Diagnosregistrering i p rimärvården primärvården Start 2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diagnosregistrering i p rimärvården primärvården Start 2012"

Transkript

1 Diagnosregistrering i primärvården Start 2012

2 UPPDRAGET Diagnosregistrering g g i primärvården behöver utvecklas så att alla yrkesgrupper med vårduppdrag registrerar diagnos och åtgärder. Start 1 januari 2012

3 Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare kunna kartlägga vad hälsooch sjukvårdens resurser används till För att kartlägga vad vi gör inom primärvården

4 Syften med förändringen (forts) För att beräkna KPP För att kunna lämna data till nationella utjämningssystem t för vissa särskilt tunga patientgrupper I enlighet med MEON-principen träffar alla patienter inte läkare och detta gör det nödvändigt att även andra yrkesgrupper diagnosregistrerar

5 Syften med förändringen (forts) För att förbereda för att eventuellt införa ett nytt ersättningssystem Som förberedelse för kommunaliseringen av hemsjukvården som kommer 2014.

6 Vem får göra vad i hälso- och sjukvården?

7 Vem har rätt att ställa diagnos? Rätten att ställa diagnos inom hälso- och sjukvårdens område är inte reglerad i någon författning. I allmänhet är det dock läkare som gör det. I praktiken kan dock all sjukvårdspersonal som har tillräcklig kunskap om en sjukdom, ett funktionshinder eller en skada, ställa diagnos inom ramen för sin yrkeskompetens.

8 Att registrera och/eller ställa diagnos När man registrerar en diagnos, noterar man en diagnos som tidigare är ställd vid besök inom primärvården eller på sjukhus

9 Att registrera och/eller ställa diagnos Man ställer diagnos när patienten söker för ett nytillkommet sjukdomsproblem som man bedömer Man registrerar diagnos när patienten Man registrerar diagnos när patienten kommer på återbesök eller uppföljning av en känd åkomma och man finner den aktuella diagnosen i journalen

10 Etik och juridik Att ställa diagnos är en central uppgift för sjukvården för att. Ge patienten t en förklaring till sina symtom Ge grund för behandling och rehabilitering Skapa trygghet av att veta och förstå Det kan ge grund för sjukskrivning och ersättning från privat försäkring Det kan ge grund för att känna sig frisk

11 Etik och juridik Att ställa diagnos är en central uppgift för sjukvården för att. det är ett sätt att sammanfatta sina iakttagelser och ge grund för råd och behandling.

12 Etik och juridik Att ställa diagnos.. är ibland en lätt uppgift, ibland en mycket svår som kan ta lång tid att formulera ä l ift dä i b hö är en grannlaga uppgift där vi behöver vara noggranna och ha respekt för allvaret

13 Etik och juridik FÖR.. En felaktigt ställd diagnos kan upplevas kä kränkande k och skada eller förstöra patientens relation till vården En felaktigt ställd diagnos följer patienten resten av livet och kan förhindra att man får vissa arbeten eller försäkringar

14 Etik och juridik Men det är inte en så allvarlig uppgift att vi ska vara rädda för att sammanfatta våra fynd i en diagnos för det är lika illa att inte ge patienten en förklaring som att ge en felaktig förklaring

15 Bakgrund och historia - diagnoskoder ICD-10 KSH97 KSH97-P (= ICD prim i Cosmic)

16 Bakgrund och historia - diagnoskoder ICD-10 International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, 10 th Revision WHO 1990

17 Bakgrund och historia - diagnoskoder KSH97 Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem Svensk översättning av ICD-10 Togs i bruk 1997

18 Bakgrund och historia - diagnoskoder KSH97-P Är anpassad och förkortad för primärvården Sammanlagt 972 diagnoser Utarbetad i samarbete med SFAM = Svensk Förening för Allmänmedicin Mer lätthanterlig och relevant än den fullständiga ICD10

19 Bakgrund och historia - diagnoskoder Klassifikationens syfte System för att ordna sjukdomar i klasser och grupper - Anatomi/topografi - Sjukdomens natur (inflammation, tumör etc) - Orsak och uppkomst

