Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14 FÖRORD Svenska kraftnät har 2015 beslutat om en ombyggnation av Midskog stamnätsstation. Beslutet grundar sig på att den befintliga stationen börjar närma sig sin tekniska livslängd, samt ett uttalat behov av att ansluta vindkraft i området. Av arbetsmiljöskäl kan stationen inte byggas på befintlig plats utan ett nytt stationsområde skapas. Ombyggnationen innebär att stationen flyttas ca meter söderut. Även Jämtkrafts närliggande regionnätsstation flyttas till det nya området. Midskog kraftverk, som ägs av Vattenfall Indalsälven AB, står kvar och det är stamnätsstationen som flyttas. I samband med detta behöver justeringar av sträckningarna för befintliga 130kV-, 220kV- och 400 kv- ledningar utföras för att koppla in dessa till nya stamstationen. Detta samrådsunderlag omfattar ändringarna av befintliga ledningar för att koppla in dem till den nya stamnätsstationen, förlängning och ändring av den tillståndsgivna 220 kv- ledningen Midskog Åskälen och rivning av en del av den befintliga 130 kv- ledningen Midskog Odensvik samt ändringar i den sökta koncessionen för ledningen Midskog- Verksmon.

15

16 INNEHÅLL 1 INLEDNING Bakgrund Syftet med samrådsunderlaget Avgränsningar 8 2 TILLSTÅND OCH SAMRÅD Koncessionsansökan Samråd och information Ledningsrätt 9 3 LOKALISERING OCH UTFÖRANDE Lokalisering Nollalternativ Alternativ Utförande Fundament Alternativt utförande Ledningsgata Elektriska och magnetiska fält Ljud 12 4 NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER Tidsbegränsad påverkan under byggskede Berörda miljöintressen Landskap och markanvändning Bebyggelse och boendemiljö Riksintressen Naturmiljö Kulturvärden Friluftsliv Rennäring 14 5 FORTSATT ARBETE OCH TIDPLAN 17 SAMRÅDSUNDERLAG SVENSKA KRAFTNÄT

17 6 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Svenska kraftnät har 2015 beslutat om en ombyggnation av Midskog stamnätsstation. Beslutet grundar sig på att den befintliga stationen börjar närma sig sin tekniska livslängd, samt ett uttalat behov av att ansluta vindkraft i området. Av arbetsmiljöskäl kan stationen inte byggas på befintlig plats utan ett nytt stationsområde skapas. Ombyggnationen innebär att stationen flyttas ca meter söderut. Även Jämtkrafts närliggande regionnätsstation flyttas till det nya området. Midskog kraftverk, som ägs av Vattenfall Indalsälven AB, står kvar och det är stamnätsstationen som flyttas. I samband med detta behöver justeringar av sträckningarna för befintliga 130kV-, 220kV- och 400 kv- ledningar utföras för att koppla in dessa till nya stamstationen. De berörda ledningarna på 130 kv är IL9S2 Midskog-Östersund, samt en parallell 130 kv ledning som har sökt koncession men ännu inte byggts. Ledningar på 220 kv som omfattas av ändringar är KL6 S3 Näverede-Midskog och KL8 S1 Midskog Kattstrupeforsen. Aktuella ledningar på 400 kv är kv CL23 S2 Midskog-Järpströmmen, CL1 S2 Midskog- Kättbo, CL26 S2 Midskog-Rätan, UlS26 Ramsele-Midskog, CL26 S1 Storfinnforsen. CL7S1 och UL5S7 berörs också. Till dessa tillkommer även AL25 Midskog kraftstation-midskog (Sker via del av bef. Ledning KL8 S1)och AL26 Midskog kraftstation Midskog (sker via bef. Ledning KL6S3). Samtidigt planerar Jämtkraft Elnät AB (nedan kallad Jämtkraft) att bygga en ny 220 kv kraftledning från Åskälens vindkraftsområde till Midskog station för att möjliggöra en anslutning från vindkraftsparken till elnätet. Den planerade ledningen har koncession. Jämtkraft Elnät kommer även göra en ändring i koncessionen efter önskemål från berörd sameby. Detta samrådsunderlag berör ett antal ombyggnationer på befintliga och sökta koncessioner. Samtliga ledningar ligger inom ett geografiskt begränsat område kring Midskog station och ägs av Jämtkraft Elnät AB samt Svenska kraftnät Området utgör riksintresse för rennäring, i övrigt berörs inga riksintressen. Inga skyddsområden berörs. Det finns arter listade i SLUs ArtDatabanken som berörs av ändringen av en 400 kv- ledning. I området finns en för området normal fågelfauna med ett par rödlistade arter (gulsparv och fjällvråk) enligt utdrag från Art Databanken. Det finns registrerade kulturvärden i området som kommer att beröras av kraftledningarna. Då området är mycket geografiskt begränsat och redan i dagsläget är påverkat av kraftledningar bedöms konsekvenserna av ändringarna sammantaget som små. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

