Innehållsförteckning

Transkript

1 Innehållsförteckning Inledning...2 Kap 4 Projektbeskrivning (1/3) Sammanfattande projektbeskrivning Bakgrundsbeskrivning Syfte med projektet Projektets mål...6 Kap 5 Projektbeskrivning (2/3) Projektets målgrupp Projektorganisation Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Verksamhet Aktiviteter Projektspecifika indikatorer Resultatspridning Kap 6 Projektbeskrivning (3/3) Projektavgränsning Koppling till andra projekt/insatser Uppföljning/Utvärdering Kap 10 Konsekvenser för miljö, jämställdhet och integration Kap 11 Kommentarer Kommentarer till indikatorerna Effekter på lång sikt Verksamhet efter projekttiden Resultat efter projekttiden Övriga resultat

2 Inledning Sundsvalls kommun har fattat beslut om att införa LOV (Lagen om valfrihet) i sin hemtjänst. Det underliggande syftet med satsningen på LOV är att en konkurrensutsatt marknad skall leda till en större valfrihet av utförare och högre kvalitet i utförande. Vid en inventering i samverkan med vårdföretagen kan konstateras att det idag inte finns några företag etablerade, verksamma inom hemtjänst i Sundsvall. Förhoppningen är att ett antal nya företag växter fram samtidigt som ett antal befintliga företag etablerar sig i Sundsvallsregionen. Vid en snabb överblick av de kvalitetssystem som finns i de kommuner som infört LOV kan vi konstatera att idén och synen om vad som är kvalitetsarbete och kvalitetsledning utgör en disparat bild. Dock förefaller de flesta kommuner anse att kvalitetsledning är viktigt och somliga kommuner har även berett underlag för ökat kvalitetsarbete men inte genomfört det. Många kommuner i vår studie vittnar om ett svårtolkat lagrum i SOFST 2011:9 och många har tolkat kravet på kvalitetsledning olika. Framför allt vem ansvaret för ledningssystemet ligger hos, myndighet, beställare, utförare eller en kombination av fler. Frågan om kvalitetsledning och kvalitet är en angelägen fråga, inte bara för myndigheter utan även för de som skall verka på marknaden. Vårdföretagarna skriver på sin hemsida: Vårdföretagarna vill ha ett nationellt mätinstrument för att mäta kvaliteten i vården och ställer sig bakom en oberoende granskning av branschens alla verksamheter. Resultaten ska vara öppna och transparenta. Projektet skall initiera och leda en branschdriven dialog runt dessa frågor. En angelägen fråga är att alla företag som vill verka inom hemtjänst skall ges så jämlika förutsättningar till utförande som möjligt. Ett sätt att uppnå detta är en hög grad av samsyn runt arbetsmetoder, kvalitet, kvalitetsledning, dokumentation, rutiner samt analys. Projektets övertygelse är att samsyn bäst uppnås i nära dialog mellan myndigheter, branschorganisationer, fackföreningar, beställare och utförare. Kap 4 Projektbeskrivning (1/3) 4.1 Sammanfattande projektbeskrivning Sundsvalls kommun har fattat beslut om att införa LOV (Lagen om valfrihet) i sin hemtjänst. Det underliggande syftet med satsningen på LOV är att en konkurrensutsatt marknad skall leda till en större valfrihet av utförare och högre kvalitet i utförande. Vid en snabb överblick av de kvalitetssystem som finns i de kommuner som infört LOV kan vi konstatera att idén och synen om vad som är kvalitetsarbete och kvalitetsledning utgör en disparat bild. Dock förefaller de flesta kommuner anse att kvalitetsledning är viktigt och somliga kommuner har även berett underlag för ökat kvalitetsarbete men inte genomfört det. Många kommuner i vår studie vittnar om ett svårtolkat lagrum i SOFST 2011:9 och många har tolkat kravet på kvalitetsledning olika. Framför allt vem ansvaret för ledningssystemet ligger hos, myndighet, beställare, utförare eller en kombination av fler. Frågan om kvalitetsledning och kvalitet är en 2

3 angelägen fråga, inte bara för myndigheter utan även för de som skall verka på marknaden. Vårdföretagarna skriver på sin hemsida: Vårdföretagarna vill ha ett nationellt mätinstrument för att mäta kvaliteten i vården och ställer sig bakom en oberoende granskning av branschens alla verksamheter. Resultaten ska vara öppna och transparenta. Projektets syfte är att möjliggöra för små- och medelstora företag att vara en del av kundvalssystemet i en konkurrensutsatt hemtjänst, genom att behålla viktiga funktioner inom kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling hos beställaren och erbjuda systemet och systematiken som en del i leveransen hos utförarna. Syftet är således att skapa en mer vital och dynamisk branschutveckling. Förutsättningen att skapa ett sådant system och systematik är förankring och gemensam dialog, därför tror vi att projektets syfte uppnås genom att initiera och leda en branschdriven dialog runt kvalitetsledning, kvalitetsutveckling inom en konkurrensutsatt hemtjänst enligt LOV. Målsättningen är att det vid projekttidens slut finns en modell för ett av socialtjänsten och utförarorganisationer gemensamt kvalitetsledningssystem. Genom att tillhandahålla ett kvalitetsledningssystem och en systematik till alla potentiella utförare hoppas vi kunna skapa en situation där även små- och medelstora företag ges möjlighet att leverera tjänster på liknande villkor som de största företagen. Projektets ambition är att skapa ett system och systematik för företag inom hemtjänst att tillskansa sig ett kvalitetsarbete som gör att de klarar kvalitetskraven från socialstyrelsen, samt att de även har möjlighet att använda kvalitetsarbete som en vital del i sitt tillväxtarbete. 4.2 Bakgrundsbeskrivning Vid införande av LOV i Sundsvalls kommun har politiker och ledning förhoppning om att kunna välja bland de företag som lämpligast kan utföra de uppdrag som brukarna har behov av. De krav som ställs på kvalitetssäkring och kvalitetsledning i de företag och organisationer som utför uppgifterna eller de processer som sker mellan beställarorganisation och utförare kan i bästa fall beskrivas som otydliga. I de nya bestämmelserna runt kvalitet beskrivna i SOSFS 2011:9 uppmanas beställarorganisationer att kräva att företag och organisationer som har uppdrag som utförare skall ha ett internt kvalitetsarbete. Kvalitetsledningssystem och kvalitetsutveckling är företeelser som små företag och nystartade företag kan ha svårt att tillhandahålla på ett adekvat sätt. Dessutom finns inte föreskrivet i några dokument vad kvalitet egentligen är och hur man skall uppnå denna. Det borde ligga i beställarorganisationernas intresse att dokumentation av utförda uppdrag skall vara konform, samt att återkoppling och utvärdering och därmed möjlighet till ständig förbättring är så jämlik som möjligt. Ur dessa problemställningar som diskuteras i projektgruppen för införandet av LOV i Sundsvalls kommun uppkom idén och behovet av en branschdriven dialog om kvalitetsledning och kvalitetssäkring. Förhoppningen är att projektet skall mynna ut i en modell för hur man skall jobba med en för branschen (beställarorganisation och utförare tillsammans) gemensam infrastruktur vad 3

4 gäller kvalitetssäkring. Detta kan i förlängningen innebära att företag, oavsett mognad och storlek, ges samma förutsättning till att delta i att utveckla en ny marknad. Nedan åskådliggörs i en modell hur organisationen (Sundsvalls kommun) arbetar idag: Problematiken med nuvarande arbetsmodell är att den är designad för att hålla alla funktionerna inom en och samma organisation. Som den ser ut idag finns inget kvalitetsarbete inbyggt i själva arbetsmodellen. Nedan åskådliggörs en processmodell som ligger som grund till en möjlig framtida arbetsmodell. Modellen i sig är en anpassning till processmodell för ISO 9000:2005 Kvalitetsledning. Projektets resultat är inte förutbestämt annat än att vi med de två bilderna vill visa på att en av projektets målsättningar är att förflytta organisationens arbetssätt till att innefatta rutiner och modeller för uppföljning, återkoppling och förbättring. 4

5 Källa: ISO 9000:2005 De system som finns idag fokuserar mycket på händelsedokumentation (loggsystem), utvärdering och återkoppling, men processen är fortfarande tämligen linjär. Dessa funktioner säkerställer dock inte kvalitetssystematik och ständig förbättring. Det som utgör ett kvalitetssystem enligt ISO 9000:2005 är rutiner. Rutinerna utgör motorer i att få kretsloppet mellan de olika kuggarna i systemet att ständigt vara i rörelse (se modellen ovan). Ytterligare en viktig aspekt av kvalitetssäkring, och som gör att vi tror på att skapa i process är att ett kvalitetssystem inte bara handlar om dokumentation och it-system. Det handlar om implementerade rutiner och samsyn om arbete, arbetsmetoder och kvalitet. Projektets ambitioner är inte att styra företag mot en ISO-certifiering eller att det kvalitetssystem som projektet skall mynna ut i är en svensk standard. Det är tanken, principen och idén om ständig förbättring som är central i det kvalitetsarbete som är kärnan i projektet. Vi vill främst ge de små företagen (upp till 10 anställda) och de nystartade företagen, en introduktion i olika metoder för att jobba med ständig förbättring som en del i sin egen affärsutveckling. Vi vill också att den handbok och verktygslåda/toolbox som projektet kommer att ta fram i samverkan mellan beställare och utförare, kommun och företagen kan vara en första byggsten i en mer generaliserbar kunskap. Viktigt i den aspekten är att kunna sprida kunskap och dokumentation till andra kommuner 1. 1 Rätt till allt material har Investera i Sundsvall som är projektägare och PPP-företag (Public Private Partnership) med fri nyttjanderätt till Sundsvalls kommuns socialtjänst. 5

6 4.3 Syfte med projektet Projektets syfte är att möjliggöra för små- och medelstora företag att vara en del av kundvalssystemet i en konkurrensutsatt hemtjänst, genom att behålla viktiga funktioner inom kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling hos beställaren och erbjuda systemet och systematiken som en del i leveransen hos utförarna. Syftet är således att skapa en mer vital och dynamisk branschutveckling. Förutsättningen att skapa ett sådant system och systematik är förankring och gemensam dialog, därför tror vi att projektets syfte uppnås genom att initiera och leda en branschdriven dialog runt kvalitetsledning, kvalitetsutveckling inom en konkurrensutsatt hemtjänst enligt LOV. 4.4 Projektets mål Målsättningen är att det vid projekttidens slut finns en modell för ett av socialtjänsten och utförarorganisationer gemensamt kvalitetsledningssystem, samt skapa förutsättningar till en sund branschframväxt i Sundsvallsregionen. Vi vill ytterligare en gång understryka att den målsättningen Sundsvalls kommun har är att ha en vital och dynamisk bransch/näring runt hemtjänst och socialtjänst som består av en mångfald av företag, både i storlek och juridisk form. Som kommun är Sundsvall mån om att spela en viktig roll i denna målbild. Det vore tämligen enkelt att välja leverantörer/utförare som tack vare sin storlek har en professionell organisation som både har kvalitetssäkringssystem och systematik. Målsättningen med införandet av LOV är dock att det skall finnas en mångfald av leverantörer och att kvalitetsledningssystemet skall hjälpa till att skapa en konkurrensneutral arena. Effektmålet är att skapa förutsättningar för god tillväxt hos främst små- och medelstora företag. Genom att tillhandahålla ett kvalitetsledningssystem och en systematik till alla potentiella utförare hoppas vi kunna skapa en situation där även små- och medelstora företag ges möjlighet att leverera tjänster på liknande villkor som de största företagen. Projektets ambition är att skapa ett system och systematik för företag inom hemtjänst att tillskansa sig ett kvalitetsarbete som gör att de klarar kvalitetskraven från socialstyrelsen, och att de även kan använda kvalitetsarbete som en vital del i sitt tillväxtarbete. Kap 5 Projektbeskrivning (2/3) 5.1 Projektets målgrupp (För projektets aktiviteter) * Befintliga företag inom hemtjänstservice. * Personal inom kommunal hemtjänst som är intresserade av att starta eget företag inom hemtjänstservice. * Nyckelpersoner inom kommunens socialtjänst (exempelvis kvalitetsansvarig, hemtjänstassistenter och upphandlingsansvarig). * Näringslivs- och arbetsgivarorganisationer som har intresse av frågan 6

7 5.2 Projektorganisation Operativ projektledning * Projektledare: Katarina Palmgren * Processledare: Upphandlas * Kvalitetsexpert: Mats Franzén & Åsa Swahn (Lean-expert) samt upphandlade tjänster * Följeforskare, analys och utvärdering: Upphandlas Styrgrupp * Helen Ersson, Socialtjänsten, Sundsvalls kommun * Mia Wester, Conecti AB * Katarina Palmgren, projektledare 5.3 Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Arbetssmetoden för projektet är att arbeta i process och dialog. Målsättningen är att processerna skall mynna ut i två huvudresultat. Det ena är en samsyn mellan beställare (socialtjänsten) och utförare (företag) vad kvalitet är, vad som är lägsta nivå på krav på kvalitetssäkring inom hemtjänstutförande. Detta kommer att exemplifieras i en kvalitetshandbok med tillhörande verktygslåda/toolbox. Det andra är att hitta arbetssituationsanpassade mekanismer för uppföljning och brukarnöjdhet (kundnöjdhet) och skapa förståelse och förutsättningar för att dessa rutiner blir en del i företagens eget kvalitetsarbete och affärsutveckling Verksamhet Projektets aktiviteter kan delas in i två huvudspår: 1. Att driva en process där utförare och beställare samverkar till att hitta en arbetsmodell som både fyller de formella kraven på kvalitet och dokumentation men även utgör en metod för att arbeta med principer för ständig förbättring genom dokumentation, uppföljning, utvärdering och återkoppling. De system som finns i kommunerna idag ser ytterst olika ut. Det viktiga med att driva den process projektet förespråkar är att hitta arbetsmetoden först och systemet som skall stötta dessa metoder och rutiner sedan. 7

8 2. Genom att dokumentera arbetsprocesser, behov och villkor för privatisering ta fram underlaget för ett, för beställare och utförare gemensamt dokumentationssystem, anpassat för den arbetsmetod som projektet kommer att ta fram. Benchmarkingaktiviteter mot kommuner som idag arbetar med för beställare och utförare gemensamma kvalitetssystem. Det finns ett antal kommuner som har olika varianter av gemensamma system. Tanken är att benchmarka dessa system som ett led i att hitta underlag för ett system som är så generaliserbar att det kan bli en svensk standard. De privata utförarna inom vårdsektorn uttrycker ett önskemål om ett nationellt mätinstrument för att mäta kvaliteten i vården. De ställer sig bakom en oberoende granskning av branschens alla verksamheter. Resultaten ska vara öppna och transparenta. (Källa: Vårdföretagarna) Aktiviteter Nationell research & Benchmarking I dag har många av Sveriges kommuner infört LOV inom hemtjänsten. Kommunerna arbetar redan i dag med frågan om ledningssystem och kvalitetssäkring. Vilka gemensamma nämnare finns i dag i de ledningssystem som kommunerna som infört LOV arbetar med? - Identifiera vilka kommuner som framgångsrikt arbetar med ledningssystem i dag. - Analysera vilka gemensamma nämnare som finns, vilka rutiner och processer är gemensamma? Förutom att bjuda in etablerade företag i processen så kommer projektet att i så hög grad som möjligt att både samverka med kommuner som har samma intressen samt benchmarka metoder och arbetssätt hos kommuner som har haft LOV länge. God dialog och samverkan med SKL samt Tillväxtverket i dessa frågor ser vi som avgörande. Processtöd till affärsutveckling Den egna utförarorganisationen behöver identifiera den egna hemtjänstprocessen för att kunna säkerställa verksamhetens kvalitet. Vilka aktiviteter ingår och hur fastställer organisationen rutiner för att säkra verksamhetens kvalitet? - Träffar med den egna beställarorganisationen. - Träffar med privata utförare för att jämföra och säkerställa samsyn på hemtjänstprocessen. - Bjuda in närliggande kommuner i samtalet/processen för att hitta eventuella effektiviseringsåtgärder/strategier. 8

