Sjukdomsklassifikationen och dess språk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukdomsklassifikationen och dess språk"

Transkript

1 Sjukdomsklassifikationen och dess språk Björn Smedby Professor emer., hälso- och sjukvårdforskning, Uppsala Läkare, expertrådgivare i Socialstyrelsen i klassifikationsfrågor Medlem av SLS kommitté för medicinsk språkvård Termkonferensen Göteborg 15 oktober 2013

2 Varför en sjukdomsklassifikation? Verktyg för medicinsk informationsbehandling och statistik Några viktiga användningsområden: Folkhälsoarbete sjukdomspanoramat, behov av statistiskt meningsfulla grupper Epidemiologisk forskning -- register Kliniskt arbete och forskning söksystem, kvalitetsarbete och resultatuppföljning Resursfördelning och sjukvårdsplanering DRG-system

3 Tidig svensk insats Den svenske systematikern Carl von Linné professor i medicin i Uppsala gjorde en tidig viktig insats med Genera morborum (1759) Men naturfilosofiskt system utan praktisk betydelse för den svenska dödsorsaksregistreringen som började ungefär samtidigt (1749) Han översatte den dock själv till svenska

4

5 Den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD) Lång historik -- ICD-0 kom 1893, bara dödsorsaker Reviderades internationellt vart tionde år ICD-6 utgavs av WHO 1948, innefattade både sjukdomar och dödsorsaker, i Sverige från 1951 ICD-8 (WHO 1965) i Sverige ICD-9 (WHO 1975) i Sverige ICD-10 (WHO 1989) i Sverige från1997 som KSH97, sedan 2011 som ICD-10-SE

6 Antalet ICD-koder har ökat kraftigt ICD Enbart dödsorsaker ICD ICD ICD ICD Morbiditet tillkom ICD ICD ICD

7

8 Klassifikationens allmänna uppbyggnad Det finns inget sjukdomarnas naturliga system ICD har historiskt betingad uppdelning i kapitel baserad på olika principer: betydelsen för folkhälsoarbetet (infektioner, cancer, mödra- och barnhälsovård, skador) organsystem (cirkulation, respiration etc.) uppkomstsätt (infektioner, missbildningar, yttre orsak till skador)

9 Hierarkisk struktur Kapitel t.ex. Cirkulationsorganens sjukdomar (I) Avsnitt för likartade sjukdomar t.ex. Ischemiska hjärtsjukdomar (I20-I25) Kategorier (treställiga koder) t.ex. Akut hjärtinfarkt (I21) Subkategorier (fyrställiga koder) t.ex. Akut subendokardiell infarkt (I21.4) I vissa fall svenska fördjupningskoder (femställiga) t.ex. Akut subendokardiell framväggsinfarkt (I21.4A)

10 Alla sjukdomar ska kunna klassificeras Därför finns det restgrupper för andra specificerade sjukdomar av likartat slag (som inte fått egna kategorier eller subkategorier) Fyrställiga får som regel decimalen.8 Dessutom ofta avslutande kategorier för fall utan närmare specifikation (UNS) Fyrställiga får som regel decimalen.9

11 Revirstrider förekommer Inte alltid lätt få överenskommelse om grupperingarna Oenighet bland specialisterna. WHO avgör. Exempel: Hjärnans kärlsjukdomar har flyttats fram och tillbaka mellan nervsystemets och cirkulationsorganens sjukdomar, där de nu hör hemma (utom TIA) Infektionsläkarna missnöjda med att inte alla infektioner återfinns i deras kapitel Hemorrojder har nyligen flyttats från cirkulationsorganens till matsmältningsorganens sjukdomar

12 Viktigt att känna till ICD:s regelsystem Ingen enhetlig klassificeringsprincip, därför krävs ett omfattande regelsystem för en korrekt klassificering. Förståelse av regelsystemen också viktig för tolkning av statistiken Olika regelsystem för kodning av dödsorsaker och kliniska diagnoser (vårdtillfällen) Dödsorsaker -- underliggande orsak (det tillstånd som startade processen som ledde till döden) Vårdtillfällen (patientstatistik) -- huvudsaklig anledning till vården

