Genomförande av uppdraget Nationellt fackspråk för vård och omsorg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genomförande av uppdraget Nationellt fackspråk för vård och omsorg"

Transkript

1 Genomförande av uppdraget Nationellt fackspråk för vård och omsorg

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad: mars

3 Förord Genomförandet av uppdraget Nationellt fackspråk för vård och omsorg beskrivs i denna faktarapport. Rapporten tar särskilt upp arbetet med kommunikationsfrågor, översättning av Snomed CT till svenska samt arbetet med att utarbeta metoder för mappning samt modeller för identifiering och analys av informationsinnehåll i olika verksamheter. Rapporten beskriver även resultat från genomförda samverkansprojekt som har betydelse för fortsatt utveckling av det nationella fackspråket. Projektet har genomförts i fyra delprojekt: Översättning av Snomed CT, Mappning och harmonisering, Multiprofessionell terminologi (gemensamt språk) samt Förvaltning. Förslag på förvaltningsorganisation redovisas i särskild faktarapport. Följande personer har medverkat vid framtagning av denna rapport: Lotti Barlow, Ulla Gerdin, Ann-Helene Almborg, Bengt Kron, Kristina Bränd Persson, Erika Ericsson, Karin Ahlzén och Anna Staerner Steen. Anders Printz Avdelningschef 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Uppdraget... 9 Syfte och mål... 9 Målgrupper för uppdragets genomförande Identifierade risker och riskhantering vid genomförandet Personer som bidragit till projektets genomförande Styrgrupp Projektkansli Projektmedarbetare, experter Översättningsredaktion Kommunikationsinsatser Kommunikationsplan Målgruppsundersökningar Informationskanaler Interna aktiviteter Konferenser och seminarier Personer som bidragit i IHTSDO-samarbetet Generalförsamling Styrgrupp Permanenta kommittéer Medlemsforum Arbetsgrupper Delprojektet Översättning Inledning Översättningens kvalitet Bemanning och organisation Riskbedömning Metodval Avtal Genomförande och uppföljning

6 Samarbetspartner och samarbetsområden Avvikelser från plan och riskhantering Vunna kunskaper och erfarenheter Förvaltningsobjekt Delprojektet Mappning och harmonisering Inledning Mappningsmetoden It-verktyg för mappning Medverkan i internationella och nationella projekt Presentationer och utbildningar Förvaltningsobjekt Delprojektet Gemensamt språk Inledning Samarbeten och resultat Konferenser, seminarier och utbildningar Övrig medverkan Vunna kunskaper och erfarenheter Förvaltningsobjekt Ordförklaringar Referenser Bilaga 1 Kontaktpersoner

7 Sammanfattning Socialstyrelsen har genomfört regeringens uppdrag om det nationella fackspråket för vård och omsorg. Uppdraget avslutas den 31 mars Resultatet innebär bl.a. att: begreppssystemet Snomed CT är översatt till svenska metoder för förvaltning och utveckling har tagits fram och testats ett stort antal representanter för målgrupperna är informerade om, respektive har kunskap om det nationella fackspråket i sin helhet. Under projekttiden har kompetens byggts upp och vidareutvecklats inom projektets ram. Det gäller framförallt för begreppssystemet Snomed CT men också för kopplingen mellan Snomed CT och terminologi- och klassifikationsarbetet. Denna kompetens övergår nu i förvaltningsorganisationen. Konferenser och seminarier har varit viktiga arenor för att knyta värdefulla kontakter och ta in synpunkter från projektets målgrupper. Socialstyrelsen har genomfört egna konferenser och i samarbete med representanter för målgrupperna. Projektet har haft kontaktpersoner i 200 kommuner, 18 landsting och regioner, 18 professionella organisationer samt 26 universitet och högskolor. Kontaktpersonerna har haft i uppdrag att sprida information samt ge feedback och information till projektet, och de har i vissa fall ingått samarbete med projektet. Översättningen av Snomed CT har följt en strikt process för att hålla hög kvalitetsnivå. Mappningsmetoden, som utarbetats inom ramen för uppdraget, är en metod för att systematiskt undersöka överensstämmelsen mellan Snomed CT och de begrepp och termer som ingår i klassifikationer och andra kodverk och som idag är frekvent använda inom svensk vård och omsorg. Mappningsarbetet som genomförts har varit hänvisat till enkla och manuellt krävande tekniska lösningar i avvaktan på att verktyg utvecklas inom IHTSDO. För uppföljning av vårdrelaterade infektioner har infektionsbegreppen mappats mot Snomed CT. Denna användning av Snomed CT innebär den första tillämpningen i en nationell klinisk applikation. Metoden för att identifiera och analysera informationsinnehåll, som utarbetats inom ramen för uppdraget, ska användas för att identifiera och precisera informationsbehovet i vård och omsorg för att säkerställa att man menar och mäter samma sak. Socialstyrelsen har kartlagt hur ICF används i olika verksamheter och också tagit fram ett utbildningsmaterial. Vidare har begreppsrelationer mellan ICF och Snomed CT analyserats inom uppdragets ram. Samarbete har ägt rum med uppdraget kring öppna jämförelser för äldre där det nationella fackspråket varit en av delarna i utvecklingsarbetet. I detta arbete har modeller för att beskriva äldres behov och insatser respektive 7

8 åtgärder utvecklats. ICF har varit en av utgångspunkterna för ett gemensamt språk. De som har medverkat i uppdragets genomförande har fått god kunskap om det nationella fackspråkets innehåll. 8

9 Inledning Uppdraget I maj 2007 beslutade regeringen att [1]: Socialstyrelsen skall ta ett övergripande nationellt och strategiskt ansvar för att individbaserad patient- och brukarinformation görs mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig i enlighet med de mål och principer som slås fast i regeringens skrivelse Nationell IT-strategi för vård och omsorg. I arbetet ingår dels att utarbeta en nationell informationsstruktur, dels att utarbeta, tillhandahålla och förvalta en nationell terminologi- och klassifikationsresurs. Den del av uppdraget som benämns nationell terminologi- och klassifikationsresurs med Snomed CT har genomförts med projektnamnet Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Projektets resultat benämns det nationella fackspråket för vård och omsorg och avrapporteras den 31 mars Syfte och mål Det övergripande syftet med projektet är att genom det nationella fackspråket tillhandahålla begrepp och termer för vård- och omsorgsdokumentation samt uppföljning, forskning och kunskapsutveckling för användning i datoriserade system. Det nationella fackspråket ska utvecklas och kvalitetssäkras genom transparenta och tydliga processer tillsammans med användarna. Målet är att det nationella fackspråket ska bidra till informationssäkerhet och ökad säkerhet för klienter och patienter samt att användarna kan göra tillförlitliga uppföljningar och jämförelser av vård- och omsorgsinsatser. Ytterligare ett mål är att det nationella fackspråket ska bidra till utveckling av evidensbaserad kunskap och praktik genom att understödja korrekt dokumentation av fackkunskap inom olika domäner. Syftet med den här faktarapporten är att redovisa projektets genomförande. Rapporten är ett komplement till projektets slutrapport Nationellt fackspråk för vård och omsorg Slutrapport. Rapporten kompletterar slutrapporten inom följande delar: Identifierade risker och riskhantering vid genomförandet Kommunikationsinsatser Internationellt arbete Redovisning av delprojektet Översättning Redovisning av delprojektet Mappning och harmonisering Redovisning av delprojektet Gemensamt språk 9

10 Ytterligare två faktarapporter finns: Förvaltning av SNOMED CT som en del i det nationella fackspråket för vård och omsorg samt Metoder i det nationella fackspråket för vård och omsorg. Målgrupper för uppdragets genomförande De primära målgrupperna för projektet Nationellt fackspråk inom vård och omsorg är beslutsfattare i kommuner och landsting, vård- och omsorgspersonal med särskilt intresse eller ansvar för dokumentationsfrågor, professionella organisationer, terminologiansvariga i kommuner och landsting, itdirektörer, it-leverantörer samt aktörer inom den nationella strategin för ehälsa. De privata och ideella utförarna har inte varit primära målgrupper, delvis på grund av att det inte finns enkla kommunikationsvägar till dessa målgrupper. Socialstyrelsen gjorde också bedömningen att dessa får sina uppdrag via de landstingskommunala huvudmännen, som i sina avtal anger vilka uppgifter som ska återrapporteras. När projektet övergår i förvaltning är det dock viktigt att även privata och ideella utförare kan nås direkt. En plan för hur förvaltningen ska etablera ingångar till dessa och andra grupper ska därför tas fram. 10

11 Identifierade risker och riskhantering vid genomförandet Vid projektstarten identifierades ett antal risker. Dessa redovisas nedan i kursiv stil. Efter varje identifierad risk beskrivs hur denna har hanterats under projekttiden: Ett rimligt antagande är att Snomed CT successivt kan börja användas i olika informationssystem och försöksverksamheter så snart som översättningen kommit tillräckligt långt. Det nuvarande uppdraget kommer att avslutas i mars 2011, men det finns en risk att den praktiska tilllämpningen inte har hunnit utvecklas fram till dess. Inledningsvis låg ansvaret för tillämpning av det nationella fackspråket som ett delprojekt inom Nationellt fackspråk. Delprojektledaren hörde organisatoriskt hemma på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som också hade finansiering för detta arbete. Konstruktionen med styrning från två så olika organisationer som Socialstyrelsen och SKL innebar onödigt långa beslutsvägar. Detta ledde till ett gemensamt beslut om att SKL skulle överta det fullständiga ansvaret för tillämpningsprojekten. Center för ehälsa i samverkan tog under 2010 över ansvaret för tillämpningsarbetet. Socialstyrelsen har under hela uppdragets genomförande testat delar av det nationella fackspråket i samarbete med målgrupperna. Dessa beskrivs i Nationellt fackspråk för vård och omsorg Slutrapport. Det är viktigt för den framtida förvaltningen av Snomed CT och övriga terminologi- och klassifikationsresurser att kompetensförsörjningen är god på både kort och lång sikt. På kort sikt finns dock en risk att rätt kompetens inte hinner rekryteras eller utbildas för att genomföra projektet i den anvisade takten. Under projekttiden har kompetens byggts upp och vidareutvecklats inom projektets ram. Det gäller framförallt för begreppssystemet Snomed CT men också för kopplingen mellan Snomed CT och terminologi- och klassifikationsarbetet. Denna kompetens övergår nu i förvaltningsorganisationen samtidigt som ytterligare kompetensbehov har identifierats. Kvaliteten i översättningen, harmoniseringen och den multiprofessionella informationshanteringen avgör vilket förtroende professionen och huvudmännen kommer att ha för Snomed CT. Översättningsarbetet har följt en strikt process för att hålla hög kvalitetsnivå. De professionella organisationerna har regelbundet informerats om projektets arbete och resultat. Socialstyrelsen har identifierat att det finns behov av särskilda riktlinjer för användning av Snomed CT. På kostnadssidan är det svårt att bedöma omfattningen av uppdraget på kort och lång sikt, främst när det gäller förvaltning och det internationella samarbetet. 11