18 7 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Svenska kraftnät har 2015 beslutat om en ombyggnation av Midskog stamnätsstation. Beslutet grundar sig på att den befintliga stationen börjar närma sig sin tekniska livslängd, samt ett uttalat behov av att ansluta vindkraft i området. Av arbetsmiljöskäl kan stationen inte byggas på befintlig plats utan ett nytt stationsområde skapas. Ombyggnationen innebär att stationen flyttas ca meter söderut. Även Jämtkrafts närliggande regionnätsstation flyttas till det nya området. Midskog kraftverk, som ägs av Vattenfall Indalsälven AB, står kvar och det är stamnätsstationen som flyttas. I samband med detta behöver justeringar av sträckningarna för befintliga 130kV-, 220kV- och 400 kv- ledningar utföras för att koppla in dessa till nya stamstationen. De berörda ledningarna på 130 kv är IL9S2 Midskog-Östersund, samt en parallell 130 kv ledning som har sökt koncession men ännu inte byggts. Ledningar på 220 kv som omfattas av ändringar är KL6 S3 Näverede-Midskog och KL8 S1 Midskog Kattstrupeforsen. Aktuella ledningar på 400 kv är kv CL23 S2 Midskog-Järpströmmen, CL1 S2 Midskog- Kättbo, CL26 S2 Midskog-Rätan, UlS26 Ramsele- Midskog, CL26 S1 Storfinnforsen. CL7S1 och UL5S7 berörs Figur 1. Karta över station Midskogs nuvarande och planerade framtida placering, samt befintliga ledningar och planerade ledningsändringar. SAMRÅDSUNDERLAG SVENSKA KRAFTNÄT

19 8 Figur 2. Karta över station Midskogs nuvarande och planerade framtida placering, samt befintliga ledningar och planerade ledningsändringar. också. Till dessa tillkommer äve AL25 Midskog kraftstation-midskog (Sker via del av bef. Ledning KL8 S1)och AL26 Midskog kraftstation Midskog (sker via bef. Ledning KL6S3). Jämtkraft planerar att bygga en ny 220 kv- ledning, Midskog-Åskälen, från Åskälens vindkraftspark till station Midskog för att möjliggöra en anslutning till elnätet, se Figur 1. I och med stationsflytten behöver koncessionen (tillståndet) för denna ledning förlängas till det nya stationsläget. Jämtkraft fick 2012 beviljad koncession för ledningen fram till station Midskog. Koncessionen för denna ledning kommer även justeras efter önskemål från sameby i området, se Figur 2. Detta samrådsunderlag omfattar ändringarna av befintliga ledningar för att koppla in dem till den nya stamnätsstationen, förlängning och ändring av den tillståndsgivna 220 kv- ledningen Midskog Åskälen och rivning av en del av den befintliga 130 kv- ledningen Midskog Odensvik samt ändringar i den sökta koncessionen för ledningen Midskog- Verksmon, se Figur Syftet med samrådsunderlaget Syftet med denna handling är att initiera den samrådsprocess som är nödvändig inför prövningen av koncession för följande åtgärder: justering av befintliga ledningar för att koppla in dem till den nya stamstationen, förlängning av den tillståndsgivna 220 kv- ledningen Midskog Åskälen och rasering av ca 1,1 km av den befintliga 130 kv- ledningen Midskog Odensvik, samt justering av den sökta koncessionen för 130 kv-ledningen Midskog-Verksmon. Samrådsunderlaget beskriver projektet och de övergripande förväntade konsekvenserna och ger underlag för sakägare och andra intressenter att lämna eventuella synpunkter. 1.3 Avgränsningar Ändringarna av befintliga ledningar sker inom ett begränsat geografiskt område kring station Midskog och ledningarnas dragning styrs av var de kan kopplas in i den nya stationen. Tänkbara sträckningar för ledningarna har studerats utifrån ett tekniskt perspektiv och det är dessa som Svenska kraftnät tillsammans med Jämtkraft nu samråder om. Samrådsunderlaget behandlar de aspekter som projektet i första hand kan förväntas påverka. Dessa är bebyggelse och boendemiljö, landskap och markanvändning, naturmiljö, kulturmiljö och rekreation och friluftsliv. SVENSKA KRAFTNÄT SAMRÅDSUNDERLAG

