Som man frågar får man svar. ett häfte om examinationsformer U27-1/9900. Sveriges Förenade Studentkårer St. Eriksgatan 63, 6 tr.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Som man frågar får man svar. ett häfte om examinationsformer U27-1/9900. Sveriges Förenade Studentkårer St. Eriksgatan 63, 6 tr."

Transkript

1 U27-1/9900 Sveriges Förenade Studentkårer St. Eriksgatan 63, 6 tr Stockholm Telefon: Fax: E-post: Internet: Som man frågar får man svar ett häfte om examinationsformer

2

3 Innehåll 5 Förord 7 Som man får man svar Vad vi minns. Examinationens betydelse. Examination som del i inlärningsprocessen. Undervisning - examination - utvärdering. Sammanfattning. 13 Teori Blooms taxonomi. SOLO-taxonomi. Studerandestrategier. Sammanfattning. 17 Olika examinationsformer 18 Skriftlig examination Tentamen med hjälpmedel. Två eller flerdelad tentamen. Grupptentamen. Hemtentamen. Tentamen under hela kurstiden. Duggor, mindre, tätt återkommande tentamina. Studenträttade och studentkompletterade tentor. Tidigarelagd tenta. Flera tentamenstillfällen. Studentkonstruerade tentor. Tentamen med intervall. Tentamen på okänt tema. Monstret 24 Muntlig examination Enskild muntlig tentamen för examination. Enskild muntlig tentamen för klassen. Gruppvis muntlig tentamen för läraren. Offentlig gruppexamination. 26 Tvärgruppsredovisning Samma frågor - samma svar. Samma frågor - olika svar. Samma frågor - olika perspektiv. Olika ämnesområden - redovisning av resultatet. 28 Projekt, problemlösning, uppsatsskrivning Val av uppgift. Specificerad uppgift. Uppgiftens komplexitet. Hjälpmedel, litteratur. Handledare. Antal deltagare. Resultat, redovisning. Vetenskaplighet 31 Övrigt Simulera verkliga situationer. Laborationer. Egen- och kamratutvärdering. Examination på examinationen. Praktik. Obligatorisk närvaro. Examinationer med stationer 34 Läs mer 3

4 4 Som man frågar får man svar

5 Förord Varje poäng vi läser på högskolan examineras. Det sker oftast genom att vi efter några veckors studier visar vad vi lärt oss genom att svara på några frågor. Examinationen ger oss då ett kvitto på att vi läst och förstått det som stått i litteraturen eller sagts av föreläsaren. Vi godkänns och kan gå vidare till nästa kurs. Men kan examinationen tillföra något mer? Har valet av examination någon betydelse för vad studenten lär sig? Spelar examinationen någon roll för vad studenten senare kommer ihåg av sin utbildning? Ja, säger vi och många andra som funderat över examinationsformer. Examinationen har betydelse, stor betydelse för vad, hur och varför studenter läser. Därmed spelar examinationen en avgörande roll för vad han/hon förstår och kommer ihåg av det lästa. Pedagogutbildningssektionens, PUS, fullmäktige beslutade därför under våren 1989 att frågan om examinationsformer skulle utredas närmare. Det här häftet är resultatet av detta beslut. Vår förhoppning är att det skall göra nytta i studentrörelsens arbete för bättre examinationsformer. Till grund för det som här presenteras ligger en enkätundersökning bland pedagogstudenter, samtal med aktiva SFS:are, föredrag av Alf Nilsson och Nils Trovald samt litteraturstudier. Vi vill här rikta ett stort tack till alla som hjälpt oss. Vi vill till sist betona att vi inte gör några anspråk på vetenskaplighet. Det här är en sammanställning och sammanfattning av en del av det material som finns inom området. Det är alltså inte frågan om vare sig en fullständig inventering eller en heltäckande problemanalys. Januari 1991 Johan Dovelius Magnus Forss 5

6 6 Som man frågar får man svar

7 Som man frågar får man svar Vad vi minns När jag vaknade efter operationen var en del av min tunga förlamad. Ilsken och ledsen frågade jag läkaren om ban inte hade lärt sig var nerverna i tungan sitter. Visst lärde jag mig var nerverna sitter, men att sedan komma ihåg det, det är en annan sak Nils Trovald Fallet, som är hämtat ur verkligheten, är skrämmande men knappast unikt. Ingen kan komma ihåg allt som utbildningen syftat till att lära ut. Men vi vill påstå att den examinationsform som använts när läkaren skulle lära sig nervbanorna i tungan hade stor betydelse för vad läkaren kom ihåg från sin utbildning. Några olika svar på frågan varför läkaren inte minns den aktuella nerven skulle kunna vara: - Jag chansade på att det inte skulle komma någon fråga på just nervbanorna i tungan. Så jag struntade i att lära mig det. Det viktigaste var ju att klara mina poäng. - Vi hade så mycket att banka in sista veckan, så jag vara alldeles tom i huvudet när examinationen väl var över. Då var det dessutom dags för nästa ämne, vilket inte hade något med det förra att göra. Jag glömde därför tungans nerver ganska snabbt. - Just nervbanorna i tungan kändes så onödiga att kunna. Jag tänkte ju först bli ortoped. Jag brydde mig inte om att lägga det på minnet när tentan väl var avklarad. 7