20 Uppbyggnad och användning - diagnoskoder Primärvårdsklassifikationen uppbyggd efter samma system som den kompletta diagnosklassifikationen. Varje kapitel omfattar ett organsystem eller en typ av sjukdomar och har en romersk siffra I - XXI en bokstavsbeteckning A - Z

21 Uppbyggnad och användning - diagnoskoder Man har tagit med diagnoser för tillstånd som är vanliga inom primärvården En primärvårdsdiagnos kan motsvara flera koder i den fullständiga klassifikationen

22 Uppbyggnad och användning diagnoskoder Närliggande diagnoser sammanförs Ex. I10.- Hypertoni omfattar Essentiell hypertoni, Högt blodtryck Primär Hypertoni Utesluter: Förhöjt blodtryck utan hypertonidiagnos R03.0

23 Uppbyggnad och användning - diagnoskoder Ex. J30.4P Allergisk rinit (Hösnuva) motsvarar 4 diagnoser i den fullständiga klassifikationen Utesluter: Allergisk rinit med astma J45.-P

24 Uppbyggnad och användning - diagnoskoder Ovanliga diagnoser och icke specificerade diagnoser sammanförs till restgrupper inom området Ex. L98.9P 9P Hudsjukdom, ospecificerad sammanfattar 11 diagnoser

25 Uppbyggnad och användning - diagnoskoder När man diagnossätter ett tillstånd, används bokstavsbeteckningen och ett nummer enligt förteckningen Exempel: Borreliainfektion A69.2 Halsfluss J03.- Depressiv episod F32.-

26 Vilka besök ska diagnosregistreras? Alla mottagningsbesök Alla hembesök med några undantag: I j kti h di i d l i i i - Injektioner och medicindelning som signeras i ordinationslistan i Cosmic

27 Bakgrund och historia - KVÅ KVÅ Klassifikation av vårdåtgärder

28 Bakgrund och historia - KVÅ KVÅ Tar sin utgångspunkt i en klassifikation av kirurgiska i k åtgärder från 1997 (KKÅ97) År 2000 kom en klassifikation av medicinska åtgärder (KMÅ) År 2004/2005 kom Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)

29 Bakgrund och historia - KVÅ Varje åtgärd beskrivs med en åtgärdskod och en åtgärdstext och ibland även en beskrivningstext Man registrerar endast koden

30 Bakgrund och historia - KVÅ Exempel: TQX40 Avlägsnande av hudsutur QH008 Sårvård Sårvård omfattande övervakning, rengöring och bandagebyte av tex operationssår, spolning av fistel, debridering av nekros

31 Syfte och egenskaper med KVÅ Redskap för att bättre beskriva hälso- och sjukvårdens innehåll Möjliggöra ö uppföljning av vårdinnehåll Bättre kunna mäta vårdtyngd och resursåtgång Endast patientrelaterade åtgärder ingår Innehåller nästan åtgärder

32 Användning - KVÅ Vilka åtgärder ska kodas och registreras? - De viktigaste, de som sammanfattar åtgärderna vid besöket - Registrera inte delåtgärder som ingår i behandlingen ex I sårvård kan spolning av fistel ingå och ska inte registreras

33 Användning - KVÅ KVÅ ska användas med sunt förnuft

34 Användning av diagnoskod och KVÅ Både Diagnoskod och KVÅ ska registreras vid varje sjukvårdande besök VARFÖR? Diagnosen talar om varför och knyter an besöket till tidigare besök KVÅ visar vad vi gör

35 Användning av diagnoskod och KVÅ Vilka diagnoskoder ska användas? ICD 10-PV Finns inlagd i Cosmic ICD prim LATHUNDAR finns framtagna för olika yrkesgrupper för att underlätta

36 Användning av diagnoskod och KVÅ Om ingen primärvårdsdiagnos finns och sjukhusdiagnosen är svår att hitta eller översätta föreslår vi att - man använder en sammanfattningskod som börjar med: Annan sjukdom i. och som finns i varje organkapitel, - frågar sin Nyckelperson eller - frågar patientens distriktsläkare

