Vilka är det som äger bolaget och hur många procent (%) äger de var?

Transkript

1

2

3 Ägare: Vilka är det som äger bolaget och hur många procent (%) äger de var? VD: Namnet på vd Styrelsen: Styrelsens sammansättning och ledamöters namn. Här kan det vara intressant att skriva några korta rader om ledamöternas kompetensområden och även kort cv, framför allt om bolaget har externa styrelseledamöter. Personal: Beroende på hur stort bolaget är kan man välja att beskriva bolagets kompetenser, antal anställda på varje affärsområde eller en presentation av de anställda. För de små bolagen kan det vara bra att skriva in om man har ett strategiskt samarbete med andra företag vad gäller exempelvis bemanning. Ekonomi: Ekonomiskt ansvarige bör namnges, men även hur bolaget väljer att ordna sin löpande ekonomi. Här kan även med fördel nämnas om bolaget har en revisor, dennes namn och organisatoriska tillhörighet. Kvalitet: Vem har huvudansvaret för kvalitetsfrågor? Längre bak i dokumentet bryts kvalitetsarbetet ner i aktiviteter med ansvarig för varje aktivitet.

4 Vision: Företagets övergripande vision. Affärsidé: Här beskrivs vad det är för tjänster bolaget säljer och skall göra affärer på och hur dessa affärer görs. Beskrivning av företaget: Här kan man med fördel beskriva hela bolagets verksamhet, även de delar som inte levereras som tjänster inom ramen för LOV. Exempelvis RUT eller ROT-tjänster. Eller rent av helt annan verksamhet, konsult, transport etc. Arbetsrutiner och processer: Här beskrivs de tongivande rutinerna i bolaget som behövs för att kunna driva bolagets verksamhet. Exempelvis en process som beskriver hur bolaget hanterar ett nytt kundärende. Denna beskrivning är viktig att hela bolaget är överens om och förstår, ett bra sätt är att faktiskt skriva ner den.

5 Vad innebär information: Det finns en diskrepans mellan att informera människor/avge information och försäkra sig om att människor är informerade på de områden, i den omfattning och med det djup som är önskvärt. Det önskvärda är naturligtvis att information ges till varje individ på hans eller hennes villkor. Information till hemtjänstkunder kan ha flera mottagare än själva kunden, mottagare/intressenter såsom anhöriga eller andra vård- omsorgs och servicegivare. Att ha information om exempelvis vårdscheman, biståndsbeslut eller andra viktiga förutsättningar och noteringar tillgänglig för intressenter är en viktig aspekt av trygghetsstrategin. Eftersom informationen oftast inte kan»skräddarsys«till varje kunds önskemål finns behovet att skapa en så tydlig och god systematik för information som möjligt. Så här tänker vi om information: Texten i denna ruta är företrädesvis en redovisning av de samtal som förts på företaget om hur man skall hålla sina kunder informerade, vad för slags information de vill ha, vad för slags information de behöver, samt hur denna skall framföras. Vilket ansvar skall bolaget ta i detta behov och vilket ansvar kan bolaget ta? Här exemplifieras med de tankar om kvalitet som nätverket tagit fram rörande information: Ha minst ett dokumenterat uppstartsmöte med kunden där det säkerställs att kunden förstår och om möjligt acceptera biståndsbeslutet och insatsen som utförs. Vid uppstartsmötet skall kundens förväntningar på vad insatsen skall innebära för kunden dokumenteras, för eventuella framtida och/eller löpande uppföljningar. Dokumentera förändringar, avvikelser, reklamationer och eventuella åtgärder så att informationen finns tillgänglig på ett enkelt sätt för både socialtjänst och kund. (En indikator runt denna rubrik skulle kunna vara: Utföraren skall kvartalsvis sammanställa och redovisa för Socialtjänsten förändringar, avvikelser, reklamationer och eventuella åtgärder)

