LIDKÖPING - i jämförelse med andra

Transkript

1 LIDKÖPING - i jämförelse med andra Underlag till inriktningsbeslut 215 SPB Version

2 Sidan 2 av 63 Innehållsförteckning Inledning... 3 Övergripande bild av Lidköping i jämförelse med andra... 4 Sammanfattande kostnadsbild för verksamheterna... 8 Förskola och barnomsorg Analys och sammanfattning Grundskola Analys och sammanfattning Utbildning Analys och sammanfattning Vård och omsorg Analys och sammanfattning Funktionsnedsatta Analys och sammanfattning Social- och arbetsmarknad Analys och sammanfattning Kultur och fritid Analys och sammanfattning Samhällsbyggnad Analys och sammanfattning Räddningstjänst Analys och sammanfattning Källförteckning... 54

3 Sidan 3 av 63 Inledning Detta dokument ska, tillsammans med omvärldsanalys och ekonomiska beslutspunkter, ses som ett underlag till inriktningsbeslutet Strategisk plan och budget för Lidköpings kommun En övervägande del av statistiken i detta material är hämtad från statistikdatabasen Kolada och Öppna jämförelser, som publiceras av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). I öppna jämförelser är det möjligt att jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för. En del av statistiken är också hämtad från andra källor så som Socialstyrelsen och SCB. Källhänvisning anges under respektive diagram. Syftet med dokumentet Lidköping i jämförelse med andra är att i relation till jämförbara kommuner, kommungruppen tätbefolkad region och rikets snitt beskriva och analysera verksamheternas: Kostnadsutveckling över tid Resultatutveckling över tid Kvalitetsutveckling över tid Jämförbara kommuner för respektive verksamhetsområde definieras av SKL och är ett urval av kommuner som liknar Lidköping utifrån geografisk, demografisk och social struktur. Skillnader i kostnader mellan Lidköpings kommun, jämförbara kommuner och rikets snitt kan bero på flera faktorer, tillexempel olika förutsättningar att bedriva verksamheterna eller på politiska beslut och politisk ambitionsnivå för verksamheterna. Den andra jämförelsegruppen kallas kommungruppen tätbefolkad region och består av 35 kommuner med mer än 3 personer inom en radie på 112,5 kilometer.

4 Sidan 4 av 63 Övergripande bild av Lidköping i jämförelse med andra Flyttningsnettot för 213 visar att 111 personer fler valde att flytta till än från Lidköpings kommun. I jämförelse med andra jämförbara kommuner och kommungruppen som Lidköpings kommun tillhör, är detta en mycket positiv trend. Detta stärks även av den medborgarundersökning som gjordes 214 som visar att en majoritet är nöjda med Lidköpings kommun i dess helhet som en plats att leva och bo på. Andelen av befolkningen som har eftergymnasial utbildning är högre i Lidköping än i jämförbara kommuner och kommungruppen, men även högre än rikets genomsnitt. Arbetslösheten ligger i nivå med rikets genomsnitt, men är högre är än i jämförbara kommuner. Enligt medborgarundersökningen är drygt fyra av tio nöjda med möjligheterna att få arbete inom rimligt avstånd. Av befolkningen år har det dock skett en förbättring av resultatet i förhållande till 212. Lidköpings kommun får betyget 5,8 i medelvärde (skala 1-1). Antalet nyregistrerade företag/1 invånare har sjunkit för samtliga jämförelsegrupper sedan 211. I Lidköpings kommun startades 4 nya företag per 1 invånare år 213, vilket är ett lägre antal än både riksgenomsnittet, jämförbara kommuner och kommungruppen som Lidköping ingår i. Frågor: - Vad görs idag för att underlätta och skapa möjligheter till att starta företag och stimulera entreprenörskapet i Lidköping? - Vad görs för att fler ska kunna hitta jobb inom rimliga pendlingsavstånd? - Hur arbetar kommunen för att få till bättre och snabbare kommunikationer för att underlätta för pendlare? Diagram 1 Källa: Kolada: (N1964) Flyttningsnetto inrikes födda Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

5 Sidan 5 av 63 Arbetslöshet totalt (%) Diagram 2 Källa: Kolada (N919) 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 4,6 4,8 7,7 6,6 6,5 7,4 6,6 Riket 5,5 6,2 8, 7, 7,1 7,4 6,8 Kommungrupp 5,6 6,4 8,5 7,5 7,6 8, 7,5 Jämförbara kommuner 3,4 4,3 6, 4,9 5,1 5,5 4,8 Diagram 3 Källa: Kolada,(N928) 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Arbetslöshet år Lidköping 6,5 11,9 9,5 9,2 11, 9,5 Riket 8,1 1,2 9,1 9,6 1, 9,1 Kommungrupp 8,7 11,2 9,9 1,4 11,3 1,2 Jämförbara kommuner 5,6 7,1 6,1 6,4 7,3 6,1

6 Sidan 6 av 63 -Hur nöjd är du vad gäller möjligheterna att få arbete inom rimligt avstånd? Nöjd (7-1) Missnöjd (1-4) (5-6) Diagram 4 Källa: Medborgarundersökningen 214 Diagram 5 Källa: Kolada (N1982) Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Lidköping 28, 32,3 32,9 33,7 34,3 34,9 Riket 25,3 29,6 3,2 3,9 31,4 31,9 Kommungrupp 23,6 27,8 28,5 29,1 29,7 3,1 Jämförbara kommuner 25, 29,3 3, 3,6 31,1 31,6

7 Sidan 7 av 63 Diagram 6 Källa Kolada (N941) Nyregistrerade företag, antal/1 invånare 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 5, 5,4 4,8 4, Riket 5,4 5,5 5, 4,7 Kommungrupp 4,8 5, 4,4 4,2 Jämförbara kommuner 5,9 5,7 5,1 4,8

8 Sidan 8 av 63 Sammanfattande kostnadsbild för verksamheterna Analys och sammanfattning Den sammanfattande kostnadsbilden för kommunens verksamheter visar hur Lidköping väljer att fördela sina nettokostnader. Detta sätts i relation till hur bilden ser ut för rikets genomsnitt, kommungruppens genomsnitt samt jämförbara kommuner. Av denna jämförelse kan man se att Lidköping har en större avvikelse när det gäller kostnader för infrastruktur, kultur- och fritidsverksamhet samt kostnader för grundskolan (inklusive förskoleklass). I jämförelse med rikets snitt, kommungruppen och jämförbara kommuner är nettokostnaden för kultur och fritidsverksamhet ca 25 procent högre. Nettokostnaden för fritidsverksamhet är 25 procent högre än rikets snitt. Fritidsverksamhetens nettokostnader är 35 procent högre i Lidköping än i jämförbara kommuner och ca 3 procent högre än kommungruppen. Nettokostnaden för infrastrukturen i Lidköping ligger ca 2 procent lägre än samtliga grupper. I Lidköping är nettokostnaden för grundskolan (inklusive förskoleklass) lägre än samtliga jämförelsegrupper. Nettokostnaden ligger ca 12 procent under rikets genomsnitt. Jämfört med kommuner i tätbefolkad region ligger kostnaden 8 procent under genomsnittet och samma förhållande gäller även i jämförelse med liknande kommuner. Kommunens totala kostnader, uttryckt i kronor per invånare, är högre än i kommungruppen tätbefolkad region samt högre än jämförbara kommuner. Kommunens totala intäkter är lägre än jämförbara kommuner, men högre än rikets genomsnitt samt kommungruppen tätbefolkad region.

9 Sidan 9 av 63 Procentuell avvikelse mellan kommunens kostnader och rikets snitt 213 Infrastruktur och skydd Kulturverksamhet Fritidsverksamhet IFO inkl. arbetsmarknadsåtgärder Handikappomsorg Äldreomsorg Gymnasieskola Grundskola inkl förskoleklass Förskola -3% -2% -1% % 1% 2% 3% Diagram 7 Källa: Kolada Procentuell avvikelse mellan kommunens kostnader och kommungruppens kostnader 213 Diagram 8 Källa: Kolada Infrastruktur och skydd Kulturverksamhet Fritidsverksamhet IFO inkl. arbetsmarknadsåtgärder Handikappomsorg Äldreomsorg Gymnasieskola Grundskola inkl förskoleklass Förskola -3% -2% -1% % 1% 2% 3% 4%

10 Sidan 1 av 63 Procentuell avvikelse mellan kommunens kostnader och jämförbara kommuners kostnader 213 Diagram 9 Källa: Kolada Infrastruktur och skydd Kulturverksamhet Fritidsverksamhet IFO inkl. arbetsmarknadsåtgärder Handikappomsorg Äldreomsorg Gymnasieskola Grundskola inkl förskoleklass Förskola -3% -2% -1% % 1% 2% 3% 4% Diagram 1 Källa: Kolada

11 Diagram 11 Källa: Kolada Sidan 11 av 63

12 Sidan 12 av 63 Förskola och barnomsorg Analys och sammanfattning Trenden vad gäller högre personaltäthet håller i sig, medan jämförbara kommuner har en nedåtgående trend. I Lidköping har varje årsarbetare ansvar för i genomsnitt 16,5 barn, i jämförelse med 21,3 barn i riket. Årsarbetare i förskolan med pedagogisk utbildning är högre i Lidköping än i andra kommuner. Av barn i åldern 1-5 år är det en större andel som har pedagogisk omsorg och förskola i Lidköping jämfört med andra jämförelsegrupper. Nettokostnaden för förskola och pedagogisk omsorg, uttryckt i kronor per invånare, men även som kostnad per inskrivet barn, ligger Lidköping på en lägre nivå än samtliga jämförelsegrupper. En förklaring till detta är att vi har fler inskrivna barn, men inte mer lokalyta, vilket ger lägre kostnader per barn. Nettokostnaden per inskrivet barn kommer att öka så snart lokaler tillkommer. Lidköpings lokalkostnader ligger i paritet med genomsnittet i jämförelser med kommuner i jämförbargruppen. Nettokostnaden för fritidshem uttryckt i kronor/ invånare är högre i Lidköping än i andra kommuner. Lidköping har en högre andel inskrivna barn vilket påverkar nettokostnaden/invånare. Hög service, dygnetruntöppen verksamhet samt generösa öppettider på samtliga förskolor. Diagram 12 Källa: Kolada (N114) Nettokostnad förskola, kr/invånare Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

13 Sidan 13 av 63 Diagram 13 Källa: Kolada (N134) Nettokostnad fritidshem, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 14 Kolada, (N118) Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

14 Sidan 14 av 63 Diagram 15 Källa: Kolada, (N1181) Barn 1-5 år inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg, andel (%) 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 84,1 89,1 88,9 9, 89,5 9,1 Riket 81,3 85,9 86,2 86,4 87,2 87, Kommungrupp 81,3 85,8 86,6 87, 88,1 87,2 Jämförbara kommuner 81,9 86,5 86,2 86,6 88,6 87,7 Diagram 16 Källa: Skolverket, (N1112) Antal barn per årsarbetare i förskolan 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 4,5 5,3 5,5 5,2 5, 5, Riket 5,4 5,4 5,5 5,4 5,4 5,4 Kommungrupp 5,5 5,5 5,6 5,5 5,6 5,5 Jämförbara kommuner 5,3 5,3 5,3 5,3 5,6 5,4

15 Sidan 15 av 63 Diagram 17 Källa: SCB Skolverket, (N11118) Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 61, 67,1 67,2 7,2 67,8 69,9 Riket 51,5 56,8 57,8 57,5 57,9 57,9 Kommungrupp 54,7 58,8 59,7 6,1 61,6 61,2 Jämförbara kommuner 54,7 62,7 62,1 62,5 64,5 65,1 Diagram 18 Källa: Kolada,(N124) Kostnad pedagogisk omsorg, kr/inskrivet barn Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

16 Sidan 16 av 63 Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 19 Källa: Kolada (N138) Diagram 2 Källa: Kolada,(N131) Inskrivna barn/årsarbetare kommunala fritidshem, antal 25, 2, 15, 1, 5,, Lidköping 18,6 16,7 16,5 15,7 16,4 16,5 Riket 18,2 2,4 21,2 2,3 2,4 21,3 Kommungrupp 18,3 2,8 21,6 2,6 21, 21,7 Jämförbara kommuner 2,6 22,7 23,6 21,9 21,9 23,

17 Sidan 17 av 63 Grundskola Analys och sammanfattning Nettokostnaden för grundskolan (inklusive förskoleklass) ligger lägre i Lidköping än samtliga jämförelsegrupper (Rikets genomsnitt, kommungrupp och jämförbara kommuner). Grundskolekostnaden räknat som kronor per elev (hemkommun) ligger ca 12 kronor under rikets genomsnittsnivå. Diagrammen visar att nettokostnaden för grundskola både räknat som kronor per invånare och kronor per elev- har legat lägre än samtliga jämförelsegrupper under en tioårsperiod. Anledningen till att nettokostnaderna för förskoleklass har ökat markant mellan åren är bl.a. att man 213, i samband med ny kontoplan, gjorde nya viktningar av lokalkostnaderna och fritidshemmens och förskoleklassens andel ökade och därmed ökade också totalkostnaden. Det finns en viss osäkerhet när det gäller kostnadsfördelningen av personalkostnader mellan förskoleklass och fritidshem. Årskullarna i förskoleklass har ökat något (ca 4 barn mellan 211 och 213). Det kan skilja i hur man organiserar sina grupper på skolan och detta kan påverka kostnaderna. Ingen mätning görs som bekräftar detta. Sammantaget ligger Lidköping på en lägre kostnadsnivå än de andra kommunerna. Trots detta läggs mer medel på undervisningspersonal. Lidköping har däremot lägre kostnader för lokaler, stödfunktioner som elevvård, skolmåltider och skolskjuts. När det gäller kostnaden för läromedel ligger Lidköping på samma nivå som de jämförbara kommunerna Antalet elever per lärare är högre i Lidköping jämfört med rikets genomsnitt, kommungruppen och jämförbara kommuner. Trots detta ligger Lidköping högre i jämförelser med avseende på resultat. Lidköpings kommun ligger högre än andra kommungrupper både avseende meritvärde i åk 9 och andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen. Andel elever i åk 9 med minst betyget godkänt i svenska, matte och engelska är högre i Lidköping än i andra kommuner som ingår i jämförelsen. Andelen elever i åk 3 som klarat alla ämnesprov och klarat alla delprov sjunker för samtliga jämförelsegrupper. De två föregående åren har resultatet i stort sett legat över rikssnittet i alla delprov. Elever med olika grad av anpassad undervisning har inte deltagit i alla delprov. Nyanlända elever och elever i internationella klassen har inte deltagit i alla delprov. En brukarundersökning genomförs januari-februari 215. Alla vårdnadshavare i grundskolan och grundsärskolan samt alla elever i årskurs 5, 8 och 9 deltar i denna. Utifrån SKL:s analys av resultatindikatorer i Öppna Jämförelser - Grundskola, är kommunens placering 25 bland landets 29 kommuner när det gäller effektivitettal (se förklaring under diagram 32).

18 Sidan 18 av 63 Diagram 21 Källa: Kolada (N1528) Nettokostnad grundskola (inkl. förskoleklass), kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Nettokostnad grundskola, kr/inv Diagram 22 Källa: Kolada (N1516) Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

19 Sidan 19 av 63 Diagram 23 Källa: Kolada,(N1515) Nettokostnad förskoleklass, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 24 Källa: Kolada,(N156) Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

20 Sidan 2 av 63 Diagram 25 Källa: Kolada,(N1551) Genomsnittligt meritvärde i åk 9 (Obs skalan börjar på 19) Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 26 Källa: Kolada, (N15418) Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 79,3 77,4 81,6 79,7 81,8 84,7 Riket 77,1 76,3 76,9 76,9 76,7 76,2 Kommungrupp 74,9 74,8 75,5 76,2 75,5 74,9 Jämförbara kommuner 76,6 75,2 76,1 79,3 78, 76,

21 Sidan 21 av 63 Diagram 27 Källa: Kolada,(N155) Andel elever i åk 9 med minst G i Sv, Ma och Eng 94, 92, 9, 88, 86, 84, 82, Lidköping 92,6 89,5 89,6 87,9 88,3 9,3 91, Riket 9,4 88,7 88,1 87,9 87,6 87,3 86,1 Kommungrupp 9,5 88,2 87,2 86,7 87,1 86,8 85,6 Jämförbara kommuner 9,4 88,6 86,4 87,1 87,9 87,2 86,1 Andel elever med minst godkänt betyg i ämnesprov i åk 9 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Diagram 28 Källa: Kolada, (N15411), (N1548), (N15414) Matematik 89,6 78,9 75,9 79,9 89,9 87,7 Svenska 96,7 92,2 95,5 96,9 96,8 96,4 Engelska 96,6 95,1 96,4 96,1 98,4 97,2

22 Sidan 22 av 63 Diagram 29 Källa: Kolada,(N15446) Andel elever i åk 3 som deltagit i alla ämnesprov och klarat alla delprov Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 3 Källa: Skolverket, (N1533) Antal elever/lärare (årsarbetare) i grundskolan 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Lidköping 12, 1,8 11,9 12,4 12,2 Riket 11,8 11,7 11,6 11,5 11,7 Kommungrupp 11,8 11,5 11,5 11,7 11,5 Jämförbara kommuner 11,7 11,5 11,2 11,5 11,4

23 Sidan 23 av 63 Diagram 31 Källa: Kolada,(N153) Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 92,4 92,9 92,4 94,5 92,7 Riket 88,1 87,6 88,4 87,8 88, Kommungrupp 88,9 88,1 88,8 88,7 88,1 Jämförbara kommuner 9,4 89,8 9,3 89,3 89,6 Ranking - effektivitetstal och sammanvägt resultat grundskola U. Effektivitetstal grundskola inkl. förskoleklass, ranking Lidköping U. Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking Lidköping Diagram 32 Källa: Kolada (U1512), (U15428) Uppgifter för 214 har inte rapporterats in. Kommentar: Effektivitetstalet utgörs av samtliga resultatindikatorer i Öppna Jämförelser - Grundskola, med undantag för ämnesproven i årskurs 5 och Dagens Nyheters nutidsorientering, samt den procentuella avvikelsen från standardkostnaden. Indikatorerna har standardiserats och vägts samman så att kostnadsindikatorn väger i stort sett lika mycket som resultatindikatorerna. Det redovisade resultatet är kommunens placering bland landets 29 kommuner. Källa Sveriges kommuner och landsting Ett sammanvägt resultat framtaget utifrån kommunens värden för flera indikatorer i SKLs rapport Öppna Jämförelser grundskola. Avser resultat för elever i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen. Det redovisade resultatet är kommunens placering bland landets 29 kommuner.

24 Sidan 24 av 63 Utbildning Analys och sammanfattning Nettokostnaden för gymnasieskola uttryckt i kronor per invånare ligger i nivå med övriga jämförelsegrupper. Kostnaden för gymnasieskolan (hemkommun) uttryckt som kronor per elev är lägre i Lidköping jämfört med andra jämförelsegrupper. Den genomsnittliga betygspoängen efter avslutad gymnasieutbildning är högre för elever i Lidköping jämfört med elever i jämförbara kommuner, kommungruppen och rikets genomsnitt. Av de som svarat på medborgarundersökningen 214 anser 74 procent sig vara nöjda med gymnasieskolan. Andelen godkända betyg stämmer väl överens med andelen godkända resultat på de nationella proven. Däremot kan man se en viss ökning av betygsnivån jämfört med resultaten på de nationella proven. Av gymnasieeleverna är det 67 procent som väljer högskoleförberedande program och 33 procent som väljer yrkesförberedande program. Cirka 3 procent av eleverna som gick ut gymnasiet 214 har inte uppnått godkänt betyg i ett eller flera ämnen. Den årskull som tog studentet 214 är den första grupp som går ut gymnasiet enligt den nya gymnasieförordningen som började gälla 211. Gy 211 innebär bl.a. ett förändrat betygssystem, större skillnad mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program, Införandet av yrkesexamen respektive högskoleförberedande examen och skärpta krav på grundläggande högskolebehörighet. Källa: Medborgarundersökningen 214

25 Sidan 25 av 63 Diagram 33 Källa: Kolada, (N1714) Nettokostnad gymnasieskola, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Diagram 34 Källa: Kolada (N175) Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

26 Sidan 26 av 63 Diagram 35 Källa: Kolada, (N17898) Andel sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 83,3 78,4 78,5 8, 81,6 82,6 Riket 83, 83,2 84,6 86,8 86, 84,7 Kommungrupp 83, 82,6 84,1 86,1 84, 84,1 Jämförbara kommuner 82,8 81,8 8,7 82,6 8,2 81,6 Diagram 36 Källa: Kolada,(N175) Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning (obs skalan!) 14,8 14,6 14,4 14,2 14, 13,8 13,6 13,4 13, Lidköping 14,2 14,7 14,2 14,3 14,5 14,3 14,5 Riket 13,9 13,9 13,8 13,9 13,8 13,8 14,2 Kommungrupp 13,8 13,9 13,9 13,9 13,8 13,8 14,1 Jämförbara kommuner 14,2 14,1 14, 14,2 14,2 14,2 14,5

27 Sidan 27 av 63 Diagram 37 Källa: Kolada, (N1749), Andel gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola (%) 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 91, 86,9 88,9 9, 87,7 68,6 Riket 9,5 86,6 86,8 86,3 86,6 64,5 Kommungrupp 9,9 87, 86,8 86,3 86,5 65,1 Jämförbara kommuner 89,8 86,3 87,2 87,4 87,2 7,1 Diagram 38 Källa: Kolada (N174) Andel gymnasieelever som fullföljt sin utbildning inom 3 år 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 84,7 83,8 85,4 84,5 88,6 Riket 76,6 77,3 77,6 77,5 8,4 Kommungrupp 77,9 78,7 79,8 8,5 81,9 Jämförbara kommuner 76,6 76,9 78,9 79,1 81,

28 Sidan 28 av 63 Diagram 39 Källa: Kolada,(N17422) Andel gymnasieelver som påbörjat univ/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutb. 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 36,5 36,9 41,6 46,6 36,6 4,2 Riket 36,2 37,6 39,1 39,7 37,6 36,1 Kommungrupp 36,5 37,6 39,1 4,1 37,6 37,1 Jämförbara kommuner 41,2 45,7 46,2 44,8 44,7 44,3 Diagram 4 Källa: Kolada, (N17434) Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnutb. 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 66,3 59,3 69,9 66,9 Riket 65,9 64,8 66,9 66,7 Kommungrupp 66, 63,7 66, 65,7 Jämförbara kommuner 68,9 67,8 7,4 68,7

29 Sidan 29 av 63 Vård och omsorg Analys och sammanfattning Kostnaderna för äldreomsorg uttryckt i nettokostnad per invånare ligger i nivå med övriga jämförelsegrupper. Kostnaderna för hemtjänst (kr/brukare) ligger på en lägre nivå jämfört med övriga jämförelsegrupper. Andelen personer över 65 år och som får hemtjänst är högre i Lidköping än i andra jämförelsegrupper. Kostnaderna för särskilt boende (kr/invånare) ligger i nivå med kommungruppen, men ca 5 procent lägre än jämförbara kommuner. Kostnaderna för hemtjänst ligger i Lidköping på ca 198 kronor per brukare, vilket är ca 12 procent lägre i förhållande till jämförbara kommuner. Inom verksamheterna för vissa funktionsnedsatta samt vissa äldre människor med behov av stöd och hjälp, utvecklar Lidköpings kommun idag mest den delen som är icke biståndsbedömd. (Fixarbrandis, Yttre hemtjänst, Servicetjänster, tidigt stöd till funktionsnedsatta, mötesplatser, föreningsstöd, anhörigstöd, volontärverksamhet och trygghetsbostäder.) Här satsas medel som frigörs från traditionella biståndsbedömda insatser. Exempelvis har matdistribution i hemmet minskat från ca 375 personer till 219. Under 214 har det minskat ytterligare från 219 till 157. En parallell utveckling sker då antalet som själva tar sig till en mötesplats och äter i gemenskap med andra ökar. Då SCB inte efterfrågar ej biståndsbedömda insatser framkommer inte helheten statistiskt genom centrala mått. Omställningen är nödvändig för att människor ska klara sig själva med de förmågor som de har i behåll långt upp i åldrarna. Väntetiden från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende har fördubblats från 12 till 26 dagar i Lidköping. Väntetiden är fortfarande betydligt kortare i jämförelse med andra kommuner. De statistiska uppgifterna avseende väntetiden till särskilt boende bygger på uppgifter som visar antalet dagar från ansökningsdatum till inflyttningsdatum. I Lidköpings kommun finns möjlighet att erbjuda boende redan vid ansökningsdatum. I många fall tackar sökanden nej till erbjudet boende i väntan på något bättre alternativ. Detta innebär att väntetiden ökar. Lidköping får bra betyg i brukarbedömningen (NKI) såväl i helhetsbedömningen av både särskilt boende och hemtjänst, som när det gäller bemötande, inflytande och trygghet En nationell trend är att antalet platser i särskilda boendeformer minskar. En förklaring till detta är att det i takt med att insatserna i hemvården blir allt mer kvalificerade också skapas möjligheter för personer med ökade omvårdnadsbehov att bo kvar i hemmet. Det förebyggande arbetet leder också till att vi får en större andel friska äldre långt upp i åldrarna. Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende går ner. En förklaring till detta är att kommunerna sedan 213 inte lämnar samma statistik som åren innan. Idag utelämnas vissa grupper med enbart matdistribuiton eller enbart larm som tidigare ingick i antalet. Samma gäller för alla kommuner, därav är detta en nationell nedåtgåendetrend.

30 Sidan 3 av 63 Diagram 42 Källa: Kolada, (N214) Nettokostnad äldreomsorg, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 43 Källa: Kolada,(N2311) Kostnad särskilt boende (exklusive lokalintäkter), kr/brukare Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

31 Sidan 31 av 63 Diagram 44 Källa: Kolada, (N211) Kostnad hemtjänst, kr/brukare Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 45 Källa: Kolada, (U2341) Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende (medelvärde) Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

32 Sidan 32 av 63 Diagram 46 Källa: Kolada, (N2183) Beräknade/beviljade hemtjänsttimmar per månad och person 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, antal 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Lidköping 34,3 2,5 2,3 22,7 2,6 Riket 21,7 22,2 22, 23,1 21, Kommungrupp 21,8 18,8 2,7 18,7 18,3 Jämförbara kommuner 18,6 16,4 14,2 17,6 14,9 Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 1, 8, 6, 4, 2, Diagram 47 Källa: Kolada (N2189), Lidköping 8,9 8,5 8,7 7,8 Riket 8,6 8,5 8,5 7,2 Kommungrupp 8,8 8,8 8,5 7,3 Jämförbara kommuner 7,5 7,8 8,5 6,8

33 Sidan 33 av 63 Diagram 48 Källa: Kolada (N2389) Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 6,2 6,2 5,2 4,8 Riket 5,2 5, 4,7 4,3 Kommungrupp 5,1 4,8 4,7 4,4 Jämförbara kommuner 5,7 5,6 5,2 4,9 Brukarnas omdöme om Hemtjänsten Diagram 49 Källa: Kolada Bemötande Trygghet Inflytande Helhetssyn Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

34 Sidan 34 av Diagram 5 Källa: Kolada (U21468) Hemtjänst Nöjd Kund Index (NKI) (Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn) Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram: 51 Källa: Kolada (U23471) Särskilt boende Nöjd Kund Index (NKI) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

35 Sidan 35 av 63 Funktionsnedsatta Analys och sammanfattning Verksamheten funktionsnedsatta omfattar stöd enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionsnedsatta), SFB (Socialförsäkringsbalken, SoL (Socialtjänstlagen) samt HSL (Hälsooch sjukvårdslagen). Nettokostnader för insatser enligt LSS är lägre i Lidköping än i jämförbara kommuner. Dock är kostnaden högre än riket och kommungruppen. Andelen invånare -64 år med hemtjänst eller särskilt boende är dubbelt så hög i Lidköping än andra jämförelsegrupper. Boendekostnaden för en brukare har stigit från 677 tkr (211) till 759 tkr (213) och ligger 13 tkr högre i Lidköping än i andra jämförbara kommuner. Boendekostnadens ökning beror dels på färre antal platser jämfört med åren innan, dels på variation på antalet boende i gruppbostad del av året. Då personalkostnader, pga. av ärendenas svårighetsgrad på det specifika boendet, ligger fast kan variationer i brukare göra att kostnaden per brukare stiger. Trenden invånare -64 år med hemtjänst eller särskilt boende går åt ett annat håll än i resten av Sverige. Detta beror på införandet av en ny insats som riktar sig till funktionshindrade, företrädesvis under 65 år. Bostöd som gör att vi kan undvika andra LSS-insatser initialt. Detta kan påverka hur många som har SOL-beslut. Kostnader för personlig assistans är lägre än för andra kommuner. Kostnaderna för just personlig assistans är strikt individanknuten och insatserna är tidssatta i minuter. Ersättning från Försäkringskassan ges i samma kronor per timme i hela landet. Stora variationer i kostnad per brukare beror på hur många timmar individerna har i sina beslut. I så kallade LUFSA undersökningar har det framkommit att biståndsbedömare på olika ställen i landet bedömer väldigt lika. I Lidköping har det varit färre ärenden med personlig assistans jämfört med andra jämförbara kommuner, vilket gör att kostnaden per invånare blir låg i Lidköping. Enligt en brukarundersökning som gjordes årsskiftet 213/14 visade utfallet att 86 procent var nöjda med verksamheten för funktionshindrade. Diagram 52 Källa: Kolada, (N2816) Nettokostnad för insatser enl LSS, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

36 Sidan 36 av 63 Kostnad boende enligt LSS, kr/brukare Diagram 53 Källa: Kolada,(N2814) Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 54 Källa: Kolada, (N25892) Invånare -64 år med hemtjänst eller särskilt boende (%),7,6,5,4,3,2,1, Lidköping,49,35,5,57,66,65 Riket,28,33,35,34,33,32 Kommungrupp,29,34,4,43,38,35 Jämförbara kommuner,22,25,3,28,28,27

37 Sidan 37 av 63 Diagram 55 Källa: Kolada, (N2889) Invånare -64 år med insatser enl. LSS, andel (%) 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Lidköping 1, 1,19 1,13 1,14 1,7 1,2 Riket,75,79,8,81,82,83 Kommungrupp,84,87,88,89,9,9 Jämförbara kommuner,85,88,88,91,93,96 Diagram 56 Källa: Kolada, (N286) Kostnad personlig assistans enl. LSS/SFB, kr/inv - 64 år Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

38 Sidan 38 av 63 Social- och arbetsmarknad Analys och sammanfattning Kostnaderna för individ- och familjeomsorg är fortfarande högre i Lidköping än för jämförbara kommuner men lägre än rikets snitt och kommungruppen. Detta mönster framkommer även om kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder inkluderas. Nettokostnaderna för barn- och ungdomsvård är högre än jämförelsegrupperna. Lidköping har haft fram till 214 betydligt högre kostnader för institutionsplaceringar, dels orsakat av fler placeringar och under längre tid, än jämförbara kommuner. Nettokostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder har ökat sedan 212 och ligger nu i nivå med rikets genomsnitt, men högre än i jämförbara kommuner och kommungruppen. Samtidigt ligger nettokostnaden för ekonomiskt bistånd uttryckt i kronor per invånare lägre än samtliga jämförelsegrupper. Kostnader för familjehemsvården har också varit på en nivå över jämförbara kommuner, även här har ett målinriktat arbete startats under 213. Inriktningen är att ersätta konsulentstödda familjehem till handledda i egen regi. Här är dock inte det primära syftet att minska vårdmängden, utan överföra den till egen regi som dels blir kostnadseffektivare, dels ger ett större kvalitetsinflytande. Utredningstiden av barn och ungdom -2 år fortsätter att öka i Lidköping och har stigit från 65 dagar (212) till 98 dagar (214). I Lidköping är det 3 procent av ungdomarna i åldern 13-2 år som ett år efter avslutad utredning eller insats återaktualiseras. I riket ligger genomsnittet på 22 procent och i jämförbara kommuner är det 15 procent som återaktualiserats inom ett år. För att bryta trenden har omfattningen av stödinsatser ökats, insatser som erbjuds i egen regi. Bland annat har personalresurserna i socialsekreterargruppen och i resursenheten (öppenvården) ökats. Samverkan med andra verksamheter, t.ex. skolan har intensifierats i syfte att hitta gemensamma former av stöd. Det sker i en paraplyorganisation, TSI Tidiga Samordande Insatser. Inom kommunen har en undersökning/målgruppsanalys gjorts som visar hur stor andel av dem som får försörjningsstöd i ålder 2-29 år som saknar gymnasieutbildning. Målgruppsanalysen omfattade 79 unga vuxna i åldern år, som uppbar långvarigt ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Analysen visar att 85 procent av dessa saknade fullständig skolgång och att 68 procent upplevde eller uppvisade psykisk ohälsa. För mer än hälften av individerna i målgruppen, drygt 59 procent, sammanföll också båda dessa parametrar.

39 Sidan 39 av 63 Diagram 57 Källa: Kolada, (N35) Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 58 Källa: Kolada, sammanslagning av (N411 ochn35) Totalt individ och familjeomsorg inkl arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

40 Sidan 4 av 63 Diagram 59 Källa: Kolada, (N3316) Nettokostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 6 Källa: Kolada, (N411) Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

41 Sidan 41 av 63 Diagram 61 Källa: Kolada, (N318) Nettokostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Nettokostnad missbrukarvård totalt för vuxna, kr/inv Diagram 62 Källa: Kolada, (N3519) Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

42 Sidan 42 av 63 Diagram 63 Källa: Kolada, (N376) Nettokostnad familjerätt, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 64 Källa: Kolada, (N375) Nettokostnad övrig vuxenvård, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

43 Sidan 43 av 63 Diagram 65 Egen undersökning i kom. (U334) Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning, barn och ungdom -2 år Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 66 Källa: Kolada (U334) Ej återaktualiserade ungdomar 13-2 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

44 Sidan 44 av 63 Diagram 67 Källa: Kolada (U3549) Andel ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 68 Källa: Kolada (U354) Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

45 Sidan 45 av 63 Kultur och fritid Analys och sammanfattning Nettokostnaderna för fritidsområdet har sjunkit sedan 212 men ligger fortfarande på en hög nivå jämfört med samtliga jämförelsegrupper. Fritidsverksamheten omfattar drift och underhåll av alla idrottsanläggningar, föreningsstöd och Sockerbrukets ungdomsverksamhet. Ökningen mellan år 211 och 212 beror på ett tillfälligt utökat kommunbidrag för att renovera badhuset. Medel för underhåll är delvis outnyttjade under 213 och överförda till 214 samt ett visst överskott i driftsbudgeten. Nettokostnaden är därför något lägre 213 än förväntat. Nettokostnaderna för kulturområdet ligger 26 procent högre i Lidköping än i riket. Jämfört med jämförbara kommuner är kommunens kostnader 25 procent högre och jämfört med kommungruppen är kostnaderna 23 procent högre. Kulturverksamheten omfattar fram till och med år 213 Vänermuseet, Biblioteket och Allmänkultur med bland annat kultur i skolan och Kultur- och porslinsfestivalen samt visst föreningsstöd. Ökningen mellan 212 och 213 är en följd av det nya biblioteket med konsthall som invigdes 213. Antal boklån har en vikande trend i hela riket. Under 212 var biblioteket stängt del av året i samband med att det nya biblioteket byggdes. Lidköpings kommun lägger mindre pengar på inköp av böcker jämfört med andra kommuner. Här prioriteras inköp av andra media och när det gäller totalkostnaden för inköp av media per invånare ligger Lidköping strax ovanför riksgenomsnittet (källa Kungliga bibliotekets biblioteksstatistik). Till exempel ligger Lidköping högre än riket, kommungruppen och jämförbara kommuner avseende både beståndet av och prenumerationer av tidningar och tidsskrifter. Avseende antal besök, antal aktiva låntagare, öppethållandetider och årsarbetare, ligger Lidköpings bibliotek högre än både riket, kommungruppen och jämförbara kommuner. Nettokostnaden per invånare är lägre än riket och på ungefär samma nivå som kommungrupp och jämförbara kommuner I medborgarundersökningen 214 är betyget på biblioteket så högt som 8,6 - en ökning från 7,8. Nya biblioteket invigdes 213. I medborgarundersökningen 214 ställs frågan Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter? Även i årets undersökning får Lidköpings kommun betyget 8 på en skala mellan 1-1. Det är ett högt resultat som legat stadigt på samma nivå under de senaste årens mätningar. I samma undersökning ställs frågan Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller möjligheterna att utöva kulturaktiviteter i allmänhet? Medelvärdet för 214 uppgår till 7,2, vilket är en höjning jämfört med tidigare mätningar. Från år 27 har det gjorts stora satsningar i form av uppvärmt konstgräs, Motorsportarena, Dina-scenen, Sparbanken Lidköping Arena, bidrag till tennishall och nytt ridhus, nytt bibliotek med konsthall och renovering av badhus. Satsningarna påverkar verksamhetens nettokostnader och är en anledning till att Lidköping ligger högt i jämförelse med andra kommuner. Samtidigt återspeglas satsningarna i genomförda medborgarundersökningar där resultatet är ett fortsatt högt betyg och inom kulturområdet dessutom en höjning.

46 Sidan 46 av 63 Nettokostnad fritidsverksamhet, kr/inv Diagram 69 Källa: Kolada, (N918) Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 7 Källa: Kolada,(N922) Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

47 Sidan 47 av 63 Diagram 71 Källa: Kolada, (N983) Boklån kommunala bibliotek, antal/inv 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 8,5 6,6 6,5 6,5 5,6 6,1 Riket 7,6 6,7 6,4 6,4 6,3 6,1 Kommungrupp 8, 6,8 6,5 6,6 6,2 6,3 Jämförbara kommuner 7,5 6,8 6,5 6,8 6,6 6,2 Diagram 72 Källa: Kolada, (N984) Inköpta böcker till kommunala bibliotek, antal/1 inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

48 Diagram 73 Källa: Medborgarundersökningen 214 Sidan 48 av 63

49 Sidan 49 av 63 Samhällsbyggnad Analys och sammanfattning Kostnaden för infrastruktur uttryckt i kronor per invånare är lägre i Lidköping än i övriga jämförelsegrupper. Mellan 212 och 213 sjönk kostnaderna med drygt 1 kronor per invånare. Nettokostnaderna för miljö, hälsa och myndighetsutövning fortsätter att sjunka i Lidköping och kostar ca 1 kronor mindre per invånare jämfört med rikets genomsnitt, och jämförbara kommuner. Nettokostnaden för gator, vägar, parker och parkering har i Lidköping ökat sedan 21 och ligger nu i nivå med rikets genomsnitt, men högre än för kommungruppen och jämförbara kommuner. En bidragande orsak till att nettokostnaderna för infrastruktur, skydd mm är lägre än jämförbara grupper kan bero på att Miljö-Hälsa i Lidköping, Götene och Grästorp har samordnad ledning, tillsyn och administration, vilket leder till lägre kostnader. I den senaste medborgarundersökningen framkom att de som svarat på enkäten är nöjda med hur trivsam bebyggelsen är. På frågan om hur nöjd man är med möjligheterna att hitta prisvärt boende svarade 4 av 1 att man är nöjd. På frågan om nöjdheten när det gäller hur det planeras för bostäder får Lidköpings kommun 5,8 i medelvärde. Diagram 74 Källa: Kolada, (N736) Kostnad infrastruktur, skydd mm. kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

50 Sidan 5 av 63 Diagram 75 Källa: Kolada, (N739) Nettokostnad gator, vägar, parkering samt parker, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 76 Källa: Kolada, (N738) Nettokostnad fysisk o. teknisk planering, bostadsförbättringar, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

51 Sidan 51 av 63 Diagram 77 Källa: Kolada, (N76) Nettokostnad miljö, hälsa, myndighetsutöv, mm. kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner Diagram 78, 79 Källa: Medborgarundersökningen 214

52 Sidan 52 av 63 Räddningstjänst Analys och sammanfattning Nettokostnaden för räddningstjänst uttryckt i kronor per invånare ligger ca 4 procent lägre än i jämförbara kommuner. En förklaring till detta kan vara att strukturen på kommunerna som ingår i jämförelsen ser olika ut. I Lidköping är det till exempel färre deltidskårer och en slimmad organisation. Dessutom ger samarbetet mellan de närliggande kommunerna lägre OH-kostnader på grund av att kommunerna delar ledningsfunktion. Antalet personer som är brandskyddsutbildade i Lidköping är 16 per 1 invånare. Motsvarande siffra i jämförbara kommuner är 42 personer och rikets genomsnitt är 37 personer per 1 invånare. Brandskyddsutbildning som är 3 timmar eller mer redovisas i statistiken. Räddningstjänsten i Lidköping gör utbildningar på andra sätt genom att utbilda ungdomar genom t.ex. branddiscot. Utbildningsinsatser av detta slag ingår inte i den inrapporterade statistiken. Även om antalet brandskyddsutbildade personer är lägre än i jämförbara kommuner, är antalet utvecklade bränder färre i Lidköping. En förklaring till utfallet kan vara att Räddningstjänsten lägger stor vikt vid det förebyggande arbetet. Man jobbar mycket med tillsyn av flerbostadshus och alla flerbostadshus har brandvarnare vilket inverkar förebyggande. Räddningstjänsten i Lidköping fick ett högt betyg och 86 procent av de som svarat i undersökningen är nöjda. Av de som svarat på enkäten hade 11 procent ingen åsikt. Diagram 8 Källa: Kolada (N741) Nettokostnad räddningstjänst, kr/inv Lidköping Riket Kommungrupp Jämförbara kommuner

53 Sidan 53 av 63 Diagram 81 Källa: Kolada, (U7424) Antal personer utbildade i brandskydd /1 inv 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Lidköping 46, 61,1 36,1 16,8 Riket 49,3 49,7 48,4 37,3 Kommungrupp 73, 68,6 66,9 5,4 Jämförbara kommuner 51,8 47, 5,9 42,5 Diagram 82 Källa: Kolada, (U7415) Antal utvecklade bränder i byggnad (antal/1 inv),9,8,7,6,5,4,3,2,1, Lidköping,46,48,55,59 Riket,72,73,75,73 Kommungrupp,69,72,79,74 Jämförbara kommuner,64,64,65,67 Diagram 83 Källa: Medborgarundersökningen 214

54 Sidan 54 av 63 Källförteckning Jämförbara kommuner per verksamhetsområde: Förskola och barnomsorg: Ängelholm, Motala, Hudiksvall, Katrineholm, Falkenberg, Piteå, Ronneby Grundskola: Sandviken, Piteå, Motala, Falkenberg, Ängelholm, Hudiksvall, Hässleholm Gymnasieskola: Sandviken, Vänersborg, Upplands Väsby, Katrineholm, Danderyd, Enköping, Strängnäs Vård- och omsorg: Värmdö, Kungälv, Österåker, Karlshamn, Vetlanda, Ljungby, Enköping Funktionshindrade: Österåker, Vänersborg, Falkenberg, Värnamo, Alingsås, Ljungby, Bollnäs Social- och arbetsmarknad: Ystad, Enköping, Avesta, Kungälv, Norrtälje, Västervik, Ljungby Kultur och Fritid: Ystad, Enköping, Avesta, Kungälv, Norrtälje, Västervik, Ljungby Samhällsbyggnad: Ystad, Enköping, Avesta, Kungälv, Norrtälje, Västervik, Ljungby Kommungrupp: Borlänge, Eksjö, Enköping, Falkenberg, Falköping, Flen, Hedemora, Hällefors, Karlsborg, Karlshamn, Katrineholm, Kinda, Kristinehamn, Laholm, Landskrona, Leksand, Lidköping, Mariestad, Mark, Mellerud, Mjölby, Motala, Nässjö, Ronneby, Sala, Simrishamn, Skara, Svenljunga, Säffle, Sölvesborg, Ulricehamn, Västervik, Ystad, Åmål, och Älmhult. Nyckeltalsförklaring: Diagram 1: Flyttningsnetto Inrikes flyttningsnetto. Antal inrikes inflyttade minus antal inrikes utflyttade. Källa: SCB. Diagram 2: Arbetslöshet totalt. Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern år dividerat med antal invånare år. Avser statistik från mars månad. Diagram 3: Arbetslöshet år. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade arbetskraften år i mars månad. Diagram 4: Hur nöjd är du med möjligheterna att få arbete inom rimligt avstånd? Statistik hämtad från merborgarundersökningen 214. Diagram 5: Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning Invånare år med eftergymnasial utbildning, andel (%) Invånare med eftergymnasial utbildning år, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB.

55 Sidan 55 av 63 Diagram 6: Nyregistrerade företag, antal/1 invånare Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal invånare 31/12. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Källa: Bolagsverket och SCB. Diagram 7-9: Procentuell avvikelse kommunens kostnader Hämtade från samtliga områdens nettokostnader. Diagram 1: Kommunens kostnader Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens samtliga löpande verksamheter, både egentlig verksamhet (huvudsakligen skattefinansierad) och affärsverksamhet (huvudsakligen avgiftsfinansierad), dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB. Diagram 11: Kommunens intäkter Externa intäkter exklusive intäkter från försäljning till andra kommuner och landsting för kommunen totalt, dividerat med antal invånare 31/12. Källa: SCB. Förskola och barnomsorg Diagram 12: Nettokostnad förskola kr/inv. Nettokostnad för förskola, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser förskola som är en pedagogisk gruppverksamhet för barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar och för barn som har eget behov av verksamheten. Den är öppen hela året och öppettiderna anpassas till föräldrarnas arbetstider/studietider. Barnen är inskrivna i förskolan. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Diagram 13: Nettokostnad fritidshem kr/inv. Nettokostnad för fritidshem tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn till och med tolv års ålder som vänder sig till barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar och till barn som har ett eget behov av verksamheten. Barnen är inskrivna. Fritidshemmet kan bedrivas som en helt fristående verksamhet men är oftast i mer eller mindre utsträckning integrerad med förskoleklassen och/eller den obligatoriska skolan. Verksamheten kan för de äldre barnen ibland ha andra benämningar t.ex. fritidsklubb, innehåller även fritidshem för särskolebarn om dessa är inskrivna i fritidshem. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Diagram 14: Kostnad förskola, kr/inskrivet barn. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn (N118) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/1 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Diagram 15: Andel barn 1-5 år inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg, Antal inskrivna barn totalt dividerat med antal barn i kommunen, 1-5 år. Uppgiften avser läsår, mätt 15/1. Diagram 16: Antal barn per årsarbetare i förskolan. Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/1.