12 Socialstyrelsen har tillsammans med målgrupperna identifierat verksamheternas förväntningar på förvaltningen av i första hand Snomed CT. Kostnaderna för förvaltningen beskrivs i Nationellt fackspråk för vård och omsorg Slutrapport. Socialstyrelsens bedömning är att kostnaderna under de första fyra åren måste inkludera pilotverksamheter och tester tillsammans med olika verksamhetsområden. Dessutom måste det göras en särskild satsning på utbildning av experter och handledare. Socialstyrelsen har bedömt att det internationella samarbetet bidrar till att svenska behov kan tillgodoses i den internationella versionen av Snomed CT samt att det bidrar till kompetenshöjning och samutnyttjande av verktyg för fortsatt förvaltning. Resurser och former för samverkan inom och mellan Socialstyrelsens tre uppdrag Nationell informationsstruktur, Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med Snomed CT samt Öppna jämförelser inom äldrevården och beställarfunktionens projekt Tillämpad informationsstruktur måste vara identifierade och på plats i samtliga projekt om uppdraget ska bidra till en rationell och effektiv informationshantering i vård och omsorg. Samarbete har ägt rum med arbetet kring öppna jämförelser för äldre där fackspråket varit en av delarna för utvecklingen. Samarbete inom den gemensamma informationsstrukturen (nationell informationsstruktur och den tillämpade informationsstrukturen) har genom hela projekttiden haft hög prioritet och flera samarbetsprojekt har utförts. Dessa beskrivs närmare i Nationellt fackspråk för vård och omsorg Slutrapport. 12

13 Personer som bidragit till projektets genomförande Styrgrupp Lars-Erik Holm, generaldirektör Håkan Ceder, överdirektör Anders Printz, avdelningschef Regler och tillstånd Petra Otterblad Olausson, avdelningschef Statistik och utvärdering Anders Tegnell, avdelningschef Kunskapsstyrning Kristina Bränd Persson, enhetschef för Fackspråk och informatik Projektkansli Lotti Barlow, utredare, projektledare Maria Bratt, utredare, kommunikationsstrateg Ulla Gerdin, sakkunnig, biträdande projektledare, delprojektledare Översättning Lars Berg, medicinalråd, delprojektledare Mappning och harmonisering Bengt Kron, leg. läkare, delprojektledare Mappning och harmonisering 2009 Ann-Helene Almborg, utredare, delprojektledare Gemensamt språk Christina Lindberg, utredare, delprojektledare Förvaltning 2010 Anna Adelöf, utredare, projektkoordinator Lars Midbøe, handläggare, delprojektledare för Samordning och samverkan kring praktiska tillämpningar, SKL, 2007 mars 2009 Projektmedarbetare, experter Karin Ahlzén, terminolog Lisa Wolff Foster, terminolog Stefano Testi, terminolog Erika Ericsson, utredare, koordinator för översättning , mappningsledare, 2010 Anna Staerner Steen, utredare, koordinator för översättningen, , 2010 Stig Svensson, leg. sjuksköterska, medverkat i utveckling av mappningsmetoden, Västra Götalandsregionen 13

14 Daniel Karlsson, PhD, expert Snomed CT, Institutionen för medicinsk informatik (IMT), Linköpings universitet Mikael Nyström, PhD, expert Snomed CT, IMT, Linköpings universitet Erik Sundvall, doktorand, expert Snomed CT, IMT, Linköpings universitet Hans Åhlfeldt, professor, expert Snomed CT, IMT, Linköpings universitet, Helena Petterson, utredare, biträdande delprojektledare, 2008 april 2009 Karin Ekmer, utredare, förvaltningsförberedelser, Översättningsredaktion Anna Staerner Steen Erika Ericsson Karin Ahlzén Gunnar Nilsson, professor, leg. Läkare, Karolinska institutet Åsa Holmér, språkkonsult, Terminologicentrum TNC Mats Granström, projektledare, Interverbum AB Gunnel Wallgren, översättare, översättare och 22 kvalitetsgranskare har varit engagerade i översättningen. Mappningsråd Bengt Kron Lars Berg Ulla Gerdin Anna Vikström, doktorand, Karolinska institutet, Stockholms läns landsting Björn Smedby, professor emeritus Roland Morgell, leg. läkare, Stockholms läns landsting. Utöver dessa grupper har ytterligare personer anlitats för specifika arbetsuppgifter inom uppdragets ram. 14

15 Kommunikationsinsatser Kommunikationsplan En utgångspunkt i projektets kommunikation har varit att dela in målgrupperna utifrån den kunskapsnivå de bedömts behöva om det nationella fackspråket (kännedom, kunskap, insikt/förståelse, acceptans, tillämpning). Detta har i sin tur påverkat kanalval (t.ex. renodlad information, konferens eller personliga möten), och har varit underlag för prioritering av målgrupper och aktiviteter. Kommunikationen har i görligaste mån utgått från samverkan med representanter för projektets målgrupper för att säkerställa att innehållet är relevant ur ett målgruppsperspektiv. Målgruppsundersökningar En workshop genomfördes under hösten 2007 med personer från projektets primära målgrupper. Syftet var att med deras hjälp strukturera projektets webbsidor, och identifiera informationsbehov som kan tillgodoses genom webben. Ett konsultföretag genomförde 2008 en undersökning för att öka kunskapen inom projektet om målgruppernas informationsbehov. Undersökningen bestod av fyra fokusgruppsträffar med forskare, it-leverantörer, personal och beslutsfattare, och avslutades med en gemensam workshop. Resultatet från undersökningen gav värdefull förståelse om målgruppernas förväntningar, oro och informationsbehov, framförallt relaterat till Snomed CT, som för de flesta var en ny företeelse, och den nationella strategin för ehälsa. I samband med större aktiviteter, t.ex. egna seminarier och konferenser, har en uppföljningsenkät skickats ut för att få feedback på den information som gavs. Enkäterna har gett underlag för planering av efterföljande aktiviteter. Socialstyrelsen genomförde under 2010 intervjuer med företrädare för kommuner, landsting och regioner. Syftet var att få ett underlag till rutiner för organisatorisk samverkan mellan den nationella förvaltningen och de fem regioner/län som ingick i undersökningen. Ytterligare ett syfte var att ge ökad förståelse om vilka prioriteringar och förutsättningar som kommuner, landsting och regioner har för satsningar inom området informatik, inom den egna verksamheten och i samverkan med huvudmännen [2]. Informationskanaler Inledningsvis var projektets webbsidor en av de viktigaste kanalerna för att ge bredare grupper aktuell information. Under de senaste två åren har istället projektets nyhetsbrev haft denna funktion. Nyhetsbrevet har drygt 700 mottagare. 15

16 Socialstyrelsen har under projekttiden haft kontaktpersoner i 200 kommuner, 18 landsting och regioner, 18 professionella organisationer samt 26 universitet och högskolor, se bilaga 1. Kontaktpersonerna har haft i uppdrag att sprida information samt ge feedback och information till projektet, och de har i vissa fall ingått samarbete med projektet, t.ex. om konferenser, informationsträffar och utbildningsinsatser. Avsändarna bakom den nationella strategin för ehälsa (Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna och Famna) har ett nätverk med informatörer som tillsammans driver strategins kommunikation. Medarbetare i projektet har representerat Socialstyrelsen i detta nätverk. Interna aktiviteter Under 2008 genomfördes ett antal interna aktiviteter för att skapa kunskap om projektet och knyta an till Socialstyrelsens övriga interna arbete. Samtliga avdelningar besöktes under lednings- eller avdelningsmöten. Därutöver har flera interna seminarier som samtliga medarbetare varit välkomna till genomförts. Kompetensutveckling Socialstyrelsen har inom ramen för uppdraget och som förberedelse för den framtida förvaltningen byggt upp den interna kompetensen. Detta har skett genom att personer från universitet, landsting, nationella projekt och leverantörer i seminarieform presenterat olika perspektiv på informatikfrågor med koppling till det nationella fackspråket. Konferenser och seminarier Konferenser och seminarier har varit viktiga arenor för att knyta värdefulla kontakter och ta in synpunkter från projektets målgrupper. Socialstyrelsen har genomfört konferenser i egen regi men också i samarbete med representanter för målgrupperna. Dessa beskrivs nedan. Professionella organisationer Socialstyrelsen har haft årliga möten med de professionella organisationerna för att informera och diskutera uppdragets genomförande och uppnådda resultat. Intresset har varit stort, mellan 12 och 15 organisationer har deltagit vid mötena. Innehåll och användning Socialstyrelsen har genomfört utbildningsseminarier särskilt inriktade på att öka kunskapen om Snomed CT och om ICF:s innehåll och användning. Dessa seminarier har bl.a. riktats till översättare, kvalitetsgranskare och projektmedarbetare inom den gemensamma informationsstrukturen på SKL och 16

17 Socialstyrelsen. En annan målgrupp har varit leverantörer, nationella projekt och regioner, landsting och kommuner. Socialstyrelsen har också genomfört seminarier där inbjudna internationella aktörer med erfarenhet av användning av Snomed CT har förmedlat sina erfarenheter. Deltagare i dessa seminarier har varit beslutsfattare, itutvecklare, leverantörer av informationssystem samt representanter för regioner och landsting. Socialstyrelsen har genomfört särskilda möten med licenstagare av Snomed CT. Syftet med dessa möten har varit att diskutera frågor kring användning av Snomed CT. Socialstyrelsen genomförde 2009 ett seminarium på Svenska Läkaresällskapets riksstämma med rubriken Nyttan med ett nationellt fackspråk för vård och omsorg att göra vad vi kan idag och veta vad vi vill för framtiden. År 2008 presenterade en av kvalitetsgranskarna sin syn på Snomed CT och översättningsarbetet. Socialstyrelsen tog tillsammans med Beställarkansliet på SKL (numera CeHis) och Västra Götalandsregionens regionkansli initiativ till att genomföra ett regionalt informationsmöte i februari Syftet var att informera om projekten inom den nationella strategin för ehälsa. Till seminariet kom ca 120 deltagare från hela regionen. Socialstyrelsen genomförde 2010 ett seminarium tillsammans med FoUcentret i region Halland. Syftet var dels att Socialstyrelsen skulle informera sig om regionens användning av informationssystem och dels att informera om det nationella fackspråket. Till seminariet kom cirka 120 personer. Årliga konferenser De årliga konferenserna har haft ambitionen att geografiskt sprida kunskap och information om det nationella fackspråket. Syftet har varit att ge deltagarna en statusrapport från projektet och presentationer som beskriver det nationella fackspråket ur ett användarperspektiv. Dessa konferenser har genomförts i samverkan med regionala representanter och representanter för målgrupperna. Till dessa konferenser kom deltagare från hela landet Tema: Gemensamt fackspråk för vård och omsorg i morgondagens informationssystem. Ort: Lund. Medarrangörer: SKL, Universitetssjukhuset i Lund samt Digital Sundhed, Danmark. Antal deltagare: 170 personer Tema: Gemensamt språk för säkrare vård och omsorg. Ort: Jönköping. Medarrangörer: SKL, Svensk sjuksköterskeförening, Sektionen för omvårdnadsinformatik, Svenska Läkaresällskapet, Svensk förening för medicinsk 17

18 informatik, Hälsohögskolan i Jönköping, Landstinget i Jönköpings län samt Socialförvaltningen i Jönköpings kommun. Antal deltagare: 365 personer Tema: Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Ort: Luleå. Medarrangörer: SKL, Föreningen Sveriges Socialchefer, Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Dietisternas Riksförbund, Socialförvaltningen i Luleå Kommun samt Norrbottens läns landsting. Antal deltagare: 270 personer Tema: Nationellt fackspråk för vård och omsorg, slutkonferens. Ort: Stockholm. Syftet med konferensen är att ge besökarna information om projektets resultat och hur det fortsatta arbetet ska utformas (både nationellt och genom exempel på initiativ i landsting och kommuner). Socialstyrelsen är ensam arrangör, men talare från landsting, kommuner och Kommunförbundet ger under eftermiddagen sitt perspektiv på införande av det nationella fackspråket. Medverkan i nationella och internationella konferenser Socialstyrelsen har medverkat med presentationer och postrar i programmen för nedanstående regelbundet återkommande sammanhang. Vitaliskonferensen Höstkonferens om nationell ehälsa Termkonferensen World of Health IT (internationell konferens) IHTSDO:s konferenser (internationell konferens) Medinfo, Medical Informatics (internationell konferens) höll Socialstyrelsen tillsammans med danska Sundhedsstyrelsen en workshop om översättning av Snomed CT, och Socialstyrelsen presenterade även två postrar om översättningsarbetet och en om gemensamt språk. Projektmedlemmarna har också presenterat det nationella fackspråket på ett stort antal konferenser, t.ex. Svensk sjuksköterskeförings konferens, Läkarsekreterardagarna, Anhörigkonferens, Biståndshandläggardagarna, Svenska Läkaresällskapets riksstämma med flera. 18

19 Personer som bidragit i IHTSDOsamarbetet Nedan listas de personer som är engagerade inom IHTSDO:s arbete 1 inom vilka områden. och Generalförsamling Kristina Bränd Persson, 2007 oktober 2009 Daniel Forslund, Socialdepartementet, oktober 2009 Styrgrupp Daniel Forslund, 2007 oktober 2009 Kristina Bränd Persson, oktober 2009 Permanenta kommittéer Hans Åhlfeldt, Implementation and Innovation Committee, Daniel Karlsson, Quality Assurance Committee, 2007 Mikael Nyström, Technical Committee, 2007 Erik Sundvall, Technical Committee, Lars Berg, Content Committee, Medlemsforum Lotti Barlow 2007 Anna Adelöf 2008 Arbetsgrupper Ulla Gerdin, Translation, Education, Nursing Karin Ahlzén, Translation Erika Ericsson, Mapping Bengt Kron, Mapping Åsa Fernlund, Mapping Roland Morgell, Primary care Anna Adelöf, Education, Request submission, Collaborative editing Lotti Barlow, Pharmacy Daniel Karlsson, Observable and Investigation Model 1 TSDO_Governance_Illustration_v1_0.pdf 19

20 Delprojektet Översättning Inledning Syfte och mål Dokumentation i vård och omsorg ska vara skriven på svenska och Snomed CT skulle därför översättas till svenska. Snomed CT är ett digitalt begreppssystem, dvs. det finns inga verbala definitioner eller beskrivningar till vad ett visst begrepp står för. Ett begrepps innebörd framgår av dess relationer till andra begrepp. Relationerna mellan begreppen representerar också kunskapssamband. Det är bl.a. möjligt att beskriva sambandet mellan ett visst kroppsligt symtom, platsen i kroppen och patologiska fynd. Ett problem i planeringen av översättningsarbetet var att det saknades erfarenhet hos Socialstyrelsen, översättare och vård- och omsorgspersonal av något motsvarande. Snomed CT ska bidra till säker kommunikation mellan datorsystem och till kommunikation av vård- och omsorgsinformation över landsgränser utan att innehåll och mening förloras. Socialstyrelsen satte upp följande syfte och mål med översättningen: översättningen ska utgå från begreppets innebörd och inte från termen valet av svensk term för begreppet ska representera yrkesgruppernas fackspråk det ska vara möjligt att i efterhand komplettera översättningen med synonyma termer om det finns behov av det översättningen ska vara trovärdig i betydelsen att metod och genomförande är transparanta och möjliga att kvalitetssäkra. Avgränsningar Snomed CT innehåller också begrepp från närliggande fackområden. Socialstyrelsen beslutade inledningsvis att inte översätta: veterinärmedicinska begrepp och termer synonymer. Tidsplan Det första paketet med begrepp som skulle översättas skickades till översättarna i oktober Dessförinnan hade samtliga medverkande i översättningsarbetet utbildats i bl.a. språkliga riktlinjer, översättningsprocessen och webbverktygets funktioner. Översättningen övergick i förvaltning i september Då hade begrepp översatts till svenska. 20

21 Översättningens kvalitet Målen för översättningens kvalitet delades in i mål som kunde följas upp medan översättningsarbetet pågick och mål som kan följas upp när översatta begrepp tagits i bruk. Målen för översättningens kvalitet var att: begrepp ska översättas varje månad 97,5 procent av begreppen ska kunna godkännas av kvalitetsgranskarna följsamheten till språkliga styrdokument ska vara 100 procent termanvändningen i översättningen ska vara enhetlig vald term till ett visst begrepp ska kunna accepteras av professionerna informationsutbyte nationellt och internationellt ska kunna ske med bibehållet innehåll. Språkliga styrdokument De språkliga styrdokumenten är två dokument som kontinuerligt utvecklats under översättningens gång. Det ena dokumentet kallat Principbeslut [3] behandlar begrepp som kan översättas på olika sätt beroende på sammanhang. Detta dokument har uppdaterats varje vecka. Det andra dokumentet kallat Språkliga riktlinjer för översättningen av SNOMED CT till svenska [4] innehåller svenska språkets skrivregler och skrivregler för det medicinska fackspråket, dvs. hur latinska, grekiska och svenska medicinska termer ska skrivas. Detta dokument har uppdaterats sammanlagt 11 gånger under översättningens gång. Båda dokumenten är en del av den fortsatta förvaltningen av Snomed CT. Socialstyrelsen beslutade också att tillsammans med Läkartidningen, Svenska Läkaresällskapet och Terminologicentrum TNC utreda vilka skrivregler för det medicinska fackspråket som organisationerna är överens om. Syftet var att ge stöd till verksamheter och professioner som i sin vardag använder det medicinska fackspråket. Dokumentet Medicinskt fackspråk i skrift [5] är publicerat på organisationernas webbplatser. Socialstyrelsen beslöt vidare att tillsammans med Göteborgs universitet utveckla en korpus och en konkordans baserade på Läkartidningens vetenskapliga artiklar de senaste 13 åren. Syftet var att i översättningsarbetet kunna kontrollera valet av rekommenderad term mot språkbruket i Läkartidningen [6] [7]. Bemanning och organisation Översättningsarbetet lades upp som en process på samma sätt som Sundhedsstyrelsen gjort i Danmark, där översättningen av Snomed CT startade ett par år före Sverige. Tre delprocesser har varit centrala, dels själva översättningen, dels kvalitetsgranskningen av översättningen och dels redaktionens arbetsprocess som innefattar administration och löpande uppföljning av begrepp som ska översättas. Processen har haft stöd av ett webbaserat itverktyg i alla steg. I uppdraget till Socialstyrelsen stod att Socialstyrelsen också skulle planera för förvaltning av den svenska versionen av Snomed CT. Utgångspunkten 21

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Slutrapport

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Slutrapport Nationellt fackspråk för vård och omsorg Slutrapport Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT Nationellt fackspråk för vård och omsorg Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT Karin Ahlzén Termkonferensen 2009 Nationell IT-strategi - Insatsområde informationsstruktur Terminologi Nationellt

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj

Läs mer

Metoder i det nationella fackspråket för vård och omsorg

Metoder i det nationella fackspråket för vård och omsorg Metoder i det nationella fackspråket för vård och omsorg Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Lägesrapport till Socialdepartementet juni 2010

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Lägesrapport till Socialdepartementet juni 2010 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Lägesrapport till Socialdepartementet juni 2010 Artikelnr 2010-6-26 Publicerad: www.socialstyrelsen.se, juni 2010 2 Förord Denna lägesrapport beskriver projektet

Läs mer

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och

Läs mer

Gemensamt språk för säkrare vård och omsorg. 18 19 mars 2009 Elmia Jönköping

Gemensamt språk för säkrare vård och omsorg. 18 19 mars 2009 Elmia Jönköping Gemensamt språk för säkrare vård och omsorg 18 19 mars 2009 Elmia Jönköping Samarrangemang mellan Socialstyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting Svensk sjuksköterskeförening Sektionen för omvårdnadsinformatik

Läs mer

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg Behov och insatser med nationellt fackspråk Försöksverksamhet inom äldreomsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Strukturering av fritext

Strukturering av fritext 2015-12-15 Dnr 3.4-27986/2014 1(6) Strukturering av fritext Inledning I syfte att möjliggöra ett enhetligt arbetssätt för hur fritext kan struktureras, så att informationen blir användbar för flera olika

Läs mer

Förvaltning av SNOMED CT som en del i det nationella fackspråket för vård och omsorg

Förvaltning av SNOMED CT som en del i det nationella fackspråket för vård och omsorg Förvaltning av SNOMED CT som en del i det nationella fackspråket för vård och omsorg 1 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014 Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014 Nationella ehälsodagen, 2014-10-22 Torbjörn Sjölin och Karin Ahlzén, Socialstyrelsen 2014-10-20 Uppdraget Uppdraget är

Läs mer

Uppdraget. Mål. Syfte. Omfattning Dnr 7270/2009

Uppdraget. Mål. Syfte. Omfattning Dnr 7270/2009 1 Projektplan för regeringsuppdrag om att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser och ta fram en handlingsplan för ökad tillgång till data av god kvalitet inom socialtjänsten Uppdraget Regeringen

Läs mer

Jag kommer från Terminologicentrum TNC som har regeringens uppdrag att vara centrum för fackspråkliga och terminologiska aktiviteter.

Jag kommer från Terminologicentrum TNC som har regeringens uppdrag att vara centrum för fackspråkliga och terminologiska aktiviteter. De uppdrag Socialstyrelsen fick av regeringen att översätta Snomed CT -- (Systematized Nomenclature of Medicine - Clinical Terms ) är ett mycket stort översättningsuppdrag. Man kan jämföra med t.ex. det

Läs mer

Framtida klassifikationer - status för utvecklingen av ICD-11

Framtida klassifikationer - status för utvecklingen av ICD-11 Framtida klassifikationer - status för utvecklingen av ICD-11 Kristina Bränd Persson 2013-10-20 Innehåll Status för WHO:s arbete och tidplan WHO:s arbetssätt Ny arkitektur för ICD-11 Aktuella frågeställningar

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen David Svärd, projektledare Karin Wallis, delprojektledare 2015-10-08 Nya digitala format Regeringsuppdrag:

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan 2011-11-23 Dnr 27796/2011 1(8) Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan Förslag på definition och term i denna remiss är resultatet av det terminologiarbete som var en del av projektet

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

klassificering Föredrag vid RDK:s fortbildningsdagar Uddevalla

klassificering Föredrag vid RDK:s fortbildningsdagar Uddevalla men också Öppenvårds- klassificering Föredrag vid RDK:s fortbildningsdagar 2004-02 02-26 2727 i Uddevalla Vad gör enheten för klassifikationer & terminologi? Registrering, rapportering från hälso- o sjukvården?

