LIDKÖPING - i jämförelse med andra

Transkript

1 LIDKÖPING - i jämförelse med andra Underlag till inriktningsbeslut 216 SPB Version

2 Sidan 2 av 62 Innehållsförteckning Inledning... 3 Övergripande bild av Lidköping i jämförelse med andra... 4 Sammanfattande kostnadsbild för verksamheterna... 9 Förskola och barnomsorg Analys och sammanfattning Grundskola Analys och sammanfattning Utbildning Analys och sammanfattning Vård och omsorg... 3 Analys och sammanfattning... 3 Funktionsnedsatta Analys och sammanfattning Social- och arbetsmarknad Analys och sammanfattning Kultur och fritid Analys och sammanfattning Samhällsbyggnad Analys och sammanfattning Räddningstjänst Analys och sammanfattning Källförteckning... 53

3 Sidan 3 av 62 Inledning Detta dokument ska, tillsammans med omvärldsanalys och ekonomiska beslutspunkter, ses som ett underlag till inriktningsbeslutet Strategisk plan och budget för Lidköpings kommun En övervägande del av statistiken i detta material är hämtad från statistikdatabasen Kolada och Öppna jämförelser, som publiceras av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). I öppna jämförelser är det möjligt att jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för. En del av statistiken är också hämtad från andra källor så som Socialstyrelsen och SCB. Källhänvisning anges under respektive diagram. Syftet med dokumentet Lidköping i jämförelse med andra är att i relation till jämförbara kommuner, kommungruppen tätbefolkad region och rikets snitt beskriva och analysera verksamheternas: Kostnadsutveckling över tid Resultatutveckling över tid Kvalitetsutveckling över tid Jämförbara kommuner för respektive verksamhetsområde definieras av SKL och är ett urval av kommuner som liknar Lidköping utifrån geografisk, demografisk och social struktur. Skillnader i kostnader mellan Lidköpings kommun, jämförbara kommuner och rikets snitt kan bero på flera faktorer, tillexempel olika förutsättningar att bedriva verksamheterna eller på politiska beslut och politisk ambitionsnivå för verksamheterna. Den andra jämförelsegruppen kallas kommungruppen tätbefolkad region och består av 35 kommuner med mer än 3 personer inom en radie på 112,5 kilometer.

4 Sidan 4 av 62 Övergripande bild av Lidköping i jämförelse med andra Befolkningen i Lidköping ökar. År 214 hade Lidköping en befolkningstillväxt på 2 procent, vilket är högre än rikets genomsnitt och dubbelt så hög som kommungruppen. Efter att under många år knappt ha några nettoinvesteringar inom näringsliv och bostäder, tog dessa investeringar fart 213 och har nu fortsatt att öka. Bostadsbyggandet kan mätas i antal färdiga flerfamiljshus och småhus per 1 invånare. Dessa mått visar byggtakten i Lidköping och att antal färdigställda bostäder i Lidköping har ökat. Antalet hyresrätter per 1 invånare är i Lidköping dock lägre än i andra kommungrupper, däremot är det vanligare i Lidköping att man bor i bostadsrätt. Arbetslösheten i Lidköping var vid 214 års utgång 6,6 procent, vilket är lägre än rikets snitt, men två procentenheter högre än i jämförbara kommuner. Ungdomsarbetslösheten ligger på 8,4 procent och i jämförbara kommuner är motsvarande siffra 5 procent. Andelen invånare i åldersgruppen år med eftergymnasial utbildning är 35,4 procent, vilket är högre än samtliga jämförelsegrupper. I jämförelse med andra kommungrupper lägger Lidköping mer pengar (procentuellt sett) på kultur och fritidsverksamheten och mindre pengar på infrastruktur och skydd, individ- och familjeomsorg. När det gäller goda resultat utmärker sig Lidköping i jämförelse med andra kommuner med avseende på betygsnivåer, meritvärden i grundskola och gymnasieskola. När det gäller brukarnas bedömning visar underökningar att äldrevården i Lidköping får bättre betyg både - vad gäller hemtjänst och särskilt boende jämfört med samtliga jämförelsegrupper. Företagsklimatet i Lidköping har blivit bättre. I en undersökning av Svenskt Näringsliv rankades Lidköping på plats 79 av 29 kommuner utifrån en samlad bedömning av företagsklimatet i kommunen 214. Motsvarande placering 213 var 14. Diagram 1 Källa: Kolada 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 -,5-1 Befolkningsförändring (%) Lidköping,9 1,8 1,8 1,3 1,3 2 Riket -,4,8,7,6,8 1,4 Kommungrupp -,5,1 -,2,3 1 Jämförbara kommuner 1,7 2,9 2,6 2,2 2 2,4

5 Sidan 5 av 62 Diagram 2 Källa: Kolada Nettoinvesteringar inom näringsliv och bostäder, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 3 Källa: Kolada Färdigställda bostäder i flerfamiljshus under året, antal/1 inv 1,8 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4, Lidköping,2,8 1,7 Riket,8,5,6,8 1 1,1 Kommungrupp,2,3,3,6,5,9 Jämförbara kommuner,7,8,5,9 1 1,6

6 Sidan 6 av 62 Diagram 4 Källa: Kolada Färdigställda bostäder i småhus under året, antal/1 inv 2,5 2 1,5 1, Lidköping 1,5 1,7 1,4,8,6 1,7 Riket 1,2 1,8 1,9,8 Kommungrupp 1 1,8 1,7,8 Jämförbara kommuner 2 1,2,9 1,3 1,1 1 Bostäder med hyresrätt, antal/1 inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 5 Källa: Kolada

7 Sidan 7 av 62 Bostäder med äganderätt, antal/1 inv Diagram 6 Källa: Kolada Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Bostäder med bostadsrätt, antal/1 inv Diagram 7 Källa: Kolada Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