8 - Jag förstod aldrig riktigt vad det där med nerver egentligen handlade om. Det verkade heller inte vara meningen. Vi hade fullt upp med att lära oss en massa detaljkunskaper för att sedan svara på några ytliga frågor. Och sånt glömmer man ju snabbt! Examinationens betydelse Vilket svar läkaren än ger, visar det tydligt att examinationsformen betyder mer än bara lärares och studenters kontroll av vad studenten lärt sig. Detsamma gäller vilken typ av kunskap som efterfrågas av examinatorn. Är examinationen inriktad på rabblande av kungar och årtal så är det knappast att förvånas över om studenten anvad studenten väljer att studera Inledningsvis styr valet av examinationsform vad studenten läser. Alla som någon gång studerat har säkerligen ställt eller hört frågan Kommer det här på tentan? Alla har förmodligen också hört svaret Det här måste alla kunna, men det där kommer det knappast någon fråga på. Högskolestudier är ofta tidspressade och att klara poängen är för många det som kommer i första hand. Och med ett studiemedelssystem som bygger på klarade poäng kan väl ingen klandra en student som anpassar sina studier för tentamen och medvetet eller omedvetet väljer bort det han eller hon vet att det inte kommer några frågor på? vilken typ av kunskap studenten söker 8

9 stränger sig för att lära sig just dessa detaljkunskaper. En examination som däremot förväntas pröva förståelse och analysförmåga sporrar till ett sökande efter dessa färdigheter. Naturligtvis lär vi oss inte bara av innehållet utan också av formerna för hur utbildningen bedrivs. Passiviserande examinationsformer kan ge en ond cirkel med allt passivare studenter. Omvänt kan examinationsformer som syftar till kritiskt tänkande och perhur studenten väljer att studera vad studenten lär sig vad som sitter kvar av det studenten lärt sig hur studenten fortsätter studera Det är fortsättningsvis lätt att anpassa formen för studierna efter den examinationsform som används. En stor tentamen en vecka efter sista föreläsningen inbjuder till intensiv korvstoppning i slutet av kursen. Detta förstärks ytterligare om nästa kurs börjar direkt efter tentan. Studenten får då svårt att ladda om direkt och kan lockas att spara sitt läsande till sista veckan igen. En kontinuerligt upplagd examination däremot, inspirerar till aktiva studier under hela kursens gång. Om examinationen styr vad och hur studenten läser borde den rimligen styra vad studenten verkligen lär sig. Men förutom att examinationen har betydelse för vad studenten lär sig inför examinationen kan studenten berikas med kunskaper och färdigheter också under examinationens gång. Används exempelvis paneldebatt som examination ger denna, förutom kunskaper i själva ämnet, också färdigheter i argumentationsteknik, förmåga att sålla och ta ut det viktigaste ur ett material samt uttrycka detta på ett för åhöraren begripligt sätt. Olika typer av kunskaper sitter kvar olika lång. Hur vi fått kunskapen har också betydelse för hur länge vi minns den. Vi glömmer fortare detaljer, lösryckta fakta och kunskaper som inte känns relevanta eller viktiga. Principer, samband och tillämpad kunskap har vi lättare att minnas, likaså kunskap vi själva fått skapa, värdera och ta ställning till. 9

10 sonlig utveckling sporra studenter till att verkligen bli aktiva, engagerade och kritiska i ordens bästa bemärkelse. studentens förhållningssätt till studierna Vill man beskriva en students förhållningssätt till sina studier kan denne placeras någonstans mellan två extremer. Den ena är den passive kunskapskonsumenten som i slutändan av det löpande bandet checkas av på en kontrollista. Den andra är den evigt ivrige och entusiastiske studenten som ifrågasätter allt och lär sig det mesta av ren vetgirighet. Var studenten hamnar på denna skala styrs i hög grad av valet av examinationsform. En dålig examination kan kväva ett från början genuint intresse. En bra examination kan däremot locka fram studentens kunskapstörst, den nyfikna attityd som är en av grundstenarna i ett vetenskapligt förhållningssätt till kunskapen. Den verkligt lyckade examinationen får studenten att fortsätta sitt kunskapssökande efter kursen eller utbildningen. 10

11 Examination som del i inlärningsprocessen examinationen som kontroll Traditionellt sett skall examinationen mäta vad studenten kan innan han eller hon kliver in i tentasalen eller börjar seminariet. Studenten skall då visa vad han eller hon hunnit lära sig under tiden före examinationen. Men om detta magiska ögonblick flyttas fram en stund, och vi i stället säger att läraren och studenten skall veta vad studenten kan efter examinationen, så öppnar sig möjligheten att se på det hela lite annorlunda. Examinationen kan då tillåtas vara en del i hela in lärningsprocessen och i sig leda till ökad kunskap. examination för inlärning För det första kan examinationen vidga studentens horisont genom att frågeställningar och problem blir belysta ur olika perspektiv. För det andra kan examinationen ge ökad sakkunskap, exempelvis genom att alla studenter delar med sig av sina kunskaper genom redovisningar och rapporter. För det tredje tränas studenten i att samarbeta om examinationen bygger på grupparbeten eller and ra former av samarbete. Slutligen kan examinationen ge träning i kritisk granskning. Den student som både presenterar sitt eget arbete och opponerar på andras, får en god övning i att ge och ta kritik. 11

