Sjukdomsklassifikationen och dess språk
|
|
- Andreas Svensson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sjukdomsklassifikationen och dess språk Björn Smedby Professor emer., hälso- och sjukvårdforskning, Uppsala Läkare, expertrådgivare i Socialstyrelsen i klassifikationsfrågor Medlem av SLS kommitté för medicinsk språkvård Termkonferensen Göteborg 15 oktober 2013
2 Varför en sjukdomsklassifikation? Verktyg för medicinsk informationsbehandling och statistik Några viktiga användningsområden: Folkhälsoarbete sjukdomspanoramat, behov av statistiskt meningsfulla grupper Epidemiologisk forskning -- register Kliniskt arbete och forskning söksystem, kvalitetsarbete och resultatuppföljning Resursfördelning och sjukvårdsplanering DRG-system
3 Tidig svensk insats Den svenske systematikern Carl von Linné professor i medicin i Uppsala gjorde en tidig viktig insats med Genera morborum (1759) Men naturfilosofiskt system utan praktisk betydelse för den svenska dödsorsaksregistreringen som började ungefär samtidigt (1749) Han översatte den dock själv till svenska
4
5 Den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD) Lång historik -- ICD-0 kom 1893, bara dödsorsaker Reviderades internationellt vart tionde år ICD-6 utgavs av WHO 1948, innefattade både sjukdomar och dödsorsaker, i Sverige från 1951 ICD-8 (WHO 1965) i Sverige ICD-9 (WHO 1975) i Sverige ICD-10 (WHO 1989) i Sverige från1997 som KSH97, sedan 2011 som ICD-10-SE
6 Antalet ICD-koder har ökat kraftigt ICD Enbart dödsorsaker ICD ICD ICD ICD Morbiditet tillkom ICD ICD ICD
7
8 Klassifikationens allmänna uppbyggnad Det finns inget sjukdomarnas naturliga system ICD har historiskt betingad uppdelning i kapitel baserad på olika principer: betydelsen för folkhälsoarbetet (infektioner, cancer, mödra- och barnhälsovård, skador) organsystem (cirkulation, respiration etc.) uppkomstsätt (infektioner, missbildningar, yttre orsak till skador)
9 Hierarkisk struktur Kapitel t.ex. Cirkulationsorganens sjukdomar (I) Avsnitt för likartade sjukdomar t.ex. Ischemiska hjärtsjukdomar (I20-I25) Kategorier (treställiga koder) t.ex. Akut hjärtinfarkt (I21) Subkategorier (fyrställiga koder) t.ex. Akut subendokardiell infarkt (I21.4) I vissa fall svenska fördjupningskoder (femställiga) t.ex. Akut subendokardiell framväggsinfarkt (I21.4A)
10 Alla sjukdomar ska kunna klassificeras Därför finns det restgrupper för andra specificerade sjukdomar av likartat slag (som inte fått egna kategorier eller subkategorier) Fyrställiga får som regel decimalen.8 Dessutom ofta avslutande kategorier för fall utan närmare specifikation (UNS) Fyrställiga får som regel decimalen.9
11 Revirstrider förekommer Inte alltid lätt få överenskommelse om grupperingarna Oenighet bland specialisterna. WHO avgör. Exempel: Hjärnans kärlsjukdomar har flyttats fram och tillbaka mellan nervsystemets och cirkulationsorganens sjukdomar, där de nu hör hemma (utom TIA) Infektionsläkarna missnöjda med att inte alla infektioner återfinns i deras kapitel Hemorrojder har nyligen flyttats från cirkulationsorganens till matsmältningsorganens sjukdomar
12 Viktigt att känna till ICD:s regelsystem Ingen enhetlig klassificeringsprincip, därför krävs ett omfattande regelsystem för en korrekt klassificering. Förståelse av regelsystemen också viktig för tolkning av statistiken Olika regelsystem för kodning av dödsorsaker och kliniska diagnoser (vårdtillfällen) Dödsorsaker -- underliggande orsak (det tillstånd som startade processen som ledde till döden) Vårdtillfällen (patientstatistik) -- huvudsaklig anledning till vården
