Kvalitetsredovisning 2007 Förskolan Jurabacken

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2007 Förskolan Jurabacken Fastställd av Rektor Bo Michelsson

2 Verksamhetens förutsättningar... 3 Presentation av verksamheten... 3 Arbetet i verksamheten... 4 Förbättringsarbetet... 4 Grund för val av lek och självkänsla... 4 Lpfö Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplan... 5 Måluppfyllelse och resultat... 6 Leken... 6 Självkänsla... 6 Analys och bedömning... 7 Leken... 7 Självkänsla... 7 Utvecklingsområden/lärområden... 9 Leken... 9 Självkänsla... 9 Övrigt Sagans värld Ledarstöd... 10

3 Verksamhetens förutsättningar Ett år och sex månader har gått sedan Jurabacken växte sig dubbelt så stort. Förändringsprocessen är hela tiden närvarande. Presentation av verksamheten Förskolan har inte längre samma organisationsmodell på alla avdelningar. Augusti 2006 utökades Jurabacken med 3 avdelningar. Åldersstrukturen är numera 1 5 år. 2 avdelningar har kvar 1-4 år, 1 avdelning 1-5 år och de nya avdelningarna har åldershomogena grupper. På de avdelningar som har åldershomogena grupper har vi under året stött på problem av organisatorisk art, vi har dock bestämt oss att fortsätta arbeta åldershomogent. Vårt gemensamma arbetssätt innebär att vi främst prioriterar: tryggheten leken naturen vår miljö motoriken sång och musik. Vår verksamhet syftar till i första hand att ge barnen trygghet och lugn inför framtiden. Vår förskola är vackert belägen med en stor fin utemiljö, stora lekytor och naturen/ skogen inpå husknuten. Vi utnyttjar dessa goda förutsättningar på bästa sätt med mycket utevistelse, promenader/ utforskningar utan att skjutsa barnen i vagnar. Det är bättre med en kort promenad med många sinnesupplevelser än en passiv lång promenad sittande stilla i vagnar. Naturupplevelser anser vi vara mycket viktiga och prioriterar därför detta. De flesta barn sover ute året om. Den föräldraundersökning som gjordes under 2007 visar en stor tillfredsställelse från barn och föräldrar. Instämmer helt instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls 100% 90% 4,3 8,6 80% 70% 60% 50% 40% 95, % 20% 10% 0% Vårt barn tycker att hans/hennes förskola är bra. Förskolans verksamhet stimulerar mitt barn på ett bra sätt. 3

4 Arbetet i verksamheten Arbetet på förskoleavdelningarna har under 2007 präglats av det förbättringsarbete som startat. Förbättringsarbetet Under hösten 2007 startade vi arbetet med det som så småningom ska bli vår kvalitetsredovisning. Vi hade till vårt förfogande ett antal kvällskonferenser och två heldagar. Vi bestämde att vår ingång i arbetet skulle vara genom en kartläggning. En kartläggning av de utvecklings- /förbättringsområden som finns i vår verksamhet. Vi hade fler utgångspunkter i sökandet av förbättringsområden, fortbildningar, cockpitundersökningar, utvecklingssamtal, observationer etc. Vi hade redan innan arbetet med att hitta förbättringsområden beslutat oss för att avgränsa till två områden som skulle kunna omfatta hela förskolan. Resultatet blev naturligtvis två områden som är relativt stora och omfattande men som fortfarande kan göras till användbara mål för respektive avdelning på förskolan. De två områden som vi tillsammans fann lämpliga var leken och självkänsla. När vi var klara med definitionen av områdena gick vi vidare med att sätta upp mål för vårt utvecklingsarbete. Måldefinitionen har även den sin utgångspunkt i fortbildningar, cockpitundersökningar, utvecklingssamtal, observationer etc. men framförallt i respektive barngrupp. I det arbete som vi startat under hösten har det varit två parametrar som varit viktigare. Allas delaktighet har varit en av bitarna, för att få ett reellt förbättringsarbete krävs det att alla har inflytande och påverkansmöjligheter. Den andra biten har varit och är processen, att starta ett relativt stort arbete för att sedan låta det rinna ut i sanden har känts meningslöst. Vi kommer under 2008 att fortsätta utveckla vårt förbättringsarbete, exakt hur vet jag ännu inte. Det som kommer att påverka mina beslut är naturligtvis det arbete som sker på respektive avdelning. Grund för val av lek och självkänsla Nedan följer att antal exempel på bakgrunder till våra val. Leken Barn som: Föredrar vuxen som kompis i leken. Inte stannar kvar i leken/ byter lek ofta. Inte tar initiativ till att öva, pröva och bearbeta. Lämnar kompisar utanför. Har stort behov av rörelse. Självkänsla Vi vuxna glömmer bort barnens egen förmåga. Genom att jobba lösningsinriktat, ska vi förekomma barnen, stödja och ge positiv feedback. Ta till vara varje barns förmåga och vilja att ta allt större ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen. Barnen ska tro på sig själva och känna sig trygga. Vi kommer att använda oss av metoder som gynnar kompisskap och självkänsla. Lpfö 98 Vad säger våra styrdokument om leken respektive självkänsla? Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande 4

5 leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Barnen skall få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. De skall få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, att handla, röra sig och att lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplan Under 2007 har vi beslutat om en likabehandlingsplan. Planen är framtagen tillsammans med all personal vid ett antal tillfällen under höstterminen. Vi kommer under våren 2008 att vid flera tillfällen att ha värdegrundsdiskussioner för all personal. Vi kommer även vid några tillfällen ha erfarenhetsutbyte inom förskolan. Metoder för ex. konfliktlösning, förhållningssätt etc. kommer då att vara centrum i det arbetet Arbetet med värdegrundsdiskussionerna och erfarenhetsarbetet kommer att tillsammans med ovanstående plan kommer att vara underlag för kommande uppföljning och utvärdering. 5

6 Måluppfyllelse och resultat Tiden vi har jobbat med förbättringsarbetet har varit förhållandevis kort, vi kan trots detta utläsa vissa förändringar. Nedanstående beskrivning av vårt förbättringsarbete omfattar barn i åldrarna 1-5 år. I texten som följer är respektive avdelnings förbättringsarbete redovisat styckevis, av sekretesskäl är texten avidentifierad. Leken Vårt mål med leken är att barnens lek skall utvecklas från ensamlek med en vuxen till gemensamhetslek med andra barn. Att barnen inte skall springa inomhus. Vi vill istället skapa en utvecklingsbarn innemiljö. Vi försöker att som vuxna finnas tillhands, så att den påbörjade leken kan fortsätta utan att barnen blir störda. Vi försöker också ge barnen lugn och ro, så de kan fullfölja sin aktivitet de har påbörjat. Vi ser ett samförstånd barnen emellan. Eftersom det finns utvecklande material för leken ex dockvrån. Kramar och klappar på varandra när någon är ledsen. Imitera varandras lek. Vi har som personal blivit mer uppmärksamma på hur barnen leker. Att barnen kan leka i större grupper och med olika barn. Att barnen frågar mer efter varandra. Lite tidigt att se tydliga resultat redan, men vissa förändringar i gruppen kan vi redan se. Barnen bjuder in varandra att delta i leken. De senaste veckorna har vi jobbat med det här. Och vi kan redan nu se en förändring. Det stora förändringar vi har sett är framförallt att de yngre barnen har börjat ta fram sina kläder. De har även börjat klä på sig själva. Vi har hört kommentaren jag kan, från några av barnen. Vi kan nu se att alla försöker med uppmuntran från oss. De äldre barnen kan ta av och på sig kläderna själva men är sämre på att lägga kläderna där de skall vara. Vi försöker att uppmärksamma de äldre barnen om att blöta kläder skall in i torkskåpet. Vi känner att deras självkänsla växer genom att vi bekräftar att de känner sig omtyckta och att de duger. Vi ger dem lagom svåra utmaningar. De får ansvara och de får ta ansvar. Vi låter barnen jobba med problemlösningar. Att barnen är trygga och glada. Barnen hälsar när de kommer, vi har noterat att barnen blivit mer noga med att vi uppmärksammar dem och ex hälsar. Barnen törs agera inför kompisar ex. sjunga, prata i samling. De flesta barnen provar nu, men alla klarar ännu inte hela påklädningen. Det fungerar bättre att dela barngruppen vid av- och påklädning. Självkänsla Vårt mål med självkänsla är att barnen ska känna att de kan och får. Vi vuxna glömmer bort barnens egen förmåga. Vi vill till exempel att barnen själva skall kunna hämta en mugg och vatten att dricka. 6

7 Analys och bedömning av måluppfyllelsen och gjorda lärdomar Tiden vi har jobbat med förbättringsarbetet gör att det är svårt att dra allt för långtgående slutsatser. Nedanstående beskrivning av vårt förbättringsarbete omfattar barn i åldrarna 1-5 år. I texten som följer är respektive avdelnings förbättringsarbete redovisat styckevis, av sekretesskäl är texten avidentifierad. Leken Det har blivit mindre spring och mer rollekar. För att nå det resultatet har vi ändrat rummens struktur, skapat möjligheter till att hoppa och klättra samt även möjligheter att leka lugnare lekar, krypa in i koja och vara för sig själv, barnen har mognat mer och utvecklat sin rollek med varandra. Även hittat rollekar som vi inte har introducerat t ex frisör. Barnen utvecklar mycket i den här åldern bl.a. utvecklar de sitt språk och det blir då en annan form av lek och kommunikation. Vi försöker inspirera barnen till en meningsfull lek och uppmuntra dem att leka färdigt innan de påbörjar något nytt. Än så länge har barnen svårt att hålla fast vid en aktivitet/lek. Vi behöver fortsätta att stödja barnen i leken enligt våra planerade tillväga gångsätt. Vad vi kan se är att när barnens lek fungerar så blir det ett större lugn i barngruppen och det skapar bättre lekro. Lekron skapar en mera långvarig och kreativ lek, det är ett framsteg och det är vi nöjda med i nuläget. Vi har låtit barnen få prova utforska, använda sina sinnen, prova nya material. Vi har varit lyhörda och förändrat lekmiljön då och då. Vi upplever att barnen leker mer i grupp och att de söker lekkamrater utanför vår avdelning. De äldre barnen uttryckte ofta du är inte min kompis dessa saker har blivit mycket bättre. Vi har lekmaterial i lådor som barnen inte når, de får fråga efter ett specifikt material. Vi upplever att det har främjat barnens fantasi. Vi vuxna ska vara mer närvarande för barnen. Det har blivit mer cirkulation i leken. Barnen accepterar varandra bättre i leken än förut. Barnen är snällare mot varandra. När hela personalgruppen har haft samma förhållningssätt har vi fått snabbare resultat. Barnens sociala kompetens har förbättras. Vid delning av barngruppen har nästan mobbingtendenserna upphört. De nyinskolade barnen har kommit igång ganska bra men är fortfarande vuxenberoende. Självkänsla Numera säger barnen till att de är törstiga och går och hämtar mugg och vatten. Barnen hjälper varandra med att hämta mugg och öppna dörren. Vi är ibland för snabba att hjälpa barnen och glömmer barnets egen förmåga. Vi har tänkt till och gett barnen mera eget ansvar vilken bl. a resulterat i ett pusselskåp, där barnen själva kan gå och hämta pussel när de vill pussla. Barnen tar även bort sitt eget glas efter mellanmålet och ställer det på matvagnen. Barnen kan mer än vi tror om vi ger dem möjlighet och uppmuntran. Skillnaden nu är att alla barn kan ta ner sina kläder från sin hylla, alla försöker att ta på sig efter sin förmåga. På/avklädningssituationen är lugnare. Vi pedagoger är mer medvetna om att ge barnen chans och tid att ta på sig själva. Med vårt förhållningssätt vill vi uppmuntra barnen att öka sin självkänsla vid av- och påklädning. Vi känner att vi är nöjda med resultatet hittills. Vi har lärt oss 7

8 att ge barnen mer tid och att dela upp den i smågrupper, alla hinner ut ändå. Vi har också lärt oss att inte serva för mycket. Barnen kan själva bara vi tillåter dem. På sikt ser vi att barnen kommer att klara sin avoch påklädnad själva. Barnen bryr sig om varandra. Frågar efter varandra. Tränar på att fråga varandra om lov om man vill ha en viss sak som någon annan har. Genom att dela barnen efter deras mognad i stället för ålder så får varje barn större chans till utveckling. Det märks att barnen vuxit, de har blivit tryggare och vågar ta för sig. Genom att jobba med självkänsla hos barnen har vi fått starka och självständiga barn. Ju mer uppmuntran och uppskattning barnen får ju mer vill de lära sig. Att personalen blivit mer medveten om att verkligen uppmärksamma alla barn. När barnen själva är aktiva så är det roligare och därmed lär de sig lättare genom beröm och uppmuntran kan man komma långt. Barnen har blivit bättre på att vänta på sin tur. Vår arbetsmiljö har blivit bättre i takt med att barnen klarar mer själva. Mindre stress från oss mindre stressade barn. Barnen får ett bättre självförtroende. Den sociala empatin har förbättrats, barnen hjälper varandra. Barnen har utvecklat en bättre motorik. 8

9 Utvecklingsområden/lärområden Det som är genomgående i vårt förbättringsarbete är de positiva spinoffeffekterna. Nedanstående beskrivning av vårt förbättringsarbete omfattar barn i åldrarna 1-5 år. I texten som följer är respektive avdelnings förbättringsarbete redovisat styckevis, av sekretesskäl är texten avidentifierad. Leken Vi vill påvisa mångfalden av lekens möjligheter och ge barnen utrymme att utveckla sin nyfikenhet och lust att leka och lära. Vi vuxna skall bli mer lyhörda och observanta för vilket stadium barnen befinner sig i. Vår tanke är att ge barnen möjlighet till meningsfull och kreativ lek. Vi tror att om vi byter ut lekmaterial lite oftare så inspirerar vi till ett ökat intresse som förhoppningsvis leder till en mer långvarig lek. Vi kanske behöver tänka över om det behövs en förändring i vår innemiljö som bidrar till bättre leksituationer, framförallt behöver vi pedagoger vara bra förebilder som har tid att sitta med barnen och hjälpa dem att hålla fast vid leken. Barnen leker mer med varandra. Vi upplever en större gruppkänsla. Barnen jobbar på turtagande. Vi vuxna deltar i leken på barnens villkor. Vi tycker att vi har för lite tid för att ha grupper. Det blir lättare att jobba med gruppkänsla om det kan göras kontinuerligt. Vi kommer att ta bort material för att introducera nytt material. Vi kommer att stimulera barnens fantasi genom att berätta sagor, starta rollekar, bygglekar osv. Vi kommer att jobba mer med de barn som leker bra, lekmotorerna. Detta för att de i sin tur ska kunna få med andra barn i leken. Självkänsla Vi kan hitta nya utvecklingsområden t ex av och påklädning, plocka tillbaka leksaker efter sig och fråga vad de vill. Läroplanen säger att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Det är vår uppgift att ge dem chansen att utveckla stärkt självkänsla. Vi vill visa för barnen att de har lyckats genom den dokumentation vi påbörjat. Vi har fotat barnen under den tid vi aktivt har arbetat med utvecklingsområdet. På sikt kommer de att kunna se sin egen utveckling. Vi känner att vi behöver jobba mera med avklädningssituationen vid ingång, vi behöver gå in med färre barn i omgångar samt att ge dem mera tid till avklädning. För att engagera föräldrar i vårt utvecklingsarbete kommer vi att planera in ett föräldramöte där vi informerar dem om vårt uppdrag, vi hoppas på ett ökat samarbete hem/förskola. Vi kommer att uppmuntra barnens lärande på olika sätt. Att barnen t.ex. ska lära sig respekt gentemot vuxna och barn. Att tänka på att dela in barnen i mindre grupper gör det lättare för varje enskilt barn att komma till tals. Vi kommer att fortsätta att vara aktivt passiva för att inte föregå barnen, vi kommer att låta barnen prova och testa själva. 9

10 Övrigt Andra viktiga händelser under 2007 Sagans värld Under 2007 hade personalen en kvällsföreläsning av Maria Rössvik. Kvällens rubrik var Sagans värld i ett läroplansperspektiv. Personalen blev vid det tillfället så inspirerade att vi beslutade att ta hit Maria på en heldag. Ledarstöd Jag har under 2006 och 2007 haft stöd i mitt ledarskap av två lärare, en på Kvännaren och en på Jurabacken. Stödet har mest inriktat sig på pedagogiska frågor och utveckling. Organisatoriskt är det bestämt att det ska bli en förändring under Kvännarområdets ledartjänst genererar mer än en heltid. From 2008 ska det bli två ledartjänster med ett utökat ansvarsområde. Köhanteringen för hela staden och utvecklingsfrågor ska ingå i tjänsterna. 10