Globalisering i praktiken exemplet svenska teknikföretag i Kina

Transkript

1 Globalisering i praktiken exemplet svenska teknikföretag i Kina

2

3 Förord Sveriges välstånd bygger på en framgångsrik exportindustri. Svenska teknikföretags internationella framgångar svarar för merparten av exporten av varor från Sverige. Storleksmässigt dominerar fortfarande handeln med det närliggande Västeuropa, men Asien förväntas få ökad betydelse framöver. I ett globalt perspektiv är det framförallt Kina som svarar för en ökad andel av världshandeln. Den svenska teknikexporten till Kina har ökat med drygt 50 procent de senaste sju-åtta åren samtidigt som importen av teknik från Kina har ökat mer än tio gånger. Det är uppenbart att vi behöver en djupare analys av vad det som sker i Kina betyder för oss i Sverige. Vi har i denna sammanfattning därför försökt ställa ett antal frågor som besvaras i rapporten Svenska företag i Kina vad betyder de för produktionen i Sverige?, skriven av Teknikföretagens chefekonom Anders Rune och Meysam Sadegh, MSc Industriell Ekonomi, Chalmers Tekniska Högskola. Deras slutsats är att svenska teknikföretags närvaro i Kina hittills i huvudsak varit till fördel också för verksamheten i Sverige. Kinas betydelse för företagen i Sverige handlar mer om vad som är på väg att hända än vad som faktiskt hänt. Ser vi framåt ser vi att expansionen i Kina kan innebära mycket omfattande omlokaliseringar av produktion. Här måste vi i Sverige se upp och i tid etablera starka motpoler i form av FoU, spetskompetens och innovationsutveckling. Hur vi lyckas med detta avgör industrins framtid i Sverige. I globalt verkande företag handlar det inte om att Kina ses som ett hot eftersom varje land som erbjuder en marknad är en möjlighet. Diskussionen kring hot är mer ett politiskt problem för nationalstaterna än ett ekonomiskt problem för företagen Halvar Jonzon, VP Purchasing Autoliv, 2005 Stockholm i juni 2005 Anders Narvinger VD Rapporten Svenska företag i Kina vad betyder de för produktionen i Sverige? bygger på 40 intervjuer genomförda i Sverige och på plats i Kina under hösten 2004 och våren De intervjuade är verksamma inom svenska multinationella teknikföretag och ett antal underleverantörer. Det är ABB Group, Alfa Laval, Atlas Copco, Autoliv Inc., Car-O-Liner, Electrolux, Ericsson, Flexlink, Flextronics, Haldex, Lesjöfors, Munters, Sandvik, Sapa Group, Scania, SKF, Tradex, samt Volvo med Volvo Lastvagnar, Volvo Construction Equipment och Volvo Penta. Företagen omfattar över 80 procent av svenska teknikföretags verksamhet i Kina. Rapporten fi nns på

4

5 Globalisering i praktiken exemplet svenska teknikföretag i Kina Svenska teknikföretags närvaro i Kina har hittills i huvudsak varit till fördel också för verksamheten i Sverige ; Svenska teknikföretag är viktiga för Sverige eftersom vårt höga välstånd bygger på en stark export. När det gäller Kina domineras vår export av teknik, här är andelen över 70 procent. Det är dessa företag som även i framtiden kommer att ta tillvara möjligheterna i Kina. Svenska teknikföretag expanderar i Kina eftersom den kinesiska marknaden erbjuder mycket stora möjligheter för dessa företag. Utmaningar i Kina idag är att om ett företags konkurrenter expanderar i Kina är det nödvändigt att följa med för att försvara sin position på marknaden och/eller att utnyttja samma fördelar. Underleverantörer följer sina kunder, ofta är det inte mer komplicerat än så. Expansionen i Kina har inte skett på bekostnad av produktion i Sverige, snarare tvärtom. Konsekvenserna för Sverige idag är att svenska teknikföretags etableringar i Kina har bidragit till ökad svensk export av teknik till Kina. På den kinesiska marknaden krävs ett starkt nätverk av underleverantörer och att man väl hanterar olika hot som plagiat. Standarder gör att utländska företag kan använda Kina som inköpsmarknad med oförändrad kvalitetssäkring av sina produkter. Kinas betydelse för företagen i Sverige handlar mer om vad som är på väg att hända än vad som faktiskt hänt. Ser vi framåt ser vi att expansionen i Kina kan innebära mycket omfattande omlokaliseringar av produktion. Här måste vi i Sverige se upp och i tid etablera starka motpoler i form av FoU, spetskompetens och innovationsutveckling. Hur vi lyckas med detta avgör industrins framtid i Sverige ; De flesta vinnarna inom tillverkningsindustrin i Kina kommer i framtiden att vara kinesiska företag. Fortsätter prispressen mot kund är enda vägen till lönsamhet att pressa ned kostnaderna ytterligare. Utländska företags produktion i Kina kommer i ökad omfattning exporteras ut i regionen och även globalt. En ökad produktion i Kina ökar behoven av produktanpassning. Det blir med tiden därmed möjligt att även expandera mer avancerade delar av 3

6 verksamheten i Kina. Risken för minskad verksamhet i Sverige ökar naturligtvis i motsvarande grad. Forskning och utveckling hänger intimt samman med produktionen. Där produktion finns har forskning och utveckling bäst förutsättningar att mer långsiktigt utvecklas. Och tvärtom. Således måste Sverige satsa på samverkan i tvärfunktionella kluster som utvecklar gemensam spetskompetens. I annat fall kommer de olika verksamhetsdelarna att systematiskt raderas från Sverige. Hur ska vi då förstå de kinesiska framgångarna? Ekonomier som Kina kan främst konkurrera tack vare låga arbetskraftskostnader. Utöver de direkta skillnaderna i produktionskostnader har industriländerna också väsentligt högre nationella omkostnader. Det moderna Kina genomgår just nu sin initiala framväxt, en process som kan illustreras i fyra punkter: Kostnadsledare: Kina kan tack vare den tidigare samhällsekonomiska kostnadsstrukturen ha en lägre prisbild än marknadsekonomierna. Infrastrukturell modernisering: En förutsättning för att få igång en mer självgenererande ekonomisk tillväxt i Kina är att bygga upp och modernisera den fysiska infrastrukturen. Reformering och ekonomisk stabilisering: Efter lång tid av slutenhet har den så kallade kommandoekonomin ställts i stark kontrast mot vad många kallat ett av de råaste kapitalistiska systemen. Kundens betydelse i marknadsekonomin: Ett vanligt problem i övergången från plan- till marknadsekonomier är att samhället ska ställa om till ett system som det saknar erfarenhet av. Kina har dock en lång tradition av såväl individualism som affärsmannaskap och därmed god förståelse för kundens betydelse i marknadsekonomin. Kina visar således en mycket hög ekonomisk tillväxt i en fas där drivkraften främst är uppbyggd av infrastruktur och industri. Och detta kan förklaras av flera ekonomiska omständigheter: Kina använder modern utländsk teknik för egen uppbyggnad. Kina har gott om inhemskt och utländskt inflöde av riskkapital. Kina har billig arbetskraft. Kina kan dra fördel av en global ökning av frihandeln, att det finns väletablerade internationella standarder och att USA-dollarn har en relativt låg kurs. Men hur kommer detta att utvecklas i framtiden? Vi kan ställa upp flera problembilder: Om den ökade frihandeln fortsätter kommer Kina och företag med engagemang i Kina att dra stor nytta av detta. 4

7 Det finns dock vissa risker. En sådan risk handlar om hur frihandeln utvecklas mellan den amerikanska kontinenten, Europa och stora delar av Asien. Idag är det en påtaglig utveckling mot öppenhet som gäller. Men det kan lätt uppstå nya och starka barriärer mellan regionerna. Det går inte heller att utesluta en framtida ökning av protektionism mellan olika länder. En ökad regionalisering av frihandeln i tre tidszoner är kanske det mest troliga. Vi ska också ha klart för oss att Kina skapar tillväxt från en låg utvecklingsnivå. Det gör det lättare att visa höga tillväxttal. Rimligtvis kommer takten därför att mattas framöver. Figur 1 kan illustrera detta. På lite sikt kommer Kinas tillväxttakt att normaliseras och följa en likartad bana som Sverige och andra mer mogna industriländer; Tillväxttakt Kinas höga tillväxt kommer med tiden att mattas av Kina idag Sverige idag Tid Figur 1 Industrin kommer att vara en viktig faktor i den ekonomiska tillväxten i Kina under lång tid. Tillverkningsföretag expanderar i nya områden i takt med att infrastruktur byggs ut. Industrin blir mer avancerad under förutsättning att man lyckas med FoU och nya innovationer. För att lyckas måste man lyckas med den kunskapsrevolution som är på gång. Detta förutsätter att teknisk kunskap finns som kan omsättas i praktiken. Teknisk kunskap kan antingen importeras från mer utvecklade områden i världen eller uppnås genom egen forskning. Befolkningen måste ha vilja och möjlighet att ta till sig teknisk kunskap och 5

8 samhällets spelregler, med andra ord institutionerna, vara utformade så drivkrafter finns för satsningar på infrastruktur, FoU och till innovationer så att dessa kan omsättas i praktiken. Figur 2 visar att utvecklingen i Kina i framtiden mer kommer att avgöras av forskning, utveckling och innovationer än som hittills av infrastruktursatsningar; FoU och innovationer allt viktigare drivkrafter för Kina i framtiden Tillväxttakt infrastruktur FoU innovation tillverkning Tid Figur 2 Vilket är då det kinesiska klimatet för svenska företag? Kina erbjuder stora möjligheter för svenska teknikföretag. De senaste årens ökade frihandel tillsammans med anpassning av regelsystemet har skapat en extremt stor potentiell marknad. Men Kina rymmer naturligtvis också en rad politiska, sociala och kanske även kulturella risker. Det går att göra en lång lista av framtida risker. Det kan exempelvis handla om att fastighetspriserna faller i Shanghai och att en spekulationsbubbla brister eller insolventa banker som leder till bankoch finanskris. Riskerna med frihandeln har vi redan tidigare berört. Kulturellt kan avståndet mellan svenska och kinesiska traditioner och vär- deringar ibland vara stort. Svenskar litar ofta och kanske för mycket på olika regelsystem, samtidigt som det för en kines kanske snarare är relationer som avgör. Skillnaderna i attityd verkar samtidigt vara i avtagande, varför denna typ av problem inte skall överdrivas. För det tredje är plagiatmarknaden ett återkommande problem för alla utländska företag som etablerar sig i Kina. Utmaningarna kan gälla upp- 6

9 hovsrättsintrång och patent. Det legala systemet är utformat för att skydda inhemska företag. De svenska företagen adresserar plagiatfrågor olika, gemensamt är att de uppfattas viktiga. En fjärde faktor är standarder. Tack vare gemensamma globala standarder kan företag oavsett nationell tillhörighet flytta sin produktion och sina inköp med oförändrad kvalitetssäkring av sina produkter. Därmed blir även ett fjärran och i vissa avseenden mindre utvecklat land som Kina möjligt att verka i eller att köpa in från. Betydelsen av standarder som förklaring till den snabba globaliseringen kan inte nog betonas. För det femte är det viktigt med fritt utbyte av teknisk kunskap. Fri tillgång på kunskap verkar förutsättas inom exempelvis utbildningsväsendet, men är inte lika självklart uppmärksammat som när det gäller varuhandel. Detta trots att det är en av de allra viktigaste faktorerna som förklarar ekonomisk tillväxt. Vilken betydelse har då den kinesiska utvecklingen för Sverige? Intresset för Kina är stort eftersom det har en enorm potential, med 1,3 miljarder människor och en dynamisk tillväxt. Utvecklingen kan följas i flera olika banor, framförallt i handel, investeringar och kompetensutbyte: Handel. De varor och produkter som exporteras till Kina idag från Sverige är med få undantag direkt eller indirekt förknippade med uppbyggnad av industri och infrastruktur. Även en relativt stor andel av importen till Sverige, 50 procent, består av teknikrelaterade varor. Kinas WTO-medlemskap har skapat rejält förbättrade förutsättningar för utrikeshandeln, vilket resulterat i att Kina idag är Sveriges tolfte viktigaste handelspartner. På åtta år har exporten till Kina ökat med drygt 50 procent medan importen idag är 11 gånger större än Det finns alltså en tydlig trend i att Sveriges underskott i handeln med Kina ökar. Investeringar. När det gäller Kina är de hittills genomförda investeringar som svenska företag gjort blygsamma. De utländska företagens samlade direktinvesteringar är däremot en av de viktigaste förklaringarna till den höga tillväxten i Kina. Utländska direktinvesteringar i teknikföretag i Sverige har däremot de senare åren varit negativa. Detsamma har gällt svenska direktinvesteringar i teknikföretag utomlands, undantaget ett rejält uppsving Kompetensutbyte. En kompetensöverföring inom infrastruktur har skett från Sverige till Kina. Här verkar utbytet gå i båda riktningar, också från Kina till Sverige. Ser vi till mer traditionell industri och tillverkning är det mest de utländska företagen som kommer till Kina med sin specifika kompetens. Det är hittills ett utbyte mestadels i en riktning. 7

10 Vad gör då svenska teknikföretag i Kina? Många av dem tillverkar och säljer produkter förknippade med uppbyggnad av infrastruktur. Dessa företag har sin största marknad utanför Sverige med ambitioner att globalisera sina volymer. När de multinationella exportföretagen expanderar utomlands skapas dragmekanismer för underleverantörer. De senare uppfattar att de, för bibehållen affärsrelation, är tvungna att etablera egna funktioner i Kina. Leverantörer följer sina kunder, även vid omlokaliseringar. Ofta är det inte mer komplicerat än så. Det går att urskilja fyra typfall av hur svenska teknikföretag agerat i Kina: Export till Kina. Företaget har den huvudsakliga tillverkningen och utvecklingen i Sverige. Import från Kina. Delar av verksamheten utvidgas till Kina. Därifrån levereras åter till Sverige i form av underleveranser, eller enbart för slutmontering och testing. Produktion i Kina främst för kinesisk marknad. Tillverkningen sker i Kina avsedd för den kinesiska marknaden. Sådan tillverkning ersätter ofta tidigare export från Sverige. Produktion i Kina för export. Det primära målet är att förse den lokala markanden i Kina, men med en ökad ambition att exportera från Kina. Ett sätt att illustrera utvecklingen är figur 3 som visar hur svenska teknikföretag expanderat in i den kinesiska marknaden. Inledningsvis har de svenska företagen exporterat till Kina, därefter har de etablerat egen produktion i Kina för att sälja på den kinesiska marknaden. I nästa steg börjar företagen att producera i Kina även för att sälja på den regionala eller globala marknaden. Mer marknadsdriven expansion 1. Export till Kina 3. Produktion i Kina för kinesisk marknad Mer lokala företag Mer globala företag 2. Import från Kina 4. Produktion i Kina för export Figur 3 Kinas marknad lockar svenska företag 8 Mer kostnads- eller konkurrensdriven expansion

11 En viktig faktor i förståelsen av hur företagen agerar i den pågående globaliseringen är den hårda press de har på sig att få ner sina tillverkningskostnader. Figur 4 kan illustrera den kamp som allt fler företag för i syfte att tillverka allt billigare. Den som vill hänga med i utvecklingen har inget val utan måste sänka sina kostnader. Den ständiga prispress vi på senare tid sett mer och mer av på konsumentprodukter och insatsvaror kan förväntas även för investeringsvaror framöver. Tillverkningskostnad Fallande priskurva för olika produktgrupper... cyklar plasma-tv vitvaror personbilar mobiltelefoner DVD-skivor Tid Figur 4 Allt måste bli billigare att tillverka Har svenska teknikföretags expansion i Kina skett på bekostnad av jobb i Sverige? Sammantaget har de undersökta företagen minskat antalet anställda med drygt 20 procent under de senaste sju-åtta åren. Försäljningen har samtidigt ökat drygt 10 procent. I relation till utvecklingen globalt har den i de undersökta företagen varit än mer negativ i Sverige. Här har minskningen i antalet anställda varit en tredjedel. I Kina har däremot expansionen också resulterat i en kraftigt ökad sysselsättning. Nedgången totalt för företagen beror på kraftiga reduktioner inom gruppen multinationella exportföretag. En bra fråga att ställa blir därför om vi ska se det som att de svenska företagen flyttar utomlands eller om de expanderar utomlands? Figur 5 visar att företagen kraftigt ökat antalet anställda i Kina. Ser man till omfattningen kan knappast hävdas att företagens framgångar i Kina har gjorts på direkt bekostnad av svenska verksamheter. Detsamma visar handelsstatistiken, även här finns positiva effekter för verksamheten i Sverige. Volvos försäljning i Kina kräver industriell närvaro. Vår expansion i Kina stärker Volvo globalt, och har positiva effekter på verksamheten i Sverige Leif Johansson, CEO Volvo,

12 Anställda i undersökta teknikföretag - Kina 1996/ % Figur 5 Företagen växer snabbt i Kina, expansionen sker inte på bekostnad av jobb i Sverige Särskilt intressant är att gruppen underleverantörer ökat sina anställda såväl globalt, i Kina som i Sverige. Det är ju för den här gruppen som förväntningarna brukar vara störst på att jobb flyttar ut. Underleverantörsföretagen i undersökningen har dock ökat antalet anställda i Sverige under perioden samtidigt som de har ökat antalet anställda i Kina kraftigt, här drygt 8 gånger. Vi kan således, som figur 6 visar, säga att utvecklingen i Kina inte skett på bekostnad av jobb i Sverige. Anställda i undersökta underleverantörsföretag Sverige och Kina 1996/ % % Sverige Kina Figur 6 Kina ger fl er jobb också i Sverige Inom motorfordonsindustrin, har samtliga företag ökat antalet anställda också i Sverige, dvs. även de stora multinationella företagen. Gruppen mul- 10

13 tionationella exportföretag har som tidigare nämnts däremot minskat antalet anställda kraftigt såväl i Sverige som globalt under perioden. Vad betyder Kina för Sverige i framtiden? Tydligt är att det ökade tempot, ökad teknisk förmåga och fokuserade statliga satsningar samt det faktum att produktionen blir allt modernare och omfattande gör att också andra verksamhetsfunktioner som forskningsarbete kan komma att expandera starkt i Kina. En kinesisk kunskapsrevolution kan vara nära förestående och den kommer då att slå igenom på världsmarknaden med mycket stor kraft. Hur vi klarar att möta en kinesisk kunskapsrevolution är en fråga om vad vi nu vidtar för åtgärder i Sverige och mindre beroende på vad som görs i Kina. I denna miljö krävs mycket starka motpoler i form av tvärfunktionella kluster som samverkar för fortsatt utveckling av spetskompetens. I annat fall kommer de olika verksamhetsdelarna att systematiskt försvinna från Sverige. Den yttersta faktorn som avgör var ett företag lokaliserar sin framtida spetskompetens är regelmässigt huvudkontorets placering. Figur 7 försöker illustrera detta. Vi skiljer här på primära, sekundära och tertiära nivåer. Oräknat support och specialistfunktioner, verksamheter som i hög grad kan lokaliseras oberoende av andra funktioner, hänger de olika verksamhetsfunktionerna nära samman. Det ena följer med det andra och i slutändan börjar man ställa sig frågan om var huvudkontoret skall vara placerat. I en framtid kommer Volvo att möta kinesiska LV-konkurrenter utanför Kina. Vårt ansvar är att vara väl förberedda Leif Johansson, CEO Volvo, 2005 Funktioner för utlokalisering Primärt HK 1. Sourcing av material & komp. 2. Produktion Verksamhetens storlek Nuvarande lokalisering Sekundärt 3. Teknologisk delning 4. Support- och kompetenscenters Tertiärt 5. Teknologisk överföring 6. Forskning och innovation Verksamhetens storlek Ny lokalisering Figur 7 Utan starka motpoler försvinner mer och mer avancerade verksamheter från Sverige 11

14 Vad figuren också säger är att företagen blir alltmer globala, att en etablering på den kinesiska marknaden bara är ett led i ett företags globaliseringsstrategi och att följden av detta också blir att leverantörer flyttar med för att fortsätta vara nära sina stora kunder. Undersökningen av svenska teknikföretag i Kina har visat att företagens närvaro i Kina hittills i huvudsak varit till fördel också för verksamheten i Sverige. Den har också visat att Kinas betydelse för företagen i Sverige handlar mer om vad som är på väg att hända än vad som faktiskt hänt. Ser vi framåt ser vi att expansionen i Kina kan innebära mycket omfattande omlokaliseringar av produktion. Här måste vi i Sverige se upp och i tid etablera starka motpoler i form av FoU, spetskompetens och innovationsutveckling. Hur vi lyckas med detta avgör industrins framtid i Sverige. 12

15 Box Stockholm telefon Best.nr V010059