8 Sidan 8 av 62 Diagram 8 Källa: Kolada Arbetslöshet totalt (%) Lidköping 5,6 7,7 6,6 6,5 7,4 6,6 Riket 6, ,1 7,4 6,8 Kommungrupp 6,4 8,5 7,5 7,6 8 7,5 Jämförbara kommuner 4,4 5,9 4,8 4,7 5 4,4 Diagram 9 Källa: Kolada Arbetslöshet år (%) Lidköping 11,9 9,5 9,2 11 9,5 8,4 Riket 1,2 9,1 9,6 1 9,1 8,1 Kommungrupp 11,2 9,9 1,4 11,3 1,2 8,9 Jämförbara kommuner 7,1 6,3 6,1 6,5 5,8 5 Diagram 1 Källa: Kolada Invånare med eftergymnasial utbildning, andel (%) 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Lidköping 28,9 32,9 33,7 34,3 34,9 35,4 Riket 26,2 3,2 3,9 31,4 31,9 32,3 Kommungrupp 24,4 28,5 29,1 29,7 3,1 3,5 Jämförbara kommuner 26,6 31, 31,6 32,1 32,6 33,1

9 Sidan 9 av 62 Sammanfattande kostnadsbild för verksamheterna Analys och sammanfattning Den sammanfattande kostnadsbilden för kommunens verksamheter visar hur nettokostnaderna är fördelade per förvaltning. Detta sätts i relation till hur bilden ser ut för rikets genomsnitt, kommungruppens genomsnitt samt jämförbara kommuner. Av denna jämförelse kan man se att Lidköping fortsätter att ha en större avvikelse när det gäller kostnader för infrastruktur, kultur- och fritidsverksamhet samt kostnader för grundskolan (inklusive förskoleklass). I jämförelse med rikets snitt, kommungruppen och jämförbara kommuner är nettokostnaden för kultur- och fritidsverksamheten fortfarande hög. Nettokostnaden för kulturverksamhet är 45 procent högre än rikets snitt och ca 5 procent högre än jämförbara kommuner. Fritidsverksamhetens nettokostnader är 2 procent högre i Lidköping än i jämförbara kommuner och ca 3 procent högre än kommungruppen. Nettokostnaden för infrastrukturen i Lidköping ligger ca 15-2 procent lägre än samtliga grupper. I Lidköping är nettokostnaden för grundskolan (inklusive förskoleklass) fortfarande lägre än samtliga jämförelsegrupper. Nettokostnaden ligger ca 1 procent under rikets genomsnitt. Jämfört med kommuner i tätbefolkad region ligger kostnaden 4 procent under genomsnittet och samma förhållande gäller även i jämförelse med liknande kommuner. Kommunens totala kostnader, uttryckt i kronor per invånare, är högre än i kommungruppen tätbefolkad region samt högre än jämförbara kommuner. Kommunens totala intäkter är högre än samtliga jämförelsegrupper. Procentuell avvikelse mellan kommunens kostnader och rikets snitt 21 4 Infrastruktur och skydd Kulturverksamhet Fritidsverksamhet IFO inkl. arbetsmarknadsåtgärder Handikappomsorg Äldreomsorg Gymnasieskola Grundskola inkl förskoleklass Förskola -2% -1% % 1% 2% 3% 4% 5% Diagram 11 Källa: Kolada

10 Sidan 1 av 62 Procentuell avvikelse mellan kommunens kostnader och kommungruppens kostnader 214 Diagram 12 Källa: Kolada Infrastruktur och skydd Kulturverksamhet Fritidsverksamhet IFO inkl. arbetsmarknadsåtgärder Handikappomsorg Äldreomsorg Gymnasieskola Grundskola inkl förskoleklass Förskola -2% -1% % 1% 2% 3% 4% 5% Procentuell avvikelse mellan kommunens kostnader och jämförbara kommuners kostnader 214 Infrastruktur och skydd Kulturverksamhet Fritidsverksamhet IFO inkl. arbetsmarknadsåtgärder Handikappomsorg Äldreomsorg Serie1 Diagram 13 Källa: Kolada Gymnasieskola Grundskola inkl förskoleklass Förskola -3% -2% -1% % 1% 2% 3% 4% 5% 6%

11 Sidan 11 av 62 Diagram 14 Källa: Kolada Kommunens kostnader, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 15 Källa: Kolada Kommunens intäkter, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

12 Sidan 12 av 62 Förskola och barnomsorg Analys och sammanfattning Nettokostnaden för förskola uttryckt i kronor per invånare är fem procent lägre i Lidköping än rikets genomsnitt, men fem procent högre än kommungruppen. Nettokostnaden för fritidshem uttryckt i kr/invånare är 2 procent högre i Lidköping jämfört med både rikets snitt och jämförbara kommuner och 3 procent högre än kommungruppen. I Lidköping ligger kostnaderna för förskola uttryckt som kr/invånare i nivå med kommungruppen och jämförbara kommuner, men fem procent lägre än rikets snitt. Kostnaderna för pedagogisk omsorg utryckt som kronor/inskrivet barn är lägre i förhållande till samtliga jämförelsegrupper. I Lidköping kostar den pedagogiska omsorgen ca 25 procent mindre än rikets genomsnitt, och 34 procent mindre än i jämförbara kommuner. Av alla barn i Lidköping i åldern 1-5 år är 89,4 procent inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg. Detta är nästan fyra procentenheter fler än samtliga jämförelsegrupper. Hög service, dygnetruntöppen verksamhet samt generösa öppettider på samtliga förskolor kan vara en förklaring till att det är en större andel barn 1-5 i förskola i jämförelse med andra kommuner. Andelen barn per årsarbetare i förskolan är i Lidköping i genomsnitt 5,7 vilket är en ökning jämfört med föregående år. Samtidigt har barn i åldern 1-5 år som andel av befolkningen ökat. De senaste fem åren har Lidköping haft färre barn per årsarbetare jämfört med andra kommungrupper. Nu har den trenden vänt och Lidköping har i stället fler barn per årsarbetare jämfört med samtliga jämförelsegrupper. Efterfrågan på platser inom förskoleverksamheten är fortfarande hög och på grund av lokalbrist har en förtätning i grupperna gjorts under år 215. Effekten av detta är att antalet barn per årsarbetare ökat. Andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen är hög. I Lidköping har nästan sju av tio årsarbetare pedagogisk högskoleexamen att jämföra med ca fem av tio i samtliga jämförelsegrupper. Den satsning kommunen gjort för ökat uttag av lärarlegitimationer kan ha bidragit till att medarbetare har tagit ut sina examina och ansökt om legitimation. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning har legat kvar på samma nivå, samtidigt som andelen sjunkit i andra kommuner. I medborgarundersökningen från 215 får förskolan bra betyg. På en skala mellan 1-1 får Lidköping i snitt 7,, vilket är en minskning sedan 214 men fortfarande högre än rikets snitt (6,8). Kostnaden för fritidshem uttryckt som kronor/inskrivet barn fortsätter att öka i förhållande till samtliga jämförelsegrupper. I Lidköping är kostnaden 15 procent högre än i jämförbara kommuner och 11 procent högre än rikets snitt. Antalet inskrivna barn per årsarbetare i kommunal fritidsverksamhet är i Lidköping i genomsnitt 17 barn/åa, att jämföra med 22 barn i andra jämförelsegrupper. Lidköping har en högre andel barn 6-12 år inskrivna i skolbarnsomsorg (59 procent) än både riket och liknande kommuner (52 procent). Andelen inskrivna barn har ökat något de senaste åren. Anledning till ökningen är en ökad efterfrågan på fritidshemsplatser. Med fler barn inskrivna ökar kostnaden per invånare, vilken också ligger högre än både riket och jämförbara kommuner. Lidköping ligger också högre i kostnaderna per barn vilket kan bero på en högre personaltäthet och en hög andel högskoleutbildad personal.

