Som man frågar får man svar. ett häfte om examinationsformer U27-1/9900. Sveriges Förenade Studentkårer St. Eriksgatan 63, 6 tr.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Som man frågar får man svar. ett häfte om examinationsformer U27-1/9900. Sveriges Förenade Studentkårer St. Eriksgatan 63, 6 tr."

Transkript

1 U27-1/9900 Sveriges Förenade Studentkårer St. Eriksgatan 63, 6 tr Stockholm Telefon: Fax: E-post: Internet: Som man frågar får man svar ett häfte om examinationsformer

2

3 Innehåll 5 Förord 7 Som man får man svar Vad vi minns. Examinationens betydelse. Examination som del i inlärningsprocessen. Undervisning - examination - utvärdering. Sammanfattning. 13 Teori Blooms taxonomi. SOLO-taxonomi. Studerandestrategier. Sammanfattning. 17 Olika examinationsformer 18 Skriftlig examination Tentamen med hjälpmedel. Två eller flerdelad tentamen. Grupptentamen. Hemtentamen. Tentamen under hela kurstiden. Duggor, mindre, tätt återkommande tentamina. Studenträttade och studentkompletterade tentor. Tidigarelagd tenta. Flera tentamenstillfällen. Studentkonstruerade tentor. Tentamen med intervall. Tentamen på okänt tema. Monstret 24 Muntlig examination Enskild muntlig tentamen för examination. Enskild muntlig tentamen för klassen. Gruppvis muntlig tentamen för läraren. Offentlig gruppexamination. 26 Tvärgruppsredovisning Samma frågor - samma svar. Samma frågor - olika svar. Samma frågor - olika perspektiv. Olika ämnesområden - redovisning av resultatet. 28 Projekt, problemlösning, uppsatsskrivning Val av uppgift. Specificerad uppgift. Uppgiftens komplexitet. Hjälpmedel, litteratur. Handledare. Antal deltagare. Resultat, redovisning. Vetenskaplighet 31 Övrigt Simulera verkliga situationer. Laborationer. Egen- och kamratutvärdering. Examination på examinationen. Praktik. Obligatorisk närvaro. Examinationer med stationer 34 Läs mer 3

4 4 Som man frågar får man svar

5 Förord Varje poäng vi läser på högskolan examineras. Det sker oftast genom att vi efter några veckors studier visar vad vi lärt oss genom att svara på några frågor. Examinationen ger oss då ett kvitto på att vi läst och förstått det som stått i litteraturen eller sagts av föreläsaren. Vi godkänns och kan gå vidare till nästa kurs. Men kan examinationen tillföra något mer? Har valet av examination någon betydelse för vad studenten lär sig? Spelar examinationen någon roll för vad studenten senare kommer ihåg av sin utbildning? Ja, säger vi och många andra som funderat över examinationsformer. Examinationen har betydelse, stor betydelse för vad, hur och varför studenter läser. Därmed spelar examinationen en avgörande roll för vad han/hon förstår och kommer ihåg av det lästa. Pedagogutbildningssektionens, PUS, fullmäktige beslutade därför under våren 1989 att frågan om examinationsformer skulle utredas närmare. Det här häftet är resultatet av detta beslut. Vår förhoppning är att det skall göra nytta i studentrörelsens arbete för bättre examinationsformer. Till grund för det som här presenteras ligger en enkätundersökning bland pedagogstudenter, samtal med aktiva SFS:are, föredrag av Alf Nilsson och Nils Trovald samt litteraturstudier. Vi vill här rikta ett stort tack till alla som hjälpt oss. Vi vill till sist betona att vi inte gör några anspråk på vetenskaplighet. Det här är en sammanställning och sammanfattning av en del av det material som finns inom området. Det är alltså inte frågan om vare sig en fullständig inventering eller en heltäckande problemanalys. Januari 1991 Johan Dovelius Magnus Forss 5

6 6 Som man frågar får man svar

7 Som man frågar får man svar Vad vi minns När jag vaknade efter operationen var en del av min tunga förlamad. Ilsken och ledsen frågade jag läkaren om ban inte hade lärt sig var nerverna i tungan sitter. Visst lärde jag mig var nerverna sitter, men att sedan komma ihåg det, det är en annan sak Nils Trovald Fallet, som är hämtat ur verkligheten, är skrämmande men knappast unikt. Ingen kan komma ihåg allt som utbildningen syftat till att lära ut. Men vi vill påstå att den examinationsform som använts när läkaren skulle lära sig nervbanorna i tungan hade stor betydelse för vad läkaren kom ihåg från sin utbildning. Några olika svar på frågan varför läkaren inte minns den aktuella nerven skulle kunna vara: - Jag chansade på att det inte skulle komma någon fråga på just nervbanorna i tungan. Så jag struntade i att lära mig det. Det viktigaste var ju att klara mina poäng. - Vi hade så mycket att banka in sista veckan, så jag vara alldeles tom i huvudet när examinationen väl var över. Då var det dessutom dags för nästa ämne, vilket inte hade något med det förra att göra. Jag glömde därför tungans nerver ganska snabbt. - Just nervbanorna i tungan kändes så onödiga att kunna. Jag tänkte ju först bli ortoped. Jag brydde mig inte om att lägga det på minnet när tentan väl var avklarad. 7

8 - Jag förstod aldrig riktigt vad det där med nerver egentligen handlade om. Det verkade heller inte vara meningen. Vi hade fullt upp med att lära oss en massa detaljkunskaper för att sedan svara på några ytliga frågor. Och sånt glömmer man ju snabbt! Examinationens betydelse Vilket svar läkaren än ger, visar det tydligt att examinationsformen betyder mer än bara lärares och studenters kontroll av vad studenten lärt sig. Detsamma gäller vilken typ av kunskap som efterfrågas av examinatorn. Är examinationen inriktad på rabblande av kungar och årtal så är det knappast att förvånas över om studenten anvad studenten väljer att studera Inledningsvis styr valet av examinationsform vad studenten läser. Alla som någon gång studerat har säkerligen ställt eller hört frågan Kommer det här på tentan? Alla har förmodligen också hört svaret Det här måste alla kunna, men det där kommer det knappast någon fråga på. Högskolestudier är ofta tidspressade och att klara poängen är för många det som kommer i första hand. Och med ett studiemedelssystem som bygger på klarade poäng kan väl ingen klandra en student som anpassar sina studier för tentamen och medvetet eller omedvetet väljer bort det han eller hon vet att det inte kommer några frågor på? vilken typ av kunskap studenten söker 8

9 stränger sig för att lära sig just dessa detaljkunskaper. En examination som däremot förväntas pröva förståelse och analysförmåga sporrar till ett sökande efter dessa färdigheter. Naturligtvis lär vi oss inte bara av innehållet utan också av formerna för hur utbildningen bedrivs. Passiviserande examinationsformer kan ge en ond cirkel med allt passivare studenter. Omvänt kan examinationsformer som syftar till kritiskt tänkande och perhur studenten väljer att studera vad studenten lär sig vad som sitter kvar av det studenten lärt sig hur studenten fortsätter studera Det är fortsättningsvis lätt att anpassa formen för studierna efter den examinationsform som används. En stor tentamen en vecka efter sista föreläsningen inbjuder till intensiv korvstoppning i slutet av kursen. Detta förstärks ytterligare om nästa kurs börjar direkt efter tentan. Studenten får då svårt att ladda om direkt och kan lockas att spara sitt läsande till sista veckan igen. En kontinuerligt upplagd examination däremot, inspirerar till aktiva studier under hela kursens gång. Om examinationen styr vad och hur studenten läser borde den rimligen styra vad studenten verkligen lär sig. Men förutom att examinationen har betydelse för vad studenten lär sig inför examinationen kan studenten berikas med kunskaper och färdigheter också under examinationens gång. Används exempelvis paneldebatt som examination ger denna, förutom kunskaper i själva ämnet, också färdigheter i argumentationsteknik, förmåga att sålla och ta ut det viktigaste ur ett material samt uttrycka detta på ett för åhöraren begripligt sätt. Olika typer av kunskaper sitter kvar olika lång. Hur vi fått kunskapen har också betydelse för hur länge vi minns den. Vi glömmer fortare detaljer, lösryckta fakta och kunskaper som inte känns relevanta eller viktiga. Principer, samband och tillämpad kunskap har vi lättare att minnas, likaså kunskap vi själva fått skapa, värdera och ta ställning till. 9

10 sonlig utveckling sporra studenter till att verkligen bli aktiva, engagerade och kritiska i ordens bästa bemärkelse. studentens förhållningssätt till studierna Vill man beskriva en students förhållningssätt till sina studier kan denne placeras någonstans mellan två extremer. Den ena är den passive kunskapskonsumenten som i slutändan av det löpande bandet checkas av på en kontrollista. Den andra är den evigt ivrige och entusiastiske studenten som ifrågasätter allt och lär sig det mesta av ren vetgirighet. Var studenten hamnar på denna skala styrs i hög grad av valet av examinationsform. En dålig examination kan kväva ett från början genuint intresse. En bra examination kan däremot locka fram studentens kunskapstörst, den nyfikna attityd som är en av grundstenarna i ett vetenskapligt förhållningssätt till kunskapen. Den verkligt lyckade examinationen får studenten att fortsätta sitt kunskapssökande efter kursen eller utbildningen. 10

11 Examination som del i inlärningsprocessen examinationen som kontroll Traditionellt sett skall examinationen mäta vad studenten kan innan han eller hon kliver in i tentasalen eller börjar seminariet. Studenten skall då visa vad han eller hon hunnit lära sig under tiden före examinationen. Men om detta magiska ögonblick flyttas fram en stund, och vi i stället säger att läraren och studenten skall veta vad studenten kan efter examinationen, så öppnar sig möjligheten att se på det hela lite annorlunda. Examinationen kan då tillåtas vara en del i hela in lärningsprocessen och i sig leda till ökad kunskap. examination för inlärning För det första kan examinationen vidga studentens horisont genom att frågeställningar och problem blir belysta ur olika perspektiv. För det andra kan examinationen ge ökad sakkunskap, exempelvis genom att alla studenter delar med sig av sina kunskaper genom redovisningar och rapporter. För det tredje tränas studenten i att samarbeta om examinationen bygger på grupparbeten eller and ra former av samarbete. Slutligen kan examinationen ge träning i kritisk granskning. Den student som både presenterar sitt eget arbete och opponerar på andras, får en god övning i att ge och ta kritik. 11

12 Undervisning - examination - utvärdering kontrollera rätt saker Om vi ser examinationen som en källa till lärande måste undervisning och examination utgöra en helhet, där varje del har sin funktion. Även om vi endast ser examinationen som en kontroll av vad studenten lärt sig, är det viktigt att examinationen mäter det som undervisningen syftat till att lära ut. Examinationen måste alltså vara anpassad till undervisningen och vice versa. Examinationen ger också läraren svar på hur dennes undervisning fungerat. Examinationen kan alltså ses som en form eller del av kursutvärdering. Sammanfattning - Valet av examinationsform är ett mycket viktigt styrmedel. Det styr vad, hur och på vilket sätt studenten studerar. Det har också betydelse för vad studenten verkligen lär sig och minns av det inlärda. Även studentens fortsatta studier påverkas av valet av examinationsform. - Examinationen kan, och bör, i sig utgöra ett inlärningstillfälle. - Examinationsformen har betydelse för studentens förhållningssätt till sina studier. - Examinationen måste vara väl anpassad efter vad kursen syftar till att lära ut. - Undervisningsform och examinationsform utgör en helhet som måste hålla ihop. - Genom examinationen får också läraren besked om hur undervisningen fungerat. Examinationen kan därför ses som en form eller del av kursutvärdering. 12

13 Teori på vetenskaplig grund I följande avsnitt vill vi peka på en del av den forskning som bedrivits i ämnet. Först ett stycke om två teorier som försöker värdera olika kunskapsnivåe och som kan användas för att analysera en examination. Sedan följer ett stycke om hur vi studenter beter oss och varför examinationen har inverkan på detta. Vi vill poängtera att denna beskrivning är mycket förenklad. Den som vill fördjupa sig ytterligare hänvisas till en litteraturlista sist i häftet. Blooms taxonomi vad kan en fråga testa? Blooms taxonomi har namngivits efter en av sina utformare. Ordet taxonomi betyder ungefär systematisering, värdering eller klassificering. Med hjälp av denna kan kunskapsnivåer fastställas, exempelvis vilken nivå en fråga kan testa. Bloom ur skiljer sex kunskapsnivåer: 1 Faktakunskap - definiera begrepp, räkna upp, ange. Exempel: När föddes Karl XII? Vilken är den kemiska formeln för vatten? 2 Förståelse - beräkningar i flera steg, motivera, tolka. Exempel: Beräkna skattekostnaden för familj X. Beskriv vattnets kretslopp. 3 Tillämpning - observera, registrera, uppskatta, konstruera. Nu blir det svårare att konstruera en fråga. Här krävs att man går utanför kursboken och gör operationer på egen hand. 4 Analys - bryta ner, gruppera, identifiera, jämföra. Här krävs självständiga jämförelser och generaliseringar från studentens sida. 13

14 5 Syntes - dra slutsatser, formulera regler, se samband. Här krävs att man kan sätta olika kunskaper i samband med varandra och resonera sig fram till en slutsats. 6 Värdering - avge omdöme, kritisera, fatta beslut. På denna nivå måste studenten väga kunskaper mot varandra. Det kritiska förhållningssättet till kunskapen sätts i centrum. Detta förutsätter inte bara djupa kunskaper i ämnet, utan också kunskap om vad som styr ställningstagandet och hur man väger olika kunskaper i förhållande till varandra. Det kan till exempel innebära att studenten ställer två teorier mot varandra, värderar teoriernas förklaringsvärde för ett visst fenomen och sedan tar ställning för den ena eller den andra teorin. En utredning av ämnet fysik på högskolenivå (Kjöllerström m fl-74) visade att tentamensfrågorna oftast befann sig på nivåerna faktakunskap och förståelse och nästan aldrig på nivåerna analys, syntes och värdering. SOLO-taxonomi svarets struktur är avgörande En annan taxonomi är den s k SOLO-taxonomin (SOLO - Structure of Observed Learning Outcome). Den utgår från ett avgivet svar (observed learning) och placerar det på ett av fem stadier, som vart och ett beskriver strukturen på svaret. Till skillnad från andra taxonomier som ofta utgår från att gradera en individs kunskapsnivå i ett stadium som beskriver en slags högsta möjliga nivå för individens förmåga i ämnet, har denna endast ambitionen att gradera det enskilda svaret. Anledningen till denna avgränsning är att en individ kan befinna sig på olika nivåer olika dagar och/eller i olika ämnen. vad påverkar inlärningen? SOLO-taxonomin beskriver också faktorer som påverkar utfallet av en undervisningssituation: 14

15 1. Tidigare kunskapsstrukturer och då särskilt erfarenheter av betydelse för lektionens innehåll 2 Utvecklingsstadium - enligt Piaget - kanske inte tillämpbart på högskolenivå, då detta är en teori som behandlar barns utveckling upp till ca 12 år. 3. Motiv och avsikter för undervisning och studier. Här hittar vi kursplaner och styrdokument. Dessutom finns här även de mer eller mindre dolda faktorerna såsom ideologi, kunskapssyn och människosyn. 4 Studentens inlärningsstrategier. Med det menas det sätt studenten närmar sig studierna och lägger upp dessa medvetet och omedvetet. Bägge dessa teorier har fått kritik av olika slag - Bloom anses provinriktad av en del och andra menar att man kan inte utreda ett svar, som är fallet med SOLO-taxonomin, utan att också analysera frågan. Studerandestrategier söker efter ledtrådar att klara sina poäng Miller och Partlett har i England initierat en forskning i hur studenter utvecklar strategier för sin verksamhet i högskolan. I Sverige har exempelvis Marton i Göteborg och Dahlgren i Linköping forskat kring just vilka mekanismer som styr detta. En slutsats man kan dra av deras arbete är att just examinationsformen har mycket stor betydelse för hur en student fungerar. En del blir s k cueseekers, experter på att läsa in just det de tror kommer på tentan. Man skiljer också på djupinriktade och ytinriktade studenter, något man ofta har med sig från tidigare skolformer och som högskolan skulle kunna påverka med sina former för examination. Med ett studiemedelssystem som har sin grund i avklarade poäng är det naturligt att examinationen sätts i centrum för de studier vi bedriver. Examinationen har således stor betydelse för hur studenten väljer att studera. 15

16 Sammanfattning Frågor och svar i en examination kan systematiseras och värderas efter olika nivåer. Dessa värderingsgrunder kallas taxonomier. Exempel på taxonomier är Blooms taxonomi och SOLOtaxonomin. Dessa kan vara användbara vid en analys av examinationen. Forskare har pekat på olika studerandestrategier. Dessa visar hur studenter väljer att studera för att nå olika mål. Exempel på mål är bred kunskap, djup kunskap och kunskap för att klara tentamen. Särskilt intressant är teorin om s k cue-seekers, studenter som blir experter på att läsa in just det som behövs för godkänd tentamen. Dagens studiemedelstilldelning, som grundas på tagna poäng, uppmuntrar studier som enbart syftar till avklarad tentamen. Valet av examination har därför stor betydelse för hur studierna bedrivs. 16

17 Olika examinationsformer obegränsade möjligheter En examination kan utföras på många olika sätt. Vi har valt att i punktform presentera olika examinationsformer. Vår tanke är att detta skall fungera som en idébank där tips på nya spännande examinationsformer kan hämtas. Låt dessa sporra fantasin och utveckla den examination som bäst passar för kursens form och innehåll! Förutom de olika modellerna för examination finns några allmänna tips som gäller för alla för mer: Flera examinationsformer kan kombineras, till exempel kan grupparbete och enskild skriftlig rapport vara två delar av examinationen på en kurs Om man ser i ett längre perspektiv, över flera kurser, kan olika examinationsformer komplettera varandra. Någon form kan ge träning i rap portskrivning, en annan i muntlig framställning, en tredje i att utföra verklighetstrogen laboration. Ämnena kan då tillsammans knytas ihop till en helhet. 17

18 Skriftlig examination Skriftlig examination likställs ofta med enskild skriftlig tentamen utan hjälpmedel, i folkmun kallad tenta. Detta är dock en grov förenkling, det finns en uppsjö av olika modeller för skriftlig examination. Tentamen med hjälpmedel som i verkligheten Vid tentamen kan det ibland vara motiverat att studenterna har tillgång till hjälpmedel av olika slag. Det kan vara uppslagsverk, tabeller eller miniräknare, men också kurslitteratur. Detta för att examinationstillfället skall likna en realistisk situa tion. Genom tentamen med hjälpmedel kan examinationen inriktas på kunskapsinhämtande, problem lösning, fördjupning och förståelse av kunskap, snarare än kontroll av detaljkunskaper. Följande exempel är hämtat från Medicinutbildningen i Göteborg, men kan säkerligen modifieras för att passa andra utbildningar: Studenterna får patientbeskrivningar, och skall utifrån dessa ställa diagnos och föreslå behandling. Läraren har ytterligare information om de tänkta patienterna, vilken kan fås genom att studenten skriver en remiss. Studenten kan skriva fler remisser när detta behövs. Vid rättningen tas hänsyn till vilken väg studenten valt att lösa patientens problem, hur snabbt, säkert och omdömesgillt diagnosen ställts. Minuspoäng ges för onödig eller felaktig remissbegäran, eller om patienten utsatts för onödigt besvär liga undersökningar. Tentamen Tentamen kan vara uppdelad på olika typer av frågor, där olika former av kunskap efterfrågas. Exempelvis kan en del innehålla kortsvarsfrågor och ta fasta på detaljkunskaper, och i en andra del efterfrågas djupare kunskap genom längre essäfrågor. 18

19 Grupptentamen En grupp kan få ett antal frågor att besvara skriftligt. Gruppen skall då gemensamt komma fram till svaren på frågorna. En fördel är att gruppmedlemmarna delar med sig av sina kunskaper, att kunskapen befästs och att alla lär sig mycket av examinationen. En grupptentamen bör utformas så att den stimulerar alla att delta. Hemtentamen söka efter svar Varje student eller grupp av studenter får ett antal frågor att besvara hemma. Alla hjälpmedel är således tillåtna. Svarstiden kan variera från någon dag till hela kurstiden. Hemtentan kan kombineras med någon form av muntlig redovisning. Frågorna kan, eller snarare bör, vara mer övergripande och fråga efter djupare kunskap och analys. En välkonstruerad hemtentamen, då studenterna aktivt arbetar under exempelvis en vecka med att söka svar på frågor eller lösa en uppgift innebär naturligtvis också ett inlärningstillfälle. kontinuerligt kunskapssökande Tentamen under hela kursen Studenten kan vid kursstarten ges en eller ett antal frågor att ämna in vid kurstidens slut. Frågor skall alltså besvaras under kursens gång. Frågorna bör vara av övergripande karaktär, helst rymma flera aspekter och möjliga svar, och mana till analys och kritiskt kunskapssökande. Med denna examinationsform stimuleras studenterna till aktivt deltagande och sökande efter kunskap under hela kurstiden. Ett exempel hämtat ur Examination för kvalitet (ex 19 s 50): Nedan ges exempel på en uppgift som delas ut till samtliga elever. Den redovisas några månader senare i såväl muntlig som skriftlig form. 19

20 1 Problemval. Välj ur kursen ett avsnitt som du tycker är intressant och användbart. Formulera en relevant rubrik. 2 Baskunskap. Redogör med egna ord för de väsentligaste aspekterna på detta avsnitt. 3 Förståelse. Relatera det valda avsnittet till övriga delar av kursen. Peka till exempel på skillnader och samband. 4 Tillämpning. Konstruera en tillämpning till ditt problem, där du till exempel kan använda det du redogjort för under 1-3 för att förutsäga, förklara, demonstrera eller beräkna något nytt med utgångspunkt från dina inhämtade kunskaper. 5 Analys. Försök att använda dina inhämtade kunskaper till att analysera, jämföra, ange skillnader, bekräfta eller kritisera en praktisk problemställning, som är relevant under din rubrik. 6 Syntes. Försök att göra en syntes av de kunskaper du inhämtat på detta avsnitt med de kunskaper och erfarenheter du har från andra håll. Syntesen kan bestå i att kvantifiera, summera, diskutera, organisera, se samband, generalisera eller sammanfatta det du lärt dig om detta avsnitt med dina tidigare kunskaper och erfarenheter. 7 Värdering. Försök att värdera, bedöma, försvara eller kritisera ett problem med hjälp av det du lärt dig på detta avsnitt. Denna examinationsform är en konkretisering av Blooms taxonomi. Den kan ses som ett schema, en modell att arbeta efter när ett ämne behandlas, och allteftersom kursen fortskrider tränger studenten allt djupare in i ämnet. 20

21 Duggor, mindre, tätt återkommande tentamina litet diagnostiskt prov Så kallade duggor, mindre tentor, kan ske fortlöpande under kursens gång. En kort dugga kan exempelvis inleda lektionen. Studenterna stimuleras att läsa mer kontinuerligt och läraren ser på ett tidigt stadium om någon faller ur ramen. Undervisningen kan också hållas på en högre nivå. Kan kombineras med andra examinationsformer, exempelvis en avslutande examination på hela kursen. Studenträttade och studentkompletterade tentor Att studenterna rättar sina egna tentor skulle kunna innebära att alla läser så mycket de behagar och sedan ger sig själva godkänt eller rent av väl godkänt. Det kan också vara en utmärkt examinationsform om den läggs upp enligt följande: självkritik och inlärning Studenterna gör en vanlig tenta. Svaren kopieras och studenterna rättar tentorna själva. I rättandet ingår också att svaren kompletteras så att varje svar blir fullständigt. Rättandet och kompletterandet kan göras i grupp och med tillgång till kurslitteratur eller andra hjälpmedel. Tentorna gås sedan igenom av läraren och studenterna i helgrupp. Fördelar med denna form är att studenterna efter examinationen väl behärskar alla frågor, och att rättandet innebär ett kritiskt granskande och värderande av kunskap. Tidigarelagd tenta korvstoppning och urladdning att använda sin kunskap Ett problem med undervisning följd av en avslutande examination är att studenterna kan vara ordentligt insatta i ämnet först efter examinationen. Kunskaperna glöms sedan när studenten med ett nytt ämne, vilket kanske inte har någon större anknytning till det förra. Examinationen kan därför läggas en bit innan slutet av kursen och följas av seminarier, laborationer eller andra uppgifter. Då kan den sista delen av kursen hållas på en avsevärt högre nivå och den kunskap studenten fått genom sitt idoga tentaläsande kan tas tillvara och knytas an till mer praktiska användningsområden. Tid kan också ges till en genomgång av tentan. 21

22 olika tillfällen - olika frågor Flera tentamenstillfällen Studenterna kan få en eller flera enklare tentafrågor men i början eller efter en del av kursen. Kursen avslutas senare med en större tentamen. Studenterna är alerta under hela kurstiden, läraren ser på ett tidigt stadium om någon halkar efter och kursen kan hållas på en högre nivå då alla läst på inför de mindre tentorna. olika tillfällen - samma frågor Studenterna kan också få samma tentamen i bör frågor jan som i slutet av kursen. Frågorna, eller kanske hellre frågeställningarna, bör vara övergripande och syfta till diskussion. Det ställs naturligtvis högre krav på svaren i den andra tentaomgången och studenterna förväntas ge andra och mer utvecklade svar efter att ha läst litteraturen. Poängen är att frågor och därmed också intresse väcks redan i början av kursen, och att kurslitteraturen kan knytas an till givna frågeställningar. Exempel på frågor skulle kunna vara hur kan man förklara ett visst beteende?, vad är ett fritt val? eller hur kunde nazismen uppstå?. Studentkonstruerade tentor studenten examinerar sig själv studenten examinerar en annan student En studentkonstruerad tenta kan läggas upp enligt följande: Studenten får i uppgift att ur litteraturen formulera ett visst antal frågor. Studenten skall sedan motivera varför just dessa frågor valts och varför de formulerats som de gjorts. Därefter skall studenten ange kriterier för bedömning av svaren på frågorna samt motivera dessa kriterier. Slutligen skall frågorna besvaras och poängbedömas med en motivering utifrån de uppsatta kriterierna. En annan form av studentkonstruerad tentamen är då två studenter examinerar varandra. Den ena formulerar då frågor och leder en diskussion mellan de två. Efter halva tiden byts ordningen. Läraren/handledaren observerar diskussionen och examinationen avslutas med en gemensam diskussion. 22

23 Tentamen med intervall Studenterna får en fråga var att besvara. Tiden är kort. När tiden är ute samlas svaren in och studenterna får en ny fråga att lösa. De olika frågorna kan hänga ihop eller vara fristående. Denna examinationsform strävar efter att efterlikna verkliga situationer. Det kan exempelvis röra sig om läkarstuderande som tränas i att snabbt ställa diagnos och föreslå åtgärder. Formen tar också fasta på problemlösning och tillämpning av kunskaper. Tenta på okänt tema inte bara rabbla Tentamen på okänt tema innebär att studenten i stället för att svara på frågor med svar direkt hämtade ur litteraturen, skall använda sina kunskaper för att besvara frågor knutna till ett innan examinationen okänt tema. Det kan röra sig om att lösa ett problem som liknar den verklighet studenten utbildar sig till, som till exempel att pedagogstudenten skall lösa ett problem som skulle kunna uppstå i ett klassrum, att biologen skall förklara freonets påverkan på miljön, eller att läkaren skall ställa en diagnos. Det är här frågan om att tillämpa den kunskap studenten fått genom tentaläsning snarare än att på tentan rapa upp det inlärda. Formen utgör ett in lärningstillfälle, manar till analys snarare än memorerande av detaljkunskaper och upplevs som meningsfullt för studenterna. Monstret fantasi och kunskap En inspirerande modell för nya spännande examinationsformer är det så kallade monstret. Studenterna på till exempel en biologutbildning får som förutsättning en ö på en planet någonstans i universum. På ön råder vissa betingelser - till exempel ifråga om temperatur, kemisk sammansättning i luften och tillgång på näringsämnen. Studenten skall nu konstruera ett monster, en organism som kan leva på ön under dessa givna förutsättningar. Studenten skall också motivera och förklara varför monstret överlever. Studenten ges här träning i att tillämpa sin kunskap och problemlösningsförmåga och då också på ett tvärvetenskapligt sätt genom att kunskap från olika kurser används i examinationen. 23

24 Muntlig tentamen Enskild muntlig tentamen för examination En form av muntlig examination är då studenten enskilt tenterar för läraren. Frågorna kan antingen vara förberedda innan examinationen eller ges vid examinationstillfället. feedback Fördelar med enskild muntlig tentamen är att en dialog kan föras mellan studenten och läraren, vilket innebär att examinationen ger studenten ökade kunskaper, samt att studenten får omedelbar feedback på sina kunskaper. Det ger också möjlighet för läraren att få en god bild av studentens kunskaper. Enskild muntlig examination är dock en tidskrävande form och används mest då undervisnings gruppen är liten eller då någon student av någon anledning inte klarat eller kunnat delta vid den ordinarie examinationen. Enskild muntlig tentamen för klassen Studenten kan också examineras muntligt inför sin klass. Klassen bör ha fått olika uppgifter vilka redovisas på ett eller annat sätt. Det kan röra sig om att hålla föredrag om ett tilldelat ämne och/ eller förbereda diskussionsfrågor. ge kunskap till andra Studenten tränas här i att översätta sina kunskaper till för andra förståelig information. Studenten får tränga djupare i sitt ämne och måste ta ut centrala delar, sortera fakta, förstå helheten samt i viss mån argumentera för sina kunskaper. Dessutom får klassen kunskap under examinationen genom att lyssna och delta i diskussionerna. 24

25 Gruppvis muntlig tentamen för läraren diskussion med examinatorn presentation av resultat En grupp kan examineras genom att tillsammans med läraren diskutera frågor eller frågeställningar som tilldelas gruppen. Frågorna kan delas ut under eller i samband med examinationen. Formen är lärorik då gruppmedlemmarna kompletterar varandra och läraren kan fylla i eventuella luckor. En grupp kan också examineras genom att presentera resultatet av en uppgift gruppen löst. En sådan uppgift kan vara exempelvis en serie laborationer, ett projektarbete eller en undersökning. (Se även rubriken Problemlösning) Offentlig gruppexamination paneldebatt Några i klassen lottas ut till att hålla exempelvis en paneldiskussion. Även de övriga kan få göra inlägg och ställa frågor. Gruppen byts ut så att alla någon gång får delta. Studenterna lär sig att kritiskt granska, ta ställning och argumentera för sina åsikter. åhörare från verkligheten I samband med att ett längre projekt avslutas kan en offentlig examination hållas. Studenterna får då tid för att förbereda ett offentligt föredrag eller liknande. Till detta inbjuds personer som kan ha intresse av innehållet - exempelvis lärare och utbildningsledare men också personer utifrån som kan beröras - till exempel yrkesverksamma eller kommunaltjänstemän eller -politiker. Studenterna ges en träning i att ta ut det centrala i kursen eller problemområdet samt framföra detta på ett sätt som är begripligt för en publik som inte är så väl insatt i frågan. 25

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007)

Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Riktlinjer och mallar för betygskriterier inom grundutbildningen i biologi (beslutat av BIG: s styrelse den 13 juni 2007) Rektors och fakultetens riktlinjer Rektor utfärdade i juni 2006 riktlinjer för

Läs mer

Kursutvärdering - Barnpsykiatri, 3 hp / ht 2015

Kursutvärdering - Barnpsykiatri, 3 hp / ht 2015 Kursutvärdering Sid 1 (5) Kursutvärdering - Barnpsykiatri, 3 hp / ht 2015 Svarsfrekvens: 78 % (18/23) 1. Hur bedömer du som helhet kursens kvalitet? (1-5) Medel: 4,1 2. Dina förväntningar innan kursen?

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen?

Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen? Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, vt 2002 Jessica Johansson och Christine Holmström, Företagsekonomiska inst Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen? Inledning

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik B Kurskod: 2KN026 Start och slutdatum:

Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik B Kurskod: 2KN026 Start och slutdatum: Umeå universitet Institutionen för kostvetenskap Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik B Kurskod: 2KN02 Start och slutdatum: 020 00 Antal registrerade på kursen: 23 Datum för möte (programsamordnare, lärarrepresentanter

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier. PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, HT 2012 Kursens uppläggning Kursen syftar till att ge grundläggande kunskap om principer och tillvägagångssätt

Läs mer

Den friska människans anatomi och fysiologi 1SJ000 Distans VT16. Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter.

Den friska människans anatomi och fysiologi 1SJ000 Distans VT16. Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter. Den friska människans anatomi och fysiologi SJ000 Distans VT6 Antal respondenter: 2 Antal : Svarsfrekvens: 4.48 % Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter. Jag

Läs mer

Hej och välkomna till Europakunskap!

Hej och välkomna till Europakunskap! Hej och välkomna till Europakunskap! Kursen Europakunskap är en statsvetenskapskurs. Statsvetenskapliga perspektiv dominerar kursen, men även vi använder oss även av historiska, ekonomiska, geografiska

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PC1245 Personlighet, hälsa och socialpsykologi, 30 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Personality, Health and Social Psychology, 30 higher education

Läs mer

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN Utbildningsnivå: Delkursen ges i kursen Sociologi I Giltig fr.o.m. Höstterminen 2013 Poäng: Delkursen omfattar 3 hp Ansvarig lärare Thomas Florén, Fil

Läs mer

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1113 Kriminologi: Introduktion till studier av brott och sociala avvikelser, 30 högskolepoäng Criminology: Introduction to the study of crime and social

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Vattenresursteknik MV0190, 30056.1314 5 Hp Studietakt = 35% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Abraham Joel Värderingsresultat Värderingsperiod: 2014-03-05-2014-04-04 Antal svar 8 Studentantal 52 Svarsfrekvens

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Kursinformation Tets 37 HT -2013

Kursinformation Tets 37 HT -2013 Linköpings universitet IEI- Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling 2013-08-25 Logistik Ekdahl/KD Kursinformation Tets 37 HT -2013 Välkommen till kursen Grundläggande Logistik. Kursen innehåller

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Grundnivå. FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Grundnivå. FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Studiehandledning FYSIOTERAPI Grundnivå FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng HT 11 A-LL, CSO Kursen är en grundkurs

Läs mer

MYCKET BRA (7/44) BRA (34/44) GANSKA BRA (4/44) INTE BRA (1/44)

MYCKET BRA (7/44) BRA (34/44) GANSKA BRA (4/44) INTE BRA (1/44) Kursutvärdering moment 4, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? BRA (34/44) GANSKA BRA (4/44) Intressant Detta var det intressantaste kursmomentet Den sammanfattande föreläsningen i slutet

Läs mer

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014

Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Institutionen för informatik Göran Landgren Sammanfattning av kursutvärdering Sid 1 (1) Sammanfattning av kursutvärdering Projektledning och arbete i IT- projekt (BIT), vt2014 Sammanfattning Svarsfrekvens:

Läs mer

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II 1 ( 6) THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II Sändlista Kurskod Examinator Mathias Henningsson Miguel Giménez Johan Holtström THFR41 Miguel Giménez Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2 Kursens

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Lokala studieregler vid Göteborgs universitet

Lokala studieregler vid Göteborgs universitet Styrdokument dnr G2011/323 1 / 5 Lokala studieregler vid Göteborgs universitet Publicerad Beslutsfattare www.styrdokument.adm.gu.se Rektor Beslutsdatum 130408 Giltighetstid Revideringsdatum Från och med

Läs mer

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier. PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, VT 2013 Kursens uppläggning Kursen syftar till att ge grundläggande kunskap om principer och tillvägagångssätt

Läs mer

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1 1 (6) THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1 Sändlista Svante Gunnarsson Torun Berlind Elin Önstorp Fredrik Wiklund Christoph Röcklingsberg Johan Holström Kurskod THTY41 Examinator Christoph

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION LGRE40 Religionskunskap 4 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Religious Studies 4 for Teachers in Upper Secondary School, 15 higher education credits

Läs mer

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid

Läs mer

Utvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 50% 25% Det påverkade mig inte alls 37.5% Det påverkade mig. inte alls 25% inte alls

Utvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 50% 25% Det påverkade mig inte alls 37.5% Det påverkade mig. inte alls 25% inte alls Programutvärdering skapad: 0-06-7 Programutvärdering vid Högskolan Väst Human Factors, SGHUM, utan kommentarer () Institution: Högskolans förvaltning Antal svarande: 9 Utvärderingsresultat Teckenförklaring

Läs mer

PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, HT 2013

PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, HT 2013 PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, HT 2013 Kursens upplägg Kursen syftar till att ge grundläggande kunskap om principer och tillvägagångssätt i samhällsvetenskapligt

Läs mer

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students Kursplan HI1015 Historia II med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 History II for Teacher Students 30 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Målet med kursen är att den studerande

Läs mer

Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål.

Skäl för revideringarna är att kursplanerna tydligare ska spegla kursernas innehåll och mål. Ulla Veres viceprefekt för utbildning på grund- och avancerad nivå Prefekten 2013-10-28 FÖRSLAG till beslut Fastställande och revideringar av kursplaner Lingvistik Ärendet med förslag till beslut Prefekten

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Examinator Henrika Jormfeldt

Examinator Henrika Jormfeldt Högskolan Halmstad Akademin för Hälsa och välfärd SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT PSYKIATRI STUDIEHANDLEDNING Examensarbete inom omvårdnad-inriktning mot psykiatrisk vård, 15 hp Kvartsfart

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)

Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) Psykologiska institutionen (1 av 6) Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) VT 2013 Ansvarig lärare: Stefan Wiens, Ph.D., professor Rum 215, Frescati Hagväg 9 sws@psychology.su.se 08-163933 (nås

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008

Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008 Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008 Sex personer har fyllt i utvärderingsenkäten. En person läser kursen HU4304 som fristående kurs och de övriga läser den inom ett program.

Läs mer

Utvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 50% 25% Det påverkade mig inte alls. Det påverkade mig. inte alls 50% inte alls 50%

Utvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 50% 25% Det påverkade mig inte alls. Det påverkade mig. inte alls 50% inte alls 50% Programutvärdering skapad: 0-06-6 Programutvärdering vid Högskolan Väst Ekonom online, SGEON, utan kommentarer () Institution: Högskolans förvaltning Antal svarande: Utvärderingsresultat Teckenförklaring

Läs mer

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN44, Socialt arbete: Handledning inom verksamhetsförlagd utbildning i socialt arbete, 7,5 högskolepoäng Social Work: Supervision in Social Work Field Education, 7.5

Läs mer

A. Inledande Frågor 1. Kön. B. Ditt Lärande på Värderingar, världsbilder och visioner

A. Inledande Frågor 1. Kön. B. Ditt Lärande på Värderingar, världsbilder och visioner Sammanställning av Kursutvärdering Tvärvetenskapliga och historiska perspektiv på värderingar, världsbilder och visioner 6hp inom Hållbar utveckling B 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ

Läs mer

SOAN38, Socialt arbete med inriktning på familjer, 15 högskolepoäng Social Work with Families, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SOAN38, Socialt arbete med inriktning på familjer, 15 högskolepoäng Social Work with Families, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN38, Socialt arbete med inriktning på familjer, 15 högskolepoäng Social Work with Families, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Björn Åstrand

Björn Åstrand HÖGSKOLAN I HALMSTAD Examensarbete Instruktioner Halvtidseminarium 2014 HT Björn Åstrand 2014-10-08 Björn Åstrand 2014 1 Halvtidsseminarium Vid halvtidsseminariet presenteras hittills uppnådda resultat

Läs mer

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion

Läs mer

Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter

Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Tove.sandberg@mah.se Anna.gustafsson@mah.se Gabriela.enggren@mah.se Bakgrund

Läs mer

RYSA Du är % # Kvinna 50% 3 Man 50% 3 Summa 100% 6

RYSA Du är % # Kvinna 50% 3 Man 50% 3 Summa 100% 6 RYSA11 2007 RYSA11 2007 Översikt Totalt antal svar 6 Filter nej Gruppera efter fråga nej Du är Kvinna 50% 3 Man 50% 3 Din ålder Under 25 33.3% 2 25-35 16.7% 1 Över 35 50% 3 Vad har du läst förutom ryska?

Läs mer

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I Portfölj Termin 1, Stadium I Portföljen i korthet (gäller samtliga terminer) Vad är en portfölj? Portfölj (portfolio) är ett redskap som du som student använder för att synliggöra din lärandeprocess och

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Grundläggande högskolebehörighet 1 (3) Kursplan Kursens benämning: Vetenskaplig metod A Engelsk benämning: Scientific method A Kurskod: 1MV015 Gäller från: HT 2012 Fastställd: Denna kursplan är fastställd av Ämnesrådet i Ledningsvetenskap

Läs mer

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Innehåll för examensarbeten Under kursen utför och redovisar studenterna en vetenskaplig

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten Fastställande JUZN12, Hur forskning går till - rättsvetenskapens utmaningar i teori och praktik, 15 högskolepoäng Preparations for Legal Research, 15 credits Avancerad nivå / Second

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22.

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. Allmän studieplan för utbildning på forskarutbildningnivå i didaktik Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. 1. Ämnesbeskrivning Didaktik

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Vårterminen 2015 Innehåll Välkommen till Svenska som främmande språk förberedande kurs, 30 högskolepoäng...

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen Ekonomihögskolan FEKH69, Företagsekonomi: Examensarbete i redovisning på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Business Administration:Bachelor Degree Project in Financial and Management Accounting Undergraduate

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary School, Unit3: Society and Individual, 15 higher education credits Grundnivå/First cycle 1.

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography

Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography GÖTEBORGS UNIVERSITET Konstnärliga fakultetsnämnden Högskolan för fotografi Utbildningsplan Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography Examen:

Läs mer

SPAK01, spanska, kandidatkurs

SPAK01, spanska, kandidatkurs Språk- och litteraturcentrum Spanska SPAK01, spanska, kandidatkurs Studiebeskrivning Fastställd 2007-09-10 av lärarkollegium 3 att gälla fr.o.m. höstterminen 2007 Introduktion SPAK01, 61-90 högskolepoäng,

Läs mer

VT15-1MT016-7,5hp-Växjö-50%-Campus

VT15-1MT016-7,5hp-Växjö-50%-Campus VT15-1MT016-7,5hp-Växjö-50%-Campus : Vilket sammanfattande omdöme ger du kursen? Vilket sammanfattande omdöme ger du kursen? Mycket bra 12 (85,7%) Ganska bra 2 (,3%) Ganska dålig 0 (0,0%) Mycket dålig

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1112 Socialpsykologi: Introduktion till studier av samhället och sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies of society

Läs mer

Programutvecklingsmetodik, teori

Programutvecklingsmetodik, teori 1 (5) TDDC93- Programutvecklingsmetodik, teori Sändlista Inger Klein Annalena Kindgren Siv Söderlund Magdalena Smeds Kristian Sandahl Tommy Färnqvist Kurskod TDDC93 Examinator Kristian Sandahl Kursen gavs

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 170125 Akademin för Lärande Humaniora och Samhälle Mia Paulsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering

Läs mer

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary School, Unit 1: Ideas and Opinion, 15 higher education credits Grundnivå/First cycle 1. Fastställande

Läs mer

SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits

SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Kursutvärdering. Enkätresultat. 27 har svarat av 32 (84%) Max antal val: 7

Kursutvärdering. Enkätresultat. 27 har svarat av 32 (84%) Max antal val: 7 Enkätresultat Enkät: Kursutvärdering Status: öppen Datum: 2009-12-08 14:08:39 Grupp: Aktiverade deltagare (H09 Sår och sårbehandling) Besvarad av: 27(32) (84%) Kursutvärdering Utvärdera kursen utifrån

Läs mer

Att göra examensarbete

Att göra examensarbete Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska

Läs mer

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Period 3-4, VT2006 Distans, nät

Period 3-4, VT2006 Distans, nät SAMMANSTÄLLNING 1 (10) DESIGN OCH KONSTRUKTION AV ANVÄNDARGRÄNSSNITT 5P Period 3-4, VT2006 Distans, nät Sammanfattning: Engagerade och engagerande lärare. föreläsningar och bra med projekt för att tillämpa

Läs mer

Cambros elektroniska utvärderingssystem

Cambros elektroniska utvärderingssystem Cambros elektroniska utvärderingssystem Kursutvärdering Kost vid graviditet och amning 7,5 hp HT12 Tack för att du tar dig tid att fylla i utvärderingen av kursen Kost vid graviditet och amning! projektarbetet

Läs mer

Studiehandledning till PBL på IT för användare

Studiehandledning till PBL på IT för användare ÖREBRO UNIVERSITET ESI-Informatik Anders Avdic, Ulrika Sandberg, Magnus Österman, Jenny Lagsten 2003-08-25; 2004-03-30; 2004-08-25; 2005-01-17, 2005-08-24, 2006-01-16 Studiehandledning till PBL på IT för

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Handleda professionella

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng

LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 07 LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Food and Meals in a Sustainable Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 6 hp, vt 2008

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 6 hp, vt 2008 Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, hp, vt 8 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på högskolepoäng som ingår i receptarieutbildningen

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary Schools, Unit 2: Society and Economy, 15 higher education credits Grundnivå

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Sh A samt Eng B

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Sh A samt Eng B 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Internationella relationer Engelsk benämning: International Relations Kurskod: 1FK001 Gäller från: HT 2013 Fastställd: Kursplanen är fastställd av det gemensamma ämnesrådet

Läs mer