13 Statistisk jämförbarhet är det viktigaste ICD är i första hand avsedd för statistiskt bruk och jämförelser. WHO kräver av medlemsländerna att man följer ICD för sin statistiska rapportering ICD speglar inte alltid aktuell medicinsk kunskap eftersom den har lång tillblivelseprocess och lång tid mellan revisionerna. Om alla gör fel på samma sätt så bevaras dock jämförbarheten ICD är ingen medicinsk lärobok och innehåller oftast inte definitioner av sjukdomar det lämnar man till de medicinska läroböckerna och ordböckerna
14 Klassifikation och inte nomenklatur Den linneanska traditionen kopplar klassificering och namngivning ICD är dock inte en nomenklatur, dvs. en förteckning över föreskrivna eller rekommenderade sjukdomsnamn. I praktiken har den dock haft stort inflytande på det medicinska språket ICD legitimerar inte heller diagnoser Många påtryckargrupper har arbetat för att få in sin diagnos i ICD (ex. fibromyalgi) eller få bort den ur ICD (homosexualitet)
15 Medicinens språk Fackspråket professionens språk vetenskapligt, exakt, entydigt Allmänspråket i kontakten läkare patient klart, enkelt, begripligt Arbetsspråket sjukvårdens vardagsspråk tolererar jargongord, fr.a. muntligt (t.ex. lappgalla, totalmage, X)
16 Latin, svenska eller engelska i det medicinska fackspråket? Latin av tradition Men inte det lingua franca som många tror Latin och grekiska; anatomi patologi Försvenskning pågår och eftersträvas Engelska termer tränger in och behöver översättas eller anpassas till svenska
17 Försvenskningen av det medicinska språket 1975 Förslag om en medicinsk nomenklaturcentral 1982 Föreskrifter om det medicinska språket i journaler och intyg 1983 HSL vården utformas i samråd med patienterna 1985 Patientjournallagen: journal skriven på svenska, så långt möjligt förståelig 1987 Ny sjukdomsklassifikation (ICD-9) där svenska diagnosbenämningar infördes -- av avgörande betydelse för genomförandet av försvenskningen 1997 Ny klassifikation (ICD-10) betonade ytterligare språket -- framför allt försvenskat latin
18 Sjukdomsklassifikationens språk ändrades 1987 Latinet fick vika, blev kvar men bytte plats med svenskan Rubriker på treställig nivå skrevs på både svenska och latin med den svenska termen först Rubriker på fyrställig nivå på ett naturligt medicinsk fackspråk; oftast försvenskat latin eller svenska, ibland klassiskt latin Exempel: Sköldkörtelinflammation sattes före latinets thyreoiditis men på fyrställig nivå skrev vi akut och kronisk tyreoidit Utomkvedshavandeskap (Graviditas extrauterina) men på fyraställig nivå extrauteringraviditet
19 Vad är en svensk term? Vi har ett stort antal äktsvenska sjukdomsbenämningar Några är dock inte längre gångbara (spetälska, kräfta, barnförlamning, och skrumplever blev lepra, cancer, polio och levercirros) Diabetesförbundet ville ha diabetes i stället för sockersjuka och ögonläkarna katarakt och glaukom i stället för grå och grön starr SAOL innehåller ett stort antal medicinska termer som är försvenskat latin, alla dock inte allmänt förståeliga. Balansgång i valet av termer
20 Reaktioner på försvenskningen Yngre doktorer mer upprörda än äldre trots att de behärskade latinet sämre. Ett hot mot deras självbild? Dagens utvecklingen mot att patienter i allt högre grad utnyttjar sin rätt att läsa journalen ökar kraven på begriplighet och därmed på försvenskning av journaltexten Men kanske en och annan patient kände sig grundligare bedömd om man fick en diagnos på latin?