20 9 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD 2.1 Koncessionsansökan För att få bygga, driftsätta eller utföra en betydlig ändring av en kraftledning krävs ett tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, enligt ellagen. Koncessionsansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsägarförteckning, miljökonsekvensbeskrivning och karta. lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. 2.2 Samråd och information Inför ansökan om tillstånd för att få genomföra ledningsändringarna och driva ledningarna kommer Svenska kraftnät och Jämtkraft att samråda med länsstyrelse, kommun, berörda markägare, berörda samebyar. sektorsmyndigheter och organisationer enligt miljöbalken 6 kap. 4. Detta dokument utgör samrådsunderlag som omfattar ändringarna av befintliga ledningar för att koppla in dem till den nya stamstationen, förlängning av 220 kv- ledningen Midskog Åskälen, samt rasering av en del av den befintliga 130 kv- ledningen Midskog Odensvik. Förutom denna skriftliga information sker kommunikation genom annonsering och via Svenska kraftnäts webbplats: Samrådsmöten kommer hållas med länsstyrelsen och berörda samebyar. 2.3 Ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och andra aktuella tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägare och nätägare. I vissa fall förvärvas marken. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggning eller dylikt. När koncession beviljats SAMRÅDSUNDERLAG SVENSKA KRAFTNÄT

21 3. LOKALISERING OCH UTFÖRANDE 3.1 Lokalisering Utredningsområdet för ledningsändringarna kring station Midskog ligger ca 30 km öster om Östersund vid byn Midskog i Ragunda kommun i Jämtlands län. Ledningsändringarna sker i ett begränsat område på ca 14 km x 1 km söder om station Midskog. Den längsta ledningsändringen blir ca 900 meter och ca 1,1 km befintlig ledning behöver rivas. Landskapet i utredningsområdet domineras av stamnätstation Midskog, tillhörande kraftledningsgator med ledningar och Indalsälven och består av skogsmark. 3.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär i det aktuella fallet att planerade åtgärder inte får någon koncession. Detta innebär att planerade åtgärder inte kan genomföras, befintliga ledningar kan inte kopplas in i den planerade nya station Midskog och rivning av en del av den befintliga 130 kv- ledningen Midskog Odensvik inte sker. En utebliven koncession innebär att elen inte kan distribueras via station Midskog. Detta skulle innebära att de krav som ställs på tillgänglighet och driftsäkerhet inte kan följas, med mycket stora konsekvenser för elförsörjningen i stora delar av Sverige som följd. Nollalternativet innebär även att stora investeringar i regi- onen faller då anslutningar av tillståndsgivna vindkraftsparker då inte längre är möjlig. Det skulle även innebära att etablering av energikrävande industri i Verksmon inte skulle vara möjlig, då denna inte skulle gå att ansluta till stamstationen. Nollalternativet innebär dock att inget nytt intrång sker i området. 3.3 Alternativ Då området är geografiskt begränsat (den längsta ledningsjusteringen är ca 900 meter) och då kopplingen till den nya stamstationen enbart kan ske på specifika platser är de alternativa dragningarna väldigt begränsade. Dock har den nya stamstationens lokalisering tidigare utretts i en teknisk förstudie. 3.4 Utförande Ändringarna på Svenska kraftnäts ledningar planeras i samma utförande som befintliga stålstolpar, se Figur 2. Ledningen har tre faser, utförda som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Höjden på stolparna räknat från marken till stolptopp är i storleksordningen 45 meter. Höjden på stolparna kan dock vara både lägre och högre beroende på spannlängd det vill säga avståndet mellan stol- Figur 3. Exempel på stolpar. A-stolpe, avstånd mellan ytterfaser ca 18 meter. B-stolpe, avstånd mellan ytterfaser ca 22 meter.

22 parna). Avståndet mellan stolparna ligger på cirka meter, men kan variera beroende på markförutsättningar m.m. Jordningen av stolparna sker genom att en jordlina grävs ned längs med hela ledningens längd. I punkter där ledningen svänger eller byter riktning används så kallade vinkelstolpar. Ändringarna på Jämtkrafts ledningar planeras i samma utförande som befintliga stolpar, dvs portalstolpar i trä, komposit, stål eller liknande material med ungefärlig stolphöjd på meter, se Figur 3. Den del av den tillståndsgivna 220 kv ledningen Midskog- Åskälen som behöver förlängas för att kunna ansluta till station Midskog efter stationens flytt (se Figur 1), kommer eventuellt tillfälligt att utformas som markkabel förlagd ovan jord. Denna planeras sedan att bytas ut till luftledning efter omlokaliseringen av station Midskog är genomförd. Alternativt önskar Jämtkraft Elnät AB ta över ett antal stolpar från Svenska Kraftnäts ledning Cl23 för att provisoriskt ansluta ledningen Midskog-Åskälen i byggskedet. 3.5 Fundament Stolpar och stag kan uppföras med tre olika typer av fundament: jordfundament, bergfundament och pålfundament. Val av fundamentstyp beror på de geotekniska och hydrologiska förutsättningarna vid respektive stolpplats. Varje stolpe och varje stag uppförs med separata fundament. Vid anläggning av ett fundament påverkas normalt en yta om cirka 5 x 5 meter kring varje stolpben. 3.6 Alternativt utförande Vid byggnation av en kraftledning går det att bygga luftledning alternativt markkabel. I detta fall planeras att ändringarna sker i luftledningsutförande. Det finns för- och nackdelar med luftledning respektive markkabel. Den mest uppenbara skillnaden är att en luftledning syns i det omgivande landskapet medan en markkabels visuella påverkan är liten. En markkabel kan anses ha en mindre påverkan på omgivningen under driftskedet, men har istället en större total naturpåverkan än en luftledning under byggskedet. När det gäller driftsäkerhet har markkabel en hög driftsäkerhet, men vid ett fel är det svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa felet. Det kan ta flera månader att åtgärda felen och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. De aktuella ledningarna byggs trädsäkra Figur 4. Illustration av standardstolpar för 130 kv- kraftledning.

23 12 vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. Vid ett eventuellt framtida behov av ökad överföringskapacitet kan det för en luftledning tillgodoses genom enkla förändringar, medan en markkabel måste ersättas med en helt ny kabel. Att anlägga en luftledning är också ekonomiskt fördelaktigt jämfört med markkabel, dels genom lägre tillverkningskostnad och dels genom en lägre bygg- och anläggningskostnad. Vid en samlad bedömning av ovan nämnda skäl där driftsäkerheten väger särskilt tungt, anser Svenska kraftnät och Jämtkraft att markkabel inte är rimligt att använda i det aktuella fallet på grund av den långa reparationstiden. 3.9 Ljud En 220 kv- lednings ljud är svagt och endast urskiljbart i ledningens omedelbara närhet. Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Detta sker främst på 400 kv- ledningar i fuktigt väder såsom dimma och regn. Liknande förhållanden kan även uppkomma vid snöfall. Det sprakande ljud som kommer av koronaurladdningar kring kraftledningarnas ledare uppstår främst på en spänningsnivå av 400 kv. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Avståndet till ledningen, samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet. 3.7 Ledningsgata Ledningsgatan för 130- och 220 kv- ledning blir i ny sträckning cirka 40 m bred och för 400 kv ledning 50 m bred. Den planerade ledningen kommer att utföras trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena, se Figur Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. De uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. De elektromagnetiska fälten påverkas bland annat av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan dem. Fälten är som starkast närmast fas alternativt ledare och avtar snabbt med avståndet. Elektriska fält kan delvis avskärmas av till exempel byggnadsmaterial och vegetation, men magnetfält är betydligt svårare att skärma av. Dock avtar magnetfältet snabbt med avståndet. Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar (utöver skyddsavstånd med hänsyn till eltekniska aspekter) finns inte framtagna av svenska myndigheter, då de inte anser att det vetenskapliga underlaget är tillräckligt gediget. Däremot har ansvariga svenska myndigheter (där bl.a. Strålsäkerhetsmyndigheten ingår) gemensamt formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält. Principen innebär, att man bör eftersträva att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser. SVENSKA KRAFTNÄT SAMRÅDSUNDERLAG

24 13 Figur 5. Principskiss över en ledningsgata i skogsmark. Överkryssat träd illustrerar kantträd som behöver tas bort på grund av att det kan skada ledningen om det faller. SAMRÅDSUNDERLAG SVENSKA KRAFTNÄT

25

26 15 sion av Midskog situationsplan. Strategiska områden i form av uppsamlingsområden och flyttleder täcker även delar av koncessionsområdet. Utredningsområdet domineras i dag av stamnätstation Midskog och tillhörande kraftledningsgator med ledningar. Skogsområdet kring ledningarna i närheten av stationen nyttjas inte i dag av samebyarna. Innan arbeten påbörjas i området kommer samråd att hållas med berörda samebyar för att inte störa eventuella renar på bete i området. Ändringen i koncessionen för ledningen Midskog-Åskälen berör Jinjevaerie sameby som kommit med önskemålet om justeringen. Konsekvenserna för rennäringen bedöms som små. Påverkan och eventuella skyddsåtgärder kommer att utredas vidare i MKBn. Figur 6. Karta över registrerade intressen i området. SAMRÅDSUNDERLAG SVENSKA KRAFTNÄT

27 16 Figur 7. Karta över rennäringens intressen i området. SVENSKA KRAFTNÄT SAMRÅDSUNDERLAG

28

29

30

31

32

33

34

35

36 Länsstyrelsen i Jämtlands län Östersund Ragunda kommun Box Hammarstrand Östersunds kommun Östersund Trafikverket Borlänge Luftfartsverket Norrköping Statens Naturvårdsverk Stockholm Boverket Box Karlskrona Skogsstyrelsen Jönköping Strålsäkerhetsmyndigheten Stockholm Försvarsmakten Stockholm FOI Stockholm Statens Fastighetsverk Box Stockholm Folkhälsomyndigheten Solna Elsäkerhetsverket Box Kristinehamn Riksantikvarieämbetet Box Stockholm Arbetsmiljöverket Stockholm Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Karlstad Polismyndigheten Box Stockholm Jordbruksverket Jönköping Bergsstaten Luleå Sveriges Geologiska Undersökning Box Uppsala Kammarkollegiet Box Stockholm Fortifikationsverket Eskilstuna Energimyndigheten Box Eskilistuna Kemikalieinspektionen Box Sundbyberg Post- och Telegrafstyrelsen Box Stockholm Statens geotekniska institut Linköping Swedavia AB Stockholm-Arlanda Skanova Box Farsta LRF Stockholm LRF Jämtland Ösavägen Ås Svenska skyttesportförbundet Stockholm Jägarnas Riksförbund Södertälje Svenska Jägareförbundet Öster Malma Nyköping Riksförbundet Enskilda Vägar Stockholm Naturskyddsföreningen Jämtland - Härjedalen Norra skogsägarna Box Umeå Svenska Turistföreningen Box Stockholm Sveriges Ornitologiska Förening Stenhusa gård, Lilla Brunneby Mörbylånga Kommunförbundet Jämtlands län Box Östersund

37

38 Sakägarförteckning Namn Adress Postnummer Postort

39

40 Handling Handling Handling Avs./mott. Avs./mott. Löpnummer Registreringsdatum Åtgärd/Handling Namn Organisation Yttrande angående planerade ledningar Sveriges geologiska undersökning, SGU Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken för ombyggnation av Midskog stamnätstation och ledningar kring stationen, Ragunda och Länsstyrelsen Jämtlands län Östersunds kommuner Samråd Sv Kraftnät Stamnätstation Ragunda Östersund Statens geotekniska institut Samrådssvar 2016/274 Post- och telestyrelsen (PTS) Kemikalieinspektionens remissvar Kemikalieinspektionen Svar på remiss 2016/274 Strålsäkerhetsmyndigheten FOIs svar angående Inbjudan till samråd gällande ombyggnation av Midskog stamnätsstation FOI Yttrande angående ombyggnation av Midskogs stamnätstation mm i Ragunda och Östersunds kommuner Dnr: Yttrande angående samråd gällande ombyggnationen av Midskog stamnätsstation och ledningar kring stationen LFV:s yttrande angående ombyggnad av Midskog stamnätstation och ledningar kring stationen, Ragunda och Östersunds kommuner, Jämtlands län Energimyndigheten noreply.remiss@lfv.se Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap luftfartsverket, LFV Dnr2016/274 Yttrande angående Midskog Elsäkerhetsverket Yttrande om Midskog stamnätsstation och Jägareförbundet Norr ledningar kring stationen

41 Yttrande gällande samråd för ombyggnad Midskog stamnätsstation, Ragunda och Östersunds kommuner, Jämtlands län EXP-UT-HKV Försvarsmakten Yttrande angående ombyggnation av Midskog Skanova Trafikverkets yttrande angående ombyggnadtion av Midskog stamnätsstation och ledningar i Ragunda och Östersunds n@trafikverket.se Trafikverket kommuner Angående Inbjudan till samråd gällande ombyggnation av Midskog stamnätsstation, Folkhälsomyndigheten Jämtlands län Yttrande angående ombyggnation av Midskog stamnätsstation (ATM) Swedavia Airports Yttrande gällande ombyggnation av Midskog stamnätsstation- Fortifikationsverket har inget Fortifikationsverket Fortifikationsverket att erinra i ärendet Jordbruksverket kommer inte lämna synpunkter angående ombyggnation av Jordbruksverket Jordbruksverket Midskog stamnätsstation Ang samråd 2016/274 ombyggnation av Midskog stamnätsstation och ledningar kring stationen, i Rangunda och Östersunds Bergsstaten kommuner.

42

43

44 Svenska Kraftnät och Jämtkraft kommer att ta med sig samebyns synpunkter in i koncessionsansökan. 3 (3) mom02.docx PROTOKOLL RLJ protokoll jijnjevaerie sameby.docx

45

46 Svenska Kraftnät önskar en kostnadsuppskattning över eventuell åtgärder vid worst case scenario från samebyn, i det fall arbete måste utföras vintertid ber om detta till september 2016, vilket samebyn säger att de kan ordna. är kontaktperson. Ett avtal kommer även att upprättas mellan samebyn och bolagen för eventuella ersättningar i augusti-september. Vidare ska ett uppföljande telefonmöte hållas i september och ett platsbesök göras i oktober. 2 (2) mom02.docx PROTOKOLL RLJ protokoll jovnevaerie.docx

47

48 frågar om arkeologisk undersökning, vilket besvaras med att det finns ett flertal undersökningar utförda genom andra ledningsprojekt i området. Viktigt att dessa sammanställs för en tydlig bild över vad som finns i området. Svk och Jämtkraft säger även att de ska ta fram en Miljöåtgärdsplan med specifika åtgärder för varje enskilt skyddsobjekt i området. informerar även om en ändring som samebyn bett om på den koncessionsgivna ledningen Midskog-Åskälen. frågar om tidplanen, vad det är som påbörjas 2017 svarar att det är med avseende att börja packande av vinterväg. 2 (2) mom02.docx PROTOKOLL RLJ protokoll länsstyrelsen docx

49

50 Fråga angående påverkan på fågellivet tas upp. Området är dock väl inventerat i flera ledningsprojekt i området, samt att de nya dragningarna inte innebär en ökning av ledningar utan enbart en omdragning inom ett mycket begränsat område varför någon ökad kollissionsrisk inte förekommer. Kommunen frågar även om magnetfält. Det besvaras med att projektet innebär att stationen och ledningar flyttas längre ifrån det bostadshus som finns i området. Kommunen frågar om man tagit hänsyn till flöden i området. berättar om genomförd översvämningsstudie och om fördelen med att flytta stationen så att man inte längre är en del av dammen. En fråga rörande översvämningar av planerad tillfartsväg tas upp och om det bedöms som en risk tas upp. berättar att det finns även en back up väg nordväst om den planerade. frågar även om markföreningar och eventuell sanering i området för befintlig station. Detta kommer att hanteras tillsammans med Vattenfall som äger marken. Svh har en dialog med dem för hur ärendet ska hanteras. tar upp frågan om tillfälligt upplag. frågar om eventuella massor, då en kommunikation avseende massor är viktig då det kan finnas nyttoområden för massor på andra ställen i kommunen. 2 (2) mom02.docx PROTOKOLL RLJ protokoll ragunda kommun docx

51 PROTOKOLL UPPDRAG Koncessionsändringar Midskog UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV PLATS Jämtkraft Elnät AB FEL HITTAR TID 13:00 INTE REFERENS KÄLLA. NÄRVARANDE Jämtkraft Elnät AB Sweco Environment AB Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät Östersunds kommun Östersund kommun Koncessionsändringar Midskog presenterar projektet, samt bakgrunden till varför ändringarna måste genomföras. går igenom de stationsplaceringen och hur man kommit fram till den föreslagna lösningen. Kommunen har en förfrågan om ett kommande uttag av 500 MW u området och de undrar om detta projekt kan komma att påverka detta. Svk och Jämtkraft svarar att denna ombyggnation är en förutsättning för att det ska kunna bli verklighet. Kommunens fastighet kommer inte påverkas direkt av några av ändringarna, däremot kan det vara aktuellt med förstärkning av vissa stolpar på kommunens fastighet, något de inte motsätter sig. 1 (1) mom02.docx S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553 SE Östersund, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm weco.se RLJ https //service projectplacedocs.com/dav/ /un8d7q42re75537/ /bilaga 7 5 protokoll östersunds kommun.docx

52 PROTOKOLL UPPDRAG Koncessionsändringar Midskog UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV PLATS Kommunhuset, Hammarstrand FEL HITTAR TID 13:00 INTE REFERENS KÄLLA. NÄRVARANDE Jämtkraft Elnät AB Sweco Environment AB Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät Ohredahke sameby Ohredahke sameby som representerade Raedtievaerie sameby. (Bror till ordf) Koncessionsändringar Midskog Mötet inleds med en presentation av samtliga deltagare berättar om bakgrunden till projektet. y fortsätter presentationen med hur det ser ut i dagsläget, samt hur det kommer se ut i framtiden. och går igenom stationsplaceringen och ledningsdragningarna samt hur man kommit fram till den föreslagna lösningen, både ur tekniskt perspektiv, arbetsmiljöskäl samt av hänsyn till områden som utpekats som viktiga för rennäringen. Samebyn framför en oro att det kan bli trångt mellan stamstationen och den eventuella etableringen Östersunds kommun har planer på i området. Problemet som kan uppstå är att få renarna tillbaka om de skulle mellan dessa etableringar. Dock kunde de inte framföra ett generellt avstånd som behövdes mellan etableringarna för att problemet inte ska uppstå. För att undanröja problemet kan dock ett stängsel mellan älven och den nya stationen vara aktuell för att renarna inte ska passera på fel sida den nya stationen. Jämtkraft och Svk skall i det fall det behövs bekosta detta. Samebyn finns i området under perioden mars-april. Samerna framförde synpunkten att tät dialog ska ske vid arbete och ingen sprängning ska ske då renarna är i området. Svenska Kraftnät och Jämtkraft framförde att kontaktpersoner kommer att utses och att bolagen ska 1 (2) mom02.docx S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553 SE Östersund, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: RLJ https //service projectplacedocs.com/dav/ /mc983qqm75u72fw/ /bilaga 7.6 protokoll ohredake och raedtievarie.docx

53 undvika att störa rennäringen. Dock kommer visst störande arbete inte att kunna undvikas helt men samerna ska i så fall förvarnas i direkt anslutning till det störande arbetet. Samerna tog vidare upp att eftersom laven är känslig ska marken helst vara snötäckt vid körning. Vid körning på barmark kan laven gå sönder. Svenska Kraftnät och Jämtkraft genmälde att vissa arbeten kommer att behöva göras i barmark. En detaljerad tidplan för arbetena kommer att tas fram i samråd med samerna och syftet är att minimera eventuellt möjlig åverkan på lavar och rennäring. Vikten av att förmedla en kontaktperson togs upp och fungerar som kontaktperson för att underlätta all kommunikation i det framtida arbetet. Slutligen tog upp frågan ifall samebyarna ansåg att den föreslagna förnyelsen av station Midskog med tillhörande ledningsändringar, hade diskuterats tillräckligt omfattande och ifall de delade SvK och Jämtkrafts syn på den föreslagna lösningen. och P framförde att de inte hade något ytterligare att invända. 2 (2) mom02.docx PROTOKOLL RLJ protokoll ohredake och raedtievarie.docx

54 Sida 1 av 3 Samrådsmöte med företrädare för Jovnevaerie sameby angående förnyelse av Midskog stamstation. Tid: kl 12:30 17:20 Lokal: Mötesrum Driftledningsrummet Jämtkraft HK Från Jämtkraft Elnät AB: Från Jovnevaerie sameby: Svk kan ej medverka på mötet utan åtgärder som Svk behöver utföra. för talan och redovisar även för de Samråd angående förnyelse av Midskog stamstation. presenterar syftet med förnyelsen av Midskog stamstation är att stationen har börjat nå slutet av sin tekniska livslängd. Samhällets behov av säker el överföring ställer höga krav på stamnätet, där faktorer som ökad leveranssäkerhet, och krav på ökad kapacitet gör att Midskog stamstation behöver förnyas. Förnyelsebar energi i form av Åskälens vindpark ska anslutas till Midskog stamstation via en 220kV ledning från Midskog stamstation till Åskälen vindpark. Ledningen har sen 2012 en beviljad koncession. För att kunna mata in elenergin i Midskog så behöver Midskog stamstation förstärkas. Jämtkraft Elnät har idag en 130kV ledning från Midskog stamstation som matar in till Östersunds området. För Jämtkraft Elnät är behovet av en säker inmatningspunkt viktig för att kunna erhålla en hög leveranssäkerhet till kunderna i Östersunds området. Jämtkraft kommer även att behöva utöka kapaciteten för att säkra upp så att Östersund, och Jämtland kan fortsätta expandera. Svk : - Svk har sex stycken 400kV ledningar anslutna till Midskog stamstation. Ledningar behöver ändras så att de kopplas in mot den nya stamstationen. Svk har även två stycken 200kV ledningar anslutna till stamstationen, som behöver ändras och kopplas in mot den nya stamstationen. Jämtkraft Elnät : - Befintlig 130Kv ledning midskog Östersund som behöver ändras så att den kopplas in i den nya stamstationen. - Jämtkraft har även beviljad koncession för linje för en 220kV ledning från Midskog till Åskälen vindpark som inte är byggd än. Ledningen behöver ändras så att den kopplas in ca 1 km längre söderut till den nya stamstationen. Postadress Besöksadress Telefon E-post Organisationsnummer Jämtkraft Elnät AB (växel) info@jamtkraft.se Box 394 JÄMTKRAFT AB Telefax Webbplats Östersund Kyrkgatan

55 Sida 2 av 3 - Jämtkraft har ansökt om men inte beviljats koncession för en planerad 130Kv ledning parallellt med den befintliga 130Kv Midskog Östersund. Den sökta ledningen är avsedd för att möta nya energi intensiva industrier i Verksmon industriområde. Sträckningen behöver ändras så att den kan kopplas in mot den nya stamstationen. förmedlar de olika förslag som Svk utrett som möjliga platser att placera den nya stamstationen. Svks förutsättningar är att man ska undvika att bygga under ledningar som är idrift för att undvika hälsorisker för de människor som ska jobba där. Därför behöver man hitta en plats som ligger naturligt nära alla inkommande ledningar till befintlig stamstation, samt även att försöka placera in stationen så ingen ledningen går över det område som man ska jobba på. Ledningarna ändras så att de en efter en kan kopplas in mot den nya stamstationen. Platserna som Svk tittat på är att bygga om i befintligt ställverk, samt en plats sydöst om befintligt 400Kv ställverk. Där kommer den närmare bostadsbebyggelse. Man har även tittat på en plats väster om befintligt station, väster om den lilla tjärnen. Den plats Svk tittat vidare på och förespråkar som den bästa platsen är ca 1 km söder om befintlig stamstation. Platsen är strax söder om den lilla tjärnen. Platsen redovisas i form av kartor. Området för den nya stamstation är ca 800x200 m. beskriver förutsättningarna för renäringen, att det är ett viktigt område för renarnas vinterbete. Det här området används tillsammans med andra områden på vintern där renarna flyttas runt beroende på var det är bäst förutsättningar avseende snödjup, och renarnas möjlighet att komma åt betet. Det här området hyser god tillgång till vinterbete. Normalt så flyttas renarna ner till vinterområdena i oktober november, och stannar fram till mars april, innan de åter flyttas tillbaka mot fjällen. Den planerade bygget av stamstationen samt ändringen av ledningarna kommer att ha stor påverkan för samebyn att bedriva renskötsel i området. Det nya området kommer att ta bort mark med värdefullt bete. Den mark som återlämnas när den gamla stamstation rivs kommer det ta lång tid innan det kan utvecklas bete som kan användas. Buller påverkar renarna negativt och kan orsaka att de sprids över ett större område, och extra arbete med att samla ihop dem som följd. Därför bör tunga arbeten med schaktmassor samt sprängningsarbete ske under april -oktober. Vanligt montage arbete inom det nya stationsområdet kan ske året runt. frågar hur vi ska lösa om det blir problem i projektet och man behöver göra bullersamma jobb under tiden som renarna är i området. förklarar att det kan bli aktuellt att flytta renarna från området, till ett annat för att undvika att renarna sprids ut över ett stort område. Det kan kräva stora resurser i form av hjälp med helikopter drivning, samt extra bevaknings resurser. Extra stängsel kan komma att behövas för att styra renarna i en viss riktning. Om betestillgången är dålig kan det behövas omfattande foder stöd till renarna. Den föreslagna platsen för stationen kan även bli en barriär för renarna så de sprids i området, och risken att de går in i andra samebyars område och blandas med renarna. Det orsakar extra arbete med att skilja renarna. Bäst hade det varit för samebyn om ny stationen kunde placeras så nära älven vid kraftstationen som möjligt. svarar att det blir längre sträckor som ledningarna måste ändras för att dras in till den nya stationen, samt att det finns en högre sårbarhet att ligga för nära älven, samt i området för dammen till kraftstationen. Minsta området som tas i anspråk är om man kan ställa stationen där befintliga ledningar går. Postadress Besöksadress Telefon E-post Organisationsnummer Jämtkraft Elnät AB (växel) info@jamtkraft.se Box 394 JÄMTKRAFT AB Telefax Webbplats Östersund Kyrkgatan

56 Sida 3 av 3 säger att det är förståeligt att det rent tekniskt är svårt att lösa, men att samebyn kan acceptera den nya platsen söder om befintlig stamstation, om så mycket av arbetena som möjligt utföres mellan april oktober för att minska störningen för renarna. är överens om att samebyn behöver sitta med och ta del av arbetsplaneringen för stamstationen och att det finns en direkt kontakt mellan projektledarna på Svk och Jämtkraft med samebyn under hela projektet. Jämtkraft och Svk ska, i det fall det uppkommer skada för samebyn som beror på bygget av stamstationen, ersätta skadorna. På mötet bestämdes även att Svk ska ta fram en arbetsplanering för sina arbeten och redovisa dessa på nästa möte som bokades till den 30 juni 2016, på Jämtkraft, där även Svk ska deltaga. Postadress Besöksadress Telefon E-post Organisationsnummer Jämtkraft Elnät AB (växel) info@jamtkraft.se Box 394 JÄMTKRAFT AB Telefax Webbplats Östersund Kyrkgatan