Svenska företag i Indien hur påverkas verksamheten i Sverige?

Transkript

1 Svenska företag i Indien hur påverkas verksamheten i Sverige?

2

3 Förord Tatas köp av Jaguar, Infosys expansion inom IT-området och Mittals stålproduktion är tecken bland många på Indiens ökade betydelse i den globala världsekonomin och tecknen blir snabbt fler och fler. Svenska företag har sedan många år varit närvarande i Indien men det är först de senaste åren som svensk industris närvaro tagit fart på allvar. Med denna rapport vill vi bidra till att öka förståelsen för Indien och betydelsen av svensk industris närvaro i landet. Vi beskriver företagens verksamheter i Indien i rapporten och analyser hur närvaron i landet påverkar Sverige och företagens verksamhet i Sverige. Slutsatser i rapporten är att företagens verksamhet i Indien är bra, inte bara för de enskilda bolagen, utan även för Sverige. Hittills har utbytet främst drivits av marknadsskäl, dvs. av ett närvarobehov i det växande landet med 1,1 miljarder innevånare. Redan i en relativt nära framtid kommer förutsättningarna för produktion i Indien att förbättras påtagligt. Därmed kommer landets roll som en global produktionsnation att växa. Betydelsen av detta för företagens verksamhet i landet är däremot ännu inte avgjord. Klart är att det blir konkurrensförutsättningarna i Sverige som avgör hur verksamheten i Indien kommer att påverka produktionen i Sverige. Dessa måste vara i världsklass för att säkra en fortsatt framgångsrik industri med verksamhet i Sverige även i framtiden. Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius. Arbetet har skett i samarbete med Anders Rune som är Teknikföretagens chefekonom och Rahul Sanyal som är en ekonom från New Delhi. Rahul Sanyal har även skrivit ett antal bakgrundsrapporter om indiska teknikbranscher som publiceras samtidigt som denna rapport. 1 Stockholm i september 2008 Anders Rune Chefekonom 1) Se bland annat Teknikföretagen (2008) som handlar om den indiska fordonsindustrin. Rapporterna som berör olika delbranscher inom den indiska teknikindustrin finns tillgängliga hos Teknikföretagen. 1

4 AB Volvos fabrik utanför Bangalore 2

5 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning Svenska företag i Indien Området runt Pune är ett kluster för svensk tillverkande industri Flera huvudkontor i New Delhi och en stor Ericssonfabrik i Jaipur IT-staden Bangalore är även tillverkningsbas för svensk industri Svenska företag har FoU i Chennai Mer verksamhet vid svenska företag i Indien i framtiden Svensk industris verksamhet i Indien Växande storföretag på en växande indisk marknad Marknaden är viktigast även om kostnadsskäl har betydelse Tillverkning sker främst för den lokala marknaden Leverantörer finns i Indien men en hel del levereras från Kina FoU både för lokalt och globalt behov sker i Indien Mer komponentexport och produktion för global marknad i framtiden Svensk teknikhandel med Indien Begränsad men växande teknikhandel mellan Sverige och Indien Teleprodukter utgör nästan halva teknikexporten till Indien Alltmer delar till fordonsindustrin importeras från Indien Växande handel i framtiden inte minst med delar till motorfordon Indiens betydelse för Sverige och svensk industri Företagen expanderar i Indien de flyttar inte från Sverige Verksamhet i Indien har bidragit till produktion och jobb i Sverige Växande marknader har ändrat företagens struktur i Sverige Indiens inverkan i framtiden avgörs av förutsättningarna i Sverige Referenser

6 India Gate i New Delhi 4

7 Sammanfattning Svenska företag växer i Indien och har redan fler än anställda Svensk industris närvaro i Indien har ökat kraftigt de senaste åren och svenska teknikföretag har redan över anställda i landet. Det är mer än en fördubbling på fem år och omsättningen har ökat ännu snabbare. Pune är det område i Indien där svensk industri finns närvarande mest frekvent och SKF, Alfa Laval, Atlas Copco och Sandvik är exempel på bolag med tillverkning där. En annan tillverkningsbas för svensk industri är Bangalore. I Bangalore har ABB en av sina produktionsanläggningar samtidigt som Volvo tillverkar både bussar och lastbilar strax utanför staden. Gurgaon i New Delhis utkant är ett område där flera svenska företag har huvudkontor. Här finns Ericssons huvudkontor för Indien och i Jaipur har Ericsson en fabrik där teleutrustning produceras för den indiska marknaden. Både Sony Ericsson och Ericsson har FoU-enheter i Chennai och telefoner för Sony Ericssons räkning tillverkas i Flextronics fabrik strax utanför staden. Flera svenska företag är på väg att starta verksamhet i Indien, däribland Scania. Många av företagen arbetar dessutom med att kraftigt utöka sin verksamhet och företagens expansionsplaner indikerar att storleksordningen personer kommer att vara anställda i Indien om fem år. För svensk industri i Indien totalt sett är detta troligen lågt räknat eftersom prognosen inte tar hänsyn till att nya företag lär komma in på marknaden. l Svenska företag har redan över anställda i Indien. l Svensk industri växer kraftigt i Indien och en försiktig bedömning är att antalet anställda kommer att vara drygt om fem år. Marknadsskäl är viktiga och främst storföretag har produktion i Indien Det är nästan bara stora svenska företag som har egen verksamhet i Indien och de är främst i landet av marknadsskäl. Marknadsnärvaro är viktigt inte minst för att förstå den indiska marknaden. Dessutom gör den snabba utvecklingen inom industri och infrastruktur, tillsammans med landets stora befolkning, marknaden intressant för de flesta multinationella företag. 5

8 Kostnaden för en kvalificerad arbetare eller tekniker är för närvarande i genomsnitt SEK per månad. Kostnaden för en mindre kvalificerad arbetare är uppskattningsvis hälften så stor. Därmed är arbetskraftskostnaden betydligt lägre i Indien än i västra Europa men även klart lägre än i både östra Europa och Kina. Lönenivån stiger relativt snabbt i Indien och löneökningar på över 10 procent per år är inte ovanligt. Trots det kommer löneläget att vara förhållandevis lågat många år framöver i jämförelse med västra Europa, på grund av det låga utgångsläget. Tillverkning i Indien sker främst för den lokala marknaden och företagen har inte speciellt mycket produktion i landet för regionen eller den globala marknaden. Dålig infrastruktur, korruption och byråkrati är viktiga förklaringar till att företagen inte producerar för global marknad i Indien och dessa faktorer hämmar överlag industrialiseringen av landet. Vissa av de svenska företagen har FoU i Indien för globalt behov även om de flesta företagens FoU i landet mest handlar om produktanpassning för den lokala marknaden. Indien är mycket intressant som FoU-land, mycket tackvare den goda tillgången till engelskspråkiga ingenjörer. I framtiden kommer vi att se mer svensk produktion i landet för regional och global marknad och andelen av produktionen som exporteras kommer att öka trots en förväntat kraftigt ökad inhemsk efterfrågan. Dessutom kommer mer insatsvaror att importeras från Indien. Trenden med FoU i Indien har antagligen kommit för att stanna och vi kommer att se hur de svenska företagen etablerar alltmer utvecklingsverksamhet i Indien. l Det är nästan bara stora svenska företag som har egen tillverkning i Indien och de är främst i landet av marknadsskäl. l Även kostnadsskäl har betydelse för verksamheten i Indien och kostnaden för en kvalificerad arbetare är ca SEK per månad. l Produktion i Indien sker främst till den lokala marknaden, delvis på grund av landets dåligt fungerande infrastruktur och byråkrati. l FoU sker i ökande utsträckning i Indien och särskilt tillgången till duktiga engelskspråkiga ingenjörer gör landet intressant för utvecklingsverksamhet. l I framtiden kommer mer produktion för global marknad att ske i landet, mer FoU kommer att ske där och mer insatsvaror kommer att importeras från Indien till Sverige. 6

9 Fordonskomponenter importeras från Indien i ökad grad Alltmer teknikprodukter skeppas mellan Sverige och Indien och handeln har ökat från en tidigare mycket låg nivå. Vi kan konstatera att svensk teknikexport tar marknadsandelar jämfört med andra exportörer på den växande indiska marknaden. Andelen har ökat med 0,85 procentenheter mellan 1998 och Det kan låta lite men motsvarar en försäljning på flera miljarder kronor. Sveriges teknikexport till Indien har ökat med i genomsnitt hela 24 procent per år i tio år och teknikprodukter exporterades till ett värde av drygt 7 miljarder SEK Ericssons verksamhet syns tydligt i statistiken och den kraftigt ökade exporten av teleprodukter förklarar en stor del av exportökningen totalt sett. Näst efter telebranschen är maskinindustrin den del av teknikindustrin som står för störst andel av den svenska exporten till Indien. Därutöver utgör elektrisk utrustning en relativt stor andel av exporten. Exporten av fordonskomponenter till Indien har ökat i snabb takt. Under fem år har den årliga tillväxttakten varit 64 procent och ökningstakten har varit extra kraftig under 2007 och Importen av teknikprodukter till Sverige från Indien är mycket mindre än vår export dit. Under 2007 importerades teknikvaror för drygt 1 miljard SEK. Därmed var teknikimporten från Indien mindre än en sjättedel så stor som teknikexporten samma år. Sverige har alltså ett stort handelsbalansöverskott med Indien vilket är ett välkommet bidrag för svensk del då handelsbalansen med många andra delar av den nya världen utvecklas negativt. Teknikimporten har vuxit snabbt de senaste åren med hela 32 procent per år under en femårsperiod. Motorfordonskomponenter är den grupp av teknikvaror som i störst utsträckning importeras från Indien och importen av fordonskomponenter utgjorde drygt 6 procent av importen Ett växande antal motorfordon importeras också från Indien. Därutöver importeras bearbetade metallvaror i växande utsträckning, vilket tillsammans med importen av fordonskomponenter indikerar att det främst är insatsvaror som importeras och kommer att importeras från Indien. Det är sällan exakt likvärdiga produkter som skickas i båda riktningarna utan produkterna skiljer sig i både modell och kvalitet. Skillnaderna syns i prissättingen på de produkter som handlas med Indien. Värdet per kilo på den svenska exporten av delar till motorfordon är exempelvis ungefär dubbelt så högt som motsvarande värde för impoten. Vi kan räkna med att teknikhandeln med Indien kommer att öka kraftigt de närmaste åren. Inte minst utvecklingen inom fordonsindustrin indikerar att vi kommer att få se en snabbt ökad import av både fordon och fordonskomponenter från Indien. Därutöver kommer importen av teknikvaror överlag att öka. Även vår export till Indien kommer att växa eftersom produkter från svensk industri i ökande utsträckning behövs i Indien. Att vår import växer snabbare än exporten kommer på lite sikt innebära att Sveriges stora handelsöverskott med teknikvaror minskar. Dessutom är det även troligt att skillnaden i pris per kilo minskar. 7

10 l Svensk teknikexport tar marknadsandelar jämfört med andra exportörer på den växande indiska marknaden. l Teknikexporten, som domineras av teleprodukter, har ökat med 24 procent per år under en tioårsperiod. l Teknikimporten från Indien är mycket liten men har vuxit med 32 procent per år de senaste fem åren. l Importen av teknikprodukter från Indien är mindre än en sjättedel så stor som teknikexporten dit och Sverige har därmed ett stort handelsöverskott med landet. l Framförallt mer fordonskomponenter och personbilar kommer att importeras från Indien de närmaste åren men handeln kommer även mer generellt att växa kraftigt. Verksamhet i Indien ger jobb och produktion i Sverige Utbytet med Indien har haft en positiv inverkan på verksamhet också i Sverige och flera faktorer indikerar att företagen har expanderat i Indien och inte flyttat verksamhet dit. Inte minst att närvaron främst förklaras av marknadsskäl visar att verksamheterna i Indien i allt väsentligt handlar om ren expansion. Den ökade exporten till Indien med ca 8 miljarder SEK på tio år innebär att ungefär arbetstillfällen skapats i teknikföretag i Sverige. Tackvare exportökningen till Indien har vissa företag kunnat öka antal anställda i Sverige medan andra kunnat behålla befintligt produktion och personal i landet. Dessutom har försäljningen i Indien inneburit bättre kostnadstäckning för FoU och allehanda annan verksamhet samtidigt som närvaron i Indien gjort att företagen kunnat upprätthålla marknadsandelar och konkurrenskraft. Överlag kommer industrin i Indien att växa kraftigt de närmaste åren. Exakt hur mycket avgörs i stor utsträckning av om den dåliga infrastrukturen förbättras i tillräcklig utsträckning och om landets politiker kan komma tillrätta med korruption och dåligt fungerande byråkrati. Hur Sverige och produktion i Sverige påverkas av det växande Indien ännu inte avgjort. Att företag alltför ofta har svårt att rekrytera duktiga ingenjörer och akademiker i Sverige är ett stort problem. Dessutom är höga skatter och bristande flexibilitet på arbetsmarknaden saker som inverkar negativt när företag bestämmer 8

11 huruvida verksamhet ska vara kvar i Sverige. Mycket är bra i Sverige men i en global värld krävs förutsättningar i världsklass. Lagar och regler måste anpassas till företagens globaliserade verklighet och behovet av anpassning är extra stort inom arbetsmarknadsområdet. Dessutom måste kompetensförsörjningen förbättras samtidigt som kvalitet på grundforskning, infrastruktur m.m. bör bli bättre. Det är även viktigt att skattesystemet reformeras dels för att möjliggöra rekrytering av kvalificerad personal och dels för säkra kapitaluppbyggnad och investeringar i Sverige i framtiden. Både skatt på högre inkomster och bolagsskatt bör alltså sänkas. Dessutom är det viktigt att inte straffskatt på kapital återinförs. Om inte politiska makthavare och arbetsmarknadens parter skapar rätt förutsättningar och nödvändig flexibilitet i Sverige, är sannolikheten stor att vi kommer se verksamhet flytta från Sverige till bland annat Indien. Skapas däremot bättre förutsättningar i Sverige, kommer vi att se hur företagen fortsätter att expandera både på hemmaplan och på världsmarknaden. Då kan vi glädja oss åt en svensk industri som producerat alltmer varor och tjänster i både Indien och Sverige och som därmed gör livet enklare för människor runt om i världen. l Företagens verksamhet i Indien handlar om expansion och inte om flytt från Sverige. l Fler jobb har skapats i Sverige tackvare utbytet med Indien och den ökade teknikexporten dit motsvarar ungefär jobb. l Betydelsen för Sverige av verksamheten i Indien avgörs av de svenska konkurrensförutsättningarna som måste vara i världsklass. l Följande förbättringar är speciellt viktiga i Sverige: Kompetensförsörjningen bör förbättras. Lagar och regler bör anpassas till företagens globaliserade verklighet speciellt inom arbetsmarknadsområdet. En reform inom skatteområdet bör genomföras där både bolagsskatt och skatt på högre inkomst sänks. Kvalitet inom grundforskning, infrastruktur m.m. bör förbättras. l Följande förbättringar är speciellt viktiga i Indien: Infrastruktur och framförallt landets vägnät bör förbättras. Byråkrati och regleringar bör minska. Korruption i landet bör hanteras. 9

12 Ericssons huvudkontor i Gurgaon utanför New Delhi 10

13 Inledning Kor, kastsystem och kryddad mat är vad många människor förknippar med Indien. Dock är Indien mycket mer än så och det kontrastfyllda landet innehåller alltifrån öknar i Rajasthan till vita bergstoppar i Kashmir. I Indien sker en kraftig tillväxt som ofta beskrivs med bilder från IT-boomens Bangalore. Satsningar på infrastruktur och en växande fordonstillverkning bidrar samtidigt till den minst lika betydelsefulla industrialisering av landet. Svensk industri har genom åren bidragit till jobb och välstånd i Sverige och även utomlands. De över teknikföretagen, med mer än anställda i Sverige, står för drygt halva svenska varuexporten och nu exporteras alltmer teknikprodukter till Indien. Svenska företag har varit närvarande på den indiska marknaden åtminstone sedan 1960-talet, men närvaron har ökat kraftigt de senaste åren. Landets 1,1 miljarder invånare gör förståss landet till en stor potentiell marknad. Dessutom har landet världens kanske största arbetskraftsreserv, tackvare den relativt unga befolkningen. Att både produktion i Indien och försäljning dit kommer att ske i ökad utsträckning i framtiden är något vi kan vara säkra på. Mot denna bakgrund har Teknikföretagen tagit fram denna rapport om Indien och svensk industri i Indien. Underlag för studien är främst intervjuer med ledande företrädare för svenska storföretag med verksamhet i Indien. Intervjuer har skett med företrädare för ABB, AB Volvo, Alfa Laval, Atlas Copco, Electrolux, Ericsson, Haldex, Höganäs, IBM, Nefab, Sandvik, Seco Tool, SKF, Sony Ericsson, Tetra Pak och Trelleborg. De flesta intervjuer har skett på plats i Indien och i samband med dem har besök skett vid företagens olika verksamheter i landet. I rapport presenteras först en genomgång av företagen i Indien där lokalisering och verksamhet beskrivs. Därefter presenteras den svenska industrins verksamhet och strategier i Indien tillsammans med beskrivningar av bland annat kostnadsläge samt utveckling och problem i landet. Det näst sista kapitlet innehåller en redogörelse för Sveriges teknikhandel med Indien och rapporten avslutas med en diskussion om hur verksamheten i Indien påverkar verksamheten i Sverige. I rapporten försöker vi att hålla ett perspektiv där vi beskriver nuläget, situationen tio år tillbaka i tiden samt vad vi kan förvänta oss i landet tio år framåt i tiden. 11

14 Atlas Copcos fabrik i Svenagar i Pune 12

15 Svenska företag i Indien Pune, Bangalore, Chennai och New Delhi med omnejd är de viktigaste klustren för svenska företag i Indien och av de svenska bolagen har ABB, Ericsson och SKF flest anställda i landet. För svensk industri är Pune det område där absolut flest producerande företag har verksamhet medan Chennai har blivit ett utvecklingscenter för svensk teleindustri. Samtidigt är Bangalore, som annars har rykte om sig att vara en IT-stad, en tillverkningsbas för svensk industri och både ABB och Volvo har produktion där. Området runt Pune är ett kluster för svensk tillverkande industri I Svenagar i Pune ligger Sandvik, Atlas Copco och Alfa Laval på rad mellan järnvägen och en stor väg. Bilfärden till Svenagar från hjärtat av Pune tar ungefär en kvart och går norr ut på huvudvägen mot Mumbai. Kor samsas med bilar, tvåhjulingar och trehjulingar i den kaotiska trafiken och vägen är kantad av människor och små affärer där man kan köpa bananer, telefonabonnemang och mycket mer. Välskötta parker med palmer och blommor omger de svenska fabriksbyggnaderna och pågående eller nyligen avslutade byggprojekt syns på flera håll vid anläggningarna i Svenagar. Sandvik, Alfa Laval och Atlas Copco finns i Svenagar som är svenskbyn i Pune Svensk industri finns utspridd på flera håll i Indien men närvaron är mer frekvent i vissa delar av landet. 2 Ett av kluster för svensk industri sträcker sig från New Delhi till Jaipur i norra Indien. Dessutom finns en hel del verksamhet i städerna Bangalore och Chennai i södra delen av landet. Pune utmärker sig ändå lite extra eftersom ett stort antal svenska företag är koncentrerade där. Att tre av företagen finns på ett ställe i staden har exempelvis givit området Svenagar dess namn. Sandvik etablerade sig i Svenagar 1960 och Alfa Laval och Atlas Copco kort därefter. I dag har Sandvik anställda i Indien varav merparten i finns Pune. Vid anläggningen i Svenagar har Sandvik bland annat tillverkning av verktyg för skärande bearbetning och av utrustning för mineralbrytning. Dessutom sitter ingenjörer och arbetar med utvecklingsverksamhet i staden. Förutom i Pune har även Sandvik verksamhet i Goa, Gujarat och i New Delhi. Alfa Laval gör både separatorer och dekanteringsmaskiner i Pune. Dessutom har bolaget en fabrik för flödeskontrollutrustning i Sarole precis utanför staden och en fabrik för värmeväxlare i Satara ca 10 mil söder ut. Sammanlagt har bolaget drygt 2) Beskrivningen av svenska företag i Indien baseras på intervjuer med chefer vid de svenska företagen och på erfarenheter från studiebesöken. Redogörelsen ger en tämligen heltäckande bild av svensk industri i Indien, speciellt för de stora företagen. Av utrymmesskäl har vi dock inte gjort en fullständig redogörelse för alla företagens enheter. När inga källor anges är informationen hämtad från intervjuerna vilka finns förtecknande längst bak i rapporten. 13

16 1 250 anställda i Indien. Många arbetar med produktion men en del av de anställda är ingenjörer och arbetar med produktspecifik utveckling samt med design och planering av industriprojekt. Granne med Alfa Laval ligger Atlas Copco som valt att koncentrera sin tillverkning till städerna Pune och Nashik. Därmed har två fabriker på andra håll i Indien stängts. I Pune gör företaget kompressorer av varierande modell och storlek och i Nashik som ligger 5 timmars bilresa norr om Pune gör företaget bergborrningsutrustning och vägmaskiner. Atlas Copco har även en utvecklingsenhet i Bangalore och sammanlagt har företaget anställda i Indien. I Pune finns även Seco Tools, SKF, De Laval och Höganäs Några minuters resa norrut från svenskklustret Svenagar finns en SKF-fabrik. Den stora fabriken i Pune tillverkar över kullager varje dag, främst till den snabbt växande bilindustrin. Ringar härdas, ytbehandlas och passas ihop med kulor till färdiga kullager i fabriken och i kontorsdelen sitter ingenjörer och ekonomer och ser till att produktion och försäljning fungerar. Totalt räknat har SKF anställda i Indien och SKF har även en fabrik i Bangalore i södra Indien samt nyöppnade fabriker i delstaterna Uttarkhand och Gujarat i norra respektive västra delen av landet. Den snabba utbyggnaden av industri i Indien har ökat efterfrågan på verktyg och maskiner. Seco Tools tillverkar, precis som Sandvik, hårdmetallskär till maskiner och har en snabbt växade marknad i Indien. Företaget har totalt drygt 200 anställda i Indien varav många är säljare. Under 2006 invigde Seco Tools en ny fabrik för svarvhållare i Pune bredvid den redan etablerade tillverkning av vändskär. Företaget bedriver även viss kundanpassning och testning av produkter vid anläggningen i staden. I ett land med kor i varje gathörn finns en stor potential för mjölkmaskiner och De Laval, som tillhandahåller sådan utrustning, har sitt center i Pune. Företagets produktionsenhet finns på en mindre ort som heter Karad och ligger drygt 10 mil söder om Pune. Ett annat företag som, precis som De Laval, har sitt kontor i Pune är Höganäs. Företaget gör pulver som används för att pressa metalldetaljer, och levererar detta till bilindustrin i stor omfattning. Företagets produktion sker i Ahmadnagar som ligger några timmars bilresa öster om Pune och företaget har sammantaget närmare 70 anställda i Indien. Det är inte bara de svenska företagen som finns i Pune utan staden är överlag ett kluster för tillverkande industri med många multinationella och indiska företag. Skyltar med namn som Tata, Bosch, Dana och Visteon syns när man åker runt i staden med omnejd, vilket visar att både biltillverkare och underleverantörer finns på plats. Skälen till att Pune är ett av Indiens mest industrialiserade områden är flera men de många universiteten med tekniska utbildningar är en förklaring. Andra förklaring är stadens gynnsamma klimat, dess relativa närhet till hamnen i Mumbai samt flygindustrins och militärens närvaro i området, vilket skapar en efterfrågan på teknikprodukter. Tetra Paks fabrik ligger i Takawe mellan Pune och Mumbai Nästan halvvägs utmed motorvägen mellan Pune och Mumbai finns den lilla byn Takawe där Tetra Pak har en fabrik. Tetra Pak har närmare 300 anställda i Indien och fabriken i Takawe tillverkar papper till förpackningar. Anläggningen grunda- 14

17 des tidigt under 1980-talet och lokaliseringen valdes delvis på grund av att man fick vissa skattelättnader i området men även för den utmärkta placeringen utmed vägen till hamnen i Mumbai. Motorvägssträckan mellan Pune och Mumbai är en av de få sträckor motorväg i Indien som har en riktigt god standard. Vägen som har både planskilda korsningar och ordentligt separerade körfält går genom ett mjukt kuperat jordbrukslandskap. Haldex finns i Nashik och tillverkar bromsarmar till bilindustrin I Nashik har Haldex två fabriker och verksamheten bedrivs som ett joint venture med Anand Group som är en relativt stor indisk familjekoncern inom bilindustrin. Båda fabrikerna tillverkar bromsarmar och företaget skaffade den andra fabriken när man vuxit ur sin första fabrik. Nashik är en stad som man når via slingrande bergsvägar oavsett om man kommer från Pune eller Mumbai och resan från dessa respektive städer tar ungefär fem timmar med bil. Förutom bananodlingar och dammiga byar, passerar man en och annan vinodling på vägen och det vackra området utmärker sig som ett av Indiens få vindistrikt. Som vi nämnt tidigare har även Atlas Copco verksamhet i Nashik. Dessutom finns ABB närvarande i staden med en mindre enhet. ABB, ERICSSON OCH SKF HAR FLEST ANSTÄLLDA I INDIEN Antal anställda vid de svenska företagen i Indien 2008 Antal anställda ABB Ericsson SKF* Sandvik Atlas Copco Alfa Laval AB Volvo** Trelleborg*** 445 Tetra Pak* 274 Seco Tools* 235 Haldex 142 Nefab 100 De Laval* 80 Höganäs 67 Sony Ericsson 35 Roxtec* 20 Summa Källa: Respektive företag och Exportrådet (2008) * Dessa värden kommer från Exportrådet (2008) och avser 2007 i motsats till övriga uppgifter som kommer från respektive företag och avser ** Inklusive Volvo bussar med ca 500 anställda. *** Siffran anger både Trelleborg och Trelleborg Sealing Solutions med 325 respektive 120 anställda, varav det första värdet kommer från Exportrådet (2008) och det andra från företaget. 15

18 Flera huvudkontor i New Delhi och en stor Ericssonfabrik i Jaipur Gurgaon i New Delhis sydvästra del är ett område där skyskraporna just nu växer upp som svampar ur jorden. Mellan de moderna byggnaderna, som ofta kröns av skyltar med kända företagsnamn, syns kor, kraftledningar, byggarbetsplatser och dammiga parkeringar. Området ligger strax utanför flygplatsen utmed motorvägen till Jaipur och har kommit att bli hemvist för många multinationella företags indiska huvudkontor. Ericssons har huvudkontor och en enhet för business services i Gurgaon Ericsson finns i en smakfullt designade byggnad som syns tydligt utmed motorvägen. I byggnaden finns kontor med lednings och marknadsfunktioner för Indien och delar av Asien samt enheten för business services, vilken hjälper operatörerna med administration och drift av mobilnäten. Totalt har Ericsson ca anställda i Indien. Förutom verksamheten i Gurgaon har företaget tillverkning i Jaipur och en utvecklingsenhet i Chennai. Dessutom har Ericsson både egen och kontrakterad personal ute runt om i Indien för att installera och driva basstationer och mobilnät. Tetra Pak och Sony Ericsson är andra exempel på företag som har kontor i Gurgaon och närhet till myndigheter och landets centralregering i kombination med bra flygförbindelser och annan infrastruktur gör det attraktiv att vara lokaliserad i Gurgaon. I området har även det svenska företaget Roxtec en liten verksamhet med ca 20 anställda. Nefab tillverkar emballage strax utanför Gurgaon och Trelleborg finns i Noida I en nästan nyöppnad fabrik förvandlar Nefab plywood och metallband till kluriga emballagelösningar. Fabriken ligger några mil från Ericssons kontor i riktning mot Jaipur. Nefab har ca 100 anställda i Indien. Ericsson är en mycket viktig kund vilket också är en bidragande orsak till företagets lokalisering. Företagets indiska huvudkontor finns i Mumbai och när Nefab startade försäljning i Indien importerades emballagen till landet. Trelleborg finns bland annat strax utanför New Delhi i staden Noida och bolaget har totalt ca 450 anställda i Indien (inklusive Trelleborg Sealing Solutions). Noida når man när floden Yamuna passerats om man åker från New Delhi i sydöstlig riktning. Den stora och dessvärre kraftigt förorenade floden Yamuna kommer från Himalaya och är ett av källflödena till Ganges. Basstationer till den växande indiska marknaden tillverkas i Jaipur Mobilnätsutbyggnaden i Indien sker i stor skala och fram till den första december 2007 hade Ericsson levererat basstationer bara i Indien. Basstationer för den indiska marknaden sätts samman i staden Jaipur och företaget har i dag ca 300 anställda vid fabriken. Verksamheten i Jaipur har funnits sedan 1994 och ett av skälen till placeringen i Jaipur sägs vara att en minister kom från området och uppmuntrade en lokalisering där. Ericssonstaden Jaipur är provinshuvudstad i Rajasthan, en provins känd för sina stora öknar och magnifika fästningar. Med bil tar resan från New Delhi ca 6 timmar och går över bördigt slättland. Motorvägen är en av Indiens mest trafikerade 16

19 eftersom den utgör en del av rutten ned till Mumbai. Så fort man kommer utanför Gurgaon blir vägens standard tämligen dålig. Oändliga karavaner med små färgglada lastbilar syns bredvid och på vägen som förövrigt även används av de lokala bönderna för vallning av getter och transport av spannmål på kärror dragna av kameler. SVENSK INDUSTRI FINNS FRÄMST RUNT PUNE, BANGALORE, CHENNAI OCH NEW DELHI Illustration av kluster i Indien där svensk industri finns i störst koncentration IT-staden Bangalore är även tillverkningsbas för svensk industri Bangalore är en stad som uppmärksammats som världens främsta IT-kluster näst efter Silicon Valley. Staden har historiskt varit känd för vackra trädgårdar, ett gynnsamt klimat och som ett område för rekreation. I dag finns många IT-företag i staden däribland IBM, Microsoft, Yahoo och Infosys. De många företagen finns i flotta kontorsbyggnader i det virrvarr av butiker, överfulla vägar, slumområden och golfbanor som är Bangalore. 17

20 ABB har en tillverkning, huvudkontor och utveckling i Bangalore För svensk industri är Bangalore en tillverkningsstad vilket står i kontrast till stadens generella tjänstefokusering. ABB finns på många ställen i Indien men en av de större anläggningarna finns i Bangalores nordvästra del i en industristadsdel som kallas Peenya. Företaget gör här alltifrån motorer och kondensatorer till avancerad styrutrustning. I moderna kontorslokaler i Bangalores centrala del finns även huvudkontor för ABB:s indiska verksamhet och en FoU-enhet. Totalt har ABB ca anställda i Indien och förutom i Bangalore finns även tillverkningsenheter i Faridabad, Haridwar, Mumbai, Nashik och Vadodara. Trelleborg Sealing Solutions finns i Bangalores södra delar och företaget har 120 anställda. Huvudkontoret ligger i den trevliga stadsdelen Jaynagar och en bit därifrån ligger fabriken där företaget gör tätningsringar. Företagen har två fabriker i samma byggnad för att på ett enkelt sätt hantera byråkrati och handelstariffer. Produktion för export är därmed helt skiljd från produktion för inhemsk marknad. I fabriksbyggnadens övre plan har företaget även lager och distributionscentral för den indiska marknaden. Volvos bygger lastbilar och bussar strax öster om Bangalore I byn Hoskote som ligger några mil öster om Bangalore tillverkar Volvo lastbilar och bussar i två separata, men intilliggande företag. Balkar kommer in i ena ändan av lastbilsfabriken, förses med allehanda komponenter och rullar ut som färdiga lastbilar i andra ändan. I närheten av lastbilsfabriken byggs bussar både för citytrafik och intercitytrafik och inne i Bangalore har företaget flera kontor. Bland annat sitter Volvo IT i staden och administrerar olika typer av IT-system för Volvokoncernen globalt. Enheten i Bangalore har exempelvis hand om bolagets Intranät och sysselsätter i dagsläget ca 400 personer. Sammantaget har Volvobolagen ungefär anställda i Indien varav 500 jobbar i Volvo bussar som är ett separat bolag. Räknar man även in de av Volvo kontrollerade bolagen har koncernen ungefär anställda i Indien. Volvo kontrollerar den kinesiska tillverkaren Lingong och har även förvärvat Ingersoll Rand som tillverkar anläggningsmaskiner. Båda dessa företag har fabriker i Bangalores västra del, nära ABB:s anläggning. Dessutom har Volvo ett joint venture med Eicher för att förse den indiska marknaden med mindre lastbilar. Att kunna sälja små lastbilar i Indien är viktigt eftersom dessa är väldigt vanliga i landet. Skälen är flera men en förklaring är den dåliga vägstandarden. Restriktioner som hindrar stora lastbilar från att åka in i städer är en annan orsak. Svenska företag har FoU i Chennai Även Chennai har kommit att bli något av ett kluster för IT och elektronikföretag, delvis på grund av att Bangalore blivit aningen överetablerat. Trots att temperaturen i Chennai stiger över 40 grader Celsius delar av året är staden ständigt full av liv och rörelse. I västra Chennai syns lyftkranarna stå täta där Cyber city byggs. Stadsdelen kommer när den är färdig att ge tusentals indier arbetsplatser vid de nybyggda kontoren. I östra Chennai, i solnedgången vid Marina beach, syns tusentals unga pojkar och flickor roa sig på stranden och i vågorna. Vissa av dem blickar förväntansfullt ut över havet kanske undrande vad som finns för dem i det snabbt växande Indien. 18

21 Ericsson och Sony Ericsson har utvecklingscenter i Chennai Precis vid havet i Chennai, i ett stort glashus, finns Ericssons indiska R&D-center. Högst upp i huset sitter för närvarande cirka 250 medarbetare och utvecklar Ericssons mobilsystem. Ingenjörerna som jobbar i det toppmoderna kontorslandskapet arbetar i första hand med mjukvara till det betalningssystem som gör att rätt belopp hamnar på fakturan eller dras från kontantkortet när man ringer med en mobiltelefon. Sony Ericssons finns i sydöstra Chennai, nära flygplatsen, i det delvis färdställda Cyber city. Företaget har främst produktutveckling och mjukvarutestning i staden men även viss administration av den indiska mobilproduktionen. Utvecklingsarbetet innebär i huvudsak att komponenter integreras till nya telefonmodeller. Både för Ericssons och Sony Ericssons del förklaras valet att lokalisera sig till Chennai av att regionen har förhållandevis bra infrastruktur samtidigt som staden inte är överetablerad, i motsats till Bangalore. Flextronics tillverkar telefoner åt Sony Ericsson nära Chennai Några mil sydväst om Chennai finns en så kallad ekonomisk zon (SEZ) som i folkmun kallas för Nokialand. Detta eftersom Nokia har en stor fabrik för mobiltelefontillverkning där. Zonen är i dagsläget kanske det viktigaste området för elektroniktillverkning i hela Indien. Vid sidan om Nokia kan Foxconn och Flextronics nämnas som exempel på aktörer i zonen och i Flextronics stora anläggning tillverkas bland annat mobiltelefoner för Sony Ericsson. Vid produktionslinorna plockas komponenter från underleverantörer ihop till färdiga telefoner som testas och förpackas. I fabriken tillverkas även delar till basstationer åt Ericsson. Fördelar med etableringen i den ekonomiska zonen utanför Chennai är närheten till hamnen som gör att skeppning av gods kan ske smidigt. Dessutom är infrastrukturen i och runt den ekonomiska zonen överlag bättre än på andra håll i landet. Andra fördelar är att företag som etablerar sig där erhåller allehanda skattelättnader. Företagen är i många fall även befriade från importtariffer och dessutom ges de en gräddfil förbi den komplicerade byråkrati som finns i Indien. Mer verksamhet vid svenska företag i Indien i framtiden Nya byggnader, byggställningar i bambu och konstruktionsarbete är en vanlig syn vid svenska anläggningar i Indien. Alfa Laval har precis byggt ut i Pune, ABB bygger en helt ny anläggning i Bangalore och Volvo planerar för tillverkning av anläggningsmaskiner utanför Bangalore. Samtidigt anställer Ericsson och Sony Ericsson medarbetare till utvecklingsverksamheten, i en takt så att man hinner fasa in dem i verksamheten. Flera svenska företag är även på väg in i Indien för att sätta upp sina första anläggningar, på liknande sätt som Nefab nyligen gjort. Scania är ett exempel på ett stort svensk företag som håller på att etablera sig på den indiska marknaden. Vi kan även förvänta oss att Volvos delägande i Eicher kommer att öka försäljning i Indien de närmaste åren. Sammantaget kommer en rejäl expansion av svensk industris verksamhet i Indien att ske inom en nära framtid. 19

22 Centrala Mumbai 20

23 Svensk industris verksamhet i Indien Det är nästan bara stora svenska företag som har verksamhet i Indien och de har redan över anställda i landet sammanlagt. Svenska företags produktion i Indien sker främst för den lokala indiska marknaden men successivt ökar andelen produkter som exporteras från landet. Dessutom har företagen FoU i landet både för lokalt, regionalt och globalt behov. I framtiden kommer vi att se mer svensk produktion och FoU i Indien för både den regionala och globala marknaden. Mer komponenter kommer även att importeras från Indien till företagens verksamhet i Sverige. Växande storföretag på en växande indisk marknad Rickshawföraren och flickan som säljer frukt på marknaden har i dag mobiltelefon och familjen i den fattiga byn på landsbygden kommer att skaffa en inom kort. Antalet användare av mobiltelefoni växer för närvarande snabbare i Indien än någon annanstans i världen och att ungefär 8 miljoner människor i dagsläget skaffar sig mobiltelefon varje månad är ett tecken, bland många, på Indiens snabba utveckling. 3 Nästan var som helst kan man köpa telefonabonnemang, det finns många operatörer att välja mellan och samtalskostnaderna är mycket lägre än i Sverige. Mest storföretag i landet och antal anställda har ökat snabbt Svensk industri i Indien anställer redan över personer och det är nästan enbart stora svenska företag finns närvarande med egen produktion i landet. 4 Detta i motsats till i Kina och östra Europa där även mindre företag har egen verksamhet. Antalet anställda vid de svenska företagen i Indien har mer än fördubblats de senaste fem åren. 5 Sett till en hel tioårsperiod är det just de senaste fem åren som antalet anställda tagit fart medan antalet anställda minskade något femårsperioden dessförinnan. Tillväxten beror dels på att redan befintliga företag har expanderat och dels på att andra företag startat produktion i Indien. Omsättningen vid de svenska företagen har ökat ännu snabbare än antalet anställda, vilket är naturligt eftersom företagen ständigt förbättrar produktiviteten. 3) Uppgiften kommer från den svenska telekommunikationsindustrin i Indien men motsvarande uppgift finns även i Meredith (2008) som är en utmärkt bok om utvecklingen i Indien och Kina. 4) Redogörelsen för svensk industris verksamhet i Indien baseras på intervjuer som genomförts med företagsledare i Sverige och Indien samt på intryck från studiebesök i Indien. Förteckning över intervjuer finns längst bak i rapporten. 5) Antal anställda är en sammanställning av uppgifter från respektive företag. I några fall har dock siffror hämtats från Exportrådet (2008) och i dessa fall har siffror för 1998 och 2003 approximerade utifrån förändringstrenden i de andra bolagen. 21

24 ANTALET ANSTÄLLDA HAR ÖKAT SNABBT OCH FÖRETAGEN HAR I DAG ÖVER ANSTÄLLDA Antal anställda vid svenska teknikföretag i Indien Källa: Respektive företag och Exportrådet (2008), bearbetning Teknikföretagen Företagen har anställda i egen regi och kontrakterade arbetare. Den senare kategorin kan närmast liknas vid inhyrd personal från bemanningsföretag och utgör drygt 15 procent av den totala personalstyrkan vid de svenska företagen i Indien, även om andelen varierar kraftigt mellan olika bolag. 6 De arbetar ofta med att sköta kantiner och företagens trädgårdar och med bevakning men utför också arbete i produktionen. Svenska företags anläggningar i Indien skiljer sig inte nämnvärt från bolagens motsvarande anläggningar i Sverige. Masterfabriker används ofta som mall när företag sätter upp fabriker på nya växande marknader med resultat att maskinpark och arbetsvillkor blir likartade på olika håll i världen. I fabrikerna möter man regelmässigt anställda som stolt demonstrerar produkter och berättar om verksamheten. De berättar även om hur det är att jobba inom svensk industri och att de, förutom en relativt sett god inkomst, får social status tackvare arbetet för ett stort välrenommerat företag. Det anställda tas väl omhand av företagen och ofta finns bussar som hämtar och lämnar personalen morgon och kväll. Därtill är det vanligt att företagen tar ansvar för sjukvård för både de anställda och deras familjer. I kantiner serveras personalen dessutom mat helt kostnadsfritt, på indiskt välkryddat vis. 6) Uppgifterna om andelen kontrakterade medarbetare kommer från företagen och analysen baseras på ett genomsnitt vid företagen. Viktning har skett utifrån antalet anställda vid bolagen. Kontrakterade medarbetare ingår inte i det presenterade antalet anställda vid företagen utom för Nefab. 22

25 Stadig tillväxt i den indiska ekonomin sedan reformer 1991 Indiens tillväxt tog fart på allvar först under 1990-talet efter att ett antal reformer sjösatts i juli Inför reformerna stod landets ekonomi på ruinens brant och enda vägen ut ur krisen var att liberalisera ekonomin och öppna marknaden inte minst för att få ett välbehövligt lån från IMF. En stor del av det byråkratiska system med licenser och tillstånd som tidigare fanns för kontroll av både handel och industri, avskaffades. 7 I samband med dessa reformer sänktes även tullar och skatter samtidigt som valutan devalverades. Nu växer den indiska ekonomin i snabb takt och de senaste fem åren har den indiska bruttonationalprodukten vuxit med 8,8 procent per år vilket kan jämföras med en årlig tillväxttakt på 5,4 under femårsperioden dessförinnan. 8 Tillväxten syns fysiskt runt om i Indien i form av moderna fabriker och fler IT-jobb som givetvis bidrar till att förädlingsvärdet per invånare stiger. Under en period fram till reformerna 1991 kunde inte utländska intressen äga en majoritet i indiska verksamheter och det fanns även begränsningsregler för hur stor en verksamhet kunde bli. Dessa restriktioner fick en del utländska företag att undvika Indien eller att dra sig tillbaka därifrån. Samtidigt skapade en del företag joint ventures vilka ibland beskrivits som att man sovit i samma säng som de lokala delägarna men drömt olika drömmar. Det finns alltså exempel där joint ventures skapat stora problem för svenska företag men i dag är det dock helt i sin ordning att ha joint ventures i Indien. Flera svenska koncerner har sedan reformerna 1991 ändå köpt tillbaka majoriteten i sina indiska dotterbolag. Svensk industri är bäst där Indien växer mest En växande industri, infrastrukturinvesteringar och en öka efterfrågan på fordon är viktiga drivkrafter till Indiens nuvarande tillväxt. Därmed har svenska företag goda affärsmöjligheter i landet. Tackvare att svenska företag är specialiserade inom varor som används inom uppbyggnad av infrastruktur och transportsystem har de överlag goda möjligheter på växande marknader, så även i Indien. FLEST ARBETAR I FÖRETAG SOM TILLVERKAR MASKINER OCH ELEKTRISK UTRUSTNING Antal anställda inom olika delar av den svenska industrin i Indien 2008 (antal och procent) 2008 Andel Elektrisk utrustning % Maskiner och andra investeringsvaror % Tele- och elektronikprodukter % Insatsvaror (främst till bilindustrin) % Motorfordon % Summa % Källa: Respektive företag och Exportrådet (2008), bearbetning Teknikföretagen 7) Licenssystemet skapades tillsammans med diverse handelshinder efter kolonialtiden för att göra Indien självförsörjande och för att skydda den inhemska industrin. Se exempelvis Baijpai (2002) för beskrivning av detta och av ekonomiska reformer i Indien 1991 och åren därefter. 8) Statistik som anger BNP-tillväxt kommer från Reserve Bank of India (2008). 23

26 För att ge en tydlig bild av strukturen för svensk industri i Indien har vi valt att dela in företagen i grupper utifrån vad de producerar. I tabellen på föregående sida framgår att tillverkning av elektrisk utrustning är den del som hittills anställer flest medarbetare i Indien tackvare ABB:s omfattande närvaro i landet. Även maskinindustrin har många anställda i Indien och här finns ett flertal företag verksamma. Även teleindustrin och insatsvaruindustrin utgör stora och framförallt snabbt växande delar, räknat i antal anställda. Att infrastrukturinvesteringar bidrar till landets tillväxt kan illustreras av att myndigheterna planerar att bygga km motorväg i Indien fram till Ett av de viktigare projekten är det så kallade Golden quadrilateral projektet som kommer att utgöra en ringled i landet som förbinder de viktigaste städerna med km motorväg. 9 Exakt hur mycket som kommer att byggas kommer framtiden att utvisa och olika källor ger olika uppgifter. Hittills har utbyggnadstakten i landet varit blygsam vid jämförelse med satsningarna i Kina. Dock skapar satsningarna i Indien ändå en efterfrågan på allehanda produkter från svensk industri. I Indien är den traditionella cykeln i de flesta fall redan utbytt mot en motorcykel. I många fall har även den blivit utbytt mot en bil, vilket skapat en kraftig tillväxt i landets fordonsindustri. Tillväxten drivs främst av inhemsk efterfrågan och sammantaget producerades 1,3 miljoner personbilar och 11 miljoner fordon i landet Många globala aktörer finns redan i landet och andra håller på att etablera sig där. Tata, som är Indiens i särklass främsta biltillverkare, har dessutom nyligen presenterat budgetmodellen Nano. Tillverkningen av den kommer ytterligare att bidra till tillväxt inom bilindustrin. Utvecklingen inom bilindustrin i Indien skapar sammantaget goda förutsättningar för svensk industri. Exempelvis innehåller varje bil ett flertal kullager, vilka kan levereras av SKF. Dessutom består bilar av diverse metalldelar som ofta tillverkas i maskiner med hårdmetallskär från exempelvis Sandvik eller Seco Tools. Marknaden är viktigast även om kostnadsskäl har betydelse Volvo är ett av de svenska företag som har satt ett tydligt avtryck på den indiska marknaden. När man ska köpa biljett för en bussresa i Bangalore kan man välja mellan olika typer av biljetter. Man kan antingen köpa en vanlig bussbiljett eller en Volvo ticket. Den sistnämnda varianten är en biljett för en resa i en fin buss med luftkonditionering. I hela Indien är Volvo förknippat med kvalitet och lyx och Volvobussarna stannar ofta på speciellt utmärkta busshållplatser. Lokal närvaro är viktigt på den indiska marknaden Företags närvaro på växande marknader kan ofta beskrivas utifrån marknads- eller kostnadsskäl. I Indien är marknadsskäl avgörande även om kostnadsbilden har betydelse. Närvaro är viktigt för att tidigt etablera en position och ta marknadsandelar på den indiska marknaden. Utveckling vi beskrivit inom industri och infrastrukturområdet i kombination med det faktum att Indien är snart är världens folkrikaste land gör Indien mycket intressant för de flesta multinationella företag. Ofta krävs 9) The Economic Times (2008) är en källa som anger utbyggnadstakt för motorvägsprojekt och andra källor anger andra siffror. 10) Siffrorna som anger tillväxt inom bilindustrin kommer från Ministry of Heavy Industries and Public Enterproces (2008). 24

27 även lokal närvaro för att förstå den indiska marknaden. Hushållsmaskiner används på andra sätt på den indiska landsbygden än vad vi är vana vid, elektrisk utrustning måste klara både dammig hetta och den blöta monsunperioden. Dessutom är kraven på en lastbil är helt annorlunda i Indien än i Sverige på grund av gropiga vägar och den jämförelsevis mer obefintliga kostnaden för en chaufför. MARKNADSSKÄL ÄR HUVUDFÖRKLARINGEN TILL FÖRETAGENS VERKSAMHET I INDIEN Generalisering av skäl till svenska företags närvaro i Indien Mer marknadsdriven expansion Närvaro av marknadsskäl är mycket vanligt i Indien Mindre vanligt med närvaro av kostnadsskäl även om kostnader har betydelse Mer kostnadsdriven expansion De låga arbetskraftskostnaderna har betydelse Konkurrenskraftig försäljning på den indiska marknaden kräver ofta lokal produktion. Landets importtullar bidrar till att det kan vara svårt att konkurrera i landet utan lokal produktion. Dessutom kan det vara svårt att hålla konkurrenskraftiga priser i Indien om man inte producerar med de låga arbetskraftskostnaderna som finns i landet. De låga arbetskraftskostnaderna och möjligheten att få tag i både råmaterial och insatsvaror till bra pris är alltså av stor betydelse trots att marknadsskäl är huvudförklaringen till produktion i Indien. Företagens kostnad för en kvalificerad arbetare eller tekniker är för närvarande i genomsnitt SEK per månad. 11 Kostnaden för en mindre kvalificerad arbetare är uppskattningsvis hälften så stor. Därmed är arbetskraftskostnaden betydligt lägre i Indien än i västra Europa men även klart lägre än i både östra Europa och Kina. Lönenivån stiger tämligen snabbt i Indien och löneökningar på över 10 procent per år är inte ovanligt. Trots det kommer löneläget, vid jämförelse med västra Europa, 11) Den angivna arbetskraftskostnaden är ett genomsnitt av de kostnader som svenska företagen i Indien rapporterat om. 25

28 att vara förhållandevis lågat många år framöver på grund av det låga utgångsläget. Lönerna varierar tämligen mycket mellan olika delar av landet och är högre i mer utvecklade och urbaniserade områden. Dessutom kan lönen variera högst väsentligt mellan olika medarbetare och den relativa lönenivån bestäms ofta utifrån den anställdes senioritet. Kollektivavtal mellan företag och den lokala fackliga organisationen är mer regel än undantag vid de svenska fabrikerna och avtalen reglerar vanligtvis förhållandena mellan parterna under tre år i taget. Utöver vad som regleras i dessa avtal har företagen ofta globala koncernriktlinjer för bland annat arbetsmiljön som de följer även i Indien. De svenska företagen betalar vanligtvis något bättre än den generella lönenivån i landet men framförallt attraherar de arbetskraft genom att ha bra arbetsförhållanden och genom att erbjuda prestigefyllda jobb. Tillverkning sker främst för den lokala marknaden Snabba och effektiva transporter är ingen man kan räkna med i Indien där licenser och byråkrati styr det mesta. Vid gränsen mellan delstaterna Rajasthan och Haryana, någon timmes bilresa utanför New Delhi, är köerna långa med små färgglada lastbilar. Runt bilarna springer barn barfota och försöker sälja frukter, tidningar och annat till männen som väntar i den stekande solen. Ofta väntar chaufförerna i många timmar på att få passera kontrollstationen, för att få åka vidare till nästa tullstation mot Mumbai, på landets viktigaste väg. Geografi och lokala förutsättningar avgör utbytets karaktär De förutsättningar som finns i ett land i kombination med landets geografiska placering och möjligheterna på marknaden, avgör hur företag agerar där. Grovt generaliserat kan svensk industris verksamhet på växande marknader kategoriseras i fyra typfall och i Indien är det vanligast att företagen producerar för den lokala marknaden. 12 1) Export till Indien tämligen vanligt förekommande Det är förhållandevis vanligt att stora svenska företag exporterar till Indien. Den här formen av utbyte sker av marknadsskäl, ibland utan lokal närvaro och ibland via lokala säljorganisationer. Export sker ofta från mer lokala företag eller när stora företag har betydande skalfördelar i sin svenska produktion. Export till Indien kan även ske i ett inledningsskede eller genom att företag exporterar som ett komplement sin produktion i landet. Dessutom uppstår ett exportflöde från Sverige av insatsvaror när företag har montering i Indien. 2) Produktion i Indien för lokal marknad mycket vanligt Stora svenska företag har ofta produktion i Indien för den lokala marknaden och detta sker främst av marknadsskäl. I vissa fall finns en stor del av värdekedjan i Indien och i andra fall sätts endast moduler samman till färdiga produkter som säljs i landet. De marknadsskäl vi redogjort för ovan gör att företagen ser ett stort värde i den lokala närvaron även om komparativa nackdelar som infrastruktur och byråkrati, gör att lokaliseringen inte lämpar sig för global produktion. 12) Jämför gärna med Teknikföretagens studier av svensk industri i Kina och östra Europa, dvs. med Teknikföretagen (2005) och Teknikföretagen (2007). 26

29 PRODUKTIONEN I DE SVENSKA FÖRETAGEN I INDIEN SKER FRÄMST FÖR LOKAL MARKNAD Generalisering av svenska företags närvaro i Indien Mer marknadsdriven expansion 1) Export till Indien 2) Produktion i Indien för lokal marknad Vanligt Mycket vanligt Mer lokala företag Mer globala företag Ovanligt Förekommer 4) Import av insatsvaror från Indien 3) Produktion i Indien för regional eller global marknad Mer kostnadsdriven expansion 3) Produktion i Indien för regional eller global marknad förekommer Det förekommer att företagen producerar i Indien för regional eller global marknad men i väldigt liten utsträckning. Ofta får företag som i ett inledningsskede enbart producerade till lokal marknad, globalt ansvar för vissa produkter, i takt med att verksamheten i Indien utvecklas och blir internationellt konkurrenskraftig. Som vi beskrivit ovan påverkar alltifrån komparativa fördelar, lokal marknad och geografisk placering företagets strategier och dessvärre krävs en rad förbättringar i Indien om landet ska bli riktigt intressant för global produktion. 4) Import av komponenter och insatsvaror från Indien inte vanligt i dagsläget I dagsläget är det inte vanligt att företag förser sina svenska (eller globala) verksamheter med komponenter från Indien. Importen av insatsvaror är liten men växer snabbt vilket vi konstaterar i nästa kapitel. Den här typen av utbyte innebär att företagen gör inköp i Indien eller producerar insatsvaror där, främst av kostnadsskäl. Produkterna skickas sedan till Sverige eller till respektive företags verksamhet på annat håll. Trots att de flesta företagen mest producerar för lokal marknad i Indien finns exempel på produkter som främst exporteras. Det kanske tydligaste exemplet är Sandviks hårdmetallskär som flygs direkt till Singapore från fabriken i Pune. Från företagets logistikcenter i Singapore distribueras produkterna sedan snabbt till den plats där de behövs, även till Indien. För övriga produkter kan vissa generaliseringar göras. Större tekniska system till industrin samt utrustning för uppbyggnad av infrastruktur, säljs i stor utsträckning på den lokala marknaden. Samtidigt säljs mer avancerad utrustning med högre pris per kilo, i lite större utsträckning globalt eller regionalt. 27

30 Dålig infrastruktur, korruption och byråkrati hämmar industrialiseringen Globala företags värdekedjor är komplicerade, ledtiderna är korta samtidigt som lagren bör hållas så små som möjligt. Dessutom krävs flexibilitet och möjlighet till snabba produktionsförändringar. Därmed är Indiens infrastruktur och förvaltning, dåligt anpassad för att möta företagens krav. Vägnätet klarar inte den typ av stora dragbilar vi är vana vid i Sverige, lastning och lossning sker ofta manuellt och restriktioner gör att större lastbilar inte alltid får åka in i städerna. Landets hamnkapacitet motsvarar inte de växande transportbehoven och elnätet i landet fungerar under all kritik. För att klara elförsörjningen måste företag ofta ha total uppbackning av egna elgeneratorer. Det kan även vara svårt att få ett telefonsamtal uppkopplat och problemen är speciellt stora i Bangalore, där tjänsteintensiv verksamhet vuxit allra snabbast. Korruption genomsyrar förvaltningen i Indien och företagen ser hur konkurrenter kan vinna upphandlingar och få olika tillstånd väldigt snabbt, troligtvis genom att betala mutor. De svenska bolagen är överlag noga med att inte falla offer för korruption eller bidra till den genom mutor. Det förekommer ändå att företagen blir uppvaktade av både polis och myndighetspersoner med önskemål om pengar för beskydd och privilegier. Tillstånd och licenser behövs till det mesta i Indien och landet är ett av världens sämsta vad gäller byråkrati. Skattesystemet är inte speciellt transparent och skatterna är relativt höga. Bolagsskatten är ca 30 procent men olika tillägg gör att den effektiva skatten för utländska bolag vanligtvis blir drygt 42 procent. 13 Dessutom är arbetsmarknaden tämligen reglerad samtidigt som importtullarna fortfarande är problematiska. Trots att mycket har hänt sedan reformerna startade 1991, finns mycket kvar att göra. Sammantaget ges Indien dåligt betyg i internationella rankningar inom ovan nämnda områden. 14 Leverantörer finns i Indien men en hel del levereras från Kina I Mumbais hamn, i den stora viken precis öster om stadskärnan, pågår en ständig aktivitet. På vikens vatten ligger stora fartyg och väntar på sin tur att komma till kaj och på stränderna finns stora kranar som lyfter lasten i land där den flyttas till lastbilar för vidare transport ut på landets vägar och järnvägar. Delar till Alfa Laval, elektronikkomponenter till Ericsson och papper till Tetra Pak är några exempel på varor som finns på något av skeppen som väntar i viken. Främst avancerad mekanik kommer från Sverige Transmissionssystem till lastbilar och bussar och andra avancerade mekaniska komponenter är exempel på insatsvaror som exporteras från Sverige till den indiska produktionen. Generellt är produkterna från Sverige avancerade och produceras i kapitalintensiv verksamhet med skalfördelar. I vissa fall produceras dessa avancerade och kunskapsintensiva komponenter av underleverantörer i Sverige och i andra fall i företagens egna anläggningar. Andelen av komponenterna som kommer 13) Enligt KPMG (2008) som innehåller en internationell jämförelse av bolagsskatter. 14) Se exempelvis World Economic Forum (2007) där Indiens vägnät rankas på 82 plats bland 131 länder. Motsvarande siffra för kostnader för byråkrati är 79. Arbetsmarknaden är hårt reglerad och när det gäller svårighet att avsluta anställningar raknas Indien nästan sämst i världen eller på 102 plats av de 131 länderna. 28

31 från Sverige till monteringen i Indien minskar i takt med att företagen får fler fungerande leveranser från lokala leverantörer. Samtidigt ökar produktionsvolymerna i Indien och därmed behovet av insatsvaror från Sverige. Leverantörer i Indien står för en växande del av leveranserna Svensk industri i Indien använder en hel del råvaror och insatsvaror från lokala underleverantörer och andelen inköp från leverantörer i Indien ökar successivt. Dels eftersom lokala indiska leverantörer blir allt bättre på att tillgodose företagens krav och dels eftersom alltfler globala leverantörer etablerar sig i landet. Råvaror i form av plåt och metall köps i huvudsak lokalt och samma sak gäller för gjutgods och enklare komponenter i metall, plast och gummi. Multinationella företag ser fördelar med att ha leverantörer nära sin slutproduktion. Därför är det vanligt att de uppmanar leverantörer att följa med till nya marknader, vilket de ofta också gjort till bland annat Kina och östra Europa. Den viktigaste fördelen med att ha leverantörer lokalt är möjligheten att få bättre varuflöden och säkrare försörjning av insatsvaror. I Indien bidrar även landets importtullar till att det är mer förmånligt att ha underleverantörer lokalt än utanför landets gränser. Det är ännu inte speciellt vanligt att företagens svenska underleverantörer etablerat sig i Indien. Istället är det framförallt mer globala underleverantörer som etablerat sig i landet både för att förse svenska och andra multinationella kunder med komponenter. En betydande andel komponenter kommer från Kina Företagen har globala organisationer för inköp. Därmed kommer komponenter till produktionen i Indien från alla möjliga håll i världen. Kina utmärker sig dock lite extra som leverantörsland till de svenska företagen i Indien. De flesta svenska företagen finns i Kina och har fungerande leveranser till produktionen där. Det har därför ofta varit naturligt att använda den befintliga försörjningskedjan även till den indiska produktionen. Jämfört med Sverige finns fördelar dels genom det geografiskt kortare avståndet till Kina och dels genom en lägre prisnivå än i Europa eller Sverige. I Indien finns dessutom brister inom vissa områden i leverantörsnätverket. Elektronik och plastdetaljer och allehanda standardkomponenter är exempel på saker som är svåra att köpa från leverantörer i Indien. Den här typen av detaljer kommer ofta från någon global leverantör och dessa leverantörer finns sedan många år etablerade i Kina. FoU både för lokalt och globalt behov sker i Indien Indian Institute of Technology Madras är ett stort campus i södra Chennai som mest liknar en tropisk safaripark. Blivande ingenjörer syns vandra mellan föreläsningar och lektioner, omringade av palmer, prydliga hus och vilda djur. Studenterna verkar fyllda av framtidstro i vetskap om att de troligen kommer att erbjudas jobb i något multinationellt företag. Kanske kommer de att arbeta i ett svenskt företag med utveckling av produkter som gör livet lättare för miljoner människor runt om i världen. 29

32 Företagens FoU-verksamhet i Indien befinner sig i olika faser God tillgång till duktiga engelskspråkiga ingenjörer till låg kostnad, har gjort Indien intressant som lokaliseringsland för allehanda FoU-verksamhet. Generellt kan vi dock konstatera det enbart är utveckling och inte forskning som sker i Indien. Därutöver befinner sig FoU-verksamheten i lite olika skeden vid de svenska företagen. Verksamheten sker i varierande utsträckning för lokalt och globalt behov och är i varierande utsträckning självständig från den svenska moderenheten. 1) Viss lokal anpassning av processer och produkter vanligt förekommande I samband med produktion finns alltid behov av produktförbättringar och förbättrade flöden i produktionen. När svenska företag sätter upp fabriker anställs därmed ingenjörer som ser till att produktionen sker optimalt. Ibland säljer företagen exakt samma produkter som på hemmamarknaderna och ibland kan vissa anpassningar ske till lokala krav. De flesta svenska företag i Indien har ingenjörer anställda i detta syfte men har ofta även mer avancerad utveckling i Indien. 2) Design och utveckling för lokal marknad vanligt förekommande Utveckling och mer avancerad anpassning av produkter för den lokala marknaden är nästa steg i FoU-trappan. I detta steg ingår även att sätta samman produkter till kompletta industriella system. Den här typen av utvecklingsarbete sker i stor utsträckning i Indien och vid de flesta företagen. Det primära syftet är att utföra arbete för den indiska marknaden men ofta kan resultaten även användas på andra håll i världen. En viktig skillnad mot förra typfallet är att företagen jobbar mer självständigt gentemot den svenska verksamheten och har eget ansvar för utveckling för lokalt behov. 3) Design av komponenter för global marknad förekommer i några bolag Integrering av färdiga komponenter till hela system, programmering av delsystem och utveckling av enskilda produkter för global marknad, sker i viss utsträckning i Indien. Samtidigt som de förra typfallen handlar om att lösa lokala problem är den här typen av verksamheten inriktad på att sänka kostnader och rekrytera värdefull kompetens. FoU för global marknad sker endast i några av de svenska bolagen men dessa bolag utför tämligen avancerade tjänster åt sina respektive koncerner. Enheterna i Indien har självständigt ansvar för sina delkomponenter men inte för företagens hela system. 4) Helhetsansvar för kärnområden förekommer ej Sista steget i en kedja där alltmer FoU läggs i Indien torde vara att man placerar övergripande ansvar för företagens FoU samt lokaliserar strategiska ledningsfunktioner i landet. Inga av de svenska företagen har den här typen av verksamhet i Indien i dag. Istället är det vanligt att man samlar kärnkompetens och strategisk FoU på en plats i världen. För svensk industris del finns denna plats, ännu så länge, vanligtvis i Sverige. 30

33 UTVECKLING AV KOMPONENTER I INDIEN BÅDE FÖR GLOBALT OCH LOKALT BEHOV Generalisering av svenska företags FoU-verksamhet i Indien FoU för lokalt behov FoU för globalt behov Vanligt Lägre grad av totalansvar Förekommer i några bolag 3) Design av komponenter för global marknad 1) Lokal anpassning av produkter och processer Vanligt 2) Design och utveckling för lokal marknad Förekommer ej 4) Helhetsansvar för kärnområden Högre grad av totalansvar Verksamhetens omfattning och syfte skiljer sig lite åt beroende på vilken typ av utveckling som sker i Indien. Dessutom arbetar vissa delar av industrin mer för globalt behov än andra. Företagen inom teleindustrin har mer utveckling för global marknad än de andra delarna av industrin och generellt sker utveckling av produktionsprocesser mer för lokalt behov medan utveckling av mjukvara och sammansättning av komponenter till system mer sker för den globala marknaden. Outsourcad drift av IT-system och andra tjänster utförs från Bangalore Outsourcing av olika typer av tjänste har varit populärt det senaste decenniet. Drift av datornät, administration av fakturor och telefonsupport är några verksamheter som multinationella företag outsourcat till externa företag. Ibland har dessa företag i sin tur valt att lägga verksamhet i Indien. IBM är kanske det bästa exemplet på ett företag som utför tjänster i Indien åt svensk industri. Det finns även exempel på svenska företag som sköter sin IT-drift i egen regi från Indien. Golf Links Business Park är en stadsdel i Bangalore där IBM har en betydande del av sin indiska verksamhet. Företaget har hela våningsplan i Bangalore som enbart tillhandahåller tjänster för svenska företag och dessa tjänster handlar ännu så länge främst om drift av IT-system. Golf Links Business Park ligger nära gamla flygplatsen precis bredvid en fin golfbana och här finns IBM granne med Microsoft, Yahoo, Daimler Chrysler och Goldman Sachs. Alla dessa företag sitter i stora glashus som har kopplingar till världens alla hörn via fiberkablar. 31

34 Ungefär en halv miljon ingenjörer examineras varje år i Indien Indian Institute of Technology (IIT) finns på flera håll i Indien och betraktas som den bästa tekniska institutionen i landet. Därutöver finns många andra institutioner som tillhandahåller teknisk utbildning av god kvalitet samt många skolor som inte är speciellt bra. Varje år examineras omkring en halv miljon ingenjörer i Indien. 15 Det kan jämföras hela tjänstemannakåren i teknikföretag i Sverige som utgörs av knappt personer. 16 Flera svenska företag föredrar att rekrytera från segmentet under Indian Institute of Technology eftersom det ger en lägre personalomsättning. Sammantaget beskriver företagen att ungefär en femtedel av studenterna från de olika skolorna i Indien är anställningsbara även om det överlag krävs en hel del on the job training när studenter anställs direkt efter examen. Det är överlag bättre att rekrytera medarbetare som tidigare har någon erfarenhet från multinationella bolag. De nyexaminerade studenterna har ofta tekniska kunskaper men måste formas för att passa in i företagskulturen. Alltför ofta har de unga medarbetarna en förmåga att rapportera om problem sent, skylla på varandra och inte inse teamet har ett gemensamt ansvar när något går fel. Kostnaden för en ingenjör kan variera kraftigt i Indien FoU sker i större utsträckning för global marknad än produktion och dålig vägstandard spelar mindre roll i FoU-fallet. Arbetskraftskostnaderna är däremot av stor betydelse och möjligheten att kunna rekrytera kompetenta medarbetare till låg kostnad är en viktig förklaring till FoU-etableringarna i landet. Kostnaden för en ingenjör varierar kraftigt mellan olika delar av Indien, mellan olika arbetsområden och utifrån erfarenhet. En ingenjör som sysslar med produktanpassning och hårdvara tjänar för närvarande ungefär SEK per månad efter examen och ca SEK efter några år. 17 Samtidigt tjänar en ingenjör i södra Indien, som sysslar med mjukvara både två och tre gånger mer än detta per månad. Med indiska mått är dessa löner otroligt höga. För företagen innebär de samtidigt en möjlighet att få tillgång till hög kompetens till klart lägre kostnad än i Sverige och västra Europa. Mer komponentexport och produktion för global marknad i framtiden Från hyddan på den indiska landsbygden kommer man om några år kunna surfa med mobilt bredband troligen via en basstation från Ericsson. Människor som i dag jobbar i jordbruket kommer att ta bussen till en fabrik som tillverkar komponenter till svensk industri. Dessutom kommer betydligt fler människor i Indien att känna till Sverige, inte bara genom varumärken som Ericsson och Volvo, utan för att de jobbar för svensk industri och har kollegor i Sverige. Fler anställda vid svenska företag i Indien om några år Antalet anställda vid svensk industri i Indien kommer att fortsätta att öka de kommande åren. En försiktig bedömning är att de svenska företagen kommer att ha 15) Enligt McKinsey (2005) examineras varje år ingenjörer i Indien. Olika siffror anges i olika källor men antalet brukar vara runt en halv miljon. 16) Enligt SCB och Teknikföretagens årliga lönsamhetsundersökningar. 17) Den angivna ingenjörskostnaden är ett genomsnitt av kostnaderna vid några svenska företagen i Indien. 32

35 personer anställda i landet Det innebär att antalet anställda kommer att öka med drygt 7 procent per år den kommande femårsperioden. Prognosen bygger på företagens egna planer i Indien och tar inte hänsyn till att ytterligare företag kommer att etablera sig på den indiska marknaden. Vi kan alltså förvänta oss en större ökning. 18 Dessutom kommer nya joint venture och företagsköp ske, vilket ytterligare kommer att öka antalet medarbetare som jobbar i bolag med svensk koppling. Parallellt med ett ökat antal anställda sker produktivitetshöjningar i verksamheten i Indien. Därmed kommer företagens försäljning att ökar snabbare än sysselsättningen. Dessa produktivitetsförbättringar är också en förklaring till att företagen bedömer att sysselsättningsökningen inte kommer att hålla samma höga takt de kommande fem åren som under den gångna femårsperioden. UPPSKATTNINGSVIS KOMMER FÖRERTAGEN ATT HA CA ANSTÄLLDA 2013 Prognos för hur antalet anställda vid svenska teknikföretag i Indien kommer att utvecklas ca Källa: Respektive företag och Exportrådet (2008), bearbetning Teknikföretagen Karaktären på verksamhet och utbyte kommer att ändras de kommande åren Tackvare den snabba tillväxten och industrialiseringen i Indien, parallellt med förbättrade förutsättningar för produktion och investeringar i landet, kommer verksamhetens karaktär att förändras. Varor som i dag exporteras till landet kommer att produceras lokalt. Företag som i dag producerar för lokal marknad kommer att producera i Indien för regional eller global marknad. Som en konsekvens av den ökade närvaron kommer även alltmer insatsvaror köpas i Indien även för den globala verksamheten och verksamheten i Sverige. 18) Prognosen för antalet anställda 2013 är en sammanställning av uppgifter från respektive företag. I de flesta fallen ha företagen angivit prognoser för läget I vissa fall avser prognoserna ett tidigare år och då har trenden använts för att prognostisera utvecklingen till

36 Förändrat svenskt utbyte med INDIEN de närmaste åren Illustration av hur svensk industris utbyte med Indien kommer att utvecklas Mer marknadsdriven expansion 1) Export till Indien 2) Produktion i Indien för lokal marknad Mer lokala företag Mer globala företag 4) Import av komponenter från Indien 3) Produktion i Indien för regional eller global marknad Mer kostnadsdriven expansion 1) Export till Indien kommer att ske i ökad utsträckning Exporten från Sverige till Indien kommer att öka den kommande tioårsperioden. Industrialisering och infrastrukturuppbyggnad går allt snabbare och de svenska företagen kommer av olika skäl att fortsätta att leverera vissa produkter från Sverige. Dessutom kommer ytterligare företag att börja sälja produkter på den indiska marknad vilket i ett inledningsskede ofta sker genom export. 2) Produktion i Indien för lokal marknad kommer att växa kraftigt En stor del av tillväxten i Indien kommer även fortsättningsvis att vara inhemskt driven och lokal närvaro kommer även fortsättningsvis att vara av stor betydelse. Därmed kommer de företag som har verksamhet i landet i dag att öka sin produktion för den lokala marknaden. Vi kommer även att se hur företag som i dag exporterar dit, kommer att starta egen produktion i landet. 3) Mycket mer produktion för global marknad i Indien i framtiden En allt större andel av företagens produktion kommer att säljas globalt och trots att den inhemska efterfrågan ökar kommer exporten att växa ännu snabbare. Det här är en utveckling som redan skett i Kina och som kommer att ske i Indien i takt med att förutsättningarna i landet förbättras. Utvecklingen drivs dels av förbättrad infrastruktur och ett allmänt bättre företagsklimat och dels av att svenska anläggningar i landet förbättrar sin produktivitet och kvalitet och därmed får globalt ansvar för fler produkter. 34

37 MER PRODUKTION FÖR GLOBAL MARKNAD I INDIEN OCH MER IMPORT DÄREFRÅN I FRAMTIDEN Illustration av hur svensk industris utbyte med Indien kommer att utvecklas Mer marknadsdriven expansion 1) Export till Indien 2) Produktion i Indien för lokal marknad I ökad utsträckning I kraftigt ökad utsträckning Mer lokala företag Mer globala företag I kraftigt ökad utsträckning I kraftigt ökad utsträckning 4) Import av komponenter från Indien 3) Produktion i Indien för regional eller global marknad Mer kostnadsdriven expansion 4) Mer komponenter till svensk verksamhet från Indien de kommande åren En konsekvens av den ökande verksamheten i Indien är att alltmer komponenter kommer att köpas i Indien till verksamhet i Sverige. Detta framgår även av nästa kapitel som handlar om svensk handel med Indien. De indiska leverantörerna blir kontinuerligt bättre på att uppfylla företagens krav och önskemål samtidigt som fler globala leverantörer startar produktion i Indien. Sammantaget leder detta till ett ökat flöde av komponenter från Indien till verksamhet i Sverige och till andra delar av världen. Mer exakt i vilken utsträckning detta kommer att ske påverkas av Indiens framtida handelspolitik och av hur andra förutsättningar förbättras i landet. Mer tjänsteproduktion och FoU kommer att ske i Indien i framtiden Trenden med utvecklingsverksamhet i Indien har kommit för att stanna och vi kommer att se en markant ökning av FoU i landet. FoU-ökningen är driven både av möjligheten att anställa kompetens till låg kostnad och av ett utvecklingsbehov för den växande asiatiska regionen. Företagens planer indikerar att FoU i landet överlag kommer att expandera. Företag som ännu inte har utveckling i Indien kommer att ha utveckling i landet om några år och bolag som i dag har utveckling för lokalt behov kommer att ha utveckling för global marknad i landet i framtiden. Därutöver kan vi vara säkra på att mer service och drift av IT-system kommer att ske i Indien. Boomen i Bangaloe är bara början på en utveckling där indiska ingenjörer utför alltmer arbete för svensk industri och för andra multinationella företag. 35

38 36 SKF:s fabrik i norra Pune

39 Svensk teknikhandel med Indien Handeln med teknik har ökat kraftigt under en tioårsperiod och under 2007 exporterade vi teknikprodukter för 7,4 miljarder SEK till Indien. Teknikimporten från Indien är betydligt mindre än vår export dit vilket gör att Sverige har ett betydande överskott i handelsbalansen för teknikvaror. Vi kan även konstatera att svensk export tar marknadsandelar jämfört med andra exportörer på den växande indiska marknaden. Under den kommande tioårsperioden kan vi förvänta oss en kraftig ökande handel. Inte minst fordonskomponenter kommer att importeras från Indien i allt större utsträckning. Begränsad men växande teknikhandel mellan Sverige och Indien Från Suezkanalens sandiga stränder kan man se ett ständigt flöde av containerfartyg i både norr- och södergående riktning. Tackvare den ökade exporten från Kina är många av fartygen som stävar mot Röda havet lättare lastade än de som har fören vänd mot Medelhavet. De containrar som har startat sin resa i Sverige, på väg mot Indien, är däremot fler till antalet och innehåller framförallt ett högre värde än de som färdas åt andra hållet. Detta eftersom Sverige har ett rejält handelsöverskott med Indien. Teknikexporten till Indien femfaldigades mellan 1999 och 2004 Alltmer teknikprodukter skeppas mellan Sverige och Indien och handeln har ökat från en tidigare mycket låg nivå. 19 Teknikexporten till Indien tog fart på allvar i mitten av 1990-talet, även om en tillfällig avmattning skedde Under en tioårsperiod har Sveriges teknikexport till Indien ökat med i genomsnitt 24 procent per år. Ericssons verksamhet syns tydligt i statistiken och den kraftigt ökade exporten av teleprodukter förklarar en stor del av ökningen, som var kraftigast mellan 1999 och 2004, då teknikexporten mer än femfaldigades. Under 2007 exporterades teknikprodukter till ett värde av 7,4 miljarder SEK. Exporten totalt från Sverige till Indien uppgick till nästan 13 miljarder 2007 och teknikexporten utgör därmed ca 70 procent av den totala exporten. Det är en ovanligt hög andel jämfört med Sveriges export till andra länder. Vi kan förvänta oss en teknikexport på drygt 9 miljarder SEK 2008, vilket indikeras av handeln under årets första sex månader. 19) Detta kapitel baseras i huvudsak på handelsstatistik från statistiska centralbyrån (SCB) men delvis även på uppgifter från enskilda företag. Vi har försökt göra analysen för tioårsperioden från 1998 till 2008 även om 2007 använts som slutår i vissa fall. Värden för 2008 är prognostiserade genom att vi dubblerat värdena för det första halvåret Analysen baseras i huvudsak på SPIN-klassificeringen men SITC- klassificeringen har använts för att erhålla kompletterande uppgifter. Teknikhandeln definieras som varugrupperna SPIN 28 till

40 Liberaliseringar i Indien i början av 1990-talet bidrog till en ökad handel mellan Indien och omvärlden men dessvärre fortsatte landet med en protektionistisk handelspolitik många år därefter. Fram till 2004 var Indiens importtullar mycket höga med procentsatser på omkring 30 procent för industriprodukter. Indien valde dock för några år sedan att sänka importtullarna och de är i dag 12,5 procent på de flesta industrivaror. Dessa tullar är fortfarande besvärande höga för många företag men procentsatserna är samtidigt inte högre än i många andra asiatiska länder. 20 TEKNIKEXPORTEN TILL INDIEN HAR VUXIT MED 24 PROCENT PER ÅR I TIO ÅR Teknikexport och import till och från Indien från 1998 till 2008 (miljarder SEK)* 10 8 Export Import p Källa: SCB, bearbetning Teknikföretagen * Värdet för 2008 är en prognos där vi antar att handeln andra halvåret kommer att vara lika stor som under första halvåret. Teknikimporten har vuxit med 32 procent per år de senast fem åren Importen av teknikprodukter till Sverige från Indien är mycket mindre än vår export dit. Under 2007 var teknikimporten från Indien mindre än en sjättedel så stor som teknikexporten och Sverige har därmed ett stort handelsbalansöverskott med Indien. Överskottet är ett välkommet bidrag för svensk del då handelsbalansen med många andra delar av den nya världen utvecklas negativt. Under 2007 importerades teknikprodukter till ett värde av 1,1 miljard från landet och utvecklingen första halvåret indikerar ett helårsvärde på ca 1,5 miljarder för Sveriges totala import från Indien 2007 var värd nästan 4 miljarder SEK och teknikimportens andel var därmed 28 procent. Andelen av den totala svenska importen från Indien har ökat successivt från 11 procent ) Uppgifter om importtariffer kommer från WTO ( ). 38

41 Det är först de senaste åren, eller från runt 2003, som importen från Indien tagit fart på allvar. Under de senaste fem åren har den däremot vuxit desto snabbare med en årstakt på 32 procent vilket kan jämföras med 26 procent per år för hela tioårsperioden. Indienhandeln står för en mycket liten del av Sveriges totala teknikhandel Sveriges teknikhandel med Indien är väldigt begränsad om man jämför med svensk teknikhandel med andra delar av världen. Exempelvis är exporten av teknikprodukter till Kina dubbelt så stor, till USA 7 gånger så stor och till Europa hela 45 gånger så stor. Endast 1,2 procent av Sveriges teknikexport går till världens näst folkrikaste land, dvs. Indien. Andelen teknikimport därifrån är endast 0.2 procent. Samtidigt har teknikhandeln med Indien vuxit kraftigare än Sveriges teknikhandel med både Kina och östra Europa de senaste tio åren. ENDAST 1,2 PROCENT AV DEN SVENSKA TEKNIKEXPORTEN GÅR TILL INDIEN Sveriges teknikhandel fördelad mellan olika delar av världen 2007 (procent) Andel av svensk teknikexport Andel av svensk teknikimport Indien 1,2 % 0,2 % Kina 2,4 % 4,8 % Östra Europa 5,1 % 8,8 % USA 8,6 % 4,3 % Västra Europa 49,3 % 67,2 % Övriga världen 33,4 % 14,7 % Källa: Eurostat, bearbetning Teknikföretagen Teknikexport från Sverige tar marknadsandelar i Indien I en växande omvärld är det sällan lätt att hålla marknadsandelar eftersom miljontals nya människor runt om i världen varje år börjar jobba i industrier som producerar till världsmarknaden. Mot den bakgrunden är det glädjande att konstatera att svensk teknikexport tar marknadsandelar i Indien jämfört med andra exportörer. 21 Sveriges exportmarknadsandel har ökat med 0,85 procentenheter mellan 1998 och En ökning på 0,85 procentenheter på 8 år kan låta lite men andelen motsvarar en försäljning på flera miljarder SEK. 22 SVERIGES EXPORTMARKNADSANDEL HAR ÖKAT MED 0,85 PROCENTENHETER PÅ 8 ÅR Svensk teknikexport som andel av den totala indiska teknikimporten (procent) Marknadsandel ,40 % ,20 % 2006* 2,25 % Källa: UN Comtrade database, bearbetning Teknikföretagen * 2006 är det senaste året för vilket handelsdata för Indien finns i databasen 21) Sveriges marknadsandel har beräknats som svensk teknikexport till Indien som andel av landets totala teknikimport. Statistiken kommer från UN Comtrade database och är rapporterad från Indien. 22) Under 2006 motsvarade en andel på 0,85 procent en försäljning på 2,9 miljarder SEK. 39

42 Ericssons omfattande försäljning av teleprodukter i Indien är en starkt bidragande orsak till de ökade marknadsandelarna, men även andra teknikvaror har tagit marknadsandelar i landet. Det är möjligt att svensk teknikexport som andel av Indiens teknikimport förblir oförändrad eller till och med minskar något de närmaste åren. Detta skulle ändå inte vara särskilt alarmerande förutsatt att utbytet fortsätter att växa kraftigt. Den ökade lokala närvaron i landet bidrar också till att hålla uppe svensk industris försäljningsandel i Indien. Teleprodukter utgör nästan halva teknikexporten till Indien Från Sverige till Ericssons fabrik i Jaipur och till höjderna i Indiens inland sker ett ständigt flöde av teleutrustning. Tackvare bättre möjligheter till kommunikation kan vardagen underlättas för bönder i Maharashtra som med hjälp av mobiltelefon kan ta reda på var de kan få mest betalt för sin skörd. Räddningsaktioner vid översvämningar i exempelvis Bihar kan underlättas tackvare tillgången till förbättrad kommunikation och överlag underlättar möjligheten till mobiltelefoni vardagen på många håll i Indien. Teleprodukter för 3 miljarder SEK exporterades till Indien under 2007 Ericsson dominerar svensk export till Indien och tele- och elektronikprodukter exporterades för ett värde av drygt 3 miljarder SEK under Därmed utgjorde tele- och elektronikexporten 29 procent av den svenska exporten till Indien. Andelen har pendlat runt 30 procent de senaste tio åren med en rekordnotering 2003, då andelen var 48 procent. Merparten av teleexportökningen skedde fram till 2005 men den årliga ökningstakten har dock varit 33 för hela den senaste tioårsperioden. Att exporttillväxten avtagit de senaste åren förklaras av att Ericsson i dag har en omfattande produktion i Indien och försäljningen har fortsatt att öka i snabb takt. Klassiska svenska industriprodukter utgör en stor del av exporten till Indien Maskinindustrin är den del av teknikindustrin som, näst efter telebranschen, står för störst andel av den svenska exporten till Indien. Under 2007 var maskinindustrins andel av Sveriges export till Indien 20 procent. Klassiska svenska industriprodukter som gruvbryningsutrustning, pumpar och kompressorer samt pappersmaskiner står var för sig för flera procent av den svenska exporten till Indien. Andra stora varugrupper som syns tydligt i statistiken är värmeväxlare vapen och motorer. Utöver Ericsson står alltså svenska industriföretag som Alfa Laval, Atlas Copco och Bofors för en betydande del av handeln med Indien. Därutöver utgör elektrisk utrustning en relativt stor andel av exporten. Varor från instrumentindustrin och metallvaruindustrin utgör däremot en mycket liten andel av den svenska exporten till Indien. ABB:s försäljning i Indien är främsta förklaringen till den omfattande exporten av elektrisk utrustning. Under 2007 exporterades elektrisk utrustning till ett värde av 1 miljard SEK till Indien, vilket innebär en andel på 9 procent av exporten. 40

43 MYCKET TELEPRODUKTER, MASKINER OCH ELEKTRISK UTRUSTNING EXPORTERAS TILL INDIEN Exportvärde och andel av svensk export för delbranscher 2007 (miljoner SEK och procent)* Exportvärde 2007 Andel av total export Metallvaror 144 1,4 % Maskiner ,9 % Datorer och kontorsmaskiner 328 3,1 % Elektrisk utrustning ,4 % Tele- och elektronikprodukter ,0 % Instrument 271 2,5 % Motorfordon 465 4,4 % Övriga transportmedel 6 0,1 % Teknikprodukter totalt ,7 % Källa: SCB, bearbetning Teknikföretagen * Indelningen följer SPIN-klassificeringen och tabellen visar varugrupperna 28 till 35 Fordonskomponenter exporteras till Indien i stor och växande utsträckning Volvos verksamhet i Indien är en av de viktigaste förklaringarna till den snabbt växande exporten av delar till motorfordon till Indien. Under fem år har den årliga tillväxttakten varit 64 procent och ökningstakten var extra kraftig under 2007 och Fordonskomponenter utgjorde 3,5 procent av vår export till Indien 2007 och andelen har ökat till drygt 7 procent första halvåret Det indikerar att fordonskomponenter kommer att exporteras till ett värde av minst 900 miljoner SEK under Även varugruppen motorer och turbiner (som räknas till maskinindustrin) indikerar att insatsvaror till fordon skeppas till Indien i allt större utsträckning. Varugruppen svarade för drygt två procent av den svenska varuexporten under första halvåret 2008 och exportvärdet har ökat med 69 procent per år den senaste femårsperioden. Trenden indikerar att vi kommer se en kraftigt växande export av fordonskomponenter även de kommande åren. Alltmer delar till fordonsindustrin importeras från Indien Att en ung man som tidigare jobbat i jordbruket lämnar sin hemby och flyttar till Haryana och börjar jobba i ett företag som tillverkar fordonskomponenter, är inget ovanligt. Istället är det en naturlig del av den urbanisering och industrialisering som sker i Indien. I nybyggda fabriker tillverkas komponenter både till inhemsk fordonstillverkning och för export. Kanske kommer några av de metallkomponenter, den unga mannen tillverkar, att säljas till ett svenskt företag och sändas till Sverige för montering. Motorfordonskomponenter utgör en stor del av importen från Indien Motorfordonskomponenter är den grupp av teknikvaror som i störst utsträckning importeras från Indien. Av den hitintills ytterst begränsade importen till Sverige utgjorde denna varugrupp drygt 6 procent 2007 och under första halvåret 2008 var andelen drygt 7 procent. Uppskattningsvis kommer delar och tillbehör till motorfordon att importeras till ett värde av ca 400 miljoner SEK under Tillväxttak- 41

44 ten de senaste fem åren har varit 113 procent per år. En del av denna import förklaras av Volvos inköp i Indien för globalt behov. Därutöver syns även andra svenska fordonstillverkares inköp av komponenter från underleverantörer, som exempelvis Haldex, i importstatistiken. Ett växande antal motorfordon importeras från Indien och importvärdet för dessa uppgick till 66 miljoner SEK Det är förvisso inte så mycket men importtillväxten har varit 335 procent per år de senaste fem åren. Motorfordonsimporten från Indien består nästan uteslutande av personbilar. Varken ökningstrenden för motorfordon eller fordonskomponenter visar några tecken på avmattning utan vi kan förvänta oss en kraftigt ökad import av dessa varor från Indien de närmaste åren. FORDONSKOMPONENTER OCH BILAR UTGÖR NÄSTAN 10 PROCENT AV IMPORTEN Importvärde och andel av total import för delbranscher 2007 (miljoner SEK och procent)* Importvärde 2007 Andel av total import 2007 Metallvaror 238 6,0 % Maskiner 235 5,9 % Datorer och kontorsmaskiner 1 0,0 % Elektrisk utrustning 150 3,7 % Tele- och elektronikprodukter 41 1,0 % Instrument 45 1,1 % Motorfordon 380 9,5 % Övriga transportmedel 8 0,2 % Teknikprodukter totalt ,5 % Källa: SCB, bearbetning Teknikföretagen * Indelningen följer SPIN-klassificeringen och tabellen visar varugrupperna 28 till 35 En hel del metallkomponenter importeras från Indien Från den indiska metallvaruindustrin dominerar importen av bearbetade varor av oädel metall. Ungefär 6 procent av den svenska importen från Indien kommer från metallvaruindustrin och värdet uppgick till 238 miljoner SEK under Den förhållandevis stora importen av bearbetade metallvaror indikerar att det främst är insatsvaror som importeras till Sverige och importen av metallvaror växer snabbt. Tillväxttakten har årligen varit 41 procent de senaste fem åren. Vid sidan av motorfordon och insatsvaror är maskiner och elektrisk utrustning produktgrupper som importeras i märkbara volymer. Inom maskinindustrin står kullager och andra delar för kraftöverföring för en betydande andel. Varugruppen utgör ungefär tre procent av den totala importen medan maskinindustrin sammantaget står för 6 procent. En del av denna import kommer från SKF:s indiska verksamhet medan en del förklaras av allehanda andra inköp till fordonsindustrin från Indien. 42

45 Den svenska exporten till Indien är mer värd per kilo än importen därifrån Värmeväxlare, centrifuger och delar till motorfordon är några exempel på produkter som skickas både från Sverige till Indien och i motsatt riktning. Det är sällan exakt likvärdiga produkter som skickas i båda riktningarna utan produkterna skiljer sig i både modell och kvalitet. Produktionsvolymer med sammanhörande skalfördelar, historisk lokalisering av produktion samt kapital- och kunskapsintensitet är några parametrar som avgör värdet på produkterna och vad som skickas i vilken riktning. Skillnader i produkternas beskaffenhet syns i prissättingen på de produkter som exporteras respektive importeras. För mer homogena varugrupper kan dessa skillnader kan studeras i handelsstatistiken och skillnaderna syns tydligt i handeln med Indien. Delar till fordonsindustrin är en varutyp där svensk export de senaste åren betingat ett högre pris per kilo än motsvarande import från Indien. Det är först de senaste tre åren det funnits några större varuflöden men under den perioden har värdet per kilo på den svenska exporten varit ungefär dubbelt så högt som motsvarande värde för importen. 23 Motsvarande gäller även för varor som pumpar, transmissionssystem, kullager och värmeväxlare. Regelmässigt betingar export till Indien ett högre pris per kilo än vår import från Indien och det finns ännu inga tendenser till att denna skillnad minskar. Växande handel i framtiden inte minst med delar till motorfordon Bilar från Tata och fordonskomponenter från ett företag som kontrolleras av familjen Anand, är några exempel på varor som i växande utsträckning kommer att transporteras från Indien till Sverige. Dessutom kommer värdet på det gods som transporteras från Indien till Sverige om några år i större utsträckning att motsvara värdet på det gods som transporteras åt andra hållet. Vi kan även vara säkra på att mer varor överlag kommer att passera röda havet och Gibraltarsund på sin resa mellan Sverige och Indien i framtiden. Mer export och import och ett minskande handelsöverskott i framtiden Tillväxten av handeln med Indien har bara börjat och vi kommer att få se en snabbt växande teknikimport de kommande åren. Inte minst indikerar utvecklingen inom fordonsindustrin i landet att vi kommer att få se en snabbt ökad import av både fordon och fordonskomponenter från Indien. Även vår export kommer att växa och motorfordon, maskiner och utrustning för byggande av infrastruktur är några produkter som i växande utsträckning kommer att behövas i Indien. Exporten kommer med all sannolikhet att fortsätta växta åtminstone med samma årstakt på drygt 10 procent som den gjort under de senaste fem åren och importen kommer troligtvis att växa betydligt snabbare än så. Att importen växer snabbare än exporten kommer på lite sikt innebära att Sveriges stora handelsöverskott med teknik minskar. Detta på samma sett som redan skett i handeln med Kina och östra Europa. Det är också troligt att skillnaden i pris per kilo minskar mellan exporten och importen i takt med att leverantörer i Indien blir mer erfarna samtidigt som deras verksamhet blir mer kapitalintensiv. 23) Siffrorna kommer från SCB och avser varugrupp SITC 784, dvs. delar och tillbehör till motorfordon. Kvot av pris per kilo mellan export och import var 2,45 för 2007, 2,55 för 2006 och 1,64 för

46 IBM och Microsoft i Bangalore (Golf Links Buisness Park) 44

47 Indiens betydelse för Sverige och svensk industri De svenska företagens verksamhet i Indien handlar om expansion i landet och inte om utflyttning från Sverige. Sammantaget har utbytet med Indien haft en positiv inverkan på svensk verksamhet och den ökade exporten till Indien har redan bidragit till uppskattningsvis jobb i Sverige. Därutöver har svensk tillverkning blivit både mer kapital- och kunskapsintensiv tackvare verksamheten i Indien. Huruvida verksamheten i Indien kommer att ha en fortsatt positiv inverkan på svensk verksamhet i framtiden är ännu inte avgjort utan bestäms av konkurrensförutsättningarna i Sverige, som måste vara i världsklass. Företagen expanderar i Indien de flyttar inte från Sverige I samhällen runt om i Sverige bidrar industrin till att skapa jobb och välstånd. Företagens försäljning på världsmarknaden skapar intäkter så att människor kan köpa alltifrån franska viner till elektronik från Taiwan. Tackvare framgångsrik export kan företagen köpa tjänster lokalt och beställa varor från ortens mekaniska verkstad. Den skatt de anställda betalar bidrar till verksamhet i skolor och till att gatlyktor hålls lysande och dessutom håller de anställdas konsumtion igång järnhandeln, frisören, ICA-butiken och mycket mer. Jobb i Indien har inte skapats på bekostnad av jobb i Sverige Eftersom storföretagens verksamhet har så stor betydelse för Sverige, är det relevant att ställa sig frågan om produktion flyttar till Indien från Sverige eller om verksamheten där är ren expansion. 24 Flera faktorer indikerar att företagen hittills har expanderat i Indien och inte flyttat verksamhet dit från Sverige. Inte minst att närvaron förklaras av marknadsskäl istället för kostnadsskäl visar att verksamheten i Indien i allt väsentligt handlar om ren expansion. Antalet anställda i Sverige har förvisso minskat i de studerade företagen den senaste tioårsperioden, från till personer. 25 Nästan hela sysselsättningsminskningen skedde dock under första halvan av perioden och under denna period minskade även antalet anställda något i företagen i Indien. Under andra halvan av perioden, när antalet anställda ökade kraftigt i Indien, var antalet anställda mer oförändrat i Sverige. Därmed är det tydligt att inte sysselsättningsminskningen i Sverige beror på sysselsättningsökningen i Indien. 24) Detta kapitel bygger på dels intervjuer av företagsledare i Sverige och Indien och dels på vår samlade bild av svensk industri och dess verksamhet på växande marknader och i Sverige. Se intervjuförteckning längst bak i rapporten. 25) Sysselsättningssiffrorna för Sverige och globalt kommer från företagens årsredovisningar och avser 2007 medan siffrorna för Indien mestadels är rapporterade av respektive företag i Indien och avser

48 NEDGÅNGEN I SVERIGE INTRÄFFADE INNAN ÖKNINGEN I INDIEN TOG FART Antal anställda vid de studerade svenska teknikföretagen i Sverige och Indien Antal anställda i Sverige Antal anställda i Indien % % % % * Källa: Respektive företag i Indien, Exportrådet (2008) samt företagens koncernredovisningar, bearbetning Teknikföretagen * Värdet baseras på företagens koncernredovisningar och avser 2007 Minskat antal anställda förklaras av strukturomvandling Precis som i Sverige, har antalet anställda globalt i de studerade företagen minskat under en tioårsperiod. Antalet anställda har minskat från till personer. Det minskade antalet anställda beror inte på en försäljningsminskning utan på en strukturomvandling och på att vissa av företagen sålt dotterbolag. Företagens omsättning globalt har ökat under perioden samtidigt som förädlingsgraden minskat. Samma bild framgår vid analys av företagens verksamhet i Sverige och förändringarna beror även här på strukturförändringar. 26 ÖKAT ANTAL ANSTÄLLDA GLOBALT I FÖRETAGEN DE SENASTE FEM ÅREN Anställda vid de studerade svenska teknikföretagen i Indien, Sverige och globalt * Sverige Indien Världen totalt Källa: Respektive företag i Indien, Exportrådet (2008) samt företagens koncernredovisningar, bearbetning Teknikföretagen * Värdet för Sverige och globalt baseras på företagens koncernredovisningar och avser 2007 Dessa strukturförändringar har bidragit till en mer konkurrenskraftig industri både i Sverige och runt om i världen. I vissa fall har outsourcing skett till underleverantörer i Sverige, vilket delvis kompenserat sysselsättningsminskningen i de företag vi studerat. I andra fall har inköp gjorts från låglöneländer. Dessutom har produktivitetsförbättringar och rationaliseringar bidragit till att företagen kunnat sälja och förädla mer med färre anställda. 26) Försäljnings- och förädlingsvärden är beräknade utifrån företagens koncernredovisningar och uppgifter för svensk verksamhet utgår från Teknikföretagens årliga lönsamhetsundersökningar. 46

49 De senaste fem åren har dock antalet anställda i företagen ökat globalt och ökningen har främst skett på växande marknader. Att tillväxten sker på växande marknader är inte speciellt konstigt eftersom det är i länder som Indien människor, som tidigare levt isolerat i byar på landsbygden, successivt får kontakt världsmarknaden. Verksamhet i Indien har bidragit till produktion och jobb i Sverige I mellersta Sverige, i bergslagen och Gästrikland, sitter ingenjörer och utvecklar världsledande verktyg för skärande bearbetning. Som ett resultat av satsningar på FoU, kan Sandvik och Seco Tools ta betalt för kunders ökade produktivitet runt om i världen. När Tata, Mahindra & Mahindra och Bajaj Auto expanderar i Indien, innebär det ett ökat behov av verktyg i industrier runt om i landet. Genom att köpa verktyg från svensk industri kan de indiska företagen dra nytta av svenska ingenjörers ansträngningar. Den ökade försäljningen är samtidigt positiv för verksamheten i Sverige och bidrar till bättre kostnadstäckning för utveckling av framtida produkter. Mer produktion och fler jobb tackvare ökad teknikexport till Indien Den ökande teknikexporten till Indien bidrar både till ökad produktion och fler jobb i Sverige. Som vi beskrev i föregående kapitel kan vi under 2008 förvänta oss en teknikexport på över 9 miljarder SEK. Därmed har exporten ökat med ca 8 miljarder på tio år. Denna ökade försäljning innebär att ca arbetstillfällen skapats i teknikföretag i Sverige under en tioårsperiod. 27 Tackvare exportökningen till Indien har alltså vissa företag kunnat öka produktion och anställda i Sverige medan andra bolag har kunnat behålla befintligt produktion och personal. DEN ÖKADE TEKNIKEXPORTEN TILL INDIEN HAR BIDRAGTI TILL CA JOBB I SVERIGE Illustration av hur sysselsättningen i Sverige har påverkats av teknikexporten till Indien Teknikexport till Indien Cirka 9 miljarder Effekt på sysselsättning i Sverige anställda Teknikexport +8 miljarder SEK Cirka 1 miljard Sysselsättningsökning 27) Svenska teknikföretags förädlingsvärde per anställd är ca SEK enligt Teknikföretagens lönsamhetsundersökningar. Vid en förädlingsgrad på 30 procent och en löneandel på 70 procent motsvarar dessa 8 miljarderna i ökad försäljning ytterligare arbetstillfällen. Räknar vi bort den miljard som teknikimporten till Sverige ökat med, blir resultatet arbetstillfällen. Eftersom inte all importökning från Indien innebär utebliven försäljning från företag i Sverige uppskattar vi att den positiva sysselsättningsökningen är ca anställda. Givetvis påverkas sysselsättningen av sammansättningseffekter i exporten. Samtidigt genererar varje jobb i ett teknikföretag sysselsättning i andra sektorer vilket gör att i vilket fall som helst är lågt räknat. 47

50 Utbytet ger ökad konkurrenskraft och bättre kostnadstäckning för FoU Utbytet med Indien inverkar positivt på verksamheten i Sverige på flera sätt än genom ökad export och sysselsättning. Ökade marknadsandelar är något företagen ofta strävar efter och bolagen försöker åtminstone upprätthålla sin andel på världsmarknaden. Därmed är närvaro i Indien avgörande. Konkurrensen är stenhård mellan multinationella företag och genom närvaro på nya marknader, säkras tillväxt och långsiktig konkurrenskraft, vilket i sin tur är en förutsättning för fortsatt verksamhet och sysselsättning i Sverige. Företagen har stora kostnader för forskning och produktutveckling och den ökande försäljningen i Indien bidrar med ökad kostnadstäckning för detta och för allehanda annan verksamhet. Ofta ägs patent och andra immateriella rättigheter av svensk verksamhet och genom detta ägande får svenska bolag intäkter från utländsk verksamhet. Företagen prissätter även komponenter och mjukvara som exporteras till verksamheter i andra länder på ett sätt så att de kan täcka kostnader för forskningsinnehållet i produkterna. Dessutom når kapital svenska verksamheter i form av utdelning från dotterbolag. Vanligtvis bedrivs verksamhet i Indien i ett eller flera dotterbolag och när dessa bolag gör vinster, som inte återinvesteras i verksamheten, sker utdelning till koncernmoderbolaget. Det förekommer även att bolag helt sköter hela sin globala fakturering från Sverige, vilket givetvis är något som kan ändras över dagen. I nationalräkenskaperna i Sverige syns företags transfereringar och försäljning utomlands bland annat i form av så kallad merchanting, som uppkommer när bolag i Sverige handlar med varor utomlands utan att dessa varor passerar Sverige. Företagens verksamhet utomlands syns överlag i det som kallas övrig tjänsteexport (där merchanting inkluderas) och denna post har ökat snabbt under en tioårsperiod, främst tackvare att vinster från företagens försäljning utomlands. 28 Växande marknader har ändrat företagens struktur i Sverige För varje lastbil eller maskin som Volvo producerar i Indien behövs transmissionssystem och allehanda komponenter. Vissa av dessa komponenter kommer från Sverige och därmed bidrar verksamheten i Indien till produktion och jobb bland annat i Skövde, Köping och Göteborg. Samtidigt köper inköpsavdelningarna alltifrån fästelement till packningar från fabriker på nya växande marknader. De globalt optimerade varuflödena ökar lönsamheten. En konsekvens är samtidigt att behovet av tjänstemän i Göteborg ökar parallellt med att verksamheten i Sverige blir mer kapitalintensiv. Mer avancerad produktion i Sverige tackvare nya marknader som Indien Att avancerad och kapitalintensiv produktion specialiseras till Sverige är en effekt av utbytet med Indien och av utbyte med nya marknader överlag. Specialiseringen beror på att enklare och mer standardiserad verksamhet lokaliseras till lågkostnadsländer samtidigt som svenska anläggningar fortsätter att utföra kapitalintensiv och kunskapsintensiv verksamhet. Även om verksamhet i Indien inte har inneburit någon större omflyttning av produktion från Sverige till Indien har ändå den ökade verksamheten i landet bidragit till specialiseringen i Sverige. Som vi konstaterade i 28) Se exempelvis SCB(2008) som beskriver hur multinationella företags verksamhet utomlands resulterat i kraftigt växande merchanting och övrig tjänsteexport. 48

51 föregående kapitel syns skillnader produkternas beskaffenhet i prissättingen på export respektive import för mer homogena varugrupper. Detta indikerar att produkterna som exporteras från Sverige till Indien är mer avancerade och har ett högre kunskapsinnehåll än de produkter som skickas åt andra hållet. MER AVANCERAD PRODUKTION, FoU OCH TJÄNSTER I SVERIGE TACKVARE INDIENUTBYTET Generalisering av hur utbytet med Indien påverkar industristrukturen i Sverige Andelen avancerad och kapitalintensiv produktion ökar i Sverige Andelen FoU och administration ökar i Sverige Andelen tjänstemän ökar i Sverige Fler tjänstemän i Sverige tackvare utbytet med Indien Ytterligare en konsekvens av utbytet med Indien är att behovet av tjänstemän i Sverige påverkas. Under en tioårsperiod har tjänstemännens andel av personalstyrkan i teknikindustrin i Sverige ändrats från 45 till 48 procent och förändringen har varit ännu större i de studerade bolagen. 29 Givetvis förklaras bara en liten del av denna förändring av Indienutbytet. Närvaron på flera håll i världen innebär fler dotterbolag, en mer komplex värdekedja och flera leverantörer. Därmed ökar behovet av administration och tjänstemän i Sverige. Ökad närvaro på världsmarknaden innebär också ett ökat behov av design och utveckling vilket inverkar positivt på FoU-verksamhet i Sverige. Dessutom leder den mer kapitelintensiva och avancerade produktionen till en ökad andel ingenjörer i verksamheten. 29) Uppgiften kommer från Teknikföretagens årliga lönsamhetsundersökningar och baseras på värden för 1998 och

52 Indiens inverkan i framtiden avgörs av förutsättningarna i Sverige Förutsättningarna i Sverige avgör om produktion flyttar från Hisingen till Hoskote och om FoU hamnar i Chennai eller Kista. Elevers val att studera teknik är avgörande för utvecklingen i Sverige. Dessutom avgör beslut på Helgasholmen huruvida huvudkontor, produktionsanläggningar och FoU har en framtid i Sverige. Om politiska beslutsfattare och arbetsmarknadens parter bidrar med flexibilitet och bra förutsättningar samtidigt som ungdomar väljer att studera teknik i tillräcklig omfattning, kan vi i framtiden glädjas åt en industri med framgångsrik verksamhet i både Sverige och Indien. Snabbväxande indisk industri kan bli både hot och möjlighet för Sverige Indien kommer att vara en av världens största biltillverkande nationer inom tio år och underleverantörsnätverket i landet kommer att expandera för att förse den växande industrin med insatsvaror. Överlag kommer industrin i Indien att växa kraftigt de närmaste åren. Exakt hur mycket avgörs i stor utsträckning av om den dåliga infrastrukturen förbättras i tillräcklig utsträckning och om landets politiker kan komma tillrätta med korruption och dåligt fungerande byråkrati. Hur Sverige och produktion i Sverige påverkas av det växande Indien ännu inte avgjort. En ökad handel brukar gå i båda riktningarna. Därmed kan utvecklingen i Indien innebära att verksamhet i Sverige kan ta tillvara på utvecklingen i Indien genom att förse indisk verksamhet med produkter och samtidigt göra inköp till låg kostnad därifrån. Alternativt kan utvecklingen i Indien innebära försämrad konkurrenskraft för svensk produktion, med minskad verksamhet i Sverige som följd. Vilken väg utvecklingen följer avgörs av de svenska konkurrensförutsättningarna. Det globala omvandlingstrycket är förvisso inte riktigt lika starkt i dag som det var för ett decennium sedan. Då hade ökad politisk öppenhet, tackvare Berlinmurens fall och Kinas politiska omsvängning, tillsammans förbättrade förutsättningar för tillverkning i Kina och östra Europa, skapat ett kraftigt ökat utbud av arbetskraft till låg kostnad. När nu förutsättningarna för global produktion successivt förbättras även i Indien, tillför inte landet något väsentligt annorlunda. Den snabba utvecklingen i landet gör ändå att svenska företag och svenska beslutsfattare måste anstränga sig för att erbjuda de bästa produkterna och de allra bästa förutsättningarna. Risken finns att forskning och administration flyttar från Sverige till Indien Den goda tillgången till engelskspråkiga ingenjörer gör Indien intressant som ett land för successiv expansion av forskning och utveckling. Att svenska företag alltför ofta har svårt att rekrytera duktiga ingenjörer och akademiker i Sverige är samtidigt ett stort problem. Svårigheter att rekrytera rätt kompetens i Sverige kan innebära att FoU-verksamhet i Sverige minskar i omfattning medan den växer i Indien. Det kan på sikt innebära att även de mest centrala delarna av verksamheten hamnar i Indien. Därmed finns även risken att produktion lämnar Sverige eftersom det inte längre finns tillräckliga skäl att ha så kallade masterfabriker i landet ) Dvs. fabriker som används som mall när produktion expanderar i andra delar av världen. 50

53 Förutsättningarna i Sverige avgör, i större utsträckning än för tillverkande verksamhet, om FoU i Indien är bra eller dålig för motsvarande verksamhet i Sverige. Resulta från tjänsteproduktion och FoU kan enkelt sändas via Internet och det är viktigt att en indisk ingenjör blir ett komplement och inte en konkurrent till en svensk ingenjörer. Det är inte heller självklart att huvudkontor, ägande av patent m.m. kommer att finnas i Sverige i all framtid. Sverige är ett kallt land som geografiskt ligger långt borta från världens metropoler och som dessutom har ett högt skattetryck. Eftersom världen växer mer i Asien än i norra Europa, kommer alltmer av företagens försäljning ske långt från Sverige. Därmed minskar skälen att behålla administration i Sverige och det vore olyckligt om en ovilja till reformer bidrar till en annars omotiverad utflyttning av huvudkontor. Konkurrensförutsättningarna i Sverige måste vara i världsklass Mycket är bra i Sverige men i en global värld krävs förutsättningar i världsklass. Det viktigaste för ett lands ekonomi är människorna och deras kunskaper. Människor som jobbar, tänker och konstruerar, ger pengar ett värde och utan den dagliga produktionen skulle affärerna snart stå tomma. Utbildning och kompetensförsörjning är därmed ytterst avgörande för hur Sverige och industrin i Sverige kommer att utvecklas. Det tar tid för ungdomar att gå genom skolsystemet och dagens insatser syns först om flera år. Det är alltså nu ungdomar måste uppmuntras att läsa tekniska utbildningar. Lagar och regler måste anpassas till företagens globaliserade verklighet och behovet är extra stort inom arbetsmarknadsområdet. Dessutom bör grundforskning, infrastruktur, elförsörjning m.m. förbättras i Sverige. En reform inom skatteområdet är mycket viktig om företagen ska kunna fortsätta att ha sina baser i landet. Att kunna erbjuda en bra lön efter skatt är avgörande i jakten på rätt personer till huvudkontor och forskningsavdelningar. Både skatt på högre inkomst och bolagsskatt bör sänkas. Dessutom är det viktigt att inte återinföra beskattning av kapital eftersom kapital och privat ägande är en förutsättning för investeringar i framtiden. Om inte politiska makthavare och arbetsmarknadens parter skapar rätt förutsättningar och nödvändig flexibilitet i Sverige, är sannolikheten stor att vi kommer se verksamhet flytta från Sverige till bland annat Indien. Skapas däremot bättre förutsättningar i Sverige, kommer vi att se hur företagen fortsätter att expandera både på hemmaplan och på världsmarknaden Då kan vi glädja oss åt en svensk industri som producerat alltmer varor och tjänster i både Indien och Sverige och som därmed gör livet enklare för människor runt om i världen. 51

54 Trafik i centrala Bangalore 52

55 Referenser Publikationer Bajpai, N (2002), A Decade of Economic Reforms in India: the Unfinished Agenda, CID Working Paper No. 89 Exportrådet (2008), Sweden India Business Guide , Exportrådet, New Delhi KPMG (2008), KPMG s Corporate and Indirect Tax Rate Survey 2007, KPMG McKinsey (2005), The McKinsey Quarterly: When to make India a manufacturing base, Meredith, R (2008), The Elephant and the Dragon, W.W. Norton & Company, New York Ministry of Heavy Industries and Public Enterprices (2008), Annual Report , Department of Heavy Industry, New Delhi Reserve Bank of India (2008), First Quarter Review of Annual Monetary Policy for the Year , Reserve Bank of India SCB (2008), Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv nr , SCB, Stockholm Teknikföretagen (2005), Svenska företag i Kina Vad betyder de för produktionen i Sverige?, Teknikföretagen, Stockholm Teknikföretagen (2007), Svensk industri i östra Europa Hur påverkas produktionen i Sverige, Teknikföretagen, Stockholm Teknikföretagen (2008), The automotive industry in India, Teknikföretagen, Stockholm Economic Times (2008), Golden Quadrilateral road project will cover 6,500 km, indiatimes.com World Economic Forum (2007), The Global Competitiveness Report , World Economic Forum, Geneva WTO ( ), Intervjuer AB Volvo (Mars 2008), Telefonintervju med Joakim Hjerpe President Volvo (China) Investment Co. Ltd ABB (India) Limited (Maj 2008), Intervju i Bangalore med Deepak Sood Head Corporate Communications and Investor Relations, S Karun Senior Vice Precident & Location Head, C K Subbaiah Asst. Vice President Manufacturing & Supply Management, Anand H Asst. Vice President Manufacturing, Ashish Shukul Manager Corporate Communications Alfa Laval (India) Limited (Februari 2008), Intervju i Pune med Nish Patel Managing Director, Lars Bengtsson Vice President Atlas Copco (India) Ltd (Februari 2008), Intervju i Pune med Suresh Ghotage General Manager Holding & CFO 53

56 Electrolux (Januari 2008), Telefonintervju med Johan Fant Ericsson India Private Limited (Februari 2008), Intervju i Jaipur med Kjell Casenberg General Manager, G.S. Khandelwal Senior Manager Accounts & Taxation Ericsson India Private Limited (Februari 2008), Intervju i Gurgaon med P Balaji Vice President Marketing & Strategy Ericsson India Private Limited (Maj 2008), Intervju i Chennai med Lars Olander Head R&D Exportrådet (December 2007), Intervju i Stockholm med Fredrik Fexe Handelssekreterare i Indien Exportrådet (Maj 2008), Intervju i Bangalore med Björn Savlid Associate i Indien Flextronics Technologies (I) Pvt Ltd (Maj 2008), Intervju i Chennai med Michael Rubin - Director Business Development, Jithesh Mathew product Engineer, Narayana Bhat Director Operations Haldex (Januari 2008), Intervju i Stockholm med Joakim Olsson Koncernchef Haldex India Ltd (Februari 2008), Intervju i Nashik med Ganesh Pai Cief Operating Officer, Binu S D G M Operations, Sachin Kotwal D G M Business Development Höganäs India Ltd (Februari 2008), Intervju i Pune med Srini Srinivasan Managing Director IBM India Private Limited (Maj 2008), Intervju i Bangalore med Koushik Radhakrishnan Director Auto & Aero Industry Group, Anuj Malhotra Strategy Leader, S Anantharaman Account Executive Ericsson, Kapil K Gupta GM Engagement Electronics Industry, G K Sukumar Director Industrial Sector & Centre Head Hyderabad NEFAB India Private Limited (Februari 2008), Intervju i Gurgaon med Ravibdra Shenoy Managing Director, Bharat Bhushan Finance Controller Sandvik Asia Ltd (Februari 2008), Intervju i Pune med Håkan Kingstedt Managing Director & President, Dr. Sanjay Basu Senior Corporate Consultant, Ranjit Ghatge Vice President Engineering & Projects Seco Tools (Mars 2008), Intervju i Fagersta med Kai Wärn Koncernchef SKF India Limited (Februari 2008), Intervju i Pune med Mandar Vaidya General Manager Purchase, Ranjan Kar Director Automotive & Textile Business Units, Sumit Mitra Controller ID Factrory Sony Ericsson (Maj 2008), Intervju i Chennai med Anders Grynge Vice President Product Business Group Tetra Pak India Pvt Ltd (Februari 2008), Intervju i Takawe med Subodh Kulkarni Factory Director Trelleborg Sealing Solutions (India) Pvt Ltd (Maj 2008), Intervju i Bangalore med Bony Paul General Manager, N G Raghavendra General Manager Manufacturing, Venkatesh Koteshwar Controller Finance Volvo India Private Limited (Maj 2008), Intervju i Bangalore med Eric Leblanc General Manager, Klaus Fox Vice President Industrial Operations 54

57 55

58 56 Marknadsgata i centrala Pune