Jag kommer från Terminologicentrum TNC som har regeringens uppdrag att vara centrum för fackspråkliga och terminologiska aktiviteter.

Transkript

1 De uppdrag Socialstyrelsen fick av regeringen att översätta Snomed CT -- (Systematized Nomenclature of Medicine - Clinical Terms ) är ett mycket stort översättningsuppdrag. Man kan jämföra med t.ex. det stora översättningsuppdrag som gjordes när termposter ur Eurodicautom skulle tillföras svenska termer under 90-talet, nyöversättningen av bibeln. I ett så stort översättningsprojekt finns många utmaningar. Jag kommer från Terminologicentrum TNC som har regeringens uppdrag att vara centrum för fackspråkliga och terminologiska aktiviteter. Vi arbetar med terminologiarbete efter en etablerad metod och efter lång tids beprövade teoretiska principer. Här i dag ska ni få ta del av den här metoden och visa på hur det terminologiska angreppssättet används i översättningen av Snomed. 1 2

2 Socialstyrelsen har varit mycket förutseende och förberett arbetet på ett bra sätt. Två saker borgar för kvaliteten: 1. Att dessa olika aktörer med olika kompetens finns med i arbetet och samarbetar: facköversättare, fackexperter, terminologer med språklig/lingivistisk kompetens. Själva översättningsarbetet utförs av ett tiotal personer som i par om två (en gör översättningen, den andra granskar det översatta) ansvarar för översättningarna. Dessa översättningar nagelfars i sin tur av ett femtontal så kallade kvalitetsgranskare, främst sjuksköterskor, läkarsekreterare, läkare med olika specialiteter. Svårigheter som uppstår skickas till redaktionsrådet som består av erfarna översättare och av sakkunniga på området men också av terminologer. 2. Att det finns gemensamma språkliga och terminologiska riktlinjer för översättningsarbetet. Viktigt för att ett så stort översättningsuppdrag ska gå att genomföra. Alla dessa involverade personer måste behandla de språkliga frågor som uppstår i arbetet på ett utifrån svenskt språkligt perspektiv enhetligt och entydigt sätt. Då krävs det en gemensam språklig och terminologisk grund. Till vår hjälp har vi framför allt två dokument som hela tiden uppdateras: Snomedspråket -- Redan innan arbetet satte igång utarbetades en första version av dokumentet. Allteftersom arbetet fortskrider ständigt modifieras och vidareutvecklas. Dessutom fattar redaktionsrådet allt eftersom principbeslut om hur man bör hantera en viss typ av begrepp för att få enhetlighet i systemet. Riktlinjerna i Snomedspråket är också preskriptiva, det vill säga de vinner över riktlinjer i andra källor. Så om Snomedspråket föreskriver att en term ska skrivas på ett visst sätt ska översättaren följa Snomedspråkets skrivsätt och inte till exempel SAOL, Medicinsk terminologi eller skrivreglerna eller eget huvud. Målet med att ha språkliga riktlinjer är att ge underlag för arbetet med den svenska versionen av Snomed CT så att de svenska rekommenderade termerna ska återge svenskt fackspråk såsom det används av vård- och omsorgspersonal i den dagliga verksamheten. Snomedspråket ligger på Socialstyrelsens webbplats, under fliken som beskriver översättningen av Snomed inom projektet Nationellt fackspråk. 3 4

3 I detta översättningsarbete ska man ha ett begreppsorienterat angreppssätt. Det begreppsorienterade angreppssättet behövs framför allt för att 1. skilja begrepp från termer Men det är en högst väsentlig ingrediens i det terminologiska tänkandet. Med en begrepssorienterad utgångspunkt kan den språkliga enheten beskrivas på följande sätt: 1.begreppet, kunskapsenheten: patient person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård Ordet begrepp i allmänspråket: nytt ord, term, idé, uppfattning, insikt och begrepp 2. termen eller synonymer: patient, klient, kund 3. referent: en unik patient, med unika egenskaper och den information som hälso- och sjukvården behöver samla om denna unika patient Denna begreppstetraeder eller begreppspyramid illustrerar väldigt koncist terminologilärans grunder. Det väsentliga är att noga skilja på tre världar och det är viktigt, absolut centralt, att komma ihåg i vilken värld man befinner sig när man resonerar om termer och begrepp och försöker få ordning och reda i en oklar termanvändning eller luddiga betydelser eller betydelser som varierar från en person till en annan. Tredelningen som grund för terminologiarbete är en beprövad metod som håller både när man definierar inom ett snävt fackområde, när man letar efter ekvivalenter i andra språk och när man översätter inom ett språk, vilket man ibland gör när man populariserar en facktext eller varför inte, när man skriver klarspråk. 5 6

