Modellklass. Sammanställning av resultat och erfarenheter

Transkript

1 Modellklass Sammanställning av resultat och erfarenheter Helsingborg/Landskrona augusti 2012

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND MODELLKLASS SYFTE TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Mätinstrument Analysprocess Insatser RESULTAT SPRÅKLIG UTVÄRDERING UTVÄRDERING AV KUNSKAPSUTVECKLINGEN KVALITATIV UTVÄRDERING Elevernas upplevelse Pedagogernas upplevelse Modersmålslärarnas upplevelse Rektorernas upplevelse Arbete med föräldrar DISKUSSION OCH SLUTSATSER

3 1. BAKGRUND Forskning visar tydliga kopplingar mellan förhållanden i uppväxtmiljön och barns förmåga att skapa sig en positiv framtid. Utbildning och hälsa är några av de faktorer som påverkar hur det går för eleverna senare i livet. I Helsingborg och Landskrona har städerna gett Part, Preventivt arbete tillsammans, i uppdrag att påverka just dessa faktorer och därmed förbättra uppväxtvillkoren för barn. I Part ingår flera nämnder och förvaltningar i Helsingborgs stad, Landskrona stad och Region Skåne. Arbetet har även delfinansierats av FHI, SKL samt Skolverket. Några av Parts strategiska fokusområden är att skapa förutsättningar för att följa elevernas kunskapsutveckling samt att bedriva verksamhetsutveckling utifrån arbetet med eleverna. Inom Part utvecklas därför ett system för att på ett bättre sätt kunna analysera och förstå elevernas resultat och hur de påverkas av olika insatser. Genom att kunna aggregera resultat på individ- och gruppnivå till enhets-, områdes- och förvaltningsnivå är förhoppningen att alla inblandade ska få bättre förutsättningar att förstå resultaten och se vad som behöver göras för att bibehålla eller höja dem. Part driver ett flertal utvecklingsarbeten, däribland Utsikter som bland annat fokuserar på att förbättra villkoren i skolan för flerspråkiga elever. Inom Utsikter följdes inledningsvis den språkliga utvecklingen och kunskapsutvecklingen hos fjorton nyanlända, arabisktalande elever på fyra skolor. Det arbetet finns beskrivet i en separat rapport. Studien visade bland annat att det är angeläget att modersmålet fortsätter att utvecklas vid sidan av svenskan samt ett tydligt behov av utveckling av undervisningen för flerspråkiga elever på gruppnivå. Erfarenheterna stämmer även väl överens med nationella rapporter om språk- och kunskapsutvecklingen för barn och elever med annat modersmål än svenska 1. Inom Utsikter startade därför projektet Modellklass år Ambitionen var att finna en optimal undervisningsmodell på gruppnivå för flerspråkiga elever med begränsade kunskaper i svenska, en modell som kan bedrivas i klassrummet och inkludera hela klassen. Projektet avslutades i juni 2012 och denna rapport beskriver resultat och erfarenheter av arbetet under projekttiden. Eftersom erfarenheterna är goda kommer arbetet att fortsätta och till hösten 2012 kommer antalet modellklasser att fördubblas från fyra till åtta klasser. 2. MODELLKLASS Konceptet modellklass utvecklades med forskarstöd av medarbetare inom Utsikter och bygger på framgångsfaktorer som forskning 2 visat är verksamma för flerspråkiga elever; undervisning på modersmålet, undervisning i det nya språket som ett andraspråk, höga förväntningar på eleverna, ett sociokulturellt arbetssätt och gott samarbete med elevernas föräldrar. Den absoluta majoriteten av eleverna i modellklasserna är flerspråkiga. I projektet Modellklass deltog fyra klasser på lika många Utsikterskolor: Dammhagskolan Landskrona, under årskurserna 4 och 5 Pilängskolan Landskrona, under årskurserna 3 och 4 Raus Planterings skola Helsingborg, under årskurserna 3 och 4 Söderskolan Helsingborg, under årskurserna 2 och 3 1 Skolinspektionen Rapport 2010:16, Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska; Skolverket Rapport 2008:321, Med annat modersmål elever i grundskolan och skolans verksamhet. 2 Modellklass är framförallt inspirerat av Thomas & Colliers (1997, 2002) omfattade studier kring vilka faktorer som påverkar flerspråkiga elevers skolframgång. 3

4 2.1 SYFTE Syftet med Modellklass är att, med fokus på språk- och kunskapsutveckling, utveckla arbetssätt där elevernas resultat och behov styr insatserna på ett tydligt sätt. Erfarenheterna ska sedan ligga till grund för en utveckling av hela skolans verksamhet. För att uppfylla detta syfte krävs en ökad måluppfyllelse inom språkområdet och i förlängningen ökad måluppfyllelse i alla ämnen. 2.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Arbetet i modellklasserna bygger på samma princip som övrigt utvecklingsarbete inom Part. Den grundas i en arbetsprocess i tre huvudsakliga steg: 1) Mätning och analys för att fastslå utgångsläget samt möjligheter och utvecklingsbehov 2) Insatser och uppföljning 3) Uppföljande mätning och analys för att utvärdera genomförda insatser och undersöka om resultaten förändrats i jämförelse med utgångsläget. Under projekttiden genomfördes mätningar av elevernas språk- och kunskapsutveckling en gång per termin, i september respektive februari. Resultaten av dessa mätningar analyserades i en fastställd process som involverade klasslärare, modersmålslärare, elevhälsopersonal, rektorer och berörda i Parts ledningsorganisation. Genom analyserna framkom behov av insatser som planerades utifrån elevernas resultat. Vissa insatser, som motsvarar de framgångsfaktorer som forskning visat är verksamma, ingår i konceptet Mätinstrument Täta uppföljningar förutsätter mätverktyg för att kunna följa flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Eftersom de flesta tester är utprovade på enspråkiga svensktalande elever är mätningar av kunskaperna hos elever med ett annat modersmål en utmaning. Gällande språkutveckling är ett stort och välorganiserat ordförråd en av de viktigaste faktorerna för skolframgång. Ordförrådstest som mäter ett "vardagsordförråd" visar inte elevernas ordförråd inom respektive skolämne, vilket är avgörande för att lyckas i skolan. Vad gäller andra språkliga områden som grammatisk utveckling på andraspråket går det inte heller att använda test konstruerade för enspråkiga svensktalande barn, eftersom de bygger på att eleverna enbart mött svenska sedan födseln. En viktig del i modellklassarbetet har därför varit att ta fram ett screeningtest som gör det möjligt att följa elevernas språkutveckling och utgöra ett stöd i undervisningen i svenska som andraspråk. Testet användes vid det första mättillfället i september 2010 och vidareutvecklades under arbetets gång. Testet innehåller generella skolord som hör till all undervisning, ord i läseböcker, ord i SO/NO och matematikord. Eleverna testades också med avseende på förmåga att använda över- och underordning i sitt ordförråd och grammatisk utveckling. Eleverna i modellklasserna följdes också genom ett flertal pedagogiska mätinstrument för att mäta grundläggande färdigheter i läsning och matematik. DLS och Vilken bild är rätt? mäter läsförståelse, Läskedjor mäter elevernas förmåga till ordavkodning och Magnes matematikdiagnoser mäter deras kunskaper i matematik. Samtliga tester är standardiserade och elevernas resultat kan därför jämföras med statistiskt material för enspråkiga elever. Även elevernas hälsa mättes utifrån fysiska och psykiska parametrar. 4

5 Resultaten från den språkliga utvärderingen redovisas i så kallade färgkartor där information om och resultaten för klassen som helhet och för den enskilda eleven kan avläsas. Grön färg signalerar goda resultat, gul är godkänt och rödfärgade områden är en tydlig varningssignal om att vi inte lyckats med uppdraget och att det finns behov av insatser. Det är dock viktigt att betona att färgkartorna ska ses som en utvärdering av undervisningen och inte eleverna. De ska användas för att utveckla verksamheten och på så sätt höja kvaliteten och måluppfyllelsen. ELEV Modersmål Ankomst/ född SvA Studiehandledning Modersmåls-undervisning Steg 2 skolord Ass.test Grammatiktest Ordkedjor Teckenkedjor DLS läsförståelse Nya språket lyfter A1 - D4 Nationella prov, sv/ sva Nationalla prov, ma 1 BKS F ja ja c4 ja ja 5 2 BKS F ja ja c4 ja nej 3 3 SOM 5 ja nej b3 nej nej 1 ja nej 4 ARA F ja ja ja c4 ja ja 6 5 ISL F ja ja c4 ja nej 5 6 ARA F ja ja ja b3 nej nej 1 ja ja 7 ALB? ja ja ja b3 nej nej 1 ja ja 8 ALB F ja ja ja c4 ja nej 4 9 BKS F ja ja c4 ja ja 5 10 ARA F ja ja ja c4 ja ja 6 Ma, Magne Åtgärdsprogram Fungerar Närvaro Idrott/ aktivitet Figur 1. Exempel på en färgkarta med ett urval av de parametrar som följs i modellklasserna Analysprocess Syftet med projektet var att utveckla arbetssätt där elevernas behov och resultat styr insatserna på ett tydligare sätt. Därför fastlades en analysprocess där involverad personal analyserade elevernas resultat och planerade insatser utifrån dessa. Resultaten hämtades från de återkommande mätningarna i modellklasserna, där ovanstående mätinstrument användes. Den inledande kartläggningen genomfördes i september 2010 och efterföljdes av en mätning per termin under två årskurser. Varje mätning efterföljdes av en analysprocess som involverade klasslärare, modersmålslärare, elevhälsopersonal, rektorer och berörda i Parts ledningsorganisation enligt arbetsgången nedan. På analysmötena skapar sig deltagarna både en förståelse för elevernas resultat och behov, följer upp genomförda insatser och planerar nya utifrån det man ser i resultaten och upplever i klassrummet. Analysprocessen under ett läsår Mätning 1 Analys 1 a. arbetslag b. ledning Insatser/ uppföljning Mätning 2 Analys 2 a. arbetslag b. ledning Insatser /uppföljning 5

6 Modersmålslärarna deltar i analysen med arbetslaget och representanter från Parts ledningsorganisation finns med på ledningsmötet. Det är också de som lyfter vidare frågor som behöver hanteras av Parts ledning eller förvaltningsledning Insatser Mätningarna och de efterföljande analyserna är drivkraften i modellklassarbetet. De har lett till ett flertal insatser i de fyra modellklasserna, till exempel temaarbeten i samarbete med kulturinstitutioner, satsningar på elevernas ordförråd och läxhjälp. Även hälsoinsatser gällande trivsel och skolnärvaro samt fysisk aktivitet i och utanför skolan har genomförts. Alla sådana insatser har följts upp genom delmätningar eller andra undersökningar, för att förstå dess effekt på elevernas resultat. Modellklass innehåller också insatser som bygger på de framgångsfaktorer som forskning visat är verksamma för flerspråkiga elever: Modersmålsundervisning. I Landskrona hölls modersmålsundervisning på skoltid 2x40 min/vecka, i Helsingborg enligt tidigare modell, mestadels utanför skoltid. Studiehandledning på modersmålet. För stora språkgrupper ordnades studiehandledning i klassrummet 3x60 min. Modellklasserna har haft gemensamma planeringsmöten för modellklasslärare och modersmålslärare. Svenska som andraspråk. Modellklasslärarna har under projekttiden utbildats i genrepedagogik, en metod om innebär att man arbetar med språk och ämne samtidigt. Sociokulturellt stödjande miljö. Inbjudna föreläsare och pågående diskussioner mellan modellklasslärarna under schemalagda träffar. Föräldrasamverkan. Samtliga föräldrar i modellklasserna har inbjudits till föräldramöten samt fått erbjudande att delta i Familjemobilisering (FM), en studiecirkelverksamhet med syfte att öka föräldrarnas delaktighet i skolan. Höga förväntningar. Det är ett återkommande ämne i diskussioner med modellklasslärare, rektorer och andra inblandade för att påverka förhållningssättet gentemot eleverna. 6

7 3. RESULTAT Nedan redovisas resultaten från den språkliga utvärderingen och från utvärderingen av grundläggande färdigheter i läsning och matematik. Syftet med kartläggningarna har varit att undersöka vilka behov som finns, kunna rikta insatser samt följa elevernas utveckling. De tester som använts innebär fokus på elevernas grundläggande färdigheter som krävs för att uppnå målen i skolans alla ämnen. Dessutom har en kvalitativ utvärdering i form av intervjuer med berörda genomförts, vilka också redovisas nedan. Modellklasserna följs även i ett större forskningsprojekt kring hälsans betydelse för kunskapsutvecklingen. Hälsoinsatsen utvärderas därför i en egen rapport. 3.1 SPRÅKLIG UTVÄRDERING Elevernas ordförråd i skolämnen och skolanknutna ord testades, likaså förmågan att organisera ordförrådet i över- och underordning samt den grammatiska utvecklingen i svenska. Nedan visas resultaten för en av modellklasserna där det tydligt visas hur ordförrådet utvecklas och vilka barn som är i behov av extra stöd. Tabell 1. Översikt över resultat på screeningtest för skolordförråd under två årskurser september 2010, åk3 februari 2011, åk3 september 2011, åk 4 februari 2012, åk4 Skolord Läsord SO/NO Mat Totalt Skolord Läsord SO/NO Mat Totalt Skolord Läsord SO/NO Mat Totalt Skolord Läsord SO/NO Mat Totalt I september 2011 prövades det screeningtest som tagits fram inom Modellklass dessutom på fler skolor i Helsingborg och Landskrona. Det innebar en möjlighet att jämföra resultaten i åk 4 i modellklasserna (35 elever i åk 4) och i det som blev kontrollklasser (69 elever i åk 4). Enspråkiga svensktalande barn testades, men deras resultat ingår inte i rapportens språkliga resultat för elever med svenska som andraspråk. Figur 2 nedan visar ett bättre resultat för eleverna i modellklasserna, även om orden i matematikdelen innebar problem för båda grupperna. 7

8 100% 80% 60% Åk 4 mod 40% Åk 4 kontr 20% 0% Skol-ord Läse- NO/SO bok Ma Samlat Figur 2. Jämförelse resultat på screeningtest för skolordförråd mellan elever i modellklass modellklasser och kontrollklasser i Helsingborg och Landskrona (åk 4). Förmågan att förstå och använda generella begrepp är avgörande för att kunna förstå innehållet i skolböcker. Att förstå en hierarkisk överöver och underordning som i djur hund tax är också en kognitiv nitiv förmåga som förs över från modersmålet till andraspråket. Tidigare forskning, både internationellt och i Sverige, Sverige har visat att flerspråkiga barn som inte exponeras tillräckligt för sina språk har svårt att utveckla denna förmåga. Denna förmåga testades testades med ett antal ord där eleverna skulle associera till andra ord. Denna förmåga var inte helt utvecklad hos alla elever, men resultaten på gruppnivå visar att eleverna i modellklassen använde överöver och underordning i 60 % av de semantiska responserna, medan medan motsvarande siffra var 54 % för eleverna i kontrollklasserna. Resultatet måste dock tolkas med försiktighet då grupperna är relativt små. En stor skillnad fanns dock för de responser som inte bedömdes ha något samband med stimulusordet och uteblivna sv svar. Hos eleverna i modellklassen bedömdes 13 % av responserna höra till någon av dessa två typer. Motsvarande siffra för eleverna i kontrollklasserna är 20 %, vilket tyder på en starkare språklig förmåga hos modellklasseleverna. Den grammatiska förmågan utvecklas utvecklas relativt snabbt och resultaten visade att de flesta elever uppvisade den förväntade utvecklingen av sitt andraspråk. Det fanns en liten skillnad mellan eleverna i modellklasserna och kontrollklasserna, de förstnämnda klarade vid testningen i sept september 2011 cirka 90 % av uppgifterna och eleverna i kontrollklasserna 86 %. Sammanfattningsvis kan man säga att undervisningen i modellklasserna gav bättre förutsättningar för den språkliga utvecklingen. 3.2 UTVÄRDERING AV KUNSKAPSUTVECKLINGEN KUNSKAPSUTVECKLING Modellklasserna Modellklass erna har under de två läsår projektet pågått också testats med ett flertal standardiserade tester för att följa grundläggande färdigheter i läsning och matematik matematik.. Graferna visar utvecklingen av de sammanlagda resultaten på tre standardiserade tester. Staplarna Staplarna är färgade enligt de färgkartor där resultaten sammanställs. sammanställ Stanine tanine (under medelvärdet) är rödmarkerade, stanine (medelvärde) är gulmarkerade och stanine 77-9 (över medelvärdet) är grönmarkerade. Figur 3 nedan visar resultaten i läsförståelse för de 66 elever som varit med i projektet sen hösten Läsförståelsen är mätt med DLS Bas för årskurs 2, Vilken Bild Är Rätt? (Ingvar Lundberg 2001) för årskurs 3 och DLS läshastighet med förståelse (Birgitta Järpsten, Karin Taube, 2011) för årskurs 45. 8

9 Figur 3. Modellklassernas resultat läsförståelse. Under läsåret 2011/2012 ses en generell förbättring i modellklasserna. Tyngdpunkten har förflyttats från den nedre delen av staninetabellen till att i februari 2012 ligga i den övre. Vid jämförelse med en normalfördelningskurva (se figur 4) finns färre elever i den röda zonen och fler elever i den gröna. Normalfördelningskurvan visar det förväntade resultatet där flertalet ligger kring medelvärdet, de med lägre resultat i vänstra svansen, och eleverna med högst resultat i högra svansen. Resultaten visar en stark förbättring över tid och de senaste resultaten ligger till stor del inom ramen för vad som förväntas av enspråkiga elever. Det är särskilt positivt eftersom flerspråkiga elever ofta slås ut gällande läsförståelse Läsförståelse % Modellklasser Normalfördelning Figur 4. Modellklassernas samlade resultat läsförståelse i jämförelse med normalfördelningskurva (feb. 2012). 9

10 Ordkedjor är ett deltest som ingår i Christer Jacobssons (2001) standardiserade diagnostiska lästest, LäsKedjor som syftar till att få en överblick över elevernas ordavkodningsförmåga. Figur 5. Modellklassernas resultat Ordkedjor. Genom att studera kurvorna i figur 5 kan man se en generell förbättring i klasserna vad det gäller avkodning. Tyngdpunkten flyttades mellan de två första mättillfällena markant uppåt i staninetabellen för att i början av läsåret 2011/2012 ta ett litet steg tillbaka och försköts sedan uppåt i tabellen igen. I figur 6 nedan kan vi se att eleverna i modellklassen ligger över normalfördelningskurvan när det gäller avkodning. 30 Ordkedjor % Modellklasser Normalfördelning ,5 8, Figur 6.. Modellklassernas samlade resultat Ordkedjor i jämförelse med normalfördelningskurva (feb. 2012). 10

11 Magnes matematikdiagnoser är en del av Olof Magnes (2003) Medelsta-Diagnoserna och är normerade enlig stanineskalan och syftar till att diagnostisera elevernas elementära kunskaper i matematik. matik. Figur 7. Modellklassernas resultat Magnes matematikdiagnoser. I figur 7 ovan ligger tyngdpunkten i stanineskalan konstant i den nedre delen. Jämfört med normalfördelningskurvan (se figur 8) ligger modellklasserna lägre än det förväntade genomsnittet med undantag för en rejäl pik på stanine 9, en pik som dock går att härleda till testets utformning. Till skillnad från resultaten från övriga standardiserade tester, där alla modellklasser gjort förbättringar, är skillnaden i Magnes matematikdiagnoser större mellan klasserna. En årskurs 3 utmärker sig med mycket goda resultat. Erfarenhetsmässigt sjunker dock resultaten i årskurs 4 då uppgifterna innehåller fler och mer språkligt komplicerade textuppgifter. 30 Magne % Modellklasser Normalfördelning Figur 8. Modellklassernas samlade resultat Magnes matematikdiagnoser i jämförelse med normalfördelningskurva (feb. 2012). 11

12 3.3 KVALITATIV UTVÄRDERING Den kvalitativa utvärderingen består av intervjuer med de som främst berörts av modellklassarbetet; elever, klasslärare, modersmålslärare och rektorer. Syftet med intervjuerna har varit att få ta del av de berördas uppfattning om hur arbetet fungerat och vad som kan förbättras i det fortsatta arbetet Elevernas upplevelse Alla elever är positiva till att vara en modellklass och vill fortsätta vara det en elev sa att modellklass är viktig, jag tror Sveriges viktigaste klass. När de beskriver skillnaden mellan att gå i en modellklass och en vanlig klass säger många av dem att de lär sig mer än andra. Även om de får arbeta mer och göra fler tester får de också göra fler spännande saker. De märker själva att de blir bättre genom lärarens feedback eller till exempel hur många tal de kan räkna. Färgkartorna är också till hjälp. Att få studiehandledning i klassrummet upplevdes positivt av alla som fått det. Även elever som själva inte haft studiehandledning upplevde att de kunde få hjälp av studiehandledarna eller att det gav dem mer tid med klassläraren. Eleverna i en av klasserna var mycket medvetna om att de arbetade med genrepedagogik. De kunde berätta vad genrepedagogik innebär, vad som kännetecknar olika texttyper, och att detta var roligt och hade gjort att de utvecklats. Samma klass var också medveten om hälsans samband med studieresultaten, betydelsen av att äta och sova ordentligt samt goda kamratrelationer. Antalet tester och prov i modellklassen kan vara en press, men eleverna upplever detta olika. Flera elever tror att det kan hjälpa dem att få se sina egna färger på färgkartan och se vad man behöver träna på. Att prata mer om att man är en modellklass och vad det innebär kan också hjälpa att förstå varför man gör alla tester, likaså små belöningar som en kort rast eller fritt val efter genomförda tester. Andra förslag på förbättringar var studiehandledare för alla språk i klassen, att få experimentera eller skapa mer själv och jobba mer med teknik såsom IPads och bärbara datorer Pedagogernas upplevelse Pedagogerna lyfter studiehandledning på modersmålet i klassrummet som en avgörande framgångsfaktor för elevernas goda resultat. Fördelarna är enligt lärarna flera. De lyfter särskilt fram att med modersmålsläraren i klassrummet får eleverna översättning och hjälp direkt när behovet uppstår. Att vara flera vuxna i klassrummet gör det lättare att hinna med alla elever och bidrar till att varje elev använder sitt språk genom samtal. Lärarna nämner också det positiva med att när modersmålslärarna är med i klassen knyter de sedan an till ämnena under modersmålsundervisningen. En annan framgångsfaktor som rankas högt av lärarna är att arbeta med svenska som andraspråk med genrepedagogiken som metod. Alla modellklasslärare har gått en utbildning i genrepedagogik och använt detta som ett redskap i undervisningen. Detta språkutvecklande arbetssätt används i de flesta ämnen. En lärare säger att hen genom att bland annat arbeta med genrepedagogik vinnlägger sig om att lägga ribban högt och inte förenkla svenska språket i texter som används. Det speglar också höga förväntningar på eleverna, vilket alla lärare anser att de har och är medvetna om vikten av. Genom att arbeta med genrepedagogik anser flera lärare att eleverna utvecklat sitt skrivande i högre utsträckning än de klasser de tidigare arbetat med. Några lärare uttrycker dock en viss frustration eftersom man inom genrepedagogiken utgår från funktionell grammatik. De uttrycker en viss osäkerhet om hur mycket de ska fördjupa sig i funktionell grammatik i förhållande till den traditionella, som eleverna kan behöva längre fram när de ska börja läsa ett nytt språk. 12

13 Samtliga lärare anser att kartläggningarna och analysarbetet runt färgkartorna ger dem en översiktlig sammanställning och en tydlig bild av behoven på både grupp- och individnivå. Detta arbete har hjälpt dem att rikta fokus på rätt saker i sin undervisning och att varje elev får rätt stöd i sin utveckling. Lärarna betonar också att kartläggningarna inte visar elevens hela utveckling och att de inte alltid kan kopplas till de kunskapsmål läroplanen föreskriver. Någon lärare beskriver att det kan leda till att elevernas pressas och upplever stress för att resultaten ska förbättras. Därför är det viktigt att testresultaten inte får bli ett mål i sig utan att de används i analyser och i ett sammanhang. I Modellklass fanns ambitionen att skapa fördjupad kunskap kring en sociokulturellt stödjande miljö. Lärarna känner sig osäkra när de ska beskriva vad det innebär. När de beskriver sitt arbete framkommer det dock tydligt att alla genom att utgå från elevernas språk- och kunskapsnivå och stötta dem vidare har sin utgångspunkt i en sociokulturellt stödjande miljö. Det förstärks även genom genrepedagogiken och att ha studiehandledning på modersmålet inne i klassrummet. Alla pedagoger uttrycker en önskan om men samtidigt svårigheten med att engagera alla föräldrar. I modellklasserna har olika föräldrasatsningar gjorts och trots att man inte lyckats nå alla föräldrar uttrycker lärarna att de som deltagit varit mycket nöjda. Modellklasslärarna har ingått i ett nätverk i Utsikters regi. De har träffats ungefär en gång i månaden för att fördjupa kunskapen runt framgångsfaktorer och för att dela med sig och diskutera undervisningen. Lärarna upplever det som positivt att ingå i ett sammanhang med en tydlig struktur och ha möjlighet att utbyta tankar och idéer om sitt arbete Modersmålslärarnas upplevelse Modersmålslärarna beskriver den gemensamma planeringen, det gemensamma analysarbetet och arbetet tillsammans med klasslärarna inne i klassrummet som viktiga delar av modellklassarbetet. De upplever att de genom detta blivit mer delaktiga, fått ta del av elevernas resultat och hur läraren undervisat enligt svensk pedagogik. Det har fått till följd att de kunnat följa elevens kunskapsutveckling och utifrån det förändrat sin egen undervisning. Modersmålslärarna menar att deras status har höjts och de känner sig mer jämlika med klassläraren. Det har varit positivt att följa och vara en del av elevernas förbättrade testresultat. Planeringstiden och det gemensamma arbetet i klassrummet har skapat rutiner och en tydlighet för både elever och inblandade lärare. Eleverna vet att de kan få nästintill omedelbar hjälp och översättning. En modersmålslärare hade inledningsvis farhågor om att det skulle bli kaos i klassrummet med så många inblandade lärare men det blev istället tvärtom. Flera modersmålslärare uttrycker att efterhand har även andra elever med annat modersmål bett om hjälp i klassrummet, vilket gjort att de känner sig stolta och delaktiga i modellklassen. På en skola har man fördelat tiden till två tillfällen per vecka, 2X90 min istället för 3X60 min, och upplevt att man fått ännu bättre samarbete med läraren på grund av att man haft längre arbetspass tillsammans. En annan effekt av studiehandledningen har varit att lärarna märker att även modersmålet utvecklas. Modersmålslärarna önskar att fler elever skulle ha fått tillgång till studiehandledning och att de skulle få fler timmar varje vecka. På en skola har man, av schematekniska skäl, inte lyckats få till någon gemensam planeringstid, vilket vore önskvärt. 13

14 3.3.4 Rektorernas upplevelse Rektorerna rankar i sin utvärdering genrepedagogiken som den främsta faktor som påverkat elevernas resultat. De upplever att sättet att arbeta ger lärarna struktur och stöd och att lärarna anser det vara en trygg arbetsmodell som påverkar elevernas resultat positivt. Rektorerna märker också att det finns en stark efterfrågan att gå utbildningen från de lärare som ännu inte fått chansen. Några av lärarna har dock signalerat till rektorerna att de upplever att det är för många möten och utbildningstillfällen, samtidigt som de säger sig vara nöjda med mötenas innehåll. Rektorerna upplever att arbetssättet i modellklasserna har spridit sig i positiv riktning på skolan. Förutom genrepedagogiken anses färgkartorna och det gemensamma analysarbetet av elevernas resultat som ytterst bidragande till spridningen. Genom färgkartorna och analysarbetet anser rektorerna att de har fått möjlighet att synliggöra elevernas resultat, vilket har lett till höjda förväntningar på eleverna. Att kunna visa utvecklingen och att skolan och undervisningen har påverkat denna anses av rektorerna viktigt. Även små skillnader är viktiga att synliggöra. Enligt några rektorer är eleverna i modellklass mer medvetna om att de ska nå resultat och är därför mer arbetsinriktade, vilket anses haft en positiv inverkan på lärmiljön. För det kommande arbetet anser rektorerna att analyserna helst ska involvera hela arbetslaget, elevhälsoteam och ledningen för att kunna se resultaten från olika perspektiv och arbeta fram förslag på hur elevresultaten kan förbättras. Analysarbetet bör ledas av en analysledare som håller en grundläggande struktur på mötena, gärna med analysfrågor att utgå ifrån. Studiehandledning på modersmålet, med behöriga modersmålslärare och en god organisation påverkar, enligt rektorerna, också elevernas resultat positivt. När modersmålslärarna och klasslärare planerar tillsammans och sedan arbetar tillsammans i klassrummet optimeras förutsättningarna för elevernas lärande. Rektorerna upplever organisationen runt studiehandledning på modersmålet som rörig. Därtill är det svårt att hitta studiehandledare med utbildning och som matchar behov av exempelvis rätt dialekt av ett språk Arbete med föräldrar Inför utvärderingen av projektet bjöds några föräldrar in på samtalsmöten, både enskilt och i grupp. De som deltog uttryckte sig mycket positivt om modellklassarbetet, inte minst på grund av elevernas förbättrade resultat. Några av föräldrarna uttryckte också att deras barn är stolta över att gå i en modellklass. Även under arbetets gång har man inom Modellklass använt olika metoder för att stärka samverkan med föräldrarna och föräldrarnas roll. Tre av skolorna har utsett en särskild person på varje skola som har till uppgift att stödja arbetet. Informationsmöten och klassmöten samt kontakten med enskilda föräldrar har varit viktiga delar. I samtliga modellklasser har föräldrarna erbjudits deltagande i en förkortad variant av Familjemobilisering, som är en väl etablerad form för studiecirklar med föräldrar. Skolorna har i olika grad tillämpat Paired reading, en metod där föräldrar läser tillsammans med sina barn på ett systematiskt sätt under åtta veckor för att sedan utvärdera träningens effekt. 14

15 4. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Syftet med modellklasskonceptet var att utveckla arbetssätt där elevernas resultat och behov styr insatser på ett tydligare sätt. Det skulle uppnås genom täta uppföljningar och en analysprocess där elevernas resultat visade vägen för insatser på olika nivåer och med hänsyn till kända framgångsfaktorer för flerspråkiga elever. Erfarenheterna av arbetet skulle sedan ligga till grund för skolutveckling. Den 7 juni 2012 utexaminerades sju modellklasslärare vid en högtidlig ceremoni där Helsingborgs utbildningsdirektör Ing-Marie Rundwall delade ut examensbevis till lärarna. Det som utmärker en modellklasslärare är att hen kartlägger elevernas språk och kunskaper, deltar i analysarbete kopplat till elevernas resultat och ständigt letar möjligheter och insatser på individ- och gruppnivå, för att alla elever ska nå skolframgång. De har alla sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att de utgår från just de elever som står framför dem, de tar vara på och lyfter fram elevernas språk, erfarenhet och kunskaper. De ställer höga krav på eleverna och hjälper dem att ställa upp byggnadsställningar kring den kunskap de ska förvärva. De förväntar sig att eleverna ska göra sitt bästa i den språkutvecklande ämnesundervisning som är karaktäristisk för undervisningen i alla modellklasser. En jämförelse mellan den första och sista kartläggningen visar att elevernas resultat har förbättrats på de tester som mäter läsförståelse, grammatisk utveckling, ordförråd och ordavkodning. Även om resultaten i matematik inte utvecklats i samma positiva riktning verkar konceptet Modellklass påverkat elevernas språk- och kunskapsutveckling positivt. Ett flertal insatser har gjorts och det är svårt att säga vilken av insatserna som påverkat resultaten men konceptet i sin helhet har haft en positiv inverkan. Det talar för att undervisningen i större utsträckning baserats på elevernas behov, vilka verkar ha tillgodosetts på ett bättre sätt med bättre resultat som följd. De flesta inblandade lyfter färgkartorna och de gemensamma analyserna, utökad studiehandledning och genrepedagogik som avgörande framgångsfaktorer. Färgkartorna och analysarbetet har bidragit till ett systematiskt arbete med språkutveckling vilket gett goda resultat. Eleverna upplever att färgerna är ett bra sätt för att kunna följa sin egen utveckling och se vad man behöver träna mer på. Pedagoger och rektorer uttrycker att färgkartorna ger en översiktlig sammanställning och en tydlig bild av elevernas behov på både grupp- och individnivå. Det är dock inte färgkartorna i sig utan den efterföljande analysen som är det centrala. Analyser som involverar lärare, elevhälsoteam och ledning gör att man kan se resultaten från olika perspektiv och få en ökad förståelse för elevernas behov. För modersmålslärarna har analysarbetet och den gemensamma planeringen lett till en starkare känsla av delaktighet och höjd status. Det ger dem även en möjlighet att stärka kopplingen mellan modersmålsundervisningen och undervisningen i klassrummet. För ett utökat och fortsatt analysarbete krävs analysledare som håller i strukturen på mötena och driver analysarbetet framåt. Det viktiga analysarbetet kan därmed bli ett sätt att säkerställa att behovet av olika insatser tillgodoses av ett tvärprofessionellt team kopplat till skolledningen. Det är också ett sätt att följa upp genomförda insatser och undersöka om de påverkat elevernas resultat. För att få en ännu bättre förståelse för resultaten kan fler aktörer, såsom elever och föräldrar, involveras i analysarbetet. Den utökade studiehandledningen i klassrummet upplevs som positivt av både elever, lärare och modersmålslärare samt rektorer. Utöver elevernas kunskapsutveckling på de tester i svenska som genomförts verkar studiehandledning direkt i ett undervisningssammanhang också bidra till att eleverna utvecklat sitt modersmål. Klasslärarnas och modersmålslärarnas gemensamma planeringstid ger goda möjligheter för studiehandledningen att få god pedagogisk effekt. Samtidigt lyfter framförallt rektorer behovet av en bättre organisation kring studiehandledning på modersmål, i dagsläget upplevs den som rörig. En bättre organisation bör leda till bättre resultat. Att förändra 15

16 organisationen kring studiehandledning och modersmålsundervisning är dock inte en fråga för en enskild skola utan behöver drivas centralt. Genrepedagogiken har haft en positiv inverkan på resultaten och bidragit till skolutveckling på både modellklasskolorna och övriga Utsikterskolor. Utbildningen i genrepedagogik har blivit eftertraktad och efter nästa läsårs utbildning har stora delar av lärarkåren på de fyra modellklasskolorna genomgått denna utbildning. Det möjliggör att konceptet modellklass kan spridas på skolorna, vilket också är rektorernas intention. Redan till hösten 2012 fördubblas antalet modellklasser på de fyra skolorna. Kombinationen av genrepedagogik och utökad studiehandledning bidrar dessutom till att lärarna visar att de har höga förväntningar på eleverna. De förenklar inga texter utan arbetar med vanliga texter med hjälp av studiehandledare i klassrummet. På så sätt bedrivs arbetet i en sociokulturellt stödjande miljö och enligt vetenskapliga teorier 3. De framgångsfaktorer som identifierats ligger till grund för det fortsatta modellklassarbetet och utvecklas ständigt vidare. Andra utvecklingsområden är en fortsatt utveckling av mätinstrument som visar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling och samarbetet med föräldrar. För att kunna fortsätta följa elevernas skolordförrådsutveckling kommer Utsikters språkgrupp under hösten 2012 att utarbeta steg 3 av det screeningtest som tagits fram inom Modellklass. Inom Utsikter har även ett sva-nätverk bildats och tillsammans med språkgruppen planerar man att ta fram en modell för textanalys kopplat till de olika genretyperna inom genrepedagogiken. Under hösten 2012 kommer antalet modellklasser att fördubblas. Arbetet kommer även fortsättningsvis baseras på forskning men även erfarenheterna från projektet Modellklass. Fortsatta systematiska analyser och utveckling av såväl framgångsfaktorer som utvecklingsområden ger goda förutsättningar för en fortsatt positiv språk- och kunskapsutveckling för samtliga modellklasselever. 3 Lev Vygotskijs teorier om sociokulturellt lärande. 16