13 Sidan 13 av 62 Diagram 16 Källa: Kolada (N114) Nettokostnad förskola, kr/invånare Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 17 Källa: Kolada (N134) Nettokostnad fritidshem, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

14 Sidan 14 av 62 Diagram 19 Källa: Kolada, (N1181) Barn 1-5 år inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg, andel (%) 92, 9, 88, 86, 84, 82, 8, 78, 76, Lidköping 82,8 88,9 9, 89,5 9,1 89,4 Riket 81,9 86,2 86,4 87,2 87, 85,7 Kommungrupp 82,3 86,6 87, 88,1 87,2 85,6 Jämförbara kommuner 82,5 85,9 86,4 88,3 87,2 85,4 Diagram 2 Källa: Skolverket, (N1112) Barn per årsarbetare i förskolan, antal 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 5,7 5,5 5,2 5, 5, 5,7 Riket 5,5 5,5 5,4 5,4 5,4 5,4 Kommungrupp 5,6 5,6 5,5 5,6 5,5 5,5 Jämförbara kommuner 5,6 5,4 5,5 5,6 5,5 5,5

15 Sidan 15 av 62 Diagram 21 Källa: SCB Skolverket, (N1118) Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) Lidköping 6,4 67,2 7,2 67,8 69,9 68,9 Riket 52 57,8 57,5 57,9 57,9 49,8 Kommungrupp 54,1 59,7 6,1 61,6 61,2 54,3 Jämförbara kommuner 51,5 58,6 58,5 6,5 61,9 55,3 Diagram 22 Källa: Kolada,(N124) Kostnad pedagogisk omsorg, kr/inskrivet barn Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

16 Sidan 16 av 62 Diagram 23 Källa: Kolada (N138) Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Inskrivna barn/årsarbetare kommunala fritidshem, antal Lidköping 19,1 16,5 15,7 16,4 16,5 17,4 Riket 18,8 21,2 2,3 2,4 21,3 21,6 Kommungrupp 19,1 21,6 2, ,7 22,1 Jämförbara kommuner 2,7 23,5 21,6 22,1 23,2 22,4 Diagram 24 Källa: Kolada,(N131)

17 Sidan 17 av 62 Grundskola Analys och sammanfattning Nettokostnaden för grundskolan (inklusive förskoleklass) ligger fortfarande ca 5-1 procent lägre i Lidköping än samtliga jämförelsegrupper (Rikets genomsnitt, kommungrupp och jämförbara kommuner). Grundskolekostnaden räknat som kronor per elev (hemkommun) ligger i Lidköping 12 procent lägre än rikets genomsnittsnivå och 6 procent lägre än i jämförbara kommuner. Diagrammen visar att nettokostnaden för grundskola både räknat som kronor per invånare och kronor per elev- har legat lägre än samtliga jämförelsegrupper under en tioårsperiod. Sammantaget ligger Lidköping på en lägre kostnadsnivå än de andra kommunerna. Trots detta läggs mer medel på undervisningspersonal. Lidköping har däremot lägre kostnader för lokaler, stödfunktioner som elevvård, skolmåltider och skolskjuts. När det gäller kostnaden för läromedel ligger Lidköping på samma nivå som de jämförbara kommunerna. Antalet elever per lärare är högre i Lidköping jämfört med rikets genomsnitt, kommungruppen och jämförbara kommuner. Trots detta ligger Lidköping högre i jämförelser med avseende på resultat. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är högre i Lidköping än i samtliga kommungrupper. Lidköpings kommun ligger högre än andra kommungrupper både avseende meritvärde i åk 9 och andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen. Andel elever i åk 9 med minst betyget godkänt i svenska, matte och engelska är högre i Lidköping än i andra kommuner som ingår i jämförelsen. Andelen elever i åk 3 som klarat alla ämnesprov och klarat alla delprov sjönk under 214 för samtliga jämförelsegrupper. För 215 har trenden vänt och 3:e-klassare i Lidköping är åter på de höga nivåer som innan. Elever med olika grad av anpassad undervisning har inte deltagit i alla delprov. Nyanlända elever och elever i internationella klassen har inte deltagit i alla delprov. Statistiken är inte komplett då det i dagsläget saknas två av Barn & Skolas 7-9 skolor i SCB:s senaste körning. Det är stor skillnad mellan flickors och pojkars resultat och skillnaderna har ökat. Andel flickor som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är 91 procent och andelen pojkar är 57 procent. Alla flickorna är behöriga till yrkesprogrammet medan 77,8 procent av pojkarna är behöriga till yrkesprogrammet. Flickor har högre betygspoäng i alla ämnen utom Idrott och Hälsa, det skiljer,4 poäng. Flickorna har ett genomsnittligt meritvärde på 247,2 poäng och pojkarna har ett genomsnittligt meritvärde på 21 poäng. I medborgarundersökningen från 215 får grundkolan i snitt 6,6 på en skala mellan 1-1. Detta är en ökning sedan förra året (6,4) och högre än rikets snitt (6,1).