13 Statistisk jämförbarhet är det viktigaste ICD är i första hand avsedd för statistiskt bruk och jämförelser. WHO kräver av medlemsländerna att man följer ICD för sin statistiska rapportering ICD speglar inte alltid aktuell medicinsk kunskap eftersom den har lång tillblivelseprocess och lång tid mellan revisionerna. Om alla gör fel på samma sätt så bevaras dock jämförbarheten ICD är ingen medicinsk lärobok och innehåller oftast inte definitioner av sjukdomar det lämnar man till de medicinska läroböckerna och ordböckerna

14 Klassifikation och inte nomenklatur Den linneanska traditionen kopplar klassificering och namngivning ICD är dock inte en nomenklatur, dvs. en förteckning över föreskrivna eller rekommenderade sjukdomsnamn. I praktiken har den dock haft stort inflytande på det medicinska språket ICD legitimerar inte heller diagnoser Många påtryckargrupper har arbetat för att få in sin diagnos i ICD (ex. fibromyalgi) eller få bort den ur ICD (homosexualitet)

15 Medicinens språk Fackspråket professionens språk vetenskapligt, exakt, entydigt Allmänspråket i kontakten läkare patient klart, enkelt, begripligt Arbetsspråket sjukvårdens vardagsspråk tolererar jargongord, fr.a. muntligt (t.ex. lappgalla, totalmage, X)

16 Latin, svenska eller engelska i det medicinska fackspråket? Latin av tradition Men inte det lingua franca som många tror Latin och grekiska; anatomi patologi Försvenskning pågår och eftersträvas Engelska termer tränger in och behöver översättas eller anpassas till svenska

17 Försvenskningen av det medicinska språket 1975 Förslag om en medicinsk nomenklaturcentral 1982 Föreskrifter om det medicinska språket i journaler och intyg 1983 HSL vården utformas i samråd med patienterna 1985 Patientjournallagen: journal skriven på svenska, så långt möjligt förståelig 1987 Ny sjukdomsklassifikation (ICD-9) där svenska diagnosbenämningar infördes -- av avgörande betydelse för genomförandet av försvenskningen 1997 Ny klassifikation (ICD-10) betonade ytterligare språket -- framför allt försvenskat latin

18 Sjukdomsklassifikationens språk ändrades 1987 Latinet fick vika, blev kvar men bytte plats med svenskan Rubriker på treställig nivå skrevs på både svenska och latin med den svenska termen först Rubriker på fyrställig nivå på ett naturligt medicinsk fackspråk; oftast försvenskat latin eller svenska, ibland klassiskt latin Exempel: Sköldkörtelinflammation sattes före latinets thyreoiditis men på fyrställig nivå skrev vi akut och kronisk tyreoidit Utomkvedshavandeskap (Graviditas extrauterina) men på fyraställig nivå extrauteringraviditet

19 Vad är en svensk term? Vi har ett stort antal äktsvenska sjukdomsbenämningar Några är dock inte längre gångbara (spetälska, kräfta, barnförlamning, och skrumplever blev lepra, cancer, polio och levercirros) Diabetesförbundet ville ha diabetes i stället för sockersjuka och ögonläkarna katarakt och glaukom i stället för grå och grön starr SAOL innehåller ett stort antal medicinska termer som är försvenskat latin, alla dock inte allmänt förståeliga. Balansgång i valet av termer

20 Reaktioner på försvenskningen Yngre doktorer mer upprörda än äldre trots att de behärskade latinet sämre. Ett hot mot deras självbild? Dagens utvecklingen mot att patienter i allt högre grad utnyttjar sin rätt att läsa journalen ökar kraven på begriplighet och därmed på försvenskning av journaltexten Men kanske en och annan patient kände sig grundligare bedömd om man fick en diagnos på latin?