21
22 Stavningsprinciper Klassiskt latin får latinsk stavning; dvs. om latinsk böjning: klassiskt stavning Försvenskat latin får försvenskad stavning Det språkliga sammanhanget avgör ibland stavningen. Colon blir kolon i svensk text (men colon irritabile) Ulkuskirurgi (men ulcus duodeni) Rektosigmoidala gränszonen (men per rectum)
23 Regler för försvenskad stavning av latinet ae > e anaemia > anemi; haemophilia > hemofili oe > e oesophagus > esofagus; dyspnoea >dyspné Undantag: amöba, ödem, östro- c (med k-uttal) > k cranium > kranium; colon > kolon; narcoticum > narkotikum; rectum > rektum; ulcus > ulkus Undantag: cancer (men karcinogen, karcinom) c (med s-uttal) > c cerebral; ch > k cheilitis > keilit; tachycardia >takykardi ph > f phobia > fobi; hydrocephalus > hydrocefalus th > t thorax > torax; asthenia > asteni rh > r arrhytmia > arytmi; rhizopathia > rizopati
24 Eponymer i klassifikationen WHO arbetade på 1980-talet på en International Nomenclature of Diseases (IND). Syftade till enhetliga sjukdomsbenämningar på engelska men arbetet lades ned. En av rekommendationerna var att skriva eponymer -- dvs. sjukdomsnamn baserade på egennamn -- utan genitiv-s. T.ex. Parkinson disease i stället för Parkinson s disease. Eponymer används sparsamt i ICD men de vanligaste finns med, då oftast som synonymer och skrivna med genitiv-s
25 Stavningen av eponymer Sjukdomar och diagnoser skrivs med liten begynnelsebokstav i löpande text men eponymer skrivs med stor bokstav och med genitiv-s. Alzheimers sjukdom Aspergers syndrom Downs syndrom Parkinsons sjukdom I vissa typer av text används ibland personnamnet som kortform för sjukdomen som då skrivs med liten bokstav och utan genitiv-s: alzheimer, asperger, parkinson (inte alzheimers, aspergers, parkinsons!) Kortformen används också som förled i sammansättningar: alzheimerdiagnos, aspergersymtom, parkinsondemens Adjektiv avledda från personnamn skrivs med liten bokstav: langerhanska cellöarna, wolffska gången
26 ICD och DSM-systemet För klassificering inom psykiatrin finns ett amerikanskt system Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) som fått internationell acceptans för psykiatrisk forskning. Kriteriebaserat system som syftar till säkrare diagnostik. Används i Sverige fr.a. inom psykiatrisk forskning. DSM-5 har just publicerats i USA. Mött viss kritik för vidgning av diagnoskriterierna med risk för medikalisering av vardagslivets problem och personlighetsdrag. Ett närmande mellan DSM-5 och ICD-11 förutses
27 ICD och SNOMED SNOMED var ursprungligen en av amerikanska patologer utvecklad terminologi och klassifikation (SNOP). Utvecklades därefter till SNOMED vars tumör- och morfologikoder fått stor användning inom patologin men även påverkat ICD-systemet (ICD-O-3). SNOMED har senare kommit att kombineras med en brittisk primärvårdsklassifikation till SNOMED-CT som är ett brett begreppssystem och en terminologi som översatts till svenska men ännu har begränsad klinisk användning Mappning mellan ICD och SNOMED-CT pågår
28 Klassifikationer som kompletterar ICD ICD-O-3 för onkologi (tumördiagnostik) WHO:s specialistversioner, t.ex. neurologi, odontologi Flera svenska specialistanpassade lathundar (barn, ob-gyn, ortopedi, internmed, primärvård) ATC koder från FASS (för specificering av läkemedel)
29 Andra klassifikationer inom området KVÅ för åtgärder (inkl. operationer) ICF för funktionstillstånd och funktionshinder Nord-DRG, sekundärklassifikation baserad på ICD-10- och KVÅ-koder, för resursanvändning och ersättningssystem Språkligt anpassade till det medicinska fackspråket i ICD Ett nytillskott är NOD nationell ordinationsdatabas för strukturerad dokumentation av läkemedelsordinationer
30 Förslag till nationellt system för registrering av ordinationsorsak Nationell ordinationsdatabas (NOD) för strukturerad lagring av uppgifter om läkemedelsförskrivning Indikation godkänd användning enligt FASS Ex. förebyggande av migrän, hypertoni Ordinationsorsak den indikation som läkaren angett som skäl för viss ordination Ex. hypertoni Behandlingsändamål som läkaren formulerat avsikten för patienten Ex. mot förhöjt blodtryck
Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT
Nationellt fackspråk för vård och omsorg Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT Karin Ahlzén Termkonferensen 2009 Nationell IT-strategi - Insatsområde informationsstruktur Terminologi Nationellt
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011
Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011 2011 1 (5) En klassifikationsskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Läkaresällskapet Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad
Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013
Diagnosregistrering i primärvården Repetition januari-februari 2013 Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder
Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,
Jag kommer från Terminologicentrum TNC som har regeringens uppdrag att vara centrum för fackspråkliga och terminologiska aktiviteter.
De uppdrag Socialstyrelsen fick av regeringen att översätta Snomed CT -- (Systematized Nomenclature of Medicine - Clinical Terms ) är ett mycket stort översättningsuppdrag. Man kan jämföra med t.ex. det
Resultat av remiss för diagnosbegrepp
2011-11-17 Dnr 17770/2011 1(7) Resultat av remiss för diagnosbegrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg.
Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010
Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 2010-03-18 1 (6) En pilotskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen avser
ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!
ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen
Språk och terminologi
Språk och terminologi En fråga för läkarsekreterare Magnus Fogelberg Göteborg 2012-05-11 Språkets tre dimensioner 1. Nationalspråk 2. Skriftspråk talspråk teckenspråk 3. Allmänspråk fackspråk jargong Nationalspråk
Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning
ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak
Framtida klassifikationer - status för utvecklingen av ICD-11
Framtida klassifikationer - status för utvecklingen av ICD-11 Kristina Bränd Persson 2013-10-20 Innehåll Status för WHO:s arbete och tidplan WHO:s arbetssätt Ny arkitektur för ICD-11 Aktuella frågeställningar
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Diagnosmönster i förändring
2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar
Diagnosregistrering i p rimärvården primärvården Start 2012
Diagnosregistrering i primärvården Start 2012 UPPDRAGET Diagnosregistrering g g i primärvården behöver utvecklas så att alla yrkesgrupper med vårduppdrag registrerar diagnos och åtgärder. Start 1 januari
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj
Översyn av klassifikationer och terminologi i anslutning till tandhälsoregistret
Översyn av klassifikationer och terminologi i anslutning till tandhälsoregistret Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade
Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1
Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner
Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista 1997-2015 Uppdaterad 2014-10-22
1 Avdelningen för regler och behörighet Enheten för klassifikationer och terminologi Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (-P) Kumulativ lista 1997-2015
Nationell terminologi- och klassifikationsresurs
Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med SNOMED CT Kristina Bränd Persson enhetschef Enheten för klassifikationer och terminologi (EKT) 2007-05-10 NTKR 1 Nationell terminologi- och klassifikationsresurs
Inledning. Kort historik
Inledning En sjukdomsklassifikation kan definieras som ett system för att ordna sjukdomar i klasser och grupper. Det finns många tänkbara principer eller axlar efter vilka en sådan klassifikation kan byggas
En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län
En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Informationsdag om Sil och Pascal 2016 Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2016-10-20 Bakgrund Varför dokumentera ordinationsorsaker?
Åtgärdsklassificering
Åtgärdsklassificering RDK:s fortbildningsdagar 13 mars 2014 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Åtgärdsklassificering i allmänhet: Dåtid, nutid, framtid Nationellt och internationellt KVÅ 1 Emendor
INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION. Välkomna. Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland
2014 INFORMATIONSDAG SJUKDOMSKLASSIFIKATION Välkomna Lilian Kikuchi och Lena Granberg Sjukdomsklassifikation i Östergötland DAGENS PROGRAM Diagnoskoder kapitel XXII U00-U99 Kodningskvalitet i patientregistret
Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport
Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda
Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella
gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Klassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
Medicinskt fackspråk i skrift
Medicinskt fackspråk i skrift Råd och riktlinjer Version 1 2010-03-05 Läkartidningen, Socialstyrelsen, Svenska Läkaresällskapet, Terminologicentrum TNC 2 Förord Det medicinska fackspråket används av många
Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth
Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta
Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer
klassificering Föredrag vid RDK:s fortbildningsdagar Uddevalla
men också Öppenvårds- klassificering Föredrag vid RDK:s fortbildningsdagar 2004-02 02-26 2727 i Uddevalla Vad gör enheten för klassifikationer & terminologi? Registrering, rapportering från hälso- o sjukvården?
Termlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5)
Regl och tillstånd/fackspråk och Tmlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Psykiatriska Föreningen Döp det ifyllda
Rekommendationer om användning av de svenska huvudklassifikationerna och Snomed CT inom vård och omsorg
Rekommendationer om användning av de svenska huvudklassifikationerna och Snomed CT inom vård och omsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala
Psykiatriska patienter i NordDRG Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Grundprinciperna i DRG Analysmetod för casemix Medicinsk och ekonomisk spektrum av behandlade
Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom
Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada
Efter synpunkter från Svensk Förening för Medicinsk Informatik samt från Svenska Psykiatriska Föreningen lämnar SLS följande yttrande.