18 Sidan 18 av 62 Nettokostnad grundskola (inkl. förskoleklass), kr/inv Diagram 25 Källa: Kolada (N1528) Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 26 Källa: Kolada (N1516) Nettokostnad grundskola, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

19 Sidan 19 av 62 Diagram 27 Källa: Kolada,(N1515) Nettokostnad förskoleklass, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner *Anledningen till att nettokostnaderna för förskoleklass har ökat markant mellan åren är bl.a. att man 213, i samband med ny kontoplan, gjorde nya viktningar av lokalkostnaderna. Fritidshemmens och förskoleklassens andel av lokalkostnaderna ökade och därmed ökade också totalkostnaden. Diagram 28 Källa: Kolada,(N156) Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

20 Sidan 2 av 62 Diagram 29 Källa: Kolada,(N1551) Genomsnittligt meritvärde i åk 9 (Obs skalan börjar på 19) 225, 22, 215, 21, 25, 2, 195, 19, 185, Lidköping 28,2 26, 211, 29,9 216,3 22, 22,6 Riket 23,8 24,7 26, 26,2 28,3 28,8 21,2 Kommungrupp 22,8 21,8 22,1 23,6 26,7 27, 28,3 Jämförbara kommuner 23,2 199,8 2,2 21,7 28,2 27, 29,2 Diagram 3 Källa: Kolada, (N15418) Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 77,4 81,6 79,7 81,8 84,7 79,3 Riket 76,3 76,9 76,9 76,7 76,2 75,3 Kommungrupp 74,8 75,5 76,2 75,5 74,9 73,6 Jämförbara kommuner 74,4 74, 76,9 76, 74,1 75,1

21 Sidan 21 av 62 Diagram 31 Källa: Kolada,(N155) Andel elever i åk 9 med minst G i Sv, Ma och Eng 94, 92, 9, 88, 86, 84, 82, 8, 78, Lidköping 92,1 89,6 87,9 88,3 9,3 91, 9,9 Riket 89,9 88,1 87,9 87,6 87,4 86,1 84,2 Kommungrupp 89,9 87,2 86,7 87,1 86,8 85,6 83,7 Jämförbara kommuner 88,5 85,9 85,3 87,1 86,3 85,2 85,3 12, Andel elever med minst G i ämnesprov i åk 9 1, 8, 6, 4, 2,, Diagram 32 Källa: Kolada, (N15411), (N1548), (N15414) Matematik 78,9 75,9 79,9 89,9 87,7 79,5 Svenska 92,2 95,5 96,9 96,8 96,4 94,4 Engelska 95,1 96,4 96,1 98,4 97,2 97,4

22 Sidan 22 av 62 Diagram 33 Källa: Kolada,(N15446) Andel elever i åk 3 som deltagit i alla ämnesprov och klarat alla delprov Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 34 Källa: Skolverket, (N1533) Antal elever/lärare (årsarbetare) i grundskolan 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Lidköping 12, 1,8 11,9 12,4 12,2 12,2 Riket 11,8 11,7 11,6 11,5 11,7 11,7 Kommungrupp 11,8 11,5 11,5 11,7 11,5 11,5 Jämförbara kommuner 11,7 11,5 11,2 11,5 11,4 11,4

23 Sidan 23 av 62 Diagram 35 Källa: Kolada,(N153) Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 92,4 92,9 92,4 94,5 92,7 92,8 Riket 88,1 87,6 88,4 87,8 88, 87,2 Kommungrupp 88,9 88,1 88,8 88,7 88,1 87,8 Jämförbara kommuner 9,4 88,7 89,9 89,2 88,9 88,2 Ranking - effektivitetstal och sammanvägt resultat grundskola U, Effektivitetstal grundskola inkl, förskoleklass, ranking Lidköping U, Sammanvägt resultat grundskolan, lägeskommun, ranking Lidköping Diagram 36 Källa: Kolada (U1512), (U15428) Kommentar: Effektivitetstalet utgörs av samtliga resultatindikatorer i Öppna Jämförelser - Grundskola, med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering, samt den procentuella avvikelsen från standardkostnaden. Indikatorerna har standardiserats och vägts samman så att kostnadsindikatorn väger i stort sett lika mycket som resultatindikatorerna. Det redovisade resultatet är kommunens placering bland landets 29 kommuner. Källa Sveriges kommuner och landsting Ett sammanvägt resultat framtaget utifrån kommunens värden för flera indikatorer i SKLs rapport Öppna Jämförelser grundskola. Avser resultat för elever i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen. Det redovisade resultatet är kommunens placering bland landets 29 kommuner.

24 Sidan 24 av 62 Utbildning Analys och sammanfattning Nettokostnaden för gymnasieskola uttryckt i kronor per invånare ligger i nivå med övriga jämförelsegrupper. Kostnaden för gymnasieskolan (hemkommun) uttryckt som kronor per elev är lägre i Lidköping jämfört med andra jämförelsegrupper. Den genomsnittliga betygspoängen efter avslutad gymnasieutbildning är högre för elever i Lidköping jämfört med elever i jämförbara kommuner, kommungruppen och rikets genomsnitt. Betygspoängen för Lidköpings elever har däremot sjunkit något de senaste åren efter införandet av ny betygsskala och nya kunskapskrav år 211, något som är vanligt i samband med övergång från ett system till ett annat. Gy 211 innebär också att större skillnad görs på högskoleförberedande- och yrkesförberedande program. På ett yrkesförberedande program måste eleven själv göra aktiva kursval för att få högskolebehörighet, vilket förklarar att andelen elever med högskolebehörighet har sjunkit år 214. Andelen godkända betyg stämmer väl överens med andelen godkända resultat på de nationella proven. Däremot kan man se en viss ökning av betygsnivån jämfört med resultaten på de nationella proven. Av gymnasieeleverna är det 61 procent som väljer högskoleförberedande program och 39 procent som väljer yrkesförberedande program. För att få ut en gymnasieexamen ska eleven ha läst minst 2 5 poäng varav minst 2 25 poäng ska vara godkända. Läsåret 14/15 hade 83 procent av alla avgångselever examen. Denna årskull är den andra som tar studentet enligt den nya gymnasieförordningen från år 211. I Lidköping är det en större andel av gymnasieeleverna med examen inom 3 år både på högskoleförberedande och yrkesförberedande program. I medborgarundersökningen från 215 får gymnasieskolan i snitt 7,7 på en skala mellan 1-1. Detta är en ökning sedan förra året (7,4) och högre än rikets snitt (6,2).

