Svenska företag i Kina vad betyder de för produktionen i Sverige?

Transkript

1 Svenska företag i Kina vad betyder de för produktionen i Sverige?

2

3 nnehåll Förord...3 Executive Summary... 5 Sammanfattning nledning På jakt efter komparativa fördelar Drivkrafter för tillväxt Kinas ekonomiska tillväxt idag och inför framtiden Vad betyder Kina för svenska teknikföretag? Handel nvesteringar Kompetensutbyte Ekonomiskt klimat för svenska teknikföretag Svenska teknikföretag i Kina Två grupper av företag Från lokal till global produktion Fyra typfall av globalisering Svenska teknikföretags globaliseringsförlopp Vad gör svenska teknikföretag i Kina? Flyttar företagen eller expanderar de utomlands? Den fallande priskurvan Lokal shopping från lokalisering av material till kunskap? Plagiat Technology Sharing eller Technology Transfer? Ökad mobilitet i företagens olika delar Multinationella företags dragningskraft Framtiden för svenska teknikföretag i Kina...66 Källförteckning Bilaga

4

5 Förord Påverkas industrins framtid i Sverige av Kina? Kina bygger infrastruktur och industri i en takt som påverkar hela världsekonomin. Kina kan om så fortsätter inom en relativt snar framtid bli världens största ekonomi. Kina påverkar oss alla. Kina satsar långsiktigt och med stor kraft på områden som kärn- och vattenkraft, motorfordonsindustri, telekommunikation och på flera andra industrier där många svenska teknikföretag är framgångsrika internationellt. Vi har i den här rapporten samlat intryck från intervjuer med personer i ledande ställning i svenska teknikföretag verksamma i Kina. Vårt perspektiv är att försöka förstå hur Kina påverkar och kommer att påverka oss här i Sverige. Teknikföretagens chefekonom Anders Rune har tillsammans med Meysam Sadegh, MSc industriell ekonomi Chalmers Tekniska Högskola, skrivit rapporten. Deras slutsats är att svenska teknikföretags närvaro i Kina hittills i huvudsak varit till fördel också för verksamheten i Sverige. Kinas betydelse för företagen i Sverige handlar mer om vad som är på väg att hända än vad som faktiskt har hänt. Ser vi framåt ser vi att expansionen i Kina kan innebära mycket omfattande omlokaliseringar av produktion. Här måste vi i Sverige se upp och i tid etablera starka motpoler i form av FoU, spetskompetens och innovationsutveckling. Hur vi lyckas med detta avgör industrins framtid i Sverige. Stockholm i juni 2005 Anders Narvinger VD 3

6 Responsibility for descriptions, opinions and conclusions made herein are strictly the authors of this report. 4

7 Executive Summary As an emerging economy, China is introducing new rules of competition to the global village. With its 1,3 billion in population, labor cost leadership and rapid demand for industrial growth and infrastructural modernization, western companies are constantly seeking new business opportunities in trade and investments in China. Throughout the past decades several Swedish industrial corporations have upheld successful operations all around the South East Asian region. Many of these companies have established new ventures in China in just a few years. For the period of , this report aims to describe and analyze the ongoing development of Swedish industrial corporations trade and investments in China. This report explores the developments from a Swedish viewpoint. Therefore, the purpose and findings of this study focuses on how Sweden s ongoing business relationships with China affect the long term viability of the Swedish engineering industry*. The study was conducted by interviewing 40 senior executives in Sweden and China and at 23 operations of Sweden s 20 largest multinational corporations and corresponding suppliers. The interviewed companies are Alfa Laval, Atlas Copco, Autoliv nc., Car-O-Liner, Electrolux, Ericsson, Flexlink, Flextronics, Haldex, Lesjöfors, Munters, Sandvik, Sapa Group, Scania, SKF, Tradex and Volvo with Volvo Trucks, Volvo Construction Equipment and Volvo Penta. Our study reveals that the companies insofar expansions in China have been carried out with lacking evidence for jobs being offshored from Sweden. By contrary, some expansions in China even indicate benefits as in increased exports from Sweden to China. From a Swedish perspective however, the patterns of offshoring should instead be compared to the cost and lead-time wins from eastern EU-countries. Thus, the current net effects of the expansions in China have been more positive and driven by market demands in China rather than the benefits from offshoring and cost reduction. A conclusion is however that the companies rate of growth in China is still in its earliest stage and the experienced paybacks to the Swedish operations will therefore be limited. *) The Swedish engineering industry refers to some number of Swedish MNCs and SMEs that heavily contribute to Sweden s economic prosperity. These companies maintain predominant parts of their businesses within the automotive, telecommunication, and the industrial and capital goods sectors. 5

8 For the examined period, Sweden s exports of engineering goods to China rose by a steady 50 per cent. However, the plus eleven fold increase of corresponding Chinese imports has come to gradually outpace Sweden s total trade surplus. By the end of 2004, exports of engineering goods and particularly specialized engineering goods came alone to account for the remaining strongholds of Sweden s trade surplus with China. One conclusion is however that Swedish export to China will continue to lag behind whereas responding imports will continue to grow significantly stronger. Our study also shows that more functions such as technology sharing is being established in China in order to better match products to the local demands. These activities are however considered as reproductive services for the companies to offer each market and more peripheral to the companies core competencies. However, increased manufacturing capabilities and local fitting services open the doors for the companies to establish earlier processes of the value chain in China. n addition, as competition from local Chinese competitors is gearing up, western multinationals must constantly seek ways to reduce production costs even in China. These underlying driving forces could in the medium term mean that companies would need to expand more functions of the company to China. Among the company interviewees, impressions tell that in the near future, fewer stakes of investments will be set to Sweden whereas the general focus will continue to be on economies that offer greater economic returns than Sweden. At the end of 2004 and in accordance to sources from the Swedish Central Bank, foreign direct investments to Sweden reached its all time low. Given these critical premises, the future prospect to maintain globally competitive operations in Sweden will continue to be uncertain. n order to justify the capabilities companies may consider offshoring in the near to medium term, the below diagram illustrates the systematic order in which functions could be pipelined overseas. Our study shows that many of the examined companies have more or less arrived at the third function capable for offshoring to China. However, some of the larger corporations have already reached the sixth function below yet in an expansive approach; 6

9 Functions for offshoring: Primary HQ 1. Sourcing & Purchasing Activities 2. Manufacturing Operation Size Secondary 3. Technology Sharing 4. Support & Competence Centers Tertiary 5. Technology Transfer 6. R&D and nnovation Operation Size Current Location New Location While the companies still uphold predominant share of the value added chain of activities in Sweden and other traditional western economies, China s market sophistication, steep learning/experience curve and sustained cost leadership articulate that the initial steps of the value chain and beyond could extensively be realized in China. n Sweden for example, company collaborations as in cross-functional clusters have proven to create win-win gains for involved parties thus making offshoring less beneficial. However, as China undergoes the irreversible globalization process and experiences the benefits from the knowledge revolution, the institutional and structural shifts may soon allow the clustering strategies to gain relevant confidence for establishment in China. Conclusively, the Chinese Dragon has come of age. The examined companies account for over 80 percent of Swedish engineering industries operations in China. They are, however, generally in their early phases of expansion in China. During the period of , the rationalization effects on the examined multinationals resulted in a 21 percent decline in their global labor force and 34 percent in Sweden. n China, the companies direct labor force tripled, but only from around in 1996 to over in The corresponding supplier companies however appear to be the winners of the period as they on a global basis increased their manpower with people (+169 percent) of which even some 500 (+9 percent) in Sweden. n 7

10 China, these suppliers increased the direct labor force 8 times during the period, but the total numbers are still limited. As the Chinese market demand continues to be strong and benefits from cost leadership is gradually being realized, these companies rate of growth in China could surge and grow significantly larger in scale. For the time being, teaming up with China could be perceived as mutually winning approach. Thus, the question of today s developments in China and positive returns to the Swedish engineering industry is less critical to glorify than mastering the striking aftermaths and economic transformations China may bring in the near future. By the surging pace China is integrating into the global economy, the question of whether China is catching up becomes less relevant than if it will be surpassing by. Perceiving China as threat is today more of a political tight spot for the governing leaders whereas companies perceive China a genuine economic opportunity. From a Swedish standpoint, to continue enjoying the positive net effects from China as done today, the attitude toward Sweden s continued globalization needs to be further qualified. The agenda should therefore focus on the proactive leadership needed to sustain a globally competitive and solidly enduring industrial foundation within Sweden. The agenda should also address the safeguarding of the abilities and capabilities of the academic and research institutions and how to improve the commercialization of the entities research outputs. Unless the economic policies in Sweden are refined to fit the new rules of the global competition, operations belonging to Sweden s most prosperous companies may systematically migrate overseas. 8

11 Sammanfattning Kina ställer fler frågor än svar. Vi har valt att formulera våra slutsatser utifrån frågor vi anser viktiga för att förstå det som händer i Kina och vad detta kan komma att betyda för oss i Sverige. Våra synpunkter baseras på erfarenheter från de svenska teknikföretag vi besökt, de personer vi intervjuat och de mer övergripande fakta vi samlat på oss under närmare ett års tid. 1. Är svenska teknikföretag i Kina viktiga för Sverige? Ja. Sveriges relativt höga välstånd bygger på en stark exportindustri. Det är bara med export vi kan betala för importen. Det är den svenska exporten av teknik som svarar och har svarat för merparten av exporten. Framgångarna för den specialiserade produktionen av teknik har skapats av en stark bas av FoU och egna innovationer. Detta har under åren resulterat i ett dussintal internationellt framgångsrika stora svenska företag med stor betydelse för Sverige. När det gäller Kina domineras vår export i ännu högre grad av teknik. Här är andelen över 70 procent. Vår slutsats är att svenska teknikföretag är och kommer att vara av helt avgörande betydelse för det svenska välståndet, inte minst när det gäller att ta tillvara nya möjligheter i Kina! 2. Varför expanderar svenska teknikföretag i Kina? Den kinesiska marknaden erbjuder mycket stora potentiella möjligheter för svenska teknikföretag. Kinas stora satsningar på infrastruktur och industrier som motorfordon, industri & kapitalvaror, telekom med mera är det som ger svenska teknikföretag stora marknadsmässiga möjligheter. Svenska teknikföretag har en profil som väl passar in i Kinas pågående uppbyggnadsfas. När nu Kina anslutit sig till WTO kan utländska företag expandera sin verksamhet i Kina på ett helt annat sätt än tidigare. 3. Har expansionen i Kina skett på bekostnad av produktion i Sverige? nte än! En ökad närvaro i Kina har visat sig positiv för produktionen och jobben i Sverige. Vår undersökning visar att svenska teknikföretags expansion i Kina hittills varit mer marknadsdriven än kostnads- eller konkurrentdriven. Dessutom går större delen av företagens egen produktion i Kina till 9

12 försäljning i Kina, vilket inte kan sägas ske direkt på bekostnad av produktion i Sverige. Vår genomgång av handeln med teknik visar samma sak. nte heller den faktiska utvecklingen av arbetstillfällen i de undersökta företagen ger något stöd. Tvärtom visar gruppen underleverantörer, den grupp där man i första hand skulle förvänta sig att jobb flyttas ut, att företagen har ökat antalet anställda också i Sverige. Den produktion som på grund av relativt högt teknikinnehåll ännu inte går att tillverka lokalt säljs till Kina från företagens nuvarande moderenheter, däribland Sverige, med positiv effekt för verksamheten i Sverige. Exporten av investeringsvaror har fördubblats på åtta år, vilket naturligtvis gynnat produktionen i Sverige. För rena konsumentprodukter och enklare insatsvaror är risken för utflyttning större. Här spelar de mycket låga produktionskostnaderna i Kina en större roll. För dessa kategorier är svaret inte lika självklart. 4. Vilka utmaningar finns i Kina idag? Produktion i Kina har idag många fördelar. Om konkurrenterna expanderar i Kina är det nödvändigt att följa med för att försvara sin position på marknaden och/eller att utnyttja samma fördelar. Det gäller här att i minst samma takt som konkurrenterna sänka kostnaderna utan att inskränka på kvalitet eller prestanda. För att klara sig på den kinesiska marknaden krävs ett starkt nätverk av underleverantörer och att man väl hanterar exempelvis hot om plagiat. Detta väcker frågan om hur man kan skydda den egna kärnkompetensen. Vår bedömning är att företagen är väl insatta i frågan och adresserar frågor om plagiat på en rad olika sätt. En annan viktig fråga som uppmärksammas väl lite är betydelsen av standarder. Standarder gör att utländska företag kan använda Kina som inköpsmarknad med oförändrad kvalitetssäkring av sina produkter. Detta är en faktor som också varit avgörande för den snabbhet och den omfattning med vilken kinesiska företag även kan konkurrera på världsmarknaden. Vi kan konstatera att svenska företags investeringar i Kina varit relativt blygsamma. Även exportsiffrorna från Sverige indikerar att svenska teknikföretags expansion i Kina hittills inte varit uppseendeväckande omfattande. Slutsatsen är att Kina i ett svenskt perspektiv mer innebär framtida än realiserade utmaningar. 5. Vilka utmaningar kommer i framtiden? Många av Kinas fördelar i tillverkning kommer att bestå. En är låga lönekostnader. Vår bedömning är att dessa blir bestående över lång tid för industrin. 10

13 En förklaring är att tillverkning förväntas migrera västerut i Kina i betydande omfattning. De flesta vinnarna inom tillverkningsindustrin i Kina kommer i framtiden att vara kinesiska företag. Fortsätter prispressen mot kund är enda vägen till lönsamhet att pressa ned sina kostnader ännu snabbare. Utländska företag kan därtill förväntas satsa mer på export från Kina i framtiden. Revalvering av den kinesiska valutan, nya handelsregleringar och ökade råvarupriser kan försätta de utländska företagens expansionsprogram i nya situationer. Allt kan ändras. Vi bedömer här sannolikheten stor att frihandeln inte blir så global som många kan förvänta sig, utan att det mer kan komma att handla om en regionalisering med tre stora block. Kina kan förväntas ta en ledande roll i Asien i båda fallen. Och för mer globalt inriktade företag är en eventuellt ökad regionalisering hanterbar. För andra, mindre globala, företag innebär en ökad regionalisering ett ökat risktagande med expansion av produktion i Kina. 6. Vilka är konsekvenserna för Sverige idag? Svenska teknikföretags etableringar i Kina har bidragit till ökad svensk export av teknik till Kina. Expansion i Kina förutsätter i ökad grad att marknaden förses med produktion lokalt. Perioden med en i sammanhanget relativt omfattande export utifrån ser därför ut att bli jämförelsevis mycket kort. Av det som hittills hänt kan konstateras att svenska teknikföretags verksamheter i Kina sammantaget varit positiva också för verksamheten i Sverige. Särskilt intressant är här att de undersökta underleverantörerna visar en påfallande positiv utveckling även av verksamheten i Sverige i det lite längre perspektiv vi studerat. 7. Vilka är konsekvenserna för Sverige i framtiden? Vår analys av svenska teknikföretag i Kina visar att de olika verksamhetsfunktionerna (kapitel 4.11) i hög grad hänger ihop. Omlokalisering av verksamheter följer här ett systematiskt mönster. Vi vill här särskilt uppmärksamma den avgörande betydelse FoU i Sverige, och här med betoning mer på forskning och produktutveckling än på produktanpassning, har för produktionens framtida lokalisering. Kort sagt där FoU finns, där har produktion bäst förutsättningar att mer långsiktigt utvecklas väl. En ökad produktion i Kina ökar behovet av produktanpassning och av att tillföra andra verksamhetsfunktioner. Det blir därmed med tiden möjligt att även expandera mer avancerade delar av verksamheten i Kina. Risken för minskad verksamhet i Sverige ökar naturligtvis i motsvarande grad. När det gäller högre kunskap och så kallad spetskompetens kanske det ändå tar ungefär en generation, det vill säga i storleksordningen 20 år. Att 11

14 Kina satsar offensivt på flera områden för att nå toppen, råder det nog ingen tvekan om. Mer än halva tiden har antagligen gått och inom högst tio år lär den kinesiska kunskapsrevolutionen slå igenom på världsmarknaden med stor kraft. Därför blir den centrala frågan hur spetskompetens i verksamheterna i Sverige kan bli mer konkurrenskraftiga och därmed bevaras i Sverige. Som det beskrivs i kapitel 3.2 investeras det oroande lite i Sverige, och 2004 nåddes den lägsta noteringen för industrin på många år. Risken är att minskade satsningar i Sverige och generellt ökade investeringar utomlands kan komma att i ett snabbare tempo påverka viktiga delar av verksamheter som idag finns i Sverige. Vår slutsats för svenska företag i framtiden är att det i denna miljö krävs mycket starka motpoler i form av samverkan i tvärfunktionella kluster som samverkar för fortsatt utveckling av spetskompetens. annat fall kommer de olika verksamhetsdelarna att systematiskt raderas från Sverige. 12

15 1. nledning Sveriges välstånd bygger på en framgångsrik export. Svenska teknikföretags internationella framgångar svarar för merparten av exporten av varor från Sverige. Sveriges teknikföretag är Sveriges viktigaste företag. Så har det varit under mycket lång tid och så kommer det att vara också i framtiden. vart fall om det skall fortsätta gå bra för Sverige. Det är med export från Sverige vi kan betala för importen till Sverige. Vi exporterar idag teknik för över 460 miljarder kronor. Det gav under 2004 ett överskott i Sveriges utrikeshandel på cirka 133 miljarder kronor. Siffran kan jämföras med Sveriges handelsbalans som sammanlagt uppgick till cirka 177 miljarder kronor. Storleksmässigt dominerar handeln med det närliggande Västeuropa, men skillnaderna i tillväxt mellan exempelvis Asien och Västeuropa är redan stor och kan förväntas få ökad betydelse framöver. Teknikexporten från Sverige till länder utanför de traditionella industriländerna i Västeuropa och USA gav med sina 70 miljarder kronor under 2004 ett av de största nettobidragen till Sveriges överskott i handelsbalansen. Som jämförelse kan nämnas att överskottet i handeln med teknik utanför de traditionella industriländerna år 1996 representerade hela 80 procent av det totala överskottet i teknikhandeln. fjol var motsvarande andel bara drygt 50 procent. Vår handel med teknik genomgår alltså redan stora grundläggande förändringar. ett globalt perspektiv svarar framför andra Kina för en ökad andel av världshandeln. Landets utrikeshandel har ökat med drygt 20 procent per år sedan De senaste åren har siffrorna varit extrema procent per år. Kina har därmed redan idag en särställning som motor i Asien, och påverkar i hög grad även den globala handeln. Den svenska teknikexporten till Kina har ökat med drygt 50 procent de senaste sju-åtta åren. mporten av teknik från Kina har samtidigt ökat mer än tio gånger! Även om vår utrikeshandel fortfarande domineras av handeln med traditionella industriländer, visar dessa siffror att bilden snabbt kan förändras. Det stabila och starka överskott i utrikeshandeln som Sverige har sedan många år kan också försvinna snabbt. Som vi redan har konstaterat kommer detta överskott idag från handel med teknik utanför de traditionella industriländerna, samtidigt som denna andel av överskottet under de senaste 13

16 åtta åren har minskat med drygt en tredjedel. Handeln blir generellt sett mer symetrisk mellan länder. Liknande exempel finns på andra håll, till exempel i handeln med de nya EU-medlemmarna. Studier från bland andra OECD visar dessutom att svensk export i särskilt stor omfattning under senare år har en ökad och mycket hög andel export till egna bolag utomlands. Detta är en anledning till att vi närmare har velat studera vad svenska teknikföretag gör i Kina och hur detta kan förväntas påverka produktionen i Sverige. Vi har lagt upp studien enligt följande. kapitel 2 diskuteras Kinas ekonomiska tillväxt. Först resoneras i ett mer övergripande teoretiskt perspektiv. Därefter analyseras vilka som är de viktigaste drivkrafterna för denna tillväxt, och vilka som är Kinas främsta komparativa fördelar. Detta i syfte att identifiera hur Kinas ekonomiska förutsättningar mer specifikt påverkar och kan förväntas påverka svenska teknikföretag framöver. det följande avsnittet, kapitel 3 beskriver vi hur handeln har förändrats under de senaste åtta åren. Vi diskuterar även betydelsen av investeringar och kompetensutbyte och annat som är viktigt för att bedöma vad Kina betyder och kan förväntas betyda för svenska teknikföretag i framtiden. Syftet med kapitlet är att översiktligt kartlägga Kinas ekonomiska klimat och betydelse för svenska teknikföretag. Kapitel 4 inleds med en mer principiell diskussion. Här analyseras hur företag påverkas av globaliseringsförlopp och hur deras expansion sker i relation till en ny konkurrent eller marknad som Kina. Kapitlet innehåller en systematisk analys av de marknadsmässiga och kostnads- eller konkurrensmässiga drivkrafter som kan förklara vad de svenska företagen gör i Kina och hur detta kan förväntas påverka produktionen i Sverige. Kapitlet avslutas med en diskussion om svenska teknikföretags framtid i Kina. Vi diskuterar också vad svenska företags närvaro i Kina kan få för konsekvenser för produktionen i Sverige. Vi är väl medvetna om att varje bransch och även varje företag har sin egna och unika utveckling och strategi. Vår analys av svenska teknikföretag i Kina bygger på 40 djupintervjuer genomförda i Sverige och på plats i Kina under hösten 2004 och våren De intervjuade är verksamma inom våra största svenska teknikföretag och ett antal underleverantörer. Det är ABB Group, Alfa Laval, Atlas Copco, Autoliv nc., Car-O-Liner, Electrolux, Ericsson, Flexlink, Flextronics, Haldex, Lesjöfors, Munters, Sandvik, Sapa Group, Scania, SKF, Tradex samt Volvo med Volvo Lastvagnar, Volvo Construction Equipment och Volvo Penta totalt 23 olika verksamheter i ett 20-tal svenska teknikföretag. Vi har även fört diskussioner med ett antal kinesiska företrädare på central och lokal politisk nivå i Kina samt med personer engagerade i andra affärsverksamheter på plats i Kina. 14

17 2. På jakt efter komparativa fördelar Globalisering innebär att de gränser som tidigare har bromsat flödet alltmer försvinner. Det kan konstateras att globaliseringen i världen har skapat ett gränslöst flöde av ekonomiska tillgångar, information och kunskap. Därtill bidrar den teknologiska utvecklingen till att accelerera hastigheten i dessa flöden. Sedan Kalla krigets upplösning i slutet av 1980-talet har de nationalstater som övergått till marknadsekonomisk struktur även övergett en tidigare ideologi där kollektiv solidaritet och planekonomisk gemenskap ersatts av marknadsorienterad individualism. När tidigare slutna ekonomier övergår och apterar en marknadsekonomisk struktur slutar inte tidigare inhemska samhällsekonomiska mönster att existera. Dessa omvandlingar ändrar också den ekonomiska samt samhällsmässiga strukturen i en nation parallellt med att globaliseringens ökade tempo av gränslös migration av tillgångar stärker betydelsen av dessa nationers komparativa fördelar. De utländska företagens närvaro och stora investeringar i Kina är därtill en av de viktigaste förklaringarna till landets starka tillväxt. Det är alltså inte förvånande att Kinas tillväxttakt vida överstiger den i traditionella marknadsekonomier. När ekonomier som Kina kan konkurrera med låga arbetskraftskostnader, påverkar detta de traditionella industriländerna kraftigt. Utöver den direkta (i sig stora) skillnaden i produktionskostnader har industriländerna (inte minst Västeuropa) också väsentlig högre nationella omkostnader. Detta har hittills fått oförtjänt lite uppmärksamhet i debatten. Det moderna Kina genomgår just nu sin initiala framväxt. Denna process kan illustreras i fyra punkter, där Kina redan i inledningen av sin modernisering har haft betydande komparativa fördelar i jämförelse med industriländerna; Om den initiala perioden för uppluckring sätts i en tidsaxel går det att tolka hur samspelet mellan olika initiala krafter skapar komparativa fördelar för ett samhälle som Kina idag: 1. Kostnadsledare Primärt kan Kina på grund av den tidigare samhällsekonomiska kostnadsstrukturen ha en lägre prisbild än marknadsekonomierna. Redan här skapar den tidigare planekonomin i Kina de facto en komparativ fördel som det för marknadsekonomier är svårt att direkt konkurrera med. 15

18 Kina är därtill långt ifrån en enda arbetsmarknad. De lokala och regionala skillnaderna är stora. östra Kina, där flertalet svenska teknikföretag är etablerade, stiger nu lönerna och detta särskilt för mer kvalificerad personal. Orsaken är ökad konkurrens om nyckelpersonal, men också konkurrens om en allmänt stigande levnadsstandard. Fortsatt låga produktionskostnader kan komma att förutsätta en ökad migration västerut i Kina. Många räknar med att detta är vad som närmast kommer att ske. Kina åtnjuter idag stora kostnadsfördelar tack vare billig arbetskraft i produktionen. Detta kan bli mer bestående än vad man annars skulle ha anledning att förvänta sig. 2. nfrastrukturell modernisering En förutsättning för att få igång en mer självgenererande ekonomisk tillväxt i Kina är att bygga upp och modernisera den fysiska infrastrukturen. kombination med modern utländsk teknologi har detta för Kina gett snabba resultat. nvesteringskvoten i Kina är extremt hög, enligt en aktuell uppskattning hela 46 procent nvesteringskvoten har varit mycket hög under lång tid, eller över 35 procent alltsedan Reformering och ekonomisk stabilisering Efter lång tid av slutenhet har den så kallade kommandoekonomin ställts i stark kontrast mot vad många kallat ett av de råaste kapitalistiska systemen. Detta har förutsatt ett kompetent, engagerat och proaktivt ledarskap. Här innefattas områden som internationell handel, skatter, investeringsstimulans, miljöhänsyn och arbetsrätt. Sedan Kina kom med i WTO 2001 har ett mycket stort antal lagar reformerats. Det har skett i en sådan takt att kännedomen om de genomförda förändringarna antagligen är liten. Den kinesiska ledningen visar också många exempel på experimentlusta. Den provar och ser hur förändringar i regelsystemen faller ut. Detta synes särskilt intressant i ett svensk perspektiv. Här har under lång tid det statsbärande partiet haft ett så kallat problemformuleringsprivilegium. Detta med resultat att praktiska försök med alternativa lösningar har uteblivit. Kina verkar öppenheten större, vilket kan tyckas något förvånande med tanke på att den politiska ledningen annars undviker att överhuvud taget låta sig utmanas. 4. Kundens betydelse i marknadsekonomin Ett särskilt problem i övergången från plan- till marknadsekonomier, är att samhället då ska ställa om till ett system som det saknar erfarenhet av. fallet Kina har problemen mest handlat om transformationen av de stora 2) The Chinese Economy: Prospects and Key Policy ssues, Goldstein, Morris, nstitute of nternational Economics, Washington, DC, april

19 och ineffektiva statliga företagen. Kina har ju annars lång tradition av såväl individualism som affärsmannaskap, och därmed god förståelse för kundens betydelse i marknadsekonomin. Summerar vi Kinas mer initiala förutsättningar i form av traditioner och grundläggande förståelse för marknadsekonomi, hårt fokuserade satsningar på tung fysisk infrastruktur och sammanhållen ekonomi både politiskt och socialt många skulle säga med en stabil och traditionellt starkt repressiv ledning är det också lätt att förstå hur Kina kunnat få en i ekonomiska termer mycket hög tillväxt i ekonomin. 2.1 Drivkrafter för tillväxt Nationer som genomgår strukturomvandlingar får också förändrade förutsättningar för sina komparativa fördelar över tid. När satsningar på infrastruktur bidrar allt mindre till tillväxten är det andra faktorer som ökar i betydelse. En sådan är ökad kunskap i form av FoU och innovationer, vilka blir allt viktigare drivkrafter för ekonomisk tillväxt. Nya typer av innovationer kräver/generar nya typer av infrastruktur. Ett illustrativt exempel är hur man i vår del av världen tidigare främst byggde fysisk infrastruktur och nu mer elektroniska motorvägar. Och så kan det rulla på i våg efter våg. En som talar i sådana termer är Alvin Toffler 3. Här anges olika teorier kring hur samhällekonomiska vågor förändrar strukturen i en nation. Perioderna mellan varje våg är approximativa och överlappande men motivet är att strukturomvandlingar av jordbruk, industriell tillväxt samt informationssamhällen förändrar en nations identitet och därmed även dess komparativa fördelar. En välkänd ekonom med liknade synsätt av utvecklingsmönster över långa (för att här säga mycket långa) perioder är Jagdish Bhagwatis diskussion om hur olika samhällsgrupper formar samhället olika mycket under olika tider. Bhagwati har skrivit ett stort antal och mycket uppmärksammade böcker om globalisering, internationell handel och om kulturella och andra aspekters inverkan på ekonomisk tillväxt. Ytterligare ett exempel på författare som intresserar sig för de stora och över tid längre förloppen är svensken Lennart Schön 4 som i sin bok väl beskriver de hittills tre industriella revolutioner vi genomgår/genomgått. Den växelverkan mellan såväl företag, branscher och nationer som sker under olika cykler över tid tycker vi väl faller in en syn på tillväxt med olika drivkrafter för ekonomisk tillväxt över tid. 3) Managing The Third Wave, Toffl er A., ) En modern svensk ekonomisk historia, tillväxt och omvandling under två sekel, Schön, L., maj

20 Figuren nedan visar i ett industrinära synsätt hur olika drivkrafter som infrastruktur, FoU och innovationer kan växelverka och leda till ett ökat välstånd. Först själva principen. Drivkrafter för välstånd BNP FoU innovation infrastruktur Kunskapsnivå Figur Om vi översätter denna illustration till Kina av idag, som främst bygger infrastruktur och industri, blir bilden som följer. Kina idag: BNP FoU innovation infrastruktur Kunskapsnivå Figur

21 Traditionella industriländer som Sverige ligger samtidigt på en högre välståndsnivå. Vi investerar av naturliga skäl mindre i traditionell fysisk infrastruktur. Med Lennart Schöns terminologi har vi redan genomgått den andra av tre industriella revolutioner, den som främst karaktäriseras av ökad fysisk kommunikation. På senare tid har Kina befunnit sig i den andra industriella revolutionen, med den stora och viktiga skillnaden att de har en omvärld som redan har genomgått denna fas av infrastrukturell sofistikering. Den tredje industriella revolutionen gäller elektronisk kommunikation och den gäller ju oss alla mer samtidigt. Kina kan nu sägas vara präglat av en fysisk och en elektronisk revolution samtidigt. Detta är ytterligare en förklaring till att förändringarna i Kina är så snabba och omfattande. Andra förklaringar återfinns i att Kinas initiala ekonomiska utveckling påtagligt understötts av landets kostnadsledarskap, av en proaktiv politisk reformering för ökad frihandel, med investeringar från utlandet, samt med en stor arbetskraft och allt köpstarkare kunder inom landet. Den fortsatta globaliseringen av världshandeln, kapital- och kunskapsflöden samt den teknologiska utvecklingen i relation till Kinas komparativa fördelar ger stora synergieffekter som förklarar den kraftiga ekonomiska tillväxten. 2.2 Kinas ekonomiska tillväxt idag och inför framtiden Det är uppenbart att Kinas ekonomi en längre tid haft en snabbare tillväxt än omvärlden. Mellan var den årliga BNP-tillväxten cirka 11 procent, enligt officiell statistik. Förutom ökade kapitalinvesteringar i nya fabriker, maskiner och kommunikationssystem, ökade även sysselsättningsgraden. Under förklarar produktivitetsökningarna hela 42 procent av Ki Diagram Kinas produktivitetsökningar Källa: MF

22 nas totala tillväxt 5. Detta med fortsatta reservationer för statistikens kvalitet. Allteftersom Kina fortsätter att öppnas och de inledande komparativa fördelarna består, är slutsatsen dock entydigt att den ekonomiska tillväxten förblir stark. Under sådana faser växer investeringarna betydligt snabbare än produktionen, samtidigt som produktiviteten ökar starkt och resultatet blir hög tillväxt totalt sett. Det är här Kina befinner sig nu. denna fas av ekonomisk sofistikering är det en hög efterfrågan på investeringsvaror, vilka initialt importeras i betydande omfattning. Den svenska exporten av investeringsvaror till Kina har sedan 1996 nästan fördubblats, vilket mot denna bakgrund inte är särskilt överraskande. Kina visar alltså en mycket hög ekonomisk tillväxt i en fas eller våg där drivkraften främst är uppbyggnad av infrastruktur och industri. Detta kan förklaras av en kombination av flera viktiga ekonomiska omständigheter. Följande lista säger nog det mesta av vad den samlade effekten av dessa faktorer bör bli: Kina använder modern utländsk teknologi för egen uppbyggnad Kina har gott om inhemskt och utländskt inflöde av riskkapital Kina har billig arbetskraft Kina drar fördel av: frihandel internationella standards den relativt låga kursen på US-dollarn Kinas höga tillväxt kan även förklaras mer principiellt och med utgångspunkt just i att resurserna koncentreras hårt på infrastruktur och industriell tillväxt. När man beskriver vad Kinas utveckling betyder för oss i Sverige kan det också vara intressant att försöka bedöma hur Kinas tillväxt kan utveckla sig i framtiden. nnan vi återgår till ett mer principiellt resonemang vill vi bena ut vilken typ av omvärld Kina kan förväntas agera utifrån. Hittills har Kina gynnats starkt av den ökade frihandeln. Om denna WTOharmonisering fortsätter så kommer Kina och företag med engagemang i Kina att dra stor nytta av detta, även globalt. De flesta ekonomer är nog överens om att frihandel är den princip som bäst och i ett längre perspektiv genererar tillväxt. Därmed inte sagt att så kommer att bli fallet. Tendenserna till mer markerade regioner/tidszoner är därtill alltför tydliga. Tendensen med fri eller friare handel inom den amerikanska kontinenten, inom Europa och även inom Asien är påtaglig. Mellan regionerna kan lätt uppstå nya och starka barriärer. Då blir bilden en annan av möjligheterna i ett land som Kina för företag i ett svenskt perspektiv. 5) Why is China Growing so Fast?, Hu, Z., M. S., Khan, nternational Monetary Fund,

23 Att protektionismen ökar direkt mellan olika länder kan inte heller uteslutas. Den övergripande utvecklingen är i sig högst osäker. Just av sådana skäl kan ett mer principiellt resonemang komma väl till pass. Följande figur illustrerar var Kina och Sverige befinner sig tillväxtmässigt och hur tillväxten förmodligen kommer att förändras på sikt. Tillväxttakt Kinas höga tillväxt kommer med tiden att mattas av Kina idag Sverige idag Figur Tid Kina skapar tillväxt från låg nivå. Det gör det mindre svårt att visa höga tillväxttal. Rimligtvis kommer takten därför att mattas framöver. Vi återgår till den tidigare diskussionen om olika drivkrafter genom att plocka in dessa i vår illustration. 21

24 Tillväxttakt Primära drivkrafter för ekonomisk tillväxt infrastruktur FoU innovation tillverkning Tid Figur Vi vill med den streckade pilen ovan poängtera att industrin under lång tid kan förväntas vara en viktig faktor i den ekonomiska tillväxten. Skälen är flera. Tillverkning följer nära byggandet av infrastruktur. Basindustrin är exempelvis mycket av en nödvändig infrastruktur för mer förädlande industri. ndustrin blir mer avancerad. Fortsatta framgångar förutsätter i allt större utsträckning att man lyckas med FoU och nya innovationer. Detta förutsätter att teknisk kunskap finns som kan omsättas i praktiken. Teknisk kunskap kan antingen importeras från mer utvecklade områden i världen eller uppnås genom egen forskning. Vi vet hur viktig industrin är och har varit för det relativt höga välstånd som vi njuter i Sverige. Principen gäller förstås också alla andra länder. Det är enkelt att dra slutsatser kring vilka faktorer som främst kommer att vara viktiga för Kina framöver. 22

25 FoU och innovationer allt viktigare drivkrafter för Kina i framtiden Tillväxttakt infrastruktur FoU innovation tillverkning Tid Figur Det är då inte heller så svårt att slå fast riktningen på kostnadsnivån...och kostnadsnivån stiger och det blir mer tjänster i produktionen Tillväxttakt Kostnadsnivån infrastruktur FoU innovation tillverkning Tid arbetare tjänstemän Figur

26 Så här långt har beskrivningen av Kinas framtid varit mer principiell. fortsättningen ska vi analysera hur konkurrensförutsättningarna kan komma att förändras mer specifikt, exempelvis när det gäller kostnadsmässiga aspekter som lönekostnadsnivåer. Vi ska också titta på hur produktionen i Kina kan komma att förändras när FoU och innovationer i framtiden spelar en större roll och när de nuvarande komparativa fördelarna får en annan betydelse. Vår bedömning så här långt och utifrån den mer principiella diskussionen ovan är att Kinas tillväxttal kommer att normaliseras eller annorlunda uttryckt gå mot en långsiktigt lägre potentiell tillväxttakt framöver. Att man i Kina idag är duktiga på att bygga infrastruktur, är inte heller någon garanti för att man även tillräckligt väl kommer att utveckla de drivkrafter som krävs i andra faser där förmågan att ta till sig ny kunskap och att generera nya egna innovationer kan förväntas vara mer avgörande för framgången. Samtidigt görs konsekventa satsningar med betydande inslag av statsstöd inom bland annat energiproduktion, telekommunikation och motorfordonsindustri. Även när de komparativa fördelarna inte längre är de samma som idag, kan dessa satsningar komma att spela stor roll. dag omlokaliseras produktionskapacitet inte bara i stor omfattning, utan också betydligt snabbare än tidigare. Men det kan ändå komma att ta ungefär en generation, det vill säga runt 20 år, för den kinesiska ekonomin att nå så kallad spetskompetens. Man är på flera strategiska områden redan på god väg. Det dröjer kanske inte mer än högst tio år innan den kinesiska kunskapsrevolutionen slår igenom på världsmarknaden med stor kraft. Hur vi klarar att möta en kinesisk kunskapsrevolution är mer en fråga om vad vi nu vidtar för åtgärder i Sverige och mindre beroende på vad man gör i Kina. Vi vill här påminna om att mycket av sådan strategisk kunskap och kompetens hittills i hög grad finns i de utländska företagen i Kina. Även om de redan producerar stora mängder teknik tar det tid innan mer grundläggande strukturer/institutioner fås att fungera tillräckligt väl. De konkurrensfördelar som kunskapsintensiva företag med expertisarbetskraft har är inget som enkelt kan dupliceras. Kompetensbanken ärvs och förädlas över tid 6. För att kunna ärva och vidareförädla denna kompetensbank behövs legitimitet i strukturer och i institutioner. En slutsats är här att Kina även fortsättningsvis i hög grad bör komma att vara beroende av att utländska företag fortsätter att utvecklas väl i landet. Globalisering av handel och ekonomisk integration medför också en ökad tillgänglighet av billig arbetskraft och råvaror från nya geografiska källor. Synergin blir att företag enklare kan utlokalisera arbetskraftsintensiva aktiviteter till lågkostnadsländer men tills vidare samtidigt behålla de som adderar 6) Competitive Advantage of Nations, Porter, M. E,

27 värde till kärnverksamheten. Vad som därefter underhåller och fortplantar konkurrenskraften i en globaliserad omvärld beror på den stimulans och de katalyserande incentives man får i form av konkurrensförutsättningar i sitt land. Globaliseringen lär knappast fortgå utan nya störande konflikter, en sådan är tendensen till ökad regionalisering och mycket talar för att detta kan komma att bli en mer bestående restriktion framöver. Vi vill avslutningsvis betona att frågor om tillgången på framtida spetskompetens mer är en fråga om var i världen det framtida välståndet kommer att utvecklas. Detta är i första hand nationernas utmaningar eller potentiella problem. Företagen åtminstone de större och mer internationella har valfriheten att allokera mer av sin verksamhet där förutsättningarna utvecklas positivt och mindre där det motsatta gäller. Risken eller möjligheten för mer självförstärkande processer är här uppenbar. 25

28 3. Vad betyder Kina för svenska teknikföretag? Ambitionen i rapporten är att försöka beskriva vad som händer i Kina och vad detta får för konsekvenser för produktionen i Sverige. ntresset för Kina är stort hos både svenska och utländska företag. Det är knappast förvånande med tanke på Kinas snabbt växande ekonomiska betydelse. ntresset minskar inte heller av att Kina rymmer en enorm potential där lever 1,3 miljarder människor. Det är med våra mått mätt nästan ofattbart många potentiella konsumenter och arbetstagare. Många lockas av den gigantiska marknad som Kina utgör. Andra fruktar istället den konkurrenskraft som låga produktionskostnader ger kinesiska företag. Svenska teknikföretag dominerar idag helt den svenska exporten till Kina. Medan teknik utgör drygt hälften av den totala svenska exporten, är andelen av svensk export till Kina över 70 procent. Flera av dessa företag har aktivt och länge medverkat i Kinas utveckling. För andra är det först efter Kinas WTO-anslutning med starkt expanderad omvärldshandel, som de egna aktiviteterna i och med Kina har ökats. Det blir allt vanligare att leverantörsföretag uppmanas av sina kunder att aktivt följa med dem genom ökad närvaro i Kina. Allt fler företag upptäcker också att de kan göra egna inköp i Kina till attraktiva priser och av god kvalitet. Andra företag upplever mer indirekt en påverkan av Kinas framfart. De företag som anser att de inte påverkas eller kommer att påverkas av Kina är dock förmodligen lätträknade redan idag. Många företag riskerar att känna sig stressade av allt de hör om Kina, så att de kanske inte tillräckligt noga analyserar de egna förutsättningarna och konsekvenserna innan de hoppar på tåget. Därför hoppas vi att de erfarenheter som vi genom våra intervjuer har fått ta del av kan vara till hjälp för företag som står inför likartade situationer. Vissa generella slutsatser av det som sker i Kina äger bäring även för produktionen i Sverige. Andra slutsatser är mer situationsspecifika och giltiga för en viss verksamhets förutsättningar och aktuella situation. Studien omfattar teknikföretag som har en väsentlig andel av sina anställda i Sverige och därtill via sina handels- och/eller investeringsförbindelser även har utvecklat relationer med eller i Kina. Verksamheterna i Sverige och Kina kartläggs och på denna empiriska grund har vi försökt förstå de långsiktiga effekterna för produktionen i Sverige. 26

29 nför kartläggningen har följande tre variabler identifierats som av särskild betydelse: 1. Handeln med Kina Som första variabel antas handel och särskilt export till tillväxtmarknader som Kina spela en viktig roll för svensk tillverkningsindustri. Det är viktigt att beakta hur svenska teknikföretag ser på den kinesiska marknaden och hur exporten till Kina har utvecklats. denna studie undersöks varor i olika förädlingsstadier där fördelningen är gjord mellan insats-, investerings- och konsumtionsvaror. Detta för att analysera på vilka områden svenska teknikföretag är starka i försäljningen till Kina, den kinesiska marknadens karaktär samt den eventuella hotbild för ökad import från Kina som svenska teknikföretag lever i. Att svenska tillverkare placerar lågt förädlad och personalintensiv produktion i Kina är i många fall ett sätt att stärka den egna konkurrenskraften även för verksamheten i Sverige. 2. nvesteringar i Kina Svenska teknikföretags nuvarande och framtida investeringar i Kina är ett viktigt mått på deras långsiktiga syften med kinaexpansionen, och på denna expansion i jämförelse med motsvarande ambitioner i Sverige och andra länder. nvesteringar är ibland helt försäljnings- och servicerelaterade och syftar till att svenska exportvaror ska säljas och/eller ge service på plats. Andra investeringar avser tillverkning och syftar exempelvis till att nå skalfördelar och lönsamhet. Ett annat motiv till investeringar är mer marknadsorienterat. Man vill komma närmare marknaden. Här kan tullfrågor, leveranstider och mycket annat ha en avgörande betydelse för investeringsbeslutet. Ett annat skäl skulle kunna vara om FoU i Kina bedöms vara en bättre plattform för framtida innovationsutveckling. 3. Kompetensutbyte Den tredje och mer kvalitativa variabeln är betydelsen av olika sorters kompetens, dess eventuella behov av närhet till produktionen samt hur detta samspel kan förväntas utvecklas över tid. Hur utvecklas kompetensen hos svenska teknikföretag som är verksamma i Kina? Hur påverkas även här hemma i Sverige dessa företag av eventuella krav på lokal anpassning? Vilka kompetensöverföringar sker mellan Kina och Sverige som en effekt av en expanderande kinaverksamhet? Svenska teknikföretags kunskap inom FoU har i hög grad kommit att koncentreras på utveckling av investeringsvaror. Denna och andra hemmahörande kunskapsbanker hotas när kunskap föråldras och blir allmänt tillgänglig. 27

30 När produktion flyttas riskerar också FoU att följa efter med tiden. En fråga som är särskilt intressant för framtiden är om Kina med framgång kommer att ta ledningen inom områden som exempelvis kärn- och vattenkraft, telekommunikation, motorfordonsindustri och andra områden där den kinesiska statsmakten verkar satsa stort även på egen kompetensuppbyggnad. 3.1 Handel Exporten av teknik från Sverige är över 460 miljarder kronor per år. fjol utgjorde exporten till Kina drygt 13 miljarder kronor av dessa. Även om detta innebar över 70 procent av Sveriges totala kinaexport på drygt 18 miljarder kronor, så är 13 miljarder kronor ändå ett litet belopp i sammanhanget Svensk Varuexport (mdr SEK) Teknik Övrigt Diagram Källor: SCB samt Teknikföretagens egna beräkningar Sveriges export har sedan länge dominerats av teknikexport, se diagrammet. Tabellen nedan visar de tio största varugrupperna som ingår i svensk export av teknik. När det gäller de varor och produkter som exporteras till Kina idag är de med få undantag förknippade med uppbyggnad av industri och infrastruktur. 28

31 Tabell Top 10 svensk export av teknikvaror 96/04 (MSEK) motorfordon radio- och TV-sändare,app f trådtelefoni o trådtelegrafi andra maskiner för allmänt ändamål andra specialmaskiner delar och tillbehör till motorfordon och motorer radio-, TV- och andra ljud- och bildapparater maskiner för mekanisk kraft utom motorer till fordon verktygsmaskiner instrument o app för mätning, provning, navigering m m medicinsk, kirurgisk och ortopedisk utrustning Summa Total export av teknik (SN 28-35) Total varuexport V. Andel av total varuexport 56% 53% Tabell Källa: Teknikföretagen, avser SN Tabell Top 10 svensk import av teknikvaror 96/04 (MSEK) Även en relativt stor andel av importen till Sverige, eller rättare sagt närmare motorfordon procent, 3403 delar består och tillbehör av teknikrelaterade till motorfordon och motorer varor kontorsmaskiner och datorer radio-, TV- och andra ljud- och bildapparater maskiner för mekanisk Svensk kraft utom Varuimport motorer till fordon (mdr SEK) radio- och TV-sändare,app f trådtelefoni o trådtelegrafi andra maskiner för allmänt ändamål andra specialmaskiner elektroniska komponenter instrument o app för mätning, provning, navigering m m Summa Total import av teknik (SN 28-35) Total varuimport V. 300 Andel av total varuexport 51% 48% Tabell Top 10 svensk export av teknik till Kina 96/94 (MSEK) Radio- och TV-sändare app f trådtelefoni o trådtelegrafi Andra specialmaskiner Andra maskiner för allmänt ändamål Maskiner 1997 för mekanisk 1998 kraft utom 1999 motorer till 2000 fordon Radio-, TV- och andra ljud- och bildapparater Teknik Övrigt Elmotorer generatorer och transformatorer Diagram Källor: SCB samt Teknikföretagens egna beräkningar Motorfordon Eldistributions- och elkontrollapparater Delar och tillbehör till motorfordon och motorer Kontorsmaskiner nstrument o app och för insatser mätning provning till motortillverkning navigering m m dominerade importen Summa redan dag motsvarar motorfordon framför allt person- och lastbilar ensamt över 42 miljarder kronor av den svenska teknikimporten. En globaliserad omvärld med minskade handelshinder, kraftigt globaliserade tillverkare av motorfordon och ökade transportjänster är bidragande faktorer till denna snabba förändring. 29