9 Fokus för projektet handlar dock om att vara med och utveckla en ny bransch samt stötta den framväxande branschen med affärsutveckling genom kvalitetsarbete. Det är vår bestämda uppfattning om att kvalitetsarbete, nyskapande/innovation och tillväxt är nära förknippade med varandra. Vi tror och hoppas att genom att aktivt arbeta med de företag som godkänns för leverans kommer produktiviteten och kvaliteten inom hemtjänstservice (och omvårdnad) att öka. Vi ser följande två faktorer som kritiska till denna utveckling och även som huvudaktiviteter i projektet: 1. Ta fram en handbok och verktygslåda/toolbox som är gemensam för alla leverantörer/utförare där en lägsta nivå av kavalitetsarbete/kvalitetssäkring av företagets tjänster och verksamhet beskrivs. Handboken skall bestå av exempelvis rutiner, riskhantering, kompetensutveckling, kompetenssäkring och standardprocesser. 2. SCB (Statistiska Centralbyrån) följer upp hemtjänstens verksamhet i en årlig så kallad brukarenkät. För att stötta företag i nytänkande/innovation och förbättring kommer projektet i samverkan med de privata aktörerna ta fram kompletterande mätmetoder. Detta inte minst för att i tidigare faser upptäcka missförhållanden. Projektet kommer att göra en inventering av enklare mätmetoder som kan vara en del i företagens kontinuerliga service hos brukaren. Projektet kommer även att försöka identifiera forskning om hur man bäst mäter kundnöjdhet inom hemtjänst. Projektet kommer sedan att testa en eller två olika mätmetoder ute hos brukare och ta processansvaret för att resultatet återförs till företagen och leder till utveckling av företagets tjänster. Företagen kommer att göras delaktiga eftersom mätmetoden skall passa in i deras arbetsmetod samt att resultatet skall kunna användas i deras affärsutveckling/produktutveckling/tjänsteutveckling. Samverkan med privata utförare Ett gemensamt system eller modell för kvalitetssäkring kan i förlängningen leda till att kundvalsmodellen är konkurrensneutral då företag, oavsett storlek och mognad, lättare kan kvalificera sig som leverantör av hemtjänst. - Initiera till dialog och samverkan med privata utförare (kan också vara Vårdföretagarna) för att tillsammans nå samsyn om hur en modell för gemensam infrastruktur skulle kunna se ut. För att göra detta kommer projektet att bjuda in till en samverkansprocess mellan beställarorganisation (Sundsvalls kommun), privata vårdföretag samt personer som idag funderar på att starta verksamhet inom hemtjänst. Idag finns inga företag som utför hemtjänst i Sundsvalls kommun men projektet kommer att samverka med Sundsvalls kommun och CONNECT Norr för att ge särskilt stöd till personer som vill starta eget företag inom hemtjänst. 9

10 En del av träffarna kommer att förläggas till Stockholm för att skapa förutsättningar för företag över hela Sverige att vara med och delta. Nedan illustreras ett flödesschema. Från tidigare erfarenheter av att driva processarbete med ett flertal organisationer/företag/kommun vet vi att målsättningarna för vart och ett av mötena och målsättningen med processen måste vara ytterst tydlig. Redan nu kan vi identifiera några rubriker i processarbetet. a. Vad är kvalitet? Skapa samsyn kring vad vi menar när vi säger kvalitet och hur man bör och kan jobba med kvalitetssäkring inom hemtjänst. b. Vem, hur, vad och när skall man mäta hemtjänstkvaliteten? Hur skall det återkopplas och följas upp? Nationella riktlinjer - Träffar med sakkunniga för att säkerställa att Sundsvalls kommun ligger i framkant i sitt kvalitetsarbete. - Inleda samarbete med SIS runt standardisering. 10

11 Följeforskning Eftersom projektets utformning och innehåll inte är en enda process utan flera olika parallella processer är rollen följeforskare svår att definiera och uppdra till någon. Att driva en process med direkt och indirekt feedback som inbyggda element är även det svårt att följeforska på. Den delen av projektet som är intressant som följeforskning är den delen som handlar om att mäta kundnöjdhet och återbära det till företagen som en drivkugge i deras interna kvalitetsutveckling och tjänsteutveckling. Projektorganisationen har tagit kontakt med FoU Västernorrland för att inleda samarbete med dem eller annan forskningsorganisation med intressen i ämnet. Projektet kommer att allokera resurser för att påbörja ett arbete med att följa detta arbete. Ett arbete som sträcker sig längre än detta specifika projekt. Det är ett outforskat område oavsett vetenskaplig disciplin, men ett arbete som kommer att bli viktig om vi skall få den sunda branschtillväxt som är önskvärt. 11

12 5.3.3 Projektspecifika indikatorer Aktivitet Mål/Antal Kommentar Processträffar Processträffar med utförarorganisationer / företag Grupparbeten Processträffar med beställarorganisationen 4 Samverkansprocess mellan beställare (socialtjänsten) och utförare (företagen) 12 Processgrupper 20 Samverka runt starta egetutbildningar (antal tillfällen) Analyser Benchmarkingaktiviteter med 6 andra kommuner 4 I samverkan med Sundvalls kommuns företagslots samt Nyföretagarcentrum. Framtagande av en handbok 1 Framtagande av en toolbox 1 Utvärdering, mätning av 1 brukarnöjdhet Följeforskning 1 Övriga kvantitativa mål Antal företag i process 10 Vi räknar med att fler än en person per företag deltar i processgrupper. Antal personer från socialtjänster i process 12 Mätbara mål horisontella kriterier Jämställdhet Antal kvinnor i processgrupper 35 Antal män i processgrupper Resultatspridning Projektet kommer att ingå som ett sidospår till socialtjänsten i Sundsvalls kommuns satsning på införandet av LOV. Detta innebär att detta projekt kommer att finnas med i nationella dialoger om kvalitet och privatisering. Projektet kommer inte att ha någon projekthemsida utan upprätta en facebooksida och/eller twittersida där intressenter kan följa arbetet med och i projketet. 12

13 Kap 6 Projektbeskrivning (3/3) 6.1 Projektavgränsning Det är projektets målsättning att ta fram en modell för kvalitetsledning och kvalitetssäkring. Inom projektets ram är att titta på möjliga sätt att effektuera modellen och omsätta teori i verklighet, men det ligger inte inom projektets ram att implementera modellen. Projektet kommer att inleda samtal med SIS (Swedish Standards Institute) om ett system som i sin helhet eller i moduler, kan bli en svensk standard. 6.2 Koppling till andra projekt/insatser Sundsvalls kommun socialtjänstens projekt om införande av LOV Den politiska majoriteten i Sundsvalls kommun har fattat beslut om att kommunen på olika sätt ska konkurrensutsätta sin egenregi-verksamhet. Socialtjänsten har fått i uppdrag att under 2012 införa LOV inom hemtjänsten. Denna verksamhet har tidigare helt bedrivits i egen regi av kommunens personal. Under hösten 2012 ska en kundvalsmodell för hemtjänsten vara införd. Ambitionen med det nya kundvalssystemet är att brukaren/kunden själv ska kunna välja mellan ett antal olika utförare. Kundvalssystemet ska vara konkurrensneutralt vilket bland annat innebär att förvaltningen tydligt måste skilja på sin roll som myndighetsutövare/beställare med sin roll som utförare. Två av de strategiska målen som socialtjänsten har för egen regiverksamheten hemtjänst är: - Hemtjänst ska på längre sikt vara anpassad till en andel på cirka 50 % av marknaden. - Antalet fristående lokalt förankrade utförare av hemtjänst ska år 2014 vara minst 8 till antalet med en sammanlagd marknadsandel på minst 15 procent. Sundsvalls kommuns verksamhet har som kärnvärden kvalitet, mångfald och valfrihet, hållbar utveckling, tydlighet och ansvar samt jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter. 13

14 6.3 Uppföljning/Utvärdering Det skulle kunna sägas att hela projektet handlar om utvärdering, uppföljning och lärande. En av utmaningarna i projektet är att skapa arenor som uppmuntrar lärande. Projektet har valt att förhålla sig till den metodologi som förespråkas av professor Per-Erik Ellström. Kap 10 Konsekvenser för miljö, jämställdhet och integration Miljö Sundsvalls kommun arbetar strategiskt med hållbarhetsarbete. Ett värde och aktiviteter som skall genomsyra hela organisationen. Sundsvalls kommun är även erkänt duktiga på miljöarbete, något som projektet skall förhålla sig till och hjälpa till att utveckla med givna förutsättningar. Jämställdhet Den bransch som står i fokus för detta projekt är idag en kvinnodominerad bransch. I en kartläggning av företags behov i Sundsvalls kommun uppger 29 av 60 företag inom friskvård & hälsa att de ägs av en kvinna. Värt att notera är att inget företag av 2344 kartlagda har kategoriserat sig själv som vårdföretag. Man kan således dra slutsatsen att den privata vårdsektorn behövs utvecklas i Sundsvall om ett införande av LOV skall leda till större valfrihet för kunden/brukaren. Projektet kommer att ta särskild hänsyn till att få en jämn könsfördelning i projektorganisation, processgrupper och referensgrupp. Målsättningen är att ha hälften Aktiviteter Extra uppmärksamhet kommer att ges frågan om hur hållbarhetstanken kan göras till en utvärderings- och uppföljningsparameter i kvalitetsarbetet. En viktig aspekt är vilka krav beställarorganisationen kan ställa på utföraren/leverantören i upphandling, samt hur det utvärderas och följs upp i kvalitetsarbetet. Starta eget-information: Projektet kommer inte att hålla i starta eget utbildningar eller information. Utan kommer att bjuda in de som dels går i starttankar men även beslutat sig för att starta eget inom hemtjänstservice. Dessa entreprenörer kommer att stöttas särskilt av projektet för att de skall kunna vara med och påverka förutsättningar för den bransch de kommer att verka inom. Två kategorier kommer att ges särskilt stöd, kvinnor och utlandsfödda svenskar. 14

15 kvinnor och hälften män i processgrupperna. Integration Projektet som sådant kommer inte att arbeta aktivit med integrationsfrågan. Däremot är hemtjänst ett verksamhetsområde och affärsområde som tangeras av integrationsfrågor. Det finns ett stort behov av flerspråkighet inom hemtjänst. Särskilt eftersom första generationens utlandsfödda svenskar har blivit äldre. Projketet kommer att med särskilt intresse och engagemang försöka engagera personer med utländsk bakgrund som är intresserad av entreprenörskap och eget företagande inom området omsorg, vård och service inom socialtjänsten att delta i processer. Folkhälsa En högre kvalitet av vård och omsorg (service kopplat till vård och omsorg) kommer att gynna folkhälsan ur ett systemperspektiv. Genom att arbeta med kvalitetsledningsfrågor aktivt som ett sätt att affärsutveckla kommer projektet att initiera en dialog om folkhälsa för att se på vilket sätt folkhälsa kan vara en del i kvalitetsarbete. Integration sker i dialog och i kontext. Starta eget-information (se ovan) Kap 11 Kommentarer 11.1 Kommentarer till indikatorerna Det antal företag som vi tagit upp som indikator är det antalet företag som vi har identifierat idag men inte bjudit in. Projektets ambition är att bjuda in brett för att få så mycket input som möjligt, varför antalet är tämligen moderat satt. Å andra sidan är det projektägarens erfarenhet att en processansats tjänar kvalitet snarare än kvantitet och ett för stort anal företag och aktörer i process lätt blir svårhanterligt. Därför har vi även valt att inte vara för specifika i vilka processgrupper eller temagrupper projektet kommer att driva utvecklingsdialog med, eller om det kommer att bli flera separata små grupper eller några få lite större. Antalet företag och personer i indikatorerna är unika personer och företag. Analysarbetet är en central del och projektet som sådant kommer att mynna ut i en kvalitetshandbok med tillhörande verktygslåda/toolbox. Det kommer att vara ett av de viktigaste resultaten att sprida efter projektet slut Effekter på lång sikt Många kommuner i Sverige vittnar om att införande av LOV är en komplex process med många vägbulor. Projektet kommer att ha starkt bidragit till skapandet av ett strategiskt nätverk för hemtjänstföretag i regionen och kanske det viktigaste, skapat förutsättningar för en sund branschtillväxt i regionen. 15

16 11.3 Verksamhet efter projekttiden Om projektet lyckas med sina målsättningar kommer projektets resultat kunna implementeras i Sundvalls kommun som ett kvalitetsverktyg i samverkan med myndighet (beställarorganisation) och företagen (utförarorganisation) Resultat efter projekttiden Vårdföretagen som företagargrupp inom Svenskt Näringsliv för idag en aktiv dialog om en svensk standard vad gäller kvalitetsarbete inom LOV-området. Dock har inga mer omfattande försök gjorts för att kartlägga arbetsprocesser och benchmarka olika befintliga modeller för att se om det går att skapa en standard. Resultatet efter projekttiden skall vara en arbetsmodell som kan bli en svensk standard. Projektet är dock högst pragmatiskt orienterat och kommer att bidra till en kvalitets- och arbetsmodell som kommer att kunna implementeras i socialtjänsten i Sundsvall och som kan ersätta det gamla systemet som inte är anpassat för samverkan mellan myndighet och företag i kvalitetsarbete. Ytterligare en viktig effekt och kanske det viktigaste effektmålet efter projekttidens slut är att ha identifiera och utveckla en ny bransch i regionen Övriga resultat Det efterfrågas idag en mer generaliserbar modell för kvalitetssäkring av vårdföretagen (organisation inom Svenskt Näringsliv) för att säkra en sund branschtillväxt. Det arbete som utförs i projektet har en hög generaliserbarhet och skulle kunna ligga till grund för en ny svensk standard. 16