12 Undervisning - examination - utvärdering kontrollera rätt saker Om vi ser examinationen som en källa till lärande måste undervisning och examination utgöra en helhet, där varje del har sin funktion. Även om vi endast ser examinationen som en kontroll av vad studenten lärt sig, är det viktigt att examinationen mäter det som undervisningen syftat till att lära ut. Examinationen måste alltså vara anpassad till undervisningen och vice versa. Examinationen ger också läraren svar på hur dennes undervisning fungerat. Examinationen kan alltså ses som en form eller del av kursutvärdering. Sammanfattning - Valet av examinationsform är ett mycket viktigt styrmedel. Det styr vad, hur och på vilket sätt studenten studerar. Det har också betydelse för vad studenten verkligen lär sig och minns av det inlärda. Även studentens fortsatta studier påverkas av valet av examinationsform. - Examinationen kan, och bör, i sig utgöra ett inlärningstillfälle. - Examinationsformen har betydelse för studentens förhållningssätt till sina studier. - Examinationen måste vara väl anpassad efter vad kursen syftar till att lära ut. - Undervisningsform och examinationsform utgör en helhet som måste hålla ihop. - Genom examinationen får också läraren besked om hur undervisningen fungerat. Examinationen kan därför ses som en form eller del av kursutvärdering. 12

13 Teori på vetenskaplig grund I följande avsnitt vill vi peka på en del av den forskning som bedrivits i ämnet. Först ett stycke om två teorier som försöker värdera olika kunskapsnivåe och som kan användas för att analysera en examination. Sedan följer ett stycke om hur vi studenter beter oss och varför examinationen har inverkan på detta. Vi vill poängtera att denna beskrivning är mycket förenklad. Den som vill fördjupa sig ytterligare hänvisas till en litteraturlista sist i häftet. Blooms taxonomi vad kan en fråga testa? Blooms taxonomi har namngivits efter en av sina utformare. Ordet taxonomi betyder ungefär systematisering, värdering eller klassificering. Med hjälp av denna kan kunskapsnivåer fastställas, exempelvis vilken nivå en fråga kan testa. Bloom ur skiljer sex kunskapsnivåer: 1 Faktakunskap - definiera begrepp, räkna upp, ange. Exempel: När föddes Karl XII? Vilken är den kemiska formeln för vatten? 2 Förståelse - beräkningar i flera steg, motivera, tolka. Exempel: Beräkna skattekostnaden för familj X. Beskriv vattnets kretslopp. 3 Tillämpning - observera, registrera, uppskatta, konstruera. Nu blir det svårare att konstruera en fråga. Här krävs att man går utanför kursboken och gör operationer på egen hand. 4 Analys - bryta ner, gruppera, identifiera, jämföra. Här krävs självständiga jämförelser och generaliseringar från studentens sida. 13

14 5 Syntes - dra slutsatser, formulera regler, se samband. Här krävs att man kan sätta olika kunskaper i samband med varandra och resonera sig fram till en slutsats. 6 Värdering - avge omdöme, kritisera, fatta beslut. På denna nivå måste studenten väga kunskaper mot varandra. Det kritiska förhållningssättet till kunskapen sätts i centrum. Detta förutsätter inte bara djupa kunskaper i ämnet, utan också kunskap om vad som styr ställningstagandet och hur man väger olika kunskaper i förhållande till varandra. Det kan till exempel innebära att studenten ställer två teorier mot varandra, värderar teoriernas förklaringsvärde för ett visst fenomen och sedan tar ställning för den ena eller den andra teorin. En utredning av ämnet fysik på högskolenivå (Kjöllerström m fl-74) visade att tentamensfrågorna oftast befann sig på nivåerna faktakunskap och förståelse och nästan aldrig på nivåerna analys, syntes och värdering. SOLO-taxonomi svarets struktur är avgörande En annan taxonomi är den s k SOLO-taxonomin (SOLO - Structure of Observed Learning Outcome). Den utgår från ett avgivet svar (observed learning) och placerar det på ett av fem stadier, som vart och ett beskriver strukturen på svaret. Till skillnad från andra taxonomier som ofta utgår från att gradera en individs kunskapsnivå i ett stadium som beskriver en slags högsta möjliga nivå för individens förmåga i ämnet, har denna endast ambitionen att gradera det enskilda svaret. Anledningen till denna avgränsning är att en individ kan befinna sig på olika nivåer olika dagar och/eller i olika ämnen. vad påverkar inlärningen? SOLO-taxonomin beskriver också faktorer som påverkar utfallet av en undervisningssituation: 14