21

22 Stavningsprinciper Klassiskt latin får latinsk stavning; dvs. om latinsk böjning: klassiskt stavning Försvenskat latin får försvenskad stavning Det språkliga sammanhanget avgör ibland stavningen. Colon blir kolon i svensk text (men colon irritabile) Ulkuskirurgi (men ulcus duodeni) Rektosigmoidala gränszonen (men per rectum)

23 Regler för försvenskad stavning av latinet ae > e anaemia > anemi; haemophilia > hemofili oe > e oesophagus > esofagus; dyspnoea >dyspné Undantag: amöba, ödem, östro- c (med k-uttal) > k cranium > kranium; colon > kolon; narcoticum > narkotikum; rectum > rektum; ulcus > ulkus Undantag: cancer (men karcinogen, karcinom) c (med s-uttal) > c cerebral; ch > k cheilitis > keilit; tachycardia >takykardi ph > f phobia > fobi; hydrocephalus > hydrocefalus th > t thorax > torax; asthenia > asteni rh > r arrhytmia > arytmi; rhizopathia > rizopati

24 Eponymer i klassifikationen WHO arbetade på 1980-talet på en International Nomenclature of Diseases (IND). Syftade till enhetliga sjukdomsbenämningar på engelska men arbetet lades ned. En av rekommendationerna var att skriva eponymer -- dvs. sjukdomsnamn baserade på egennamn -- utan genitiv-s. T.ex. Parkinson disease i stället för Parkinson s disease. Eponymer används sparsamt i ICD men de vanligaste finns med, då oftast som synonymer och skrivna med genitiv-s

25 Stavningen av eponymer Sjukdomar och diagnoser skrivs med liten begynnelsebokstav i löpande text men eponymer skrivs med stor bokstav och med genitiv-s. Alzheimers sjukdom Aspergers syndrom Downs syndrom Parkinsons sjukdom I vissa typer av text används ibland personnamnet som kortform för sjukdomen som då skrivs med liten bokstav och utan genitiv-s: alzheimer, asperger, parkinson (inte alzheimers, aspergers, parkinsons!) Kortformen används också som förled i sammansättningar: alzheimerdiagnos, aspergersymtom, parkinsondemens Adjektiv avledda från personnamn skrivs med liten bokstav: langerhanska cellöarna, wolffska gången

26 ICD och DSM-systemet För klassificering inom psykiatrin finns ett amerikanskt system Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) som fått internationell acceptans för psykiatrisk forskning. Kriteriebaserat system som syftar till säkrare diagnostik. Används i Sverige fr.a. inom psykiatrisk forskning. DSM-5 har just publicerats i USA. Mött viss kritik för vidgning av diagnoskriterierna med risk för medikalisering av vardagslivets problem och personlighetsdrag. Ett närmande mellan DSM-5 och ICD-11 förutses

27 ICD och SNOMED SNOMED var ursprungligen en av amerikanska patologer utvecklad terminologi och klassifikation (SNOP). Utvecklades därefter till SNOMED vars tumör- och morfologikoder fått stor användning inom patologin men även påverkat ICD-systemet (ICD-O-3). SNOMED har senare kommit att kombineras med en brittisk primärvårdsklassifikation till SNOMED-CT som är ett brett begreppssystem och en terminologi som översatts till svenska men ännu har begränsad klinisk användning Mappning mellan ICD och SNOMED-CT pågår

28 Klassifikationer som kompletterar ICD ICD-O-3 för onkologi (tumördiagnostik) WHO:s specialistversioner, t.ex. neurologi, odontologi Flera svenska specialistanpassade lathundar (barn, ob-gyn, ortopedi, internmed, primärvård) ATC koder från FASS (för specificering av läkemedel)