6 Indikator: Här skrivs kommunens indikator. Det vill säga VAD är uppgiften runt information? VAD är en kvalitativ information till kunden. Exempel på detta kan tas från den branschdialog som företagen/utförarna (ni) hade på ett av nätverksmötena i projekt Kvalitet Sundvall. En indikator skall vara formulerad så att det enkelt kan förstås vad som skall följas upp och hur. I texter om kvalitet, kvalitetsuppföljning och kvalitetsrevision anges att en kvalitetsindikator skall hålla en godtagbar vetenskaplig nivå. Ofta innebär det att det förväntas att det är framtaget mätetal för varje enskild indikator. Så är inte alltid fallet, särskilt inte inom tjänstesektorn. I dessa fall kan man tolka det som att det är processen hos utförare/bolag som är viktig att beskriva och kunna redogöra för. Så här tänker vi göra i vårt företag: Här beskrivs vilka rutiner och praktiska insatser företaget skall ha för att uppfylla kraven enligt kvalitetsindikatorn erna. Dessa insatser skall sedan föras in längst bak i dokumentet där aktiviteter och ansvarig person i bolaget finns beskrivna. Få kommuner har tydliga indikatorer. Fullgott här att skriva HUR företaget tänker jobba för att uppfylla de principer för kvalitet de själva har diskuterat fram och redovisas i rutan Så här tänker vi...

7 Vad innebär trygghet: Vad som gör en människa trygg är en betydligt större fråga än vad som kan omfattas av en kvalitetsindikator eller redovisas i en mätning. Det område av omsorgen som prioriteras högst är frågan om tillit till de personer kunden tillåter tillgång till det egna hemmet och den egna personen. Så här tänker vi om trygghet: Texten i denna ruta är företrädesvis en redovisning av de samtal som förts på företaget om vad som kännetecknar trygghet. Här exemplifieras med de tankar om kvalitet som nätverket tagit fram rörande trygghet: Säkerställa så att det finns ett kundkort med tydlig information om vad som skall utföras i dennes hem. Tillgängligt för kunden, samt kundens närstående. Säkerställa så att utföraren/företaget på ett tydligt sätt informerar om vilka som kommer, vilken insats de skall utföra och när detta skall ske. Avvikelser skall tillkännages i så god tid som möjligt. Ha en tydlig strategi för hur de skall vara så lättidentifierade som möjligt för kunden. Exempelvis genom enhetlig klädsel, identitetsbrickor etc.

8 Indikator: Här skrivs kommunens indikator. Det vill säga VAD är uppgiften runt trygghet? VAD är kvalitativ trygghet för kunden. Exempel på detta kan tas från den branschdialog som företagen/utförarna (ni) hade på ett av nätverksmötena i projekt Kvalitet Sundvall. En indikator skall vara formulerad så att det enkelt kan förstås vad som skall följas upp och hur. I texter om kvalitet, kvalitetsuppföljning och kvalitetsrevision anges att en kvalitetsindikator skall hålla en godtagbar vetenskaplig nivå. Ofta innebär det att det förväntas att det är framtaget mätetal för varje enskild indikator. Så är inte alltid fallet, särskilt inte inom tjänstesektorn. I dessa fall kan man tolka det som att det är processen hos utförare/bolag som är viktig att beskriva och kunna redogöra för. Så här tänker vi göra i vårt företag: Här beskrivs vilka rutiner och praktiska insatser företaget skall ha för att uppfylla kraven enligt kvalitetsindikatorn erna. Dessa insatser skall sedan föras in längst bak i dokumentet där aktiviteter och ansvarig person i bolaget finns beskrivna. Få kommuner har tydliga indikatorer. Fullgott här att skriva HUR företaget tänker jobba för att uppfylla de principer för kvalitet de själva har diskuterat fram och redovisas i rutan Så här tänker vi...

9 Vad innebär inflytande: I frågan om inflytande avses här en systematik för feedback runt den omvårdnad och service som kunden tar del av. Inflytande handlar om att hörsamma kunden för att denne skall ha möjlighet att påverka sin egen situation. Så här tänker vi om inflytande: Texten i denna ruta är företrädesvis en redovisning av de samtal som förts på företaget om vad som kännetecknar inflytande. Här exemplifieras med de tankar om kvalitet som nätverket tagit fram rörande inflytande: Ha fastställda rutiner runt feedback från sina kunder. Ge kunden möjligheter till att löpande påverka genom fastställda, planerade och dokumenterade möten med vård-, omsorgs- och servicepersonal/kontaktperson. För att kunden skall kunna involveras i och påverka vårdplanering och upplägg.

10 Indikator: Här skrivs kommunens indikator. Det vill säga VAD är uppgiften runt inflytande? VAD är ett kvalitativt inflytande för kunden. Exempel på detta kan tas från den branschdialog som företagen/utförarna (ni) hade på ett av nätverksmötena i projekt Kvalitet Sundvall. En indikator skall vara formulerad så att det enkelt kan förstås vad som skall följas upp och hur. I texter om kvalitet, kvalitetsuppföljning och kvalitetsrevision anges att en kvalitetsindikator skall hålla en godtagbar vetenskaplig nivå. Ofta innebär det att det förväntas att det är framtaget mätetal för varje enskild indikator. Så är inte alltid fallet, särskilt inte inom tjänstesektorn. I dessa fall kan man tolka det som att det är processen hos utförare/bolag som är viktig att beskriva och kunna redogöra för. Så här tänker vi göra i vårt företag: Här beskrivs vilka rutiner och praktiska insatser företaget skall ha för att uppfylla kraven enligt kvalitetsindikatorn erna. Dessa insatser skall sedan föras in längst bak i dokumentet där aktiviteter och ansvarig person i bolaget finns beskrivna. Få kommuner har tydliga indikatorer. Fullgott här att skriva HUR företaget tänker jobba för att uppfylla de principer för kvalitet de själva har diskuterat fram och redovisas i rutan Så här tänker vi...

11 Vad innebär bemötande: Bemötande, eller hur vi väljer att vara när vi möter andra människor, är något högst individuellt. Hur kunder tas om hand i ett företag finns ofta förklarat i en kundpolicy. Kundpolicyn förklarar hur man skall effektuera ett gott bemötande och god service (eller produkter). Inom området bemötande i detta dokument avses etablera vad som bör eller skall adresseras för att ha en god kundpolicy inom hemtjänst. Samt hur den policyn är en del i vilka värden en god omvårdnad bygger på. Så här tänker vi om bemötande: Texten i denna ruta är företrädesvis en redovisning av de samtal som förts på företaget om vad som kännetecknar ett bra bemötande. Här exemplifieras med de tankar om kvalitet som nätverket tagit fram rörande bemötande: Ha en tydlig och kommunicerbar kundpolicy där rutiner för klagomål och avvikelser beskrivs och där rutiner beskrivs. Ha en systematik och/eller system för dokumentation och uppföljning av klagomål, avvikelser, rutiner, åtgärder och korrigeringar. Som även inkluderar möjlighet till jämförelser och utvärdering över tid.

12 Indikator: Här skrivs kommunens indikator. Det vill säga VAD är uppgiften runt bemötande? VAD är ett kvalitativt bemötande för kunden. Exempel på detta kan tas från den branschdialog som företagen/utförarna (ni) hade på ett av nätverksmötena i projekt Kvalitet Sundvall. En indikator skall vara formulerad så att det enkelt kan förstås vad som skall följas upp och hur. I texter om kvalitet, kvalitetsuppföljning och kvalitetsrevision anges att en kvalitetsindikator skall hålla en godtagbar vetenskaplig nivå. Ofta innebär det att det förväntas att det är framtaget mätetal för varje enskild indikator. Så är inte alltid fallet, särskilt inte inom tjänstesektorn. I dessa fall kan man tolka det som att det är processen hos utförare/bolag som är viktig att beskriva och kunna redogöra för. Så här tänker vi göra i vårt företag: Här beskrivs vilka rutiner och praktiska insatser företaget skall ha för att uppfylla kraven enligt kvalitetsindikatorn erna. Dessa insatser skall sedan föras in längst bak i dokumentet där aktiviteter och ansvarig person i bolaget finns beskrivna. Få kommuner har tydliga indikatorer. Fullgott här att skriva HUR företaget tänker jobba för att uppfylla de principer för kvalitet de själva har diskuterat fram och redovisas i rutan Så här tänker vi...

13 Aktivitet: Ett exempel är: Varje månad skall alla kunder få ett personligt samtal om hur denna uppfattar den omsorg som vi ger. 30 minuter av bolagets tid skall allokeras till detta och varje samtal skall utreda: Hur upplever kunden oss som omsorgsgivare? Finns det något de skulle vilja ha hjälp med förutom den omsorg de får? Finns det något kunden skulle vilja se en förbättring inom? På varje månadsmöte sammanställd dessa områden och presenteras. Ansvarig: Katarina Palmgren (exempel) Medel/resurser: Tiden är inräknad i bolagets icke-fakturerbara gemensamma kostnadsmassa. Aktivitet: Ansvarig: Medel/resurser: Aktivitet: Ansvarig:

14 Medel/resurser: Aktivitet: Ansvarig: Medel/resurser: Aktivitet: Ansvarig: Medel/resurser:

15 Aktivitet: Ansvarig: Medel/resurser:

16