4 Här har vi försökt illustrera stegen i ett begreppsorienterat angreppssätt med hjälp av en trappa: Det första steget handlar om att identifiera termen och eventuellt det delfackområde som termen ingår i, till exempel läkemedelsfrågor. I Snomedmaterialet är det i en del fall givet. Men det kan också förekomma att en beskrivande benämning av exempelvis en undersökning består av ett frasliknande uttryck uppbyggt både av allmänna ord och av en eller flera termer. Då är det viktigt att urskilja dessa termer. Utgå från begreppet! Om man inte hade gått till begreppet bakom i alla dessa fall hade det blivit störning överallt. Steg två i trappan är på många sätt ett av de viktigaste i översättningen av Snomedmaterialet och ska inte hoppas över. Då ska du skaffa dig en uppfattning om det begrepp som beskrivs med den engelska termen eller frasen. Det är högst väsentligt för ett begreppsorienterat översättningsarbete att skaffa sig en uppfattning om begreppet bakom termen på källspråket innan du väljer rätt term på målspråket. Det tredje steget i trappan handlar om att ta reda på den etablerade svenska termen för begreppet, det vill säga den term som är etablerad inom det svenska fackområdet. Trappan består alltså av tre steg, men det är inte alltid den går att ta steg för steg. Ofta måste man vid översättning i stället röra sig upp och ner mellan de olika stegen. 7 8

5 OBS: ej direktöversättning false friends 9 10

6 OBS: ej direktöversättning 19 överordnade begrepp i hierarkier som sönderfaller i underordnade begrepp. Vad är systemet Snomed CT? Snomedsystemet har kallats för klassifikationssystem, begreppssystem, terminologisystem, ontologi, begreppsmodell men det är inte logiska hierarkier alla gånger. Man ställs därför som översättare och terminolog för särskilda problemställningar när detta system ska översättas

7 Det finns en del fraser och termer och begrepp i Snomed som ska vara en etikett med en beskrivning av en plats i Snomed-strukturen. Sammanfattning: TITTA på bilden och beskriv vad som är terminologiska begrepp och vad som är Snomed-relaterade begrepp, dvs. etikett på det som är beskrivning av en plats i Snomed-strukturen. De anatomiska begreppen är alla indelade i antingen något som kallas för entire och part of. VISA exemplet: entire male. Hur gör man när man då får detta uttryck att översätta? Sammanfattning: Här har vi rekommenderat att man hanterar en återkommande indelningsgrund på följande sätt: UR principbeslut: Entire står i vissa fall för en sorts indelningsgrund i Snomedsystemet och bör översättas trots att det inte ingår i det egentliga fackspråket

8 Inte ett begrepp i terminologisk mening OBS: Om begrepp och poster i Snomed CT Det som i Snomed CT kallas för ett begrepp har ett unikt begrepps-id och är i Healthterm samlat i en unik post. Varje sådan post innehåller olika fält med olika språkliga uttryck för Snomedbegreppet i fråga. För svenskans del kan ett Snomedbegrepp realiseras som en enordsterm (vagusnerv), en flerordsterm (kluven gom) eller en fras (vitellinblodkärl i placenta, som helhet). Och det är fraserna som emellanåt ställer till problem. En sådan här fras kan nämligen bestå av flera riktiga begrepp, uttryckta med regelrätta facktermer, men frasen kan också bestå av en sorts metaord som ska beskriva var i Snomedstrukturen frasen passar in

9 Nu har handlar det om den svenska sidan, dvs. nu inleds jakten på det optimala svenska uttrycken: den svenska facktermen. Det tredje steget i trappan handlar om att ta reda på den etablerade svenska termen för begreppet, det vill säga den term som är etablerad inom det svenska fackområdet

10 Nu övergår vi till mer språkligt orienterande frågor. 1. Det svenska medicinska fackspråket är inte ett språk och är dessutom fullt av synonymer 2. Nu: ta ställning till vilken svensk fackterm som ska väljas. Det finns flera språk i språket. Det kan för samma begrepp finnas ett uttryck (eller flera) som används inom det vetenskapliga medicinska språket, som används ml kolleger. Det finns också i avhandl, vet. artiklar, föredrag på konferenser, alltså en regelrätt term, och ett annat som används i samtal med patienter och anhöriga, det vill säga ett slags allmänord i det medicinska allmänspråket. Men det kan också finnas ytterligare flera uttryck i det medicinska arbetsspråket, ett slags jargongord som används i kontakten hälso- och sjukvårdspersonalen emellan. Det används under arbetet för att underlätta kommunikationen på en arbetsplats och ibland också för att stärka gruppen. Det förekommer jargong eller gruppspråk inom alla fackområden, och de orden är inte ämnade att användas utanför en snäv krets. För dom orden har inte en allmän spridning. Ibland är det svårt att veta vad som är jargong och vad som är termer, ibland är det mycket tydligt. Viktigaste skälet till att inte använda jargong är att jargongen inte är spridd

11 1. Välj termerna inte allmänorden eller jargongorden! 21 22

12 Observera att det i Snomedarbetet rör sig om att som rekommenderad term i första hand välja ut den term och fras som används i fackspråket. OBS att en enda term kan väljas till Rekommenderad term, inga synonymer y Om ett begrepp har flera möjliga facktermer ska du välja den term som ligger så nära den kliniska verksamheten som möjligt som rekommenderad term

13 I valet mellan latin/grekiska och svenska finns en huvudregel och två specialare: 1. Om två termer används i lika stor utsträckning i den kliniska verksam-heten och står för samma precisa begrepp ska den svenskare termen väljas till rekommenderad term, den andra kan nämnas som synonym i kommentarfältet

14 Om ett begrepp har flera möjliga facktermer ska du välja den term som ligger så nära den kliniska verksamheten som möjligt som rekommenderad term. Välj alltså exempelvis röda hund som rekommenderad term i stället för rubella. Det innebär vidare att du ska välja en term som är baserad på försvenskat latin framför en rent latinsk term. Välj alltså exempelvis mediaotit eller sepsis framför otitis media respektive septicaemia (men inte örsprång respektive blod-förgiftning trots att dessa uttryck är svenskare eftersom de inte står för samma precisa begrepp)

15 2. I vissa fall används olika termer för samma begrepp i olika delar av den kliniska verksamheten. Så kan exempelvis en specialist tendera att använda en mer latinsk term för begrepp inom den egna disciplinen, medan övriga inom hälso- och sjukvården ofta använder en svenskare term. Om dessa termer står för ett mer allmänt begrepp som många specialiteter kommer i kontakt med, ska den svenskare termen väljas, t.ex. regnbågshinna i stället för iris; tandkött i stället för gingiva; livmoder i stället för uterus. Däremot bör t.ex. irisatrofi, gingivit, g zygomatiko-maxill-fraktur, uterusprolaps väljas i stället för regnbågs-hinne-atrofi, tandköttsinflammation, okbens-överkäksfraktu respektive livmoderframfall. Här rör det ju sig om mer specifika diagnoser och då bör bruket inom den berörda specialiteten främjas. 3. För de olika termer som beskriver anatomiska begrepp verkar det finnas en särskild ordning: ju större anatomiska enheter, desto vanligare är det att de beskrivs med en svenskare term eller med försvenskat latin. Detta gäller bland annat muskler. Här är vissa mer allmänt kända, och språkbruket i allmänspråket har därmed påverkat terminologin inom hälso- och sjukvården. För dessa begrepp bör du välja en svensk term eller term på försvenskat latin framför en term på rent latin, exempelvis trapeziusmuskel framför musculus trapezius. Men för mer komplexa anatomiska enheter som på latin uttrycks med flera bestämningar är oftast den rent latinska formen att föredra, exempelvis musculus levator labii superioris alaeque nasi. Här är det helt enkelt svårt att försvenska (enligt de försvenskningsregler som finns i 3.1 nedan) på ett smidigt sätt

16 Välj ett svenskt uttryck i stället för ett engelskt om det redan finns ett svenskt i bruk, exempelvis följsamhet i stället för compliance (vid läkemedelsbehandling), pisksnärt i stället för whiplash, frigöring av trigeminusnerv i stället för release av trigeminusnerv. Men det finns förstås engelska lånord som är etablerade i svenskan: blue baby, b pacemaker, shunt. shunt medicinsk term för såväl en normal anatomisk som en sjukligt betingad eller kirurgiskt anlagd förbindelse mellan olika delar av blodbanan, oftast mellan artärsystemet och vensystemet

17 Ex på när vi för fram en svensk term i stället för en engelsk. Använd den gamla och etablerade termen i stället för att ta in en engelsk! 33 34

18 Om det finns ett svenskt i bruk försöker vi föra fram den svenska termen framför den engelska Okej ibland med lånord

19 Välj ett svenskt uttryck i stället för ett engelskt om det redan finns ett svenskt i bruk, exempelvis följsamhet i stället för compliance (vid läkemedelsbehandling), pisksnärt i stället för whiplash, frigöring av trigeminusnerv i stället för release av trigeminusnerv. Men det finns förstås engelska lånord som är etablerade i svenskan: blue baby, b pacemaker, shunt. shunt medicinsk term för såväl en normal anatomisk som en sjukligt betingad eller kirurgiskt anlagd förbindelse mellan olika delar av blodbanan, oftast mellan artärsystemet och vensystemet. Vilka allmänna språkliga regler för skrivandet gäller i Snomedarbetet? Här har vi tagit upp sådana allmänna frågor som kan ge dig huvudbry när du översätter de engelska termerna och fraserna till svenska. Vi har försökt dela upp frågorna under rubriker som mer allmänt beskriver företeelsen. Om du tvekar över hur en viss term bör stavas ska du göra en sökning i do-kumentet Snomed Principbeslut. Den stavning av termer-na som anges där har företräde framför det som eventuellt anges i andra källor. En huvudregel är att lånord från alla språk ska anpassas till svensk stavning

20 Anpassa engelska lånord till det svenska stavningssystemet: skanner, EJ: scanner; stejpla, EJ: stapla; stejpel, EJ: staple Men anpassa även latinska och grekiska lånord till det svenska stavningssystemet! ulkus, EJ: ulcus Valet mellan stor eller liten begynnelsebokstav kan vara svårt att göra, det engelska bruket påverkar en och det är ofta osäkert använt i många texter. Undantag utgörs av vissa rent latinska termer som bibehåller sin originalstavning, oftast för att de är så etablerade och sedan länge också används i den kliniska verksamheten med originalstavning. g Det heter till exempel rektumamputation men per rectum. OBS: INTE ALLA LÅTER SIG ANPASSAS: cancer Observera att ord med främmande härkomst får svenska pluralformer, t.ex. en axill, flera axiller; en patella, flera patellor; en stejpel, flera stejplar. Latinska lånord som har maskulint genus i latinet får som regel n-genus (utrum) i svenskan, t.ex. en plexus, plexusen; en fremitus, fremitusen

21 Enligt huvudregeln skrivs egennamn med stor begynnelsebokstav, t.ex. Socialstyrelsen och Snomed. Vissa ord som härrör från egennamn skrivs dock med liten bokstav. Man skriver således Manchester om staden men manchester om tyget, Champagne om det franska distriktet men champagne om drycken. Likaså skriver man exempelvis röntgen, doppler (som ursprungligen är namnet på upptäckaren av röntgenstrålarna respektive fysikern som beskrev dopplereffekten) när dessa ord används som vanliga beskrivande substantiv. Sjukdomar, diagnoser, metoder etc. Sjukdomar och diagnoser skrivs med liten begynnelsebokstav, t.ex. tuberkulos, lymfoblastisk leukemi, eczema herpeticum, diabetes mellitus. Undantag görs för sjukdomar och diagnoser (och även metoder, områden i människokroppen etc.) som har fått sin benämning efter upptäckaren. Då skrivs personnamnet i benämningen av hävd med stor begynnelsebokstav. Observera att apostrof aldrig sätts ut i svenskan före genitiv-s. Om personnamnet slutar på s, x eller z ska heller inte någon apostrof läggas till: Alzheimers sjukdom, Aspergers syndrom, Brocas centrum, Creutzfeldt- Jakobs sjukdom, Downs syndrom, Heimlichs manöver, Kochers tång, Kocks reservoar, Langerhans celler, Mallory-Weiss syndrom, Parkin-sons sjukdom, von Recklinghausens sjukdom Däremot skrivs adjektiv som är avledda av personnamn med liten begynnelsebokstav: langerhanska öarna; wolffska gången. I ledigare stil används ibland personnamnet som kortform för sjukdomen, som då skrivs med liten bokstav: alzheimer, asperger, parkinson. Kortformerna används också som förled i sammansättningar: alzheimerdiagnos, aspergersymtom, parkinsondemens (mer om sammansättningar, se 3.4 nedan)

22 Observera att det numera i många typer av texter är vanligt att initialförkortningar skrivs med gemener, framför allt sådana som utläses som vanliga ord. Man ser alltså allt oftare skrivningar som exempelvis damp, hiv, kol, men även tbc, adhd. Men i Snomedarbetet ska du av tydlighetsskäl t skriva alla initial-förkortningar iti t i med versaler. Ex på när vi för fram en svensk term i stället för en engelsk. Ej förkortning 43 44

23 Huvudregeln i svenskan är att en sammansättning skrivs ihop i ett enda ord utan bindestreck. Denna huvudregel ska du tillämpa i översättningsarbetet även när förledet är ett namn eller när ett ord (ursprungligen) är från latin eller engelska. Undantag: i sammansättningar med bokstav, bokstavsgrupp, förkortning siffra och tal: i sammansättningar med icke- i sammansättningar som består av två likställda led, även när sammansättningen ingår i nya sammansättningar: (observera att detta utgör en förenkling av reglerna) i sammansättningar med ett förled som består av flera ord: 45 46

24 Ett återkommande problem när man översätter är kulturspecifika begrepp och företeelser. Hur ska man som översättare hantera engelska benämningar på begrepp och företeelser som ser annorlunda ut i det svenska samhället, eller inte alls finns? Ska man lämna sådana engelska benämningar oöversatta, eller ska de översättas, förklaras eller anpassas till svenska på något sätt? Här finns en glidande skala som i Snomed CT delvis har att göra med var i hierarkin begreppet befinner sig: ju längre ned i en hierarki begreppet finns desto mer sannolikt är det att begreppet är kulturspecifikt. Slutord Det är viktigt att vi håller isär språkliga och terminologiska frågor från frågor som har med Snomedsystem att göra, dvs. det som utgör underlag för att utveckla olika dataprogram. Det är viktigt att ge tydliga rek. om hur översättarna bör hantera det svenska fackspråket. Undvika att få till stånd en Snomedska så att inte det eng/am termerna styr så att inte Snomed-strukturen styr Det förs en diskussion om ett sidoprojekt. Som ett sidoprojekt skulle vi vilja lyfta ur den rena fackterminologin in en termdatabas som Rikstermbanken, så att andra översättare, journalister, skribenter, informatörer kan ha nytta av översättningarna som görs i detta projekt. FÖR: det är ett mycket gediget översättningsarbete som bedrivs. Och det gäller att vi så mycket som möjligt ser till att det kommer så många som möjligt till godo