29 Andra klassifikationer inom området KVÅ för åtgärder (inkl. operationer) ICF för funktionstillstånd och funktionshinder Nord-DRG, sekundärklassifikation baserad på ICD-10- och KVÅ-koder, för resursanvändning och ersättningssystem Språkligt anpassade till det medicinska fackspråket i ICD Ett nytillskott är NOD nationell ordinationsdatabas för strukturerad dokumentation av läkemedelsordinationer

30 Förslag till nationellt system för registrering av ordinationsorsak Nationell ordinationsdatabas (NOD) för strukturerad lagring av uppgifter om läkemedelsförskrivning Indikation godkänd användning enligt FASS Ex. förebyggande av migrän, hypertoni Ordinationsorsak den indikation som läkaren angett som skäl för viss ordination Ex. hypertoni Behandlingsändamål som läkaren formulerat avsikten för patienten Ex. mot förhöjt blodtryck

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT Nationellt fackspråk för vård och omsorg Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT Karin Ahlzén Termkonferensen 2009 Nationell IT-strategi - Insatsområde informationsstruktur Terminologi Nationellt

Läs mer

Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011

Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011 Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011 2011 1 (5) En klassifikationsskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Läkaresällskapet Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013 Diagnosregistrering i primärvården Repetition januari-februari 2013 Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Resultat av remiss för diagnosbegrepp

Resultat av remiss för diagnosbegrepp 2011-11-17 Dnr 17770/2011 1(7) Resultat av remiss för diagnosbegrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg.

Läs mer

Jag kommer från Terminologicentrum TNC som har regeringens uppdrag att vara centrum för fackspråkliga och terminologiska aktiviteter.

Jag kommer från Terminologicentrum TNC som har regeringens uppdrag att vara centrum för fackspråkliga och terminologiska aktiviteter. De uppdrag Socialstyrelsen fick av regeringen att översätta Snomed CT -- (Systematized Nomenclature of Medicine - Clinical Terms ) är ett mycket stort översättningsuppdrag. Man kan jämföra med t.ex. det

Läs mer

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 2010-03-18 1 (6) En pilotskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen avser

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Språk och terminologi

Språk och terminologi Språk och terminologi En fråga för läkarsekreterare Magnus Fogelberg Göteborg 2012-05-11 Språkets tre dimensioner 1. Nationalspråk 2. Skriftspråk talspråk teckenspråk 3. Allmänspråk fackspråk jargong Nationalspråk

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,

Läs mer

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak

Läs mer

Framtida klassifikationer - status för utvecklingen av ICD-11

Framtida klassifikationer - status för utvecklingen av ICD-11 Framtida klassifikationer - status för utvecklingen av ICD-11 Kristina Bränd Persson 2013-10-20 Innehåll Status för WHO:s arbete och tidplan WHO:s arbetssätt Ny arkitektur för ICD-11 Aktuella frågeställningar

Läs mer

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj

Läs mer

Översyn av klassifikationer och terminologi i anslutning till tandhälsoregistret

Översyn av klassifikationer och terminologi i anslutning till tandhälsoregistret Översyn av klassifikationer och terminologi i anslutning till tandhälsoregistret Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade

Läs mer

Diagnosregistrering i p rimärvården primärvården Start 2012

Diagnosregistrering i p rimärvården primärvården Start 2012 Diagnosregistrering i primärvården Start 2012 UPPDRAGET Diagnosregistrering g g i primärvården behöver utvecklas så att alla yrkesgrupper med vårduppdrag registrerar diagnos och åtgärder. Start 1 januari

Läs mer

Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista 1997-2015 Uppdaterad 2014-10-22

Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista 1997-2015 Uppdaterad 2014-10-22 1 Avdelningen för regler och behörighet Enheten för klassifikationer och terminologi Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (-P) Kumulativ lista 1997-2015

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med SNOMED CT Kristina Bränd Persson enhetschef Enheten för klassifikationer och terminologi (EKT) 2007-05-10 NTKR 1 Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Informationsdag om Sil och Pascal 2016 Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2016-10-20 Bakgrund Varför dokumentera ordinationsorsaker?