37 Användning av diagnoskod och KVÅ Vilka diagnoser ska registreras? De problem/diagnoser som varit aktuella vid vårdkontakten Om specifik diagnos ej kan ställas, använd symtomdiagnos och åtgärdskod

38 Användning av diagnoskod och KVÅ Vilka diagnoser ska inte registreras? Sjukdomar som inte varit föremål för vård och behandling Symtom som ingår i en mer specificerad diagnos Sjukdomsmisstanke använd inte den diagnos du misstänker utan i stället symtomdiagnos eller ospecificerad diagnos

39 Användning av diagnoskod och KVÅ Vilka KVÅ-koder skall användas? Ännu svårare att vaska fram än diagnoser eftersom det finns ! LATHUNDAR för olika yrkesgrupper har tagits fram Kommer finnas tillgängliga li i G-mappar och på LISA/FoU-enheten för Närsjukvården och kommer revideras vid behov

40 Användning av diagnoskod och KVÅ Rubriker i LATHUNDARNA för KVÅ - Undersökningar och bedömningar - Behandlande åtgärder - Läkemedel - Information, undervisning och samtal - Administration

41 EXEMPEL

42 Exempel 1 Diagnos: T01-P Sårskada KVÅ: TQX40 Avlägsnande av hudsutur

43 Exempel 2 Diagnos: I832P Venöst bensår KVÅ: QH008 Sårvård DP005 Kompressionsbehandling

44 Fortsatt stöd i arbetet Två Nyckelpersoner kommer att finnas på varje vårdcentral dit man kan vända sig med frågor Lathundar avseende diagnoser och KVÅ-koder kommer att läggas i respektive PV-områdes G-mappar och på LISA Lathundarna på LISA kommer att uppdateras fortlöpande. För framtiden skapar vi gemensamma rutiner för registrering och för att undvika lokala lösningar

45 Fortsatt stöd i arbetet Registreringar som är krångliga: Prata i första hand med egen Nyckelperson som vid behov kan bolla frågan vidare till Diagnosregistreringsgruppen Diagnosregistreringsgruppen vill gärna ha in frågor om registrering och lathundar för att kunna utveckla och aktualisera materialet och råden

46 Fortsatt stöd i arbetet Diagnosregistreringsgruppen g g g består av: Eva Törnvall FoU-enheten för Närsjukvården Ingegerd Rahm Medicinsk rådgivare Ledningsstaben Pia Nyström NSC Catarina Hansson NSC Birgitta Carlborg NSV Ann Eldh NSV Märit Linderholm NSÖ Elisabet Andersson NSÖ

47 Fortsatt stöd i arbetet Diagnosregistreringsgruppen avser att skapa en bank med frågor och svar där man kan hitta svar på frågor och lösningar på registreringsproblem g

48 Vill Du veta mer? För mer historik och fördjupning omkring diagnoser och KVÅ kan man läsa på Socialstyrelsens hemsida

49 Vad händer nu? Under oktober-november kommer de Nyckelpersoner som varje vårdcentral utsett att få en fördjupad utbildning med praktisk träning Id december behöver alla på vårdcentralen få praktisk utbildning och träning med stöd av sina Nyckelpersoner 1 januari 2012 startar diagnosregistreringen på allvar

50 Uppföljning Diagnosregistreringen kommer att finnas med i Mål och Mått för 2012 Kraven på läkarnas diagnosregistrering blir troligen oförändrad Kraven för full ersättning för diagnosregistrering av sjukvårdande behandling kommer att vara låga första kvartalet men stegras under året.

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013

Diagnosregistrering i primärvården. Repetition januari-februari 2013 Diagnosregistrering i primärvården Repetition januari-februari 2013 Syften med förändringen För att ha möjlighet att söka ut data om olika patientgrupper/diagnosgrupper på aggregerad nivå För att tydligare

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi 1 (16) Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi Gäller fr o m 2012-05-01 Senast uppdaterad: 2012-03-13 2 (16) 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Läkaresällskapet Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad

Läs mer

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Bakgrund Beslut att införa ett ACG-baserat ersättningssystem från och med 2014 fattades av HSN 2012-05-08. Det är utgångspunkten i det fortsatta arbetet med utformningen

Läs mer

Termlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5)

Termlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5) Regl och tillstånd/fackspråk och Tmlista samt svarsmall Begrepp kring klassifikation och diagnos 1(5) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Psykiatriska Föreningen Döp det ifyllda

Läs mer

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval Primärvårdsrehabilitering, Norrtälje

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval Primärvårdsrehabilitering, Norrtälje 1 (28) Rehab- Habilitering och Hjälpmedel Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval Primärvårdsrehabilitering, Norrtälje Gäller fr o m 2014-01-01 2 (28) 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Beskrivning av variabler

Beskrivning av variabler SOSFS Bilaga 5 2 Beskrivning av variabler Vårdkontakts-id Personnummer Kön Folkbokföringsort Sjukhus Klinik Identitetsbeteckning för vårdkontakt. Anges med ett 15-siffrigt löpnummer som är unikt för varje

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för dietister inom primärvården. - en översikt

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för dietister inom primärvården. - en översikt Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för dietister inom primärvården - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ, för vårdgivare

Läs mer

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi

Läs mer

Uppgifter om patienter som har skrivits ut från sluten hälso- och sjukvård

Uppgifter om patienter som har skrivits ut från sluten hälso- och sjukvård Bilaga 1 SOSFS Uppgifter om patienter som har skrivits ut från sluten hälso- och sjukvård Postbeskrivning Variabel Antal tecken Vårdkontakts-id 7 Personnummer 12 Kön 1 Folkbokföringsort 6 Sjukhus 6 Klinik

Läs mer

Hur ska vi använda KSH97-P?

Hur ska vi använda KSH97-P? Hur ska vi använda KSH97-P? Vem har rätt att ställa diagnos? Rätten att ställa diagnos inom hälso- och sjukvårdens område är inte reglerad i någon författning. I allmänhet är det dock läkare eller tandläkare

Läs mer

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet. 2009-05-14 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Revision av diagnos- och åtgärdsklassificering en nödvändighet 2009-05-14 Staffan Bryngelsson 1 Vågar vi dra några slutsatser om den vård som bedrivs med utgångspunkt i data från de medicinska registren?

Läs mer

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning Reviderad 2016-12-08 1 (5) Registrering av verksamhetsdata och definitioner Huvuddiagnos Huvuddiagnos är det tillstånd

Läs mer

Patientgrupper och omhändertagandet av dessa hos primärvårdsdietister i Östergötland - En tvåårsuppföljning med hjälp av patientjournalen

Patientgrupper och omhändertagandet av dessa hos primärvårdsdietister i Östergötland - En tvåårsuppföljning med hjälp av patientjournalen Patientgrupper och omhändertagandet av dessa hos primärvårdsdietister i Östergötland - En tvåårsuppföljning med hjälp av patientjournalen Projektgrupp Juli 2012 Elin Glad, Leg. Dietist, Primärvården NSÖ

Läs mer

Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel

Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel 1 (11) Avdelningen för Närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Stockholms läns landsting Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel

Läs mer

Resultat av remiss för diagnosbegrepp

Resultat av remiss för diagnosbegrepp 2011-11-17 Dnr 17770/2011 1(7) Resultat av remiss för diagnosbegrepp Begreppen i denna remiss är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg.

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

SOSFS 2008:26 (M) Föreskrifter. Uppgiftsskyldighet till patientregistret. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:26 (M) Föreskrifter. Uppgiftsskyldighet till patientregistret. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter Uppgiftsskyldighet till patientregistret Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd.

Läs mer

SOSFS 2013:35 (M) Föreskrifter. Uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:35 (M) Föreskrifter. Uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter Uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Åtgärdsklassificering

Åtgärdsklassificering Åtgärdsklassificering RDK:s fortbildningsdagar 13 mars 2014 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Åtgärdsklassificering i allmänhet: Dåtid, nutid, framtid Nationellt och internationellt KVÅ 1 Emendor

Läs mer

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Socialstyrelsens författningssamling. Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens

Läs mer

Resursfördelning Region Östergötland

Resursfördelning Region Östergötland Resursfördelning 2016 1 HSN:s behovsstyrningsprocess med uppdrag och resursfördelning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Uppdrag Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata

Läs mer

Reviderat 2013-06-14. Använd kontakttyp för Läkemedelsadministration vilket innebär att diagnosregistrering ej behöver ske.

Reviderat 2013-06-14. Använd kontakttyp för Läkemedelsadministration vilket innebär att diagnosregistrering ej behöver ske. Cityakuten 2012-05-22 P-spruta Jag hade en kvinna inbokat på besök på dskmottagning. Hon skulle ha en p-spruta enl ordination var 12:e vecka. Har tidigare fått det på Kvinnohälsan och ordinationen kommer

Läs mer

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Handbok medicinsk registrering i PASiS webb-miljö

Handbok medicinsk registrering i PASiS webb-miljö Handbok medicinsk registrering i PASiS webb-miljö Allmänt sid 2 Medicinsk registrering översikt sid 4 Medicinsk registrering öppen vård sid 6 Besöksregistrerade vårdkontakter sid 6 Ej besöksregistrerade

Läs mer

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision

Kvalitetssäkring av medicinska databaser. utbildning, analys och revision Kvalitetssäkring av medicinska databaser utbildning, analys och revision 25 mars 2011 Staffan Bryngelsson Emendors affärsidé: Att bidra till att beslut i hälso-och sjukvården fattas på grundval av korrekta

Läs mer

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 1. Uppdrag...

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Slutrapport. Revision av dokumentation och registrering av brev- och telefonkontakter vid Aleris Sabbatsberg, Aleris Handen och Aleris Järva

Slutrapport. Revision av dokumentation och registrering av brev- och telefonkontakter vid Aleris Sabbatsberg, Aleris Handen och Aleris Järva Slutrapport av dokumentation och registrering av brev- och telefonkontakter vid Sabbatsberg, Handen och Järva April Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning...

Läs mer

Efter synpunkter från Svensk Förening för Medicinsk Informatik samt från Svenska Psykiatriska Föreningen lämnar SLS följande yttrande.

Efter synpunkter från Svensk Förening för Medicinsk Informatik samt från Svenska Psykiatriska Föreningen lämnar SLS följande yttrande. 2011-06-17 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remiss Begrepp kring klassifikation och diagnos Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation, som arbetar för förbättrad

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla

Läs mer

RDK Historisk utveckling Peter Bolin Norra Stockholms Psykiatri. Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot?

RDK Historisk utveckling Peter Bolin Norra Stockholms Psykiatri. Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot? Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot? Agenda Inledning Hur vill vi styra utvecklingen? Historiska utvecklingen Var står vi idag? Lärdomar och framåtblick Avslutning Måluppfyllelse

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi 1 (16) Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi Gäller fr.o.m. 2015-06-01 Nytt: 2015-06-01 - Ny layout på rapporteringsanvisning - Tids-KVÅ ZV212, ZV216, ZV220

Läs mer

Journal- och registerstudier

Journal- och registerstudier Journal- och registerstudier Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Informationens väg hälsodataregister LiÖ-data kvalitetsregister Patientregistret

Läs mer

Specialiserad fysioterapi

Specialiserad fysioterapi SJUKVÅRDS- OCH OMSORGSKONTORET Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg RAPPORTERINGSANVISNING FÖR VÅRDVAL Specialiserad

Läs mer

Stockholms läns landsting Avtal om habilitering på Bosse Råd, Stöd & Kunskapscenter

Stockholms läns landsting Avtal om habilitering på Bosse Råd, Stöd & Kunskapscenter 1 (11) Avdelningen för Närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Stockholms läns landsting Avtal om habilitering på Bosse Råd, Stöd & Kunskapscenter - rapporteringsanvisning gällande underlag

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd

Läs mer

Habiliteringsteamet Danderyds sjukhus, Rapporteringsanvisningar

Habiliteringsteamet Danderyds sjukhus, Rapporteringsanvisningar 1 (10) Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Stockholms läns landsting Habiliteringsteamet Danderyds sjukhus, Rapporteringsanvisningar Gäller fr.o.m. 2015-01-01 Senast uppdaterad

Läs mer

Slutrapport. Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder vid Aleris Specialistvård Handen och Aleris Specialistvård Järva.

Slutrapport. Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder vid Aleris Specialistvård Handen och Aleris Specialistvård Järva. Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder vid Aleris Specialistvård Handen och Aleris Specialistvård Järva Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0.

Läs mer

Instruktion för diagnossättning och uttag av ACG (Adjusted Clinikal Groups) i Västmanland

Instruktion för diagnossättning och uttag av ACG (Adjusted Clinikal Groups) i Västmanland 1 (5) Anders Ahlgren Margareta Ehnebom 2012-12-01 1 1 Rör ej!!! Börja skriva på nästa sida... Fel! Bokmärket är inte definierat. (Adjusted Clinikal Groups) i Västmanland 2 (5) 1 Bakgrund ACG är som case-mix

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för kuratorer inom primärvården. - en översikt

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för kuratorer inom primärvården. - en översikt Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för kuratorer inom primärvården - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ, för kuratorer

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Klassifikation av sociala insatser/interventioner

Klassifikation av sociala insatser/interventioner Klassifikation av sociala insatser/interventioner Ett utvecklingsarbete i samarbete med socialstyrelsen och medlemmar Klassifikationer Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem

Läs mer

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet 2013-10-24 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Insats inom socialtjänsten

Läs mer

Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista 1997-2015 Uppdaterad 2014-10-22

Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista 1997-2015 Uppdaterad 2014-10-22 1 Avdelningen för regler och behörighet Enheten för klassifikationer och terminologi Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (-P) Kumulativ lista 1997-2015

Läs mer

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsstatistikens termer, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98)

Hälso- och sjukvårdsstatistikens termer, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98) 2002-03-08 Dnr 1(1) s er, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98) Lf 98 är resultatet av ett samlat och gemensamt arbete mellan samtliga regioner och landsting, Gotlands kommun, Socialstyrelsen, Svenska

Läs mer

Rekommendationer om användning av de svenska huvudklassifikationerna och Snomed CT inom vård och omsorg

Rekommendationer om användning av de svenska huvudklassifikationerna och Snomed CT inom vård och omsorg Rekommendationer om användning av de svenska huvudklassifikationerna och Snomed CT inom vård och omsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Handbok medicinsk registrering i PASiS

Handbok medicinsk registrering i PASiS Handbok medicinsk registrering i PASiS Allmänt sid 2 Funktionstangenter i SP Personsökning i bilden Patientmenyn Medicinsk registrering öppen vård sid 3 DRG sid 5 Byt huvuddiagnos/bidiagnos sid 5 Vårdåtgärder

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland Rapport 2 Mars 2010

Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland Rapport 2 Mars 2010 Sammanställning av kostnader för vård av patienter med svårläkta sår i primärvården i Östergötland februari/mars 2010 Primärvårdens kvalitetsråd anordnade i januari 2009 ett uppskattat seminarium om svårläkta

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser 1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion

Läs mer

Individanpassade processer och Hälsoärende hur ser förutsättningarna ut?

Individanpassade processer och Hälsoärende hur ser förutsättningarna ut? Individanpassade processer och Hälsoärende hur ser förutsättningarna ut? Vitalis 2015 Niklas Eklöf, utredare Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Problematiken Problematiken Vårdcentral

Läs mer

Dialogseminarium tema 2 Dokumentation och uppföljning

Dialogseminarium tema 2 Dokumentation och uppföljning 1 (6) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@arbetare våren 2013 Dialogseminarium tema 2 Dokumentation och uppföljning Glöm inte flaggan! Bild 1. Inledningsbild Kan ligga öppen när alla deltagare kommer in

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Mall för lokal överenskommelse gällande läkarstöd i hemsjukvård i ordinärt boende. 1 Parter Samverkansavtal mellan.och hemsjukvård i X kommun. 2 Övergripande

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Kontakttyper läkare PMO/JIII - checklista Primärvård Region Gävleborg

Kontakttyper läkare PMO/JIII - checklista Primärvård Region Gävleborg Checklista Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-132945 Fastställandedatum: 2015-12-14 Giltigt t.o.m.: 2017-12-14 Upprättare: Margareta E Högström Fastställare: Margareta Högström Kontakttyper

Läs mer

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland

Läs mer

Dokumentationsriktlinje Standardiserat vårdförlopp för cancer, SVF

Dokumentationsriktlinje Standardiserat vårdförlopp för cancer, SVF Sidan 1 av 8 Innehåll Bakgrund... 1 Dokumentation... 2 Start av VP vårdåtagande... 2 Dokumentationsinformation... 3 Tabell... 5 Avslut av SVF... 7 Avsluta VP vårdåtagande... 8 Bakgrund Regeringen och Sveriges

Läs mer

Användning av vårdkontakter i Cosmic

Användning av vårdkontakter i Cosmic Användning av vårdkontakter i Cosmic 1. SYFTE MED DOKUMENTET... 3 2. OPLANERAD OCH PLANERAD VÅRDKONTAKT... 3 3. AKUT OCH EJ AKUT VÅRDKONTAKT... 4 4. KONSULTATIONER... 5 KONSULTATION I SAMBAND MED ÖPPENVÅRDSBESÖK...

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård)

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på

Läs mer

RDK konferens Stockholm 2010

RDK konferens Stockholm 2010 RDK konferens Stockholm 2010 DRG-logik Mats Fernström Enheten för Öppna jämförelser (ÖJ) Avdelningen för Statistik & utvärdering (S) Socialstyrelsen DRG = Diagnosis Related Groups Ett medicinskt beskrivningssystem

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering

Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering Förutsättningar Landstinget har möjlighet att söka ersättning för personer

Läs mer

Borttagna koder ur Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) med KMÅ-struktur

Borttagna koder ur Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) med KMÅ-struktur 1 Avdelningen för statistik och jämförelse Enheten för klassifikationer och terminologi 2016-11-30 Borttagna koder ur Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) med KMÅ-struktur 2007-2017 KVÅ innehåller koder

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande version 2014

Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande version 2014 1 Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för klassifikationer och terminologi 2013-11-27 Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Registreringsrutiner för sjukgymnastik och lymfödembehandling på Röda korsets sjukhus (öppen vård)

Registreringsrutiner för sjukgymnastik och lymfödembehandling på Röda korsets sjukhus (öppen vård) Hälso- och sjukvårdsnämndes förvaltning Sektionen för individuella vårdärenden Fredrik Persson Registreringsrutiner för sjukgymnastik och lymfödembehandling på Röda korsets sjukhus (öppen vård) Gäller

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Socialstyrelsens föreskrifter HSF förfrågningsunderlag och avtal

Läkemedelsgenomgångar Socialstyrelsens föreskrifter HSF förfrågningsunderlag och avtal Läkemedelsgenomgångar Socialstyrelsens föreskrifter HSF förfrågningsunderlag och avtal Fortbildning 2013-04-16 för distriktsläkare och distriktssköterskor Läkemedelsgenomgångar inom 1 Läkemedelshandläggare

Läs mer

Stockholms läns landsting Vårdval specialiserad kirurgisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus, sluten vård

Stockholms läns landsting Vårdval specialiserad kirurgisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus, sluten vård 1 (6) Avdelningen för Särskilda vårdfrågor Individuella vårdfrågor Stockholms läns landsting Vårdval specialiserad kirurgisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus, sluten vård - rapporteringsanvisning

Läs mer

DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ämnet djurvård inom djurens hälso- och sjukvård behandlar omvårdnadsarbete med sjuka och friska djur. I ämnet behandlas också sjukdomslära samt lagar och andra

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer