. Det gäller att alla vuxna förstår och tillämpar den oerhörda kraften i positiv förstärkning, i stället för det ineffektiva tjat vuxna ofta hamnar i. Blogga med elever För Jenny Johannesson och Anna Blomberg från Dammhagskolan har bloggen blivit ett naturligt arbetsredskap i vardagen. De använder sig av bloggen för att kommunicera med elevernas föräldrar istället för att skicka ut nyhetsbrev, de beskriver vad som händer i klassrummet, de lägger upp bilder från skolvardagen och delar ut arbetsuppgifter till eleverna. Även eleverna kommenterar, svarar och lägger in sina skoluppgifter i forumet. anna.blomberg@landskrona.se jenny.johannesson@landskrona.se På blogger.com kan man skapa en blogg På Animoto kan man skapa videoklipp á 30 sek. På Storybird.com kan man göra egna sagoböcker Jenny och Anna berättade att bloggen har öppnat upp för ett helt nytt engagemang hos eleverna. Det har skapat lust och motivation och en tydlig delaktighet i klassen. Eleverna är med och bestämmer vad som ska läggas upp och vad som ska göras. Bloggen har blivit ett gemensamt verktyg som växer allt eftersom elever och lärare finner nya användningsområden. Med nätets globala räckvidd får eleverna också möjlighet att visa avlägsna släktingar och vänner vad som händer i klassrummet i Landskrona, vilket gjort att antalet läsare vuxit med tiden. Under seminariet visade pedagogerna hur man enkelt skapar en blogg. Något som båda två menade att alla, med eller utan förkunskaper, kan göra. De gav även tips på användbara verktyg som lärare kan använda i arbetet med eleverna. Avslutning Fullmatade med nya tankegångar, metoder och inspiration avslutades dagen av utvecklingsledare Leif Redestig och biträdande utvecklingsledare Eva Pennegård. De var båda djupt imponerade av den entusiasm och kompetens som visat sig bland deltagarna under dagen och ser nu fram emot det fortsatta utvecklingsarbetet under hösten. 5