Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest

Transkript

1 1 Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest Författare: Konsulent Christian Raun, Sønderjysk Landboforening samt landskonsulent Jan Brøgger Rasmussen, Landskontoret for Bygninger og Maskiner. Översatt av Katarina Steen, Svensk Mjölk AMS-enhet med flera bås. AMS-enhet med enkelbås. Sammanfattning och slutsatser I en besättningsstudie omfattande 57 danska AMS-gårdar har man undersökt hur mycket arbetstid som lantbrukarna ägnade åt mjölkning. Upplysningar om arbetstiden inhämtades genom telefonintervjuer och är således AMS-lantbrukarnas egna subjektiva bedömningar av nedlagd arbetstid. De intervjuade besättningarna är olika stora och har olika typer av stall och inredningar. I studien ingår både gårdar med enkelbås- och med flerbåssystem. Utslagning I de besättningar som mjölkade alla sina kor i AMS och som inte hade minskat antalet kor vid AMS-införandet var den ofrivillig utslagningen 4.6 % innan installationen. Efter AMSinstallationen var den ofrivilliga utslagningen 11.2 %, den vanligaste utslagsorsaken var juverformen. Särskilt tättsittande spenar, höjdskillnader på juvret och lågt golvavstånd gav problem. Arbetstid vid inkörning av AMS Arbetstidsåtgången vid etappvis inkörning (korna vänjs gruppvis vid AMS) var som följer: Mans-timmar per dag per besättning. 1a dygnet Efter 7 dagar Efter 14 dagar Efter 3 månader I besättningar där inkörningen inte skedde etappvis (alla kor började att mjölkas i AMS vid samma tillfälle) var den genomsnittliga arbetstiden inte nämnvärt skild från ovan angivna arbetstider där besättningen stallade in korna i omgångar.

2 2 Arbetstidsåtgång efter inkörningen av AMS Arbetstiden minskade i genomsnitt med 43 % efter installationen av AMS i jämförelse med arbetstiden före installationen. Detta skedde trots en genomsnittlig ökning av besättningsstorleken på åtta årskor per besättning. Det var stor spridning på arbetstidsförändringen mellan de undersökta gårdarna och på vissa gårdar resulterade AMSinstallationen i en längre arbetstid. Larm I besättningarna var det i genomsnitt 3.4 larm per vecka. Olika AMS-fabrikat och olika förhållanden på olika besättningar resulterade i en stor spridning på larmfrekvensen. Undersökningen Besättningarna Tabell 4.1 anger de AMS-fabrikat som fanns i de undersökta besättningarna. Tabell 4.1 Antal AMS-besättningar med olika antal mjölkningsenheter och olika AMS-fabrikat. Antal AMS Liberty DeLaval Fullwood Lely Totalt mjölkningsenheter Enbås Flerbås Enbås Enbås Enbås Totalt Man kan i tabell 4.1 se att det ingår 57 besättningar i undersökningen. De flesta besättningar hade antingen en (34 st.) eller två (19 st.) mjölkningsenheter. Tre och fyra mjölkningsenheter fanns på vardera två gårdar. 14 av 15 besättningar med AMS Liberty hade ett flerbåssystem, antal bås per besättning var: Antal besättningar Antal mjölkningsbås per besättning Installation av AMS I tabell 4.2 är installationstidpunkten för AMS angiven. Tabell 4.2 Antal besättningar som installerat AMS fördelat på tidsperioder. AMS Liberty DeLaval Fullwood Lely Totalt Jan.-sep Okt.-dec I tabell 4.2 kan man se att 40 av de totalt 57 besättningarna hade installerat AMS under perioden och att 12 besättningar installerat AMS under de första nio månaderna av

3 På dessa 52 besättningar som installerat AMS före oktober 2001 kan det antas att AMS var inkört. Dessutom kan det antas att medparten av korna hade kalvat medan AMS använts. På de återstående fem gårdarna hade AMS-installationen skett senare än fem månader innan den tidpunkt då telefonintervjun ägde rum. På dessa gårdar är det möjligt att AMS-systemet inte var helt inkört vilket ska tas hänsyn till när resultaten utvärderas. Besättningsstorlek Arbetstidsåtgången i AMS kan antas bero på besättningsstorleken och särskilt av antalet kor per mjölkningsenhet. Det är därför betydelsefullt att redovisa den genomsnittliga besättningsstorleken på de undersökta gårdarna. I tabell 4.3 finns den genomsnittliga besättningsstorleken på de undersökta gårdarna uppdelad efter fabrikat och antalet mjölkningsenheter. I beräkningen av den genomsnittliga besättningsstorleken är de besättningar uteslutna (7 st.) som mjölkar kor på andra ställen än i AMS. Besättningar som mjölkar nykalvade kor och enstaka problemkor vid sidan av AMS är medräknade. Tabell 4.3 Genomsnittlig besättningsstorlek i antal årskor, indelat efter fabrikat och antal mjölkningsenheter. Siffran inom parentes anger antal besättningar. AMS Liberty DeLaval Fullwood Lely Genomsnitt Flerbås 108 (n=14) 108 (n=14) En mjölkningsenhet Två mjölkningsenheter Tre mjölkningsenheter Fyra mjölkningsenheter Genomsnitt 67 (n=1) 73 (n=2) 70 (n=1) 70 (n=12) 70 (n=16) 105 (N=14 ) 120 (n=2) 129 (n=4) 114 (n=10) 118 (n=16) 155 (n=1) 180 (n=1) 168 (n=2) 225 (n=2) 225 (n=2) 96 (n=4) 123 (n=6) 104 (n=25) 106 (n=50) Ur tabell 4.3 kan det utläsas att den genomsnittliga besättningsstorleken var 106 årskor. I besättningar med flerbås-ams var den genomsnittliga besättningsstorleken 108 årskor och i besättningar med enkelbås-ams var den genomsnittliga besättningsstorleken 70, 118, 168 och 225 årkor med respektive en, två, tre eller fyra mjölkningsenheter. Medelvärdena visar att antalet kor per mjölkenhet var störst i besättningar med en mjölkningsenhet. Man ska ha i åtanke att det bara var två gårdar som hade två respektive tre mjölkningsenheter. Stalltyp Stallets planlösning har betydelse för arbetstidsåtgången i ett AMS, en dålig planlösning resulterar i en ökad arbetsbelastning. I tabell redovisas information om stalltyper i de olika besättningarna. Tabell 4.5 Antal besättningar där AMS är installerat i ett nybyggt eller befintligt stall, indelat efter fabrikat. Fabrikat AMS Liberty DeLaval Fullwood Lely Totalt Nybyggt stall Befintligt stall

4 4 Tabell 4.5 visar att 24 av besättningarna (42 %) installerade AMS i ett nybyggt stall och att 33 besättningar (58 %) installerade AMS i ett befintligt stall. Tabell 4.6 Antal besättningar med uppbundna djur, djupströ och liggbås innan AMSinstallationen. Indelat efter fabrikat. Fabrikat AMS Liberty DeLaval Fullwood Lely Totalt Uppbundet Djupströ 4* Liggbås *Inklusive en besättning med både djupströ och liggbås. I tabell 4.6 ses att 27 besättningarna hade uppbundna djur, 9 besättningar hade djupströ och att 21 besättningar hade liggbås innan AMS installationen. Detta betyder att ungefär hälften av korna skulle vänja sig vid ett nytt stallsystem samtidigt som AMS introducerades. Tabell 4.7 Antal besättningar med djupströ eller liggbås efter installering av AMS, indelat efter fabrikat. Fabrikat AMS Liberty DeLaval Fullwood Lely Totalt Djupströ 1 6* 10 Liggbås *Inklusive en besättning med djupströ och liggbås. I tabell 4.7 kan det utläsas att AMS vanligen kombinerades med liggbås. AMS-enhet i ett lösdriftssystem med liggbås. Tabell 4.8 Antal besättningar, som använde sig av styrd, delvis styrd eller fri kotrafik efter inkörning av AMS. Indelat efter fabrikat. Fabrikat AMS Liberty DeLaval Fullwood Lely Totalt Styrd kotrafik Delvis styrd kotrafik Fri kotrafik

5 5 I besättningar med AMS Liberty användes i huvudsak styrd kotrafik medan det i besättningar med Lely och Fullwood vanligen var fri kotrafik. I tabell 4.8 finns kategorin delvis styrd kotrafik som inkluderar styrd kotrafik under vissa tider av dygnet, t.ex. vid utfodring eller styrd kotrafik endast i vissa delar av stallet. Korrekt utforming av kotrafiken är viktig för att minska arbetstiden. Vid en styrd kotrafik är antalet kor som måste hämtas till mjölkning normalt lägre än vid fri kotrafik. Tabell 4.9 Antal besättningar med förseparering, indelat efter fabrikat. Fabrikat AMS Liberty DeLaval Fullwood Lely Totalt Förseparering Ingen förseparering Med förseparering menas att en separationsenhet finns där kor som inte ska mjölkas leds förbi mjölkningsenheten. I tabell 4.9 ses att förseparering uteslutande användes i besättningar med AMS Liberty (36 %). Exempel på stall med förseparering, kor kan ledas förbi mjölkningsenheten. Tabell 4.10 Antal besättningar med separationsbox. Indelat efter fabrikat. Fabrikat AMS Liberty DeLaval Fullwood Lely Totalt Separationsbox Delvis separationsbox 1 1 Ingen separationsbox I tabell 4.10 ses att 74 % av gårdarna hade separationsbox (42 av 57). Med separationsbox efter mjölkningsenheten kan kor som behöver kontrolleras automatiskt sorteras ut. Med delvis separationsbox menas att en gård med två mjölkningsenheter hade separationsbox till en av enheterna.

6 6 Exempel på stall med separationsbox. Arbetsåtgång och AMS Personalbehov vid inkörningen av AMS I tabell 4.17 är det angivet antalet personer som medverkat vid inkörningen av AMS. Hjälppersonal från AMS tillverkarna är ej medräknat. Tabell 4.17 Antal involverade personer vid inkörningen av AMS. Indelat efter fabrikat och antal mjölkningsenheter. Fabrikat AMS Liberty DeLaval Fullwood Lely Genomsnitt En mjölkningsenhet 3,6 3,0 4,0 3,3 3,5 Två mjölkningsenheter 3,5 4,7 3,4 3,6 Tre mjölkningsenheter 3,0 5,0 4,0 Fyra mjölkningsenheter 10,5 10,5. I genomsnitt har 3.8 personer deltagit i förberedelse- och inkörningsarbetet med AMS. Dessutom har personal från AMS-tillverkarna bistått med hjälp i varierande utsträckning. Det ses i tabell 4.17 att det varit förhållandevis fler personer inblandade vid inkörningen av AMS i besättningar med en mjölkenhet än i besättningar med flera mjölkenheter. Detta kan delvis bero på att enheterna i en besättning med flera mjölkningsenheter inte introduceras vid samma tidpunkt och den mest arbetskrävande inledande inkörningsfasen sprids ut över en längre tid. Arbetstidsåtgång under inkörningsperioden I undersökningen har man försökt att uppskatta antalet arbetstimmar som åtgått under inkörningsperioden. Besättningar med flera mjölkningsenheter där enheterna inte installerats vid samma tidpunkt är ej medtagna, i dessa besättningar började samtliga enheter att användas under en tidsperiod på 1 till 25 månader. I tabell 4.18 är den genomsnittliga arbetstiden under inkörningsperioden angivet som antalet arbetstimmar per dag. Arbetstid som avses är tid som åtgår till mjölkning, hantering av kor och liknande. Tid som åtgår till att utfodra korna inkluderas ej. Tabellen är uppdelad i besättningar som haft etappvis inkörning och besättningar som introducerade alla korna i AMS på en gång. Det kan vara svårt att avgöra om inkörningen sker etappvis då man ofta sinar av en stor del av korna innan installationen av AMS. På detta sätt finns det färre mjölkande kor än normalt när

7 7 det nya systemet startas. Besättningar som gjort på detta sätt och sinat av kor anses inte haft etappvis inkörning. Tabell 4.18 Genomsnittlig arbetstidsåtgång till mjölkning, hantering av kor och liknande i samband med inkörning av AMS det första dygnet, efter 7 dagar, efter 14 dagar och efter 3 månader. Tabellen är indelad i besättningar som haft etappvis inkörning och besättningar där alla kor introduceras i systemet på en gång. Enheten är arbetstimmar per dag. Dessutom anges 10 och 90 % percentilerna. Inom parentesen är antal besättningar som genomsnittet är beräknat utifrån angivet. Besättningar som mjölkar en stor del kor på något annat ställe än i AMS och besättningar med flera mjölkningsenheter som ej insatts vid samma tidpunkt är ej medtagna. Dessutom är en besättning utesluten som av hänsyn till inrednings och utfodringsmässiga förhållanden inte kan anses vara representativ. Arbetsförbrukning, arbetstimmar per dag 1 dygn Efter 7 dagar Efter 14 dagar Efter 3 månader 10 % Gns. 90 % 10 % Gns. 90 % 10 % Gns. 90 % 10 % Gns. 90 % Etappvis inkörning 16,0 44,2 (16) Alla kor sätts in på en gång 20,4 43,5 (22) 85,5 5,0 24,1 (16) 72,0 6 21,7 (21) 50 3,4 16,6 (15) 36 4,2 15,3 (22) ,6 (13) 29,5 1,7 8,0 (14) 20,8 17,1 Av tabell 4.18 kan man utläsa att den genomsnittliga arbetstidsåtgången det första dygnet var 44.1 arbetstimmar i besättningar där inkörningen utfördes i etapper. Etappvis inkörning användes i 20 av 49 besättningarna. I de resterande 29 besättningarna där alla korna introducerades i det nya systemet samtidigt var arbetstiden 43.5 arbetstimmar det första dygnet. Etappvis inkörning medförde inte någon väsentlig ökning av arbetstiden under den efterföljande inkörningsperioden. Genom att studera percentilerna kan man se att variationen i arbetstid per dag under inkörningsperioden inte skiljde sig väsentligen mellan etappvis inkörning eller om alla kor sätts in på en gång. Besättningar som använde sig av etappvis inkörning gjorde inkörningen med 2 till 20 grupper. Generellt ansåg de intervjuade lantbrukarna att etappvis inkörningen av AMS var att föredra. På många av gårdarna var det p.g.a. ombyggnader och liknande inte möjligt att använda etappvis inkörning. I tabell 4.18 ser man att arbetstiden under inkörningsperioden minskade snabbt, den tid som mjölkning och hantering av kor tog efter 14 dagar var en tredjedel av den tid som samma sysslor tog den första dagen. I tabell 4.19 anges genomsnittlig arbetstidsåtgång till mjölkning och hantering av kor under inkörningsperioden för en eller två mjölkningsenheter av enkelbåstyp och för en mjölkningsenhet av flerbåstyp.

8 8 Tabell 4.19 Genomsnittlig arbetstidsåtgång till mjölkning, hantering av kor och liknande i samband med inkörning av AMS det första dygnet, efter 7 dagar, efter 14 dagar och efter 3 månader. Tabellen är indelad i besättningar som haft etappvis inkörning och besättningar där alla kor introduceras i systemet på en gång. Enheten är arbetstimmar per dag. Dessutom anges 10 och 90 % percentilerna. Inom parentesen är antal besättningar som genomsnittet är beräknat utifrån angivet. Besättningar som mjölkar en stor del kor på något på något annat ställe än i AMS och besättningar med flera mjölkningsenheter som ej insatts vid samma tidpunkt är ej medtagna. Dessutom är en besättning utesluten som av hänsyn till inrednings och utfodringsmässiga förhållanden inte kan anses vara representativ. Arbetstidsåtgång under inkörningsperioden, arbetstimmar per dag 1 dygn Efter 7 dagar Efter 14 dagar Efter 3 månader 10 % Gns. 90 % 10 % Gns. 90 % 10 % Gns. 90 % 10 % Gns. 90 % En mjölkningsenhet, flerbås Etappvis inkörning Ingen besättning Alla kor sätts in på en gång 20,4 43,9 (12) 74,7 12,0 25,6 (11) En mjölkningsenhet, enkelbås Etappvis inkörning 16,8 33,4 50,4 7,2 21,3 Alla kor sätts in på en gång 40,0 49,7 58,8 6,0 17,7 Två mjölkningsenheter, enkelbås Etappvis inkörning 20,8 52,6 (9) 97,8 5,6 26,3 (9) Alla kor sätts in på en gång 19,2 27,3 (3) 36,8 8,0 16,7 (3) 45,0 6,2 17,5 (13) 40,0 4,4 14,1 27 4,0 13,3 (6) 62,4 3,7 18,8 (8) 24,0 5,2 9,7 (3) 29,0 5,6 11,0 28,0 1,0 7,8 (6) 24,0 1,7 6,0 (5) 49,6 2,8 9,1 14 1,7 2,3 (2) 17,0 17,5 12,8 22,2 2,85 Ur tabell 4.19 kan man utläsa att det inte fanns något samband mellan arbetstidsåtgång under inkörningsperioden och antalet mjölkningsenheter, och därmed inte heller med antalet kor som ska lära sig systemet. Man ska dock ha i åtanke att det var få besättningar med två mjölkningsenheter som introducerade alla kor samtidigt i AMS. Arbetstid efter inkörningsperioden Med AMS kommer en stor del av arbetstiden bestå i att utöva tillsyn och inte nödvändigtvis vara fysiskt arbete. Av denna anledning är det svårt att uppskatta arbetstidsåtgången i en besättning med AMS. I följande beräkning av arbetstiden är bara skötsel av mjölkkorna medräknat och ej skötsel av kalvar och övriga ungdjur. Tabell 4.20 Uppskattning av genomsnittlig arbetstid före och efter installering av AMS och den genomsnittliga arbetstidsbesparingen. Besättningarna är indelade efter AMS-typ och antal mjölkningsenheter. Dessutom anges 10 % och 90 % percentilerna. Antal mjölkningsenheter Antal besättningar Arbetstid, minuter per dag Före AMS Efter AMS Reducerad arbetstid. Minuter per dag per besättning 10 % Gns. 90 % 10 % Gns. 90 % 10 % Gns. 90 % Flerbås Enkelbås Enkelbås Totalt/gns

9 9 Av tabell 4.20 kan man utläsa att den genomsnittliga arbetstidsåtgången för skötsel av korna var 481 minuter per dag före installeringen av AMS. Efter AMS-installationen var arbetstiden reducerad till i genomsnitt 275 minuter per dag. I genomsnitt minskade arbetstiden med 206 minuter per dag eller 43 %. Det var stor spridning i arbetstidsförändringen. Spridningen var särskilt stor i besättningar med två mjölkenheter av enkelbåstyp i jämförelse med andra typer av AMS. En orsak till detta kan vara att en besättning som ingår i materialet hade en betydande minskning av besättningen samtidigt som ett byte skedde från uppbundet till arbetsbesparande lösdrift. Detta innebär en betydande minskning av arbetstiden. Då det var stor spridning på arbetstidsförändringen i tabell 4.20 är det svårt att ge några värden på arbetstid och arbetstidsbesparing med AMS. I figur 6 är arbetstidsåtgången till skötsel av kor före installering av AMS (på x-axeln) plottad mot arbetstidsåtgången till skötsel av kor efter inkörningen av AMS (på y-axeln). Det är även inritat en diagonal som anger oförändrad arbetstid. Materialet till figur 6 är besättningar av olika stolek och med olika förändringar i besättningsstorleken vid AMS-införandet. Punkterna i figuren är således inte korrigerade för eventuella besättningsförändringar. Figur 6. Arbetstid efter inkörning av AMS som funktion av arbetstid före AMS. Figur 6 visar att den tid som ägnas till skötsel av korna minskar när AMS introduceras i en besättning, detta syns då de flesta punkterna ligger under diagonalen som anger oförändrad arbetstidsåtgång. Det finns dock besättningar där arbetstiden inte reduceras och även enstaka besättningar där arbetstiden ökar vid installation av AMS. Arbetsfördelning med AMS Installation av AMS gör att arbetet med korna förändras. I figur 9 är arbetstidsfördelningen angiven för skötsel av kor i AMS. Uppdelningen i olika arbetskategorier är svår att göra, t.ex. så sköter man ofta kalvarna samtidigt som nykalvade kor och problemkor mjölkas. Det är dessutom skillnader på arbetsfördelningen mellan olika AMS-fabrikat då de har olika funktioner. Med AMS-Liberty har man t.ex. möjlighet att göra datorarbete samtidigt som man mjölkar manuellt. I materialet till figuren ingår 49 besättningar.

10 10 Figur 9. Fördelning av arbetstiden för skötsel av kor i AMS- besättningar. I figur 9 ser man att en tredjedel av arbetstiden ägnas åt att hämta kor, manuell mjölkning och åt datorarbete. Lika stor del av arbetstiden ägnas åt arbetsuppgifter som inte är direkt relaterade till mjölkningsarbetet såsom utfodring och ströning. Resterande arbetstid används till rengöring av AMS, tillsyn och diverse andra sysslor. Larm Ett starkt skäl till att investera i AMS är önskan om en mer flexibel arbetsdag. Det är därför intressant att studera antalet larm då de ofta betyder att en person måste infinna sig i stallet inom en förhållandevis kort tid. Med en ökad larmfrekvens minskar lantbrukarens flexibilitet, detta gäller särskild små besättningar där få personer måste avhjälpa larmen. På de intervjuade gårdarna var det i genomsnitt 3.4 larm per vecka, det var dock stor variation på larmfrekvensen. Tabell 4.21 visar fördelningen av antalet larm i besättningarna. Tabell 4.21 Antalet larm per vecka och besättning. Antal larm per vecka Antal besättningar Andel av besättningarna < % 1-2, % 3-4, % % % > % Totalt % I tabell 4.21 ser man att 25 % av de tillfrågade besättningarna har svarat att de i genomsnitt har mindre än ett larm per vecka medan 48 % har svarat att det genomsnittliga antalet larm per vecka är mellan ett och tre. 9 % av besättningarna har mer än tio larm per vecka vilket resulterar i en stor bundenhet.

11 11 Den generella uppfattningen var att antalet larm varierade mycket, det kunde uppstå perioder med betydligt fler larm än normalt. Det fanns dessutom skillnad mellan antal larm från olika AMS-fabrikat men då materialet i denna undersökning är för litet för att ge något säkert underlag ges inga utlåtanden om detta. Placering av AMS-enheterna, antal kor/mjölkningsenhet, stallinredning etc. var olika i besättningarna och påverkade i hög grad antalet larm. Detta gäller såväl mellan olika AMSfabrikat som för mjölkningsenheter av samma fabrikat. På en mjölkningsenhet kan olika larmnivåer programmeras och det är även möjligt att ha olika larmnivåer vid olika tidpunkter av dygnet, t.ex. under natten. Dessutom påverkar lantbrukaren i hög grad larmfrekvensen genom rengörings av mjölkningsenheten och tillsyn. I tabell 4.22 finns de vanligaste orsakerna till larm på de tillfrågade gårdarna angivna. Tabell 4.22 De vanligaste orsakerna till larm i AMS. Anger antalet av besättningarna som svarat att orsaken är vanlig, flera svar per intervjuad person är möjligt. Vanliga larm Antal besättningar Tekniska fel (data, mjölkmätare osv.) 20 Kor som inte vill gå ut ur mjölkbåset 15 Slangar har lossnat/är otäta 12 Tre misslyckade påsättningar 12 Lasern är täckt av smuts 11 Spenkopparna har lossnat/klämts/filter 6 Diverse (flugor, mänskliga fel, kotrafik) 4 Man ser att den vanligast orsaken till larm är tekniska fel. Andra vanliga larmorsaker är kor som inte vill lämna mjölkbåset, slangar som har lossnat/är otäta och tre misslyckade påsättningar i följd. Diskussion Undersökningen är gjord genom intervjuer, en metod som förhållandevis snabbt ger en överblick. Den bygger dock på subjektiva värderingar, till vilket hänsyn måste tas när resultatet utvärderas. Vid en intervjuundersökning för arbetstidsåtgång i AMS finns det risk för att arbetstiden antingen över eller undervärderas. Resultatet kan alltså bli både för högt och för lågt. Vi har bedömt att avvikelser sker i båda riktningar och att över och underskattningar av arbetstiden således uppväger varandra. Om det ska göras en komplett och detaljerad undersökning om arbetstidsåtgången i AMSbesättningar kan man följa en lantbrukare dygnet runt med ett stoppur och genom detta få mycket pålitlig information. Denna metod kräver dock stor arbetsinsats, både i arbetstimmar och andra utgifter, resurser som inte var tillgängliga för denna undersökning. En stor del av arbetstiden i en AMS besättning består av tillsyn, det kan vara svårt att ange hur lång tid som ägnas till detta. Dessutom betyder larm att andra sysslor avbryts vilket kan vara olägligt och ofta resulterar i transporter till och från stallet. Arbetstidsåtgången stiger därför vid ökat antal larm. Om larmen sker nattetid kommer den extra arbetstiden speciellt olägligt.

12 12 Lantbrukare med AMS har investerat mycket i systemet vilket kan betyda att faktorer som arbetstid generellt kan undervärderas då det ofta blir stort fokus på tekniken i systemet. Vidare kommer arbetstiden troligen att minska i framtiden i takt med att lantbrukaren blir mer van vid systemet. Installeringen av AMS sker i många besättningar samtidigt som ett nytt och arbetsbesparande stall tas i bruk, detta gör att arbetstidsminskningen inte nödvändigtvis kan tillskrivas AMS. En del lantbrukare som införde AMS fick ingen minskning av arbetstiden. Arbetsuppgifterna förändrades dock och blev mindre fysiskt krävande vilket gjorde att arbetsdagen kändes mer avslappnad. För många lantbrukare gjorde AMS att arbetsdagen blev mer flexibel. Vissa lantbrukare tyckte dock att AMS var en belastning som gjorde att arbetsdagen blev mindre flexibel. Dessa besättningar hade många tekniska fel som resulterade i frekventa larm och en lång arbetstid samt stor bundenhet till systemet. Detta visar att ett tekniskt väl fungerande system är nödvändigt för att en arbetstidsförkortning ska kunna uppnås med AMS. Antalet kor som måste slaktas ut då de ej passar i AMS är en parameter som är svår att uppskatta då det alltid sker en viss utslagning i besättningen och det är svårt att avgöra den direkta orsaken till utslagningen. Det är också stor skillnad bland lantbrukarna i hur länge de sparar en ko. Dessutom påverkar kons genetiska nivå, hållbarhet och liknande beslutet om en eventuell utslagning. I alla besättningar är det några kor som passar mindre bra i AMS. Om en stor del av problemkorna slås ut minskar arbetsbehovet då ett mindre antal kor behöver hämtas och mjölkas manuellt. En hög utslagning av kor är inte alltid optimalt då den ökar rekryteringskostnaderna. I undersökningen ingår frågan om korna introducerades i systemet i etapper eller ej. Det är dock inte möjligt att dela upp besättningarna i två olika inkörningsstrategier. I många besättningar slaktades en stor del av korna ut innan AMS installerades och det fanns färre mjölkkor än normalt vid installationen. Detta ger en viss etappindelning och minskar arbetsbelastningen under inkörningsperioden. Inställningar av olika larmnivåer på mjölkningsenheterna påverkar i hög grad antalet larm. Det är möjligt att ha olika larmnivåer vid olika tidpunkter på dygnet t.ex. på natten. Dessutom kan lantbrukaren i hög grad påverka antalet larm genom t.ex. rengöring av lasern och kontroll av att slangar är ordentligt fastsatta och inte läcker. Källa: FarmTest - Kvæg nr Arbejdsforbrug ved automatisk malkning. Av konsulent Christian Raun, Sønderjysk Landboforening samt landskonsulent Jan Brøgger Rasmussen, Landskontoret for Bygninger og Maskiner, Dansk Landbrugsrådgivning Tlf landscentret@landscentret.dk