15 1. Tidigare kunskapsstrukturer och då särskilt erfarenheter av betydelse för lektionens innehåll 2 Utvecklingsstadium - enligt Piaget - kanske inte tillämpbart på högskolenivå, då detta är en teori som behandlar barns utveckling upp till ca 12 år. 3. Motiv och avsikter för undervisning och studier. Här hittar vi kursplaner och styrdokument. Dessutom finns här även de mer eller mindre dolda faktorerna såsom ideologi, kunskapssyn och människosyn. 4 Studentens inlärningsstrategier. Med det menas det sätt studenten närmar sig studierna och lägger upp dessa medvetet och omedvetet. Bägge dessa teorier har fått kritik av olika slag - Bloom anses provinriktad av en del och andra menar att man kan inte utreda ett svar, som är fallet med SOLO-taxonomin, utan att också analysera frågan. Studerandestrategier söker efter ledtrådar att klara sina poäng Miller och Partlett har i England initierat en forskning i hur studenter utvecklar strategier för sin verksamhet i högskolan. I Sverige har exempelvis Marton i Göteborg och Dahlgren i Linköping forskat kring just vilka mekanismer som styr detta. En slutsats man kan dra av deras arbete är att just examinationsformen har mycket stor betydelse för hur en student fungerar. En del blir s k cueseekers, experter på att läsa in just det de tror kommer på tentan. Man skiljer också på djupinriktade och ytinriktade studenter, något man ofta har med sig från tidigare skolformer och som högskolan skulle kunna påverka med sina former för examination. Med ett studiemedelssystem som har sin grund i avklarade poäng är det naturligt att examinationen sätts i centrum för de studier vi bedriver. Examinationen har således stor betydelse för hur studenten väljer att studera. 15

16 Sammanfattning Frågor och svar i en examination kan systematiseras och värderas efter olika nivåer. Dessa värderingsgrunder kallas taxonomier. Exempel på taxonomier är Blooms taxonomi och SOLOtaxonomin. Dessa kan vara användbara vid en analys av examinationen. Forskare har pekat på olika studerandestrategier. Dessa visar hur studenter väljer att studera för att nå olika mål. Exempel på mål är bred kunskap, djup kunskap och kunskap för att klara tentamen. Särskilt intressant är teorin om s k cue-seekers, studenter som blir experter på att läsa in just det som behövs för godkänd tentamen. Dagens studiemedelstilldelning, som grundas på tagna poäng, uppmuntrar studier som enbart syftar till avklarad tentamen. Valet av examination har därför stor betydelse för hur studierna bedrivs. 16

17 Olika examinationsformer obegränsade möjligheter En examination kan utföras på många olika sätt. Vi har valt att i punktform presentera olika examinationsformer. Vår tanke är att detta skall fungera som en idébank där tips på nya spännande examinationsformer kan hämtas. Låt dessa sporra fantasin och utveckla den examination som bäst passar för kursens form och innehåll! Förutom de olika modellerna för examination finns några allmänna tips som gäller för alla för mer: Flera examinationsformer kan kombineras, till exempel kan grupparbete och enskild skriftlig rapport vara två delar av examinationen på en kurs Om man ser i ett längre perspektiv, över flera kurser, kan olika examinationsformer komplettera varandra. Någon form kan ge träning i rap portskrivning, en annan i muntlig framställning, en tredje i att utföra verklighetstrogen laboration. Ämnena kan då tillsammans knytas ihop till en helhet. 17

18 Skriftlig examination Skriftlig examination likställs ofta med enskild skriftlig tentamen utan hjälpmedel, i folkmun kallad tenta. Detta är dock en grov förenkling, det finns en uppsjö av olika modeller för skriftlig examination. Tentamen med hjälpmedel som i verkligheten Vid tentamen kan det ibland vara motiverat att studenterna har tillgång till hjälpmedel av olika slag. Det kan vara uppslagsverk, tabeller eller miniräknare, men också kurslitteratur. Detta för att examinationstillfället skall likna en realistisk situa tion. Genom tentamen med hjälpmedel kan examinationen inriktas på kunskapsinhämtande, problem lösning, fördjupning och förståelse av kunskap, snarare än kontroll av detaljkunskaper. Följande exempel är hämtat från Medicinutbildningen i Göteborg, men kan säkerligen modifieras för att passa andra utbildningar: Studenterna får patientbeskrivningar, och skall utifrån dessa ställa diagnos och föreslå behandling. Läraren har ytterligare information om de tänkta patienterna, vilken kan fås genom att studenten skriver en remiss. Studenten kan skriva fler remisser när detta behövs. Vid rättningen tas hänsyn till vilken väg studenten valt att lösa patientens problem, hur snabbt, säkert och omdömesgillt diagnosen ställts. Minuspoäng ges för onödig eller felaktig remissbegäran, eller om patienten utsatts för onödigt besvär liga undersökningar. Tentamen Tentamen kan vara uppdelad på olika typer av frågor, där olika former av kunskap efterfrågas. Exempelvis kan en del innehålla kortsvarsfrågor och ta fasta på detaljkunskaper, och i en andra del efterfrågas djupare kunskap genom längre essäfrågor. 18

19 Grupptentamen En grupp kan få ett antal frågor att besvara skriftligt. Gruppen skall då gemensamt komma fram till svaren på frågorna. En fördel är att gruppmedlemmarna delar med sig av sina kunskaper, att kunskapen befästs och att alla lär sig mycket av examinationen. En grupptentamen bör utformas så att den stimulerar alla att delta. Hemtentamen söka efter svar Varje student eller grupp av studenter får ett antal frågor att besvara hemma. Alla hjälpmedel är således tillåtna. Svarstiden kan variera från någon dag till hela kurstiden. Hemtentan kan kombineras med någon form av muntlig redovisning. Frågorna kan, eller snarare bör, vara mer övergripande och fråga efter djupare kunskap och analys. En välkonstruerad hemtentamen, då studenterna aktivt arbetar under exempelvis en vecka med att söka svar på frågor eller lösa en uppgift innebär naturligtvis också ett inlärningstillfälle. kontinuerligt kunskapssökande Tentamen under hela kursen Studenten kan vid kursstarten ges en eller ett antal frågor att ämna in vid kurstidens slut. Frågor skall alltså besvaras under kursens gång. Frågorna bör vara av övergripande karaktär, helst rymma flera aspekter och möjliga svar, och mana till analys och kritiskt kunskapssökande. Med denna examinationsform stimuleras studenterna till aktivt deltagande och sökande efter kunskap under hela kurstiden. Ett exempel hämtat ur Examination för kvalitet (ex 19 s 50): Nedan ges exempel på en uppgift som delas ut till samtliga elever. Den redovisas några månader senare i såväl muntlig som skriftlig form. 19

20 1 Problemval. Välj ur kursen ett avsnitt som du tycker är intressant och användbart. Formulera en relevant rubrik. 2 Baskunskap. Redogör med egna ord för de väsentligaste aspekterna på detta avsnitt. 3 Förståelse. Relatera det valda avsnittet till övriga delar av kursen. Peka till exempel på skillnader och samband. 4 Tillämpning. Konstruera en tillämpning till ditt problem, där du till exempel kan använda det du redogjort för under 1-3 för att förutsäga, förklara, demonstrera eller beräkna något nytt med utgångspunkt från dina inhämtade kunskaper. 5 Analys. Försök att använda dina inhämtade kunskaper till att analysera, jämföra, ange skillnader, bekräfta eller kritisera en praktisk problemställning, som är relevant under din rubrik. 6 Syntes. Försök att göra en syntes av de kunskaper du inhämtat på detta avsnitt med de kunskaper och erfarenheter du har från andra håll. Syntesen kan bestå i att kvantifiera, summera, diskutera, organisera, se samband, generalisera eller sammanfatta det du lärt dig om detta avsnitt med dina tidigare kunskaper och erfarenheter. 7 Värdering. Försök att värdera, bedöma, försvara eller kritisera ett problem med hjälp av det du lärt dig på detta avsnitt. Denna examinationsform är en konkretisering av Blooms taxonomi. Den kan ses som ett schema, en modell att arbeta efter när ett ämne behandlas, och allteftersom kursen fortskrider tränger studenten allt djupare in i ämnet. 20

21 Duggor, mindre, tätt återkommande tentamina litet diagnostiskt prov Så kallade duggor, mindre tentor, kan ske fortlöpande under kursens gång. En kort dugga kan exempelvis inleda lektionen. Studenterna stimuleras att läsa mer kontinuerligt och läraren ser på ett tidigt stadium om någon faller ur ramen. Undervisningen kan också hållas på en högre nivå. Kan kombineras med andra examinationsformer, exempelvis en avslutande examination på hela kursen. Studenträttade och studentkompletterade tentor Att studenterna rättar sina egna tentor skulle kunna innebära att alla läser så mycket de behagar och sedan ger sig själva godkänt eller rent av väl godkänt. Det kan också vara en utmärkt examinationsform om den läggs upp enligt följande: självkritik och inlärning Studenterna gör en vanlig tenta. Svaren kopieras och studenterna rättar tentorna själva. I rättandet ingår också att svaren kompletteras så att varje svar blir fullständigt. Rättandet och kompletterandet kan göras i grupp och med tillgång till kurslitteratur eller andra hjälpmedel. Tentorna gås sedan igenom av läraren och studenterna i helgrupp. Fördelar med denna form är att studenterna efter examinationen väl behärskar alla frågor, och att rättandet innebär ett kritiskt granskande och värderande av kunskap. Tidigarelagd tenta korvstoppning och urladdning att använda sin kunskap Ett problem med undervisning följd av en avslutande examination är att studenterna kan vara ordentligt insatta i ämnet först efter examinationen. Kunskaperna glöms sedan när studenten med ett nytt ämne, vilket kanske inte har någon större anknytning till det förra. Examinationen kan därför läggas en bit innan slutet av kursen och följas av seminarier, laborationer eller andra uppgifter. Då kan den sista delen av kursen hållas på en avsevärt högre nivå och den kunskap studenten fått genom sitt idoga tentaläsande kan tas tillvara och knytas an till mer praktiska användningsområden. Tid kan också ges till en genomgång av tentan. 21

22 olika tillfällen - olika frågor Flera tentamenstillfällen Studenterna kan få en eller flera enklare tentafrågor men i början eller efter en del av kursen. Kursen avslutas senare med en större tentamen. Studenterna är alerta under hela kurstiden, läraren ser på ett tidigt stadium om någon halkar efter och kursen kan hållas på en högre nivå då alla läst på inför de mindre tentorna. olika tillfällen - samma frågor Studenterna kan också få samma tentamen i bör frågor jan som i slutet av kursen. Frågorna, eller kanske hellre frågeställningarna, bör vara övergripande och syfta till diskussion. Det ställs naturligtvis högre krav på svaren i den andra tentaomgången och studenterna förväntas ge andra och mer utvecklade svar efter att ha läst litteraturen. Poängen är att frågor och därmed också intresse väcks redan i början av kursen, och att kurslitteraturen kan knytas an till givna frågeställningar. Exempel på frågor skulle kunna vara hur kan man förklara ett visst beteende?, vad är ett fritt val? eller hur kunde nazismen uppstå?. Studentkonstruerade tentor studenten examinerar sig själv studenten examinerar en annan student En studentkonstruerad tenta kan läggas upp enligt följande: Studenten får i uppgift att ur litteraturen formulera ett visst antal frågor. Studenten skall sedan motivera varför just dessa frågor valts och varför de formulerats som de gjorts. Därefter skall studenten ange kriterier för bedömning av svaren på frågorna samt motivera dessa kriterier. Slutligen skall frågorna besvaras och poängbedömas med en motivering utifrån de uppsatta kriterierna. En annan form av studentkonstruerad tentamen är då två studenter examinerar varandra. Den ena formulerar då frågor och leder en diskussion mellan de två. Efter halva tiden byts ordningen. Läraren/handledaren observerar diskussionen och examinationen avslutas med en gemensam diskussion. 22

23 Tentamen med intervall Studenterna får en fråga var att besvara. Tiden är kort. När tiden är ute samlas svaren in och studenterna får en ny fråga att lösa. De olika frågorna kan hänga ihop eller vara fristående. Denna examinationsform strävar efter att efterlikna verkliga situationer. Det kan exempelvis röra sig om läkarstuderande som tränas i att snabbt ställa diagnos och föreslå åtgärder. Formen tar också fasta på problemlösning och tillämpning av kunskaper. Tenta på okänt tema inte bara rabbla Tentamen på okänt tema innebär att studenten i stället för att svara på frågor med svar direkt hämtade ur litteraturen, skall använda sina kunskaper för att besvara frågor knutna till ett innan examinationen okänt tema. Det kan röra sig om att lösa ett problem som liknar den verklighet studenten utbildar sig till, som till exempel att pedagogstudenten skall lösa ett problem som skulle kunna uppstå i ett klassrum, att biologen skall förklara freonets påverkan på miljön, eller att läkaren skall ställa en diagnos. Det är här frågan om att tillämpa den kunskap studenten fått genom tentaläsning snarare än att på tentan rapa upp det inlärda. Formen utgör ett in lärningstillfälle, manar till analys snarare än memorerande av detaljkunskaper och upplevs som meningsfullt för studenterna. Monstret fantasi och kunskap En inspirerande modell för nya spännande examinationsformer är det så kallade monstret. Studenterna på till exempel en biologutbildning får som förutsättning en ö på en planet någonstans i universum. På ön råder vissa betingelser - till exempel ifråga om temperatur, kemisk sammansättning i luften och tillgång på näringsämnen. Studenten skall nu konstruera ett monster, en organism som kan leva på ön under dessa givna förutsättningar. Studenten skall också motivera och förklara varför monstret överlever. Studenten ges här träning i att tillämpa sin kunskap och problemlösningsförmåga och då också på ett tvärvetenskapligt sätt genom att kunskap från olika kurser används i examinationen. 23

24 Muntlig tentamen Enskild muntlig tentamen för examination En form av muntlig examination är då studenten enskilt tenterar för läraren. Frågorna kan antingen vara förberedda innan examinationen eller ges vid examinationstillfället. feedback Fördelar med enskild muntlig tentamen är att en dialog kan föras mellan studenten och läraren, vilket innebär att examinationen ger studenten ökade kunskaper, samt att studenten får omedelbar feedback på sina kunskaper. Det ger också möjlighet för läraren att få en god bild av studentens kunskaper. Enskild muntlig examination är dock en tidskrävande form och används mest då undervisnings gruppen är liten eller då någon student av någon anledning inte klarat eller kunnat delta vid den ordinarie examinationen. Enskild muntlig tentamen för klassen Studenten kan också examineras muntligt inför sin klass. Klassen bör ha fått olika uppgifter vilka redovisas på ett eller annat sätt. Det kan röra sig om att hålla föredrag om ett tilldelat ämne och/ eller förbereda diskussionsfrågor. ge kunskap till andra Studenten tränas här i att översätta sina kunskaper till för andra förståelig information. Studenten får tränga djupare i sitt ämne och måste ta ut centrala delar, sortera fakta, förstå helheten samt i viss mån argumentera för sina kunskaper. Dessutom får klassen kunskap under examinationen genom att lyssna och delta i diskussionerna. 24

25 Gruppvis muntlig tentamen för läraren diskussion med examinatorn presentation av resultat En grupp kan examineras genom att tillsammans med läraren diskutera frågor eller frågeställningar som tilldelas gruppen. Frågorna kan delas ut under eller i samband med examinationen. Formen är lärorik då gruppmedlemmarna kompletterar varandra och läraren kan fylla i eventuella luckor. En grupp kan också examineras genom att presentera resultatet av en uppgift gruppen löst. En sådan uppgift kan vara exempelvis en serie laborationer, ett projektarbete eller en undersökning. (Se även rubriken Problemlösning) Offentlig gruppexamination paneldebatt Några i klassen lottas ut till att hålla exempelvis en paneldiskussion. Även de övriga kan få göra inlägg och ställa frågor. Gruppen byts ut så att alla någon gång får delta. Studenterna lär sig att kritiskt granska, ta ställning och argumentera för sina åsikter. åhörare från verkligheten I samband med att ett längre projekt avslutas kan en offentlig examination hållas. Studenterna får då tid för att förbereda ett offentligt föredrag eller liknande. Till detta inbjuds personer som kan ha intresse av innehållet - exempelvis lärare och utbildningsledare men också personer utifrån som kan beröras - till exempel yrkesverksamma eller kommunaltjänstemän eller -politiker. Studenterna ges en träning i att ta ut det centrala i kursen eller problemområdet samt framföra detta på ett sätt som är begripligt för en publik som inte är så väl insatt i frågan. 25

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Lokala studieregler vid Göteborgs universitet

Lokala studieregler vid Göteborgs universitet Styrdokument dnr G2011/323 1 / 5 Lokala studieregler vid Göteborgs universitet Publicerad Beslutsfattare www.styrdokument.adm.gu.se Rektor Beslutsdatum 130408 Giltighetstid Revideringsdatum Från och med

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

6. Bank med enkätfrågor för eget urval

6. Bank med enkätfrågor för eget urval 6. Bank med enkätfrågor för eget urval Nedan finns valbara enkätfrågor till lärare (svart text) respektive studenter (blå text) kring universitetets roll samt till studenter (röd text) kring studenternas

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Institutionen för informatik Göran Landgren Sammanfattning av kursutvärdering Sid 1 (1) Sammanfattning av kursutvärdering Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Sammanfattning Svarsfrekvens:

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson.

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson. Kursanalys av SF1624 för CINTE, vårtermin 2015 1 Kvantitativa data Moment TEN1 Poäng på moment 7.5hp Antal registrerade 83 Antal godkända på moment 33 Prestationsgrad 40% Antal med slutbetyg 33 Examinationsgrad

Läs mer

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%

Läs mer

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2 Studieordning med inriktning mot Personal, PAO T1 Arbete och Organisation (PAO) VT 2013 Delkursansvarig: Margareta Simonsson-Sarnecki OBS! Mindre ändringar i schemat kommer troligen att göras. Dessa meddelas

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Dnr HS 214/42 Sammanställning av kursvärdering (blanketten används inte för lärarutbildningskurser) Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Sammanställning av vårterminens kurser ska vara underskriven,

Läs mer

Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp.

Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp. Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp. Välkommen till kursen Klinisk biomekanik. Med hjälp av den här studiehandledningen vill vi ge dig en uppfattning om vad du kan förvänta dig av kursen och hur

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP Träff 1 Lördagen den 22 september, klockan 1015 1600 Sal Homeros fm. Wägner och Moberg på em. Vecka 36 38, 3 september 22

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Skogsmästarskolan. Vad är Din sammanfattande syn på Skogsmästarprogrammet? Medelbetyg: 4,0 (förra årets kurs, SMP 05/08, gav 3,7 i medelbetyg).

Skogsmästarskolan. Vad är Din sammanfattande syn på Skogsmästarprogrammet? Medelbetyg: 4,0 (förra årets kurs, SMP 05/08, gav 3,7 i medelbetyg). Skogsmästarskolan 2009-05-28 U T V Ä R D E R I N G S K O G S M Ä S T A R P R O G R A M M E T 2 0 0 6 / 0 9 UNDERLAG Undersökningen bygger på de enkäter som skickats ut i april -09 (53 st). Här redovisas

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Examensarbete MASKINTEKNIK 180 HP

Examensarbete MASKINTEKNIK 180 HP Examensarbete MASKINTEKNIK 180 HP Examensarbetet är ett ingenjörsarbete som utförs på ett företag Examensarbetet genomförs enskilt eller i par Examensarbetet omfattar 15 hp Examensarbetet genomförs i lp

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Computer Games Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Tidshantering. Effektiva studievanor och aktivt lärande

Tidshantering. Effektiva studievanor och aktivt lärande Tidshantering Effektiva studievanor och aktivt lärande Effektiva studier/aktivt lärande Planering Terminsplanering Läsperiodplanering Veckoplanering Att göra-listor Resurser 50 h/vecka = 25 h/kurs Tidshantering

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

Den effektiva föreläsningen form och innehåll

Den effektiva föreläsningen form och innehåll Den effektiva föreläsningen form och innehåll Ulf Ekelund, Inst f Kliniska Vetenskaper, Lund Abstract I föreliggande arbete beskrivs kortfattat följande fördelar med föreläsningen som undervisningsform:

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

Examensarbete Teknisk logistik

Examensarbete Teknisk logistik Institutionen för teknisk ekonomi och logistik Teknisk logistik PM Examensarbete Teknisk logistik PM-Exjobb/080205 2 Examensarbete inom ämnet Teknisk logistik, LTH Denna PM är en kortfattad sammanställning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

KURSPLAN Fjäll- och äventyrsledare 15/16, 300 p

KURSPLAN Fjäll- och äventyrsledare 15/16, 300 p KURSPLAN Fjäll- och äventyrsledare 15/16, 300 p Kurser Fjäll- och friluftsteknik Ledarskap och projektledning Lärande i arbete Aktivitetsturism 1 Lärande i arbete Aktivitetsturism 2 Natur och miljö Sjukvård

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

CEQ-kommentarer Kurser år 2. CEQ-kommentarer Kurser år 2

CEQ-kommentarer Kurser år 2. CEQ-kommentarer Kurser år 2 CEQ-kommentarer Kurser år 2 Innehåll LP1... 2 Introduktion till mikroekonomisk teori, EXTA40... 2 Logistik, MTTF01... 2 LP2... 3 Matematisk statistik, allmän kurs, FMS012... 3 LP3... 3 Programmeringsteknik,

Läs mer

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su. 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2015 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.se

Läs mer

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 18 augusti 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte

Läs mer

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 16 juni 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte är att

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Kursdesign som aktiverar studenter under HELA kursen

Kursdesign som aktiverar studenter under HELA kursen Kursdesign som aktiverar studenter under HELA kursen Olle Hage Lektor ETS - Nationalekonomi Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Sverige 0920-49 23 36 Olle.Hage@ltu.se Bakgrund (1) A-kursen i nationalekonomi

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Datum: 2011-07-05 10:22:32 Besvarad av: 14(20) (70%) 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen?

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015

M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015 M-PROGRAMMETS KANDIDATARBETSINFORMATION VT2015 KANDIDATARBETE FÖR M-STUDENTER VT15 Kandidatarbete om 15 hp i årskurs 3 ingår i alla civilingenjörsprogram. Avklarat kandidatarbete är ett krav för att få

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Utvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 25% 50% Det påverkade mig inte alls 7.7% Det påverkade mig. inte alls 7.

Utvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 25% 50% Det påverkade mig inte alls 7.7% Det påverkade mig. inte alls 7. Programutvärdering skapad: 0-06-7 Programutvärdering vid Högskolan Väst Nätverksteknik med IT-säkerhet, TGNIT, utan kommentarer () Institution: Högskolans förvaltning Antal svarande: Utvärderingsresultat

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Utvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 50% 25% Det påverkade mig inte alls 22.2% Det påverkade mig. inte alls 33.

Utvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 50% 25% Det påverkade mig inte alls 22.2% Det påverkade mig. inte alls 33. Programutvärdering skapad: 0-06-6 Programutvärdering vid Högskolan Väst Ledarskap inom detaljhandeln, SGLID, utan kommentarer () Institution: Högskolans förvaltning Antal svarande: 9 Utvärderingsresultat

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

Motivation & Emotion Anvisningar och Schema

Motivation & Emotion Anvisningar och Schema Stockholms universitet Psykologiska institutionen Motivation & Emotion (7.5 hp) Psykologi II HT 2010 Delkursansvarig: Mats Najström Motivation & Emotion Anvisningar och Schema 8 november 11 januari 2011

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning -Musik på distans- Information & Kursbeskrivning Läsåret 2013/2014 -Musik på distans- Läsåret 2013/2014 #2 - Allmän information -Musik på distans- 25% deltid, läsåret 2013/2014 - Vision/Musiklinjens mål

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

TATA65-Diskret matematik

TATA65-Diskret matematik 1 (6) TATA65-Diskret matematik Sändlista Inger Erlander Klein Tea Nygren Siv Söderlund Fredrik Wiklund Carl Johan Casselgren Göran Forsling Kurskod TATA65 Examinator Carl Johan Casselgren Kursen gavs Årskurs

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. Ett godkänt betyg på kursen kommer att ges till studenter som:

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. Ett godkänt betyg på kursen kommer att ges till studenter som: Ekonomihögskolan FEKH60, Företagsekonomi: Kandidatkurs i redovisning, 15 högskolepoäng Business Administration: Financial and Management Accounting - Bachelor Course, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Regler för kursansvar och examination

Regler för kursansvar och examination Sidan 1 av 5 Dnr 2013-114-385 Fastställd 2013-10-29 Reviderad 2015-05-19 Utbildningsnämnden för hälsa och samhälle (UHS) Utbildningsnämnden för lärande och miljö (ULM) Regler för kursansvar och examination

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande tikk Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Golfbanemanagement 55-60 hp

Golfbanemanagement 55-60 hp 55-60 hp Varför denna utbildnings förändring? Golfsektor ställer högre krav på anläggningarna Som CM ska man kunna vara med och utveckla golfen vilket kräver bättre teoretiska kunskaper Myndigheterna ställer

Läs mer