Läs mer

Inledning. Kort historik

Inledning. Kort historik Inledning En sjukdomsklassifikation kan definieras som ett system för att ordna sjukdomar i klasser och grupper. Det finns många tänkbara principer eller axlar efter vilka en sådan klassifikation kan byggas

Läs mer

Åtgärdsklassificering

Åtgärdsklassificering Åtgärdsklassificering RDK:s fortbildningsdagar 13 mars 2014 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Åtgärdsklassificering i allmänhet: Dåtid, nutid, framtid Nationellt och internationellt KVÅ 1 Emendor

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland

INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland 2014 INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland DAGENS PROGRAM Diagnoskoder kapitel XXII U00-U99 Kodningskvalitet i patientregistret

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth

Läs mer

klassificering Föredrag vid RDK:s fortbildningsdagar Uddevalla

klassificering Föredrag vid RDK:s fortbildningsdagar Uddevalla men också Öppenvårds- klassificering Föredrag vid RDK:s fortbildningsdagar 2004-02 02-26 2727 i Uddevalla Vad gör enheten för klassifikationer & terminologi? Registrering, rapportering från hälso- o sjukvården?

Läs mer

Termlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5)

Termlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5) Regl och tillstånd/fackspråk och Tmlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Psykiatriska Föreningen Döp det ifyllda

Läs mer

Medicinskt fackspråk i skrift

Medicinskt fackspråk i skrift Medicinskt fackspråk i skrift Råd och riktlinjer Version 1 2010-03-05 Läkartidningen, Socialstyrelsen, Svenska Läkaresällskapet, Terminologicentrum TNC 2 Förord Det medicinska fackspråket används av många

Läs mer

Rekommendationer om användning av de svenska huvudklassifikationerna och Snomed CT inom vård och omsorg

Rekommendationer om användning av de svenska huvudklassifikationerna och Snomed CT inom vård och omsorg Rekommendationer om användning av de svenska huvudklassifikationerna och Snomed CT inom vård och omsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

Efter synpunkter från Svensk Förening för Medicinsk Informatik samt från Svenska Psykiatriska Föreningen lämnar SLS följande yttrande.

Efter synpunkter från Svensk Förening för Medicinsk Informatik samt från Svenska Psykiatriska Föreningen lämnar SLS följande yttrande. 2011-06-17 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begrepp kring klassifikation och diagnos Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation, som arbetar för förbättrad

Läs mer

Kurser för intag 2016 och 2017

Kurser för intag 2016 och 2017 Kurser för intag 2016 och 2017 Administration och juridik i vården 30yhp Kursens mål är ge kunskaper utifrån gällande lagstiftning för att kunna utföra vårdrelaterad administration och dokumentation. Kurser

Läs mer

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens

Läs mer

Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs

Läs mer

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet 2013-10-24 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Insats inom socialtjänsten

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2013:XX (M) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens

Läs mer

RDK Historisk utveckling Peter Bolin Norra Stockholms Psykiatri. Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot?

RDK Historisk utveckling Peter Bolin Norra Stockholms Psykiatri. Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot? Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot? Agenda Inledning Hur vill vi styra utvecklingen? Historiska utvecklingen Var står vi idag? Lärdomar och framåtblick Avslutning Måluppfyllelse

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system

Läs mer

Användning av terminologi i patientjournaler Mia Kvist

Användning av terminologi i patientjournaler Mia Kvist Användning av terminologi i patientjournaler Mia Kvist Inst. för data- och systemvetenskap (DSV), Stockholms universitet, och Centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet maria.kvist@karolinska.se

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 1. Uppdrag...