25 Sidan 25 av 62 Diagram 37 Källa: Kolada, (N1714) Nettokostnad gymnasieskola, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 38 Källa: Kolada (N175) Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

26 Sidan 26 av 62 Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%) 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 78,5 8, 81,6 82,6 Riket 84,6 86,8 86, 84,7 Kommungrupp 84,1 86,1 84, 84,1 Jämförbara kommuner 8,7 82,6 8,2 81,6 Diagram 39 Källa: Kolada, (N17898) Diagram 4 Källa: Kolada,(N175) Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning 14,6 14,4 14, ,8 13,6 13,4 13, Lidköping 14,4 14,2 14,3 14,5 14,3 14,1 14,1 Riket 13,9 13,8 13,9 13,8 13,8 13,9 13,9 Kommungrupp 13,9 13,9 13,9 13,8 13,8 13,8 13,9 Jämförbara kommuner 14 13,9 13,9 13,9 13,9 13,7 13,7

27 Sidan 27 av 62 Diagram 41 Källa: Kolada, (N1749), Andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola (%) 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 86,9 88,9 9, 87,7 68,6 Riket 86,6 86,8 86,3 86,6 64,5 Kommungrupp 87, 86,8 86,3 86,5 65,1 Jämförbara kommuner 86,6 86,8 87,7 87,1 67,4 Diagram 42 Källa: Kolada (N174) Andel gymnasieelever som fullföljt sin utbildning inom 3 år Lidköping 83,8 85,4 84,5 88,6 85,1 Riket 77,3 77,6 77,5 8,4 8 Kommungrupp 78,7 79,8 8,5 81,9 82,3 Jämförbara kommuner 76,7 79,3 78,2 81,6 81,7

28 Sidan 28 av 62 Diagram 42 a Källa: Kolada (N17446) Gymnasieelever med examen inom 3 år högskoleförberedande program (andel) Lidköping 77 78,5 Riket 75,1 76,8 Kommungrupp 78,8 78,5 Jämförbara kommuner 76,5 77 Diagram 42b Källa: Kolada (N17447) Gymnasieelever med examen inom 3 år yrkesprogram (andel) Lidköping 76,3 8,3 Riket 68,9 71,4 Kommungrupp 7,8 74 Jämförbara kommuner 68,8 7

29 Sidan 29 av 62 Diagram 43 Källa: Kolada,(N17422) Andel gymnasieelver som påbörjat univ/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutb. 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 36,5 36,9 41,6 46,6 36,6 4,2 Riket 36,2 37,6 39,1 39,7 37,6 36,1 Kommungrupp 36,5 37,6 39,1 4,1 37,6 37,1 Jämförbara kommuner 41,2 45,7 46,2 44,8 44,7 44,3 Diagram 44 Källa: Kolada, (N17434) Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnutb Lidköping 59,3 69,9 66,9 66,7 Riket 64,8 66,9 66,8 65,8 Kommungrupp 63, ,7 65,4 Jämförbara kommuner 65,4 66,9 67,9 68,7

30 Sidan 3 av 62 Vård och omsorg Analys och sammanfattning Kostnaderna för äldreomsorg uttryckt i nettokostnad per invånare ligger i nivå med övriga jämförelsegrupper. Kostnaderna för hemtjänst (kr/brukare) ligger i Lidköping 18 procent lägre än i jämförbara kommuner och 21 procent lägre än rikets snitt. Andelen personer över 65 år och som får hemtjänst är däremot högre i Lidköping än i andra jämförelsegrupper. Kostnaderna för särskilt boende (kr/invånare) ligger i nivå med kommungruppen och jämförbara kommuner, men ca 5 procent lägre än rikets snitt. Kostnaderna för hemtjänst ligger i Lidköping på ca 28 kronor per brukare, vilket är ca 18 procent lägre i förhållande till jämförbara kommuner. Väntetiden (från ansökningsdatum till inflyttning i särskilt boende) minskar i Lidköping och är i genomsnitt 12 dagar. Motsvarande väntetid i andra kommungrupper är i genomsnitt mellan 5 och 56 dagar. Lidköping får bra betyg i brukarbedömningen (NKI) såväl i helhetsbedömningen av både särskilt boende och hemtjänst, som när det gäller bemötande, inflytande och trygghet En nationell trend är att antalet platser i särskilda boendeformer minskar. En förklaring till detta är att det i takt med att insatserna i hemvården blir allt mer kvalificerade också skapas möjligheter för personer med ökade omvårdnadsbehov att bo kvar i hemmet. Det förebyggande arbetet leder också till att vi får en större andel friska äldre långt upp i åldrarna. Andelen invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende fortsätter att sjunka. En förklaring till detta är att kommunerna sedan 213 inte lämnar samma statistik som åren innan. Idag utelämnas vissa grupper med enbart matdistribution eller enbart larm som tidigare ingick i antalet. Samma gäller för alla kommuner, därav är detta en nationell nedåtgåendetrend. Däremot ökar antalet hemtjänsttimmar för de personer +65 som bor hemma. I Lidköping beviljas en person i genomsnitt fem timmar mer per månad jämfört med andra kommungrupper. Diagram 45 Källa: Kolada, (N214) Nettokostnad äldreomsorg, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

31 Sidan 31 av 62 Diagram 46 Källa: Kolada,(N2311) Kostnad särskilt boende äldreomsorg (exklusive lokalintäkter), kr/brukare Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 47 Källa: Kolada, (N211) Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

32 Sidan 32 av 62 Diagram 48 a Källa: Kolada, (U2341) Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende (medelvärde) Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 48 b Källa: Kolada (U2341)

33 Sidan 33 av 62 Diagram 49 Källa: Kolada, (N2183) Beräknade/beviljade hemtjänsttimmar per månad och person 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, antal Lidköping 32 3,8 32,3 32,6 35,6 Riket 28,9 29,2 29,5 31,7 32 Kommungrupp 25, ,7 29,2 3,1 Jämförbara kommuner 26,1 22,8 26,5 28 3,6 Diagram 5 Källa: Kolada (N2189) Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Lidköping 12,9 8,9 8,5 8,7 7,8 7,3 Riket 7,9 8,6 8,5 8,5 7,2 7,1 Kommungrupp 7,9 8,8 8,8 8,5 7,3 7,4 Jämförbara kommuner 8,1 7,6 7,9 8,6 6,8 6,7

34 Sidan 34 av 62 Diagram 51 Källa: Kolada (N2389) Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) Lidköping 6 6,2 6,2 5,2 4,8 4,6 Riket 6,7 5,2 5 4,7 4,3 4,2 Kommungrupp 6,8 5,1 4,8 4,7 4,5 4,2 Jämförbara kommuner 7,3 5,9 5,8 5,4 5,1 4,8 Diagram 52 Källa: Kolada U21468, U2154, U2155 Brukarnas omdöme om Hemtjänsten Bemötande Trygghet Inflytande Helhetssyn Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

35 Sidan 35 av 62 Diagram 53 Källa: Kolada U23471, U2352, U23516, U23521 Brukarnas omdöme om särskilt boende Bemötande Trygghet Inflytande Helhetssyn Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

36 Sidan 36 av 62 Funktionsnedsatta Analys och sammanfattning Verksamheten funktionsnedsatta omfattar stöd enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionsnedsatta), SFB (Socialförsäkringsbalken, SoL (Socialtjänstlagen) samt HSL (Hälsooch sjukvårdslagen). Nettokostnader för insatser enligt LSS är lägre i Lidköping än i jämförbara kommuner. Dock är kostnaden högre än riket och kommungruppen. Andelen invånare -64 år med hemtjänst eller särskilt boende är dubbelt så hög i Lidköping än andra jämförelsegrupper. Andelen invånare -64 år med hemtjänst eller särskilt boende har sjunkit sedan 212, men ligger fortfarande på en högre nivå än samtliga jämförelsegrupper. Detta beror på införandet av en ny insats som riktar sig till funktionshindrade under 65 år (Bostöd). Kostnader för personlig assistans är lägre än för andra kommuner. Kostnaderna för just personlig assistans är strikt individanknuten och insatserna är tidssatta i minuter. Ersättning från Försäkringskassan ges i samma kronor per timme i hela landet. Stora variationer i kostnad per brukare beror på hur många timmar individerna har i sina beslut. I så kallade LUFSA undersökningar har det framkommit att biståndsbedömare på olika ställen i landet bedömer väldigt lika. I Lidköping har det varit färre ärenden med personlig assistans jämfört med andra jämförbara kommuner, vilket gör att kostnaden per invånare blir låg i Lidköping. Enligt en brukarundersökning som gjordes årsskiftet 213/14 visade utfallet att 86 procent var nöjda med verksamheten för funktionshindrade. Diagram 54 Källa: Kolada, (N2816) Nettokostnad för insatser enl LSS, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

37 Sidan 37 av 62 Kostnad boende enligt LSS, kr/brukare Diagram 55 Källa: Kolada,(N2814) Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 56 Källa: Kolada, (N25892) Invånare -64 år med hemtjänst eller särskilt boende (%),7,6,5,4,3,2, Lidköping,46,5,57,66,65,6 Riket,28,35,34,33,32,33 Kommungrupp,29,4,43,38,35,35 Jämförbara kommuner,27,29,3,3,27,23

38 Sidan 38 av 62 Diagram 57 Källa: Kolada, (N2889) Invånare -64 år med insatser enl. LSS, andel (%) 1,2 1,8,6,4, Lidköping,96 1,13 1,14 1,7 1,2,98 Riket,7,8,81,82,83,84 Kommungrupp,76,88,89,9,9,92 Jämförbara kommuner,72,81,85,87,92,93 Diagram 58 Källa: Kolada, (N286) Kostnad personlig assistans enl. LSS/SFB, kr/inv -64 år Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

39 Sidan 39 av 62 Social- och arbetsmarknad Analys och sammanfattning Kostnaderna för individ- och familjeomsorg i Lidköping ligger i nivå med jämförbara kommuner men lägre än rikets snitt och kommungruppen. Detta mönster framkommer även om kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder inkluderas. Nettokostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder fortsätter att öka och är ca 34 procent högre än i jämförbara kommuner. Samtidigt ligger nettokostnaden för ekonomiskt bistånd uttryckt i kronor per invånare lägre än samtliga jämförelsegrupper och i Lidköping är kostnaden 33 procent lägre än rikets snitt. Kostnader för familjehemsvården har också varit på en nivå över jämförbara kommuner, även här har ett målinriktat arbete startats under 213. Inriktningen är att ersätta konsulentstödjande familjehem till handledda familjehem i egen regi. Här är dock inte det primära syftet att minska vårdmängden, utan överföra den till egen regi som dels blir kostnadseffektivare, dels ger ett större kvalitetsinflytande. Nettokostnaden för missbrukarvård för vuxna har sjunkit. Kostnaderna i Lidköping ligger procent lägre än i andra kommungrupper. Nettokostnaden för familjerätt och familjerådgivning uttryckt i kronor/invånare i Lidköping ökat markant sedan 212. Kostnaden i Lidköping är 27 procent högre än rikets snitt och 44 procent högre än kommungruppen. Skälet till detta är att antalet uppdrag från Essunga, Götene och Grästorps kommuner sedan 213 ökat belastningen på Familjerätt-verksamheten och mer resurser har behövt tillsättas som en konsekvens av detta. Bruttokostnaderna har ökat mer än den fasta uppskrivningen av intäkterna från samarbetskommunerna. Detta förhållande belystes under 215 för samarbetskommunerna. Därför har ett nytt avtal tecknats med dessa kommuner som överger den fasta intäkten och ersätts av en fördelning av bruttokostnader i proportion till invånarantal. Ytterligare kommuner är intresserade av att delta i sammarbetet, kommuner med andra behov, varvid avtalskonstruktionen på nytt behöver ses över. Utredningstiden av barn och ungdom -2 år fortsätter att öka i Lidköping och har stigit från 65 dagar (212) till 97 dagar (215). I Lidköping är det nästan hälften av ungdomarna i åldern 13-2 år som ett år efter avslutad utredning eller insats, återaktualiseras. I riket ligger genomsnittet på 22 procent och i jämförbara kommuner är det 25 procent som återaktualiserats inom ett år.. För att bryta trenden har omfattningen av stödinsatser ökats under 215, insatser som erbjuds i egen regi. Bland annat har personalresurserna i socialsekreterargruppen och i resursenheten (öppenvården) ökats. De synliga effekterna av ökade och förändrade insatser är bl.a. färre placeringsdygn för barn och ungdomar. Arbetet med att satsa på hemmaplansinsatser och mer förebyggande åtgärder fortsätter. Under 216 kommer kommunen att genomföra systematiska analyser av orsakerna till återaktualisering. Samverkan med andra verksamheter, t.ex. skolan har intensifierats i syfte att hitta gemensamma former av stöd. Det sker i en paraplyorganisation, Tidiga Samordande Insatser (TSI). I Lidköping är utredningstiden för vuxna med missbruksproblem i genomsnitt 62 dagar. Utredningstiden har sedan 213 ökat med ca två veckor. Däremot är det i Lidköping nu färre vuxna med missbruksproblem som återaktualiseras efter avslutad utredning eller insats jämfört med 213. Utredningstiden i Lidköping är lika lång som i jämförbara kommuner. Andelen vuxna som ej återaktualiseras efter avslutat utredning/insats är däremot 8 procentenheter högre i Lidköping jämfört med i jämförbara kommuner.

40 Sidan 4 av 62 Diagram 59 Källa: Kolada, (N35) Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 6 Källa: Kolada, sammanslagning av (N411 ochn35) Totalt individ och familjeomsorg inkl arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

41 Sidan 41 av 62 Diagram 61 Källa: Kolada, (N3316) Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 63 Källa: Kolada, (N318) Nettokostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

42 Sidan 42 av 62 Diagram 64 Källa: Kolada, (N3519) Nettokostnad missbrukarvård totalt för vuxna, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 65 Källa: Kolada, (N376) Nettokostnad familjerätt, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

43 Sidan 43 av 62 Diagram 66 Källa: Kolada, (N375) Nettokostnad övrig vuxenvård, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 67 Egen undersökning i kommunen. (U334) Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning, barn och ungdom -2 år Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

44 Sidan 44 av 62 Diagram 68 Källa: Kolada (U334) Ej återaktualiserade ungdomar 13-2 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 69 Källa: Kolada (U3549) Andel ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

45 Sidan 45 av 62 Diagram 7 Källa: Kolada (U354) Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

46 Sidan 46 av 62 Kultur och fritid Analys och sammanfattning Nettokostnaderna för fritidsområdet ligger fortfarande på en hög nivå jämfört med samtliga jämförelsegrupper. Fritidsverksamheten omfattar drift och underhåll av alla idrottsanläggningar, föreningsstöd och Sockerbrukets ungdomsverksamhet. Nettokostnaderna för kulturområdet ligger 46 procent högre i Lidköping än i riket och har ökat markant sedan 211. Jämfört med jämförbara kommuner är kommunens kostnader 25 procent högre och jämfört med kommungruppen är kostnaderna 5 procent högre. Kulturverksamheten omfattar Vänermuseet, Biblioteket och Allmänkultur (från och med 214 genom KulturBruket) med bland annat kultur i skolan och Kultur- och porslinsfestivalen samt visst föreningsstöd. Ökningen mellan 212 och 213 är en följd av det nya biblioteket med konsthall. 214 startar KulturBruket och medel omfördelas från fritidsverksamhet till kulturverksamhet. Antal boklån har en vikande trend i hela riket. Lidköpings kommun lägger mindre pengar på inköp av böcker jämfört med andra kommuner. Ökningen 214 beror på att barnböcker prioriterats. Barnböcker är billigare och därmed kunde större antal köpas in. I Lidköping prioriteras inköp av andra media till exempel prenumerationer av tidningar och tidsskrifter. I medborgarundersökningen 215 fick biblioteket betyget 8,5 på en skala 1-1. Rikets snitt ligger på 7,7. I medborgarundersökningen 215 får Lidköpings medborgare möjlighet att rangordna mellan 1-1 vad man tycker om öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar (betyg 7,3), utrustning och skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar (betyg 7,1) samt belysningen av kommunens motionsspår (7,). I samtliga fall får Lidköping högre betyg än rikets snitt (6,7/6,3/6,2). Sedan år 27 har det gjorts stora satsningar i form av uppvärmt konstgräs, Motorsportarena, Dina-scenen, Sparbanken Lidköping Arena, bidrag till tennishall och nytt ridhus, nytt bibliotek med konsthall och renovering av badhus. Satsningarna påverkar verksamhetens nettokostnader och är en anledning till att Lidköping ligger högt i jämförelse med andra kommuner. Samtidigt återspeglas satsningarna i genomförda medborgarundersökningar där resultatet är ett fortsatt högt betyg och inom kulturområdet dessutom en höjning. I kultur- och fritidsvaneundersökningen 215 svarar 63 procent att det finns ett bra utbud av fritidsaktiviteter och 5 procent att det finns ett bra utbud av kulturaktiviteter. Båda resultaten har ökat sedan 211.

47 Sidan 47 av 62 Diagram71 Källa: Kolada, (N918) Nettokostnad fritidsverksamhet, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 72 Källa: Kolada,(N922) Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

48 Sidan 48 av 62 Diagram 73 Källa: Kolada, (N983) Boklån kommunala bibliotek, antal/inv Lidköping 8,4 6,5 6,5 5,6 6,1 6 Riket 7,4 6,4 6,4 6,3 6,1 5,9 Kommungrupp 7,8 6,5 6,6 6,2 6,3 5,8 Jämförbara kommuner 8,3 7,1 7,3 7,1 6,8 6,2 Diagram 74 Källa: Kolada, (N984) Inköpta böcker till kommunala bibliotek, antal/1 inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

49 Sidan 49 av 62 Samhällsbyggnad Analys och sammanfattning Kostnaden för infrastruktur uttryckt i kronor per invånare är lägre i Lidköping än i övriga jämförelsegrupper. Mellan 212 och 213 sjönk kostnaderna med drygt 1 kronor per invånare, men har nu åter börjat öka igen. En bidragande orsak till att nettokostnaderna för infrastruktur, skydd mm är lägre än jämförbara grupper kan bero på att Miljö-Hälsa i Lidköping, Götene och Grästorp har samordnad ledning, tillsyn och administration, vilket leder till lägre kostnader. Nettokostnaden för gator, vägar, parker och parkering har i Lidköping ökat sedan 21 och ligger ca 24 procent över rikets genomsnitt, kommungruppen och jämförbara kommuner. Nettokostnaderna för fysiskt och teknisk planering samt bostadsförbättringar ökar och Lidköping ligger 3 procent över rikets genomsnitt och jämförbara kommuner. I den senaste medborgarundersökningen framkom att de som svarat på enkäten är nöjda med hur trivsam bebyggelsen är. På frågan om möjligheterna att hitta prisvärt boende fick Lidköpings kommun betyg 6 av 1. På frågan om hur man ser på utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus, etc.) får Lidköpings kommun 5,6 i medelvärde, vilket är en sänkning jämfört med föregående års medborgarundersökning (6,1) Diagram 76 Källa: Kolada, (N736) Kostnad infrastruktur, skydd mm. kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

50 Sidan 5 av 62 Diagram 77 Källa: Kolada, (N739) Nettokostnad gator, vägar, parkering samt parker, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 78 Källa: Kolada, (N738) Nettokostnad fysisk o. teknisk planering, bostadsförbättringar, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

51 Sidan 51 av 62 Diagram 79 Källa: Kolada, (N76) Nettokostnad miljö, hälsa, myndighetsutöv, mm. kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

52 Sidan 52 av 62 Räddningstjänst Analys och sammanfattning Nettokostnaden för räddningstjänst uttryckt i kronor per invånare ligger ca 4 procent lägre än i jämförbara kommuner. En förklaring till detta kan vara att strukturen på kommunerna som ingår i jämförelsen ser olika ut. I Lidköping är det till exempel färre deltidskårer och en slimmad organisation. Dessutom ger samarbetet mellan de närliggande kommunerna lägre OH-kostnader på grund av att kommunerna delar ledningsfunktion. Diagram 8 Källa: Kolada (N741) Nettokostnad räddningstjänst, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 81 Källa: Kolada, (U7415) Antal utvecklade bränder i byggnad (antal/1 inv),9,8,7,6,5,4,3,2, Lidköping,48,55,59,67 Riket,73,75,73,7 Kommungrupp,72,79,74,69 Jämförbara kommuner,6,61,59,55

53 Sidan 53 av 62 Källförteckning Jämförbara kommuner 214 per verksamhetsområde: Förskola och barnomsorg: Ängelholm, Motala, Mark, Katrineholm, Falkenberg, Hässleholm, Hudiksvall Grundskola: Sandviken, Piteå, Falkenberg, Ängelholm, Hässleholm, Ronneby, Boden Gymnasieskola: Vänersborg, Motala, Enköping, Piteå, Hudiksvall, Upplands Väsby, Partille IFO: Österåker, Värmdö, Kungälv, Alingsås, Piteå, Lerum, Ljungby LSS: Falkenberg, Värnamo, Mark, Ale, Vallentuna, Hässleholm, Österåker Äldreomsorg: Vänersborg, Motala, Värnamo, Mark, Sandviken, Mjölby, Uddevalla Social- och arbetsmarknad: Österåker, Värmdö, Kungälv, Alingsås, Piteå, Lerum, Ljungby Kultur och Fritid: Enköping, Alingsås, Varberg, Oskarshamn, Ljungby, Ronneby, Trelleborg Samhällsbyggnad: Enköping, Alingsås, Varberg, Oskarshamn, Ljungby, Ronneby, Trelleborg Kommungrupp: Borlänge, Eksjö, Enköping, Falkenberg, Falköping, Flen, Hedemora, Hällefors, Karlsborg, Karlshamn, Katrineholm, Kinda, Kristinehamn, Laholm, Landskrona, Leksand, Lidköping, Mariestad, Mark, Mellerud, Mjölby, Motala, Nässjö, Ronneby, Sala, Simrishamn, Skara, Svenljunga, Säffle, Sölvesborg, Ulricehamn, Västervik, Ystad, Åmål, och Älmhult. Nyckeltalsförklaring: Diagram: Procentuell avvikelse kommunens kostnader Hämtade från samtliga områdens nettokostnader. Diagram: Kommunens kostnader Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens samtliga löpande verksamheter, både egentlig verksamhet (huvudsakligen skattefinansierad) och affärsverksamhet (huvudsakligen avgiftsfinansierad), dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB. Diagram: Kommunens intäkter Externa intäkter exklusive intäkter från försäljning till andra kommuner och landsting för kommunen totalt, dividerat med antal invånare 31/12. Källa: SCB. Förskola och barnomsorg Diagram: Nettokostnad förskola kr/inv. Nettokostnad för förskola, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser förskola som är en pedagogisk gruppverksamhet för barn