2011-06-17 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begrepp kring klassifikation och diagnos Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation, som arbetar för förbättrad
Kurser för intag 2016 och 2017
Kurser för intag 2016 och 2017 Administration och juridik i vården 30yhp Kursens mål är ge kunskaper utifrån gällande lagstiftning för att kunna utföra vårdrelaterad administration och dokumentation. Kurser
Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol
Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Användning av terminologi i patientjournaler Mia Kvist
Användning av terminologi i patientjournaler Mia Kvist Inst. för data- och systemvetenskap (DSV), Stockholms universitet, och Centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet maria.kvist@karolinska.se
Ny klassifikation av socialtjänstens insatser
Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet 2013-10-24 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Insats inom socialtjänsten
Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens
FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text
Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke
RDK Historisk utveckling Peter Bolin Norra Stockholms Psykiatri. Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot?
Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot? Agenda Inledning Hur vill vi styra utvecklingen? Historiska utvecklingen Var står vi idag? Lärdomar och framåtblick Avslutning Måluppfyllelse
3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet
Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition
KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet
Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens
Språk och begriplighet i journaler Mia Kvist
Språk och begriplighet i journaler Mia Kvist Inst. för data- och systemvetenskap (DSV), Stockholms universitet, och Läkaresällskapets språkkommitté maria.k.kvist@sll.se Hypertoni o DM, brtsm och St lyft
Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2013:XX (M) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens
Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB
Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 1. Uppdrag...
Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29
1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system
Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision
Kvalitetssäkring av medicinska databaser utbildning, analys och revision 25 mars 2011 Staffan Bryngelsson Emendors affärsidé: Att bidra till att beslut i hälso-och sjukvården fattas på grundval av korrekta
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna
SVD strukturerat vårddata Termkonferensen 2011-10-03 Om arbetet med mallar i journalsystem TakeCare att använda de nationella resurserna Bo Wikström, Projektägare Björn Hultgren, Huvudprojektledare Bo
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014 Nationella ehälsodagen, 2014-10-22 Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2014-10-20 Uppdraget Uppdraget är
(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar
Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum
SNOMED CT. Jan Florin. jfl@du.se 2009-03-17. Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att
2009-03-17 Översättning av SNOMED CT Jan Florin Högskolan Dalarna jfl@du.se Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att normera användningen av nationella termer och begrepp samt ta fram en enhetlig
Slutrapport. Revision av dokumentation och registrering av brev- och telefonkontakter vid Aleris Sabbatsberg, Aleris Handen och Aleris Järva
Slutrapport av dokumentation och registrering av brev- och telefonkontakter vid Sabbatsberg, Handen och Järva April Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning...
Strategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra
Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar
HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV
HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar
Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:
Dokumentationsriktlinje Standardiserat vårdförlopp för cancer, SVF
Sidan 1 av 8 Innehåll Bakgrund... 1 Dokumentation... 2 Start av VP vårdåtagande... 2 Dokumentationsinformation... 3 Tabell... 5 Avslut av SVF... 7 Avsluta VP vårdåtagande... 8 Bakgrund Regeringen och Sveriges
Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen
Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Socialstyrelsens HälsodataregisterH Cancerregistret Medicinska födelseregistret Registret för övervakning av fosterskador Patientregistret
Akuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
SOSFS 2013:35 (M) Föreskrifter. Uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) Föreskrifter Uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter
Koordinering av terminologier och fri text MF-2009-01-08
Koordinering av terminologier och fri text MF-2009-01-08 Exempel: Diabetes och SNOMED-CT Täckningsgraden? Täckningsgrad existerar inte i sig utan existerar för någon. Täckningsgrad existerar inte i sig
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll
Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21 Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22
ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad
ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad ICNP International Classification of Nursing Practice Catrin Björvell, leg ssk, Med dr Jan Florin, leg ssk, Med dr Inger Jansson, leg ssk, Fil
Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen
1 Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Erika Ericsson och Susan Sverin 2015-04-22 Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den gemensamma informationsstrukturen Struktur Fånga in, avgränsa
Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen
Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar
ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri
Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Mats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning
MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens
Alkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer
Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer Kombinerade metoder och verktyg för implementering Resultat från försöksverskamhet vid onk.klin. Karolinska 2013 Vitalis 10 april 2014 Medverkande: Rolf
Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock
Anvisningar för kodning av sepsis, svår sepsis och septisk chock Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs
Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB
Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?
METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem
METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra robert.claeson@vgregion.se 1
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset
1Cost outlier WHY? Diagnosgranskning och medicinsk revision av kostnadsytterfall vid Karolinska Universitetssjukhuset Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Peter Bolin Stockholms läns landsting Mats
Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor
Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.
Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar