Dimensionering av gaturummet

Transkript

1 Dimensionering av gaturummet Helsingfors 2008

2 Gaturummet

3 HELSINGFORS GATURUM anvisningar och exempel Målet en handbok och exempelsamling för planering av gaturummet närmast för stadens byggnadskontors egen användning Arbetet styrt av en arbetsgrupp från byggnadskontoret, byggnadstillsynsverket, stadsplaneringskontoret och Helsingfors Energi Konsult Esisuunnittelijat Oy Arbetet började i mars 2001, slutrapport år 2004 Trafikplaneringsavdelningens avdelningsmöte godkände i november 2001 de uppgjorda Planeringsanvisningarna för gatutvärsektioner

4 Planeringsanvisningar för f gatutvärsektioner rsektioner,, processen Avdelningsmötet tillsatte en arbetsgrupp i mars 2001: Jyrki Alastalo, Seppo Jaakonaho, Pekka Nikulainen, Sanna Peltonen, Hannu Pyykkö, Kalevi Wahlsten Avdelningsmötet godkände ett utkast i augusti 2001 för fortsatta diskussioner med byggnadskontoret och trafikverket Avdelningsmötet godkände planeringsanvisningarna i november 2001

5 Arbetsgruppens approach Målet att lista de mest centrala planeringsprinciperna inom trafikplanerarens revir Att undvika för mycket detaljer (gatuplanerarens revir) Huvudgator och regionala matargator planeras i huvudsak på trafikens villkor, men på lokala matargator och tomtgator blir miljön och trafiksäkerheten det centrala

6 Principerna enligt gatuklass Nätverksbetydelse, hastighetsbegränsning Hållplatser (fickor, regn- och vindskydd) Kantstensparkering GC-trafikens korsande och separering från körbanan Separering av gång- och cykeltrafik Dimensionerande fordon, avvikande körbehov Körfält, mittremsor, vägrenar, slänt- och snöområden Korsningstyp (kanaliserad, öppen, upphöjd, cirkulationsplats) Maximum för längdlutningen (linjesträcka, gatukorsning) Minimum för kurvradie (linjesträcka, gatukorsning) Siktområde

7 Gatuklassificering Godkänd vid avdelningsmöte i september 1996: Motorled Huvudgata Regional matargata Lokal matargata Tomtgata

8 Klassificering av gatunätet tet år r 2020

9 Hastighetsbegränsningarna i Helsingfors

10 Motorled Väg som betjänar riksomfattande och regional trafik, vanligtvis försedd med planskilda anslutningar och med hastighetsbegränsning 80 km/h. Motorleder planeras enligt lagar och förordningar om allmänna vägar tillsammans med Vägförvaltningen och de behandlas inte här

11 Huvudgata/1 Gata, som betjänar regional trafik och trafik mellan olika stadsdelar och som är försedd med i regel plankorsningar och vars hastighetsbegränsning är km/h Dimensioneringen baserar sig på kördynamisk dimensionering. Man skall kunna trafikera gatan enligt gällande trafikbestämmelser Hållplatsfickor. Fickans bredd 3.0 m (3.5 m om hastighetsbegränsningen är 70 km/h) ja regn- och vindskyddet 2.6 m (2.1 m om man använder smalt skydd). Om endast få personer stiger på, behövs inget skydd och vänteutrymmet kan vara 2.0 m Kantstensparkering förbjuden Korsandet för CG-trafiken sker planskilt, med signalreglering eller med övergångsställe med refug ( 2 m) CG-trafiken separerad från körbanan med en 3 m skiljeremsa med planteringar (exceptionell minimibredd 1 m stenbelagd remsa) Gång och cykeltrafik i regel strukturellt (minst en stenrand) avskilda från varandra

12 Huvudgata/2 Det dimensionerande fordonet är ett modulfordon, vars största tillåtna längd är m. Denna dimensioneringsgrund används för huvudgatornas korsningar, i korsningar av lägre rang kan man tillåta avvikande körmönster Körfältets bredd 3.5 m (för avsvängande trafik 3.0 m). Rekommenderad bredd för mittremsan är 5.0 m, varvid refugbredden för ett eventuellt övergångsställe blir 2.0 m. Om det förekommer mycket cykeltrafikborde refugbredden vara 2.5 m Vägrenarnas bredd: 1 körbana: 2 körbanor: Rek.hastighet Vägslänt m Innerkant m Ytterkant 50 km/h km/h km/h

13 Huvudgata/3 Slänt-och snöutrymmet bör dimensioneras från fall till fall. Släntutrymmen behövs närmast i bebyggda områden, där det inte är ändamålsenligt att ändra tomthöjder. I normala fall är 1.0 m vid körbanans kant 0.5 m vid gång- och cykelvägens kant tillräckligt Korsningarna görs vanligen kanaliserade och förses med grupperingsfält eller som cirkulationsplatser Längdlutning 7 %, i gatukorsningar 4 % Kurvradiens minimum: Rek.hastighet Linjesträcka (m) Plankorsning (m) 50 km/h km/h km/h Siktområdena dimensioneras enligt Stadsförbundets publikation C 55: Katujen tasoliittymien suunnitteluohjeet

14 Regional matargata/1 En gata som betjänar intern trafik inom en stadsdel och områdets förbindelser till huvudgatunätet. Man försöker avlägsna långväga trafik och hastighetsbegränsningen är vanligtvis km/h Dimensioneringen baserar sig i regel på fordonsdynamisk dimensionering Hållplatserna i regel i fickor. Fickans bredd 3.0 m och vänteutrymme med regn- och vindskydd 2.6 m ( 2.1 m om man använder smalt skydd). Om endast få personer stiger på, behövs inget skydd och vänteutrymmet kan vara 2.0 m Kanststensparkering i regel förbjuden Övergångsställen förses med mittrefug ( 2 m) om antalet körfält 3 eller om övergångsstället används av mycket barn eller rörelsehindrade CG-trafiken i regel separerad från körbanan med en 3 m skiljeremsa med planteringar (undantagsvis minimum 1 m stenlagd remsa) Gång och cykling i regel strukturellt separerade från varandra (minst en stenrand)

15 Regional matargata/2 Det dimensionerande fordonet är en lastbil med påhängsvagn, vars maximilängd är 16.5 m Körfältets bredd är 3.5 m (avsvängande körfält 3.0 m) Slänt- och snöutrymme vid kanten av körbana 1.0 m och vid kanten av gång- och cykelled 0.5 m De viktigaste korsningarna kanaliseras eller byggs som cirkulationsplatser, övriga byggs öppna eller upphöjda i den anslutande riktningen Längdlutning 8 % (7 % om gatan har kollektivtrafik), i gatukorsning 5 % Kurvradie, minimum: Rek.hast., Linjesträcka (m) Plankorsning (m) 40 km/h km/h Siktområden dimensioneras enligt Stadsförbundets publikation C 55: Katujen tasoliittymien suunnitteluohjeet

16 Lokal matargata/1 En gata som betjänar en stadsdels interna trafik, och som förbinder tomtgatorna med huvdgatorna eller de regionala matargatorna och vars hastighetsbegränsning vanligtvis är 40 km/h (undantagsvis 30 km/h). (I stadskärnan oftast 30 km/h) Dimensioneringen baserar sig på miljö och trafiksäkerhet och kördynamikens inverkan minskar. En normal utgångspunkt är en gata, där man med strukturella medel håller hastigheterna på den planerade nivån. Om,am använder farthinder bör gatans längd, då man planerar nya områden, vanligtvis vara under 500 m. Enskilda farthinder bör undvikas och avståndet mellan farthinder bör vara 100 m Hållplatserna i regel på körfältet Kantstensparkering möjlig i gatans riktning GC-trafik i regel separerad från körbanan med en 3 m skiljeremsa med planteringar (undantagsvis minimum 1 m stenlagd remsa). Trottoar görs vanligen utan skiljeremsa Gång- och cykeltrafik i regel ej separerade, om miljön och CG-trafiknätets enhetlighet inte förutsätter separering. På centrala fotgängarområden bör man rikta uppmärksamhet på att sänka cyklisternas hastigheter

17 Lokal matargata/2 Dimensionerande fordon boggibuss, vars maximilängd är 15.0 m, om det finns kollektivtrafik på gatan, annars en lastbil, vars maximilängd är 8 m Körfältets bredd m beroende på gatans natur. Om gatan har kollektivtrafik bör körbanans bredd vara 6.7 m Slänt- och snöutrymme vid kanten av körbanan 1.0 m och vid kanten av gång- och cykelled 0.5 m Om man använder kurvor med liten radie bör man beakta kurvbreddningarna, men beroende på gatans natur kan man tillåta avvikande körmönster för det dimensionerande fordonet Korsningarna byggs i regel öppna, upphöjda i den anslutande riktningen, helt upphöjda eller som små cirkulationsplatser Längdlutning 8 % (7 % om gatan har kollektivtrafik), i gatukorsning 6 % Siktområdet dimensioneras i likvärdiga korsningar enligt stoppsikt: Rek.hast. (km/h) Stoppsikt (m)

18 Tomtgata/1 Gata som betjänar trafik till tomterna längs gatan och som i allmänhet är en återvänds- eller ringgata, vars hastighetsbegränsning är km/h (på gårdsgator 20 km/h) Dimensioneringen grundar sig på natt hålla hastigheterna nere med strukturella metoder, farthinderavståndet bör vara 100 m. Metoder som används kan vara bl.a.: Körbanan slingrar sig (kurvor) Optisk smalhet (byggnader, trädplanteringar, parkering, olika beläggningsmaterial) Avsmalningar (1-sidig, 2-sidig, mittrefuger) Bumps, upphöjda korsningar, upphöjda övergångsställen Dimensionerande fordon en lastbil, vars maximilängd är 8 m Cykling i regel på körbanan, på lågfartsgator kan gångtrafik vid behov separeras från körbanan. Trottoar behövs i normala fall, om byggrätten längs tomtgatan är 5000 vånings-m 2 Den smalaste tvärsektionen 3.5 m baserad på mötande mellan lastbil och cykel. Användning av m breda tvärsektioner förutsätter att kantstensparkering är förbjuden eller att det finns särskilda parkeringsfickor. Om man inte vill använda parkeringsbegränsningar bör tvärsektionen vara 5.5 m (i undantagsfall 5.0 m)

19 Tomtgata/2 Gatans längd 300 m Vändplatserna dimensioneras i normala fall för en backande lastbil och för en framåt körande personbil Mötesplatser 5.5 m placeras i samband med korsningar, i kurvor eller på toppen av konvexa avrundningar så att avståndet mellan dem är den fria sikten minskad med längden av den dubbla stoppsträckan Körfältets bredd beroende på gatans natur m (tomtgata i småhusområdegata på industriområde) Slänt- och snöutrymme vid körbanans kant 1.0 m och vid trottoarens kant 0.5 m Om man använder kurvor med liten radie bör man beakta kurvbreddningarna, men beroende på gatans kan man tillåta avvikande körmönster för dimensioneringsfordonet Längdlutning 8 % (undantagsvis 12 %) Siktområdet dimensioneras i likvärdiga korsninagr enligt stoppsikt: Rek.hast. (km/h) Stoppsikt (m)

20 Lätt/ tt/gc trafik/1 Trottoar Normal bredd 2.5 m (undantagsvis 2.0 m) En trottoar behövs i normala fall, om byggrätten 5000 vånings-m 2

21 Lätt trafik/2 Cykelbana Lämpar sig gör gator, vars hastighetsbegränsning är km/h, där cyklingen är långväga eller där det finns mycket fotgängare Mellan cykelbana och eventuell parkering bör man lämna 0.75 m bred skiljeremsa Cykelbanans normala bredd är 1.75 m (i undantagsfall 1.5 m)

22 Lätt trafik/3 Kombinerad gång- och cykelväg Grundformen är 3.5 m för huvud- och lokala gång- och cykelleder Separerad gång- och cykelväg På huvudleder eftersträvas separering, om antalet fotgängare är högt. Också på lokala leder är separering motiverad, om det finns mycket fotgängare, affärer, folk som uträttar ärenden eller rörelsehindrade En separerad led är i sin grundform 4.0 m bred (huvudcykelväg 4.5 m)

23 Tillämning av anvisningarna Allmänna anvisningar i normala förhållanden (typ av område bör beaktas) Om gatuområdet 8 m bör snö- och släntutrymmen och kommunalteknik kontrolleras Avståndet till fast sidohinder 0.75 m (lyktstolpar 0.5 m) I nya områden kan man avstå från snöoch släntutrymmen, om tomterna kan anpassas skarvfritt till gatan och om dessa utrymmen är ordnade i övrigt

24 Typritningar Typtvärsektioner: Gator Typtvärsektioner: Lätt/GC trafik Dimensionering av mötesplatser Dimensionering av busshållplatser Planeringsprinciper för kantstensparkering Dimensionering av vändplatser Klassificering av gatunätet år 2020 Hastighetsbegränsningar i Helsingfors

25 Huvudgata

26 Regional och lokal matargata samt tomtgata

27 Lätt trafik/gc-trafik

28 Dimensionering av mötesplatserm

29 Dimensionering av busshållplats

30 Planeringsprinciper för f kantstensparkering

31 Dimensionering av vändplatserv

32 Dimensionering av stoppsikt/1 Reaktionstiden varierar sek. I Vägförvaltningens anvisningar för huvudtrafikleder i stadsområden varierar den sek. I planeringsanvisningarna för småhusområden valdes friktionskoefficienten 0.55 (fuktig vägyta sommartid) ja reaktionstiden 1.0 sek., som bättre antogs motsvara stadsförhållanden En angenäm retardation inom hastighetsbegränsningsområdet km/h motsvarar friktionskoefficienten Vid låga hastigheter kan friktionskoefficienten vara

33 Dimensionering av stoppsikt/2 Stoppsträcka (m): Reaktionstid Rek.hast., km/h Friktionskoeff. 0.5 sek. 1 sek. 2 sek. Anvisning

34 Dimensionering av en trafikled med låga hastigheter enligt RT- kortet Dim. situation Spelrum Ford.bredd Spelrum Ford.bredd Spelrum Trafikområde Anvisn.m ha/pp ha/ha ha/pa ha/ka pa/pp pa/pa pa/ka ka/pp ka/ka

35 Planeringsgrunder Kördynamik, kapacitet Huvudgator och regionala matargator Miljö och trafiksäkerhet Lokala matargator och tomtgator Anvisningarna ger en utgångspunkt för utrymmesbehovet, men kreativitet är inte förbjuden. I praktiken måste man ofta använda minimivärden och man vill ofta pruta också på dem Anvisningarna finn på: (

36 Invånarnas narnas förvf rväntningar?

37 Dimensioneringsprinciper för f korsningar Dimensionerande fordon Längd, m Körspårets vändradie (körsätt A) Körspårets vändradie (körsätt B) Kam 25, Kap 22, Kapp 16, Lat 15, La (buss) 13, Ka (lastbil) 8, Ha (personbil) 5,0 8 8

38 Dimensionerande situationer I. Fordonet hålls kvar i sitt eget körfält före och efter svängandet II. Fordonet hålls i sitt eget körfält i huvudriktningen men använder i sidoriktningen mötande trafiks körfält III. Fordonet använder mötande trafiks körfält före och efter korsningen IV. Fordonet måste vid sväng använda också områden utanför körbanan

39 Dimensionering av korsningar Huvudriktning Anslutande riktning Dimensionering Huvudgata Huvudgata Kam / I (man kan komma överens om att använda parallella körfält efter korsningen) Kontroll Huvudgata Regional matargata Lat / I Kam (körsättet bestäms separat) Huvudgata Lokal matargata Lat / I (om kollektivtrafik) Lat / II Kapp / II Regional matargata Regional matargata Lat / I Kam (körsättet bestäms separat) Regional matargata Lokal matargata Lat / I (om kollektivtrafik) Ka / I Lokal matargata Lokal matargata Lat / I (om kollektivtrafik) Ka / I Lokal matargata Tomtgata Ha / I (bostadsområden) Ka / II (industriområden) Kapp / II Lat / II-III Lat / II-III Ka / II (bostadsområden) Kapp / III (industriområden) Tomtgata Tomtgata Ha / I (bostadsområden) Ka / III + paloauto

40 Riktvärden för f gatuplanering svirasto/artikkeli?wcm_global_c ONTEXT=/hkr/fi/Esitteet+ja+julkaisut/ Ohjeita+suunnittelijoille