Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING"

Transkript

1 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 9 november 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD Företagshälsovården därför lyckas finsk modell

2 Finland har Europas, och kanske världens, mest omfattande och reglerade företagshälsovård. Den bygger sin verksamhet på varje arbetsplats behov och har dessutom en viktig roll i sjukskrivningsprocessen. te xt: eva lindén foto: jussi nukari Bäst i världen på företagshälsovård I Helsingfors finns en modell för tidig återgång i arbete. Företagshälsovården är en central aktör genom hela processen allt ifrån att arbeta förebyggande till att stötta människor att komma tillbaka efter en lång sjukskrivning. Sjukfrånvaron i Finland låg och stabil Procent Sverige Finland 0 År Andel frånvarande i Finland och Sverige på grund av sjukdom/skada under en viss vecka. Källa: Arbetskraftsundersökningarna, Eurostat Så funkar finska företagshälsan Aino är barnskötare och jobbar på ett daghem i Helsingfors. Hon har länge känt av sin rygg, och under senare tid har det blivit allt värre. Flera gånger under kort tid har hon varit sjukledig, som det kallas i Finland. Hennes närmaste chef vill därför att de ska ha ett samtal och prata igenom situationen. Samtalet leder till att de kommer överens om att Aino ska kontakta företagshälsovården. En vecka senare träffar hon företagsläkaren och blir undersökt. Läkaren tycker att Aino ska gå till en av företagshälsovårdens sjukgymnaster, både för att få behandling och för att få hjälp att komma igång med egen träning. De bestämmer också att doktorn och sjukgymnasten ska komma till Ainos arbetsplats för att vara med och diskutera om något kan göras för att underlätta för Aino. Tre veckor senare är det dags för mötet som även föreståndaren för daghemmet deltar i. De kommer fram till att Aino under en period ska få arbeta på avdelningen för äldre barn. Hon ska också få större möjlighet att gå ifrån och vila en stund om hon behöver. Finland har ett nationellt sammanhållet system för företagshälsovård. Det bygger på en lag om förebyggande företagshälsovård, en utvecklad offentlig styrning och en samsyn mellan inblandade aktörer, bland andra arbetsmarknadens parter, Social och hälsovårdsministeriet, Folkpensionsanstalten och Arbetshälsoinstitutet. Alla arbetsgivare är skyldiga att anordna förebyggande företagshälsovård för sina anställda. De flesta köper också sjukvård. Egna företagare kan ansluta sig om de vill. Även om Aino inte tycker att det är helt lätt att träna på egen hand så går det bättre och bättre. Hon gör flera besök hos sjukgymnasten och får stöd i att inte ge upp. Och så småningom känner hon sig starkare i ryggen. Hon har också fått repetera kunskaperna om hur man lyfter. Efter sex månader går hon tillbaka till småbarnsavdelningen det är där hon helst vill jobba. Hennes ambition är att fortsätta träna på egen hand. Aino hade även kunnat gå till den vanliga primärvården eller till en privat mottagning med sin onda rygg. Nu var det hennes chef som tog initiativet, men hon hade troligen valt företagshäl- Här arbetar läkare och sjuksköterskor som har vidareutbildning i företagshälsovård, ibland också sjukgymnaster, psykologer m fl. 10 dagens socialförsäkring November 2006

3 sovården ändå. Där går det snabbt att få en tid, det kostar ingenting och dessutom vet hon att de känner till hennes arbetsplats, vilket hon tycker känns bra. En läkare och en sjukgymnast från företagshälsovården har varit där tidigare, och bland annat pratat om allergier och vad man ska tänka på när man lyfter. En gång kom en psykolog och hade samtal med hennes arbetsgrupp för att hjälpa till att reda ut en konflikt. Sturenkatu eller Sturegatan Just den här Aino finns inte i verkligheten, men så här kan det gå till när någon som är anställd i Helsingfors stad har anledning att besöka sin företagshälsovård. Det får jag veta när jag besöker företagshälsovårdscentralen på Sturenkatu, eller Sturegatan som den heter på svenska, en kvart med spårvagnen från Helsingfors centrum. I ett brunt fristående tegelhus jobbar ungefär 20 läkare och sjuksköterskor, 5 sjukgymnaster och 4 psykologer. De arbetar i team och erbjuder företagshälsovård för anställda framför allt inom barnomsorg, äldrevård och sjukvård, cirka personer inom arbetsenheter. Alla arbetsgivare i Finland är skyldiga att se till att de anställda har tillgång till förebyggande företagshälsovård. Men Helsingfors stad köper, som de flesta andra arbetsgivare, även sjukvård av företagshälsovården. På Sturegatan sysslar man i grova drag med förebyggande arbete till 40 procent och med sjukvård till 60 procent. För läkarnas del är andelen sjukvård högre, cirka 70 procent. Vad behöver arbetsplatsen Basen för verksamheten är att man tar reda på vad varje arbetsplats behöver, bland annat genom besök på arbetsplatserna. Tillsammans med arbetsgivaren och facket kommer man överens om en verksamhetsplan. Den kan handla om Fortsättning på nästa sida David Parland, psykolog, Carita Vyhtinen, hälsovårdare och Anne Larkimo, företagsläkare, servar en del av de anställda i Helsingfors med företagshälsovård. Kommunala hälsocentraler är skyldiga att erbjuda företagshälsovård men det finns också många privata serviceorgan som gör det. Stora företag kan ha egen företagshälsovård. Innehållet styrs av behoven på varje arbetsplats och slås fast i en verksamhetsplan. Finansieringen sker med avgifter från arbetsgivarna och löntagarna samt egna företagare. Arbetsgivarna får, enligt sjukförsäkringslagen, tillbaka 60 procent av sina kostnader för förebyggande företagshälsovård och 50 procent för sjukvård. Ungfär40 procent av verksamheten räknas till det förebyggande arbetet. Cirka 85 procent av arbetskraften har tillgång till företagshälsovård. Av anställda är andelen ca 90 procent. dagens socialförsäkring November

4 DEN FINSKA MODELLEN Viktigast att förhindra att Fortsättning från föregående sida att företagshälsovården ska informera och ge råd om hälsa och säkerhet, stötta arbetsplatsen till exempel vid organisationsförändringar, genomföra hälsokontroller eller kartlägga olika förhållanden på arbetsplatsen och föreslå förändringar. Ute på arbetsplatserna Över huvud taget är man mycket ute på arbetsplatserna, även för att hjälpa till att lösa enskilda medarbetares problem. Ofta arbetar man i par. Att förebyggande arbete är viktigt är självklart, säger Anne Larkimo, företagsläkare, och Carita Vyhtinen, sjuksköterska, eller företagshälsovårdare som det kallas när man har vidareutbildning i företagshälsovård. Men även sjukvården tycker de är viktig. Och till det finns flera skäl. När människor kommer till oss för att få hjälp med sina besvär så kan det samtidigt ge en kunskap om var det brister i arbetsmiljön, säger Anne Larkimo. Om exempelvis många städerskor inom en förvaltning har besvär så inser man ju att det måste vara något fel där. Och då kan vi hjälpa till att genomföra förbättringar. Ingen exakt gräns Dessutom går det inte att dra någon exakt gräns mellan förebyggande arbete och sjukvård, menar de. Och det skulle vara väldigt svårt att förklara för människor att de inte kan få hjälp med sin onda axel eller sin halsfluss här, säger Carita Vyhtinen. Det Psykologen David Parland har besökt ett daghem. Kännedom om arbetsplatserna är grundpelaren i finsk företagshälsovård. Så funkar finsk sjukskrivning Den obligatoriska sjuklöneperioden omfattar insjuknandedagen + 9 dagar. De flesta har dock sjuklön under 1 2 månader, med full lön. FPA ersätter arbetsgivarna för utbetald sjuklön efter den obligatoriska sjuklöneperioden. Efter sjuklöneperioden betalar FPA sjukpenning med högst 70 procent av deklarerad inkomst. Krav på läkarintyg gäller från 1:a eller 3:e dagen. Alla läkare har rätt att sjukskriva. När ett sjukfall pågått i 60 dagar måste FPA utreda rehabiliteringsbehovet. Initiativ till rehabilitering kan tas tidigare av den enskilde, företagsläkare eller annan läkare. Sjukpenning betalas ut för högst 300 dagar under en tvåårsperiod. Därefter kan den enskilde ansöka om sjukpension. 12 dagens socialförsäkring November 2006

5 HELSINGFORS STADS BILDBANK människor blir sjuka handlar ju om att man ska kunna gå tillbaka och arbeta så snart som möjligt. Sedan kan vi förstås inte klara all vård här, men väldigt mycket. Om det behövs kan vi köpa tre patientbesök för en och samma patient från annat håll, till exempel av en ortoped eller psykiatriker. Måste vi hänvisa vidare vet vi vart människor ska vända sig. Vi är också med och diskuterar och ger råd när det gäller rehabilitering. Rollen som rådgivare är viktig. När människor kommer till oss för att få hjälp med sina besvär så kan det samtidigt ge en kunskap om var det brister i arbetsmiljön Anne Larkimo, företagsläkare. Stress och konflikter David Parland är psykolog. För hans del består arbetet till ungefär en tredjedel av individuella samtal med anställda. Oftast rör det sig om 1 5 samtal, exempelvis om stress och konflikter. Men större delen av hans jobb är inte relaterat till enskilda individer utan sker i form av till exempel samtal med arbetsgrupper och ledningsgrupper ute på arbetsplatserna eller deltagande i olika projekt. Det kan handla om att stödja och utveckla teamarbete och ledarskap i samband med olika förändringar på en arbetsplats, säger han. Eller om att bidra till att minska sjukfrånvaron. Ofta arbetar jag tillsammans med en hälsovårdare, men även övriga teammedlemmar är viktiga samarbetspartners eftersom de samlar på sig information från besök på arbetsplatsen eller patientmottagningen. 30-dagarsgräns En viktig del av arbetet är att stödja människor att återgå i arbete så snart som möjligt efter en sjukskrivning eller i att kanske inte behöva bli sjukskrivna alls. I Helsingfors har man en modell som kallas för Tidigt stöd. Senast när en anställd har varit sjukskriven 30 dagar i sträck, eller 5 gånger under ett år, ska arbetsledaren ha ett samtal med personen och vid behov föreslå att företagshälsovården kopplas in, om inte detta redan skett. Målet är att jobba systematiskt, säger Anne Larkimo. Bland annat finns en mall för samtal och utredning som arbetsledaren fyller i tillsammans med den det gäller. Besöket på företagshälsovården leder ofta till ett trepartsmöte där den anställde, arbetsledaren och/eller en högre chef samt företagshälsovården deltar. Ett sådant möte sker oftast två fyra veckor efter det att jag har träffat patienten första gången, säger Anne Larkimo. Mötet går ut på att se om något kan förändras på jobbet, till exempel arbetsuppgifterna eller den fysiska arbetsmiljön. Arbetsgivaren kan också få en skriftlig bedömning av arbetsförmågan från oss. Sedan har vi ofta ett nytt möte för att följa upp att det fungerar som det är tänkt, eller diskutera en annan lösning om det inte har fungerat. Även när det är dags för någon att återvända till arbetet efter en lång sjukskrivning har företagshälsovården en central roll. Arbetsgivaren måste naturligtvis vara engagerad, men det är vi som har bäst möjlighet att bedöma hur mycket och med vad personen kan arbeta utan att riskera tillfrisknandet, säger Carita Vyhtinen. Är det något ni skulle vilja förbättra i ert arbete? Att besöka arbetsplatser och ha möten tar mycket tid. Vi har inte resurser att göra alla de arbetsplatsbesök vi skulle vilja, säger Anne Larkimo. Det finns också en risk att sjukvården tar plats på bekostnad av det förebyggande arbetet. Så vi försöker begränsa den för att kunna ägna oss mer åt förebyggande åtgärder och samverkan med arbetsgivarna. Det vill säga sådant som ingen annan gör. Helsingfors ligger bara en färjetur bort från Sverige, och ändå är det mycket som skiljer. Matti Lamberg, Social- och hälsovårdsministeriet: Är du nöjd med företagshälsovårdens sätt att fungera? Jo, men ingenting är så bra att det inte finns problem. Och vi har några stora problem. Det gäller dels svårigheten att nå de riktigt små företagen med bra företagshälsovård. I företagen med färre än fem anställda har bara hälften företagshälsovård. Det är också ett problem att allt fler stora företag lägger ner sina inbyggda enheter och i stället köper tjänster utifrån. De privata serviceföretagen har en aggressiv marknadsföring, men ofta inte samma kännedom om arbetsplatserna och olika risker. Det kan påverka så att innehållet blir sämre. Det blir också för mycket sjukvård, trots våra strikta krav. Vad är på gång nu för företagshälsovårdens del? Vi satsar mycket på utbildning och på att utveckla kvaliteten i arbetet. I största möjliga mån ska man använda sig av så kallade evidensbaserade åtgärder, det vill säga sådana åtgärder som man genom forskning och utvärdering vet har effekt. dagens socialförsäkring November

6 På Folkpensionsanstalten i Helsingfors träffade DS Pia Soini, Leila Andersin, Heikki Palomäki och Anneli Islander. Det är inte bara företagshälsovården som har en delvis annorlunda roll i Finland än i Sverige, det har också administrationen av sjukförsäkringen, det vill säga Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten (FPA) betalar både sjukpenning till enskilda och ersättning till arbetsgivare för sjuklön. Den så kallade grindvaktsfunktionen tycks traditionellt sett vara starkare i Finland. Det finns försäkringsmedicinska riktlinjer (dock ej rekommenderade sjukskrivningstider) liksom tydliga kriterier för när försäkringsläkarna ska granska underlagen från sjukskrivande läkare. Ett intryck är att läkarna bedömer mer strikt och enhetligt. De som förväntas göra tidiga insatser så som att diskutera förändrade arbetsuppgifter, omplacering med mera för att förebygga eller förkorta sjukfrånvaron, är företagshälsovården och arbetsgivarna. Det är de som tar initiativ till och har möten kring vad som behöver göras. Företagshälsan bidrar starkt till den låga sjukfrånvaron ringen fungerar, liksom att planera och stödja återgången i arbete, är framför allt företagshälsovårdens roll. En intressant fråga är hur 60-dagarsprövningen fungerar i praktiken. Görs den i tid och hur fungerar den? -Jo, den görs, säger Heikki Palomäki på FPAs huvudkontor i Helsingfors, annars kommer man inte vidare i datorsystemet. Men ofta brister kvaliteten. Vi har just inlett ett arbete för att utveckla verktyg för att bättre kunna bedöma arbetsförmågan. Ska träffa den sjukskrivne Ett förslag är att handläggaren vid behov helt enkelt ska träffa den sjukskrivne för att göra en intervju om arbetsförmågan. Annat som diskuteras är samarbete med arbetsgivaren, företagshälsovården och den behandlande läkaren. Men vi är fortfarande bara på idéstadiet, säger Leila Andersin, FPA. Bland annat måste vi noga utreda vilka begränsningar sekretessbestämmelserna innebär. Hur viktig är företagshälsovården för den låga sjukfrånvaron? Mycket viktig, säger Anneli Islander, FPA. Eftersom de arbetar både med tidiga insatser för att förhindra att människor blir sjukskrivna, med råd och stöd vid rehabilitering och med att stödja återgång i arbete. De ska också vara uppmärksamma på om det är läge för en person att helt byta arbete. Framöver skulle jag dock vilja se att det förebyggande arbetet sattes i främsta rummet på ett tydligare sätt. Foto: eva lindén Mer i bakgrunden FPA bedömer rätten till ersättning med hjälp av ett läkarutlåtande, men finns annars mer i bakgrunden än vad som är meningen att den svenska Försäkringskassan ska göra. Om inte behovet av rehabilitering har klarlagts till 60:e dagen i ett sjukfall så är det dock FPAs sak att göra det. Man har, i allmänhet, fortfarande ingen personlig kontakt med den sjukskrivne utan bedömningen sker utifrån ett mer omfattande medicinskt underlag, oftast från företagshälsovården. Nästa gång FPA agerar är vid 150 dagar. Då skickar man information om rehabilitering eller, om det är aktuellt, om pension. De olika formerna av rehabilitering är betydligt mer reglerade än i Sverige, och kan ordnas av olika aktörer, däribland FPA. Att följa upp hur rehabilite- Sjukfrånvaron ökar något i Finland Procent 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Partiell sjukpenning Partiell förtidspension Hel sjukpenning Hel förtidspension Sjukpenning + förtidspension nettodagar Finland Sverige Andel av befolkningen år i Finland och Sverige som fick sjukpenning och förtidspension Sjukpenning för arbetsskador/trafikolyckor är ej med för Finlands del (ökar antalet dagar med ca 10 procent). Statistiken ger inte hela bilden av frånvaro pga av ohälsa. Bl a är arbetslösheten högre i Finland och forskning visar att en stor del av de arbetslösa har nedsatt arbetsförmåga. KÄLLA. FPA/hELKA HYTTI 14 dagens socialförsäkring November 2006

7 Stanna hemma och bli frisk Om man är sjuk i Sverige är det bra att jobba så mycket som möjligt. I Finland bör man inte jobba alls. Så kan man om än lite tillspetsat uttrycka en skillnad i synen på sjukdom och arbetsförmåga, relaterat till deltidssjukskrivning. I Sverige är deltidssjukskrivning som alternativ till heltidssjukskrivning en självklarhet och uppmuntras på alla sätt. Så icke i Finland. Där existerar över huvud taget inte partiell sjukskrivning. Har en person ett medicinskt underlag som bekräftar sjukdom och arbetsförmåga så är hon sjuk. Då förväntas hon stanna hemma för att kunna tillfriskna så fort som möjligt. Vill hon avbryta sjukskrivningen får hon diskutera med behandlande läkare eller företagshälsovården om det är lämpligt. Vill hon börja arbeta, men inte på heltid, är enda möjligheten att ansöka om att få arbeta halvtid som arbetsträning/arbetsprövning, det vill säga som en form av rehabilitering. Men man bör komma ihåg, skriver Social och hälsovårdsministeriet i en skrift, att sjukledigheten är avsedd för vård och tillfrisknande. Ny möjlighet Från 1 januari 2007 blir det dock möjligt att vara sjukskriven på halvtid, men fortfarande bara som ett mjukare sätt att återgå i arbete efter lång sjukskrivning. Den sjukskrivne kan tidigast efter 60 dagars sjukskrivning ta initiativet. Men arbetsgivaren måste gå med på det, och företagshälsovården ska bedöma att det kan ske utan att hälsan äventyras. Varför är det inte en självklarhet att vara partiellt sjukskriven om man har viss arbetsförmåga? Arbetsmarknadens parter har inte varit intresserade, säger Anneli Isander på Folkpensionsanstalten. Man har ansett att det kan vara till nackdel för både den enskilde och arbetsgivaren. Den nya bestämmelsen om möjligheten att arbeta deltid under sjukledigheten är lite motsägelsefull. Om personen inte tycker att det fungerar så kan hon utan vidare återgå till hel sjukskrivning. Det vill säga personen anses vara helt arbetsoförmögen samtidigt som hon bedöms kunna arbeta halvtid. Rensa skrivbordet innan årets slut! Nuvarande ramavtal gällande köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster upphör vid årsskiftet. Arbetslivresurs är Din samarbetspartner i arbetet för att minska ohälsan. Vi har resurserna, kompetensen och åstadkommer bestående resultat. Vill du veta mer om våra tjänster kontakta oss på Med resurser för arbetslivet dagens socialförsäkring November

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 9 november 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD Företagshälsovården därför lyckas

Läs mer

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska

Läs mer

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Din väg tillbaka så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning Allmänt Det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till sjukpenning Att vara sjukskriven är en aktiv behandling. Det ska finnas en plan

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Rehabiliteringsprocessen till vägs ände? Lars Johansson, Teknikföretagen Per Helin, Försäkringskassan Dag 180 i sjukperioden Anställd dyker upp på jobbet, berättar att hen inte längre får sjukpenning,

Läs mer

Rehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund

Rehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund 2008 Rehabilitering för läkare en handlingsplan Sveriges läkarförbund Innehållsförteckning Bakgrund 3 När läkaren blir patient 3 Rehabilitering börjar inte med sjukdom 3 Rätten att utöva läkaryrket under

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018 Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering Hösten 2018 Helene Möller, HR-konsult Rehabilitering Region Östergötland Region Östergötland Hälso- och sjukvården

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Konsekvenser av sjukskrivning 2006

Konsekvenser av sjukskrivning 2006 Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun FÖRSÄKRINGSMEDICIN Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan mellan arbetsgivare och

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner

Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner Faktapromemoria Hösten 2018 Rehabiliteringsplaner Sjukskrivning & Rehabilitering Sida 2 av 9 Sammanfattning I Företagarnas rapport Sjukförsäkringen under mandatperioden 2014 2018 beskrivs hur företagare,

Läs mer

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering

Läs mer

Ändra till startrubrik

Ändra till startrubrik Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning och rehabilitering Se till att företaget har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete för att tidigt upptäcka arbetsmiljörisker som kan förorsaka ohälsa

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1. POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och

Läs mer

Politisk omvärld April Hans Persson

Politisk omvärld April Hans Persson Politisk omvärld April 2008 Hans Persson Regeringens strategi bekämpa utanförskapet Kortare väg till ett friskare liv Från passiva sjukskrivningar till aktiva åtgärder En utvidgad roll för Företagshälsovården,

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser Arbetsgivardag i Malmö 13 november Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv och Kristina Svensson, Försäkringskassan Sjukfrånvarons utveckling

Läs mer

Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling

Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling Kombinera behandling med arbete en möjlighet för dig Att få diagnosen cancer innebär att mycket i vardagen förändras. Sjukdomen påverkar ork och förmåga.

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2019-05-15 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa

Läs mer

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Kommunikation med arbetsgivare/af

Kommunikation med arbetsgivare/af Kommunikation med arbetsgivare/af 1 Överenskommelser mellan staten och SKL 2006 Sjukskrivningsmiljarden en överenskommelse mellan staten och SKL för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv 2018-11-20 En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården

Läs mer

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare? Frågor och svar om Förordning om bidrag till FHV med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet och tillhörande föreskrifter från Försäkringskassan. Nedan är en sammanställning av vanligt förekommande

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång Försäkringskassan och rehabkedjan Sjukskrivning garanterar inte sjukpenning Under de första 90 dagarna kan Försäkringskassan betala ut sjukpenning om

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

AT-läkare Om socialförsäkringen

AT-läkare Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper Med anledning av ändringen av arbetsmarknadsbegreppet i 27 kap. 48 och i 28 a kap. 8 socialförsäkringsbalken som träder ikraft den 1 juli 2012 har några redaktionella ändringar gjorts i det rättsliga ställningstagandet

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

Falun 23 september 2015

Falun 23 september 2015 Falun 23 september 2015 Socialförsäkring i förändring vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? Hur ser företagets ansvar ut för sjuka medarbetare?

Läs mer

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Maria Välitalo Linköping 2018-01-17 1 Mjölbyfabriken Mjölbyfabriken i siffror 2200 anställda 1325 i produktionen Andel kvinnor/män 16% / 84% 2 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro:

Läs mer

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen Sid 1 2016 Om Försäkringskassan Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården Hanna

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Arbetslivscykeln. skick. Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned

Arbetslivscykeln. skick. Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned Arbetslivscykeln i skick Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned 2 Keva stöder fortsatt arbete när arbetsförmågan går ned Om du har en sjukdom som gör att du riskerar att förlora arbetsförmågan

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se

Läs mer

https://www.youtube.com/watch?v=r9yuidnmcsw&feature=youtu.be Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning

Läs mer

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering..

Läs mer

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Underlag för beslut Rehabilitering Fall Hur kan

Läs mer