LIDKÖPING. - i jämförelse med andra

Transkript

1 UNDERLAG INRIKTNINGSBESLUT SPB LIDKÖPING - i jämförelse med andra Januari

2 Innehåll Innehåll... 2 Lidköping i jämförelse med andra per verksamhetsområde... 4 Sammanfattande kostnadsbild för verksamheterna... 5 Kommentar till de övergripande kostnadsbilderna... 6 Förskola och skolbarnomsorg... 7 Kommentarer förskola och skolbarnomsorg Grundskola Kommentarer grundskola Utbildning Kommentarer utbildning Vård och omsorg om äldre Kommentarer vård och omsorg om äldre Funktionsnedsatta Kommentarer funktionsnedsatta Social- och arbetsmarknad Kommentarer social och arbetsmarknad Kultur- och fritid Kommentarer kultur och fritid Samhällsbyggnad Kommentarer infrastruktur och skydd Räddningstjänst Kommentarer räddningstjänst Jämförbara kommuner per verksamhetsområde Nyckeltalsförklaring

3 3

4 Lidköping i jämförelse med andra per verksamhetsområde Detta dokument utgör ett underlag till inriktningsbeslutet strategisk plan och budget för Lidköpings kommun Övervägande del av statistiken i detta material är hämtad från statistikdatabasen Kolada och Öppna jämförelser som publiceras av Sveriges kommuner och landsting (SKL). I öppna jämförelser är det möjligt att jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för. En del av statistiken är också hämtade från andra källor såsom Socialstyrelsen och SCB. Källanvisning anges under respektive diagram. Syftet med dokumentet Lidköping i jämförelse med andra är att i relation till jämförbara kommuner, kommungruppen tätbefolkad region och rikets snitt beskriva och analysera verksamheternas: Kostnadsutveckling över tid Resultatutveckling över tid Kvalitetsutveckling över tid Jämförbara kommuner för respektive verksamhetsområde definieras av SKL och är ett urval av kommuner som liknar Lidköping utifrån geografisk, demografisk och social struktur. Skillnader i kostnader mellan Lidköpings kommun, jämförbara kommuner och rikets snitt kan bero på flera faktorer, till exempel olika förutsättningar att bedriva verksamheterna eller på politiska beslut och politisk ambitionsnivå för verksamheterna. Den andra jämförelsegruppen kallas kommungruppen tätbefolkad region och består av 35 kommuner med mer än personer inom en radie på 112,5 kilometer. 4

5 Sammanfattande kostnadsbild för verksamheterna Källa: Kolada Källa: Kolada 5

6 Källa: Kolada Kommentar till de övergripande kostnadsbilderna Kostnadsbilden är liknande som tidigare år. När det gäller jämförelse med rikets kostnader så är det grundskolan och IFO-området som har lägre kostnadsnivå. Infrastruktur och skydd hade tidigare lägre kostnader än rikets snitt men överstiger nu rikets snitt i likhet med övriga verksamheter. Kostnadsjämförelsen med jämförbara kommuner visar i stort sett samma bild, förutom att IFO-kostnaderna här överstiger jämförbara kommuner. Detta visar på hur viktigt det är att jämföra verksamhetens kostnader med kommuner som liknar Lidköping, i detta fallet den sociala strukturen. En förändring av bilden mot tidigare år är att kostnaderna för handikappomsorgen understiger jämförbara kommuner och att infrastruktur och skydd understiger jämförbara kommuner. En annan förändring är att skillnader mot jämförbara kommuner vad gäller äldreomsorg, kultur- och fritidsverksamheten har ökat. Vid jämförelse mellan kommunens kostnader med kommungruppen tätbefolkad region (ny jämförelsegrupp) så är blir bilden en lite annan. Här är det endast förskola kulturverksamhet och fritidsverksamhet som har högre kostnadsnivå än jämförelsegruppen. Det är samma verksamheter som tidigare som har lägre kostnadsnivå men handikappomsorgen har tillkommit i denna grupp. För äldreomsorgen och grundskolan har skillnaden ökat jämfört med föregående år. För gymnasieskolan, IFO-verksamheten,. kultur- och fritidsverksamhet samt infrastruktur och skydd har skillnaderna minskat jämfört med föregående år. Sammantaget så har Lidköpings kommun en hög kostnadsnivå för sina verksamheter om man jämför med riket och jämförbara kommuner. Jämfört med kommungruppen är det gymnasieskolan, förskola/skolbarnomsorg, kulturverksamhet samt fritidsverksamhet som har högre kostnadsnivå. I rapporten kommer de olika kostnaderna att analyseras och ställas i förhållande till de resultat och den kvalitet som verksamheten levererar. 6

7 Förskola och skolbarnomsorg Diagram 1 Källa: Kolada (N11004) Diagram 2 Källa: Kolada (N13004) 7

8 Diagram 3 Källa: Kolada (N11008) Diagram 4 Källa: KOLADA, (N11801) 8

9 Diagram 5 Källa: Skolverket (N11102) Diagram 6 Källa: SCB och Skolverket (N11018) 9

10 Diagram 7 Källa: Kolada (N10024) Diagram 8 Källa: Kolada (N11803) Skolbarnomsorg Skolbarnomsorg är en sammanfattande benämning för tre verksamheter som vänder sig till barn t.o.m 12 år som går i skolan; Fritidshem, pedagogisk omsorg (fd familjedaghem) samt öppen fritidsverksamhet. I Lidköpings kommun finns inte någon öppen fritidsverksamhet. 10

11 Diagram 9 Källa: Kolada (N13008) Diagram 10 Källa: Kolada, (N13004) 11

12 Inskrivna barn per årsarbetare i kommunala fritidshem 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Lidköping 18,4 16,7 16,5 15,7 16,4 Riket 20,2 20,4 21,2 20,3 20,4 Kommungrupp 20,4 20,8 21,6 20,6 21,0 Jämförbara kommuner 18,8 20,0 23,5 20,8 21,2 Diagram 11 Källa: Kolada(N13010) Kommentarer förskola och skolbarnomsorg Förskolans nettokostnader kronor per invånare överstiger rikets, jämförande kommuners och kommungruppens. I jämförelse med jämförbara kommuner motsvarar detta ca 9 mnkr. Detta beror delvis på att andelen barn 1-5 år i högre grad än de andra kommunerna är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. Lidköpings kommun har högre personaltäthet i förskolan än jämförelsegrupperna, 5,0 barn per årsarbetare. Motsvarande siffra för rikets snitt är 5,4 jämförbara kommuner 5,5 och kommungruppen 5,6. Lidköping har en nedåtgående trend medan jämförelseområdena har oförändrat eller något ökande antal barn per anställd. Dessutom är andelen personal i förskolan med pedagogisk högskoleexamen betydligt högre än jämförelsegrupperna. Detta är också en av förklaringarna till den högre kostnaden inom förskolan. Lönenivån för förskolelärare är marginellt högre i Lidköpings kommun jämfört med riket. Barnskötares lönenivå är högre i Lidköping än rikets genomsnitt. Detta ger sammantaget en högre kostnad om 3 mnkr för förskolan i Lidköping. I förhållande till närområdet har kommunens förskollärare ett högre löneläge. Nettokostnaden per invånare för fritidshem överstiger rikets, jämförande kommuners och kommungruppens. I jämförelse med jämförbara kommuner motsvarar detta ca 2 mnkr. En förklaring är att antalet inskrivna barn per årsarbetare i fritidshemmen är betydligt lägre i Lidköping än riket och jämförbara kommuner. En annan förklaring är att lönenivån för fritidspedagoger är högre i Lidköping. Kostnaden per inskrivet barn i pedagogisk omsorg är lägre än per inskrivet barn i förskolan. Skillnaden uppgår till cirka 25 tkr per barn. Andelen barn i pedagogisk omsorg 12

13 är högre än samtliga jämförelseområden, men trenden är nedåtgående i Lidköpings kommun. Kostnaden per plats i pedagogisk omsorg uppgår 2012 i Lidköpings kommun till 97 tkr vilket är betydligt lägre än riket (112 tkr), jämförbara kommuner (139 tkr) och kommungruppen (114 tkr). 13

14 Grundskola Diagram 12 Källa: Kolada (N15028) Diagram 13 Källa: Kolada (15016) 14

15 Diagram 14 Källa: Kolada (N15015) Diagram 15 Källa: Kolada (N15006) 15

16 Axelrubrik Meritvärde Genomsnittligt meritvärde i åk 9 (Observera skala startar på 190) Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 16 Källa: Kolada, (N15501) Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Lidköping 81,5 79,3 77,4 81,6 79,7 81,8 Riket 77,0 77,1 76,3 76,9 76,9 76,7 Kommungrupp 75,8 74,9 74,8 75,5 76,2 75,5 Jämförbara kommuner 73,2 72,9 74,2 76,0 77,1 76,7 Diagram 17 Källa: Kolada (N15418) 16

17 Andel Andel elever i åk 9 med minst G i Sv, Ma och Eng (observera, skalan börjar på 82) Lidköping 93,9 89,6 89,5 89,6 87,9 88,3 90,3 Riket 90,4 89,2 88,7 88,1 87,9 87,6 87,3 Kommungrupp 89,9 89,0 88,2 87,2 86,7 87,1 86,8 Jämförbara kommuner 89,6 87,2 87,2 86,2 87,7 87,0 86,5 Diagram 18 Källa: Kolada (N15500) Diagram 19 Källa: Kolada (N15411, N15408, N15414) 17

18 Andel Elever i åk 3 som deltagit i alla ämnesprov och klarat alla delprov Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 20 Källa: Kolada, (N15446) Diagram 21 Källa: Skolverket hämtat i Kolada (N15033) 18

19 Lidköping 89,9 92,4 92,9 92,4 94,5 Riket 86,9 88,1 87,6 88,4 87,8 Kommungrupp 87,3 88,9 88,1 88,8 88,7 Jämförbara kommuner 88,9 90,1 88,9 89,9 89,0 Diagram 22 Källa Kolada (N15030) Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Ranking - effektivitetstal och sammanvägt resultat grundskola U. Sammanvägt resultat i grundskolan, ranking Lidköping Effektivitetstal, ranking Lidköping Diagram 23 Källa Kolada (U15012, U15428) Kommentarer grundskola Grundskolans kostnadsnivå understiger övriga jämförelsegrupper. Trenden innebär att kostnaderna minskar relativt de andra kommunerna när man mäter kronor/invånare. Grundskolans kostnader i Lidköping ligger lägre än jämförelsegruppernas på samtliga områden utom undervisningskostnader. I jämförelse med jämförbara kommuner motsvarar detta cirka 36 mnkr. 19

20 Antal elever per lärare uppgår i Lidköping till 12,4 st. Detta är högre än jämförelsegrupperna och det har skett en ökning av antalet barn per lärare och årets nivå är den högsta under den senaste femårsperioden. Differensen gentemot jämförbara kommuner uppgår till ca 20 tjänster vilket motsvarar cirka 9 mnkr. Lärare som arbetar med de tidiga åren inom grundskolan har en lägre lönenivå i Lidköping jämfört med riket. Lärare som arbetar med de senare åren i grundskolan har en marginellt högre lönenivå i Lidköping än riket. Inom grundskolan arbetar också speciallärare och specialpedagoger, båda dessa har en lägre lönenivå i Lidköping än rikets genomsnitt. Sammantaget förklarar de lägre lönenivåerna inom grundskolan ca 3 mnkr. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ökar i Lidköping och är markant högre än de andra jämförelsekommunerna och rikets snitt som minskar marginellt. Resultaten är bättre i Lidköping än för jämförelsegrupperna vad gäller genomsnittligt meritvärde i åk 9, andelen i åk 9 som uppnått målen i samtliga ämnen och även andelen elever i åk 9 med minst godkänt i svenska, matematik och engelska Genomsnittligt meritvärde ökade i Lidköping mellan 2012 och 2013, från 210 till 216. Jämförelsegruppernas värde ökade också, rikets snitt och jämförbara kommuner ligger nu på 208. Andelen elever i åk 9 som uppnått målen i samtliga ämnen ökade 2013 i Lidköping till 81,8% värdet för samtliga jämförelsegrupper minskade. När det gäller andelen som fått godkänt på de nationella proven i svenska, matematik och engelska finns ingen jämförelse med andra kommuner. Dock kan noteras att andelen godkända i matematik hade en nedåtgående trend mellan 2009 och 2011 men ökade 2012 och ökade rejält 2013 till 89,9 %. Andelen med minst G i svenska uppgick till 96,8% och engelska till 98,4%. Andelen elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen ökar i Lidköping, 2013 uppgick till 81,8%. Värdet för samtliga jämförelsegrupper minskade mellan 2012 och Elever i åk 3 som deltagit i alla ämnesprov och klarat alla delproven uppgick till 74%, vilket är högre än samtliga jämförelsegrupper. Resultaten i årskurs 6 är goda i förhållande till riket. 88 % av eleverna i Lidköping är godkända på de nationella proven, att jämföra med jämförelsegruppernas resultat om %. 20

21 Utbildning Diagram 24 Källa: Kolada (N17014) Diagram 25 Källa: Kolada (N17005) 21

22 Diagram 26 Källa: Kolada (N17898) Diagram 27 Källa: Kolada (N17500) 22

23 Andel Axelrubrik Andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till univ och högskola (observera skala) 92,0 91,0 90,0 89,0 88,0 87,0 86,0 85,0 84,0 83,0 82, Lidköping 91,5 91,0 86,9 88,9 90,0 87,7 Riket 89,2 90,5 86,6 86,8 86,3 86,6 Kommungrupp 89,3 90,9 87,0 86,8 86,3 86,5 Jämförbara kommuner 90,7 91,0 86,6 86,3 85,6 86,3 Diagram 28 Källa: Kolada (N17409) Andel elever som fullföljt sin gymnasieutb inom 3 år 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Lidköping 88,4 84,7 83,8 85,4 84,5 88,6 Riket 76,9 76,6 77,3 77,6 77,5 80,4 Kommungrupp 79,6 77,9 78,7 79,8 80,5 81,9 Jämförbara kommuner 77,4 77,0 78,4 79,8 80,1 81,4 Diagram 29 Källa: Kolada (N17400) 23

24 Diagram 30 Källa: Kolada (N17422) Diagram 31 Källa: Kolada (N17434) Kommentarer utbildning Nettokostnaden för gymnasieskolan per invånare är högre i Lidköping än i jämförelsegrupperna. I jämförelse med jämförbara kommuner motsvarar detta cirka 8 mnkr. De la Gardie har en hög standard på lokalerna, ett brett utbud av program och en skolrestaurang som erbjuder flera rätter varje dag samt ligger i framkant när det gäller ITbaserad pedagogik. 24

25 Kommunen erhåller inte full kostnadstäckning på vissa program, vilket också är en orsak till att nettokostnaden överstiger jämförelsegrupperna. Kostnaden per elev i gymnasieskolan är högre i Lidköpings kommun än i jämförbara kommuner, men lägre än riket och kommungruppen. Andelen elever som kommer in på sitt förstahandsval uppgick 2012 till 81,6% vilket är lägre än samtliga jämförelsegrupper. För perioden har Lidköping legat under jämförelsegrupperna. Den genomsnittliga betygspoängen efter avslutad gymnasieutbildning ligger högre i Lidköping än de andra jämförande kommunerna och riket. Andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola ligger på 87,7 % 2013 i Lidköping, vilket är något högre än jämförelsegrupperna. Det är en minskning från 2012 då andelen var 90%. Jämförelsevis låg värdet 2008 på 91,5%. vilket inte har uppnåtts under den senaste femårsperioden. Andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 3 år ligger på 88,6 % i Lidköping Andelen som fullföljer inom 4 år uppgår till 84 %. Båda andelarna är markant högre än de andra jämförande kommunerna och riket. Lidköping ligger nu på samma nivå som 2008 medan jämförelsegrupperna har ökat under samma period. Andelen elever som påbörjat universitet/högskoleutbildning inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning uppgår 2013 för Lidköping till 36,6 % vilket är en markant minskning mot 2012 då värdet var 46,6%. Värdet är också lägre än samtliga jämförelsegrupper. Den stigande trenden från 2010 är därmed bruten. Lidköping är tillbaka på 2010 års nivå. Lönenivåerna för gymnasielärare i allmänna ämnen i Lidköpings kommun ligger något över riket. Lärare i yrkesämnen i Lidköping ligger betydligt över rikets genomsnitt. I Lidköping uppgår medianlönen för lärare i allmänna ämnen till kr och yrkesämnen kr. 25

26 Vård och omsorg om äldre Diagram 32 Källa: Kolada (N20014) Diagram 33 Källa: Kolada (N23101) 26

27 Diagram 34 Källa: Kolada (N21010) Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 35 Källa Kolada (U23401) Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum, medelvärde

28 Diagram 36 Källa: Kolada (N21803) Diagram 37 Källa: Kolada (N21890) 28

29 Diagram 38 Källa: Kolada (N23890) Diagram 39 Källa: Kolada 29

30 Andel Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 40 Källa: Kolada (U21468) Hemtjänst Nöjd Kund Index (NKI) (Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn) Diagram 41 Källa: Kolada (U23471) 30

31 Kommentarer vård och omsorg om äldre Lidköpings använder resurser i nivå med riket till personer över och under 65 år som behöver stöd och/eller service. Fler än i riket får stöd och/eller service i Lidköping. I jämförelse med jämförbara kommuner motsvarar detta cirka 41 mnkr. Den kvalitet som stödet och/eller servicen har i Lidköping är högre än i riket. I jämförelse med den jämförbara gruppen har Lidköping en högre nettokostnad. Den jämförbara gruppen är en osäker jämförelsegrupp beroende på att flera av de sju inte har hemsjukvården övertagen i äldreomsorgen. Den fallande trenden för andelen personer i särskilt boende finns i hela riket och så även i Lidköping. Lidköping minskat mer än jämförelsegrupperna mellan 2011 och 2012, från 6,2% till 5,2%. Riket och jämförbara kommuner har 4,7% och jämförbara kommuner 4,9%. Kostnaden för en plats i äldreboendet i Lidköping är lägre, 630 tkr, att jämföra med genomsnittet i jämförbara kommuner 640 tkr och riket snitt 684 tkr och kommungruppen 728 tkr. Statistiken fångar ännu inte upp ersättningsbostäder i form av trygghetsboenden, vård på rätt nivå. Kostnaden för hemtjänst i äldreomsorg per brukare är lägre i Lidköping än i jämförelsegrupperna. I Lidköping är det 8,7% av invånarna över 65 år som är beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Detta är något högre än i jämförelsegrupperna och trenden är nedåtgående för Lidköping. De beviljade hemtjänsttimmarna är betydligt fler än jämförelsegrupper. Brukarna är nöjda med hemtjänsten i Lidköpings kommun. Nöjd Kund Index (NKI) är högre i Lidköping än rikets snitt och snittet för jämförbara kommuner. Även när det gäller delfrågorna i brukarundersökningen får Lidköpings hemtjänst högre betyg än riket och jämförbara kommuner. Social samvaro och maten är förbättringsområden. Även när det gäller särskilt boende är brukarna nöjda i Lidköping och NKI uppgår till 91 medan riket har 84 och jämförbara kommuner 85. Väntetiden till särskilt boende minskade från 64 dagar år 2009 till 12 dagar För 2013 har väntetiden stigit till 26 dagar vilket dock är betydligt lägre än jämförelsegrupperna. Lönenivån för undersköterskelönerna ligger över rikets snitt. Skillnaderna i lönekostnaden gentemot riket motsvarar ca 5 mnkr. 31

32 Funktionsnedsatta Diagram 42 Källa: Kolada, (N28016) Diagram 43 Källa: Kolada, (N28014) 32

33 Andel Invånare 0-64 år med hemtjänst eller särskilt boende 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Lidköping 0,45 0,41 0,35 0,50 0,57 0,66 Riket 0,28 0,27 0,33 0,35 0,34 0,33 Kommungrupp 0,28 0,28 0,34 0,40 0,43 0,38 Jämförbara kommuner 0,28 0,21 0,32 0,31 0,32 0,31 Diagram 44 Källa: Kolada (N25892) Diagram 45 Källa:Kolada (N28890) 33

34 Diagram 46 Källa:Kolada (N28006) Kommentarer funktionsnedsatta Verksamheten funktionshinder omfattar stöd enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionsnedsatta), SFB (Socialförsäkringsbalken), SoL (Socialtjänstlagen) samt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen). Lidköpings kommuns nettokostnader per invånare för insatser enligt LSS ligger högre än riket men lägre än jämförbara kommuner och kommungruppen. I jämfört med jämförbara kommuner motsvarar detta cirka 13 mnkr. Kostnaderna för boende per brukare där ligger Lidköping lägre än riket i nivå med men jämförbara kommuner och högre än kommungruppen. Andel invånare 0-64 år med insatser enligt LSS minskade i Lidköping mellan 2011 och 2012, jämförandegrupperna ökade sin andel. Lidköping ligger dock högre än jämförelsegrupperna. Andel invånare 0-64 år med hemtjänst eller särskilt boende ligger över jämförelsegrupperna och har en ökande trend. Enligt förvaltningen minskar andelen Lönenivåerna för vårdare i dagverksamheten ligger över rikets snitt, liksom lönenivån för personliga assistenter och vårdare på gruppboenden. Detta motsvarar cirka 1 mnkr för Lidköpings kommun jämfört med rikets snitt. Brukarundersökning har genomförts under år 2012 inom verksamheten Personlig assistans. Två målgrupper ingick i undersökningen, en där kommunen var utförare av assistansen och en där privata assistansbolag var utförare. I målgrupperna ingick personer 18 år och äldre exklusive de med enbart anhöriga som anställda. Syftet med undersökningen var att få kunskap om hur brukarna upplevde kvaliteten på insatsen personlig assistans. 34

35 (Undersökningen genomfördes i form av strukturerade intervjuer med ett antal enkätfrågor som grund.) Frågorna avsåg följande områden; bemötande, trygghet, integritet, kontinuitet och information samt en avslutande fråga där brukaren fick svara på om man vet vart man ska vända sig med synpunkter eller klagomål. Resultatet visade på mycket hög kundnöjdhet inom båda målgrupperna. Resultatet redovisades i betygsskalan 1-5. Snittbetyg för målgruppen där kommunen var utförare var 4,5 och motsvarande siffra i målgruppen där privata assistansbolag var utförare visade på 4,4. 35

36 Social- och arbetsmarknad Diagram 47 Källa: Kolada (N30005) Diagram 48 Källa: Kolada (egen beräkning, sammanslagning av N40011 o N30005) 36

37 Diagram 49 Källa: Kolada (N40011) Diagram 50 Källa Kolada (N33016) 37

38 Diagram 51 Källa Kolada: (N31008) Diagram 52 Källa Kolada (N35019) 38

39 Diagram 53 Källa Kolada (N37006) Diagram 54 Källa Kolada (N37005) 39

40 Andel Andel Arbetslöshet totalt Lidköping 4,4 2,9 4,8 7,7 6,6 6,5 7,4 Riket 5,5 3,8 6,2 8,0 7,0 7,1 7,4 Kommungrupp 5,6 4,0 6,4 8,5 7,5 7,6 8,0 Jämförbara kommuner 3,5 2,4 3,7 5,4 4,4 4,6 4,8 Diagram 55 Källa: Kolada (N00919) Arbetslöshet år 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Lidköping 3,6 6,5 11,9 9,5 9,2 11,0 Riket 4,0 8,1 10,2 9,1 9,6 10,0 Kommungrupp 4,6 8,7 11,2 9,9 10,4 11,3 Jämförbara kommuner 2,7 5,0 7,2 5,8 6,7 7,0 Diagram 56 Källa: Kolada (N00928) 40

41 Andel Diagram 57 Källa: Egen undersökning i kommunen (uthämtat från Kolada) (U33401) Andel ej återaktualiserade ungdomar år, ett år efter avslutad utredning eller insats Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 58 Källa: Egen undersökning i kommunen (uthämtat från Kolada) (U33400) 41

42 Andel Andel Andel barn och unga placerade på institution Lidköping 25,6 20,7 33,3 40,4 45,1 37,1 Riket 26,4 28,1 27,9 30,3 35,6 39,1 Kommungrupp 27,6 26,4 24,1 24,8 32,0 37,0 Jämförbara kommuner 27,8 28,8 28,1 28,5 28,4 34,6 Diagram 59 Källa: Socialstyrelsen. (N33804) Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem ett år efter avslutad utredning eller insats Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 60 Källa: Egen undersökning i kommunen (uthämtat från Kolada) (U35409) 42

43 Andel Andel Barn och unga 0-20 år som var föremål för individuellt behovsprövade öppna insatser (observera skala!) 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Lidköping 1,2 1,4 1,1 0,9 1,5 1,5 Riket 1,2 1,2 1,3 1,2 1,3 1,3 kommungrupp 1,2 1,3 1,3 1,3 1,3 1,4 Jämförbara kommuner 1 0,7 0,8 0,9 0,8 1,0 Diagram 61 Källa: Kolada (N33802) Barn och unga år som var föremål för individuellt behovsprövade öppna insatser (Observera skala!) 2,5 2 1,5 1 0, Lidköping 1,3 1,5 1,5 1,1 1,9 2,1 Riket 1,4 1,4 1,6 1,5 1,6 1,6 Kommungrupp 1,5 1,4 1,6 1,5 1,5 1,6 Jämförbara kommuner 1,4 1,0 1,1 1,3 1,3 1,4 Diagram 62 Källa: Kolada (N33803) 43

44 Diagram 63 Källa: Egen undersökning i kommunen (uthämtat från Kolada (U35400) Kommentarer social och arbetsmarknad Kostnaderna för individ- och familjeomsorgen är högre än jämförbara kommuner men lägre än riket snitt och kommungruppen. Detta mönster framkommer även om kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärderna inkluderas. Det är stora skillnader mellan de olika verksamheterna. Nettokostnaderna för barn- och ungdomsvård är högre än jämförelsegrupperna. Skillnaden ökade under 2012 gentemot riket och jämförbara kommuner. En orsak är fler placeringar under 2012 samt dyrare kostnad/vårddygn än jämförbara kommuner. Huvuddelen av dessa är konsulentstödda familjehem. Andelen barn och som placeras på institution ligger nu på ungefär samma nivå i Lidköping som i riket och kommungruppen. Jämförbara kommuner ligger fortfarande lägre än Lidköping. Nettokostnaderna per invånare för ekonomiskt bistånd är lägre än jämförelsegrupperna Nettokostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder ligger lägre än både riket och kommungruppen men betydligt högre än jämförbara kommuner. Arbetslösheten totalt är högre i Lidköping än jämförbara kommuner, men i nivå med rikets snitt och lägre än kommungruppen. I mars 2013 var ungdomsarbetslösheten i Lidköping högre än riket och jämförbara kommuner men lägre än kommungruppen. Andel ungdomar som ej återaktualiserats ett år efter utredning eller insats minskade betydligt i Lidköping mellan 2011 och 2013 från 83 till 69. Uppgift för 2012 saknas. Dock är ett år en ganska kort tid och det skulle vara intressant att göra motsvarande mätning efter tre år. 44

45 Även för vuxna med missbruksproblem har andelen ej återaktualiserade minskat mellan 2011 och 2013, från 74 till 58. Jämförelsegrupperna har tvärtom ökat sin andel 2013 jämfört med Lidköpings utredningstid i antal dagar för ungdomar 0-20 år ökade under 2013 till 88 dagar, 2012 låg det på 65 dagar. Lidköping ligger dock under samtliga jämförelsegrupper. Riket och kommungruppen har också haft en ökning av antal dagar, om än inte lika stor. Jämförbara kommuner har minskat och låg 2013 på 94 dagar. Samma mönster finns för utredningstiden i antal dagar för vuxna med missbruksproblem. Lidköping ligger under samtliga jämförelsegrupper men har ökat mellan 2012 och 2013 från 43 till 53 dagar. Jämförbara kommuner har minskat antalet dagar från 75 till 58. Lönenivåerna för socialsekreterarna ligger något över riket. Diagram 59: Beskriver endast hur stor andel av de placerade barnen som är på institution. Detta innebär att en ökande andel familjehemsplacerade barn skulle kunna minska andelen institutionsplacerade barn. Diagrammet beskriver bara relationen och inte antalet placerade barn. Barnets behov behöver styra insatsens art. Inom område Barn & Unga konstateras fler heldygninsatser (ca 20 fler än jämförbara kommuner), dyrare kostnad/vårddygn och längre placeringstider. Riskfaktorer och ofärdsfaktorer indikerar inte att Lidköping ska ha högre kostnader. Inom missbruksvården konstateras kraftig ökning av öppna insatser vilket är en bra utveckling då dessa antas ersätta viss institutionsvård. Ökning av kostnader för försörjningsstöd följer utvecklingen i andra kommuner och riket men kostnad/hushåll ligger förhållandevis lågt jämfört med jämförelsekommuner. Detta skall ses samband med kostnader för arbetsmarknadsåtgärder vilket ligger högt i förhållande med jämförande kommuner. Aktiva insatser istället för passivt erhållande av försörjningsstöd är en medveten inriktning. 45

46 Kultur- och fritid Diagram 64 Källa: Kolada (N09018) Diagram 65 Källa: Kolada (N09022) 46

47 Diagram 66 Källa: Kolada, (N09803) Diagram 67 Källa: Kolada (N09804) 47

48 Resultat från senaste Medborgarundersökningen, 2012: Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller... Medel Ingen åsikt möjligheterna till natur- och friluftsliv? ,3 6% tillgången till utflyktsmål? ,0 7% möjligheterna till föreningsliv? ,9 16% tillgången till kulturaktiviteter och evenemang? ,3 13% tillgången till sportevenemang och idrottsaktiviteter? ,0 16% möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter? ,0 12% nöjesutbudet? ,2 15% tillgången till parker, grönområden och natur? ,3 4% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd (8-10) Neutral (5-7) Missnöjd (1-4) Vad tror du eller tycker du om Lidköpings kommuns insatser för Medel Ingen åsikt...tillgången till olika idrotts- och motionsanläggningar? ,7 14%...skötseln av idrotts- och motionsanläggningar? ,6 27%...standarden på idrottsanläggningarna? ,4 24%...möjligheterna till att utöva idrott i allmänhet? ,9 17% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd (8-10) Neutral (5-7) Missnöjd (1-4) Vad tror du eller tycker du om Lidköpings kommuns insatser för Medel Ingen åsikt...tillgången till olika anläggningar för kultur? ,7 23%...biblioteksverksamheten? ,8 14%...verksamheten på Vänermuseet? ,2 32%...ungdomsverksamheten på Sockerbruket? ,7 46%...möjligheterna att utöva kulturaktiviteter i allmänhet? ,9 27% Kommentarer kultur och fritid 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd (8-10) Neutral (5-7) Missnöjd (1-4) Kostnaderna för kulturområdet är 27 % högre i Lidköping än i riket. Jämfört med jämförbara kommuner är kommunens kostnader 23 % högre och jämfört med kommungruppen 11 % högre. Kostnaderna för fritidsområdet är 61 % högre i Lidköping än i riket. Jämfört med jämförbara kommuner är kommunens kostnader 57 % högre och jämfört med kommungruppen 40 % högre 48

49 Nettokostnaderna per invånare för fritidsverksamheten har haft en stigande trend mellan 2008 och 2012 för Lidköping såväl som jämförelsegrupperna. Kommungruppen avviker från detta mönster 2012 då deras nettokostnad minskade mot föregående år. Lidköpings nettokostnader ligger betydligt över jämförelsegrupperna. Nettokostnaderna per invånare för kulturverksamheten är högre än jämförelsegrupperna. Trenden har varit stigande i Lidköping och riket mellan 2008 och För jämförbara kommuner och kommungruppen har det varit stigande med undantag för något år då nettokostnaderna minskade. I medborgarundersökningen 2012 ställs frågan Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter. I de tre senaste mätningarna har resultatet för frågan blivit 8. Detta utgör snittet av hur nöjd man är på en skala 0-10 där 1 innebär minst nöjd och 10 innebär mest nöjd. Det är ett högt resultat som legat stadigt på samma nivå under de senaste årens mätningar. Minst nöjda med möjligheten att utöva sina fritidsaktiviteter gällande idrott är åldersgruppen år. I samma undersökning ställs även frågan Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller möjligheterna att utöva kulturaktiviteter i allmänhet. Medelvärdet uppgår i 2012-års undersökning till 6,8 och resultatet har varit ungefär detsamma för de senast tre mätningarna. Dock är det är statistiskt säkerställt att den sammanlagda bedömningen av kulturutbudet (svaren på samtliga frågor om kulturområdet) har ökat stadigt under de tre senaste mätningarna. Från 65 till 70 för kulturområdet. Att jämföra med 74 för fritidsområdet. Minst nöjda med möjligheten att utöva sina kulturaktiviteter är åldersgruppen år. Resultat från fritidsvaneundersökningen 2011 visar: Sex av tio medborgare i Lidköpings kommun anser att det finns ett bra utbud av fritidsaktiviteter i kommunen. Fritidsaktiviteter nämns i undersökningen som prioriterade områden. Åtta av tio medborgare tycker att det är viktigt att kommunen satsar på simhall, friluftsbadplatser samt natur- och strövområden. Även bibliotek, biograf och motionsspår nämns som viktiga områden. 49

50 Samhällsbyggnad Diagram 68 Källa: Kolada (N07036) Diagram 69 Källa: Kolada (N07039) 50

51 Diagram 70 Källa: Kolada (N07038) Diagram 71 Källa: Kolada (N07006) 51

52 Resultat från senaste Medborgarundersökningen, 2012: Vad tror eller du tycker du om... tillgången till gång- och cykelvägar samt cykelvänliga vägar i Lidköpings kommun? Medel Ingen åsikt 7,8 7% underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i Lidköpings kommun? ,6 10% snöröjning av gång- och cykelvägar i Lidköpings kommun? ,1 15% trafiksäkerheten på gång- och cykelvägar i Lidköpings kommun? ,3 11% belysningen av gång- och cykelvägar i Lidköpings kommun? * ,2 11% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd (8-10) (5-7) Missnöjd (1-4) Vad tror eller du tycker du om... Medel Ingen åsikt underhåll av gator och vägar i Lidköpings kommun? ,3 5% snöröjning av gator och vägar i Lidköpings kommun? ,4 4% trafiksäkerheten på gator och vägar i Lidköpings kommun? ,7 4% belysningen av gator och vägar i Lidköpings kommun? * ,9 4% renhållningen av gator och vägar i Lidköpings kommun? ,2 5% renhållningen av parker och allmänna platser i Lidköpings kommun? ,6 4% kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse? ,1 18% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd (8-10) (5-7) Missnöjd (1-4) Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller... Medel Ingen åsikt hur trivsam bebyggelsen är? ,5 7% möjligheterna att hitta prisvärt boende? ,7 15% hur det planeras för bostäder? ,8 17% utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.)? * ,2 16% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd (8-10) (5-7) Missnöjd (1-4) Kommentarer infrastruktur och skydd Området infrastruktur och skydd omfattar: fysisk och teknisk planering gator,vägar, parkering och parker 52

53 konsument- och energirådgivning miljö, hälsa och hållbar utveckling näringslivsfrämjande åtgärder räddningstjänst totalförsvar och samhällsskydd turistverksamhet Områdets kostnader redovisas som helhet, samt även de flesta delar. De totala kostnaderna för infrastruktur och skydd har för perioden 2008 till 2010 varit högre i Lidköping än riket och jämförbara kommuner men lägre än kommungruppen låg Lidköping lägre än jämförelsegrupperna låg riket lägre än Lidköping men övriga grupper högre. Av diagrammen framgår att Miljö och hälsa, myndighetsutövning är lägre jämfört med jämförbara kommuner, kommungruppen och rikets snitt. För fysisk och teknisk planering, bostadsförbättringar är det enbart riket som ligger högre än Lidköping. Nettokostnaden för gator, vägar, parkering och parker är högre än riket och jämförbara kommuner men lägre än kommungruppen. 53

54 Teknisk service Vad tror du eller tycker du om Medel Ingen åsikt möjligheterna att lämna tidningar och förpackningar till återvinning? ,2 3% möjligheten att lämna farligt avfall (färger, lösningsmedel m.m.) till insamling? ,4 7% möjligheten att lämna grovavfall (möbler, cyklar m.m.) till insamling? ,4 9% möjligheterna att lämna el- och elektronikavfall till insamling? ,5 7% städningen vid återvinningscentral och återvinningsstationer? ,6 12% servicen på Kartåsens återvinningscentral? ,1 16% sophämtningen i kommunen? ,3 5% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd (8-10) Neutral (5-7) Missnöjd (1-4) 54

55 Räddningstjänst Diagram 72 Källa: Kolada (N07041) Resultat från senaste Medborgarundersökningen, 2012: Medel Ingen åsikt Vad tror du eller tycker du om räddningstjänsten i Lidköpings kommun? ,2 26% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nöjd (8-10) (5-7) Missnöjd (1-4) Kommentarer räddningstjänst Lidköpings kommuns kostnader för Räddningstjänsten ligger betydligt lägre än jämförbara kommuner, rikets snitt och kommungruppen. I medborgarundersökningen framgår att Lidköpingsborna i hög utsträckning är nöjd med verksamheten inom Räddningstjänsten. 55

56 Jämförbara kommuner per verksamhetsområde Förskola och skolbarnomsorg: Förskola och skolbarnomsorg: Ängelholm, Enköping, Värnamo, Mjölby, Vänersborg Falköping och Mark Grundskola: Sandviken, Ängelholm, Motala, Härnösand, Oskarshamn, Falkenberg och Landskrona. Gymnasieskola: Strängnäs, Piteå, Kungälv, Ängelholm, Enköping, Falköping och Vänersborg. Vård- och omsorg: Alingsås, Vänersborg, Landskrona, Trelleborg, Mark, Östersund och Varberg Funktionshindrade: Falkenberg, Österåker, Vallentuna, Hudiksvall, Värnamo, Borlänge, Alingsås Social- och arbetsmarknad: Mark, Kävlinge, Lerum, Vallentuna, Härryda, Oskarshamn, Ängelholm. Kultur- och Fritid: Enköping, Varberg, Avesta, Ljungby, Borlänge, Timrå, Norrtälje Samhällsbyggnad, Teknisk service, Räddningstjänst: Enköping Varberg, Avesta, Ljungby, Borlänge, Timrå, Norrtälje Kommungrupp: Borlänge, Eksjö, Enköping, Falkenberg, Falköping, Flen, Hedemora, Hällefors, Karlsborg, Karlshamn, Katrineholm, Kinda, Kristinehamn, Laholm, Landskrona, Leksand, Lidköping, Mariestad, Mark, Mellerud, Mjölby, Motala, Nässjö, Ronneby, Sala, Simrishamn, Skara, Svenljunga, Säffle, Sölvesborg, Ulricehamn, Västervik, Ystad, Åmål och Älmhult. 56

57 Nyckeltalsförklaring Förskola och skolbarnomsorg: Diagram 1: Nettokostnad förskola kr/inv (N11004) Nettokostnad för förskola, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser förskola som är en pedagogisk gruppverksamhet för barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar och för barn som har eget behov av verksamheten. Den är öppen hela året och öppettiderna anpassas till föräldrarnas arbetstider/studietider. Barnen är inskrivna i förskolan. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Diagram 2: Nettokostnad fritidshem, kr/inv (N13004) Nettokostnad för fritidshem tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn till och med tolv års ålder som vänder sig till barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar och till barn som har ett eget behov av verksamheten. Barnen är inskrivna. Fritidshemmet kan bedrivas som en helt fristående verksamhet men är oftast i mer eller mindre utsträckning integrerad med förskoleklassen och/eller den obligatoriska skolan. Verksamheten kan för de äldre barnen ibland ha andra benämningar t.ex. fritidsklubb, innehåller även fritidshem för särskolebarn om dessa är inskrivna i fritidshem. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Diagram 3: Kostnad per inskrivet barn i förskolan(n11008) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Diagram 4: Barn 1-5 år inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg, andel (%) (N11801) Antal inskrivna barn i förskola totalt, 1-5 år samt antal inskrivna barn inom pedagogisk omsorg totalt, 1-5 år, dividerat med antal barn i kommunen, 1-5 år. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket. Diagram 5: Antal barn per årsarbetare i förskolan. (N11102) Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket. Diagram 6: Andel personal i förskolan med pedagogisk högskoleexamen. (N11018) Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagogrespektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i förskola dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket. Diagram 7: Kostnad pedagogisk omsorg, kr/inskrivet barn (N10024) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för pedagogisk omsorg, dividerat med Medeltal av antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg år t-1 och år t. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Diagram 8: Barn 1-5 år inskrivna i pedagogisk omsorg, andel (%) av barn 1-5 år inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg (N11803) 57

58 Antal inskrivna barn inom pedagogisk omsorg totalt, 1-5 år dividerat med totalt antal barn inskrivna i förskola samt totalt antal barn inskrivna inom pedagogisk omsorg, 1-5 år. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket. Diagram 9: Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn (N13008) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för fritidshem, tkr dividerat med Medeltal av antal inskrivna barn i fritidshem år t-1 och år t. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Diagram 10 Nettokostnad fritidshem, kr/inv (N13004) Nettokostnad för fritidshem tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn till och med tolv års ålder som vänder sig till barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar och till barn som har ett eget behov av verksamheten. Barnen är inskrivna. Fritidshemmet kan bedrivas som en helt fristående verksamhet men är oftast i mer eller mindre utsträckning integrerad med förskoleklassen och/eller den obligatoriska skolan. Verksamheten kan för de äldre barnen ibland ha andra benämningar t.ex. fritidsklubb, innehåller även fritidshem för särskolebarn om dessa är inskrivna i fritidshem. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Diagram 11: Inskrivna barn/årsarbetare kommunala fritidshem, antal (N13010) Antal inskrivna barn i kommunalt fritidshem dividerat med antal årsarbetare kommunalt fritidshem. Avser egen regi. Källa: SCB och Skolverket. Grundskola: Diagram 12: Nettokostnad grundskola inkl förskoleklass kr/inv (N15028) Nettokostnad för grundskola inklusive förskoleklass, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Diagram 13: Nettokostnad grundskola kr/inv (N15016) Diagram 14: Nettokostnad förskoleklass kr/inv (N15015) Diagram 15: Kostnad grundskola hemkommun kr/elev (N15006) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för grundskola hemkommun, kr/elev dividerat med antal elever i grundskola som är folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Diagram 16: Meritvärde i åk. 9 totalt, genomsnitt (N15501) Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i skolor belägna i kommunen, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket. Diagram 17: Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, totalt, andel (%) (N15418) 58

59 Andel (%) av avgångseleverna som uppnått målen, d v s betyget Godkänd eller högre, i samtliga ämnen under läsåret. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa Skolverket (Siris) Diagram 18: Elever i åk. 9 med minst godkänt i svenska, matematik och engelska, totalt, andel (%) (N15500) Antal elever med minst godkänt i svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska i årskurs 9 dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever i skolor belägna i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Diagram 19: Elever i åk. 9 som minst uppnått målen för Godkänd i ämnesprovet i engelska, totalt, andel (%) (N11803) Indikatorn visar andelen (%) elever med minst Godkänd i ämnesprovet i engelska, av de elever som fått eller skulle ha fått ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Alla grundskolor som har elever i årskurs 9 deltar i ämnesprovinsamlingen. Endast elever som genomfört samtliga delprov får ett sammanvägt provresultat för de olika delproven som ingår i varje ämne. Källa Skolverket Elever i åk. 9 som minst uppnått målen för Godkänd i ämnesprovet i matematik, totalt, andel (%) (N15408) Indikatorn visar andelen (%) elever med minst Godkänd i ämnesprovet i matematik, av de elever som fått eller skulle ha fått ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Alla grundskolor som har elever i årskurs 9 deltar i ämnesprovinsamlingen. Endast elever som genomfört samtliga delprov får ett sammanvägt provresultat för de olika delproven som ingår i varje ämne. Källa Skolverket Elever i åk. 9 som minst uppnått målen för Godkänd i ämnesprovet i svenska (exkl. svenska som andra språk), totalt, andel (%) (N15414) Indikatorn visar andelen (%) elever med minst Godkänd i ämnesprovet i svenska av de elever som fått eller skulle ha fått ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Alla grundskolor som har elever i årskurs 9 deltar i ämnesprovinsamlingen. Endast elever som genomfört samtliga delprov får ett sammanvägt provresultat för de olika delproven som ingår i varje ämne. Svenska som andraspråk ingår inte. Källa Skolverket Diagram 20: Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk och matematik, genomsnittlig andel (%) (N15446) Genomsnittlig procentsats för de elever som klarat samtliga ämnesprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3. Beräknas som antal godkända elever i matematik + antal godkända elever i svenska och svenska som andraspråk / totalt antal deltagande elever i matematik + totalt antal deltagande elever i svenska och svenska som andraspråk. Avser elever i både kommunala och fristående skolor i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Källa: Skolverket och SCB 59

60 Diagram 21: Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola totalt, antal (N15033) Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i kommunala och fristående skolor i kommunen. Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris). Diagram 22: Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola, totalt, (%) (N15030) Andel (%) lärare i årskurs 1-9, omräknat till heltidstjänster, med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis, i kommunala och fristående skolor i kommunen. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris). Diagram 23: Effektivitetstal grundskola inkl. förskoleklass, ranking (U15012) Effektivitetstalet utgörs av samtliga resultatindikatorer i Öppna Jämförelser - Grundskola, med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering, samt den procentuella avvikelsen från standardkostnaden. Indikatorerna har standardiserats och vägts samman så att kostnadsindikatorn väger i stort sett lika mycket som resultatindikatorerna. Det redovisade resultatet är kommunens placering bland landets 290 kommuner. Källa Sveriges kommuner och landsting Sammanvägt resultat i grundskolan, ranking (U15428) Ett sammanvägt resultat framtaget utifrån kommunens värden för samtliga redovisade resultatindikatorer i Öppna Jämförelser - Grundskola, med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering. Det redovisade resultatet är kommunens placering bland landets 290 kommuner. Källa Sveriges kommuner och landsting Utbildning: Diagram 24: Nettokostnad gymnasieskola kr/inv (N17014) Nettokostnad för gymnasieskola, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser alla aktiviteter som ingår i gymnasieskolans verksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Diagram 25: Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev (N17005) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för gymnasieskola hemkommun, dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen inskrivna i gymnasieskola, under kalenderåret. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Diagram 26: Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%) (N17898) Antal i kommunen foklbokförda elever i gymnasieskolan intagna på sitt 1:a handsval, dividerat med totalt antal sökande elever folkbokförda i kommunen. Källa: SCB och Skolverket. Diagram 27: Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt (N17500) Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20). Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Endast betygsatta kurser är medräknade. Fr.o.m. år 2010 beräknas den genomsnittliga betygspoängen endast på kurser som ingår i det fullständiga 60

61 programmet. Om eleven har läst fler kurser, inom ramen för utökat program, påverkar detta inte betygspoängen. Källa: SCB och Skolverket.\n Diagram 28: Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) (N17409) Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Grundläggande behörighet har den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola erhållit betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program. Fr.o.m. år 2010 måste slutbetyget omfatta kurspoäng vilket medför att elever med reducerat program inte kan få slutbetyg. Det krävs även att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna svenska A och B (alt. motsvarande kurser i svenska som andraspråk), matematik A samt engelska A. Källa: SCB och Skolverket. Diagram 29: Andel elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom 3 år. (N17400) Mäts som andelen av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av tre läsår. Diagram 30: Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) (N17422) Andel av eleverna folkbokförda i kommunen och med erhållet slutbetyg eller motsvarande år T-3 som påbörjat en universitets- eller högskoleutbildning senast år T. Avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: SCB och Skolverket. Diagram 31: Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) (N17434) Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande år T- 2 som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta år T, oberoende var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KY-utbildningar och komvux. Källa: SCB och Skolverket. Vård- och omsorg: Diagram 32: Nettokostnad äldreomsorg kr/inv (N20014 Nettokostnad för äldreomsorg, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser samtlig regi. Källa: SCB. Diagram 33: Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalintäkter, kr/brukare (N23101) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting samt externa intäkter för bostads- och lokalhyror avseende särskilda boendeformer enligt SoL, dividerad med antal permanent boende 65+ i särskilda boendeformer den 1/10. Fr.o.m hämtas antalet brukare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsens individstatistik. Diagram 34: Kostnad hemtjänst kr/brukare (N21010) 61