Läs mer

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision Kvalitetssäkring av medicinska databaser utbildning, analys och revision 25 mars 2011 Staffan Bryngelsson Emendors affärsidé: Att bidra till att beslut i hälso-och sjukvården fattas på grundval av korrekta

Läs mer

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna SVD strukturerat vårddata Termkonferensen 2011-10-03 Om arbetet med mallar i journalsystem TakeCare att använda de nationella resurserna Bo Wikström, Projektägare Björn Hultgren, Huvudprojektledare Bo

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer

SNOMED CT. Jan Florin. jfl@du.se 2009-03-17. Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att

SNOMED CT. Jan Florin. jfl@du.se 2009-03-17. Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att 2009-03-17 Översättning av SNOMED CT Jan Florin Högskolan Dalarna jfl@du.se Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att normera användningen av nationella termer och begrepp samt ta fram en enhetlig

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014 Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014 Nationella ehälsodagen, 2014-10-22 Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2014-10-20 Uppdraget Uppdraget är

Läs mer

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen

Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Socialstyrelsens HälsodataregisterH Cancerregistret Medicinska födelseregistret Registret för övervakning av fosterskador Patientregistret

Läs mer

Dokumentationsriktlinje Standardiserat vårdförlopp för cancer, SVF

Dokumentationsriktlinje Standardiserat vårdförlopp för cancer, SVF Sidan 1 av 8 Innehåll Bakgrund... 1 Dokumentation... 2 Start av VP vårdåtagande... 2 Dokumentationsinformation... 3 Tabell... 5 Avslut av SVF... 7 Avsluta VP vårdåtagande... 8 Bakgrund Regeringen och Sveriges

Läs mer

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

SOSFS 2013:35 (M) Föreskrifter. Uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:35 (M) Föreskrifter. Uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter Uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Koordinering av terminologier och fri text MF-2009-01-08

Koordinering av terminologier och fri text MF-2009-01-08 Koordinering av terminologier och fri text MF-2009-01-08 Exempel: Diabetes och SNOMED-CT Täckningsgraden? Täckningsgrad existerar inte i sig utan existerar för någon. Täckningsgrad existerar inte i sig

Läs mer

ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad

ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad ICNP International Classification of Nursing Practice Catrin Björvell, leg ssk, Med dr Jan Florin, leg ssk, Med dr Inger Jansson, leg ssk, Fil

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22

Läs mer

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen 1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa

Läs mer

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning

Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar

Läs mer

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer

Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer Kombinerade metoder och verktyg för implementering Resultat från försöksverskamhet vid onk.klin. Karolinska 2013 Vitalis 10 april 2014 Medverkande: Rolf

Läs mer

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra robert.claeson@vgregion.se 1

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock

Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs

Läs mer

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar

Läs mer

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?

Läs mer

Allmänspråk och fackspråk

Allmänspråk och fackspråk Allmänspråk och fackspråk vilka risker för missförstånd finns i övergången mellan dem? Nathalie Parès, Språkrådet Hälso- och sjukvårdens nationella termkonferens 28 29 september 2010 Språkrådet Sveriges

Läs mer

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Manual 3 Att arbeta i två journaler Läsa, skriva, skriva ut och ta ut statisitk

Manual 3 Att arbeta i två journaler Läsa, skriva, skriva ut och ta ut statisitk Manual 3 Att arbeta i två journaler Läsa, skriva, skriva ut och ta ut statisitk stockholm.se Sammanfattning Den 26 januari 2015 gick Stockholm stad över till dokumentation i den nya Hälso- och sjukvårdsjournalen

Läs mer

Stockholms läns landsting Mottagningen för hemlösa - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning

Stockholms läns landsting Mottagningen för hemlösa - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning 1 (20) Avdelningen för Närsjukvård Psykiatri Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Mottagningen för hemlösa - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning Gäller

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige

Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige Fagkonferense om helsetjensten till asylsøkkere Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige Sofie Bäärnhielm, MD, PhD Upplägg av presentation Kort information om KFI Bakgrund

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer