Utsikter syftar till att ge barn i Helsingborg och Landskrona bättre utbildning och hälsa. Utsikter drivs av Part, Preventivt arbete tillsammans, -

Transkript

1 Utsikter syftar till att ge barn i Helsingborg och Landskrona bättre utbildning och hälsa. Utsikter drivs av Part, Preventivt arbete tillsammans, - en samverkansform mellan flera förvaltningar i bägge kommuner samt Region Skåne. I Utsikter medverkar sju skolor: Dalhemsskolan, Drottninghögsskolan, Nanny Palmkvistskolan, Raus Planterings skola och Söderskolan i Helsingborg samt Dammhagskolan och Pilängskolan i Landskrona.

2 1. Inledning s Kulturprojekt 2011 en sammanfattning s Potatisodling s Folksagor s KulTur i skogen s Kören s Småspanarna s Musik s Undrien s Citykultur s Sagostunden s Berättande genre s Paired reading s Musik-Kultur-Teknik s Involved by right s Erfarenheter av genomförda projekt s Kulturupplevelser s Samhällsintegrering s Svenska s No/So s Föräldrar s Samarbete s Reflektioner från rektorer s Kulturprojekten sprider sig s Slutord s. 9 2

3 Sedan 2009 har Utsikter bedrivit kulturprojekt på sju skolor i Helsingborg och Landskrona. Att involvera kulturinstitutioner och integrera kulturen i skolan är en del av Part:s strategi för att finna nya undervisningsformer och stärka kunskapsutvecklingen hos eleverna. Genom kulturprojekten förbättras även barnens sociala måluppfyllelse och skolans relation till barnens förstärks. De skolor som deltagit i ovan beskrivna projekt finns alla i områden med hög andel av flerspråkiga barn. På några av skolorna har eleverna ca 25 olika modersmål. Elevernas utveckling i svenska som andra språk befinner sig på olika nivåer som en följd av att elevunderlaget utgörs av allt från nyanlända elever till elever som är födda i Sverige, men talar annat modersmål i hemmet. Det finns också en stor grupp elever, som har bott några år i Sverige och talar svenska, men som inte har tillräckligt stort ordförråd för att kunna tillgodogöra sig kunskaper enbart via språket. Det är en stor utmaning för pedagoger att hitta undervisningsformer för att kunna stimulera och undervisa dessa elever på rätt nivå. Kulturprojekten har visat sig kunna komplettera och förstärka vissa områden i undervisning i exempelvis svenska- och no-ämnen. Inom ramen för Utsikter har ett flertal kulturprojekt genomförts med konstaterat god effekt på barnens pedagogiska och hälsomässiga resultat. Undervisningen har anpassats för att projekten ska kunna implementeras i den ordinarie verksamheten. Skolorna har i olika omfattning, efter behov och möjligheter, använt kulturprojekten i sina verksamheter. Rapporten sammanfattar genomförda projekt och erfarenheter under Det första potatisprojektet utarbetades under 2009 (mars september) för 50 barn i årskurserna 1 och 2 och deras pedagoger på Raus Planterings skola, tillsammans med Fredriksdals museer och trädgårdar. Nanny Palmkvistsskolan upprepade potatisodlingen Under 2011 pågår ett nytt potatisprojekt på Söderskolan. Projekten får delvis andra mål, allt efter pedagogernas och elevernas behov, men upplägget ser i stort sett likadant ut. förbättra kunskapsutvecklingen för eleverna i svenska, biologi och matematik genom ett tematiskt arbetssätt kompetensutveckla pedagogerna i NO-ämnena utveckla ett större samarbete med föräldrarna och ge dem kunskap om Fredriksdal. Ett sagoprojekt pågick under för cirka 80 barn i årskurserna 2 till 5 på Söderskolan. Projektet utfördes i samarbete med Stadsbiblioteket och Dunkers kulturhus. Sagoprojektet upprepas under 2011 på Raus Planterings skola i samarbete med Dunkers kulturhus. Idén för detta lite större projekt var att personalen på Stadsbiblioteket skulle ge pedagoger och elever inspiration och kunskap om berättartraditioner för folksagor som finns runt om i världen. Kulturpedagogerna på Dunkers skulle inspirera med att ge de konstnärliga uttrycksformerna i bild musik och dans för de sagor som gicks igenom. Sagoläsandet bearbetades på en mängd olika sätt i klassrummen under de två terminer som projektet pågick. ge ökad kunskapsutveckling i svenska och möjlighet att nå nationella mål i åk 3 och 5 vidareutveckla personalens kompetens att använda böcker och sagor i svenskundervisningen öka barnens samhällsintegrering. 3

4 Projekt KulTur i skogen har pågått under för cirka 180 elever från förskoleklass till årskurs 6 och deras pedagoger på Drottninghögs skola. Projektet har utförts i samarbete med Fredriksdals museer och trädgårdar. Projektidén är att genom studiebesök och exkursioner i Bruces skog och Fredriksdals trädgårdar stimulera och väcka intresse för djur och natur. Speciellt fokus läggs på träd och papperstillverkning. Hälsoperspektivet styrks genom att samtliga klasser på skolan får vandra till Bruces skog och Fredriksdal. hitta strävansmål i svenska, NO och idrott och förbättra kunskapsutvecklingen i dessa ämnen förbättra elevers trivsel på skolan och ge dem en större känsla av trygghet och närhet till andra elever öka kompetensen i NO-ämnena hos alla pedagoger på skolan inspirera elever till att bli mer fysiskt aktiva och därmed lägga grunden till en bättre hälsa uppmuntra föräldrarna att i större utsträckning besöka Fredriksdals museer och trädgårdar. 2.4 Kören Projektet Kören har pågått under för två förskoleklasser och deras föräldrar på Nanny Palmkvistskolan, liksom under hösten även på Dalhemsskolan. På Dalhemsskolan pågår även en mamma/dotterkör där flickor i åk 7, 8 och 9 träffas och sjunger tillammans med sina mammor. Projektidén är att låta föräldrar och barn träffas tillsammans med en sångpedagog från Dunkers Kulturhus ett antal gånger under två terminer för att träna in sånger tillsammans, med slutmål att framträda i ett större sammanhang och visa upp sina kunskaper. att knyta flerspråkiga barns föräldrar närmare skolan för att öka deras förståelse för barns utbildning och skolmiljö att stärka föräldrarnas roll som medaktörer i barnens utbildning. 2.5 Småspanarna Eleverna i Dalhems östra förskola letar efter smådjur och lär sig om våra vanligaste husdjur. Genom upplevelser på Fredriksdal museer och trädgårdar får barnen en förståelse för sambanden i naturen. att varje barn utvecklar ett nyanserat språk, ordförråd och begrepp genom sina upplevelser att barnen utvecklar sin nyfikenhet, lust och förmåga att leka och lära att barnen utvecklar förståelsen för naturvetenskap och samband i naturen 2.6 Musik Projektet bygger på en fritidsverksamhet för elever på Söderskolan och Raus Planterings skola i samarbete med Musiklärare utan Gränser, Allmänna arvsfonden och kulturförvaltningens kulturkoordinator. Musikprojektet ger eleverna möjlighet till en aktiv fritidssysselsättning och möjlighet att uppträda för föräldrar och publik. att genom musikundervisningen påverka elevernas utbildningsresultat i positiv riktning att stärka samarbetet med elevernas föräldrar och uppmuntra barnen till en meningsfull fritidssysselsättning stärka elevernas självkänsla genom uppträdande för publik 4

5 2.7 Undrien Syftet med projektet har varit att barnen skall tillägna sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet genom att i samarbete med Kulturskolan och Landskrona museum tillägna sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker i Landskrona. Ca 180 elever i årskurs 1-3 från Dammhagskolan och Pilängskolan deltar. Projektet avslutas med en utställning på Landskrona Museum, där barnen och deras familjer får en framskjuten plats. Barnen skall veta varför olika platser och byggnader ser ut som de gör i Landskrona. De skall känna till kända personer och händelser som har betytt något för Landskrona. Barnen tränas i att gestalta sina idéer. 2.8 Citykultur I analysarbetet av modellklassen på Dammhagskolan framgår att få elever har en egen aktivitet på sin fritid. Dammhagskolan erbjuder fysiska aktiviteter genom Cityidrott och önskan är att eleverna också ska kunna prova på olika aktiviteter inom Kulturskolan, museet, teater, film och bibliotek. Projektet har pågått under hösten och benämns Citykultur. Under våren kommer verksamheten att finnas både på Dammhagskolan och Pilängskolan. Syfte: öppna upp för och ta del av mångfalden inom kultur att fler elever deltar i Landskrona stads kulturutbud att Citykultur blir en del av Dammhagskolans verksamhet precis som Cityidrott. 2.9 Sagostunden Landskronas stadsbibliotek har tillsammans med lärare på Dammhagskolan och Pilängsskolan valt ut sagor på sju olika språk. Samtliga barn i åk 4 och 5 har fått lyssna till och läsa sagorna på sitt hemspråk med stöd av lärare och annan hemspråkstalande vuxen. att utveckla svenska språket genom att fördjupa sig i hemspråket att ta del av hemspråkslandets kulturarv och därmed öka självkänslan Berättande genre Landskrona museum har satsat på att en av kulturpedagogerna deltar i Utsikters utbildning i genrepedagogik. Tillsammans med en av skolans pedagog, som också deltar i samma utbildning har de startat ett projekt för barn i introduktionsklasser och årskurserna 2-4 och från Dammhagskolan och Pilängskolan. Barnen kommer från ett tiotal olika länder. Som utgångspunkt används författarna Selma Lagerlöf och Beatrix Potter. Förutom deras texter får barnen också lära sig hur det var att leva för 100 år sedan. Stor del av undervisningen sker genom besök på museet och avslutas med att barnen guidar sina föräldrar på museet. ge barnen språkliga strategier för att minnas och lägga grund för lärande ge barnen en historisk referensram för en bättre förståelse för nutiden och för det nya landet(integration) öka föräldrarnas delaktighet i barnens lärande men också intresse för stadens kulturella utbud. 5

6 2.11 Paired reading Föräldrarna till barn i fjärde och femte klass på Piläng- och Dammhagskolan har tillsammans med skolorna och biblioteket valt ut böcker av Astrid Lindgren. Föräldrarna läser tillsammans med barnen ca 7 minuter varje dag. De ord barnen inte förstår skriver föräldrarna ner och vid de månatliga mötena diskuteras dessa. Projektet avslutas med vernissage och sångstund på stadsbiblioteket. att öka föräldrarnas intresse och delaktighet kring barnens lärande att öka barnens ordförråd och intresse för att läsa. Projektet Musik-kultur-teknik har pågått under höstterminen Elever i åk 6 från Nanny Palmkvistskolan har i samarbete med Komtek, byggt instrument av återvinningsmateria och skapat en föreställning med fokus på dans, teknik och drama tillsammans med Kulturskolan och Dunkers kulturhus. Projektet avslutas med en konsert för skolans elever och föräldrar på Dunkers kulturhus. att eleverna utvecklar sina förmågor att spela och sjunga i olika former att eleverna lär sig identifiera och analysera tekniska lösningar att formulera och kommunicera i tal och skrift och med bilder att förstå och tolka innehållet i engelska texter 2.13 Involved by Right Ett EU-finansierat projekt för att öka barns delaktighet i samarbete mellan Part, Kensington i England och regionen Veneto i Italien. I Helsingborg bygger projektet på ett samarbete mellan Part, Rädda Barnen, Dunkers Kulturhus och ungdomar med erfarenhet av socialtjänsten. Projektets målsättning är att bland annat utveckla nya sätt att lyfta fram de ungas erfarenheter och kunskaper. Dunkers kulturhus och Kulturskolan deltar med musikverksamhet, inspelningar och videos som ungdomarna arbetar fram tillsammans med pedagogerna. att låta ungdomar lyfta fram sina erfarenheter och tankar genom olika kanaler att stärka ungdomarnas självkänsla genom att låta dem delta i utformning av projektet och genom att ta tillvara på deras erfarenheter att använda ungdomarnas kunskaper och erfarenheter i utvecklingen av socialtjänstens verksamhet och Parts utvecklingsarbeten. I samtliga projekt har en noggrann målbeskrivning gjorts före projektstart. Pedagogiska mätningar har gjorts både före och efter projekten. Den övergripande erfarenheten är att det är de språkligt sett svagaste eleverna som har gynnats mest av de nya undervisningsformerna. De fysiska och handgripliga upplevelser som projekten skapat, har stimulerat deras språkliga utveckling och förmåga att uttrycka sig både muntligt och skriftligt. Även inom andra områden har projekten förstärkt utbildningen. 6

7 Många av eleverna bor i områden (Raus Plantering, Drottninghög, Dalhem) som de aldrig lämnar. Skoltid och fritid tillbringas nästan enbart i bostadsområdet. De har inte tillgång till kommunens kulturinstitutioner på samma sätt som kanske barn i andra skolor. Elevernas föräldrar har genom sin bakgrund i andra länder inte kommit i kontakt med stadens kulturutbud. Genom riktade kulturprojekt har Utsikters elever fått tillgång till stimulerande miljöer i Dunkers kulturhus, i deras ateljéer, dansstudios och musikrum. Fredriksdals museer och trädgårdar har erbjudit rika och omväxlande naturupplevelser i skog och mark. Eleverna har fått tillgång till kulturinstitutionernas pedagoger och deras specialkunskaper. De har fått upplevelser genom alla sinnen och de har fått möjlighet att vara kreativa, skapa musik, bilder och berättelser. Stadsbiblioteket har på liknande sätt bidragit med bok och läsupplevelser i specialinredda rum för de elever som deltagit i det stora Folksagoprojektet på Söderskolan och sagoprojektet på Dammhagskolan och Pilängskolan. Många av eleverna kunde promenera från skolan och till de olika kulturinstitutionerna i de båda städerna. Promenaderna blev ett sätt att lära känna sin stad och att uppmärksamma andra byggnader i staden. På så vis kom projekten att bidra till att öka omvärldskunskapen och att ge eleverna nya vyer utanför det egna bostadsområdet. I några av projekten har det ingått mål för utveckling av ordförråd och för grammatisk utveckling. I till exempel Potatisprojektet och Folksagoprojektet bestämdes ett visst antal ord som hade relevans för temat i projektet. Mätningar på ordförråd gjordes före och efter projektstart. Speciellt i det första potatisprojektet utvecklades en hög andel av eleverna positivt och hade ett bättre ordförråd inom det bestämda området efter avslut. Den grammatiska utvecklingen har kunnat följas i de två sagoprojekten och i det första potatisprojektet. Även här sattes mål för vad som skulle uppnås under projekttiden. Texter från eleverna samlades in och bedömdes på ett antal punkter före och efter projekttiden. Den största utvecklingen kunde ses hos de svagaste eleverna. De utvecklade framförallt en förmåga att använda sig av korrekta meningar och att kunna skriva berättelser med en sammanhållande mening och röd tråd. Även deras förmåga att skriva rätt ordföljd inom meningarna utvecklades. I de tre potatisprojekt som genomförts har komplicerade processer som fotosyntes, kretsloppstänkande och ekologiskodling kunnat åskådliggöras på ett tydligt sätt för eleverna. De har också fått kunskaper om hela förloppet att odla potatis och om de sorter av potatis som finns idag. Samtidigt har eleverna också fått kunskaper om odling förr och förståelse för hur utvecklingen gått mot det moderna lantbruket av idag. Genom projektet Småspanarna har förskolebarnen fått lära sig om insekter och djur på Fredriksdal. I förskolan har barnen sedan fått fiska, sjunga och dramatiserat upplevelserna. Även de yngsta förskolebarnen har varit mer delaktiga än förväntat. I projektet KulTur i skogen har många av målen varit kopplade till no-ämnet. Ett stort mål har också varit att göra eleverna mer fysiskt aktiva, ett mål som för övrigt gällt alla klasserna. Åk 2 och 5 har haft som mål att lära sig känna igen de vanligaste förekommande djuren, småkrypen och växterna i deras närmiljö. Eleverna har även fått lära sig villkoren för en optimal livsmiljö. I åk 3-6 har målen varit att lära sig innebörden av allemansrätten och att specialstudera ett antal djur i närområdet, till exempel ekorre, hare, räv och kronhjort. Genom kulturprojekten har det varit möjligt att genomföra ett tematiskt arbetssätt i undervisningen. På några av skolorna har nya projekt genomförts efter kulturprojekten och då har pedagogerna använt sig av projektmodellen och det tematiska arbetssättet. 7

8 I alla projekten har föräldrar informerats och bjudits in att delta på olika sätt. Målet har varit att förbättra samarbetet mellan skola och föräldrar, för att i slutändan kunna förbättra elevernas utbildningsresultat. Störst deltagande från föräldrar blev det för de speciella vernissager och konserter som ordnats under projekttiden. Det har varit svårare att få föräldrar att arbeta mer aktivt med eleverna. Då flera av vernissagerna anordnats på kulturinstitutionerna har det varit möjlighet för institutionerna att nå nya föräldragrupper. Projektet KulTur i skogen hade en lång projekttid på två terminer. Under perioden hölls föräldrarna väl underrättade om framstegen i projektet genom tre vernissager och två tidningsutgivningar. I projektet Småspanarna har frikort till Fredriksdal museer och trädgårdar delats ut till medverkande barn och föräldrar, vilket lett till ett större engagemang hos föräldrarna för projektet och ett intresse att besöka kulturinstitutionen även på fritiden. Kulturprojektet Kören fokuserade på att föräldrar skulle lära känna varandra och bli delaktiga i barnens skolmiljö, för att därigenom kunna stödja sina barn och förbättra deras utbildningsresultat. Samtliga projekt som genomförts i Landskrona bygger på att föräldrarna aktivt deltar i barnens utbildning, genom exempelvis stöd och gemensam läsning i hemmet. För att kunna genomföra projekten har pedagoger på skolorna planerat och arbetat tillsammans med kulturpedagoger från de olika kulturinstitutionerna. Detta har gett kunskaper och inspiration till skolans lärare att använda i den fortsatta undervisningen. Det har också gett kunskaper till kulturinstitutionerna om skolans sätt att undervisa och sätta mål för inlärningen. I Landskrona deltar en av kulturpedagogerna i skolans utbildning kring genrepedagogik. Elever har genom projekten fått arbeta i nya grupper och därigenom lärt känna fler elever på den egna skolan, vilket kan bidra till en ökad känsla av trygghet. Rektorerna upplever att projekten har haft god effekt på undervisningen i skolorna. Samarbetet med institutioner och kulturpedagoger utanför skolan har inspirerat lärarna i deras undervisning och deras sätt att arbeta med barnen. Likaså har lärarna fått ökade kunskaper och fortbildning inom olika ämnen. Att arbeta med kulturprojekten har också lett till ett mer tematiskt arbetssätt på skolorna, där man i vissa fall integrerat flera årskurser inom samma tema. Projekten har lett till att kunskapsutvecklingen hos barnen har ökat, barnen har lärt sig att prata inför publik, de har utökat sitt ordförråd och sitt sätt at se på omvärlden. Att planera och dokumentera och utvärdera kulturprojekten är dock tidskrävande. För att kunna genomföra projekten behövs därför stöd för projektplanering och dokumentation. God framförhållning, en noggrann tidsplan och tydlig fördelning av ansvar är nödvändigt för att underlätta arbetet. Till varje projekt har det skrivits en projektplan, och efter projektets avslutande har det sammanställts en utvärderande rapport. Förutom fördelen att genom projektplanen kunna upprepa projekten så har rapporterna gjort det möjligt att se om projektets mål har uppnåtts. Potatisprojektet har upprepats tre gånger och nya potatisprojekt planeras nu på skolorna. Sagoprojektet har genomförts två gånger. Kören kommer att få en fortsättning och Citykultur fortsätter under våren 2012 på fler skolor. Föräldrar, som med sin mångkulturella bakgrund, aldrig varit i kontakt med stadens kulturutbud, har blivit inbjudna till städernas olika kulturinstitutioner. Institutionerna har därigenom nått nya föräldragrupper. 8

9 I samband med utställningar och avslutande av projekt har flera skrifter publicerats som kan användas i skolans marknadsföring. I det första Potatisprojektet på Raus Planterings skola skrev elever och lärare en bok tillsammans om hela projektet. KulTur i skogen har publicerat två tidningar, som delats ut till samtliga föräldrar och representanter från andra skolor. I Landskrona har två utställningar producerats och visats på museet. Under 2011 har Utsikter haft ambitionen att skapa en bestämd struktur för kulturprojekten och för att även kunna ta tillvara på den kunskap de ger. Organiseringen av projekten nu har fått en tydlig form. De medverkande utsikerskolorna har samtidigt erfarit projektens positiva påverkan på undervisningsresultaten, på barnens sociala utveckling och på relationerna till barnens föräldrar, vilket har lett till att skolorna fortsätter satsa på nya kulturprojekt. Information om projekten har även spridit sig till andra skolor utanför Utsikter. Förutsättningarna för att lyckas i projekten bygger dock på en ömsesidig förståelse mellan skolan och kulturinstitutionerna. Båda parter måste delta och medverka på varandras arenor. Det är också av stor betydelse att ledning inom bägge verksamheter stöttar projekten och att personalen är aktiv både före, under och efter projektens gång. Kulturprojekten måste integreras i den vanliga undervisningen och inte bli en isolerad företeelse på begränsad tid. De erfarenheter och kunskaper som projekten ger, ska personal och ledning föra med sig i den fortsatta verksamheten för att projekten ska ha en positiv och långsiktig verkan. Under 2011 har många kulturprojekt pågått med konstaterat god effekt inte bara på barnens pedagogiska resultat, men även ur hälsoperspektiv, ur sociala mått och i förhållande till barnens föräldrar och deras engagemang i barnens skolgång. Att engagera föräldrarna i skolan är viktigt för att skapa förståelse och stöd för barnens skolmiljö i hemmet och för att stärka integreringen i samhället. I kulturprojekten är föräldrarnas medverkan i fokus. Speciellt viktigt är det i förhållande till barnens behov av en meningsfull fritid. Inom Utsikter har kulturprojekten därför även flyttat sig utanför skolans arena. Genom att skapa möjligheter för fritidsaktiviteter utanför skoltid kan barnens självkänsla, integration och gemenskap ytterligare förstärkas. Kulturen spelar en viktig roll i barnens sociala utveckling. Uppnår barnen sociala mål skapas också miljöer för kunskapsutveckling. Genom kulturprojekten inom Utsikter ökar barnens möjligheter att nå sina sociala mål, de växer, stärker sitt självförtroende, känner stolthet över sig själva och sina framgångar. Inför nästa år bör satsningar på integrering av kulturprojekten i barnens fritid därför fortsätta. Likaså bör barnen ges bättre möjligheter att utforska naturen utanför stadsmiljön, lära mer om känna kulturhistorien och om ekologisk hållbarhet. Stödgruppen kultur För att planera, stödja och organisera de kulturprojekt som pågår ute på skolorna finns en kulturgrupp sammansatt av olika kompetenser i Landskrona och Helsingborg. I dagsläget består kulturgruppen av Parts utvecklingsledare, en kulturkoordinator från kulturförvaltningen i Helsingborg, en kulturpedagog och en kultursamordnare från Landskrona samt en specialpedagog i Utsikter. Helsingborg Eva Matson, specialpedagog Utsikter 9