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringsbeslut I:4 2012-06-14 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Region Skåne Direktiv Datum 2009-06-08 Dnr Projektdirektiv Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Organisatorisk enhet Projektbeställare Projektledare Koncernledning Rita Jedlert Hans Du Rietz Datum

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Projektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen

Projektdirektiv för införandet av ICF inom handikappomsorgen PROJEKTDIREKTIV 1 (8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handikappomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ingela Lövgren, utbildningsledare Anita Johansson, psykiatri- och kvalitetsutredare Johanna

Läs mer

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens

Läs mer

Kommunikationsplan för Riksarkivets förvaltningsgemensamma specifikationer (RA-FGS:er)

Kommunikationsplan för Riksarkivets förvaltningsgemensamma specifikationer (RA-FGS:er) Divisionen för offentlig informationshantering Datum Dnr RA 20-2014/5237 Nora Liljeholm 2014-07-02 1 (6) Kommunikationsplan för Riksarkivets förvaltningsgemensamma specifikationer (RA-FGS:er) Bakgrund

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland Regional strategi för ehälsa i Västernorrland En vägledning för det fortsatta arbetet med införandet av nationella ehälsotjänster i länets kommuner i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare. Förord

Läs mer

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, SKL Tom Sahlén, konsult/projektledare Bakgrund - Riksarkivets föreskrift

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Sektionen för omvårdnadsinformatik & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Kompetensbeskrivning Hälsoinformatik för legitimerad sjuksköterska och för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom hälsoinformatik

Läs mer

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-03-27 p 18 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-02-27 HSN 1202-0133 Handläggare: Ewa Printz Kim Nordlander Yttrande över remiss från Sveriges kommuner

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård!

Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Sverige behöver en öppen teknisk lösning för kunskaps- och beslutsstöd inom hälso- och sjukvård! Det behövs en nationell satsning på en gemensam plattform som möjliggör att kunskaps- och beslutsstöd på

Läs mer

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017 Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka

Läs mer

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 1 (8) Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 2 (8) 1 INLEDNING...3 1.1 Syfte med kommunikationsplanen...3

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Underlag till ansökan försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre. SKL Dnr 10/1832 2010-04-29.

Underlag till ansökan försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre. SKL Dnr 10/1832 2010-04-29. Underlag till ansökan försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre. SKL Dnr 10/1832 2010-04-29. Kartläggning av hälsoärende med stöd av Nationell informationsstruktur för vård och omsorg (NI-projektet)

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Rikstermbanken. Alla termer på ett ställe. Karin Dellby. Terminologicentrum TNC. 29 november 2014. Västra vägen 7 B 169 61 Solna

Rikstermbanken. Alla termer på ett ställe. Karin Dellby. Terminologicentrum TNC. 29 november 2014. Västra vägen 7 B 169 61 Solna Rikstermbanken Alla termer på ett ställe Karin Dellby Terminologicentrum TNC 29 november 2014 Rikstermbanken Hur kom den till? finansiering, uppdrag innehåll Användning Förvaltning Framtid Hur kom Rikstermbanken

Läs mer

Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer

Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer Kombinerade metoder och verktyg för implementering Resultat från försöksverskamhet vid onk.klin. Karolinska 2013 Vitalis 10 april 2014 Medverkande: Rolf

Läs mer

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning ICF- FRÅN GRUNDEN Introduktionskurs 404 Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen Klassifikation, kodning och bedömning Praktisk tillämpning baserad på patientfall: Genomförande-,

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Presentation av utredningens förslag 10 september 2015 Karina Tellinger McNeil Utgångspunkter för utredningen Ändamålsenlig och säker informationshantering ökar

Läs mer

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare

Läs mer

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010 Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010 Tomas Rasmusson IT-strateg / Informationsstrukturansvarig VGR tomas.rasmusson@vgregion.se Informationsstruktur.vgr@vgregion.se

Läs mer

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten

Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten Verksamhetsbeskrivning av socialtjänsten Underlag för avstämning mot den nationella informationsstrukturen och utveckling av det nationella fackspråket Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna SVD strukturerat vårddata Termkonferensen 2011-10-03 Om arbetet med mallar i journalsystem TakeCare att använda de nationella resurserna Bo Wikström, Projektägare Björn Hultgren, Huvudprojektledare Bo

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning 2012-03-19 Förbundsårsmöte lördag 21 april 2012 Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning Den 22 februari 2012 beviljade Arvsfonden

Läs mer

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner Tillgång till vårdhygienisk kompetens Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.

Läs mer

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Jönköpings län Kerem Kocaer Johan Elmerhag Jean Odgaard September 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig Föredragets innehåll Om oss Om Snomed Klurig-projektet Vad gjorde vi i projektet? Vad kom vi fram

Läs mer

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80% av det planerade förändringsarbetet efter 3 år Utan sådan

Läs mer

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Slutrapport. Införande NPÖ för kommunerna i Västra Götaland. 1.00 Utgåva (1)8. Projektdokument 1405 Dokumentbeskrivning: Slutrapport Insatsområde NPÖ

Slutrapport. Införande NPÖ för kommunerna i Västra Götaland. 1.00 Utgåva (1)8. Projektdokument 1405 Dokumentbeskrivning: Slutrapport Insatsområde NPÖ 1.00 Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projekt: Projektdokument 1405 Dokumentbeskrivning: Slutrapport Insatsområde NPÖ Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Carina Arvidsson, Karl Fors Slutrapport Införande

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer